Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2012-02-09
BESLUT
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 10/2011 från nämndens sammanträde 2011-12-13, som justerats 2012-12-20.
Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) och vice ordförande Ann Mari Engel (V) utses att justera dagens protokoll.
Kulturnämnden beslutar
Anmälningarna läggs till handlingarna
Anmälan gjordes av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Anmälan av kulturförvaltningens månadsrapport för mars
c) Stadsarkivariens delegationsbeslut
d) Anmälan av protokoll från Funktionshinderrådet den 25/8 2011
e) Anmälan av protokoll från Arkivutskottet 8/2 2012
Dnr: 1.2-234/12
1. att godkänna Stadsarkivets förslag till verksamhetsberättelse och bokslut för år 2011
2. att godkänna förslaget till ombudgetering på 4,3 mnkr till verksamhetsåret 2012
3. att överlämna verksamhetsberättelsen och bokslutet till Kommunfullmäktige
Sammanfattning
Stadsarkivet når i allt väsentligt verksamhetens mål för 2011. Efterfrågan på Stadsarkivets tjänster och arkivinformationen ökade 2011 med ca 5 procent. Stadsarkivet är nu landets mest välbesökta arkivinstitution. Utöver användandet via Stadsarkivets egen webb sker en omfattande användning av Stadsarkivets information via Stockholmskällan. Intresset för arkivinformationen är stort och fortsatt medial exponering, via släktforsknings- och andra historiskt orienterade program i tv och radio, har genererat fler användare. För att nå en större och bredare publik inledde Stadsarkivet 2011 arbetet med att utveckla en långsiktig publikstrategi. I anslutning till det har Stadsarkivet arbetat för att utveckla metoder för att öka användbarheten och att förtydliga möjligheterna till återanvändning av arkivinformationen.
Stockholms stads bygglovsritningar 1713-1978 uppsattes under 2011 på UNESCOS lista över världsminnen (Memory of the World). Utmärkelsen förbehålls arkiv och annan dokumentation som bedöms ha unik betydelse för hela världen. En del av ökningen av antalet webbesök kan kopplas till utnämningen och sociala medier - bl a Facebook och Twitter - konstateras ha varit en viktig spridningskanal i det sammanhanget. Inom området förfrågningar med begäran om arkivinformation, totalt 21 500 ärenden, syns den viktigaste ökningen inom kategorin socialtjänsthandlingar. Ökningen är kopplad till Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Sedan utredningens betänkande presenterades i september 2011 har antalet förfrågningar trefaldigats. P g a en omfattande menprövningsinsats står de för en betydande resursåtgång. Stadsarkivet har under 2011 utbildat ytterligare handläggare i hanteringen av dessa ärenden samt sett över arbetsprocessen med hjälp av LEAN.
Stadsarkivet har under 2011 ökat tillgängligheten genom digitalisering av ca 670 000 databasposter/skannade arkivhandlingar och publicering av ca 315 000 poster/skannade handlingar på webben i totalt 13 databaser och DVD:n Stockholmsbrott. En annan insats inom tillgängliggörandeområdet är två projekt som genomförts tillsammans med Uppsala universitet med finansiering från Riksbankens jubileumsfond: ”Tidigmoderna konkurser” avslutas under första tertialet 2012 samt ”Grosshandelssocieteten” som avslutades under 2011. Dessa projekt har inneburit en viktig förstärkning och förnyelse av samarbetet mellan Stadsarkivet och den akademiska världen och pekar ut en ny väg för fortsatt samverkan.
Under 2010 driftsatte Stadsarkivet e-arkiv Stockholm, stadens gemensamma digitala arkiv, där den digitala information som skapats och skapas i stadens verksamheter ska förvaras, bevaras och göras tillgänglig. Stadsarkivet är systemägare för och förvaltar e-arkivet och upprättade under 2011 en anslutningsplan till e-arkivet för stadens förvaltningar och bolag.
Arbetet med att ta fram en kravspecifikation för ett nytt stadsgemensamt ärende- och dokumenthanteringssystem genomfördes under 2011. Detta system skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling av stadens e-förvaltning, där informationen och tillgång till informationen är centrala framgångsfaktorer. Dessutom skapas förutsättningar för en fortsatt organisations- och verksamhetsutveckling och därmed utvecklingen av den offentliga förvaltningen som helhet. Ett sådant ärende- och dokumenthanteringssystem har en naturlig bäring på e-arkivet. Kopplat till det arbetet har Stadsarkivet drivit ett projekt för att ta fram en applikation för digital distribution av nämndhandlingar. Projektet avslutas i början av 2012.
I arbetet med långsiktig kompetensförsörjnings- och bemanningsstrategi har Stadsarkivet sökt nya vägar för kompetensutveckling. För att uppdatera och utveckla den arkiv- och informationsvetenskapliga kunskapen i organisationen har Stadsarkivet därför inlett ett samarbete med Mittuniversitetets institution för arkiv- och informationsvetenskap. Institutionen är den högst rankade av de akademiska arkivvetenskapliga utbildningar som bedrivs vid sju svenska högskolor och universitet. Under 2011 hölls ett gemensamt seminarium där planen för det fortsatta samarbetet under 2012 fastställdes.
Stadsarkivets intäkter under år 2011 uppgick till 30,4 mnkr vilket är 0,3 mnkr mindre än nämndens budget. Kostnaderna uppgick till 80,9 mnkr, 4,8 mnkr mindre än budget. Resultatet för år 2011 uppvisar ett överskott på 4,4 mnkr varav 4,1 mnkr beror på att projektet "Publicering av nämndhandlingar via e-arkiv" senarelagts och 0,2 mnkr på försenade arkivleveranser från förvaltningen Stockholms brandförsvar. Stadsarkivet begär att 4,3 mnkr ombudgeteras till verksamhetsåret 2012.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom Stockholms stadsarkiv.
Framlagda förslag till beslut
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Beslutsgång
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Dnr: 1.1/283/2012
1. att godkänna och överlämna årsredovisning med bokslut 2011 till kommunstyrelsen,
2. att hos kommunstyrelsen begära ombudgetering av 1,5 mnkr avseende investeringar för strukturplanen Bibliotek i rörelse.
Kulturnämnden bidrar i hög grad till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdena. Alla nämndmål förutom "Utveckla förvaltningens externa intäkter" och "Nöjd medarbetarindex" bedöms helt uppfyllda. Avvikelser på aktiviteter har noterats på Utarbeta/utveckla kvalitetsmetoder, nyckeltal etc, miljöbilar, besvarade detaljplaner, incidenter och nöjd medarbetarindex där resultatet blev 56, en förbättring jämfört med 2009 (59).
Ärendet har beretts inom administrativa staben.
Särskilt uttalande
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
I kulturförvaltningens verksamhetsberättelse finns många redogörelser som pekar på att kulturlivet växer och tar större plats i Stockholm. Det är mycket glädjande att många av kulturförvaltningens verksamheter under 2011 har nått ut till så många och att förändringar har gjorts för att förbättra såväl tillgängligheten som kvaliteten både i de verksamheter staden driver och de den finansierar.
Bland kulturnämndens egna verksamheter kan särskilt två nämnas med anledning av stor publiktillströmning. I Stadsmuseets verksamhet har sammanlagt 264240 personer deltagit under året, vilket är den högsta siffran någonsin. Besöksantalet för Kulturhusets egna verksamheter uppgick under året till 1,8 miljoner vilket även det är en rekordsiffra Jämfört med 2010 är det en ökning med 31 procent. Därtill kan även läggas det stora intresset för Kulturnatt Stockholm samt att Liljevalchs Vårsalong hade fler besökare 2011 än någonsin tidigare.
Stockholms stadsbibliotek har under året ökat sin tillgänglighet. Satsningar har gjorts på att i högre utsträckning anpassa stadsbibliotekets verksamhet till bibliotekens digitala tjänster genom nya biblioteket.se och att mobilwebben m.biblioteket.se har lanserats, antalet öppna timmar har ökat, bibliotek har rustats upp och nya bibliotek har öppnats. Det är positivt att nya samarbeten prövas, såsom exempelvis gjorts vid Luma och Farsta bibliotek.
Kulturstrategiska staben har under året arbetat intensivt med att förändra riktlinjerna för stödet till det fria kulturlivet. Det nya stödsystemet innehåller flera förändringar som kommer att öka utbudet av kvalitetskultur i Stockholm. Några nämnvärda förändringar är att kvalitet och konstnärlig förnyelse ges ökad prioritet, att det blir möjligt att ansöka om stöd i upp till tre år, att referensgruppernas betydelse ökar och att systemet blir mer flexibelt än tidigare i och med att handläggningsförfarandet förändras. Tillsammans med att staden för 2012 satsar än mer medel på det fria kulturlivet är förutsättningarna för det fria kulturlivets utveckling mycket goda.
Stockholm konst arbetar aktivt med en-procentsregeln då Stockholms stad genomför ny- eller ombyggnationer. Vid årets början arbetade avdelningen med ett femtiotal gestaltningsuppdrag. Vi ser mycket positivt på Stockholm konsts arbete med att se till att en-procentsregeln efterlevs.
Det är viktigt att kulturnämndens verksamhet ständigt utvecklas för att svara mot de krav som ställs från medborgarna gällande såväl öppettider som digital tillgänglighet, att verksamheten präglas av hög kvaliteten, att skattemedlen används på ett effektivt sätt och att det finns en öppenhet gentemot externa samarbeten för att utveckla verksamheten.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Vi tackar kulturförvaltningen för redovisningen av verksamheten och ett mycket gott arbete 2011. De flesta av stadens kulturverksamheter visar goda resultat trots allt svårare ekonomiska villkor. Vi konstaterar dock en stor brist på möjligheter till expansion och nödvändiga förstärkningar. Personalstyrkan har till och med minskat med 23 personer.
Vi är generellt skeptiska till formen för redovisning där resultaten måste ställas upp i relation till de övergripande politiska mål som ställts upp av den borgerliga majoriteten och som i många fall är irrelevanta för kulturnämndens verksamhet. Resultaten är därmed svåra att bedöma.
Vi känner stor oro för utvecklingen av flera verksamheter. I kulturskolan kan vi konstatera att det totala antalet inskrivna barn sjunker och att detta framför allt gäller barn från stadsdelsområden med en befolkning som har låga inkomster, höga ohälsotal och höga arbetslöshetssiffror. Antalet inskrivna barn i förhållande till invånarantalet är i Rinkeby-Kista endast 1 procent, en minskning från föregående år med 2 procent.
Det är också oroväckande att antalet kulturköp till skolor m.m. minskat betydligt och att prova-på-verksamheten minskat. De senaste årens nedskurna budgetar och höjda elevavgifter har medfört att det sedan 2006 är betydligt färre barn som nu får möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet, vilket vi anser strider mot målsättningen att ge alla barn och unga tillgång till kultur och mot nämndens strategiska plan Kultur i ögonhöjd.
Det är konstaterat att Stockholm blir en alltmer segregerad stad. Vi anser att detta måste aktivt motarbetas på kulturområdet och vi efterlyser en strategi och handlingsplan för att motverka den kulturella segregationen.
Vi konstaterar att det s.k. bonussystemet för det fria kulturlivet inte har nått avsedd effekt att öka det fria kulturlivets självfinansieringsgrad, som tvärtom minskat sedan bonusen infördes. Fonden för Innovativ kultur inte har tillfört några nya pengar från näringslivet, vilket var dess uttalade målsättning. Vi emotser en fortsatt utvärdering och uppföljning av dessa verksamheter.
Dnr: 1.1/5428/2011
Remissvaret godkänns.
Remissen besvararas gemensamt av kulturförvaltningen och Stockholms Stadsarkiv. I remissen från stadsledningskontoret föreslås ett positionspapper för Stockholms stad om ”EU, staden och stockholmarna”. Syftet med dokumentet är att som vägledning för nämnder och bolag klargöra stadens övergripande inställning till EU. Tre ömsesidigt förstärkande principer föreslås styra stadens EU-arbete:
· Beslut ska fattas på rätt nivå
· Valfrihet, kostnadseffektivitet och miljö
· EU:s politik ska vara välavvägd och välunderbyggd
I ärendet föreslås att nämnder och bolag ska utarbeta verksamhetsspecifika EU-positionspapper, samt betonas vikten av att aktivt använda stadens samarbetsorganisationer, främst Eurocities, Stockholmsregionens Europaförening och Sveriges kommuner och landsting.
Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom de tre ömsesidigt förstärkande principer som föreslås styra stadens EU-arbete. Förvaltningarna delar också uppfattningen att staden internt ska klargöra sin inställning till EU-politik med påverkan på Stockholm och stockholmarna med hjälp av det föreslagna positionspappret för staden men bedömer inte att det är nödvändigt med motsvarande verksamhetsspecifika dokument.
Remissen har beretts inom administrativa stabens nämndsekretariat, kulturstrategiska staben och Stadsarkivet.
1. Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
Vi avvisar till stora delar förslaget till positionspapper, eftersom det bygger på en EU-politik som Vänsterpartiet motsätter sig. Vi respekterar folkomröstningen samtidigt som vi fortfarande anser att det behövs ett annorlunda alleuropeiskt samarbete. För att en progressiv europeisk utveckling ska bli möjlig måste EU:s nyliberalt inspirerade fördrag ersättas av andra främst mellanstatliga samarbeten eller förändras i grunden.
Dagens EU begränsar Stockholms stads möjligheter att föra en självständig kommunalpolitik. I staden märker vi av EU:s stora inflytande exempelvis genom att vi måste följa upphandlingsreglerna och t.ex. inte tillåts kräva kollektivavtal och meddelarfrihet för de anställda i upphandlade verksamheter.
Inom EU arbetar vi konstruktivt för att sociala och demokratiska rättigheter ska överordnas kapitalets frihet. Avregleringar, skattesänkningar och privatiseringar är prioriterat medan social trygghet, miljöskydd och arbetsrätt ses som handelshinder. EU bygger murar mot resten av världen. Som medlemsland har vi svårare att föra en asylpolitik som grundas på de mänskliga rättigheterna. I handelspolitiken gynnas en europeisk jordbruks- och livsmedelsindustri på fattiga länders bekostnad.
Det demokratiska underskottet i EU är stort. Valdeltagandet till EU-parlamentet är mycket lågt, vilket ger en svag demokratisk legitimitet. Kvinnor är sämre representerade än män i EU:s beslutande organ. Stockholmarna har mycket små chanser att utkräva ansvar av beslutfattarna i EU.
Skapandet av EMU är tillsammans med de militära ambitionerna ett starkt uttryck för strävan mot en federal statsbildning. Lagstiftningsmakt flyttas från Sveriges riksdag till ministerrådet och lagförslagen tas fram av tjänstemännen i EU-kommissionen. Vi vill istället föra tillbaka makt till medlemsländerna. Klimat- och miljöfrågor och finansiella flöden kan däremot inte enbart regleras på nationell nivå. Vi bedömer från fall till fall om fördelarna med att fatta beslut i EU överväger riskerna med att fler politikområden förs över till EU-nivå. När makt redan har förts över till EU verkar vi för förslag som gör EU mer grönt, socialt, jämställt och öppet mot omvärlden.
Med detta sagt kan vi konstatera att vi instämmer i den första principen om att beslut ska fattas på rätt politisk nivå, men utifrån en EU-kritisk grundsyn till skillnad från positionsförslaget. Vi har också uppfattningen att det måste läggas mer kraft på bekämpandet av klimatförändringarna och menar att klimathotet kräver en snabb och rättvis nedskärning av klimatutsläppen och en rättvis fördelning av råvarutillgångarna.
Den kommunala självstyrelsen är viktig i Sverige och självfallet är det stockholmarna som bäst vet hur de vill organisera sin stad. Just därför bör inte EU hindra oss att kräva kollektivavtal eller att ställa högre miljökrav än vad som gäller på EU-nivå.
Den andra principen om valfrihet, kostnadseffektivitet och miljö är i linje med den borgerliga politiken som vi motsätter oss. Vi anser att välfärden ska styras av medborgarna behov och inte göras till en marknad med medborgaren som en kund. Konkurrensutsättningen av välfärden har inte heller visat sig ge de effekter som förespråkarna menade. Välfärden är ingen riktig marknad, utan en kvasimarknad där det visat sig att flera av de centrala villkoren är bristfälligt uppfyllda. Välfärdstjänsterna är inte vilka tjänster som helst utan komplexa och närmast omöjliga att kompensera om de varit dåliga. Individens intressen kan också stå i strid med samhällets intressen, vilket gör valfrihet problematiskt.
Vi vill istället utgå från mänskliga rättigheter, demokrati och samverkan för ekologisk omställning som principer för samverkan mellan länder. De fackliga rättigheterna och kvinnors rättigheter behöver stärkas. Finansmarknaden behöver regleras och social dumpning motverkas. Miljöpolitiken bör regleras över gränserna men inte hindra länder att gå före med en radikalare lagstiftning.
Vi vänder oss emot föreslagna formuleringar om lägsta möjliga kostnad som grundkrav för upphandlingar. Vi står i stället för en politik där merparten av kommunens verksamhet också utförs av kommunen. När upphandlingar ska göras bör de alla vara kvalitetsupphandlingar, för att motverka lönedumpning och dålig kvalitet.
Vi avvisar också den av stadsledningskontoret föreslagna principen att staden ska ställa sig avvisande till att ge offentliga myndigheter större möjlighet att ge stöd som hotar att snedvrida konkurrensen. På kulturområdet är offentligt stöd en nödvändighet, som inte ska underkastas några EU-regler om konkurrens utan beslutas i enlighet med den nationella kulturpolitiken.
3. Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
att delvis bifalla kulturförvaltningens förslag till beslut
att vidare anföra följande
Under hösten 2011 utmärkte sig två stora misslyckanden inom den borgerliga alliansens politik. Dels fastslogs att Sveriges klimatutsläpp åter börjat öka trots regeringens insatser och löften och dels uppdagades stora problem med kvaliteten inom flera välfärdsbranscher där alliansen genomfört omfattande utförsäljningar. Med anledning av detta är det berättigat att komma med vissa invändningar mot några av de föreslagna principerna.
Den andra principens (Valfrihet, kostnadseffektivitet och miljö) andra och tredje punkt skapar problem och behöver omarbetas.
Punkt två slår fast att miljövänliga lösningar inte ska vara ett tvingande krav vid offentliga upphandlingar. Med anledning av att klimatarbetet inte bara går för sakta utan dessutom åt fel håll är det inte rimligt att tro att marknaden självt kommer att kunna lösa klimat- och miljöproblemen. Därför menar vi att miljön måste sättas i främsta rummet som ett av de tvingande kraven vid offentliga upphandlingar.
Punkt tre ”att staden ställer sig avvisande till att ge offentliga myndigheter större möjlighet att ge stöd som hotar att snedvrida konkurrensen” rymmer samma problem. Ur miljö- och klimatperspektiv slår det undan stadens möjligheter att sätta in välbehövliga kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med akuta problem. Och ur ett välfärdsperspektiv innebär det att stadens möjligheter att erbjuda kvalitativa alternativ till den privata marknadens vinstmaximerande syften delvis slås ut. Denna punkt bör således helt utgå ur positionspapperet.
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Reservationer
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 1.1/5583/2011
Stockholms kulturförvaltning har fått en remiss från kommunstyrelsen avseende Tomas Rudin och Tara Twanas (S) motion om uppmärksammande av Siri Derkerts insatser för konsten i Stockholms offentliga rum. Förvaltningen menar att konstnären redan genom sina egna offentliga verk har lämnat bestående minnesmärken i Stockholm och ställer sig därför tveksam till att med ett nytt offentligt verk och en tävling hedra en konstnär som redan har gjort sig konstnärligt omistlig genom egen försorg.
Ärendet har beretts inom avdelningen för Stockholm konst i samråd med Stockholms stadsmuseum.
Dnr: 1.1/5867/2011
Remissen besvaras gemensamt av kulturförvaltningen och Stockholms Stadsarkiv.
Socialförvaltningen har utarbetat ett förslag till program för kvinnofrid som kommer att utgöra ett styrdokument för stadens styrelser och nämnder. Programmet har utarbetats utifrån modellen om resultatbaserad styrning. Målgruppen för programmet föreslås omfatta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer, barn som upplevt våld mellan närstående vuxna samt män som utövat våld i nära relation. Sammanlagt åtta mål föreslås för målgrupperna och 15 indikatorer för att följa upp målen.
Kulturförvaltningen och Stockholms Stadsarkiv ställer sig bakom programförslaget men lämnar i övrigt inga synpunkter på mål och indikatorer.
Ärendet har beretts inom kulturförvaltningens administrativa stab i samråd med Stockholms Stadsarkiv.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Anna Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag:
att som remiss åberopa reservationer i socialnämnden av S, V och MP som innebär återremiss av ärendet
att därutöver anföra
Våld i nära relationer är ett hot mot folkhälsan och kampen för kvinnofrid är en kamp för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är därför bra att staden uppdaterar kvinnofridsprogrammet och gör det lättare att följa upp. Vi instämmer i förslaget om konkreta riktlinjer för arbetet med våld i nära relationer. Men den viktigaste åtgärden är kanske att staden äntligen vill göra en kartläggning av våldet.
Först när vi har en realistisk bild av hur många kvinnor som utsätts för våld kan vi bedöma behovet av resurser. Redan under den rödgröna mandatperioden togs förslag fram om att göra en kartläggning av allt våld mot kvinnor i staden för att få en bild av den totala omfattningen av problemet. Tyvärr fullföljde den borgerliga majoriteten inte förslaget, utan nöjde sig med en kartläggning av hedersvåldet.
Programmet fokuserar på mäns våld mot kvinnor och det tycker vi är riktigt utifrån att det är den stora folkhälsoutmaningen, men det behövs också program för män som utsätts för våld i nära relation och för kvinnor som utsätts för våld av kvinnor.
I och med att det nya kvinnofridsprogrammet ska fokusera på vad som ska uppnås och inte vad som ska göras är det mycket viktigt med tydliga mål. Både mål och indikatorer måste vara tydliga för att kunna följas upp.
Vi saknar ett förebyggande perspektiv i programmet. Övriga styrdokument som hänvisas till är för allmänna, och vi föreslår ett tillägg av mål och indikatorer om förebyggande arbete, gärna i samverkan med landstinget. Ett sätt att följa upp målen kan vara kompletterande frågor i Stockholmsundersökningen om droger m.m.
Slutligen ifrågasätter vi varför kvinnofridsprogrammet ska kopplas till Vision 2030, som är starkt partipolitiskt färgad. Kopplingen till universella dokument som FN:s konventioner och deklarationer om kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättningar är tillräckliga, och skulle skapa en bredare grund för arbetet.
Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Reservation
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Anna Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Programmet föreslås omfatta kvinnor som utsatts för våld i nära relation, barn som upplevt våld eller andra övergrepp mellan närstående vuxna samt män som utövat våld i nära relation. Dessa grupper är viktiga men programmet behöver kompletteras med policys gälande andra former av nära våld, t.ex. män som utsätts för våld eller våld inom samkönade par. Vidare måste målen i programmet vara tydliga. Vad ska uppnås? Ska vi använda oss av resultatbaserad styrning, RBS, så måste indikatorerna och målen vara väldigt tydliga.
Dnr: 4.1/5481/2011
Kulturnämnden beslutar att detaljplanen tillstyrks under förutsättning att den bearbetas så att
· Volymen minskas
· Utkragningarna över gaturummet utgår
· Höjden minskas
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag för en ny samlad station för Citybanan i anslutning till Centralstationen. Förslaget gör det också möjligt att bygga hotell med 400 rum samt 25 bostäder som uppförs integrerat med stationen. För att stadsmiljöns kulturhistoriska kvaliteter ska behållas anser kulturförvaltningen att omfattningen av föreslagen nybyggnad bör minska så att utkragningarna över gatumark utgår för att inte störa siktlinjerna längs gatorna, samt att byggnadens höjd blir lägre så att de negativa konsekvenserna av skalförskjutningen mot större volymer i stadsrummet mildras.
Ärendet har handlagts av Stadsmuseets kulturmiljöenhet.
Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag:
att avslå förvaltningens förslag till remissvar
att som remissvar anföra följande:
att detaljplanen tillstyrks avseende volym, utkragning och höjd
att fasaduttrycket måste bearbetas för att bli mer livfull och mindre monotont
att därutöver anföra följande:
Orgelpipan 5 är en fastighet av stor strategisk betydelse för Stockholm. Inom fastigheten ska Citybanans nya Centralstation inrymmas, vilket innebär att det blir en av Sveriges mest välbesökta platser. Kraven på en byggnad som den som ska uppföras på platsen är naturligtvis många. Vi finner att den föreslagna byggnadens volym och höjd är god och uppvisar stor respekt för platsens karaktär.
Byggnaden föreslår inrymma ett par bostadsvåningar, vilket innebär att den totala byggnadshöjden ökar något jämfört med dagens byggnad. Vi ser mycket positivt på detta. Att inrymma fler bostäder i City är angeläget, liksom att förbättra stadslivet och tryggheten utmed Vasagatan. Nämnden har heller inget att invända mot att byggnaden tar gatumark i anspråk och på så sätt skapar tätare gaturum.
I det vidare arbetet borde fasaduttrycket studeras vidare. I föreliggande skick kan det upplevas som monotont och storskaligt med en guldtonad, speglande och ogenomsiktlig yta. Vi tror att projektet kan tjäna på att fasaden omarbetas till öppnare, mer livfullt och varierat uttryck där enskilda fönsteröppningar gärna får framträda istället för att döljas i en generell glasfasad.
Mot bakgrund av vad som ovan framförts och under förutsättning att fasaden studeras vidare, anser nämnden sammantaget att förslaget är en klok och bra utgångspunkt för vidare arbete.
Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Remisstid: 2012-02-29
1. attdelvis tillstyrka programförslaget
2. attdärutöver anföra
Nockebyhov är idag ett mycket uppskattat bostadsområde. Läget vid Mälaren med strandpromenaden, närheten till Ängbybadet och naturreservatet Judarskogen bidrar till attraktionskraften. Bebyggelsen utformning och naturanpassade placering har också betydelse för stadsdelens kvaliteter. De många byggnadskategorierna inom stadsdelen som helhet med villor, punkthus, radhus och slingrande hyreshuslängor ökar den positiva upplevelsen.
En samlad strategi för Nockebyhov förutsätter avvägningar mellan intressen som inte sällan konkurrerar med varandra. Det är därför av yttersta vikt att den planerade kompletteringen av bostäder utformas och placeras med stor respekt för områdets kvaliteter. De delar av bebyggelsen som tar naturmark i anspråk bör kompenseras fullt ut, och bebyggelsens inverkan på miljö- och kulturhistoriska värden bör minimeras. För att säkerställa att så blir fallet bör Stadsbyggnadsnämnden ta fram ett gestaltningsprogram för området, så attden föreslagna bebyggelsens arkitektur blir formad med hänsyn till den omgivande naturen och de kulturhistoriska värden som finns i nuvarande bebyggelse.
Stadsbyggnadskontorets programförslag innehåller en förtätning i Nockebyhovs västra del med cirka 200 bostäder, fördelat på 180 lägenheter och ca 20 radhus, företrädesvis bostadsrätter. Området innehåller utomordentligt stora kulturhistoriska värden.
Kulturförvaltningen anser att flera delar av programförslaget kan genomföras. Avstyrkan gäller nybyggande och parkeringsplatser i en skyddszon med välplanerad naturmark som ingår i det synnerligen kulturhistoriskt värdefulla bebyggelseområdet på Mälarblickshöjden.
I övrigt bör höjd, storlek och utformning i den kommande exploateringen prövas i detaljplaneprocessen.
1. Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
2. Kulturförvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken ”Sammanfattning”
3. Anna Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag:
att yrka bifall till förmån för det föreslagna programförslaget för västra delen av stadsdelen Nockebyhov, del av Nockebyhov 1:1 m.m. Sbk Dp 2011-05829-53.
att därutöver särskilt framhålla vikten av blandad bebyggelse med såväl hyresrätter som bostadsrätter
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och kulturnämnden beslutar enligt förslag från Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M).
Anna Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förslag.
Kulturförvaltningen anför en rad mycket viktiga aspekter som måste beaktas i det fortsatta arbetet. Utöver vad som anförs i tjänsteutlåtandet vill vi understryka det ytterst olämpliga i dels att exploatera naturmark och dels att i den bostadssituation vi har idag uppföra ytineffektiva radhus. Dessa delar måste utgå ur planen.
Dnr 1.1/2545/2011
1. att godkänna rapporten,
2. att förse de utgivna verken med ett digitalt förord, samt
3. att anföra följande:
Det är glädjande att Gunnar och Alva Myrdals verk nu har kunnat tillgängliggöras genom digitalisering och en enklare licenshantering. Men vi anser också att denna digitala utgivning bör uppmärksammas och förpackas på ett positivt sätt.
Makarna Myrdals liv och verk måste numera anses som väl beforskade, och kunskapen särskilt inom akademin är hög. Det är rimligt att i samband med arbetet med verken nu sprida dessa kunskaper till en bredare krets. Det finns flera sätt att göra detta. Som exempel kan nämnas seminarier eller genom att förse de nya utgåvorna med någon form av "digitalt förord" som kan tjäna som kontext och ingångar till texterna.
Stockholms stad äger genom arv upphovsrätten till Alva och Gunnar Myrdals litterära kvarlåtenskap. Kulturförvaltningen fick den 20 maj 2011 nämndens uppdrag att upprätta en förteckning av verk av makarna Myrdal som kan ges så kallad ”Creative Commons” licensiering, ett system för att fritt tillgängliggöra upphovsskyddade verk digitalt. I rapporten redovisas kulturförvaltningens arbete med uppdraget samt den efterfrågade verksförteckningen. Titlarna i denna kommer att publicera som e-böcker av Stockholms stadsbibliotek.
Ärendet har beretts inom administrativa staben och Stadsbibliotekets virtuella enhet.
Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag. Se under rubriken BESLUT.
Kulturförvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken ”Sammanfattning”
Kulturnämnden beslutar enligt förslag från Mats Berglund (MP).
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) samt Cecilia Önfelt (C) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Den digitala utvecklingen håller på att revolutionera såväl produktionen, distributionen som tillgängligheten av böcker. Denna utveckling berör i allra högsta grad även folkbiblioteken som för att hävda sin relevans måste utvecklas i takt med den tekniska utvecklingen.
Som ett led i att visa de fantastiska möjligheter som den nya tekniken erbjuder biblioteken har Stockholms stadsbibliotek nu tillgängliggjort 15 verk ur makarna Gunnar och Alva Myrdals stora produktion som e-böcker. Det är mycket positivt att Stockholms stadsbibliotek på detta sätt visar att det ligger i framkant när det gäller att anpassa folkbiblioteken till den nya teknikens möjligheter.
Tillgängliggörandet av de 15 böckerna har varit möjlig tack vare att Stockholms stad äger rättigheterna till makarna Myrdals verk genom en donation från författarparet. E-böckerna har försetts med så kallade creative commonslicenser vilket innebär att verken fritt kan distribueras och kopieras så länge upphovsmannen och licensgivaren anges. Genom den nationella bibliotekskatalogen Libris blir e-böckerna tillgängliga för alla som önskar att använda dem.
Samtidigt som Stockholms stadsbiblioteks arbete har tillgängliggjort verk av stor betydelse har arbetet även inneburit att biblioteket arbetat upp rutiner och kompetens för att digitalisera och digitalt tillgängliggöra böcker. Denna kompetens möjliggör för biblioteket att arbeta på nya och spännande sätt med e-böcker eller andra digitala medieformer i anslutning till sin programverksamhet.
Dnr 1.1/5064/2011
Kulturnämnden beslutar att som svar på skrivelsen överlämna och åberopa kulturförvaltningens tjänsteutlåtande.
Mats Berglund (MP), Anna-Greta Leijon (S) och Ann Mari Engel (V) har inkommit med en skrivelse om att ett parlamentariskt utskott för beredning av kulturstödet inom kulturnämnden återinrättas. I skrivelsen anförs att ett beredningsutskott gör det möjligt att fördjupa diskussioner, ta fram eventuella kompletteringar inför nämnd och att besluten därmed blir mer hållbara och av bättre kvalitet.
Kulturförvaltningen betonar i sitt svar betydelsen av en dialog med kulturnämnden inför fördelningen av verksamhetsstöd. Förvaltningen pekar i sitt svar också på att de nyligen antagna riktlinjerna för stödet till det fria kulturlivet kommer att innebära ett förstärkt referensgruppsarbete med ökad transparens. Med ett förändrat arbetssätt finns effektiva verktyg för att ytterligare höja kvaliteten i beredningsarbetet. Den nödvändiga fortsatta dialogen mellan kulturnämnden och kulturförvaltningen i stödfrågor bör därför kunna utformas på annat sätt än genom inrättandet av ett särskilt utskott.
Ärendet har beretts inom administrativa staben i samarbete med kulturstrategiska staben.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Anna Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag:
att tillstyrka skrivelsen
att anföra följande
Tyvärr har vi under den senaste mandatperioden konstaterat att nämndledamöterna fått en minskad insyn i bidragsprocessen. Sedan utskottet avskaffades har vi konstaterat svårigheter i att föra en konstruktiv dialog, då ett färdigt förslag kommit upp i nämnden. Vi har saknat diskussioner och möjligheter till kompletteringar av fakta och synpunkter. Vi har fått ta emot många klagomål på hanteringen från bidragsmottagare. Stödfrågor är viktiga för kulturlivet och för allmänheten och de ansvariga politikerna bör ha en rimlig inblick i hanteringen
Det nya kulturstödet ger en ännu mer aktiv och styrande roll åt förvaltningens tjänstemän eftersom de uppställda kraven kräver en mer aktiv beredning, utökad dialog, fler ansökningstillfällen och öppnar för större detaljstyrning.
En utökad referensgrupp med vidgat arbetsfält ökar inte politikernas insyn.
3. Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag:
att godkänna skrivelsen
att förvaltningen återkommer med ett förslag på hur nämndens politiker kan
representeras i referensgruppen för kulturstödet
att anföra följande:
De förtroendevaldas insyn i och delaktighet i de poliskt fattade besluten är en grundläggande del i demokratin. Kulturnämnden fördelar årligen över 180 millioner kronor i kulturstöd. En övervägande del av dessa beslut tas på delegation av förvaltningen för att endast presenteras för nämndens politiker. Även de beslut som nämnden tar är idag beredda på ett sådant sätt att varken insyn eller reell delaktighet ges åt de förtroendevalda. Det är en ordning som inte främjar ett demokratiskt förhållningssätt.
Vår skrivelse var ett försök att hitta en bättre jämvikt mellan politiker och tjänstemän i beredningen av kulturstöd. Då förvaltningen avstyrker våra förslag, föreslår vi istället att den politiska insynen och delaktigheten bereds inom referensgruppen för kulturstödet.
Referensgruppen bör förutom experter och kulturproducenter också innehålla personer som representerar kulturkonsumenterna. Vi vill att den demokratiska/politiska nivån ska komma in i ett tidigare skede än i dag där nämnden har det politiska ansvaret men knappt någon insyn i beredningen. Ett sätt är att kulturnämnden ges möjlighet att själva nominera ett antal (exempelvis två eller tre) politiskt tillsatta ledamöter att ingåsom fullvärdiga medlemmar i referensgruppen och då som representanter för kulturkonsumenterna bland övriga experter och kulturproducenter.
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) och Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) med instämmande av Cecilia Önfelt (C) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Det kvalitativa kulturutbudet har små möjligheter att överleva på kommersiella villkor. Därför stödjer Stockholms stad kvalitetskulturen i Stockholm genom att dels ha egna kulturinstitutioner, dels genom att dela ut medel till det kulturutbud av hög kvalitet som produceras av fria kulturaktörer.
Den offentliga finansieringen får dock inte innebära att kulturens innehåll styrs av politiska församlingar. Detta är grundläggande både för att värna om kulturlivets integritet och för att försvara det offentligas finansiering av kulturlivet. En rågång måste upprätthållas mellan politiken och kulturens innehåll.
Det var med bakgrund av detta som vi avskaffade det politiskt styrda kulturstödsutskottet strax efter maktskiftet 2006. Det är vår bestämda åsikt att politiker ska bestämma om storleken på de totala resurserna och fatta beslut om de övergripande riktlinjerna för det fria kulturlivet men överlämna kvalitetsbedömningarna av kulturverksamheters innehåll till tjänstemän och referensgrupper.
Mats Berglunds (MP), Anna-Greta Leijons (S) och Ann Mari Engels (V) förslag skulle innebära en partipolitisering av beredningen av vilka fria kulturaktörer som ska få offentliga medel och vilka som inte ska få det. Detta skulle rubba den nödvändiga rågången mellan kulturpolitiken och kulturens innehåll.
Lyckligtvis rör vi oss nu i motsatt riktning i förhållande till oppositionens förslag. När det nya kulturstödssystemet sjösätts kommer referensgruppernas betydelse att öka och transparensen i medelstilldelningen att bli större. Det ska vara sakkunniga som bedömer kvaliteten i olika kulturverksamheter, inte politiker.
Dnr 1.1/5915/2011
Vid kulturnämndens sammanträde 2011-12-13 anmäldes en skrivelse av Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S) och Mats Berglund (MP) angående Stockholms Stadsbiblioteks utlåning av e-böcker.
I svaret redovisas e-bokens position i bokutgivningen och inom Stadsbiblioteket.
Kulturförvaltningen delar skrivelsens bedömning att frågan om e-bokens framtid är av stor kulturpolitisk betydelse och välkomnar en bredare diskussion och politiska initiativ som leder fram till konstruktiva lösningar
Ärendet har beretts inom Stockholms stadsbibliotek.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S) samt Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag:
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut som i många stycken är mycket bra och att nämnden ställer sig bakom slutsatsen om att en bredare diskussion är nödvändig för att nå fram till konstruktiva lösningar. En oundviklig del i det arbetet är att uppvakta regeringen.
att kulturnämnden tar initiativ till en diskussion i frågan med kulturministern
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr 1.1/3618/2010
Kulturnämnden beslutar att som svar på skrivelsen överlämna och åberopa kulturförvaltningens tjänsteutlåtande
Stockholm konst arbetar sedan den 30 september 2010 i enlighet med kulturnämndens beslut av den 29 september 2010, dnr 1.1/3816/2010. I förvaltningens tjänsteutlåtande gjordes då en grundlig genomgång av de juridiska förutsättningarna vid upphandling av offentlig konst. Stadsjuristen beskrev läget med att ”det är viktigt att den upphandlande myndigheten har ett tydligt program för uppdraget, ser till att man har en större grupp konstnärer att välja bland och att de som gör urvalet är sakkunniga.”
Stockholm konst har sammanfattat och operationaliserat slutsatserna i ett arbetsdokument som avdelningens samtliga projektledare ska beakta i sitt arbete med konstprogram och urval av konstnärer för konstnärliga gestaltningsprojekt. Stockholm konst säkerställer detta bland annat genom sakkunniggrupper, detaljerade projektbeskrivningar och dokumentation.
Mot bakgrund av ovanstående motiverar enligt kulturförvaltningen skrivelsen från Konstnärsförbundet Alliansen ingen ytterligare åtgärd.
Ärendet har beretts inom avdelningen Stockholm konst.
Dnr 5.1/5486/2011
Kulturnämnden beslutar att acceptera donationen av fyra konstverk på allmän platsmark från Svenska bostäder till Stockholms stad.
Svenska Bostäder har i en skrivelse rubricerad Donation av konstverk till staden, kontaktat Stockholm konst angående möjligheten att donera fyra konstverk på allmän platsmark till Stockholms stad. Av skrivelsen framgår att konstverken står kvar i Svenska Bostäders ägo, då de inte följt med försäljningen när delar av Svenska Bostäders fastighetsbestånd har privatiserats: ”Konstverkens värde för bostadsområdena består, men anknytningen till Svenska Bostäder finns inte längre kvar.
Kulturförvaltningen föreslår i sitt utlåtande att donationen accepteras.
Dnr 6.1/314/2012
1. att disponera 27 511 tkr för stödområdet samlingslokaler och hemgårdar enligt tabell nedan och detta tjänsteutlåtande.
Förslag 2012
Beslut 2011
Föreningsdrivna samlingslokaler
14079
16 084
Kommunala samlingslokaler med försöksår (Alvik)
1200
1 136
Hemgårdar
8 739
8 580
Skolersättning
1 200
1 300
Bokningsadministration
250
Utvecklingsmedel
100
167
Ännu ej nyttjade medel
1 943
Summa:
27 511
2. att uppdra åt förvaltningen att göra en översyn av stödsystemet för samlingslokaler och hemgårdar.
Förslaget till fördelning avser stödområdet samlingslokaler och hemgårdar. Under 2011 fick 20 samlingslokaler och sex hemgårdar i Stockholm stöd genom kulturnämnden.
Alviks medborgarhus drivs under en försöksperiod av kulturförvaltningen i samverkan med den lokalförvaltande organisationen Alviks Kulturhus. Föreningen och förvaltningen kommer under 2012 att utvärdera om det finns förutsättningar för att drift- och verksamhetsansvar från och med 2013 helt kan övergå i föreningsdrift.
Rinkeby Folkets Hus har under 2011 genomgått en strukturell omställning och har en hyresskuld för 2011 till fastighetsägaren, fastighetskontoret. Förvaltningen anser att det inte är möjligt att bereda Rinkeby Folkets Hus ansökan innan Rinkeby Folkets Hus fullgjort sina skyldigheter som hyresgäst. Förvaltningen föreslår därför att beslut om eventuellt stöd till Rinkeby Folkets Hus fattas när hyresavtal skrivits på, hyresskuld reglerats och komplettering av ansökan inkommit.
Brännkyrka Godtemplares Byggnadsförening har ansökt om stöd för 2012. Förvaltningen bedömer att verksamheten för närvarande inte uppfyller de riktlinjer och krav som ställs för att ingå i stödområdet samlingslokaler och föreslår med detta som grund avslag på deras ansökan.
Detta tjänsteutlåtande omfattar även skolersättningen som förväntas bli 1,2 mnkr under 2012. Det totala budgetförslaget för stödområdet samlingslokaler och hemgårdar föreslås vara oförändrat 27511 tkr. Förvaltningen föreslår att 25568 tkr fördelas enligt detta förslag och att differensen 1943 tkr innehålls som ej nyttjade medel tills beslut om tilldelning av stöd till Rinkeby Folkets Hus fattats.
Ärendet har beretts av kulturstrategiska staben.
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut med tillägg av tredje att-satsen i reservation av vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S) samt Mats Berglund (MP) om att ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av stödsystemet till samlingslokaler och hemgårdar. Se under rubriken BESLUT.
att delvis bifalla förvaltningens förslag till verksamhetsstöd
att skyndsamt bereda Rinkeby Folkets Hus ansökan om verksamhetsstöd,
att uppdra åt förvaltningen att göra en översyn av hela begreppet Samlingslokaler och Hemgårdar och systemet med uppdelning av dessa för ökad transparens, objektivitet och rättvis bedömning vid beredning av verksamhetsstöd,
Stadens samlingslokaler och hemgårdar är mycket betydelsefulla som träffpunkter för stockholmarna, särskilt de prioriterade grupperna barn- och ungdomsverksamhet, föreningar med funktionshindrade och anonyma grupper. I majoritetens budget för Stockholm 2012 ”där alla kan växa” och särskild vikt läggs bland annat för att motverka utanförskap borde staden kunna göra mer för att särskilt stärka upp samlingslokalerna i ytterstaden. Samlingslokalerna får hälften så mycket i verksamhetsstöd som innerstadens hemgårdar, räknat per lokal. Detta är inte acceptabelt. Ett exempel är Birkagården som bedriver en angelägen och efterfrågad verksamhet men där ungdomsverksamhet lagts ner, likväl får de ett utökat stöd om 50 tkr.
De ytterligare medel som oppositionen föreslagit i årets budget hade verkligen behövts för att stärka upp de redan pressade föreningarna, särskilt i ytterstaden. Ökade kostnader för lokalhyror, pris- och löneuppgång m.m. kompenseras föreningarna över huvudtaget inte för.
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med tillägg. Se Framlagda förslag till beslut.
Vid behandlingen av ovanstående ärende deltar inte tjänstgörande ersättaren Johan Nilsson (M) och ersättaren Mathias Laitila-Kälvemark (FP).
Rapport om stadens konstsamling 2008-2011
Dnr 5.3/4707/2011
1. att godkänna rapporten om förvaltningen av stadens konstsamling september 2008 – september 2011.
2. att ge förvaltningen i uppdrag att utreda den långsiktiga förvaltningen av konst på allmän plats.
Stadens revisorer har uppmanat förvaltningen att årligen avge en rapport om stadens konst. Föreliggande rapport är den första och beskriver vad som hänt sedan förvaltningen av konsten slagits samman med Stadsmuseets samlingsenhet i september 2008. Stadsmuseet ansvarar för att vårda och bevara konstverken och förmedla samlingen genom att låna ut konstverk till stadens förvaltningar och bolag.
Avdelningen har ansvar för förvaltningen av konst på allmän plats vilket bland annat kan innebära försörjning med el och underhåll av komplicerad teknik som finns integrerat i en del konstverk medan Trafikkontoret har ansvar för klottersanering och driften av fontäner. Förvaltningen vill ha ett uppdrag att se över och förtydliga ansvaret för den långsiktiga förvaltningen av konst på allmän plats.
Ärendet har beretts av Stockholms Stadsmuseum
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
1. Kulturnämnden godkänner rapporten
2. Stockholms Konst ska alltid underrättas om överlåtelser där konst finns
Av den intressanta rapporten framgår att det ännu är oklartom vad som händer med den konst som finns i kommunala byggnader eller på kommunal mark när dessa privatiseras, utförsäljs eller på annat sätt förskingras. Vi anser att det ska vara en tvingande regel att Stockholms Stadsmuseum alltid ska underrättas om sådana överlåtelser och att hanteringen av den offentliga konsten behandlas i särskild ordning i avtal om försäljningar och överlåtelser.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Både genom donationer och inköp har staden under en lång tid byggt upp en fin konstsamling av betydande konstnärliga och ekonomiska värden. Den fasta och lösa konsten berikar det offentliga rummet och de lokaler där Stockholms stad bedriver verksamhet. Stadens konst har flera olika uppgifter: Dels att skapa vackra, kreativa och spännande arbetsmiljöer och offentliga miljöer, dels ett konstpedagogiskt uppdrag i att på ett naturligt sätt förmedla konstens olika uttryck till stadens personal, invånare och besökare.
Som framgår av rapporten är det inte helt enkelt att få ett samlat grepp om stadens konstsamling om drygt 30800 registrerade konstverk. Till viss del tycks detta bero på att tidigare inventeringar har varit bristfälliga varför konstdatabasen innehåller flera felkällor.
Inte desto mindre är det angeläget att kulturförvaltningen söker komma till rätta med problematiken. De nya låneavtalen och rutinerna för dessa kan förhoppningsvis leda till att staden får ett bättre grepp om konstsamlingen. Vi ser också fram emot vad den förstudie om digitala verktyg för förvaltningen av stadens konstsamling som Stadsmuseet ska genomföra kan innebära.
Dnr 1.1/1753/2011
1. att övergå till digitala nämndutskick i enlighet med Stadsarkivets och kulturförvaltningens förslag,
2. att förslaget genomförs efter samråd med stadens berörda nämnder beträffande kostnaderna för de nya verktygen samt utformning av låneavtal för läsplattor.
Kulturförvaltningen och Stockholms Stadsarkiv föreslår i detta gemensamma tjänsteutlåtande (återremiss från kulturnämnden 2011 12 13) ett genomförande av digital ärendehantering för kulturnämnden under 2012. Förslaget innebär att den nuvarande pappersdistributionen fortsätter så länge det finns behov av den med målet att den ska upphöra helt från och med 2013.
Genom avtal med Volvo/IT kan kulturförvaltningen erbjuda lån av iPad läsplattor med inbyggt 3G-abonnemang som kulturförvaltningen bekostar. För den som väljer att låna iPad upphör pappersdistributionen efter två nämndsammanträden. Redigeringsappen ”Good Reader” ersätts från och med februari 2012 av en ny och mer användarvänlig app som utvecklas av Stadsarkivet. Förslaget genomförs efter samråd med stadens berörda nämnder beträffande kostnaderna för de nya verktygen samt utformning av låneavtal för läsplattor.
Ärendet har beretts inom administrativa stabens nämndkansli i samarbete med kulturförvaltningens IT-enhet, Stadsarkivet och stadsledningskontorets juridiska avdelning.
Dnr 1.1/242/2012
Kulturnämnden beslutar att utse Karl Johan Rahm till ersättare i Konstrådet.
Konstrådet har till uppgift att som rådgivande organ biträda kommunens nämnder, styrelser och bolag i frågor som rör konstnärlig gestaltning av byggnader och offentliga platser. Konstrådet är ett politiskt sammansatt organ under kulturnämnden. Rådet består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare som utses av kulturnämnden. Mandattiden är fyra år och överensstämmer med de ordinarie valperioderna. Under 2011 har Konstrådet haft följande medlemmar:
Ledamöter
Birgitta Rydell (fp), ordförande
Britta Båvner (v), vice ordförande
Helena Bonnier (m)
Birgitta Stjärneback (m)
Lars Nordenskjöld (c)
Tony Nilsson (s)
Sara Lind (mp)
Ersättare
Gaby Borglund (m)
Michael Sigge (m)
Louise Honnér (m)
Rasmus Jonlund (fp)
Anna-Greta Leijon (s)
Mikael Andersson (v)
Mohamed el Abed (mp)
Ersättaren i Konstrådet, Mikael Andersson, har meddelat att han önskar lämna sitt uppdrag. Vänsterpartiet har ombetts nominera ny ersättare och föreslagit Karl Johan Rahm.
Ärendet har beretts inom kulturnämndens sekretariat i samråd Stockholm Konst.
Dnr 6.1/4178/2011
1. att i enlighet med förvaltningens förslag fördela 500 tkr till föreningen ”Internationell scen i Gasverket” för 2012, samt
2. att uttala att nämnden med detta beslut inte förbinder sig att stödja den framtida verksamheten.
3. att uppdra åt kulturförvaltningen att till kommande nämnd ge en kompletterande redovisning av föreningen Gasverkets verksamhet.
Föreningen Internationell scen i Gasverket bildades januari 2010 med målsättning att samla intressenter för en internationell gästspelsscen och ett scenkonstkluster i gasverksområdet i Hjorthagen. Flera av Stockholms viktigaste kulturinstitutioner, producenter och arrangörer har visat intresse för den framtida verksamheten.
2011 fick föreningen stöd för att ta fram och förankra en verksamhetsplan och affärsmodell som på lång sikt ska leda till hög självfinansiering genom en bred konstellation av partners. Under 2012 fortsätter förankringsarbetet och utvecklingen av programverksamheten i Gasklockan. En organisation ska bildas och potentiella samarbetspartners knytas till verksamheten genom intentionsavtal. Föreningen räknar med att detta ska ske i slutet av 2012.
Förvaltningen föreslår utifrån detta ett stöd till Föreningen Internationell scen i Gasverket på 500 tkr för verksamhetsåret 2012.
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska avdelningen.
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut med tillägg. Se under rubriken BESLUT.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag:
att återremittera ärendet för presentation av föreningens verksamhetsplan och ekonomiska kalkyl
Detta är ett spännande och visionärt projekt för etableringen av en internationell scen i Gasverket. Dock saknas i tjänsteutlåtandet en hållbar plan för finansiering av detta stora och mycket kostsamma projekt.
Föreningen har tidigare fått stöd för att ta fram och förankra en verksamhetsplan och en affärsmodell med ekonomisk kalkyl. Vi anser att nämnden bör ta del av dessa dokument innan beslut kan tas om ytterligare stöd.
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag med tillägg.
Anmälan av inkomna skrivelser
Ordföranden anmälde sex inkomna skrivelser:
1. Skrivelse från Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) om att ompröva stadens 0-tolerans mot graffiti
2. Skrivelse från Ann Mari Engel (V) och Mårten Andersson (V) om det romska kulturåret 2012 som "frusit inne"
3. Skrivelse från Ann Mari Engel (V) och Mårten Andersson (V) angående användning av bemanningsföretaget Uniflex
4. Skrivelse från Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP) och Marja Sandin Wester (MP) om stöd till Rinkeby Folkets Hus
5. Skrivelse från Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) angående ”Alla papper på bordet” om Barnkulturpalatset.
6. Verksamhetsstöd till Fria Teatern och skrivelse till Kulturnämnden rörande samarbetet med Östgötateatern (Anna-Greta Leijon (S) och Ann Mari Engel (V)
Information
· Ann Mari Engel informerade om Kommunala museers samarbetsråd (KMS), en sammanslutning av kommunala museer i Sverige med uppgift att driva de kommunala museernas gemensamma intressen. Organisationen har sitt årsmöte den 28 mars i samband med att Museernas vårmöte i Göteborg, en mötesplats för alla museer i Sverige som samlar både politiker och tjänstemän. Vid vårmötet kommer ett beslut att fattas om samgående mellan flera museiorganisationer, däribland KMS. Ann Mari Engel uppmanade den nämndledamot som är intresserad av att delta att kontakta henne eller Stadsmuseichefen Ann-Charlotte Backlund.
Närmare information finns på:
http://www.sverigesmuseer.se/wp/wpcontent/uploads/2011/09/SVMU0001_vårmöte_broschyrK-120207.pdf
· Kommunikationschefen på kulturförvaltningen, Anna Klynning, informerade om förvaltningens arbete med kommunikation i en tid av snabba förändringar i kulturvanor och mediekonsumtion. Inom kulturförvaltningen arbetar 20 anställda med kommunikation. En del av kommunikationstjänster handlas upp genom stadens ramavtal. Stockholmarna tar i allt större utsträckning del av kulturinformationen genom sociala medier men fortfarande är det vänner och bekanta som är den viktigaste informationskanalen för kulturrens publik.
· Lennart Ploom informerade om att Stadsarkivet är det publikt största arkivet i Sverige med 25000 besökare 2011. Med anledning av utnämningen till Unesco:s världsminne kommer Posten 2013 att ge ut ett frimärke med anknytning till utmärkelsen. Den s.k. ”Vanvårdsutredningen” har gett effekter på Stadsarkivet i och med att den stora uppmärksamheten kring frågor om förhållanden för de barn som omhändertagits för samhällsvård har gjort att många människor vill ta del av de handlingar som kan finnas rörande dem själva i arkiven. Förfrågningarna om att ta del av dessa ”menprövningsärenden” har ökat kraftigt i antal vilket gör att stadsarkivet behöver anställa nya arkivarier.
· Marion Hauge-Lindberg, chef för Kulturskolan, informerade om Kulturskolans planer för framtiden i ljuset av verksamhetsplan, strategisk plan och vision. Fokus ligger på nya metoder som gör att flera unga kan delta i verksamheten som 2011 hade omkring 15000 elevplatser, 6000 platser som kulturköp av skolorna samt ett betydande antal i prova-på-verksamheter. Omvärldsförändringar gör det nödvändigt att ständigt ompröva metoder och kommunikation för att nå målgrupperna. Kulturskolan firar 2012 flera jubileer vilket kommer att manifesteras med utåtriktade publika aktiviteter hela året. Kulturskolan fyller 15 år; Kommunala Musikskolan 50 år och Vår Teater 70 år.
Efter informationen ställdes frågor av Monika Lindh (S) och Ann Mari Engel (V) om arbetet med att nå barn och ungdomar i områden där Kulturskolan har svårt att nå ut. Marion Hauge Lindberg svarade att särskilda ansträngningar bland annat görs i Järvaområdet för att öka deltagandet.
· Ordföranden Madeleine Sjöstedt informerade om händelseutvecklingen kring barnkulturhuset Palatset som nyligen lämnat in en konkursansökan. Sedan 2009 har Palatset beviljats tre stöd av kulturnämnden, totalt 9,5 mnkr. Ordföranden har liksom ansvariga inom förvaltningen träffat ledningen för Palatset flera gånger och tydligt klargjort stadens inställning till verksamheten och beredskap till stöd.
Oppositionen ställde därefter frågor om förvaltningens och kulturborgarrådets medverkan under uppbyggnadsfasen och hur man agerar i den nya situationen då verksamheten begärt sig i konkurs. Berit Svedberg svarade att förvaltningen för närvarande gör sig en bild av läget genom samtal med Palatsets intressenter och utifrån dessa kontakter drar slutsatser som nämnden får ta del av i form av en rapport. Berit Svedberg nämnde också att det finns andra förslag och idéer om kulturverksamhet i fastigheten men att det är Fastighetsverket som har det fulla ansvaret för att planera för framtida verksamhet.
2012-02-09
Skrivelse till kulturnämnden
Skrivelse om att ompröva stadens 0-tolerans mot graffiti
Under den senaste tiden har debatten om staden s.k. 0-tolerans mot graffiti återigen diskuterats. Glädjande nog har flera företrädare för alliansen utryckt en försiktig omsvängning i frågan mot att man skulle visa större tolerans för konstformen graffiti i det offentliga rummet, till exempel på lagliga väggar.
Vi har tidigare konstaterat att tolkningen och kommunikationen av stadens så kallade klotterpolicy har varit problematisk för bland andra stadens konstpedagoger och ungdomsarbetare.
Den strider bland annat mot programmet Kultur i ögonhöjd, som säger att
Stadens barn och unga ska ha god tillgång till den professionella kulturen, möjlighet att skapa med stöd av kulturpedagoger och på sina egna villkor utifrån sin syn på kultur. Utgångspunkten ska vara en bred kultursyn som involverar och erkänner alla barns olika erfarenheter och bakgrund.
Som exempel på ungdomskultur anges till exempel graffitimålning. Stadens tjänstemän på trafikkontoret har uttryckligen förbjudit stadens unga att i någon form delta i eller ta del av denna kultur.
Vi har tidigare föreslagit att kulturnämnden initierar en utvärdering av klotterpolicyn ur kulturpolitiskt perspektiv, för att förhindra att staden ägnar sig åt konstcensur.
Nu anser vi att det är hög tid att kulturnämnden beslutar att initiera en omprövning av stadens så kallade 0-tolerans mot graffiti.
Ann Mari Engel (V) Mats Berglund (MP)
Skrivelse om det romska kulturåret 2012 som "frusit inne"
Vi oroas av det ointresse som ansvariga regerings- och kommunföreträdare visar infördet romskakulturåret 2012. Romerna ärkanske denfolkgrupp i Europa som idag utsätts för mest förföljelser av olika slag. I Sverige har det utlysts ett romskt kulturår men det har fått väldigt usel respons. Vi citerar ur ett inslag av Maria Edström i Sveriges Radios Kulturnytt den 1 februari i år: "… det romska kulturåret, som firar att det är 500 år sedan de första romerna kom till Sverige, har trots sina stolta deklarationer frusit inne..."
I detta läge håller det kommunalt stödda Romskt kulturcentrum i Gubbängen på att upplösas och det årliga bidraget hålls inne tills vidare. Oavsett vad förklaringen är till detta är situationen ohållbar. Vi ber därför kulturförvaltningen att sätta till alla klutar för att stödja denna viktiga verksamhet, att på olika sätt underlätta uppmärksammandet avdet romska kulturåret och snarast återkomma till kulturnämnden med en plan för hur detta år ska uppmärksammas av kommunen.
Ann Mari Engel (V) Mårten Andersson (V)
Skrivelse angående användning av bemanningsföretaget Uniflex
Vi har fått kännedom om att kulturförvaltningen har ett avtal med bemanningsföretaget Uniflex som upphandlats genom stadens ramavtal avseende bemanningstjänster. Företaget har använts för att bemanna stadens bibliotek vid arbetsbelastning. Användningen av dess tjänster har varit relativt högt under de två år samarbetet varat, år 2010 har man upphandlat tjänster för ca 2,8 miljoner kronor och 2011 för ca 4,7 miljoner kronor.
Sveriges Radio har kartlagt företaget Uniflex och rapporterade i Dagens Eko att de erbjudit sina anställda påhittade uppdrag långt från hemorten för att slippa betala lön. De har därmed visat sig vara en helt oseriös arbetsgivare. I ett brev till serviceförvaltningen påstår nu företaget att man anser detta oacceptabelt och den ansvarige tjänstemannen omplacerats. Oavsett sanningshalten i detta, kan vi konstatera att deras förtroende bör vara förbrukat i staden. Uniflex bör inte komma ifråga vid kommande upphandling.
För övrigt anser vi att användning av bemanningsföretag i stadens kulturverksamheter är både oekonomiskt och ger sämre kvalitet i verksamheterna än utbildad personal.
Skrivelse angående ”Alla papper på bordet” om Barnkulturpalatset
Vi beklagar alla att projektet Barnkulturpalatset gick i konkurs bara tre månader efter öppnandet. Vi emotser från en oberoende granskning en total redovisning av de ekonomiska faktorerna, liksom en plan för den framtida användningen av huset.
Vi önskar emellertid också en redovisning från förvaltningen av vilken kommunikationen med Palatsets ledning som ägt rum under de senaste två åren. Vi har vid upprepade tillfällen frågat om finansiering av detta projekt och om kalkylerna verkar hållbara. Förvaltningen har framhållit projektets risker, men har dock tillstyrkt bidrag. Under våren försäkrades att man i nära dialog med Palatsets ledning granskat kalkylerna och korrigerat verksamhetens inriktning.
Enligt uppgifter i pressen visste kulturförvaltningen redan i mars 2010 att det fanns stora ekonomiska problem. Palatset lär ha mailat ”konfidentiellt” till förvaltningen om problemen.
Vi anser att informationen till oppositionen i nämnden har varit bristfällig i denna fråga och vi vill ha en grundlig redovisning av kommunikationen mellan förvaltningen och Palatset.
Verksamhetsstöd till Fria Teatern och skrivelse till Kulturnämnden rörande samarbetet med Östgötateatern
Med anledning av skrivelsen från Fria Teatern, Birgitta Sundberg, angående samarbetet med Östgötateatern yrkar vi att nämnden ånyo tar upp ärendet om verksamhetsstöd och omprövar beslutet enligt vårt förslag till beslut om att bevilja Fria Teatern stöd om 1520 tkr (dvs. samma summa som innan halveringen 2011).
Det skulle innebära en rejäl chans till nystart för Fria Teatern för sin viktiga och mycket uppskattade verksamhet som till största delen bedrivs lokalt i ytterstaden samt möjligheter till samarbete med Östgötateatern som torde vara helt i linje med stadens kulturpolitiska ambitioner.
Anna-Greta Leijon (S) Ann Mari Engel (V)
Skrivelse om stöd till Rinkeby Folkets Hus
Rinkeby Folkets Hus befinner sig i en besvärlig situation.Man ligger efter med hyran och har troligen också andra ekonomiska problem.Kulturförvaltningen har i avvaktan på att den finansiella situationen ska lösa sig, avsatt 1,943 tkr i budgeten för stöd till hemgårdar och samlingslokaler för Rinkeby Folkets Hus för 2012. Det är en sänkning från 2011-års bidrag på 2,011 tkr. I nämndens underlag till stöd till hemgårdar och samlingslokaler motiveras inte sänkningen av beloppet. Det finns inte heller angivet någon plan för hur man ska kunna stödja Rinkeby Folkets Hus i framtiden för att kunna rädda verksamheterna annat än att det pågår en dialog mellan stadsdelsnämnden, Kulturnämnden och stadsledningskontoret.
Rinkeby Folkets Hus är mycket viktigt för Rinkeby och för Rinkebyborna. Föreningar, politiska partier och andra grupper har sina möten och fester där. Medborgarkontoret ligger i Rinkeby Folkets Hus liksom biblioteket, ABF och andra föreningars kontor. I Folkets Hus bedriver man läxhjälp, Café Respekt samlar ungdomar i källarvåningen, m fl aktiviteter. En nedläggning av Rinkeby Folkets Hus vore ytterligare ett hårt slag mot Rinkebyborna.
Vi vill att kulturförvaltningen agerar aktivt för att rädda verksamheten så att huset kan fortsätta att drivas som ett folkets hus för Rinkebyborna och andra besökare. Det är inte rimligt att sänka stödet jämfört med tidigare år, istället vill vi att beloppet skrivs upp så att det åtminstone motsvarar 2011-års nivå. Förutom ett finansiellt stöd krävs också ett rådgivande stöd, ett stöd t ex med personalresurser för att hjälpa föreningen Rinkeby Folkets Hus att organisera sig bättre för att skapa en hållbar ekonomi och en hållbar organisation i framtiden.
Mats Berglund (MP Marja Sandin Wester (MP)
Ann Mari Engel (V)