Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-02-17
Ordföranden Tomas Rudin (s) hade för dagen avsagt sig ordförandeskapet på grund av problem med rösten, men deltog i överläggningar och beslut i egenskap av ledamot.
Nämnden utsåg tjänstgörande ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) att jämte ledamoten Tomas Rudin (s) justera protokollet 2004-02-19.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet 2003-12-18.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Stadsdelsnämnden utsåg den 18 december 2003 fem ledamöter och fyra ersättare i det lokala nämndanknutna handikapprådet för 2004 i enlighet med nomineringarna. En utfyllnadsnominering har inkommit och avser den vakanta ersättarplatsen. Ärendet bordlades vid sammanträdet den 22 januari 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-01-14, dnr 002-500/2003.
Ledamoten Gunnar Sandell (s) yrkade att ärendet skulle återremitteras för ytterligare beredning.
BESLUT
Stadsdelsnämnden behandlade förvaltningens verksamhetsberättelse för 2003 med sifferbokslut enligt tjänsteutlåtande 2004-02-05, dnr 103-19/2004, inklusive bilagor.
Tjänstgörande ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle godkännas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Gunnar Sandell (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Gunnar Sandell framförde å majoritetens vägnar ett tack för väl utfört arbete under det gångna året till förvaltningsledning och övriga medarbetare.
Ordföranden instämde å oppositionens vägnar i vad Gunnar Sandell nyss sagt.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av tjänstgörande ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
För Stockholmarna och för medborgarna i Farsta stadsdel har år 2003 i hög grad varit ett år av försämringar. På grund av politiska beslut på alla nivåer har Stockholms tillväxt helt avstannat efter den nuvarande majoritetens maktövertagande. Det märker vi tydligt även här hos oss i Farsta. Arbetslösheten ökar och kostnaderna för försörjningsstöd ökar. Allt fler stockholmare klarar inte sin egen försörjning och blir beroende av socialbidrag. Bristen på tillväxt och skatteintäkter gör att stadsdelen, trots en skattehöjning på 50 öre, i realiteten tvingas till tuffa besparingar.
Omfattande felprioriteringar
Trots skattehöjningen på 50 öre har medborgarna märkt små förändringar i stadsdelens service. Barngrupperna har alls inte kunnat minskas på ett sätt som utlovades och biståndsbedömningen till äldreomsorgen blir hårdare. En stor del av förklaringen ligger i den totala brist på prioriteringar som präglat majoritetens politik under 2003, där den kommunala administrationen tillåtits växa på kärnverksamheternas bekostnad.
Socialbidragsberoendet ökar
Socialbidragskostnaderna ökar kraftigt under 2003. Detta är inte bara ett växande ekonomiskt problem för stadsdelen, utan framför allt ett hårt slag mot alla de människor som inte får arbete och möjlighet att försörja sig själv. Oförmågan att hitta lösningar för att få människor att gå från bidrag till jobb är påtaglig.
Besparingar i sociala sektorn
Trots skattehöjningen har mycket små kvalitetsförbättringar skett i den sociala sektorn. Tvärtom vittnar många om att situationen hårdnat för många. Tuffare biståndsbedömningar inom bl a socialpsykiatrin slår hårt människor med stora behov men utan stora intressegrupper.
2003 års bokslut och verksamhetsberättelse visar tydligt på behovet av en ny politisk ledning i stadsdelen."
Förslaget tar sikte på att stärka helhetsperspektivet i budgetprocessen och öka långsiktigheten. En bättre kvalitet i underlaget till kommunfullmäktige eftersträvas, dels genom att flytta budgetbeslutet till november, dels genom att utveckla metoder för analys och nyckeltal som grund för jämförelser och kriterier för mål och prioriteringar. Kopplingen till verksamhetsuppföljning och verksamhetsanalys lyfts fram genom att budgetbeslutet tas senare under året. Översynen kan komma att innebära förändringar i budgetprocessen för år 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-01-05, dnr 100-508/2003.
Tjänstgörande ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
att som svar på remissen översända och åberopa följande:
Vi instämmer i stadsledningskontorets analys att det ibland fattas både flerårighetsperspektiv och helhetsperspektiv i budgetarbetet. En utveckling mot ett längre perspektiv i kombination med förbättrade underlag inför besluten i både den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen är att rekommendera. I dagsläget överväger dock argumenten för att behålla budgetbeslutet på våren. Med ett tidigt avgörande skapas längre tid för planering och anpassning enligt de ekonomiska förutsättningarna i nämnder och bolag. Dessutom ges mer tid åt att förankra budget/verksamhetsplan lokalt. Om budgetförslaget presenteras och debatteras under första halvan av året finns också god tid att föra demokratiska resonemang med allmänhet, stadens medarbetare och medier. Detta förbättrar i sin tur möjligheten för den politiska majoriteten att implementera de mål som uttrycks i budgeten.
Budgetarbetet i nämnder och styrelser får inte bli ett hastverk. Inte minst gäller det för att fördjupa arbetet med det Integrerade styrnings- och ledningssystemet (ILS). Detta förutsätter att tid ges för de enskilda nämnderna att besluta om budget och generella åtaganden etc utifrån givna resurser efter att kommunfullmäktige fastslagit budgeten, men innan början på det verksamhetsår som budgeten avser. Det är av vikt att de olika nämnderna och dess enheter får tillräcklig tid för mål och planformulering. Därför avvisar vi denna del av förslaget till ny budgetordning.
Vi välkomnar förslaget om att ta fram långsiktiga prognoser. Strategiska frågor som tillväxt- och finansieringsfrågor, demografiska förändringar och kompetensförsörjning kan exempelvis tas upp. Vi menar dock att staden ej behöver fatta budgetbeslut vid mer än ett tillfälle. Däremot kan underlag i form av t ex demografiska fakta som återfinns i långtidsutredningen ligga till grund för en flerårig planering och den typen av ärenden kan med fördel tas fram med regelbundenhet. Vi motsätter oss dock planerna på att ta fram denna typ av ramärenden varje år, ett sådant förfarande kan till och med vara kontraproduktivt då de riskerar binda upp framtida majoriteter.
När det gäller nyckeltal är det rätt att de ska vara långsiktiga samtidigt som varje majoritet måste kunna förändra uppföljningen, varefter målen förändras. Ett antal basnyckeltal och volymuppgifter torde dock kunna vara desamma över lång tid, oavsett majoriteter."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden ett diskussionsmaterial inför framtagandet av ny skolplan för Stockholms skolor. Under 2004 ska kommunfullmäktige fatta beslut om en ny skolplan för Stockholms stad. För att skolplanen ska få förankring i verksamheten och vara ett levande verktyg för skolans utveckling krävs ett brett deltagande i processen att ta fram skolplanen. Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden får i uppdrag att organisera diskussionsforum med lärare, skolpersonal, elever och föräldrar om innehållet i den blivande skolplanen. Förslag till skolplan remitteras till ett antal stadsdelsnämnder och utbildningsnämnden i april 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-02-02, dnr 403-481/2003.
Tjänstgörande ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade avslag på förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden till kommunstyrelsen skulle överlämna deras yttrande som svar på remissen.
Kunskap är målet
Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Målsättningen är att alla stockholmselever ska lämna grundskolan med goda kunskaper i svenska, engelska och matematik. Det är inte acceptabelt att var femte elev lämnar elev grundskolan utan att kunna skriva en sammanhängande text eller läsa en bok.
Skolan måste våga prioritera baskunskaperna i svenska, engelska och matematik. Utan grundläggande kunskaper i dessa ämnen är det omöjligt för en elev att ta till sig övrig undervisning i skolan.
De elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål måste få extra stöd, hjälp och tid, t ex ett extra år i grundskolan. Att alla gymnasieelever ska bli högskolebehöriga är ett olyckligt och orimligt mål. I stället bör särskilda yrkesinriktade program skapas för elever som vill börja arbeta direkt efter gymnasiet. Därutöver bör en modern lärlingsutbildning där eleverna tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet.
Individualisera undervisningen
Att ge alla elever goda baskunskaper kräver individualisering av undervisningen. Dagens skola bygger på att alla elever läser samma ämnen, i samma takt under lika lång tid. I praktiken har det blivit en övergripande målsättning att alla barn ska gå nio år i grundskolan, inte att alla elever ska lämna grundskolan med goda kunskaper.
Studietiden måste få variera med elevernas förkunskaper, uppnådda resultat och motivationsgrad. Individuellt anpassad studietakt innebär också att de elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål får mer tid, till exempel ett extra år i grundskolan. Andra stödåtgärder som bör införas är läxhjälp samt helg- och sommarundervisning. Även stödundervisningen på skoltid bör utvecklas. Några elever behöver särskilda undervisningsgrupper.
Samhället får aldrig se det som ett problem att elever som har möjligheten går snabbare fram för att få ytterligare stimulans och fördjupande arbetsuppgifter. I Stockholm har särskilda profilklasser inrättats för studiemotiverade elever. Gymnasieelever som under gymnasietiden vill läsa in universitetskurser har i Stockholm getts denna möjlighet. Under den förra mandatperioden infördes betygsintagning till gymnasieskolan i Stockholms stad. Betygsintagningen har inneburit att innerstadsskolorna inte längre är reserverade för elever som råkar bo i närheten. Betygsintagningen har lett till att fler elever än tidigare kommer in på sina förstahandsval, men också till att fler elever med invandrarbakgrund nu ges chansen att läsa vid de mest populära gymnasieskolorna i innerstaden. Betygsintagning är mer rättvist än t ex lotteri eller den så kallade närhetsprincipen och skall därför ligga fast.
Alla ska nå målen
Skolan måste ställa tydliga kunskapskrav på eleverna. Alla elever kan bli godkända i de viktigaste ämnena om kraven görs tydliga, kontrolleras med utvärderingar, kommuniceras med hemmen och stöttas upp med extra insatser där sådana behövs.
Allt för många elever når inte skolans kunskapsmål. Om en elev inte uppnått kunskapsmålen sänder skriftliga omdömen en tydlig signal att den berörda eleven behöver extra stöd och hjälp. Både eleven och elevens föräldrar, lärare och rektor behöver dessa signaler tidigare än i slutet av grundskolan. Skriftliga omdömen bör därför ges redan från förskoleklassen; betyg bör ges i fler steg redan från mellanstadiet.
Särskilda stockholmsprov i svenska, engelska och matematik infördes för stadens grundskoleelever under den förra mandatperioden. Proven fungerade som garanter för kunskapskravens likhet och utbildningens kvalitet. Stockholmsproven måste få fortsätta.
Lugn och ro i skolan
Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Alla instanser inom skolväsendet, från lärare och föräldrar till ansvariga politiker, måste tydligt visa att mobbning, hot och våld aldrig är acceptabelt. Som skolpolitiker måste vi ge lärare och rektorer de sanktionsmöjligheter som krävs för att möjliggöra en trygg och säker studiemiljö på våra skolor.
De elever som gjort sig skyldiga till grova kränkningar eller våldshandlingar måste som sista åtgärd kunna flyttas från skolan där mobbningsoffret går. Det får under inga omständigheter vara så att eleven som utsätts för mobbningen tvingas byta skola.
Skolk är ett växande problem i många skolor som gör det svårt att bedriva en meningsfull undervisning. Ett sätt att motverka skolk är att skriva in frånvaro i terminsbetygen. I tidigare årskurser ska föräldrarna regelbundet få skriftlig information om sina barns frånvaro, men närvarokravet måste också hävdas i gymnasieskolan. För att få betyg ska eleven ha varit närvarande på lektionerna. Såväl lärare, skolledare som politiker måste ge tydliga signaler om att skolan inte är ett "öppet hus" där elever kan komma och gå som de vill.
Höj läraryrkets status
Läraren är elevernas viktigaste resurs. Ingen annan faktor är så viktig för skolans kvalitet som en kompetent och välmotiverad lärarkår. Läraryrkets status har dock successivt försämrats och alltför få ungdomar kan i dag tänka sig att bli lärare. För att höja läraryrkets attraktionskraft måste staden vidta åtgärder. Det behövs fler karriärvägar, högre löner, fler utvecklings- och fortbildningsmöjligheter, fler lektorat och en särskild lärarlegitimation.
Stockholms grundskolor måste ges en självständigare ställning. Rektor och lärare ska ha ansvaret för att läroplanens mål nås, kommunen ska ge vissa övergripande riktlinjer och ekonomiska resurser."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden ovanstående förslag. Som svar på en skrivelse från Jan Björklund (fp) föreslog utbildningsförvaltningen i ett tjänsteutlåtande utbildningsnämnden att en enhet för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inrättas. Utbildningsnämnden godkände tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen och överlämnade ärendet till kommunfullmäktige för vidare behandling. Utbildningsnämnden anförde därutöver följande "Elever som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi behöver stöd och hjälp under sin skolgång för att uppnå skolans mål. Att eleverna får adekvat hjälp på ett tidigt stadium är viktigt för elevernas självkänsla och möjlighet att nå målen. Hur diagnostiseringen och stödet för dessa elever skall organiseras är något som stadsdelarna måste involveras i. Därför skall ärendet, innan beslut fattas i frågan, remitteras till stadsdelsnämnderna för att efterhöra deras behov av verksamheten och vilken grad av intäkts- respektive anslagsfinansiering som nämnderna anser är lämplig". Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-01-29, dnr 400-426/2003.
Att kunna hantera läsning och skrivning är grundläggande för att kunna leva ett fullvärdigt liv i dagens samhälle. Vi vet idag att de personer som lider av läs och skrivsvårigheter kan få hjälp. I vissa fall kan det dock behövas stor expertis för att finna metoder för att stödja i det enskilda fallet men också i utvecklandet av metoder. Det har därför tidigare inom staden funnits en sådan enhet som här efterlyses. Utbildningsförvaltningen har också bifallit motionens förslag av detta skäl.
Det är inte nog att endast hänvisa till det arbete som utförs på skolorna. Ytterligare steg måste tas bl a för att stödja dem som inte har kontakt med skolverksamheten, men också för att ta ett gemensamt ansvar för att få ner antalet elever som genomgår skolan utan att lära sig läsa och skriva ordentligt till noll. Någon annan målsättning är varken rimlig eller godtagbar."
Revisionskontoret har överlämnat rapport om kvalitetsarbetet vid stadens äldreboenden till stadsdelsnämnden för yttrande. Revisionskontoret har i två etapper granskat kvalitetsarbetet inom ett antal äldreboenden i stadens regi. Föreliggande rapport avser etapp två. Det övergripande syftet med granskningen har varit att belysa hur långt äldreboendena kommit i utvecklingen av ett samlat kvalitetssystem, som säkrar att den enskildes behov av vård och omsorg tillgodoses. Granskningen ger en entydig bild av att det finns viktiga utvecklingsområden som har att göra med den fortlöpande utvecklingen och säkringen av kvaliteten i verksamheten. På stadsdelsnivån handlar det bland annat om fortsatt utveckling av viktiga arbetssätt, som t.ex. kontaktmannaskap och individuella handlingsplaner för de boende samt dialogen med boende och deras närstående. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-01-19, dnr 504-58/2004.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
att bifalla stadsdelsförvaltningens yttrande samt att därutöver anföra:
Vi välkomnar revisionskontorets rapport om kvalitetsarbetet vid stadens äldreboenden. Revisionskontorets sammanfattande slutsats är att mycket arbete återstår för att kunna säkra att den enskildes behov av vård och omsorg tillgodoses – ett samlat kvalitetssystem kan bara nås genom konkret stöd och handledning.
Kommunallagen anger att medborgarna ska behandlas likartat inom samma kommun. Revisionsrapporten visar att så är icke är fallet inom Stockholms stad. Revisorerna visar t ex på att kvalitetsarbetet visar på olika behov av utveckling i staden, dels arbetet med stadens kvalitetsstrategi och hur detta arbete hänger samman med socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem. Revisionsrapporten visar också
att riktlinjerna måste förtydligas för den sociala dokumentationen,
att samordna utformning av rutiner, mallar etc måste utvecklas,
att en mer systematiskt uppföljning av de arbetssätt som ska säkra att de boende får en god vård och omsorg måste utvecklas,
att datorstödet behöver utvecklas,
att utbildning i dokumentation behövs.
Revisorerna menar att för att kunna utveckla ett samlat kvalitetssystem som motsvarar lagens krav och stadens kvalitetsstrategi behöver äldreboendena konkret stöd och handledning. Revisionskontoret anser att detta är en strategisk fråga som måste uppmärksammas på såväl central nivå i staden som på stadsdelsnivån.
Även Stockholms stads äldreomsorgsinspektörers rapporter visar detta, vilket också bevisas genom de 18 stadsdelarnas egna kvalitetsuppföljningssystem.
Vi menar att det måste finnas en transparens även inom äldreomsorgen, varför vi i 2004 års budget yrkat att ett kvalitetsuppföljningsprogram för hela staden skall utarbetas, oavsett huvudman. Ett sådant system skulle ge möjlighet till kvalitetssäkring av all verksamhet och en transparens, vilket skulle välkomnas av medborgarna."
Revisionskontoret har överlämnat ovanstående rapport till stadsdelsnämnden för yttrande. Revisionskontorets granskning har syftat till att kartlägga och bedöma om stadens skolhälsovård och elevvård kan ge eleverna stöd och hjälp i tillräcklig omfattning, så att eleverna kan tillgodogöra sig skolutbildningen och utvecklas som individer. Granskningen har omfattat stadens grundskolor och gymnasieskolor. Ett 40-tal skolsköterskor från samtliga stadsdelsnämnder och fem gymnasieskolor har besvarat en enkät. Dessutom har frågor ställts till rektorer och skolkuratorer från ett antal stadsdelsnämnder och gymnasieskolor samt till utbildningsnämndens enhetschefer för skolhälsovården och elevvården. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-01-28, dnr 104-531/2003.
Ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde ett särskilt uttalande.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
att Farsta stadsdelsnämnd överlämnar och åberopar detta förslag som sitt yttrande till utbildningsförvaltningen.
att beslutet förklaras omedelbart justerat
att därutöver anföra följande;
Granskningen visar att staden i stort har en väl fungerande organisation och övergripande styrning för att säkerställa en god kvalitet inom skolhälsovården. Resurserna för skolhälsovården varierar dock mellan skolenheter och revisionskontoret bedömer att skolsköterskornas arbetsuppgifter bör ses över. Vidare anser revisionskontoret att det är tveksamt om staden tillför tillräckliga elevvårdsinsatser för alla barn som behöver stöd.
Arbetsuppgifter
Det är egendomligt att hela 40% av skolsköterskorna anser att arbetstiden är otillräcklig och vi vill med bestämdhet hävda att om det finns risk för att de arbetsuppgifter enligt kvalitetssäkringssystemet inte kan genomföras och att patientsäkerheten kan äventyras så måste man allvarligt ifrågasätta om det inte finns ett behov av att kartlägga skolsköterskans arbetsuppgifter. Det är mycket möjligt att vissa skolenheter fungerar mer tillfreds än andra men det är viktigt att man uppmärksammar problemet och inte enbart ser till sin stadsdel eftersom vi alla bor i en kommun.
Journalhanteringssystem
Uppgifterna om att journaler förvaras på ett betryggande sätt borde i enkätformuläret ha fått större utrymme, allt för att öka säkerheten kring sekretessfrågor. Därutöver är det märkligt att man inte gått vidare med dokumentationsfrågorna av skolhälsans arbete även om den enskilda skolsköterskan upplever att dokumentationen kring elevens hälsa sker enligt fastställda direktiv. Datoriserat journalsystem är en förutsättning för att underlätta, effektivisera och säkerställa skolsköterskans arbete och utöka möjligheterna att enkelt sammanställa statistiska uppgifter.
Trygghet och inflytande
Alla elever måste ha inflytande över sin skol- och elevhälsovård och det krävs att all skolpersonal har tydliga ansvarsgränser och att det finns ett fungerande samarbete mellan de olika personalkategorierna och en samverkan med eleverna och föräldrarna. Skolan är inte bara lärarnas arbetsplats utan framförallt elevernas och här måste skolpersonalen lyssna och tillvarata elevernas funderingar och önskemål så långt det är möjligt. Det är angeläget att skapa en trygg skolmiljö utifrån en gemensam värdegrund eller ett gemensamt normsystem och öka elevernas och lärarnas inflytande över sin arbetssituation.
Skolsköterskeutbildning
Det finns idag ingen egen utbildning för att arbeta som skolsköterska utan det är oftast sjuksköterskor med vidareutbildning inom öppen hälso- och sjukvård (distriktssköterska) eller vidareutbildning inom barn och ungdom (barnsjuksköterska) som arbetar inom skolhälsovården. Dessa utbildningar saknar idag en del när det gäller djupa kunskaper kring sociala och psykologiska problem, vilket idag är ett av skolsköterskans stora arbete.
Kostnadsaspekter
Det är otillfredsställande att det inte på ett enkelt sätt går att få fram totala kostnader för skolhälsovården och elevvården i staden även om vi förstår att det är svårt beroende på att skolorna arbetar på olika sätt.
Samverkan
Det känns inte tillfredsställande att skolsköterskan inte deltar i skolans skyddsronder och anledningen till att detta ej görs kan man bara spekulera i. Det borde vara en självklarhet att skolsköterskan är en av de som medverkar vid dessa ronder. Det är också viktigt att lyfta frågan kring informationsöverföringen avseende elever med stödåtgärder mellan skolorna, allt för att göra det bästa för den enskilde. Samarbete mellan olika aktörer och professioner borde förbättras allt för att stödja eleven.
Slutligen stödjer vi revisionskontorets kommentarer och synpunkter kring att för att alla elever ska kunna få en god skolhälso- och elevvård krävs att berörd personal i skolan har tydliga ansvarsgränser och ett fungerande samarbete även om skolhälsovården i Farsta verkar fungera på ett tillfredsställande sätt. Vi instämmer i den rekommendation revisionskontoret lämnar, att utbildningsnämnden bör göra en översyn av både skolhälso- och elevvårdens verksamhet i Stockholms skolor, men det är viktigt att skolsköterskans arbete inte glöms bort i denna dubbla organisation."
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Enligt vad granskningen visar har antalet skolbarn som inte mår bra beroende av sociala eller psykiska orsaker ökat, men även den fysiska ohälsan har ökat. När det gäller allergi kan skolans fysiska miljö vara en bidragande orsak till ökningen. Granskningen visar även på tveksamhet vad gäller skolhälsovårdens och elevvårdens tillräckliga insatser. I Farsta har man enligt förvaltningen uppmärksammat den ökade ohälsan och konstaterar dock att skolhälsovården fungerar tillfredsställande. Vi skulle ändock se det som värdefullt att en genomgång av skolornas hälsovård gjordes och att skolsköterskornas arbetsuppgifter och belastning kartlades och presenterades. Elevvården är tydligen ett större problem och svårare att definiera; där är naturligtvis kurator och psykolog viktiga nyckelpersoner. Vaktmästare eller annan personal kan naturligtvis vara betydelsefulla personer i detta sammanhang, men barn med behov av stöd ökar och då är elevvårdens personal med tydlig profession viktiga. Även där vore det värdefullt med en genomgång av de behov som finns för närvarande, för att se om insatserna är tillräckliga eller måste ökas."
Revisionskontoret har överlämnat ovanstående rapport till stadsdelsnämnden för yttrande. Paraplyet är ett för stadsdelsförvaltningarna och socialtjänstförvaltningen gemensamt IT-system för hantering av ärenden inom individ- och familjeomsorg (IoF) och inom äldre- och handikappomsorg (ÄoH). Systemet togs i drift 1998. 1999 genomförde revisionskontoret med hjälp av utrednings- och statistikkontoret (USK) en enkätundersökning om hur användarna i fyra stadsdelsförvaltningar upplevde Paraplysystemet. Granskningen visade på omfattande kritik mot systemet. Systemet har nu varit i drift i över tre år och har utökats med funktioner för hantering av ekonomiskt bistånd. Det gamla socialbidragssystemet DORIS har avvecklats. Föreliggande rapport består av en enkätundersökning och i vissa delar en uppföljning av undersökningen från 1999. Av rapporten framgår att det bland användarna fortfarande finns ett utbrett missnöje med Paraplysystemet. Den nya gruppen användare, som sedan våren 2003 hanterar ekonomiskt bistånd i Paraplysystemet, är relativt nöjda med den nya funktionen, men även dessa användare framför kritiska synpunkter på systemet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-01-26, dnr 011-21/2004.
Stadsdelsnämnden beslutade i samband med verksamhetsplan för 2003 att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med ett konkret ärende om ombyggnation av Strandlidens gruppbostad, d.v.s. gruppbostäderna Ekliden och Strandvillan. Ekliden och Strandvillan ingår i Stockholms stads inventering av gruppbostäder som inte uppfyller dagens norm vad gäller boendestandard för denna typ av boende och därför måste byggas om eller avvecklas. Sedan länge har gruppbostäderna endast haft fyra boende per hus på grund av den låga boendestandarden. Genom om- och tillbyggnad skapas fem fullvärdiga lägenheter i vart och ett av husen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-12-19, dnr 303-54/2004.
Stockholms stad delar varje år ut Kvalitetsutmärkelsen till de verksamheter som har ett särskilt bra kvalitetsarbete. Det är en tävling i systematisk verksamhetsutveckling, som avslutas med en högtidlig prisutdelningsceremoni i Blå Hallen. Målet med Kvalitetsutmärkelsen är att förbättra de kommunala verksamheterna genom ett systematiskt bedrivet kvalitetsarbete, där uppföljning och utveckling är viktiga inslag. Utmärkelsen delas ut i fem klasser: förskola, skola, äldreomsorg, övrig vård och omsorg samt övrig verksamhet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-01-28, dnr 000-59/2004.
De senaste fyra somrarna har koloniverksamheten upphandlats och olika privata företag/föreningar har utfört verksamheten åt stadsdelsnämnderna efter avrop från träffade ramavtal. Ramavtalen som stadsdelsnämnderna haft med de olika utförarna har sträckt sig över två år. En ny upphandling är nu genomförd och tolv företag och föreningar, redovisade i detta ärende, har erhållit uppdrag för sommaren 2004 med möjlighet till förlängning 2005. Stadsdelsdirektören i Rinkeby, har på delegation av samtliga stadsdelsnämnder, beslutat anta utförare samt undertecknat de ramavtal som kommer att gälla i första hand sommaren 2004 och vid en eventuell förlängning även sommaren 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens redovisning 2004-01-27, dnr 407-35/2004.
Socialtjänstnämnden och integrationsnämnden har fått i uppdrag att tillsammans med stadsdelsnämnderna utveckla arbetet för att minska antalet bidragstagare, i första hand genom att öka antalet förvärvsarbetande. För dessa insatser finns särskilda utvecklingsmedel avsatta. Sektionen för arbete och bistånd inom stadsdelsförvaltningens individ- och familjeomsorg har beviljats 397 000 kronor för att utveckla metoder i syfte att under 2003 minska antalet långtidsarbetslösa ungdomar med 50% och att få en effektivare samverkan i dessa frågor med arbetsförmedling, näringsliv, ideella föreningar, gymnasieskola, offentlig sektor m.fl. För att bedriva verksamheten fick projektet Farsta Arbetsforum tillgång till lokaler i Tallkrogens Hus. Projektet riktar in sig mot ungdomar i åldern 17-25 år. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria 2004-01-07, dnr 599-60/2004.
Stadsdelsförvaltningens inköp av varor och tjänster överstigande ett värde av 50 000 kronor exklusive moms ska enligt gällande delegationsregler var för sig anmälas till stadsdelsnämnden. Budget- och redovisningsenheten anmäler i ärendet inköp av möbler och gardiner under december 2003. Förelåg stadsdelsförvaltningens redovisning 2004-02-03, dnr 100-131/2003.
Ersättaren Karl-Erik Hammerin (s) väckte en fråga om den framtida personal- och elevsituationen vid Magelungsskolan. Förvaltningen bad att få återkomma i frågan i samband med tertialrapport 1.
Tjänstgörande ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) sökte en förklaring till formuleringarna i en artikel i tidningen Situation Stockholm om medel från kyrkan som avsatts för bostadslösa. Ersättarna Karl-Erik Hammerin och Harry Wikner (s) meddelade att dessa medel inryms i årets budget inom kyrkan, att diskussioner pågår om inrättandet av ett diakonalt center och att kyrkan sannolikt felciterats i tidningen.
Ledamoten Inga-Lill Persson (fp) framförde synpunkter från Fagersjöbor, som bekymrats över skadegörelse, främst i skolan, och förslumning av vissa delar av stadsdelen. Avdelningschef Annica Blomsten upplyste om att ett samarbete mellan olika intressegrupper pågår i syfte att finna former för ett arbete som leder till en konstruktiv förbättring.
Förvaltningen besvarade fråga från ledamoten Lilian Falkbäck (s) om den utbildning som genomförs av Kompetensfonden för vårdpersonal verksam inom stadsdelsområdet. Ett samtal vidtog om förutsättningarna för att erbjudas plats i utbildningen, framtida utbildningsbehov, prioriteringar m.m.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att Lars Lindgren, biträdande chef för förskola, skola, fritid och kultur, vikarierar för avdelningschef Birgitta Berg fram till den 10 mars 2004.
Ledamoten Birgitta Holm (m) anmälde skrivelsen "Likabehandling i Stockholms alla stadsdelar!" för presidiets beredning.
Länsstyrelsen i Stockholms län har efter tillsynsbesök vid Ängsö äldreboende överlämnat sitt beslut till stadsdelsnämnden. I beslutsrapporten begär länsstyrelsen nämndens yttrande över hur en trygg och säker vård på demensavdelningarna nattetid ska kunna garanteras. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-02-09, dnr 500-12/2004.
____________________
Sluten del av sammanträdet
§ 40