Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-05-17
Program: Rapport från en studieresa till Australien och Nya Zeeland. Fyra rektorer berättar.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) justera protokollet 2004-05-24.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-12, dnr 103-101/2004, med bilagor.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamöterna Gunnar Sandell m fl (s) och Inger Stark (v) samt tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt anmälde ett särskilt uttalande.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
BESLUT
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag till åtgärder för att öka inflytandet över vilket sjukhem och gruppboenden man vill använda
Att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med en genomgång över hur man tar tillvara utsatta barns intresse i tider av besparingar
Att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur klottersaneringen sköts i stadsdelen
Att därutöver anföra följande;
Tertial rapporten visar att de stora besparingskrav som ligger på alla verksamheter får stora konsekvenser. Endast förskoleområdet har fått någon kompensation för löne- och prishöjningar i år. Vi upprepar vad vi tidigare tvingats konstatera: en oförmåga från den politiska majoriteten att prioritera leder till en verklighet där de allra svagaste lider risk att inte få den service de är berättigade till. Åtgärder som SL-kort till alla, varken det behövs eller inte, samt kolloplats till alla barn, även om de har föräldrar som mycket väl kan betala en slant, leder till underskott i stadsdelen. Dessa underskott ska täckas samtidigt som t ex verksamheter som riktar sig till utsatta barn måste spara! Det är felaktigt och huvudlöst.
Trots skattehöjningen har mycket små kvalitetsförbättringar skett i den sociala sektorn. Tvärtom vittnar många om att situationen hårdnat för många. Hos oss i Farsta ser vi besparingar krävs överallt. Mest oroande blir besparingsbetingen vad gäller individ och familjeomsorgen där ofta de mest utsatta finns. Denna verksamhet är också i hög grad lagstyrd. Det är framför allt socialpsykiatrin som dras med underskott. Inom dessa verksamheter finns redan prognostiserade underskott. Dessa försöker man ta in genom diverse åtgärder riktade direkt mot enskilda individer såsom att minska på jourhemsplaceringar, att avsluta eller omförhandla skolplaceringar. Samtidigt ökar anmälningarna av barn som misstänks fara illa. Det är otillständigt att det är dessa de allra mest utsatta inte kan skyddas då besparingar nu måste ske.
Vi kan också konstatera kostnadsökningar inom äldreomsorgen. Bland annat Farsta sjukhem har en oroande ekonomisk utveckling. Man kan väl då konstatera att det var oansvarigt att vara så generös med skattebetalarnas pengar att man inte ens gick ut med en anbudsupphandling av Farsta sjukhem för att mäta kostnaderna. Att bedriva en verksamhet på löpande räkning är ju inte så komplicerat för någon.
Likaså signalerar förvaltningen nu att många förskolor inte kan bedriva en verksamhet för de medel som majoriteten i staden bestämt att de ska ha. Valet kommer att stå mellan större barngrupper eller underskott om inte politikerna tar ansvar.
Oroande är också att kostnaderna för försörjningsstödet galopperar. Detta är inte bara ett växande ekonomiskt problem för stadsdelen, utan framför allt ett hårt slag mot alla de människor som inte får arbete och möjlighet att försörja sig själv. Oförmågan att hitta lösningar för att få människor att gå från bidrag till jobb är påtaglig. Här måste omedelbara åtgärder vidtas.
Inflytandefrågorna är mycket begränsade i det som kanske är det allra viktigaste för många människor: var de ska bo då de behöver stöd. Inflytande vad gäller var man ska bo i gruppbostad eller sjukhem måste förbättras. Förvaltningen bör genast ges i uppdrag att återkomma med förslag till åtgärder.
Vi konstaterar också att vad gäller stadsmiljö så nämns inte ens klottersanering: vår slutsats är att stadsdelen inte längre har råd med klottersanering. Vi vill se omedelbara åtgärder för att detta förändras. Det får stora effekter på lång sikt om stadsdelen tillåts förslummas."
Särskilt uttalande anmäldes av ledamöterna Gunnar Sandell m fl (s) och Inger Stark (v) samt tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) enligt följande:
"Nämnden är mycket angelägen om att budgeten hålls. Vi bedömer att förvaltningens åtgärder leder till detta.
Nämnden anser att det är mycket bra att förvaltningen redan inlett en genomgång av handläggningen av försörjningsstöd samt att ett förändringsarbete har startat. Nämnden är angelägen om att så snart som möjligt få en rapport om utvecklingen inom området genom en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits samt förslag om ev. ytterligare åtgärder. I det s k Paraplysystemet finns intressant underlag – i hela staden är det fyra grupper som har ett stort antal bidragstagare och stora kostnader per bidragstagare. Det är även viktigt att få utvecklingen av antalet bidragstagare belyst. Detta inte minst i relation till KF:s fastställda mål att under perioden 1999-2004 halvera antalet personer med behov av ekonomiskt stöd. Det är vidare intressant att se utvecklingen av antalet bidragstagare i de olika SDN i relation till den vuxna befolkningen, inte som nu redovisad i relation till faktiskt antal bidragstagare. Nämnden är även mycket angelägen om att utveckla och förbättra samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Arbetsforum är ett bra första steg.
Nämnden vill vidare att förvaltningen tillsammans med SLK går igenom tidsplanen för kommande rapporter samt om det krävs föreslår nya sammanträdestider för SDN. Det är inte acceptabelt att nämndens ledamöter får underlag endast 3 dagar före sammanträdet.
Nämnden ser fram emot rapport 2 där alla beslut i verksamhetsplanen för 2004 kommenteras."
Revisionskontoret, revisorsgrupp 4, har för yttrande tillställt Farsta stadsdelsnämnd årsrapport över genomförd revision av verksamheten för 2003. I årsrapporten konstateras sammanfattningsvis att nämnden har skött ekonomi och verksamhet på ett tillfredsställande sätt och att verksamheterna följer kommunfullmäktiges mål och prioriterade inriktningar. Vidare har nämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten varit tillfredsställande och prognoserna blivit bättre. Sjukfrånvaron har minskat på grund av ett aktivt arbete av nämnden. Slutligen konstateras att bokslut och räkenskaper är rättvisande. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-19, dnr 104-214/2004.
Stadsdelsnämnden har för yttrande tillställts stadsbyggnadskontorets förslag till detaljplan. Stadsdelsnämnden yttrade sig 27 november 2001 angående samma projekt i samband med programsamrådet. Förslaget till detaljplan ger AB Borätt möjlighet att bygga två flerfamiljshus med sammanlagt cirka 60 lägenheter på Ekebergabackens norra sida, ett hus på vardera sidan av infarten till Farsta sjukhem. Byggnaderna blir fem respektive sex våningar höga. Stadsdelsförvaltningen reserverar sig mot förslaget vad avser behovet av parkeringsplatser, som bedöms vara större än föreslagna 0,7 platser per lägenhet. Förvaltningen gör vidare bedömningen att antalet förskoleplatser vid den befintliga förskolan Ekebergabacken 40 inte kommer att räcka till. Byggstart bör kunna ske andra eller tredje kvartalet 2005 med inflyttning ett år senare. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-04, dnr 302-167/2004.
Ledamöterna Gunnar Sandell m fl (s) och Inger Stark (v) samt tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) anmälde ett särskilt uttalande.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde ett särskilt uttalande.
"Nämnden är angelägen om fortsatt kraftfullt bostadsbyggande för att minska den stora bostadsbristen.
Nämnden vill understryka hur viktigt det är att de nya husen anknyter i färg och formspråk till det befintliga Farsta sjukhem. Det står i SBK:s tjänsteutlåtande men vi är inte helt övertygade om att det blir så när vi sett på det bifogade materialet. Vi vill även att de utformas så att de inte uppfattas som en stor kompakt huskropp samt så att lägenheterna så långt möjligt får utsikt mot Drevviken.
Nämnden vill även understryka vår förvaltnings påpekande om behov av högre parkeringstal. Vi tror att hela området vinner på om parkeringsgarage anläggs.
Slutligen vill nämnden understryka vikten av att alla byggprojekt får en fullgod handläggning. Vi kan konstatera att vissa projektledare i GFK och SBK har ett mycket stort antal projekt att arbeta med. Varje projekt för sig är viktigt, husen står kvar under mycket lång tid och blir en del av närmiljön för många människor. Stor vikt måste läggas vid vackra hus, så långt möjligt bevarande av gröna ytor, goda kommunikationer."
Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp), ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Vi har tidigare lyft frågan vad gäller möjligheterna att bygga vid Farsta sjukhem. Detta är ett attraktivt och sjönära läge i staden. Det finns förutsättningar att bygga ett mycket bra boende på denna plats. I det förslag som nu ligger har man på inget sätt utnyttjat de möjligheter som finns. Husen riskerar att ligga för nära sjukhemmet och fasaden mot sjön att inte alls anpassas efter det mycket natursköna läget. Det skulle behövas en mycket mera anpassad bebyggelse på platsen."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden förslag till handikappolitiskt program för Stockholms stad. Syftet med det handikappolitiska programmet är att utifrån "FN:s standardregler", "Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken" samt utifrån svensk lagstiftning skapa en gemensam syn på frågor med handikappaspekter i staden och tydliggöra det ansvar som samtliga nämnder och bolagsstyrelser har. Stadens handikappolitiska program ska utgöra en grund för åtaganden som ska utformas i anslutning till nämnders och bolagsstyrelsers verksamhetsplanering. Stadens handikapplan kommer således att bestå av Stadens handikappolitiska program jämte alla nämnders och styrelsers åtaganden som de framgår av respektive budget och verksamhetsplan. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-28, dnr 505-87/2004.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Ett stort antal projekt inom staden har ansökt om medel ur den s.k. Miljömiljarden. Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden ett urval av dessa projekt, som berör stadsdelsnämnden, geografiskt eller på annat sätt. Projekten avser bland annat ett pedagogiskt miljöcentrum i Hässelby, resurseffektiva och miljöanpassade lokaler i Älvsjö och miljöteknisk markundersökning i anslutning till panncentral i stadsdelen Fagersjö. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-21, dnr 310-221/2004.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde ett särskilt uttalande.
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Investeringar för en god miljö är ett angeläget mål för Stockholm och vi är i princip för miljöförebyggande och miljöförbättrande arbete men dessa viktiga insatser borde vara en naturlig del av stadens verksamhet och det är en anledning till att inta inrätta miljömiljarden. Det är i grunden felaktigt att använda skattebetalarnas medel på detta sätt. I den mån medel ska avsättas för miljöförstärkande åtgärder bör det redan från början vara klart definierade insatser som leder till verklig miljöförbättring.
Dessutom är risken stor att miljöprojekten kommer att påverkas negativt i och med den nuvarande majoritetens nya renhållningsordning."
Stadsdelsnämnden antog den 25 september 2002 riktlinjer för bidrag till utomstående organisationer som bedriver verksamhet för äldre och personer med funktionshinder i Farsta stadsdelsområde. Stadsdelsnämnden har för 2004 avsatt 185 000 kronor för dessa bidrag. Ansökningstiden för 2004 gick ut den 31 mars. 16 ansökningar om sammanlagt 210 140 kronor har inkommit. I detta ärende föreslår förvaltningen att 174 500 kronor fördelas mellan dessa organisationer. Återstår 10 500 kronor som fördelas senare. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-20, dnr 008-243/2004.
Stockholms stad och Stockholms läns landsting (SLL) träffade i juni 2002 en överenskommelse om hälso- och sjukvårdsansvar för äldre samt fysiskt funktionshindrade, funktionshindrade med utvecklingsstörning och vissa funktionshindrade med hjärnskada. Utifrån denna överenskommelse föreligger nu förslag om en lokal överenskommelse mellan stadsdelsnämnden och SLL, beställaravdelning Stockholm. Förslaget utgår från hur samverkan sker idag. Stockholms stadsdelsförvaltningar och Beställaravdelning Stockholm har kontaktgrupper som träffas ett par gånger per termin och stadsdelsdirektörerna träffar beställaravdelningen med viss regelbundenhet. Överenskommelsen syftar till att ange närmare rutiner för samverkan mellan stadsdelsförvaltningen och SLL beträffande bl.a. organisation, informationsutbyte, avvikelsehantering och gemensamma utbildningar. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-15, dnr 513-219/2004.
I detta ärende beskrivs två projekt om ungdomsfrågor, för vilka medel söks inom ramen för Stadsdelsförnyelsen. I det ena projektet, "Stöd till långtidsarbetslösa ungdomar", som vänder sig till ungdomar mellan 18 och 24 år, ska inriktningen vara att bygga upp kontakter med lokala företagare och utveckla individuellt stöd. Många ungdomar behöver också stöd för att fullfölja sina gymnasiestudier. Det andra projektet, "Hur går det för våra ungdomar?", som vänder sig till ungdomar mellan 16 och 19 år, ska rikta in sig på frågor om aktiv coachning och uppföljning av grundskole- och gymnasieungdomar för stöd i vidare studier och etablering i lokalsamhället. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-04, dnr 004-246/2004.
I detta ärende beskrivs ett projekt, för vilket medel söks inom ramen för Stadsdelsförnyelsen. I syfte att förbättra situationen för eleverna på Hökarängsskolan utanför lektionstid, öka den sociala kontrollen samt minska skadegörelsen inom, runt om skolan och i närområdet, vill personal, föräldrar och elever på skolan i samarbete med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) låta två skolvärdar/kamratstödjare från Lugna gatan arbeta ett år på skolan med olika former av socialt stöd åt elever. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-03, dnr 004-246/2004.
I ärendet redovisas totalt 32 projekt inom Farsta stadsdelsområde i gatu- och fastighetskontorets projektkatalog för april 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens information 2004-05-05, dnr 302-252/2004.
Stadsdelsförvaltningens inköp av varor och tjänster överstigande ett värde av 50 000 kronor exklusive moms ska enligt gällande delegationsregler var för sig anmälas till stadsdelsnämnden. Budget- och redovisningsenheten anmäler i ärendet inköp under februari-april 2004 av datautrustning och så kallade evakueringsmoduler till förskolor i Gubbängen. Förelåg stadsdelsförvaltningens redovisning 2004-04-05, dnr 100-210/2004.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) väckte en fråga om vem som ansvarar för anslagstavlor med föreningsmeddelanden inom stadsdelsområdet. Förvaltningen svarade att ansvaret ligger hos stadsdelsnämnden.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att ett remissvar om Stockholms vattenprogram kommer att behandlas av stadsdelsnämnden tidigt i höst. Under vecka 34 arrangeras ett möte i vattenfrågor för allmänhet och lokala föreningar, där förslag och idéer kan insamlas och sammanställas som en del av remissvaret. Förvaltningen återkommer med förslag till datum för mötet vid stadsdelsnämndens sammanträde i juni.
Birgitta Berg, chef för förskola, skola och fritid, meddelade att en ny omgång av den tidigare arrangerade robottävlingen på Hökarängsskolan kommer att genomföras den 13 november. Tävlingen sker i samarbete med Tekniska museet och Kompetensfonden. Förvaltningen återkommer med förfrågningar om funktionärsuppgifter och andra detaljer inför tillställningen.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) anmälde en skrivelse om biståndsbedömning inom äldreomsorgen till förvaltningen för beredning. Bilaga 1 till detta protokoll.
I syfte att praktisera engelska språket, träffa elever i samma ålder och förevisa ett bild- och formprojekt mot våld och droger, har klass 6 B i Västbodaskolan planerat för en skolresa till Skottland 19-23 maj 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-11, dnr 204-258/2004.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
____________________
Sluten del av sammanträdet
§ 111-113
BILAGA 1
Farsta stadsdelsnämnd
Protokoll 2004-05-17
§ 109
Skrivelse till stadsdelsnämnden i Farsta
Besparingarna i äldreomsorgen märks allt tydligare. Förvaltningen signalerar nu också varning för underskott, svårigheter att tillgodose de äldres egna önskemål samt en förestående omvandling av ålderdomshemmet på Ängsö. Äldre människor uttrycker att möjligheten till särskilda boenden blir allt mindre. Detta gäller inte minst servicehus.
Därför känns det mycket angeläget att snarast på en bild av hur den faktiska situationen är i Farsta. Har biståndsbedömningarna de facto skärpts under 2003 och 2004 jämfört med tidigare år? Vad har de oförändrade anslagen till äldreomsorgen i Stockholms stad i kombination med ökade lönekostnader fått för effekter? Vad kommer kostnadsökningen på bl a Farsta sjukhem att få för effekter inom den övriga äldreomsorgen i stadsdelen?
Frågan är särskilt angelägen i ljuset av att den förestående omvandlingen av omkring en tredjedel av stadens servicehusplatser till seniorbostäder, en reform som mycket drastiskt riskerar att minska utbudet av särskilda boenden för äldre till ett alltför lågt antal.
Vi vill därför uppdra åt förvaltningen att till nästa möte med stadsdelsnämnden återkomma med en skriftlig redovisning av följande:
Madeleine Sjöstedt m fl (fp)