Din position: Hem > Stockholms stad > Skärholmens stadsdelsnämnd > Sammanträde 2012-12-13
Ordföranden Jan Jönsson (FP) utses att justera protokollet tillsammans med ledamoten Birgitte Isberg (S) för del 2, öppna delen av sammanträdet.
Stadsdelsnämnden fastställde dagordningen i enlighet med förslag till beslut.
Föreligger protokollsjustering sammanträde 2012-11-22, justerat 2012-11-29 öppna delen med förslag till beslut
att:
godkänna anmälan av protokollsjusteringen av sammanträdesprotokoll 2012-10-25, öppna delen. Justerat 2012-11-29.
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att anmälan av protokollsjusteringen av öppna delen sammanträdesprotokoll 2012-11-22 godkänns. Justerat 2012-11-29.
Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar
godkänna anmälan av protokollsjusteringen av sammanträdesprotokoll 2012-11-22, öppna delen. Justerat 2012-11-29.
Föreligger ett medborgarförslag med dnr 1.2.4/783-2012.
insänt av Elisabeth Ineheim. Medborgarförslaget är att fotografier som hänger i ett av förvaltningens sammanträdesrum lånas eller doneras till Jakobsbergs gårds nyrenoverade Norra flygel. I samband med Wåffelbruket 12-16 på söndagar har allmänheten tillträde till flygeln och övriga dagar föreningslivet.
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att medborgarförslaget lämnas till förvaltningen för beredning och hör bifall därtill.
lämna medborgarförslaget till förvaltningen för beredning.
Föreligger medborgarförslag insänt av Madeleine Elvljung om att anlägga ett Frukt och trädgårdscafé. Förslaget innefattar också odlingar och ett kretsloppstänkande med kompostering med mera. Den önskade placeringen är den stora gräsytan mellan Bredängs tunnelbana och parkleken Ängen. Dnr 1.2.4/801-2012.
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att medborgarförslaget lämnas till förvaltningen för beredning och hör enhälligt bifall därtill.
Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande med ansökan till förnyelseavdelningen om ytterstadsmedel för feriearbeten 2013. Dnr 2.1/824-2012.
Förvaltningen föreslår
1. Skärholmens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens ansökan.
2. Ärendet skickas till Stadsledningskontoret, förnyelseavdelningen.
3. Omedelbar justering.
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar för att förvaltningens förslag godkänns och yrkar för att ärendet omedelbart justeras. Han hör bifall till båda dessa yrkanden.
att
Föreligger en remiss om motion om förbättringar av stadens föreningstavlor. Dnr 1.5.1/687-2012. Förvaltningen föreslår
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remiss om motion (2012:42)
2. Omedelbar justering
1.godkänna förvaltningens svar på remiss om motion (2012:42)
Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande med Remissvar förslag till skolplan för Stockholms stad. Dnr 1.5.1/694-2012.
. Förvaltningen föreslår
1. Stadsdelsnämnden godkänner detta remissvar.
2. Omedelbar justering.
3. Remissvaret skickas till skolroteln i digital form samt till KF/KS kansli i pappersform.
Yrkande: Ersättaren Anders Lindell (MP) och ledamoten Rebwar Hassan (MP) anmäler några synpunkter i ett särskilt uttalande enligt bilaga 1. Ledamoten Rudy Espinoza (V) yrkar för att delvis tillstyrka förvaltningens förslag till beslut och har ett särskilt uttalande för Vänsterpartiet enligt bilaga 2.
Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar för Alliansen, Moderaterna och Folkpartiet, ett anförande med tilläggsbeslut enligt bilaga 3. Miljöpartiet genom ersättaren Anders Lindell (MP) med ledamoten Rebwar Hassan (MP) stöder Alliansen tilläggsbeslut. Även ledamoten Birgitte Isberg (S) stöder för Socialdemokraterna Alliansens tilläggsförslag och yrkar för att förvaltningens förslag godkänns. Ordföranden Jan Jönsson (FP) hör bifall till förvaltningens förslag till beslut med Alliansens anförande enligt bilaga 3.
Därefter ställer Ordföranden Jan Jönsson (FP) Vänsterpartiets förslag till beslut mot avslag och hör att detta förslag avslås. Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar även att ärendet förklaras omedelbart justerat och får ja till detta.
Ledamoten Rudy Espinoza (V) reserverar sig för Vänsterpartiet mot beslutet.
4. Att därutöver som remissvar anföra följande:
I förslaget till skolplan betonas vikten av samverkan mellan skola och socialtjänst som ett medel för att förebygga exempelvis missbruk och kriminalitet bland unga. Stockholms skolor och respektive stadsdelsnämnd tar därför fram gemensamma överenskommelser för ett antal samverkansområden liksom rutiner för hur samverkan ska gå till. Det är mycket bra och viktigt. Vi vill särskilt nämna Brottsförebyggande Rådet i Skärholmen som en mycket betydelsefull arena för
Skärholmens stadsdelsnämnd
Sammanträdesprotokoll 12/2012-12-13
Del II Öppna delen
samverkan när det gäller just det brottsförebyggande arbetet. För att kunna uppnå goda resultat så krävs att bägge parter bakom en samverkansöverenskommelse ser sitt ansvar och deltar i arbetet med stort engagemang. Vi anser att det krävs förbättringar i det praktiska samverkansarbetet och att det bör speglas i kommande revideringar av samverkansöverenskommelserna.
Reservation Vänsterpartiet
Särskilt uttalande Miljöpartiet, bilaga 1
Vänsterpartiet,bilaga 2
Alliansen med stöd av (S) och (MP), bilaga 3
Bilaga 1 Särskilt uttalande Miljöpartiet_________________________
torsdagen den 13 december 2012
Rebwar Hassan, mfl. (mp)
Ärende Dnr 1.5.1/694-2012.
Remissvar förslag till skolplan för Stockholms stad.
Särskilt uttalande
Miljöpartiet tycker att förvaltningens svar på remissen är bra men har några synpunkter på själva skolplanen.
Stockholm är en redan segregerad stad där sprickorna nu blir allt större, och det är oroande att det ses så tydligt i skolresultaten. För att vända trenden med sämre resultat och större skillnader inom staden krävs genomtänkta åtgärder, inte bara att mer pengar skjuts till allt eftersom.
Under året har det sociala indexet för skolorna i Skärholmen ökat, vilket är ett direkt resultat av att skillnaderna mellan skolor i olika områden. Ett högre index innebär att ytterligare pengar skjuts till, men där tycks åtgärderna stanna. Och eftersom behovet av utjämning ökar kan vi konstatera att det inte fungerar. Stockholms skolplan behöver ta tag i utmaningen att situationen i skolorna ser allt mer olika ut beroende på i vilken del av staden de ligger.
I övrigt hänvisar vi till Miljöpartiets reservation i Utbildningsnämnden.
Bilaga 2 Särskilt uttalande Vänsterpartiet___________________________________________
2012-12-13
Rudy Espinoza, ord. (V)
Lorena Delgado, ers. (V)
Ärende
Förslag till beslut:
Att delvis tillstyrka förvaltningens förslag
Att i övrigt anföra följande:
Förslaget till skolplanen lyfter fram en rad relevanta frågor som berör övergången från förskolan till grundskolan. För att övergången ska ha vara så smidig som möjligt så behövs det än mer ett förtydligande om hur överlämnandet ska ske, dvs tydliga ramar om information som bör medfölja elevens väg in i grundskolan. .
Det står i den reviderade skolplanen också att om barnet har haft extra stöd i förskolan eller kan komma att behöva det i skolan ska övergången vara extra väl förberedd och överlämnade samtal alltid ska genomföras. Det förtydligar inte heller hur den informationen ska behandlas, ska det ske någon form av uppföljning? Informationen ska överlämnas men vad gör man med det? Detta är viktigt för elever som behöver extra stöd då framgångar behöver kontinuitet.
Trots att förvaltningen hävdar att en stor del av förslaget inte berör stadsdelsnämndens ansvarsområde vill vi yttra oss om två frågor som är viktig för våra barn som bor i vår stadsdel.
Först angående hemspråk så nämns den knappt, trots att den är viktigt, dels för den språkliga vinsten med tvåspråkighet och som många studier visar har hemspråk även en positiv inverkan i flerspråkiga elevers skolframgång. Skolplanen ger inte heller riktlinjer att använda när tex ett barn har fått hemspråk under förskolan, och hur den utvecklingen kan följas upp. Här i Skärholmen innebär det oftast att barnen får avbryta sin utveckling i hemspråk under ett år, för att sedan försöka återuppta.
Till sist Skärholmen har en lägre andel elever som kommer ut med gymnasiebehörighet, för det behövs en rad kraftfulla strategier. Forskningen visar tydligt att en bra skola kan göra större skillnad för en ungdoms framtid än vad omgivningen och den sociala bakgrunden kan och att riktigt bra skolor mer än väl kan kompensera för klasskillnaderna. Det vinner vi på stadsdelsnämnden på, det vinner samhället på.
Bilaga 3 Alliansen, Moderaterna och Folkpartiet med stöd av Socialdemokraterna och Miljöpartiet____________________________________________________
Skärholmens stadsdelsnämnd 2012-12-13
Remissvar förslag till skolplan för Stockholms stad
Jan Jönsson, ordförande, m.fl. (FP)
Andreas Lundin m.fl. (M)
Förslag till tilläggsbeslut:
att bifalla förvaltningens förslag till beslut
att därutöver som remissvar anföra följande:
I förslaget till skolplan betonas vikten av samverkan mellan skola och socialtjänst som ett medel för att förebygga exempelvis missbruk och kriminalitet bland unga. Stockholms skolor och respektive stadsdelsnämnd tar därför fram gemensamma överenskommelser för ett antal samverkansområden liksom rutiner för hur samverkan ska gå till. Det är mycket bra och viktigt. Vi vill särskilt nämna Brottsförebyggande Rådet i Skärholmen som en mycket betydelsefull arena för samverkan när det gäller just det brottsförebyggande arbetet. För att kunna uppnå goda resultat så krävs att bägge parter bakom en samverkansöverenskommelse ser sitt ansvar och deltar i arbetet med stort engagemang. Vi anser att det krävs förbättringar i det praktiska samverkansarbetet och att det bör speglas i kommande revideringar av samverkansöverenskommelserna.
Föreligger förvaltningens Rapport om hälso- och sjukvårdens kvalitet på Sätra vård- och omsorgsboende 2012. Dnr7/765-2012.
1. rapporten om hälso- och sjukvårdens kvalitet på Sätra vård- och omsorgsboende 2012 godkänns och läggs till handlingarna.
Yrkande:
Särskilt uttalande anmäls av Socialdemokraterna genom ledamoten Liliane
Svensson (S) enligt bilaga 1. I dagens protokoll under paragrafen Inkomna skrivelser/handlingar/beslut punkten G. anmäls en skrivelse från Pensionärsrådet. Nämnden stöder enigt denna skrivelse: Alliansen genom ledamoten Elisabeth Johnsson (M) och övriga partier genom ledamöterna Liliane Svensson (S), Rebwar Hassan (MP) och Rudy Espinoza (V).
Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar för att förvaltningens förslag godkänns och hör bifall till yrkandet.
Bilaga 1 Särskilt uttalande Socialdemokraterna
Föreligger förvaltningens svar på remiss från Kommunstyrelsen om ”Nytt it-program för Stockholms Stad”. Dnr1.5.1/657-2012.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen.
Omedelbar justering.
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar för att förvaltningens förslag godkänns och att ärendet omedelbart justeras. Ordföranden Jan Jönsson (FP) hör bifall till båda dessa yrkanden.
godkänner förvaltningens svar på remissen.
.
Föreligger förvaltningens svar på remiss om införande av standardiserade arbetssätt med tekniskt systemstöd för ärende- och dokumenthantering i Stockholms stad – projekt eDok. Dnr 1.5.1/727-2012.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens remissvar.
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att förvaltningens förslag till beslut godkänns och hör bifall därtill.
godkänna förvaltningens remissvar.
Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande med förslag på Lex Sarah-ansvariga i Skärholmens stadsdelsnämnd. Dnr 1.2.2/770-2012.
1. Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att utse Maria Thöyrä, Samuel Svan och Linda Melin till Lex Sarah-ansvariga för att ta emot rapporter enligt de nya Lex Sarah-bestämmelser som infördes i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) den 1 juli 2011.
Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande Synpunkter på planförslag gällande Förbifart Stockholm. Sätra 2:1Dnr 2011-03365,Norr om trafikplats Kungens Kurva Dp 2009-17149, Anslutning till Skärholmsvägen Dp 2009-171151samt Tunnel Sätra TDp/ Dp2009-17150. Dnr 1.6/794-2012.
1. Skärholmens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens synpunkter.
2. Tjänsteutlåtandet skickas till Stadsbyggnadskontoret, Box 8314, 104 20 Stockholm för utredning.
3. Omedelbar justering
Ledamoten Rebwar Hassan (MP) anmäler för Miljöpartiet ett särskilt uttalande enligt bilaga 1 och yrkar avslag på förvaltningens synpunkter och för att arbetet med förbifarten stoppas och resurserna istället används till Spårväg Syd. Ledamoten Rudy Espinoza (V) stöder för Vänsterpartiet Miljöpartiets yrkande.
Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar för att förvaltningens förslag godkänns och finner att det finns två förslag till beslut dels Miljöpartiets med stöd av Vänsterpartiet dels förvaltningens förslag till beslut. Han hör bifall till förvaltningens förslag till beslut. Ledamoten Rebwar Hassan (MP) begär för Miljöpartiet votering till punkten om att arbetet med förbifarten stoppas och att resurserna istället används till Spårväg Syd och votering verkställs.
Votering
Ordföranden Jan Jönsson (FP) förklarar att de som stöder Miljöpartiet punkt om att arbetet med förbifarten stoppas och att resurserna istället används till Spårväg Syd rösta ja och de som är mot röstar nej.
Röstar ja gör ledamöterna Rebwar Hassan (MP), Linnea Ornstein (MP) och Rudy Espinoza (V).
Röstar nej gör ordföranden Jan Jönsson (FP), ledamöterna Andreas Lundin (M), Elisabeth Johnsson (M), Arslan Bicen (M), Bayram Kaya (M), Ulf Colliander (M), Cecilia Carpelan (FP), Birgitte Isberg (S), Liliane Svensson (S) och tjänstgörande ledamoten Ababacarr Jammeh (S).
Rösningen utfaller med 10 röster mot och tre för att arbetet med förbifarten stoppas och att resurserna istället används till Spårväg Syd.
Ordföranden Jan Jönsson (FP) finner att stadsdelsnämnden i voteringen röstat nej till Miljöpartiets och Vänsterpartiets yrkande. Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att ärendet omedelbart justeras. Ordföranden Jan Jönsson (FP) hör bifall till båda detta yrkande.
2. Tjänsteutlåtandet skickas till Stadsbyggnadskontoret, Box 8314, 104 20
Stockholm för utredning.
Röstförklaring
Ledamoten Liliane Svensson (S) avlämnar röstförklaring: Detta innebär inte att Socialdemokraterna är mot Spårväg Syd, utan Socialdemokraterna är för Spårväg Syd.
Röstförklaring från Moderaterna och Folkpartiet: Vi är för Spårväg Syd.
Särskilt uttalande:
Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet enligt bilaga 1
Bilaga 1 Särskilt uttalande Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet_______
Dnr 1.6/794-2012.
Synpunkter på planförslag gällande Förbifart Stockholm.
Att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens synpunkter
Att stadsdelsnämnden verka för att arbetet med förbifarten stoppas och resurserna istället används till Spårväg syd
Därutöver anför följande:
Mp instämmer med förvaltningens starka oro för den överhängande risken för olyckor orsakade av de tunga marktransporter av sprängmassor och miljöfarliga transporter som planeras till och från Sätra varv men vi i mp tycker att förbifart Stockholm är ett svek från ansvaret för framtida generationer och för resten av världen därför säger vi nej till Förbifart Stockholm.
Klimatfrågan är en ödesfråga för Sverige och för världen. En växande del av transporterna måste ske med kollektivtrafik och på spår. Nya motorleder leder till fler bilresor och högre utsläpp. Att bygga Förbifart Stockholm beräknas kosta minst 25 miljarder. Projektet driver på trafiktillväxten, sprider ut Stockholms tillväxt och ökar bilberoendet. Vägen förstör grönområden, skövlar värdefulla kulturmiljöer och försämrar möjligheterna till friluftsliv och rekreation i vår Skärholmen.
Förbifart Stockholm löser inte trängselproblemen för det krävs effektiva trängselavgifter och bättre kollektivtrafik. Istället driver det upp vägtrafiken och ökar utsläppen. För att Stockholm ska ta sitt klimatansvar måste andelen kollektiva resor öka. Statliga och kommunala anslag och intäkter från trängselavgifterna måste satsas på effektiv och bekväm kollektivtrafik.
Att satsa på Förbifart Stockholm är att sabotera klimatpolitiken.
Vi i Stockholms stad och Skärholmens stadsdelsnämnd ska i vårt arbete bidra till hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta innebär att en ekonomiskt och miljömässigt ansvarsfull trafikplanering borde förespråkas. Alla utredningar påpekar att nya förbifarter ökar trafiken, förbifarten skulle alltså öka miljöbelastningen i regionen och detta bidrar till att det blir ännu svårare att nå klimatmålen. Trängsel och trafikproblem löses inte med flera motorvägar och förbifarter. Istället måste biltrafiken och den trängsel den medför, minska genom bättre kollektivtrafik, mer gods på järnväg och trängselavgifter.
Ett socialt perspektiv på frågan är intressant. Vilka tycker att det behövs snabbare stora förbifarter i Skärholmen? Vilka vill hellre ha mindre trafik och mindre utsläpp? Eller ha en bra kollektiv trafik och bevarade natur och kultur områden. Jag tror att det är en mindre del av befolkning i stadsdelen som tycker det första med mer trafik.
Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, Motion om införande av miljöanpassad citylogistik i Stockholms innerstad – svar på remiss. Dnr 1.5.3/715-2012.
- Att stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen.
- Att därefter lämna ärendet till Trafik- och arbetsmarknadsroteln.
- Omedelbar justering.
Föreligger förvaltningens Verksamhetsplan 2013 för Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, i Homsan ABs regi. Dnr 8/769-2012.
Stadsdelsnämnden godkänner Verksamhetsplan 2013 för Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning i Homsan ABs regi
godkänna Verksamhetsplan 2013 för Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning i Homsan ABs regi
Föreligger förvaltnings tjänsteutlåtande med Svar på remiss om utökad valfrihet inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning enligt LSS – korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Dnr1.5.1/726-2012.
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till beslut
Ledamoten Rudy Espinoza yrkar för Vänsterpartiet avslag på förvaltningens förslag till beslut enligt bilaga 1.
Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att förvaltningens förslag till beslut godkänns och hör bifall därtill.
1. godkänna förvaltningens förslag till beslut
Förslag till beslut
Bilaga 1 Vänsterpartiet
Bilaga 1 Förslag till beslut Vänsterpartiet_______________________
Rudy Espinoza (V) m.fl.
Svar på remiss om utökad valfrihet omsorgen om personer med funktionsnedsättning enligt LSS- korttidstillsyn för skolungdom över 12år.
Stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till beslut.
Därutöver vill vi framföra följande.
Kvaliteten och behoven ska alltid komma i första rummet. För att nå dit måste välfärden avkommersialiseras. Både offentliga och privata driven LSS-verksamhet ska fokusera på behov kvalitet och likvärdighet. Stadens LSS korttidstillsyn ska drivas i egen regi.
Behov av icke offentliga kompletterande verksamhet och alternativ utförare som vill utveckla välfärden utan vinstsyfte tillgodose genom ramavtalsupphandling enligt LOU. Kommunen ska besluta var skattefinansierad verksamhet ska bedrivas, så att välfärden fördelas dit den bäst behövs och inte dit den ger mest vinst. LVO som innebär fri etableringsrätt när vissa krav är uppfyllda ska därför avskaffas.
Föreligger förvaltningens tjänstutlåtande med Verksamhetsplan 2013. Dnr 1.1./768-2012.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar
1. Verksamhetsprogrammet inklusive bilagor och budget för år 2013 fastställs.
2. Omslutningsförändringar om 62,6 mkr fastställs.
3. Resultatenheter 2013 fastställs enligt bilaga.
4. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
5. Omedelbar justering.
Ledamoten Rebwar Hassan (MP) yrkar för eget förslag till beslut och anmäler ett särskilt uttalande från Miljöpartiet enligt bilaga 1.
Ledamoten Birgitte Isberg (S) yrkar för Socialdemokraterna för eget förslag till beslut och har ett särskilt uttalande enligt bilaga 2
Vänsterpartiet yrkar genom ledamoten Rudy Espinoza (V) med hänvisning till bilaga 3 att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2013 och att förvaltningen får återkomma med ett nytt förslag enligt Vänsterpartiets reservation i fullmäktige och vad som framförs i denna reservation.
Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar för alliansen Moderaterna och Folkpartiet att förvaltningens förslag till beslut godkänns och har därmed fyra förslag till beslut som han ställer mot avslag. Han hör bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar även om att paragrafen omedelbart justeras och hör bifall till detta.
fortsättning § 28
Reservation: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet
Särskilt uttalande: Miljöpartiet Bilaga 1.
Socialdemokraterna Bilaga 2.
Vänsterpartiet Bilaga 3.
Bilaga 1 Särskilt uttalande Miljöpartiet__________________________________
DNR 1.1/768-2012
Verksamhetsplan Skärholmen stadsdelsnämnd 2013
Stadsdelsnämnden beslutar att
Stadsdelsnämnden beslutar att delvis fastställa budget för år 2013.
Omslutningsförändringar om 62,6 mkr fastställs.
Resultatenheter fastställs enligt bilaga.
Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
Verka för att arbetet med förbifarten stoppas och att resurserna till motorleden, i stället används till utbyggnad av kollektivtrafik.
Verka för att Spårväg syd ska högprioriteras och att arbetet påbörjas snarast.
Verka för att bygga bostäder kring Skärholmsvägen.
En samhällsinformatör ska anställas i stadsdelen med syfte att öka det demokratiska deltagandet.
Minst 40 procent av livsmedlen i skolmaten ska vara ekologiska och att det ska finnas tillagningskök på förskolorna.
Ska finnas konsumentrådgivning och lägga extra vikt vid information om etisk och miljö-mässig konsumtion.
Samt därutöver anföra följande
Vi miljöpartister i nämnden tackar stadsdelsförvaltningens tjänstemän och alla medarbetare i stadsdelens verksamheter för deras goda arbete och att stadsdelen klarar sig förhållandevis bra trots nedskärningar i nämndens kärnverksamheter.
Majoritetens förslag till verksamhetsplan och budget för år 2013 saknar tillräckliga medel för att kunna erbjuda stockholmarna en fullgod samhällsservice. I Miljöpartiets budgetförslag i kommunfullmäktige finns 458,3 Mkr mer än i den moderatledda majoritetens budget för stadsdelarna. Av det är 220,4 Mkr resurser som förs över från Arbetsmarknadsnämnden till Arbetsmarknadsåtgärder i stadsdelsnämnderna. Detta skulle för 2013 betyda 35,2 Mkr mer för Skärholmens stadsdelsnämnd än i det nu liggande förslaget Miljöpartiets förslag till budget skulle innebära en högre grundläggande service till medborgarna och en större trygghet och kontinuitet i verksamheterna för både brukare och personal. Miljöpartiets indikatorer styr också stadens verksamheter i en grönare riktning.
Skärholmen är en fantastisk stadsdel att bo och leva i. Närheten till grönska och vatten och blandningen av människor med olika bakgrund skapar gränslösa möjligheter.
Skärholmen ska vara en modern, mänsklig och miljövänlig stadsdel. Det ska vara lätt att leva klimatsmart och miljövänligt. En grön omställning i Skärholmen skapar fler jobb och företag, säkrar vår välfärd och visar ledarskap i miljöfrågorna. Levande demokrati, mångfald och lika rättigheter skapar en modern stadsdel där alla människor får livskvalitet och nya livschanser.
Demokratin stärks och fler människor involveras i utvecklingen av Skärholmen. I ett grönt Skärholmen ska medmänskliga faktorer och lika rätt värnas, särskilda ansträngningar ska göras för att se till barns rättigheter. Medborgarna i skärholmen ska ha goda möjligheter att vara upplysta konsumenter som gör medvetna val och använder sin konsumentmakt för att bidra till en grönare stadsdel.
Stockholmarna ska ges mer inflytande genom direktval till stadsdelsnämnderna. Direktvalda representanter ökar kontakten mellan stockholmare och politiker och ger lokal representativitet.
Samhällsinformatörer ska anställas i stadsdelar med lågt valdeltagande i syfte att öka det demokratiska deltagandet.
För att staden ska kunna nå högt satta klimatmål, målen i miljöprogrammet och vattenprogrammet samt bidra till att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål behöver miljö- och klimatkompetensen stärkas på stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelen ska i samverkan med områdets invånare, företag och föreningar förbättra den lokala boende- och stadsmiljön samt öka medvetenheten och engagemanget för miljö- och klimatfrågor.
Stadsdelen ska prioritera arbetet med energirådgivning inom förvaltningens egna verksamheter samt mot företag och hushåll. Stadsdelens verksamheter ska i största möjliga utsträckning tillgodose sina bilbehov via bilpooler. Ambitionen måste vara att Stockholm ska vara ledande i Sverige när det gäller att hushålla med energi och investera i förnyelsebara energikällor. Vid byggplaner ska staden arbeta för ett medborgarinflytande som sträcker sig över kraven i Plan- och bygglagen. Metoder ska utvecklas för att fånga upp grupper som aldrig kommer till tals i stadsbyggnadsrelaterade frågor. Barnperspektivet ska in i stadsplaneringen och metoder för att inkludera barn och deras tankar i stadsplaneringen ska utvecklas.
Barngruppernas storlek behöver minskas till högst 14 barn i småbarnsgrupperna och 18 barn i storbarnsgrupperna. Antal barn per vuxen i förskolan ska minska. Dessutom är det viktigt att hålla nere förskoleenheternas storlek. Alla förskolor ska ges tillgång till genuspedagoger.
Arbetet med policy för upphandling bör vidareutvecklas, särskilt med fokus på förfrågningsunderlagens kvalité, miljökrav samt med tydliga och uppföljningsbara antidiskrimineringsklausuler. Ett av de miljökrav som ska ställas är att inga dubbdäck får användas av dem som utför transporter. Staden ska också säkerställa att leverantörer inte flyttar vinster till så kallade skatteparadis för att undkomma skatt.
Att tidigt vänja sig vid bra och nyttig mat är avgörande för framtida matvanor och därmed för hälsan. Flera stadsdelsnämnder har redan uppnått stadens låga mål på 15 procent ekologiska livsmedel för år 2011. Andelen ekologiska livsmedel ska vara 40 procent år 2013. Alla förskolor ska uppmuntras att ha minst en vegetarisk dag i veckan på sina matsedlar.
Den drastiska minskningen av vissa fiskarter är ett stort ekologiskt hot. Stadsdelarna bör besluta att inte servera hotade fiskareter på förskolor, skolor och äldreboenden, också för att öka kunskapen hos förvaltning, personal och elever om ekologi och matens miljöpåverkan.
Genom internationaliseringen har frågan om hur olika produkter påverkar stockholmarna som konsumenter blivit än mer aktuell. Många undrar exempelvis hur de ska göra med pensionen, vilket elbolag de ska välja och många vill kunna utnyttja sin konsumentmakt. Satsningar på konsumentvägledningen ska öka.
Stadsdelen ska bedriva ett offensivt arbete mot diskriminering. Den diskrimineringsklausul som Miljöpartiet tidigare var med och införde ska återinföras. Föreningar som diskriminerar ska på samma sätt som företag veta att de riskerar att förlora sina bidrag. Stadsdelen ska tydligt prioritera arbetet med att säkerställa att ingen diskrimineras, exempelvis genom antidiskrimineringstester och kontinuerlig utbildning för alla anställda och politiker.
Arbetet för att den fysiska tillgängligheten i stadsdelen ska öka och attityderna till människor med funktionshinder måste förbättras. En viktig del i en god arbetsmiljö är att det finns ett bra, strukturerat sätt att hantera kränkningar, trakasserier och mobbning på arbetsplatsen samt att stadsdelsnämnden prioriterar detta arbete ytterligare.
Inom äldreomsorgen behövs fler platser i servicehus, vård- och omsorgsboenden, demensboenden och trygghetsbostäder. Det finns en ökad efterfrågan på kategoriboenden, exempelvis med inriktning på kultur, språk och hbt. Önskemål att starta äldreboenden som sociala företag ska bejakas. Maten som serveras inom äldreomsorgen ska vara vällagad, hälsosam och god, helst lokalt tillagad och ekologisk. Social gemenskap vid måltider är viktigt, till exempel bör matlag erbjudas. Det ska i varje stadsdel finnas kommunala alternativ, både när det gäller hemtjänst och äldreboende, eftersom det för många är en viktig del av valfriheten att kunna välja detta.
Arbetet inom äldreomsorgen och omsorgen för människor med funktionsnedsättningar är fysiskt och psykiskt tungt och många orkar inte arbeta fram till pensionen. Staden ska utreda en riktad arbetsförkortning för personal i äldre- och funktionshinderomsorg.
Stadens arbetsmarknadsåtgärder ska vara utformade så att varje enskild person hittar sin kortaste väg till rätt jobb. I stället för nuvarande Jobbtorg ska ”En-dörr-in”-verksamheter finnas i varje stadsdel. Verksamheten ska omfatta alla arbetslösa, även dem som står allra längst från arbetsmarknaden och dem som är i behov av rehabilitering. Alla arbetssökande ska erbjudas skräddarsytt och individuellt stöd - vägledning, jobbcoachning, kompetensutveckling, utbildning och arbetsträning. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärna i verksamheten. Det sociala företagandet ska stimuleras. Den som är berättigad till försörjningsstöd ska även ha rätt till SL-kort.
Den sociala barn- och ungdomsvården behöver kraftiga förstärkningar. Staden ska aktivt stödja föräldrar med missbruksproblem, barn till psykiskt funktionshindrade och andra barn som far illa. Resurserna till missbruksvården ska öka så att de som söker behandling ska kunna beviljas detta. Vård och behandling för personer med missbruk ska alltid utgå från den enskilde.
Barns situation ska uppmärksammas när vuxna söker ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet är tydligt i stadens riktlinjer och innan beslut fattas ska konsekvenser för varje barn alltid övervägas och dokumenteras. Ett barnperspektiv innebär att det inte ska vara möjligt att vräka barnfamiljer. Alla som lever i hemlöshet ska erbjudas ett personligt ombud som ett sätt att skapa nya nätverk och få hjälp med myndighetskontakter.
Nämndbudget 2013 enligt kommunstyrelsens - och miljöpartiets förslag
Netto exkl. kapitalkostnader
Nämndbudget 2013 enligt kommunstyrelsen förslag
Miljöpartietsbudget Skärholmen 2013
Skillnaden
Mnkr
SDN Skärholmen
Förskoleverksamhet
-224,3
-225,9
-1,6
Verksamhet för barn- och ungdom
-33,1
-34,5
-1,4
Kultur- och föreningsverksamhet
-2,8
-3,8
-1
Äldreomsorg
-262,2
-264,3
-2,1
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
-211,0
-212,0
Individ- och familjeomsorg
-129,2
-135,6
-6,1
Stadsmiljöverksamhet inkl. agenda 21
-7,8
-7,9
-0,1
Flyktingmottagande
0,0
0
Ekonomiskt bistånd
-106,2
-108,0
-1,8
Arbetsmarknadsåtgärder
-7,5
-27,6
-20,1
Summa
-984,1
-1 019,6
-35,2
Bilaga 2 Särskilt uttalande Socialdemokraterna____________________________
Robert Lagergren m.fl. (S)
D.nr. 1.1/768-2012
Verksamhetsplan Skärholmens stadsdelsnämnd 2013
Socialdemokraterna föreslår att stadsdelsnämnden beslutar att socialdemokraternas förslag till verksamhetsplan 2013 fastställs samt budget om 993,5 mnkr
Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen
Vi hänvisar till socialdemokraternas reservation beträffande budgeten i Stockholms KF .
Samt därutöver anföra
Jobb och utbildning istället för bidrag – alla behövs
Stockholm och Skärholmen har nästintill oändliga möjligheter. Den urbana miljön kombinerat med ett tolerant och jämlikt samhälle har skapat möjligheter som finns i få andra delar av världen. Det är ingen slump att Stockholm (och Sverige som land) kommer högt upp i många internationella granskningar såväl av näringsklimat som av välstånd.
I grunden handlar det om Stockholmarens förmåga att växa och utvecklas och om Stockholmarens nyfikenhet, kreativitet och vilja att skapa något bestående för sig och de sina. Men lika mycket handlar det om ett samhällssystem som genom gemensamma institutioner låter människor vara starka och självständiga individer. I en storstad, mer än i många andra miljöer, är vi beroende av varandra. Där är vi beroende av ett samhälle som fungerar.
Det är när staden är tillräckligt stark för att fungera väl som alla kan få en tillräckligt bra kunskapsgrund för att kunna få ett arbete. Det är när det investeras tillräckligt i vår gemensamma infrastruktur som det är möjligt att kunna röra sig fritt och komma till sitt arbete. Det är när vi tillsammans investerar tillräckligt i välfärd som det finns en värdig äldreomsorg där även äldre ges en chans att leva sitt liv efter egna önskemål.
I Stockholm finns resurserna och förutsättningarna att erbjuda alla människor en välfungerande välfärd. Stadens leverans av välfärd är avgörande för vardagen. Barnens skola, omsorgen för de som har en funktionsnedsättning eller möjligheten att få en bostad är exempel där en väl fungerande stad är nödvändig.
I det Stockholm som styrts av Moderaterna under 6 år är utanförskapet och bidragsberoendet alltför stort. I stora delar av staden växer en generation upp där möjligheten till jobb känns avlägsen. Möjligheten till en bostad, en god hälsa eller en bra utbildning – alla är de exempel på en stad som blir alltmer tudelad. Med tudelning följer missade möjligheter. Barn som aldrig får chansen att visa sin fulla potential, ungdomar som aldrig kommer in på arbetsmarknaden eller känslan av ökande otrygghet begränsar möjligheter. En sådan stad är en stad med missade möjligheter.
Stockholm kan bättre än idag. I takt med att Moderaterna lagt allt fokus på sänkta skatter och privatiseringar har förutsättningar för skola, infrastruktur och jobb försummats. Vilket idag märks på försämrade skolresultat, sämre vägar och kollektivtrafik samt ökad långtidsarbetslöshet.
I detta förslag visar vi på en alternativ väg för Stockholm. En väg där investeringar i utbildning och jobb ger möjligheter för fler. En väg där en sammanhållen och fungerande stad är viktiga beståndsdelar. En väg som är fylld också av möjligheter för Stockholm.
Ett Stockholm som arbetar – ett alternativ till en politik som inte levererar
Till Stockholm kommer årligen 1000-tals nya stockholmare i jakten på drömjobbet. Här växer drömmar, skapas framtidstro och lösningar på stora framtidsproblem. Det är lätt att se möjligheterna som finns på Stockholms arbetsmarknad.
Samtidigt är vår region påverkad av övriga världen. Den internationella konjunkturnedgången består och visar inga tecken på att mattas av.
En indikation på ett ekonomiskt utanförskap är att försörjningsstödet ligger kvar på en alltför hög nivå. Människor som skulle kunna arbeta är passiva eller i konstgjorda aktiviteter utan tydlig koppling till arbetslivet. Hälften av allt försörjningsstöd i Stockholm går till personer som får stödet på grund av arbetslöshet. Det är bara en av flera indikatorer på att Stockholm behöver en ny politik för fler jobb. Långtidsarbetslösheten, arbetslösheten bland ungdomar och personer med utomeuropeisk bakgrund är fortsatt mycket hög.
I vissa delar av staden och i vissa grupper är arbetslösheten låg. Men man behöver inte gå långt utanför dessa grupper för att identifiera en annan verklighet.
Skillnaden mellan stadsdelar synliggör också de förlorade möjligheter som är en del av Stockholm av idag.
Verkligheten är dessutom värre än vad bara statistiken över arbetslösa gör gällande. Väger man in olika faktorer som ålder, etnicitet och kön förstår man att känslan av utanförskap växer i stora befolkningsgrupper.
Den borgerliga majoritetens förslag till budget innebär att de aktiva insatserna för fler jobb ökar helt marginellt. Under 2012 har den stora satsning som gjorts på arbetsmarknadspolitiken varit en omflyttning av 53 miljoner kronor från ett konto till två andra. Symbolpolitik ersätter riktiga insatser för fler jobb och föga förvånande består det stora samhällsproblemet. Inte heller i årets budget finns några verkningsfulla åtgärder. Varje år betalar staden uppemot en halv miljard (500 miljoner kronor) i försörjningsstöd till personer som får bidraget på grund av arbetslöshet. För att bryta denna utveckling anslår alliansen cirka 30 miljoner i aktiva åtgärder.
Det är en trött borgerlighet som inte vill eller förmår presentera aktiva insatser.
Passivitet från staden är inte svaret på arbetslösheten i Stockholm. I vårt budgetförslag redovisar vi nu ett jobbpaket som kommer att ge fler arbetslösa möjlighet att få jobb, praktik eller utbildning. Det är ett paket om totalt mer än 400 miljoner kronor. Räknar man in de indirekta sysselsättningseffekterna av de investeringar vi gör i utbildningsväsendet och övrig kommunal verksamhet, kommer ytterligare fler att få jobb. Till 2016 ska staden kunna halvera behovet av försörjningsstöd då fler går från bidrag till jobb.
Vi socialdemokrater investerar tydligt i att bryta behovet av försörjningsstöd på grund av arbetslöshet och vill införa en reform där arbetslösa som uppbär försörjningsstöd ska erbjudas en tidsbegränsad anställning i staden. Det ger förutsättningar för förbättrad kvalitet i vård, skola och omsorg samtidigt som fler får en arbetslivserfarenhet som ofta är biljetten in på ordinarie arbetsmarknad. I de fall en sådan insats inte leder till jobb direkt kommer det ofta att stimulera till vidare utbildning. I de fall arbetslösheten består kommer kostnaden för arbetslösheten att kunna återföras till den samhälleliga organisation som borde bära ansvar för trygghetssystem, dvs. staten.
Det är också när Stockholm investerar i kunskap som fler kommer kunna bli anställningsbara. Vår utbildningssatsning sträcker sig från förskolan till forskning. Det är väldokumenterat att en av de viktigaste faktorerna för att komma in på arbetsmarknaden är en fullgjord gymnasieutbildning. Ändå har det aldrig varit så många ungdomar i Stockholm som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Lägg därtill otillräckliga insatser för att fler i Stockholm ska kunna få en plats på Komvux.
Vi socialdemokrater investerar i vuxenutbildning för att det ger fler jobb. Det är en andra chans som kraftigt förbättrar möjligheterna på arbetsmarknaden. Vi redovisar en satsning på reguljär komvux som höjer kompetensen om totalt 25 miljoner kronor. Våra förslag innebär både en garanti för att de som ska ha möjlighet att läsa in gymnasiekompetens ska få möjlighet att göra det efter önskemål och en möjlighet för fler att få en utbildning som direkt ger bättre chanser på arbetsmarknaden. Med de satsningar som Socialdemokraterna i riksdagen presenterat skulle denna investering i kunskap kunna vara ännu mycket större.
Långtidsarbetslösheten bland ungdomar har bitit sig fast och ökar. Att passivt invänta att arbetslösheten i denna grupp ökar är fel spår och riskerar etablera en farlig arbetslöshetskultur. Vi avsätter därför 10 miljoner kronor för att jobba specifikt med att avskaffa långtidsarbetslösheten i denna grupp och ge dem den arbetslivserfarenhet som bryter utanförskap och passivitet
Det är inte bara arbetsmarknadspolitiken som präglas av stillastående. Budgetförslaget från Moderaterna och deras stödpartier är i stort sett fritt från insatser för att medverka till fler jobb.
Vi socialdemokrater presenterar här insatser för att lyfta Stockholm som ett kulturellt centrum. Viktiga delar är att fortsätta arbetet för att utveckla ett innovativt kluster kring design och formgivning vid Telefonplan. Genom en riktad satsning ger vi området möjlighet att utveckla den potential det har samtidigt som fler jobb skapas. Vi investerar också i ett fullvärdigt medlemskap i Film Stockholm. En investering som kan bidra till att Stockholm blir den filmstad som den har en stolt tradition av att vara. Ökad filmproduktion kommer både att direkt leda till fler jobb och indirekt stärka Stockholms varumärke och roll som besöksmål
På samma sätt som vi ser att kulturen kan vara en katalysator för fler jobb vill vi göra riktade satsningar för att stärka Stockholm som centrum för miljöteknik och livsmedelsindustri. Vi föreslår insatser för närmare samverkan mellan staden och näringslivet.
För att bredda Stockholms arbetsmarknad vill vi initiera ett arbete för lättare industri och handel i ytterstaden. Viktiga delar i detta är att arbeta med hur en mer aktiv användning av kommunala lokaler och kommunal mark kan medverka till att fler jobb skapas i de delar av Stockholm där arbetslösheten är som störst. Vi lanserar ett program med målet att arbetslösheten i de stadsdelar som har högst arbetslöshet ska ner till dagens genomsnitt. Ett program som om det är framgångsrikt medför samhällsekonomiska vinster om hisnande 1,6 miljarder kronor. Det är priset för en misslyckad politik i Stockholm idag.
Vi socialdemokrater ger uppdrag till Stockholm Business Region att använda samarbetet med näringslivet till att stärka förutsättningarna för näringslivet att rekrytera unga och grupper som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. SBR bör också få i uppdrag att arbeta med mentorsprogram och forum för nätverkande bör utvecklas med fokus att inkludera grupper som har svårt att hitta kontakter in i näringslivet.
Vi vill i praktiken hävda arbetslinjen. Genom en förskola som är öppen när den behövs, genom en skolbarnomsorg som håller god kvalitet och kan ge hjälp med läxläsning, genom en kommunal ”löna sig att jobba-garanti”, genom bättre fungerande kommunikationer och genom att avskaffa vårdnadsbidraget gör vi det möjligt och attraktivt att jobba för sin egen försörjning. Vi vill bryta utvecklingen mot ett allt högre bidragsberoende i Stockholm.
Bryt utvecklingen mot sjunkande resultat i skolan
Kunskapsresultaten i skolan sjunker kraftigt i Stockholms stad. Allt färre uppnår behörighet till gymnasiet. Sedan 1998 har inget år varit så dåligt som det senaste. Den positiva utveckling som fanns under åren 2002 till 2006 är nu definitivt bruten. Det är en oroande trend som måste brytas. Baserat på modern skolforskning är det uppenbart att det behövs insatser för att stärka de elever som har störst behov samt insatser för att stärka såväl lärarrollen som det pedagogiska ledarskapet. I avsaknad av ekonomiska resurser för att kunna göra detta stagnerar skolor. Med det budgetförslag som nu lagts fram av den moderatstyrda majoriteten finns det fina ord – men otillräckliga resurser för att genomföra nödvändiga insatserna. De schablonökningarna som hävdas i förslaget kommer att användas till att klara välkomna och nödvändiga löneökningar för lärare. I praktiken är dock utrymmet för nya insatser mycket begränsat. Därmed riskerar den ”stora satsningen” innebära mer av samma politik – som inte hittills lyckats. Vi betvivlar inte Folkpartiets ambitioner på området, men det är uppenbart att de inte fått gehör av de styrande Moderaterna för att investera i kunskap.
Vi socialdemokrater ger skolorna ekonomiska förutsättningar att på riktigt kunna ge fler elever bra möjligheter att få läxläsningshjälp. Det är en av de viktigaste insatserna för att kunna ge alla möjligheter oavsett social bakgrund.
Vi föreslår konkreta insatser för ökad undervisning för de med störst behov. Sommarskola ska exempelvis kunna ges även mellan årskurs sju och åtta samt mellan årskurs åtta och nio.
Vi föreslår därför en annan politik som tar sin grund redan i det tidiga lärandet. Vi ökar förskolans budget med 70 mnkr. Dessa resurstillskott ska dels användas för att stärka det socioekonomiska tillägget. Det ger fler förskolor möjlighet att jobba med språkutvecklande insatser. Dels ska de användas till att generellt förstärka kvaliteten i förskolan. Förskolan ska ge alla barn en möjlighet att börja skolan med bra förutsättningar.
Vi delar uppfattningen att staden behöver bli bättre på att garantera förskolornas öppethållande. Det är inte minst ett sätt att hävda arbetslinjen. En illustration på det är den bristande tillgången på barnomsorg på obekväm arbetstid. Det är välkommet att majoriteten nu erkänner behovet av omsorg på natten. Det är samtidigt en illustration på antingen bristande engagemang eller förmåga att majoriteten inte förmår göra något av det förrän de eventuellt får statliga stimulanspengar för ändamålet.
Kvaliteten i förskolan behöver förstärkas. Vi socialdemokrater vill öka satsningen på utbildning av barnskötare och förskollärare. Det är ett tecken på stadens, och statens, oförmåga när andelen förskollärare sjunker så snabbt som under de senaste åren. Vi utökar därför ramen för fortbildning och riktade kvalitetssatsningar med drygt 60 miljoner kronor. Det möjliggör att stadens mål för barngruppernas storlek kan upprätthållas istället för att som idag alltför ofta medvetet förbigås.
Även när det gäller grundskolan höjer vi det socioekonomiska påslaget. Det är en insats som vilar på solid grund i forskningen om hur man höjer resultaten i grundskolan. Att utjämna skillnader i förutsättningar höjer tydligt den generella måluppfyllelsen.
I teorin pratar borgerliga partier om lärarnas betydelse. Men lite görs i verkligheten. Vi avsätter därför 40 miljoner kronor för att underlätta för lärare att vara lärare. Vi vet att den administrativa bördan ökat under de senaste åren när det gäller lärarnas arbete. Vi vill vända utvecklingen och i en satsning med fokus på lärar- och rektorsrollen ger vi förutsättningar för att minska lärarnas börda av andra uppgifter än att vara just lärare.
På samma sätt vill vi förstärka det pedagogiska ledarskapet. Det är dags att stadens rektorer på riktigt ges tid att leda och utveckla det pedagogiska arbetet. I verkligheten har även de blivit alltmer av administratörer. Det borde vara en självklarhet att alla lärare ska kunna få en bra feedback av sin rektor. Men hur ofta har rektorn egentligen tid att se sina lärare i praktisk undervisning? Och hur ofta hinner de delta i de vardagliga pedagogiska diskussionerna? Det är dags för en reform som uppgraderar det pedagogiska ledarskapet.
Vi föreslår en stor reform för att varaktigt och tydligt minska storlekarna på klasserna i grundskolans tidiga årskurser. Det är en reform som vilar på solid vetenskaplig grund med dokumenterad effekt för den långsiktiga kunskapsutvecklingen. Vårt förslag innebär att de tidigare årskurserna kommer att kunna minskas med minst tre elever per klass jämfört med om satsningen inte hade gjorts.
Vårt program för ökade kunskaper omfattar totalt 350 miljoner kronor under 2013. Det är en början på en långsiktig satsning på kunskap och utbildning. Fram till och med 2015 kommer en socialdemokratisk politik innebära beslut om ökade investeringar i utbildning (jämfört med de borgerliga partiernas förslag) på mer än en miljard kronor.
Utveckla hela Stockholm
Stockholm växer isär. Medan stora delar av staden växer och frodas halkar andra delar allt mer efter. Sociala och ekonomiska klyftor växer. I vissa kommundelar och i vissa grupper har arbetslöshet blivit mer av vardag än undantag. Parallellt med detta växer segregation på ett sådant sätt att social, ekonomisk och geografisk rörlighet begränsas.
Vi socialdemokrater föreslår i detta budgetförslag en rad åtgärder som kan bryta utvecklingen mot en mer tudelad stad. Det är insatser på skolområdet som ger fler barn chansen – oavsett bakgrund. Där borgerliga politiker vill ge välsituerade barn skattesubventionerad hjälp med läxläsning vill vi ge alla barn som behöver det en garanti med läxläsning. Det kommer specifikt gynna områden med låg utbildningsnivå och högre arbetslöshet.
Vi presenterar insatser som riktas mot arbetslösheten. Genom tillfälliga anställningar i staden ger vi fler möjligheter att i första hand få in en fot på arbetsmarknaden och i andra hand bli en del av ett fungerande trygghetssystem.
När det gäller den vuxenutbildning som ger en andra chans för så många - föreslår vi en garanti som ger alla med behov av grundläggande utbildning en plats. En åtgärd som direkt gynnar de med störst behov.
Fler jobb måste skapas i ytterstaden. Vi vill ersätta tomma butiks-, kontors- och industrilokaler med verksamhet genom att låta hyrorna spegla marknadens betalningsvilja. Det är en del av det stora stadsutvecklingsprogram vi vill initiera för att utveckla ytterstaden. Här föreslår vi att staden ska initiera insatser såväl för att stärka lokala centra som kommunikationer mellan olika centra. (text och förslag tillkommer under bolag, kommunfullmäktige mm och investeringar). Vi vill jobba med att utveckla besöks-, kultur- och upplevelsesektorn i hela staden. Ett arbete som i mycket gått i stå. Vi lanserar idéer för hur livsmedelsindustrin ska kunna växa och frodas i Stockholmsregionen.
Stadens förvaltningar bör i ökad utsträckning lokaliseras till ytterstaden – både för att öka service, dynamik och kunskapskluster i stadens alla områden och för att långsiktigt sänka lokalkostnaderna.
Bostadsbristen hejdar Stockholms utveckling – öka byggandet
Bostadsbristen tilltar och med nuvarande utveckling kommer bristen på bostäder att tillta snarare än minska. Därför är det välkommet med den, förvisso begränsade men ändå, ambitionshöjning. Men även med den nivån som nu föreslås ökar bristen. Det hämmar Stockholms arbetsmarknad och därmed Stockholms långsiktiga tillväxtmöjligheter. Vi föreslår därför en högre ambitionsnivå. Stockholm bör på ett par års sikt nå upp till ett tillskott om 7000 bostäder per år.
För att kunna uppnå detta avsätter vi 15 miljoner kronor för en ”öka takten-satsning” på bostadsbyggande. Det möjliggör ökad produktion både på Exploaterings- och stadsbyggnadskontoren vilket minskar den flaskhals som idag ofta bromsar upp nyproduktionen. I tider av bostadsbrist – känns det absurt att det finns bostadsbyggnadsprojekt som skulle kunna gå att få igång snabbt om inte stadens hantering av planer och tillstånd stoppat upp verksamheten.
Vi presenterar också insatser för fler studentbostäder och vill initiera insatser för en bättre fungerande bostadsmarknad. En sådan insats är att rensa upp i andrahandsträsket genom att låta bostadsförmedlingen organisera en sådan kö. Vi delar inte bostadsministerns uppfattning om att studenter som inte får bostad ska söka annan studieort. Stockholm behöver både fler studieplatser, studenter och studentbostäder för att växa och utvecklas. 2013 ska Stockholm stad höja ambitionen för studentbostadsbyggnade och påbörja planerandet av minst 1200 nya studentbostäder. Genom de nya målen för stadens bostadsbolag ska bolagen årligen planera och bygga minst 800 nya studentbostäder. Vi presenterar också flera konkreta förslag på studentbostadsområden.
Ett Stockholm utan barnfattigdom
När klyftorna ökar och alltfler behöver försörjningsstöd är det också allt fler barn och ungdomar som drabbas av ekonomisk utsatthet. Barnfattigdom, mer än annat, stänger igen möjligheter. Barn som inte kan följa med på skolutflykten eller delta i fritidsaktiviteten begränsas. När avgiften till kulturskolan blir för hög och barnen inte kan delta så riskerar samhället att tappa begåvningar. Skammen i att inte ha råd ger bristande självförtroende som följer med genom livet.
Ett rikt Stockholm är ett Stockholm som ger alla barn, oavsett bakgrund, en möjlighet att växa. Därför är det ökande behovet av försörjningsstöd inte bara dåligt ur ett individperspektiv eller ur ett jobbperspektiv. Det handlar om att Stockholm förlorar möjligheter.
Den stora insatsen mot barnfattigdom måste genomföras nationellt men det finns mycket att göra i Stockholm. Vi presenterar här en rad förslag som minskar klyftorna och ger fler barn chansen.
Viktigast är att minska arbetslösheten. Därför föreslår vi socialdemokrater en stor utbildnings- och jobbsatsning. Den ”Jobb istället för bidrag-satsning” som vi föreslår kommer innebära att 5000 hushåll på tre års sikt kan ta sig från att vara i behov av försörjningsstöd till jobb med lön. Vi föreslår att denna satsning under första året riktas mot barnfamiljer för att snabbt minska barnfattigdomen. Vi föreslår vidare en ”löna sig att jobba-garanti”. Vi anser det självklart att en arbetslinje för Stockholm ska rymma barnomsorg även på obekväm arbetstid så att föräldrar kan ta de jobb som är lediga.
För de som trots allt kommer behöva försörjningsstöd anser vi att det ska utgå från ett barnrättsperspektiv. Barnets egna behov av stöd ska utredas i anslutning till traditionell biståndshandläggning.
En del är att möjliggöra att barn och ungdomar kan delta i kultur- och fritidsaktiviteter. Vi föreslår därför ökat föreningsstöd, utökad användning av nolltaxa, och sänkta avgifter i kulturskolan. Därigenom kan Stockholm vända trenden mot allt färre deltagare i exempelvis kulturskolan.
Därtill vill vi jobba aktivt med att ungdomar ska kunna få ett feriearbete. När kommunen utökar sina ansträngningar och ambitioner för antalet sommarjobb innebär det att fler från ekonomiskt utsatta områden får möjlighet till en egen försörjning under en del av året.
Vi är oroade över den över tiden tydliga neddragningen på sommarkollo som genomförts. Det är ett slag primärt mot de som inte har råd med andra aktiviteter under sommaren.
Ytterligare en insats som kommer att minska klyftorna är vårt förslag att ge alla ungdomar på gymnasiet ett SL-kort. Därigenom avlastas familjeekonomin och den geografiska rörligheten ökar för alla elever.
Skolor ska där det finns ett behov arbeta med skolfrukost för att ge alla elever lika chans att tillgodogöra sig undervisningen.
Kvalitet i äldreomsorgen
Stockholms stad ska kontinuerligt arbeta med att förbättra kvaliteten i välfärden.
Erfarenheterna under det gångna året visar att det finns mycket i övrigt att önska av det nuvarande kvalitetsarbetet. Erfarenheterna från den så kallade Carema-skandalen borde inneburit substantiellt förbättrade kvalitetsinsatser. Det har inte skett och därför är den misskötsel som vi hörde från Koppargården lika möjlig idag som för ett år sedan.
Det är flera års ideologiskt driven övertro på privata alternativ som i grunden inneburit för svag kvalitetstillsyn, av såväl privat som kommunalt driven verksamhet.
De borgerliga partierna har genomfört genomgripande förändringar i kommunens organisation och verksamheter. Fyrkantiga kundvalssystem där kötid går före behov, fastlåsta avtal med privata företagare och rigida pengsystem har i många fall lett till såväl minskat inflytande för brukarna som ökande kostnader. Det ställer i sin tur nya krav på politikens förmåga att leverera en kvalitativ välfärd. Det behövs nya lösningar för kontroll och uppföljning, för resursfördelning, för att fördela efter behov och för att garantera varje stockholmares rätt till inflytande.
För de som tror på en välfärdssektor med högt ställda kvalitetskrav och har en beredskap att betala för vad det kostar finns få problem med ett starkt och hård tillsyn, av såväl privat som offentlig, verksamhet. Tvärtom tenderar en sådan kontroll att successivt driva kvalitetsutveckling inte bara i det enskilda fallet utan över hela verksamheten.
Vi socialdemokrater initierar därför i detta budgetförslag ett program för kvalitet i trygghet. Det är ett omfattande arbete för att garantera att det alltid är stockholmarnas möjlighet att alltid kunna välja en välfärd med hög kvalitet som är den avgörande grunden för hur välfärden ska organiseras. Det ska inte finnas några dåliga skattefinansierade alternativ i välfärden.
Programmet har sin grund i att samma krav ska ställas på privata och kommunala utförare, att kommunen har ett ansvar för kvaliteten och att denna ska förstärkas. Utgångspunkterna är därför de vi redovisar nedan och innebär i korthet:
Tydliga bemanningsregler såväl för upphandlad som egen verksamhet
Trygghet i anställningen genom kollektivavtalsliknande anställningsvillkor och Vita jobbsatsning
Annan beslutsprocess kring tilldelning
Tidigare erfarenheter av entreprenörer ska vägas in i upphandlingsbeslut
Upphandlingar ska alltid vägas mot egen-regi-drift
Lösningar som baseras på intraprenader och social ekonomi ska prövas i samband med upphandling.
Full insyn – ekonomiskt och verksamhetsmässigt.
Förnyelsekansliet ersätts av ett kvalitetskansli som skärper tillsynsarbetet
Skydd för så kallade whistleblowers, (meddelarfrihet)
Förbättrad information till brukarna innan val
Samtidigt förstärker vi framförallt äldreomsorgen ekonomiskt genom såväl ett större ekonomiskt tillskott till hemtjänsten som ett flertal nya tjänster genom den jobbsatsning som vi föreslår.
Ekonomiskt ansvar – en grundförutsättning för jobb och tillväxt
Eftersom vi tillmäter staden och det gemensamma en stor betydelse är det för oss, mer än för många andra, avgörande att staden är ekonomiskt stark.
En stark kommunal ekonomi inkluderar att använda kommunala medel för att investera i Stockholms fortsatta växt. Som vi tidigare beskrivit faller kunskapsresultaten samtidigt som kunskapskraven stiger. Bostadsbristen tilltar samtidigt som önskan att vara en del av Stockholms tillväxt ökar. Arbetslösheten är hög samtidigt som företag hävdar svårigheter att rekrytera. Allt detta visar på en stad som investerar för lite i framtiden. Alltför ofta idag är passivitet Stockholms politiska norm istället för aktivitet. Vi delar majoritetens synsätt när det gäller att vara ansvarstagande för ett starkt resultat men förespråkar en mer aktiv användning av stadens tillgångar. Samtidigt är vi beredda att föreslå besparingar på onödig byråkrati. Vilket innebär att vårt förslag till budget har ett starkare saldo och mindre lånebehov än den Moderatstyrda alliansens budget.
Det finns dock i grunden ett strukturellt problem skapat av stadens politiska majoritet. Det har blivit viktigare för dem att visa upp goda bokslut än att utveckla Stockholm. Oavsett rubrik på budgetförslaget är verkligheten sådan att man för att kunna garantera goda bokslutsrubriker byggt upp alltför omfattande reserver såväl på central nivå som ute i organisationen. Det leder till ett konsekvent underutnyttjande av stadens förutsättningar. Ett exempel är den centrala medelsreserven som använts allt mindre till att vara en reserv (vilket inneburit att verksamheterna lokalt för att klara fluktuationer i ekonomi och verksamhet blivit tvungna att bygga upp egna reserver). Istället har reserven blivit allt mer en generator av överskott som när den inte används för investeringar i kunskap och jobb riskerar att bara bli en överbeskattning av Stockholmarna.
På samma sätt är det med aktieutdelningen från Fortum. Den budgeteras inte trots att den i högsta grad är rimlig att ta upp i budgeten och aktivt använda för en bättre fungerande stad.
Det är en tydlig illustration när Stockholms stad redan under innevarande års första kvartal kan beräkna ett överskott om 1 200 miljoner kronor – utöver budget - och välja att inte investera dem i jobbskapande eller utbildningshöjande åtgärder.
Istället för att låta dessa resurser vara en passiv reserv som under de senaste åren inte använts väljer vi att investera dem i kunskap och jobb.
För att finansiera viktiga sociala investeringar vill vi införa ett system där insatser som bedöms ha lika bra, eller bättre, avkastningsmöjlighet än den staden får på traditionell kapitalplacering under en femårsperiod ska kunna få ansöka om kapital till sociala investeringar.
Regelverket kring dessa sociala investeringar bör innefatta dels att varje beslut strikt ska prövas av ett oberoende råd innan beslut fattas av kommunstyrelsen. Vidare bör Stockholms kommunfullmäktige i samband med budgetbehandlingen sätta en gräns för hur stor summa som kan användas till sociala investeringar.
Vårt saldo är större än majoritetens. På sikt kommer dock våra förslag som bygger på investeringar i jobb och utbildning i Stockholm generera en än starkare ekonomisk utveckling. Det kommer leda till minskande kostnader för staden främst till följd av sjunkande arbetslöshet. Den tydligaste insatsen handlar om att konkret införa en politik för jobb istället för bidrag. Vi vill låta alla de som idag uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet få en tidsbegränsad anställning. Det stärker den kommunala verksamheten genom att få in ny kompetens och nya medarbetare. Det ger den enskilde nyttig arbetslivserfarenhet som underlättar att finna nya jobb. Det återför, för den skull den enskilde inte lyckas med att finna ett jobb, kostnaden för arbetslöshet dit där den ska vara - från staden till staten.
Effektivitet är en förutsättning för att skattebetalarnas pengar ska förvaltas klokt. Därför bejakar vi arbetet med att höja effektiviteten i den kommunala verksamheten.
Vi socialdemokrater förespråkar en begränsning av avsättningen till den Centrala medelsreserven. Som vi ovan angett har denna kommit att såväl användas till andra syften än vad den ursprungligen var avsedd för. Det räcker med att se de senaste årens användning av det som skulle vara en reserv. Tittar man innehållsmässigt på användningen är det än mer tydligt. Vi vill använda CMR som en reserv och vi vill budgetera det som behövs för ändamålet. Det som blir över jämfört med Moderaternas budgetförslag investerar vi i Stockholms tillväxt.
Under 2011 kostade förvaltningarnas verksamhet 69 miljoner kronor mindre än budgeterat. Inget tyder på att beloppet är mindre under 2012. Detta överskott har knappast märkts i Stockholmarnas vardag och illustrerar tydligt att varje förvaltning bygger upp reserver som är tänkta att användas vid behov. Det visar också att man inte räknar med att den Centrala medelsreserven ska vara en i realiteten tillgänglig reserv för oförutsedda behov i verksamheterna. Eftersom vi anser att CMR ska användas som reserv snarare än överskottsgenerator minskar behovet av att bygga upp lokala reserver. Därför bör en betydande del av dessa användas aktivt för att höja kvaliteten i stadens verksamheter.
För att frigöra resurser och för att långsiktigt stärka alla delar av staden föreslår vi ett initiativ för att utlokalisera delar av stadens förvaltningar. Eftersom den politiska majoriteten, trots vallöften om det, inte har tagit något initiativ så får detta inte fullt genomslag förrän kommande år. Det är fullt realistiskt att uppnå vissa besparingar redan under innevarande år om arbetet intensifieras med att ersätta dyra lokaler i city med billigare och mer funktionella i ytterstaden. För att vara försiktiga räknar vi dock inte med någon besparing av detta under 2013.
Vi Socialdemokrater vill vara tydliga i vårt arbete med att frigöra resurser till skola och jobb. Vi förespråkar handfasta besparingar på främst SLK. Här pekar vi såväl ut minskade kostnader för konsulter, kostnader för avknoppnings-/utförsäljningsprojekt samt den centrala kommunikationsstaben. Under innevarande år har det tydligt framkommit att kostnaderna för konsulter och kommunikation med delvis annat syfte än att informera medborgarna ökat kraftigt. Vi anser att de politiska partierna från sina respektive budgetar ska bära den mer politiskt inriktade kommunikationen och att konsulttjänster som gränsar till den politiska sfären inte bör belasta skattebetalarna. Vi föreslår att SLK minskar sina kostnader med 51 miljoner kronor.
Vi föreslår ett avskaffande av vårdnadsbidraget.
För att klara högt ställda ambitioner när det gäller skola och jobb föreslår vi också en oförändrad skatt. Jämfört med majoritetens förslag stärker det stadens ekonomi med drygt 300 miljoner kronor.
Den skattesänkning som Moderaterna föreslår motsvarar 27 kronor i månaden för en anställd med 25000 kronor i månadslön. Samtidigt omöjliggör den, vilket visas i den moderatstyrda alliansens budgetförslag, en nödvändig reell satsning på skola och jobb. Dessa 300 miljoner som den uteblivna skattesänkningen ger investerar vi direkt i Stockholms skolor och förskolor. Moderaterna har av förklarliga skäl inte råd att föreslå motsvarande kvalitetsförstärkning.
Vi anser att förra årets minimala sänkning (0,5 öre) av begravningsavgiften inneburit att en redan hårt pressad verksamhet ännu mer riskerar att tappa i kvalitet. Eftersom denna verksamhet under lång tid varit underfinansierad – vilket förstärkts ytterligare i de borgerligas budgetförslag under 2012 och 2013 – finns det anledning att återgå till begravningsavgiften för 2011.
Vi socialdemokrater vill initiera en översyn av regelverket kring privat upphandlad verksamhet för att bland annat genom höjda kvalitetskrav kunna tillförsäkra stockholmarna att skattemedel används till det den är avsedd för och inte stora vinster åt aktieägarna. Därigenom kan också oseriösa aktörer stoppas och fler vita jobb tillskapas. Med fler vita jobb följer också fler arbetstillfällen med bra anställningsvillkor. Genom att en större del av avsatta medel stannar i verksamheten, genom hårdare konkurrens när egen regi alltid används som jämförelseobjekt och genom att skatteintäkterna ökar med seriösa aktörer räknar vid försiktigt med en besparing om 20 miljoner kronor.
Den insats vi gör för att bryta utvecklingen med alltför högt försörjningsstöd för människor som vill jobba kommer avlasta jobbtorgen och övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder som staden idag driver. För att räkna försiktigt avstår vi dock från att räkna med de rimliga besparingar som borde bli konsekvensen. I relation till detta förslag räknar vi därför bara med den direkta minskning som uppstår på behov av försörjningsstöd och de ökade intäkter som uppstår till följd av att en del av de som anställs kommer göra det med arbetsmarknadspolitiska stöd från staten. Även dessa intäkter räknar vi medvetet lågt.
Kommunfullmäktiges mål för verksamheten:
En effektiv verksamhet av hög kvalitet ska bedrivas.
Stadsdelsnämnderna ska bidra till en levande och lokalt förankrad demokrati.
Stadsdelsnämnderna är en av stadens mest decentraliserade och lokalt närvarande verksamheter. Därmed är det naturligt att stadsdelsnämnderna i sin verksamhet särskilt ska arbeta med att fördjupa demokratin, uppmuntra engagemang och skapa fora för dialog med medborgarna kring stadens uppgifter och åtaganden. Stadsdelsnämnderna ska utvecklas för att utgöra en reell kraft och kunna vara ett trovärdigt forum för demokratisk dialog mellan staden och dess medborgare. Stadsdelsnämnderna ska delta i en utredning rörande stadsdelar med lågt valdeltagande i syfte att öka valdeltagandet i nästa val.
Stadsdelsnämnderna uppmanas hitta samverkansformer för att effektivisera verksamheten och höja kvaliteten.
Stadsdelsnämnderna ska utvecklas och utgöra forum för den kommunala demokratin.
Stadens verksamhet vänder sig till alla medborgare och ska utformas i dialog med stadens medborgare. Det sker genom allmänna val, men måste också ske i en ständig dialog med medborgare och brukare. En lokal närvaro och en decentraliserad organisation är det bästa sättet att skapa förutsättningar för det.
Skärholmens stadsdelsnämnds verksamhetsområden
Fler förskollärare – Högre kvalitet
Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Forskningen visar tydligt att en förskola med god kvalitet utjämnar barns olika förutsättningar och motverkar orättvisor såväl i barns uppväxtförhållanden som i deras senare liv. Näraliggande förskolor med hög kvalitet i verksamheten är också en förutsättning för att stadens föräldrar ska kunna känna trygghet och ha en fungerande tillvaro.
Andelen förskollärare bland personalen är idag lägre än i övriga Sverige. Medan Göteborg 2011 hade 56 % högskoleutbildad personal i förskolan och Malmö hade 50 % hade Stockholm bara 38 %. Inte nog med att vi ligger långt efter övriga delar av landet – utvecklingen går åt fel håll. Bara sedan 2009 har andelen sjunkit med 5 procentenheter. Det är ett av stadens största problem när det gäller pedagogisk verksamhet. Det leder till lägre kvalitet på den pedagogiska verksamheten. Utvecklingen måste brytas och fokus måste därför ligga på att tydligt höja andelen förskollärare. Under 2013 ska därför en handlingsplan arbetas fram för att öka andelen förskollärare i verksamheten. Viktiga delar av detta handlar om att påverka regeringen att öka antalet utbildningsplatser, ge möjlighet för fler anställda inom barnomsorgen att vidareutbilda sig, höja yrkets attraktivitet och höja stadens konkurrenskraft på denna del av arbetsmarknaden.
Staden har samtidigt problem med att inte minst barnskötarna saknar heltidstjänster och har så låg lön att det är svårt för förskolor att behålla personal över tid. Staden behöver därför bli en betydlig bättre arbetsgivare, med kompetensutveckling för alla personalkategorier, med heltidstjänster för alla anställda som önskar och med ett löneläge som säkrar tillgången på utbildad personal.
Staden behöver vara tuffare och mer konsekvent med att utifrån behov ställa krav på sina egna fastighetsbolag, krav vid ombildningar av hyresrätter samt vid tillstånd för nybyggnation att det ska inrymmas lokaler för förskoleverksamhet. Det är inte acceptabelt att stora kvarter och hela stadsdelar växer fram utan att detta är tillgodosett.
Staden ska också ställa krav på att alla bidragsberättigade förskolor inordnas i den gemensamma förskolekön. Enskilda förskolor såsom föräldrakooperativ ska kunna få ställa krav på föräldrarnas engagemang och liknande, däremot ska huvudregeln, precis som i flera borgerligt styrda grannkommuner, vara att enskilda förskolor ska tillämpa stadens köregler och ta emot barn för att uppfylla barnomsorgsgarantin.
På flera håll är förskolornas fysiska miljö eftersatt. För att säkra att Skärholmens förskolor är i toppklass behöver tillsynen över förskolornas fysiska miljö och tillgången till bra utemiljöer stärkas och insatser göras.
Med begränsade resurser behöver pengarna till förskolan användas mer effektivt. Därför, och för att ge barnen samma goda förutsättningar inför grundskolan oavsett deras bakgrund, föreslår vi att staden skjuter till mer resurser till förskolans socioekonomiska tillägg. Det i sin tur möjliggör viktiga insatser som exempelvis ett utökat arbete med språkutvecklingen. Ett program för att förbättra språkutvecklingen har i Skärholmen initieras och systematiserats. Höjda ambitioner på området bör till stor del kunna finansieras inom ramen för ett ökat socioekonomiskt tillägg och den allmänna höjningen av schablonen som vi föreslår. Dock kan det även utöver det behövas stimulansmedel för att utveckla arbetssätt och höja ambitioner. Ett höjt socioekonomiskt tillägg ger också förskolor med störst behov möjlighet att aktivt jobba med att rekrytera en högre andel förskollärare.
Öppettiderna inom förskolan ska vara sådana så att de även passar föräldrar som jobbar på obekväma arbetstider och staden ska kunna erbjuda barnomsorg nattetid till de som efterfrågar och har behov av sådan.
Föräldrar ska kunna välja en förskola som passar just deras livssituation. Därför bör Skärholmen göra en översyn av var avståndet till förskolor är som längst för föräldrar och intensifiera arbetet med att starta fler förskolor och avdelningar i just dessa områden. Detta är också en viktig del i att värna våra mål om gruppstorlek i förskolan.
Målet om 14 barn i småbarnsgrupper och 18 barn i syskongrupper ska upprätthållas. Skärholmens stadsdelsförvaltning ska regelbundet avrapportera måluppfyllelse i detta avseende och visa vilka åtgärder som vidtas för att klara garantin. Här har den styrande borgerliga majoriteten alltför ofta varit för ointresserad av att upprätthålla målet. Vårdnadsbidraget förvägrar barn den viktiga utveckling som förskolan ger, vilket inte minst drabbar barn med utländsk bakgrund, och hindrar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Bidraget ska därför avskaffas.
Jobb istället för bidrag
Inom verksamhetsområdet tillförs stora resurser för att bryta behov av försörjningsstöd och istället ge fler chans till arbete. Inom detta verksamhetsområde ger det stadsdelsnämnderna förutsättningar att anställa uppemot 175 personer. Dessa ska kunna förstärka arbetet med att kvalitetssäkra material och verksamheter vid förskolan. De ska också kunna bidra till kvalitetsförstärkningar i förskoleverksamheten och i vardagen möjliggöra att förskolan kan jobba mer individanpassat.
Anslag inom programmet Jobb istället för bidrag kan omfördelas inom stadsdelsnämnden. Nämnden bestämmer själv var de största behoven och de mest utvecklande arbetsuppgifterna finns.
Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet:
Förskolan ska ge alla barn en god förberedelse inför skolgången
Barnomsorgsgarantin ska uppfyllas, så att alla barn får förskoleplats inom tre månader från ansökan. Barnomsorgsgarantin ska gälla den stadsdel där barnet bor.
Barnomsorgsgarantin ska även i realiteten omfatta behovet av omsorg på obekväm arbetstid och nattetid.
En handlingsplan för att så snart som möjligt uppnå 50% högskoleutbildad personal i förskolan ska utarbetas.
Särskilda uppdrag 2013:
Barnomsorgsgarantin ska ändras för att gälla i den stadsdel där barnet bor. Om barnomsorgsgarantin inte uppfylls ska kommunen ta ansvar för att hitta en tillfällig lösning till dess att förskoleplats ordnats.
Stadsdelarna ska redovisa var fullmäktiges mål för gruppstorlek inte efterlevs och inkomma med handlingsplan, inklusive kostnadsberäkningar, om vad som krävs för att uppnå målsättningen.
En kontinuerlig utveckling av verksamheten ska genomföras och personalen ska erbjudas mer kompetensutveckling.
Ett program för språkutveckling och kring flerspråkighet i förskolan har initierats och ska fortsätta.
Förskoleverksamheten ska utveckla strategier och metoder för att få med jämställdhet och genusperspektiv i det dagliga pedagogiska arbetet.
Kommunstyrelsen ska utarbeta en finansieringsmodell för kostnaden för nyproduktion av förskolor för att öka takten i nyetableringar.
Med Socialdemokraternas förslag till budget 2013 skulle Skärholmens stadsdelsnämnd ha 226,5 mnkr till sin förskoleverksamhet.
Verksamhet för barn och ungdom
Målet med stadens verksamhet för barn och unga är att erbjuda en meningsfull och tillgänglig fritid för alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomiska och sociala bakgrund. Fritiden ska vara lärande och stärkande, där barnens utveckling och deltagande i det sociala livet tillgodoses. Barnfattigdomen riskerar att leda till att många barn blir ensamma och hamnar i ett socialt utanförskap. De avgiftsfria aktiviteterna blir därför ett allt viktigare inslag i arbetet mot barnfattigdomen. De senaste åren har det skett en del allvarliga incidenter i Stockholm som ger anledning till oro men som också till viss del underkänner den borgerliga majoritetens politik som ska förebygga oroligheterna. En satsning för en meningsfull fritid för alla barn och unga är därför en investering i en trygg och framgångsrik stad.
På fritiden ska barn och unga få möjlighet att träffa nya vänner och att få chansen att odla intressen. Man ska inte heller underskatta vikten av att bli sedd av flera vuxna, inte minst utbildade fritidsledare och pedagoger. En öppen fritidsgård kostar pengar - en stängd kan kosta hur mycket som helst. En enda ung människa som hamnar i missbruk och kriminalitet kan kosta samhället uppemot 2 miljoner kronor per år. Det är mer än den årliga kostnaden för att driva en fritidsgård. Enbart fritidsgårdar kan inte hindra att våra unga hamnar snett, men det är en bra investering i våra barns framtid. Om Stockholm ska fortsätta att vara Sveriges motor måste vi investera i framtiden för våra barn och unga. De kommunala fritidsverksamheterna ska systematiskt arbeta med att säkerställa att alla barn och unga får goda möjligheter till en utvecklande och rolig fritid. Fritidsverksamheterna i staden ska vara arenor där barn och unga får möjlighet att ge uttryck för sina ambitioner, känslor och tankar i form av kultur och skapande samt idrott och rörelse. Vi vill att Stockholm ska bli den bästa staden att växa upp i.
Meningsfull och tillgänglig fritid oavsett bakgrund och förutsättningar
Flera rapporter och undersökningar visar att barn från ekonomiskt utsatta hushåll deltar i mindre utsträckning i organiserade fritidsaktiviteter än andra barn. Detsamma gäller barn med ensamstående föräldrar, barn i arbetarhushåll och barn vars föräldrar är födda utomlands. Alla ska ha tillgång till de kommunala fritidsverksamheterna. Tillgängligheten ska vara oberoende av bostadsområde eller föräldrars inkomst. För att nå upp till målsättningen att alla barn ska få en likvärdig fritid krävs det satsningar och nytänkande strategier för att nå alla barn oavsett deras bakgrund och förutsättningar.
Moderna och ändamålsenliga allmänna mötesplatser
Samlingslokalerna och hemgårdarna utgör en lokal bas i stadens närområden där de ofta fungerar som infrastruktur för kreativ verksamhet, samtal och möten. Samlingslokalerna i Stockholm har under lång tid minskat kraftigt och idag finns endast 20 stycken kvar. I takt med stadens expansion blir också behovet av mötesplatser större. 2008 bildades den senaste samlingslokalen att ingå i stadens Allmänna Samlingslokalsystem. Sedan dess har staden vuxit och nya stadsdelar byggs och kommer byggas under lång tid framöver. Som all annan stadsplanering ska allmänna mötesplatser som fyller en angelägen funktion för medborgarna, planeras in i nya bostadsprojekt. Den borgerliga majoriteten i Stockholm visar tydligt med sin politik att den hellre avvecklar stadens aktivitetshus och föreningsliv än satsar på dem. I stället för öppna och fria mötesplatser för alla, föredrar de kommersiella marknadsplatser för de köpstarka.
I många stadsdelar finns behov av flera olika sorters mötesplatser för unga, anpassade till olika åldrar.
Som ett led i arbetet med att fånga upp unga människor på glid satsar vi på att utveckla förebyggande verksamheter i alla stadsdelar.
Inom varje stadsdelsnämndsområde ska det därför finnas minst en större träffpunkt där ungdomar som är mellan 15-18 år får möjlighet att själva forma verksamheten, skapa, umgås och utvecklas på egna villkor. Just den gruppen unga hamnar många gånger mellan stolarna eftersom de varken har fyllt 18 men många gånger upplever att de inte har så mycket gemensamt med de yngre barnen.
Ett växande problem är att alltfler caféer får utskänkningstillstånd vilket ökar kravet på staden att garantera alkoholfria mötesplatser.
Kulturskolan
Den borgerliga majoriteten har under förra mandatperioden höjt avgifterna till kulturskolan kraftigt och tappat hela 16 000 deltagare i Kulturskolan. I anslutning till detta har utbudet smalnats av alltmer och många som vill utöva kultur stängs ute till följd av otillräckligt antal platser eller på grund av saknad av för dem relevant utbud. Kulturskolan behöver nå nya grupper och öka antalet deltagare, det ska inte vara föräldrarnas plånbok eller utbildningsbakgrund som styr barnens deltagande. För att uppnå detta krävs ökade resurser för att öka antalet platser, sänkta deltagaravgifter, mer av prova-på-verksamhet och ett vidareutvecklat utbud för fler och bredare kulturella uttryck. Den nya e-tjänsten och anmälan på nätet stärker Kulturskolans möjligheter att på ett enkelt sätt nå ut i hela staden med sitt utbud. Utbudet ska vara behovsstyrt och närhetsprincipen ska gälla.
Minst en icke-kommersiell träffpunkt i varje stadsdel ska garanteras.
Alkoholfria miljöer ska garanteras
Ungdomars inflytande över den egna vardagen ska öka.
Alla barn i Stockholm som vill ska få åka på kollo. Alla stadsdelsnämnder ska erbjuda barn och unga en bred fritidsverksamhet för olika åldrar, behov och intressen.
Parklekar och lekparker
För de minsta barnen är den öppna förskoleverksamheten och parklekarna viktiga inslag i vardagen. Även för föräldrarna fyller dessa verksamheter en viktig funktion när det kommer till att träffa andra vuxna människor under sin föräldraledighet. Den öppna förskoleverksamheten och parklekarna ska vara öppen för alla och verksamheten ska stärkas med fokus på att nå fler besökare. Parklekarna är populära även för barn i förskolan och de lägre klasserna i skolan. De ska erbjuda aktiviteter för barn i olika åldrar på ett utmanande och säkert sätt. Ett fungerande och långsiktigt underhåll av alla parklekar ska säkras.
Nästan varje park i staden rymmer lekplatser för barn. Dessa ska värnas och underhållas.
Kollo
Allt för många stockholmsbarn har inte möjlighet att lämna sin egen stadsdel under sommaren. Alla stockholmsbarn ska därför erbjudas en plats i antingen den stadsdelsövergripande kolloverksamheten eller annan sommarverksamhet anpassad efter specifika behov. Uppsökandearbetet ska vara en naturlig del av kolloverksamheten så att fler barn ska få kännedom om kollo.
Naturupplevelser och friluftsliv i Stockholm ska vara tillgängligt och möjligt för alla. Samtidigt som Stockholm är en fantastisk stad omringad av vacker natur och vatten är det inte alla som tar del av dess vidd. För att öka tillgängligheten till Stockholms skärgård måste vi öka kunskapen om den. I samarbete med skärgårdsstiftelsen vill vi bedriva ett aktivt arbete så att alla som växer upp i Stockholm minst en gång under sin uppväxt får besöka Stockholms Skärgård. Det är ett sätt att öka livskvalitén och folkhälsan hos Stockholms invånare, samt kunskapen om Stockholms miljö och natur.
Mobila fritidsledare
Vi nöjer oss inte med att endast konstatera att vissa barn inte har någon fritid. Om inte ungdomarna kommer till oss får vi komma till dem.
Här vill vi låna en idé från Nynäshamns kommun som har genomfört ett så kallat mobilt fritidsledar-team. Genom att anställa ett antal mobila fritidsledare har kommunen kunnat nå barn och ungdomar där de befinner sig. Vi föreslår att ett pilotprojekt i en utvald stadsdel startas för att sedan kunna analysera och utvärdera om det är rätt väg att gå.
Ökad samverkan för fritidsgårdsliknande verksamhet
Som ett led i att utveckla flera verksamheter för barn och unga i staden vill vi hitta sätt att underlätta ökad samverkan mellan fritidsverksamhet och stadens större fotbollsplaner och idrotts- och simhallar. Genom att skapa fritidsgårdsliknande verksamheter kan vi fånga upp fler barn och unga. Vi vill testa och utveckla den metod som stadens ridhus använder sig utav. Det är ett koncept där fritidspedagoger möter upp ungdomar för att hjälpa till med läxor och erbjuda mellanmål i samband med träningen eller fånga upp dem som hänger där mellan sina träningsdagar. Det handlar om att erbjuda sociala aktiviteter och stöd till de ungdomar som hänger eller kan tänkas hänga men inte nödvändigtvis har träning just den dagen.
Demokrati och inflytande
Demokrati och inflytande ska finnas som en naturlig del i vårt samhälle varje dag, detta gäller inte minst de verksamheter som riktar sig till barn och unga. Utifrån sitt speciella ansvar för barn och unga ska stadsdelsnämnderna arbeta strategiskt med att öka demokratin i beslutsgångar och inflytandet över den egna vardagen. Ärenden ska vara enkla att följa och beslut ska fattas så nära den omfattade som möjligt. Genom att ge barn och unga möjlighet till ökad delaktighet och inflytande över våra gemensamma tillgångar skapar vi en gemenskap där medborgarna bryr sig om sitt samhälle och är villiga att ta ansvar för det.
För att utveckla fritidsgårdar och träffpunkter i stadsdelarna samt kolloverksamheten tillförs verksamhetsområdet 20 miljoner kronor utöver den borgerliga majoritetens budget.
Inom verksamhetsområdet tillförs stora resurser för att bryta behov av försörjningsstöd och istället ge fler chans till arbete. Inom detta verksamhetsområde ger det stadsdelsnämnderna förutsättningar att anställa uppemot 110 personer. Dessa ska kunna förstärka arbetet med att kvalitetssäkra material och verksamheter vid parklekar. De ska också kunna bidra till kvalitetsförstärkningar i fritidsgårds- och kolloverksamheten.
Arbetsformer för att öka ungdomars delaktighet och inflytande över den egna vardagen ska utarbetas.
Säkerställa att minst en träffpunkt för unga 15-18 år finns i varje stadsdel.
Rusta upp stadens parklekar.
Pilotprojekt för mobila fritidsledare testas
Öka samverkan för fritidsgårdsliknande verksamhet
Med Socialdemokraternas förslag till budget 2013 skulle Skärholmens stadsdelsnämnd ha 34,6 mnkr till sin verksamhet för barn och ungdom
Stadens rika kulturliv ska vara tillgängligt för alla och kunna både upplevas och skapas i medborgarens egen närhet. Det handlar om allas rätt till att ta del av kulturen och odla sin egen kreativitet och bidra till att utveckla den egna stadsdelens själ, identitet och berättelse.
De lokala mötesplatserna för och utbudet av kulturell verksamhet ska utvecklas, med särskilt fokus på barn och unga
Samarbetet mellan det lokala kultur- och föreningslivet, skolorna och företagen ska öka
Mer än någonsin behöver Stockholm en satsning på ungas fritid och kultur. Det handlar om att utjämna klyftorna mellan olika grupper vad gäller deras möjligheter till att ta del av kultur, att skapa kreativa rum och ge möjligheter för ungas eget kulturella skapande. Lokala träffpunkter för äldre unga ska finnas i varje stadsdel. Budgetmässigt redovisas insatsen under avsnittet Barn och unga.
På samma sätt föreslår vi att äldre personer ges förutsättningar för möten, sociala och kulturella aktiviteter genom etablerandet av träffpunkter för äldre. Sådana träffpunkter bör utvecklas tillsammans med pensionärsorganisationerna.
Inom verksamhetsområdet tillförs stora resurser för att bryta behov av försörjningsstöd och istället ge fler chans till arbete. Inom detta verksamhetsområde ger det stadsdelsnämnderna förutsättningar att anställa uppemot 40 personer. Dessa ska kunna stödja arbetet med träffpunkter för äldre. De kan också bidra till verksamhet i föreningar som driver för staden viktig verksamhet inom det sociala, kulturella eller folkbildande området.
De lokala träffpunkterna/ungdomscaféerna ska utvecklas.
Träffpunkter som ökar möjligheterna bland äldre till aktivitet och delaktighet ska utvecklas.
Arbete ska inledas för att nå de barn, unga och äldre som inte själva hittar till det lokala kulturutbudet.
Med Socialdemokraternas förslag till budget 2013 skulle Skärholmens stadsdelsnämnd ha 3,2 mnkr till sin kultur- och föreningsverksamhet
Äldreomsorgen ska garantera trygghet i vardagen. Genom en hög kvalitet på tjänsterna kan den äldre så långt möjligt upprätthålla sitt sätt att leva även när fysiken sätter begränsningar. Stockholm ska vara en stad som ser äldre som en tillgång och därför fokuserar på möjligheter mer än begränsningar. Äldreomsorgen ska präglas av ett arbetssätt som kännetecknas av respekt för individen.
Verksamheten ska bedrivas så att äldre människor kan känna trygghet och inflytande i vardagen.
Valmöjligheten när det gäller innehållet i de tjänster som erbjuds ska öka.
För att säkra kvaliteten i egen och upphandlad verksamhet lanserar vi under avsnittet Kommunfullmäktige mm ett program för trygghet i kvalitet. Det är viktigt att resurser avsedda för äldreomsorg verkligen används för äldreomsorg, och inte till stora vinstuttag. Kraven när det gäller såväl kompetens som bemanning behöver tydliggöras och förstärkas.
Under avsnittet om äldrenämnden redovisar vi de kompetenshöjande insatser som vi anser behövs för att utveckla kvaliteten. Kompetensstegen var en viktig insats för äldreomsorgen. Det behövs fler insatser för att höja kompetensen. Av största vikt är dock att fler yngre väljer att jobba i äldreomsorgen. Därför är det oroväckande när antalet studerande vid omsorgsprogrammet sjunker, en utveckling som ytterligare förstärkts av regeringens sänkta ambitioner för yrkesprogrammen. Staden behöver därför intensifiera sina insatser för att fler ska välja omsorgsprogrammet.
Det är en del av arbetet att säkerställa en hög kvalitet i omsorgen om Stockholms äldre. Det är dock inte den enda angelägna åtgärden.
Det är uppenbart att de senaste årens utveckling med otillräckliga uppräkningar av anslag till äldreomsorgen inneburit en alltmer pressad arbetssituation med mindre tid för de äldre. Stockholm ligger fortfarande väldigt långt ner när det gäller personaltätheten i äldreomsorgen. Det syns inte minst på de pressade tiderna inom äldreomsorgen. Det är angeläget att skifta spår. En omsorg som ger individuellt stöd kräver också resurser. Därför förstärker vi resurserna för hemtjänsten. Det ger möjlighet att i vardagen öka närvaron och möta de äldres behov.
Därtill behöver staden initiera ett långsiktigt arbete för att öka de äldres möjlighet att påverka sin vardag. Eftersom verksamheten bedrivs och organiseras av stadsdelsnämnderna är det naturligt att de gemensamt arbetar fram en modell där möjligheterna att välja inom ramen för den kommunala äldreomsorgen utökas. Det handlar då inte primärt om val av utförare utan snarare val av insatser och stöd. Det handlar exempelvis om rätten till utevistelse samt sociala och kulturella aktiviteter. Ett sätt att påverka vardagen kan vara att välja ett sk profilboende med olika inriktning vad avser exempelvis språk, kultur och social inriktning. Dessa boenden bör utökas till antalet. Det är ett sätt att ge äldre förutsättningen att utveckla och odla sina intressen även på ålderns höst.
En modell för ökat inflytande för de äldre bör utarbetas i samverkan mellan äldrenämnden och stadsdelsnämnderna.
Det är viktigt att staden erbjuder goda arbetsvillkor, bra arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling för personal inom äldreomsorgen så att kompetensen bibehålls och förstärks. För hög personalomsättning innebär många gånger en otrygghet för de äldre och en förlust av en kontinuitet inom verksamheterna. Det är särskilt känsligt inom hemtjänsten med hög personalomsättning.
Ett tryggt och attraktivt boende är en hörnsten för livskvaliteten oavsett om man är ung eller gammal. Stockholms stad ska därför kunna erbjuda både en bra hemtjänst och hemsjukvård samt ett varierat utbud av bostäder anpassade efter olika omsorgsbehov och önskemål om intresseinriktningar. Införandet av nya trygghetsboenden ska inte ställas mot servicehus. Befintliga servicehus som är välfungerande och efterfrågas av de äldre ska bevaras och utvecklas och inte omvandlas till trygghetsboenden. Samtidigt behöver våra trygghetsboenden upprustas och byggas om. Ta fram ett program för upprustning och tillgänglighet på stadens äldreboenden så att de uppfyller arbetsmiljökraven
Inom verksamhetsområdet tillförs stora resurser för att bryta behov av försörjningsstöd och istället ge fler chans till arbete. Inom detta verksamhetsområde ger det stadsdelsnämnderna förutsättningar att anställa uppemot 240 personer. Dessa ska kunna stödja arbetet inom äldreomsorgen, främst genom att bidra med arbete som leder till att verksamheten kan erbjuda aktiviteter eller vardagligt välbefinnande (som utevistelse, ledsagning mm) som ger mervärde för de äldre och som annars inte hade kommit till stånd.
Garantera en tid med hemtjänsten som motsvarar biståndsbedömningen och de äldres behov.
Tillsammans med äldrenämnden utveckla metoder för att öka de äldres valmöjligheter när det gäller vilka insatser och stöd som ska rymmas inom ramen för biståndsbedömningen.
Införa och tillämpa en policy för minimibemanning inom äldreomsorgsverksamheten. Policyn ska också inkludera krav på personalens utbildningsnivå.
Öka stödet till pensionärsorganisationerna med inriktning att de ska kunna öppna träffpunkter i varje stadsdel.
Erbjuda personal god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter så att personal personalkontinuiteten garanteras.
Delta i äldrenämndens arbete med att utforma tydliga kvalitetskriterier som innefattar så väl brukarupplevelser som professionella bedömningar och andra nyckeltal för äldreomsorgen.
Såväl verksamheter i egen regi som upphandlade verksamheter ska granskas regelbundet och noggrant utifrån kvalitetskriterierna. Verksamheter med undermålig kvalitet ska omedelbart avkrävas åtgärder. Avtal med privata utförare ska vara möjliga att sägas upp med kort varsel om utföraren bryter mot avtalet.
Kvaliteten inom äldreboenden ska utvecklas genom att ge ökad tid till personal som arbetar med de äldre. Vi vill att man ser över de tidsramar som idag är ledande inom hemtjänsten.
Tillsammans med Äldrenämnden, Micasa och stadsdelsförvaltningarna arbeta fram ett program för upprustning och tillgänglighet på stadens äldreboenden så att de uppfyller arbetsmiljökraven.
Med Socialdemokraternas förslag till budget 2013 skulle Skärholmens stadsdelsnämnd ha 264,0 mnkr till sin äldreomsorg
Ett modernt och rättvist Stockholm ger personer med funktionsnedsättning möjligheten att leva ett självständigt liv. Tillgängligheten och delaktigheten i samhället ska öka, då de är viktiga grundstenar för ett värdigt och aktivt liv. Det är ett gemensamt ansvar att bekämpa alla former av diskriminering. Brukarinflytandet ska stärkas. Ekonomi ska inte vara ett hinder för den enskilde.
Alla ska ha möjlighet till arbete eller daglig sysselsättning och eget boende.
Kvalitet i all omsorg ska säkras.
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska utgöra den självklara grunden för verksamheten. Alla stockholmare med funktionsnedsättning ska bemötas med respekt, ges en god omsorg, ha en värdig vardag och möjlighet till en rik fritid. Biståndsbedömningen ska vara rättssäker och likabehandling ska råda i staden. Lagstiftningen och inte ekonomin ska avgöra insatsen för den enskilde. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska öka genom anpassningar av utemiljön och den offentliga miljön. Samlingslokaler i stadsdelarna ska vara utformade med tanke på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Genom träffpunkter för ungdomar ska möjligheten till aktivitet och delaktighet i samhället öka. För vuxna ska det finnas tillgång till individuellt anpassade och meningsfulla dagliga verksamheter. Det ska finnas en frihet att välja daglig verksamhet oavsett vilken stadsdel man tillhör.
År 2010 hade Stockholm stad som mål att bli världens mest tillgängliga stad. Det krävs inte alltför mycket observation i vardagen för att se att staden inte uppnådde målet.
Ett stort problem är det byggts för få gruppbostäder i Stockholm. Vi vill därför öka byggandet av fler gruppbostäder, bland annat genom att se över resursfördelningssystemet för att öka incitamenten.
Kostnader för gemensamhetsutrymmen i boenden ska inte finansieras genom hyran.
Vi vill också att staden ska uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheterna att tillsätta en samordnare för att hålla ihop detta arbete och uppföljningen av det.
Organisationer och föreningar som arbetar med och för personer med funktionsnedsättning gör ett oerhört viktigt arbete för att få upp frågorna på dagordningen. Vi vill stärka dessa organisationer och vill därför avsätta 2 miljoner kronor utöver den borgerliga majoritetens budget.
Ledsagarservicen syftar till att bryta den isolering som kan bli följden av en funktionsnedsättning. Privatiseringen av ledsagarservice måste utvärderas. Ledsagarservicen ska vara individuellt anpassad och ska kunna användas flexibelt. Möjligheten att vara registrerad hos mer än en utförare kan öka flexibiliteten och ska därför utredas. Rätten till avlösning för anhörigvårdare bör stärkas.
S:t Julianpriset ska fortsatt delas ut och former för att öka dess genomslag bör tas fram.
Inom verksamhetsområdet tillförs stora resurser för att bryta behov av försörjningsstöd och istället ge fler chans till arbete. Inom detta verksamhetsområde ger det stadsdelsnämnderna förutsättningar att anställa uppemot 85 personer. Dessa ska kunna stödja arbetet med tillgänglighet och ledsagning. Likaså ska personerna kunna bidra i organisationsdriven social, kulturell eller arbetsmarknadsinriktad verksamhet.
Tillgänglighetsarbetet inom det lokala handels- och serviceutbudet ska stimuleras.
Samverkan med funktionshinderorganisationerna ska stärkas.
Intensifiera arbetet med att förebygga och bekämpa diskriminering.
Meningsfull och individuellt anpassad daglig verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning ska erbjudas.
Kommunstyrelsen ska utreda möjligheterna att tillsätta en samordnare för att det nya kommunala programmet.
Privatiseringen av ledsagarservice måste utvärderas.
Med Socialdemokraternas förslag till budget 2013 skulle Skärholmens stadsdelsnämnd ha 211,0 mnkr till sin verksamhet för stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri
Individ- och familjeomsorgens mål är att stödja och stärka Stockholms familjer. Alla barn har rätt till en trygg och säker uppväxt. Under flera år har verksamhetsområdet varit underfinansierat och eftersatt. Stadsdelsnämnderna vittnar om tuffa utmaningar som en följd av underfinansieringen och avsaknaden av långsiktig planering. Budgeten skall därför vara vägledande med utrymme för socialtjänsten att på lokalnivå kunna utveckla verksamheterna så de svarar mot de lokala behoven. I denna behovsstyrda verksamhet är det viktigt att utrymme finns för individuella bedömningar. Arbete med klienterna måste därför prioriteras liksom ett stärkt barnperspektiv i det sociala arbetet.
För att nå framgång måste det sociala arbetet vara förebyggande, kontinuerlig och långsiktig.
Stockholm ska fortsätta sitt arbete mot hemlöshet men också utveckla verksamheten så att den möter dagens nya utmaningar. Staden ska erbjuda stöd och skydd till de kvinnor och barn som utsätts för våld och sexuella övergrepp. Kampen mot våld i hemmet ska utvecklas och förbättras.
Arbetet skall vara förebyggande, kontinuerligt och långsiktigt.
Brukar- och medborgarinflytandet ska öka i alla verksamheter.
All kommunal verksamhet ska bidra till att utjämna skillnaderna i barns
uppväxtvillkor.
Alla barn och unga som lever i riskzonen, och deras familjer, ska tidigt uppmärksammas. I samverkan med andra aktörer ska dessa erbjudas tidiga insatser.
Långsiktighet för framgångsrikt socialt arbete
Socialsekreterare i Stockholm vill och kan göra mer men får inte rätt förutsättningar. Sju av tio socialsekreterare i Stockholm upplever att de inte kan göra sitt jobb fullt ut. Resurserna motsvara inte målen och kraven vi har på socialtjänsten. I SSR:s senaste undersökning kan man dessutom se att resultatet i Stockholms är mer alarmerande än i övriga landet. Även socialcheferna larmar om att resursbristen hotar socialtjänsten. Fackförbundet Vision visade i sin årliga chefsrapport att det saknas medel för att kunna leva upp till politikernas målsättning för socialtjänsten och att diskrepansen mellan önskade resultat och tilldelade resurser upplevs som ”ett ständigt krig”. Samtidigt anser få, en av tio chefer, att det helt och hållet finns förutsättningar för att ta sig an utmaningarna. Åtta av tio uppger att det handlar om resursbrist. Det är allvarlig kritik som riktas och måste tas på allvar.
Det är viktigt att när nya arbetsuppgifter läggs på stadsdelarnas socialtjänst att det också tillförs ekonomiska resurser för detta.
Socialtjänstlagen skall styra arbetet och budgeten måste möjliggöra detta. Resurser skall motsvara den nivå att rättssäkerheten för medborgarna kan garanteras.
Tillgängligheten till en handläggare ska vara stor och handläggningstiderna korta.
Psykiskt funktionshindrade ska erbjudas möjligheten till praktikplats, arbete och träffpunkter. Det ska finnas öppna, icke biståndsbedömda, verksamheter tillgängliga varje dag.
Barnperspektivet i det sociala arbetet ska stärkas. Under året har vi sett att barn som far illa inte alltid får den hjälp de behöver. Under Socialnämnden föreslår vi därför en ökad budget för ett stärkt barnperspektiv.
Föräldraverksamhet i samverkan med mödravårdscentralen och barnavårdscentralen ska utvecklas för att tidigt kunna sätta in lämpliga åtgärder. I syfte att förstärka det förebyggande och icke biståndsbedömda arbetet för barn ska samtliga stadsdelsnämnder utveckla träffpunkter för småbarnsföräldrar och deras barn, Familjecentraler. Dessa familjecentraler kan till exempel innebära öppen förskoleverksamhet och gärna mödravårdscentral och barnavårdscentral i samverkan med landtinget, men också kuratorer och socialpedagoger. Hit kan föräldrar vända sig och besöka stimulerande aktiviteter för sina barn och, om de behöver, få hjälp av pedagoger och socialtjänst.
Sexuell hälsa och hedersproblematik
Staden kommer under tre år att arbeta med hedersproblematik genom Origo. Detta tycker vi är bra. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma att hedersproblematiken inte kan lämpas över på ett enda projekt utan frågan kräver bredare samverkan mellan flera aktörer inom socialtjänsten, skolan och fritidsverksamheten i staden. Många gånger handlar det om komplicerade fall där klienterna får som följd andra problem än ”hedersproblemet” i sig. Det kan handla om att skolarbetet blir lidande liksom den psykiska och fysiska hälsan. Eller att föräldrarna behöver stödsamtal i hur de ska hantera de situationer som uppstår. Målet är att i ett tidigt skede arbeta med berörda familjer innan det har gått för långt. Därför krävs det att de reguljära verksamheterna inom socialtjänsten har tillräckliga resurser för att möta familjerna, utöver Origos uppdrag.
Vi vill se en samlad strategi och ett program som visar hur man arbetar med sexuell hälsa ur ett bredare perspektiv och ur en bredare definition på sexualitet Vi föreslår därför att staden tar fram ett program för ett långsiktigt arbete för ökad sexuell hälsa där bland andra frågor som rör HBT, stärkt jämställdhet ges större fokus
Budget- och skuldrådgivning
Att hamna i skuldfällan är en katastrof för människor. För den som har hamnat i kronofogdens register kan det bli svårt att få banklån, hyreskontrakt, telefonabonnemang och liknande. Idag kan det vara upp till 1,5 års väntetid för att få träffa en skuldrådgivare.
För att leva upp till målsättningen att snabbt få hjälp gäller det att bemanningen i stadsdelsnämnderna består av personal som har särskild kompetens på området. I Stockholm är det oroande att antalet ungdomar som hamnar i skuldfällan ökat de senaste åren. År 2006 hade inte ens 1 procent mellan 18 och 25 år fått ett inkassokrav. År 2012 har 7 procent av dem redan fått inkassokrav i brevlådan.
Hemlöshetsarbetet
Bostaden innebär en trygghet och stabilitet i vardagen. Vi kan aldrig acceptera att bostadsbristen står i vägen för det sociala arbetet. Den förändrade bostadssituationen i Stockholm med allt färre hyresrätter leder till att andelen hemlösa vuxna klienter på stadsdelarna fortsätter att vara högt och att nya personer med hemlöshet som en del av sina problem tillkommer hela tiden. Detta leder till höga boendekostnader för Individ och Familjeomsorgen, pengar som istället borde användas i de olika verksamheterna.
De som en gång har vräkts från sin lägenhet måste få stöd att komma in på bostadsmarknaden igen. Vräkningen i sig innebär i många fall början på en negativ spiral. När denna trygghet försvinner kan också flera andra bitar falla. Ett effektivt sätt att minska hemlösheten är att minska antalet vräkningar. I nära anslutning till stadens skuldrådgivning ska det finnas ombud som ska hjälpa och stödja personer som hotas av vräkning.
Att minska hemlöshet handlar om att gå från tillfälliga och kortsiktiga nattlogilösningar till permanenta bostäder med målet om ett eget kontrakt. Målsättningen ska innebära också att korta tiden mellan tränings- och försöksboende och ett eget kontrakt. Genom samverkan med hyresvärdar och kronofogdemyndighet ska vräkningar motarbetas.
Stärkt barnperspektiv i det sociala arbetet
Samverkan med polis, rättsvårdande myndigheter, psykiatrin och beroendevård ska öka.
Utredningskapaciteten ska utökas och resurser ska finnas till placeringar när så behövs.
Utred möjligheterna att hjälpa personer som bor hos Stiftelsen hotellhem och som har små hyresskulder som hindrar egna hyreskontrakt.
Utveckla familjecentraler för småbarnsföräldrar och deras barn i varje stadsdelsnämndsområde.
Med Socialdemokraternas förslag till budget 2013 skulle Skärholmens stadsdelsnämnd ha 129,7 mnkr till sin verksamhet för Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri
Stadsmiljöverksamhet
Vi vill att Stockholm ska vara en stad där det är det är tryggt och enkelt att röra sig. Vi vill att Stockholm ska vara en stad där en hållbar livsstil är en reell möjlighet för alla stockholmare, där parker och torg är rena och trivsamma för alla stockholmare och i hela staden.
Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet
Stockholm ska vara en stad där människor kan röra sig fritt, oavsett trafikslag, oavsett funktionsnedsättning och oavsett årstid.
Stockholmarna ska känna sig trygga i stadens parker.
Stockholms stadsmiljö ska främja stockholmarnas hälsa.
Stockholms stadsmiljö ska vara attraktiva och trygga, och bidra till livskvaliteten i alla stadsdelar.
Stockholms parker och offentliga rum ska vara mötesplatser. Det är människorna som skapar staden. Staden identifieras av människorna, av liv och rörelse, av stadens urbana puls. Det är kombinationen av en grön stad nära vattnet och en storstad med liv och puls som gör att människor flyttar hit, att studenter vill läsa här och att företag vill etablera sig här. Det är i möten mellan människor som vår stad växer. Därför ska Stockholms stadsmiljö vara en stadsmiljö som främjar människors möten, genom att vår stads offentliga rum ska vara vackra, rena, trygga och kreativa miljöer där människor vill vistas. Stadsdelsnämnderna ska under året ta fram en offensiv strategi för det offentliga rummet, med fokus på parker i stadsdelsnämndernas områden och på stadens ”tomma torg”.
Stockholms parker och offentliga rum ska uppmuntra en hållbar livsstil. Stadsdelsnämnderna ska intensifiera arbetet med att göra Stockholm till en ren och vacker stad. Genom att satsa mindre pengar på reklamkampanjer och mer på att se till att det finns soptunnor, askkoppar och pantbehållare i de områden där många människor rör sig blir det enklare för stockholmarna att bidra till att Stockholm blir en vackrare och renare stad.
Inom verksamhetsområdet tillförs stora resurser för att bryta behov av försörjningsstöd och istället ge fler chans till arbete. Inom detta verksamhetsområde ger det stadsdelsnämnderna förutsättningar att anställa uppemot 220 personer. Dessa ska kunna stödja stadsdelsnämndernas arbete med att göra Stockholm till en attraktiv, ren och vacker stad. De ska också bidra till att centra, torg och parker blir mer levande miljöer genom att ge förutsättningar för aktiviteter i det offentliga rummet. Enklare upprustningsarbete som annars inte skulle ha genomförts ska också kunna vara en del av arbetsuppgifterna.
Med Socialdemokraternas förslag till budget 2013 skulle Skärholmens stadsdelsnämnd ha 7,8 mnkr till sin stadsmiljöverksamhet
Alla flyktingar som kommer till Stockholm ska erbjudas möjligheter att inkluderas i samhället genom en kvalitativ introduktion, ett bra boende och god språkundervisning. En del i det kan vara att utveckla ett mentorsprogram för nyanlända flyktingar. Det är viktigt att alla stadsdelar tar ansvar för flyktingmottagandet. De stadsdelar som tar ett extra stort ansvar bör rimligtvis också få ökat stöd. Barnperspektivet måste alltid uppmärksammas, stöd till föräldrar, bra skolundervisning och fritidsverksamhet är viktiga faktorer i ett barns välbefinnande och utveckling.
Introduktionen ska utgå från individuella förutsättningar och leda till en god integration i samhället.
Sprida flyktingmottagandet över hela staden.
Introduktionen ska alltid utgå ifrån individens förutsättningar. Flyktingbarn- och ungdomar ska snabbt garanteras plats i förskola och skola. Därför är det oerhört viktigt att Stockholm har välfungerande skolor och en bra bostads- och arbetsmarknadspolitik så att nyanlända skall få en ärlig chans att kunna komma in i samhället. Blandade bostadsformer i de olika stadsdelarna och välfungerande kollektivtrafik, som alla har råd med, är också viktiga faktorer för att öka den sociala rörligheten i Stockholm. Validering av utländska examen måste fungera smidigare, så att man kan tillvarata människors kompetens.
En enkätundersökning genomfördes av SKL under 2011 som berörde ensamkommande barns boendesituation. Undersökningen pekar på att målgruppen är svår att kartlägga eftersom det bland annat saknas enhetliga definitioner på olika typer av boenden. Det är i flera avseenden otydligt vad det innebär att bo på ett så kallat ankomstboende, PUT-boende, träningsboende, ebo boende etc. Detta gör det också svårt att för länets kommuner få fram statistik och en samlad överblick kring målgruppen. Enkätresultaten pekar på att det saknas tydliga kriterier/krav som ska gälla vid mottagande och vid anordnande av boendet.
Vi vill därför se att kommunen tar fram enhetliga definitioner av de olika boendeformerna och tydliggör ansvaret för handläggningen i kommunerna och utarbeta kvalitetskriterier för boenden och utveckla hållbara boendekedjor.
På försök starta ett mentorsprogram inom flyktingmottagandet.
Ekonomiskt bistånd är en del av samhällets trygghetssystem, ett yttersta skyddsnät vid tillfälliga försörjningsproblem. Orsakerna till den enskildes försörjningsproblem varierar, alltifrån arbetslöshet, sjukdom till överskuldsatthet.
En allt större del av försörjningsstödet härrör till arbetslösheten och att staten fört över kostnader till kommunerna. Lågkonjunktur kombinerat med en ineffektiv jobbpolitik och fördelningspolitik har också lett till att behovet av försörjningsstöd har ökat. Regeringens försämringar av a-kassesystemet och sjukförsäkringen har också urholkat trygghetssystemen och förvärrat situationen. I princip bör inte försörjningsstödet vara en a-kassa. Idag är närmare varannan mottagare av försörjningsstöd arbetslös. Vi föreslår en kraftig insats genom att ge fler av de som idag behöver försörjningsstöd på grund av arbetslöshet en tidsbegränsad anställning. Det kommer innebära ett minskat behov av försörjningsstöd både på kort sikt (under anställningen) och på längre sikt genom att den arbetslöse antingen kan komma in på arbetsmarknaden eller i statliga trygghetssystem.
I ett modernt välfärdsland skall trygghetssystemen avse att stärka individen under tuffa tider. På så sätt ökar individens möjlighet att uppta den egna försörjningen. Alla berättigade till ekonomiskt bistånd ska erhålla stöd på lika villkor.
Behovet av ekonomiskt bistånd ska minska.
Alla som söker ekonomiskt bistånd ska behandlas likvärdigt.
Antalet arbetslösa med ekonomiskt bistånd som får hjälp tillbaka till arbetslivet ska öka.
Stockholmare som söker ekonomiskt bistånd ska behandlas med respekt och deras ärenden ska hanteras rättssäkert och med korta handläggningstider. Den undersökning som vi Socialdemokrater genomförde under våren 2012 visar hur en allt större andel av socialtjänstens personal upplever ett tryck att vara mer restriktiva i behandlingen av ansökningar. Drygt 80 % av de tillfrågade socialsekreterarna ansåg att de ekonomiska förutsättningarna omöjliggjorde ett bra arbete att det finns ett tryck uppifrån att bli mer restriktiv. Undersökningen visar behovet av att stärka socialtjänstens arbete för att få ett bättre förebyggande arbete och för att kunna garantera rättssäkerhet. Vår reform som innebär att 15 % av de som idag uppbär försörjningsstöd ska erbjudas en tidsbegränsad sysselsättning istället för försörjningsstödet innebär motsvarande minskning av socialtjänstens arbetsbelastning. Vi minskar inte anslaget i denna del varför anslaget i praktiken höjs med 15 %.
Barnperspektivet måste alltid genomsyras i kontakter och beslut på välfärdskontoret. Det innebär att barnens väl och framtida möjligheter till ett gott liv måste prioriteras och vara vägledande för samtliga överväganden som görs.
Barnets egna behov av stöd ska utredas i anslutning till traditionell biståndshandläggning.
Inget barn ska behöva halka efter i skolan på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Som en del av vår kunskapssatsning föreslår vi därför att kostnader för dator och internetuppkoppling ska inkluderas i normen för barnfamiljer.
Stockholm har ur ett nationellt perspektiv ett högt kostnadsläge. Det höga kostnadsläget drabbar stadens fattigaste människor hårdast. Även personer som har ekonomiskt bistånd som sin försörjning är i behov av att kunna röra sig utanför sitt bostadsområde, för att söka jobb eller upprätthålla sociala kontakter. Helt enkelt leva ett normalt liv. Det handlar om att möjliggöra människor rörlighet. Att inte ha råd med ett SL kort kan göra det svårare att söka jobb. Det är ett brott mot bärande delar i en arbetslinje att begränsa människors möjlighet att ta jobb. Därför anser vi att det är viktigt att stor hänsyn, inte minst när det gäller jobbsökande, tas till behovet av SL-kort för den som får ekonomiskt bistånd..
Staden har undan för undan skurit ner möjligheten för personer med ekonomiskt bistånd att tillgodogöra sig tandvård. Även personer med ett långvarigt ekonomiskt bistånd ska ha rätt till den tandvård som möjliggör en god tandstatus.
Utarbeta former för att alla som söker ekonomiskt bistånd ska behandlas likvärdigt.
Utveckla det förebyggande arbetet i stadsdelsnämnderna för att behovet av ekonomiskt bistånd ska minska.
Med Socialdemokraternas förslag till budget 2013 skulle Skärholmens stadsdelsnämnd ha 92,0 mnkr till ekonomiskt bistånd
Arbetslösa både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning, men när det är svårt att ta sig in, eller tillbaka på arbetsmarknaden så ska staden finnas som stöd. Vägen tillbaka till egen ekonomisk försörjning ska utgå ifrån den enskildes förutsättningar. All den kunskap och vilja till arbete som finns hos de stockholmare som idag står utanför arbetsmarknaden måste tas tillvara.
Målgruppen för arbetsmarknadspolitiken är stadsdelsnämndens medborgare som uppbär ekonomiskt stöd och som behöver särskilt stöd för att ta sig in, eller tillbaka, på arbetsmarknaden. Särskilt prioriterade målgrupper är ungdomar och långtidsarbetslösa.
Många av aspiranterna på jobbtorgen saknar fullständig gymnasieutbildning. För denna grupp finns det ett behov av att kunna erbjuda längre utbildningsinsatser än vad som är fallet idag. Därför måste vuxenutbildningen byggas ut. Därutöver bör staden se till att jobbtorgens aspiranter kan erbjudas relevant arbetsmarknadsutbildning, företrädesvis inom bristyrken. Till detta avsätts medel inom Arbetsmarknadsnämnden.
Jobbtorgen bör i samråd med stadsdelsförvaltningarna arbeta mer aktivt för att kartlägga grunderna till att en aspirant avslutas från jobbtorgen, med andra ord varför den enskilde inte längre uppbär försörjningsstöd. Att en person slutar uppbära försörjningsstöd kan bero på att denne inte uppfyllt aktivitetskrav eller att dennes närstående fått en bättre ekonomisk situation, men givetvis även på att aspiranten gått vidare till studier eller arbete. Utan uppföljning är det mycket svårt att se om jobbtorgens metoder är de bästa för den enskilda och om verksamheten är effektiv eller inte.
Sommarjobb under gymnasietiden är den första kontakten med arbetsmarknaden för de flesta ungdomar. Det ger en förberedelse inför vuxenlivet, skapar rutiner, och det arbete som ungdomarna utför är värdefullt för staden. Inte minst förstärker det ungdomars ekonomi och ger dem större frihet. Det viktigaste är dock att den som skaffat sig och kunna behålla anställningar som ung har mycket större chans att göra det när hon eller han blir äldre. Att erbjuda ungdomar möjlighet till sommarjobb är inte välgörenhet – det är långsiktig arbetsmarknadspolitik och en klok investering för framtiden. Flera kommuner i Sverige erbjuder jobb under en del av sommaren för alla ungdomar som vill ta det och det finns ingen anledning till att Stockholm ska vara sämre – vi har resurserna, arbetsvilliga ungdomar och arbete som behöver utföras. Målet att ge arbete till alla ungdomar som söker, och inte finner något annat arbete de hellre vill ha, är fullt realistiskt och vi vill därför tillskjuta mer resurser till detta.
Särskilt uppdrag 2013:
Samverkan med Jobbtorgen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, social-tjänst, flyktingintroduktion och vuxenutbildning ska stärkas
Med Socialdemokraternas förslag till budget 2013 skulle Skärholmens stadsdelsnämnd ha 24,7 mnkr till arbetsmarknadsåtgärder
Bilaga 3 Särskilt uttalande Vänsterpartiet____________________________
2012-12--13
Verksamhetsplan 2013
Stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2013.
Förvaltningen får återkomma med ett nytt förslag enligt vänsterpartiets reservation i fullmäktige och vad som framförs i denna reservation.
Plats att leva – Rätt att bo
Stockholm ska vara en stad i balans – ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Det kräver en politik för jämlikhet. Idag ökar istället segregationen i boendet, skolan och på arbetsmarknaden. Det behövs flera bostäder, främst billiga och klimatsmarta hyresrätter som låginkomsttagare och ungdomar har råd med. Faktum är att det har sålts för många allmännyttiga lägenheter och byggts för lite i Skärholmen.
Skärholmen ska vara en öppen, tillgänglig och spännande stadsdel där människor från hela världen är fria och trygga. Människors behov och kvaliteten i välfärden ska komma i första rummet. Välfärden ska finnas där den bäst behövs och inte där den ger mest vinst. Välfärden ska därför befrias från kommersiella intressen samtidigt som aktörer som vill utveckla välfärden kan verka i en bolagsform utan vinstsyfte. Aktivitetsplaner, avknoppning och utmaning avskaffas. Vänsterpartiet vill att våra skattepengar går till välfärd inte till privata vinster.
Konsekvenserna av centraliseringen och privatiseringen har blivit att nämndens inflytande minskar därmed också medborgarnas inflytande. En av dem politiska ambitioner som Vänsterpartiet har är att stadsdelsnämnden ska få tillbaka sin uppgift som handlingskraftigt forum för lokal demokrati. Idag hänvisas oftast medborgarna till centrala nämnder när de kommer med frågor och förslag. Allt fler beslut om välfärden fattas i bolagsstyrelser. Nämnderna tvingas allt mer ta ställning till remisser och entreprenader och allt mindre till utveckling av egen verksamhet. Sex år av centralisering, konkurrensutsättning och pengsystem har urholkat både medborgarnas möjlighet att påverka mellan valen och politikens möjlighet att styra efter lokala behov.
Vänsterpartiet ökar stadsdelsnämndernas budget med nästan en halv miljard och utbildningsnämnden med över en halv miljard kronor. Resurserna till förskolor, skolor och områden med låga inkomster omfördelas för att minska kunskapssegregationen. Kvinnors arbete uppgraderas genom en historisk jämställdhets- och personalsatsning på 150 mnkr och arbetstiden sänks i äldreomsorgen genom riktade resurser om 50 mnkr. Vårdnadsbidraget tas bort.
Idrotten och kulturen berikas genom att vi investerar i olika projekt. Vi ställer oss positiv därför till projektering av Västerholmsstråket som vill binda samman Vårbergs IP med Kungenskurva. Vänster partiet föreslår sänkta avgifter och gratis instrumenthyra i kulturskolan, sänkta kolloavgifter, kostnadsfria bad för barn och unga och SL-kort för alla gymnasieelever även på fritiden ger fler möjligheter till aktiv fritid. Gratis entré till Stadsmuseet och Medeltidsmuseet och Park- och lokalteater året runt i förorterna ger många fler stockholmare möjlighet att ta del av kulturutbudet i staden.
Vi prioriterar offentlig konsumtion. Det är klimatsmart, då det ger mindre utsläpp än privat konsumtion. För år 2013 föreslår vi en kommunal inkomstskatt med 17:93 per skattekrona, vilket innebär 45 öre mer i skatt jämfört med 2012.
Med vänsterpartiets budget får Skärholmens stadsdelsnämnd 29 mnkr mer än den borgerliga budgeten som beslutats i kommunfullmäktige. Eventuella vinster av effektiviseringar får behållas på arbetsplatsen för att öka kvaliteten och förbättra arbetsmiljön, istället för att skära ned. Ekonomiskt bistånd fördelas i ett eget anslag, så att det inte blir snålare bedömningar och andra verksamheter trängs ut när behov av bistånd ökar.
Vegetarisk mat införs som huvudalternativ en dag i veckan i alla verksamheter. Andelen ekologisk mat ökar till 40 %. Inriktningen är att maten lagas på plats i egna kök. Kött från industriell nötboskapsuppfödning ska undvikas till förmån för fisk, får, ren och vilt. Lokaler med fukt-/giftproblem samt enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas. Höga ljudnivåer ska sänkas.
Vänsterpartiet satsar 6,9 mnkr mer i Skärholmen jämfört med kommunfullmäktige i bl.a.:
Ytterligare höjd schablon med 2 %, totalt 5 %, för att säkra löneökningar och hålla nere barngruppernas storlek
Höja det socioekonomiska tilläggsbeloppet genom att återställa beloppet till 2006 års nivå i förhållande till schablonen
Vänsterpartiets mål för förskolan
Förskolan ska ha ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt
Arbetet med barns språkutveckling och modersmålsstöd ska prioriteras
Barns lärande ska stå i fokus i förskolan
Alla föräldrar ska kunna vara delaktiga i förskolans pedagogiska arbete
I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet, kunskap i svenska och språkutveckling för flerspråkiga. Finskspråkig förskola startas där det behövs. Läroplanens syn på kunskap och läroprocesser ska genomsyra förskolan, som ska arbeta aktivt med jämställdhet och miljöarbete. Resurserna ska fördelas så att alla förskolor kan arbeta enligt nationella läroplanen.
Barn ska få lära sig simma, cykla och åka skridskor samt uppleva professionell kultur i förskolan. Där inskrivningen är låg ska intresset för förskolan uppmuntras. Lösningar ska tas fram som gör att öppettiden kan kombineras med heltidsarbete oavsett när det utförs. I en del områden behöver förskolan vara öppen hela sommaren. Barn med särskilda behov ska få fullgott stöd. Övergången till skolan ska fungera bra för alla barn.
Småbarnsgrupper ska inte vara större än 14 (sikte på 12) och övriga grupper inte större än 18 barn (sikte på 16). Andra åldersindelningar ska inte innebära större grupper. Barnomsorgsgarantin ska hållas. God personaltäthet är viktigt. Rekrytering av förskollärare och vidareutbildning av barnskötare ska ha högsta prioritet. Vikarier ska ha bra anställningsvillkor.
Barns behov av rörelse kräver bra planerade och tillräckligt stora förskolegårdar. Där gårdarna är små ska det vara nära till grönområden och lekparker. När nya förskolor planeras ska inomhus- och utomhusytan per barn redovisas och institutionsliknande miljöer motverkas.
Vänsterpartiet satsar 1,2 mnkr mer i Skärholmen mer jämförtjämfört med kommunfullmäktige
Utbyggnad av öppen förskola, parklek, fritidsgård och ungdomsmottagning
Sänkta kolloavgifter med 10 %
Vänsterpartiets mål för verksamhet för barn och ungdom
Öppna förskolor och parklekar ska ha generösa öppettider
Unga ska ha nära till icke-kommersiella, tillgängliga och jämställda mötesplatser
Ungas inflytande över den egna vardagen ska förbättras
Öppna förskolor, parklekar och fritidsgårdar är viktiga sociala mötesplatser och ska vara lika spännande för flickor som för pojkar och tillgängliga för funktionsnedsatta. Kultur, rörelse och medbestämmande uppmuntras. Framförallt yngre tonåringar ska ha nära till fritidsgårdar och ungdomsmottagningar.
Hedersrelaterat våld uppmärksammas genom kompetensutveckling och samverkan mellan, fritid, socialtjänst och ungdomsmottagning.
Information om kollo ska öka, det är ett lågt antal deltagare från Skärholmen. Alla flickor och pojkar 9-16 år som söker ska kunna få kolloplats. Barn med funktionsnedsättningar ska kunna vara med på kollo som andra barn. Avgifterna till kollo sänks med 10 %.
Vänsterpartiet satsar 1,1 mnkr mer i Skärholmen jämfört med kommunfullmäktige
Höjt stöd till kultur- och föreningsverksamhet
Lokala kulturcentra/samverkan bibliotek i vissa förorter
Kultursekreterare/funktion i alla stadsdelsnämnder
Höjda föreningsbidrag i vissa förorter
Vänsterpartiets mål för kultur- och föreningsverksamheten
Kulturen och föreningslivet ska växa i förorterna
Alla flickor och pojkar ska få uppleva och själva delta i skapande verksamhet
Alla har lika rätt till kultur oavsett kön, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet eller inkomst
Kulturen ska vara levande i hela staden. Både ekonomiska satsningar och en målmedveten strategi krävs för att stödja och bygga ut en levande kultur i förorterna. Lokala kulturcentra skapas i samverkan med invånare, bibliotek, skolor, Folket Hus och andra aktörer. Vi vill uppmuntra lokala kulturkommittéer och liknande, med företrädare för lokala föreningar och invånare, som kan ge bidrag till lokala offentliga kulturaktiviteter. Kultursekreterare införs för att förmedla kulturmöten i förskolor, fritidsgårdar, gruppbostäder och äldreboenden. Förskolor, skolor och bibliotek ska samverka för att uppmuntra läslust och kunskapstörst.
Föreningsbidragen ska öka i förorterna. Bidragen ska fördelas jämställt. Organisationer som arbetar för jämställdhet ska kunna söka bidrag. Det ska vara lätt att få kontakt med konsumentvägledare och konsumentarbetet ska öka engagemanget för rättvis handel. Genom riktade insatser ska unga informeras om rättigheter som konsumenter för att förebygga skuldsättning.
Vänsterpartiet satsar 4,7 mnkr mer i Skärholmen jämfört med kommunfullmäktige
Höjd peng med ytterligare 2 %, för ökad personaltäthet och generösare tidsramar i hemtjänsten
Höjd peng 2 %, ökad kvalitet i dagverksamhet.
Utökning av fixartjänsten - från 67 år och för att få hjälp med sopsortering
Dessutom 205 mnkr i centrala medelsreserven för löner, arbetstid, heltid vilket främst gynnar äldreomsorgen
Vänsterpartiets mål för äldreomsorgen
Behovet av äldreomsorg ska bedömas likvärdigt oavsett kön och andra diskrimineringsgrunder samt utifrån sammanvägda behov för individen
Äldre ska kunna påverka sin vardag såväl hur hemtjänsttimmarna används som hur insatserna anpassas till individen i vård- och omsorgsboende
Äldre ska ha rätt till äldreomsorg på sitt eget modersmål och med respekt för sina önskningar och behov
Äldres rätt till självbestämmande är utgångspunkten i äldreomsorgen. Hemtjänst med förenklad biståndsbedömning införs. Personaltäthet, kontinuitet och kompetens ska förbättras. Hemtjänsten får mer resurser för att ge mer tid till insatser, till exempel utevistelse och matlagning. Vård- och omsorgsboenden ska ha sociala aktiviteter och fysisk träning flera gånger i veckan.
Äldre har rätt till ett gott liv med god vård och omsorg, trygg tillvaro och social gemenskap. En eventuell social isolering måste brytas och ersättas med ett utbud av forum för aktivt liv där möten och aktiviteter är en del av vardagen för de äldre. Därför ska vi skapa fler dagsverksamheter och träffpunkter i Skärholmen
Omvandlingen av Skärholmens servicehus till senior boende har lett till att service nivå har sjunkit och många äldre knappast får hjälp för att klara sin vardag en utvärdering av detta omvandlig behövs.
Större delen av äldreomsorgen utförs utan lön av anhöriga, främst kvinnor. Det bästa anhörigstödet är en väl utbyggd, flexibel och individuell omsorg. Kvinnor och män ska få lika mycket stöd. Hemtjänst ska finnas på olika språk. Finskspråkigas rätt till äldreomsorg på finska ska tillgodoses. Anhörigråd och pensionärsråd ska ha bra förutsättningar till insyn och påverkan.
Medarbetarna ska ha en arbetsmiljö som gör att de orkar till 65 år och en rättvis lön. Vi satsar därför på rejält höjda löner, rätt till heltid och kortare arbetsdag med kompetensutveckling, träning och handledning på arbetstid. Personalen ska ha genus- och HBT-kompetens.
Äldreomsorgen värnas mot privata vinstintressen. Boenden återtas i kommunal regi när avtalen löper ut. Oannonserade besök och skarpa metoder ska användas för att upptäcka vanvård, fusk och brister. Kommunal hemtjänst ska införas där den saknas. Servicehusen ska vara kvar som boendeform. Kommunalt drivna boenden av olika slag ska finnas i alla stadsdelar.
Stöd och service till personer med funktionsnedsättningar
Vänsterpartiet satsar 1,7 mnkr mer i Skärholmen jämfört med kommunfullmäktige
Höjd schablon ytterligare 1 % vuxenboende, barnboende, daglig verksamhet och korttidshem
Höjd hemtjänstpeng med ytterligare 2 %
Vänsterpartiets mål för stöd och service för personer med funktionsnedsättning
Flickor/kvinnor och pojkar/män, ska få omsorg, stöd och service av god kvalitet
Bostad, stöd, daglig sysselsättning, fritid och arbete ska byggas ut
Brukares självständighet, inflytande och delaktighet i samhället ska stärkas
Alla som behöver socialtjänstens insatser ska snabbt få hjälp och stöd
Rätten till självbestämmande är utgångspunkten för att människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Många har blivit kraftigt begränsade i sin vardag när assistans ersatts med hemtjänst. Tillgång till ledsagning ska finnas oberoende av boendeform. Bemanningen i verksamheten ska vara tillräcklig och insatser samordnas för att ge goda levnadsvillkor. Det ska gå att få en personlig assistent som talar hemspråket. Stöd av heminstruktörer för synskadade och hörselskadade ska ges i tillräcklig omfattning.
Att bygga bort bostadsbristen prioriteras. Idag fattas 510 nya bostäder enligt LSS och SOL i staden. Möjligheten att bygga gruppbostäder och servicebostäder ska prövas i alla bostadsprojekt som stadsdelsnämnderna yttrar sig över. Sociala kooperativ är alternativ till daglig verksamhet och en brygga till arbetsmarknaden. Gruppbostäder ska högst ha fem till sex lägenheter. Regeln att gemensamma ytor inte ska belasta hyran i gruppbostäder ska återinföras.
Med utvecklad pedagogik, individuella planer och mål för självständighet kan fler som bor i gruppbostad utvecklas. Fritiden ska förbättras för personer med utvecklingsstörning som bor i gruppbostad. Brukarinflytandet ska öka. Självklart ska man få säga nej till konkurrensutsättning av sin egen gruppbostad. Funktionshindersrådet ska ha mer inflytande.
Individ- och familjeomsorg med socialpsykiatri
Vänsterpartiet satsar 4,6 mnkr mer i Skärholmen jämfört med kommunfullmäktige, varav 3 mnkr för barn och unga, 2 mnkr för vuxna samt 0,8 mnkr till socialpsykiatri
Satsning på verksamhet mot våld i nära relationer
Mer förebyggande/tidiga insatser - familjecentraler och familjebehandlare.
Stärka missbruksvården - kvalitetsgaranti och behandling
Ökad sysselsättning och träfflokaler för personer med psykisk funktionsnedsättning
Vänsterpartiets mål för individ- och familjeomsorg med socialpsykiatri
Förebyggande och tidiga insatser för barn och unga ska utökas
Bostad, stöd och sysselsättning ska byggas ut för personer med behov
Brukarnas självständighet, inflytande och delaktighet ska stärkas
Socialtjänsten baseras på kunskap, erfarenhet, brukarinflytande, utvärdering och forskning. Förebyggande och tidiga insatser prioriteras. Barnperspektivet ska respekteras. Sociala investeringsfonder ger möjlighet att förebygga utslagning och hemlöshet. Brukarorganisationer ska få mer inflytande och tidigare i processen. Verksamheten ska drivas i kommunens regi.
Arbetet mot våld i nära relationer omfattar mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Verksamheten ska byggas ut, för de våldutsatta, barn och förövare. Våld mot äldre kvinnor, missbrukande kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning måste synligöras och alla utsatta ska få ett gott stöd och skydd i tillgängliga jourboenden. Varje utsatt person ska ha lätt att få akut hjälp och stöd efteråt i en vårdkedja så länge stödet behövs.
Barn till föräldrar som missbrukar, har psykisk ohälsa eller i familjer med våld ska få gruppstöd. Familjecentraler byggs ut i samverkan med landstinget. Familjer i behov av stöd ska få kostnadsfri familjebehandling. Utredningstiderna ska hållas. Barn i familjehem ska besökas minst fyra gånger/år varav minst en gång oanmält. Psykisk ohälsa hos unga ska tas på allvar. Utan sociala skyddsfaktorer kan det gå illa, särskilt om det inte går bra i skolan. Unga i riskzon för kriminalitet ska få individuella inriktade insatser. Saklig information om cannabis ska ges till föräldrar och ungdomar.
Ett förebyggande perspektiv är centralt i missbruksvården. Öppenvården ska ha bra öppettider och vara attraktiv för både kvinnor och män. För att nå människor med dolt missbruk krävs samverkan med vårdcentraler och företagshälsovård. Den garanti för missbruksvård som införs måste också garantera behandling. För att få bort hemlösheten krävs att det byggs tillräckligt många billiga hyresrätter samt att boendestöd och meningsfull sysselsättning finns.
Stadsdelsnämnderna ska ta fram planer med insatser för boende, sysselsättning, träfflokaler och uppföljning av levnadsvillkoren för kvinnor och män med psykisk funktionsnedsättning. Idag saknar många både hem och arbete. Möjligheten att bygga gruppbostäder och servicebostäder måste prövas i varje bostadsprojekt som stadsdelsnämnden yttrar sig över. Möjligheten till meningsfull sysselsättning för olika behov måste byggas ut. Idag är det bara 37 % i genomsnitt av alla som har kontakt med socialpsykiatrin som har beviljats sysselsättning.
Vänsterpartiet satsar 0,33 mnkr mer i Skärholmen jämförtjämfört med kommunfullmäktige samt 0,4 mnkr i parkinvesteringar
Områdesplanering och omvänd planprocess för ökad demokrati
Bättre skötsel av grönområden
Upprustning av parker och grönområden (investeringar)
Föreningstavlor sättas upp
Vänsterpartiets mål för stadsmiljön
Alla stockholmare ska ha nära till tillgängliga grönområden och välskötta parker
Stärka barns och vuxnas inflytande över stadsmiljö och planprocesser
Det är grundläggande för en god folkhälsa att ha nära till parker och grönområden. Vi ska höja nivån i de lokala parkplanerna och förbättra uppföljningen, till exempel genom gröna nämndindikatorer och en fackmässig bedömning. Biologisk mångfald ska värnas. Alla naturreservat i Stockholms översiktsplan 99 ska inrättas. Alla lekparker ska inventeras, rustas upp och tillgänglighetsanpassas. Barn som använder parkerna ska få lämna synpunkter.
Stadsdelsnämnderna ska ha ett samordnande områdesansvar för stadsmiljön. För medborgarna är det viktiga inte vem som ansvarar för trädplantering, blommor och belysning, utan att det som felar eller fattas rättas till. Delar av barmarksrenhållningen och snöröjningen ska återföras till stadsdelnämnderna för att samordnas med parkskötseln. Nedskräpningen minskas med ökad renhållning och information. Trygghetsvandringar organiseras och belysning i mörka stråk åtgärdas. Gröna jobb skapas genom att tillsynspersoner anställs för större grönområden.
Stadsdelsnämnderna kunna yttra sig över markanvisningarna. Invånarnas synpunkter ska tas tillvara i områdesplanering och omvänd planprocess. Stadens föreningstavlor ska fräschas upp och kompletteras. Stadsdelsnämnderna ska uppmuntra fastighetsnära insamling. Försök med insamling av matavfall ska genomföras i allmännyttan i samband med att en ny sopsorteringsanläggning ”typ Eskilstunamodellen” tas fram. Målet är 70 % insamlat matavfall på fyra år.
Det nya resursfördelningssystemet är fortfarande trubbigt. I remissvaren framkommer viktiga synpunkter som bör utredas vidare, bland annat hänsyn till antal besökare i parkerna/områdena, socioekonomiska aspekter, antalet strandbad i områdenaområdenaosv.
Staden ska ge god praktisk och social hjälp för att flyktingar snabbt ska komma in i samhället. Ett samlat grepp behövs för att få fram trygga bostäder. Barnen ska ha egna handlingsplaner för att säkra ett tryggt hem, pedagogisk förskola, en bra skolgång och en stimulerande fritid. Barn till avvisningshotade ska sökas upp så att de får gå i förskola och skola. Ensamkommande flyktingbarn ska fått ett gott stöd. Flyktingar som inte kan arbeta introduceras efter individuella behov. Papperslösa som lever i våldsutsatta relationer ska kunna få plats i skyddade boenden. Staden ska inte anmäla papperslösa eller avvisningshotade som inte är EU-medborgare till Migrationsverket eller till polisen.
Vänsterpartiet satsar 3,4 mer i Skärholmen än i kommunfullmäktige
Dator (utöver bredband) ska ingå i normen för barnfamiljer
Kortare väntetider budget- och skuldrådgivning
Återinföra SL-kort i normen samt att bredband för vuxna ska ingå i normen
Vänsterpartiets mål för ekonomiskt bistånd
Kvinnor och män ska få ekonomiskt bistånd utifrån en helhetssyn och anpassat efter förutsättningar och möjligheter på arbetsmarknaden
Alla människor har rätt till social och ekonomisk trygghet. Vänsterpartiet står för en solidarisk socialpoliti som ger rätt till skålig levnadsnivå. Vi vill därför återinföra SL-kortet i normen och ta bort nuvarande stadsdelsarrest samt införa Internet i normen för alla hushåll. Vi vill också lägga in dator i normen för barnfamiljer. Behoven hos de som har långvarigt bistånd ska särskilt beaktas, till exempel behovet av tandvård.
Ensamma föräldrars och barns situation ska alltid uppmärksammas. Det ska finnas tillräckligt med resurser för att kunna tillämpa ett barnperspektiv. Socialtjänsten ska i samverkan med bostadsbolagen se till att barnfamiljer inte vräks av ekonomiska skäl. Vräkningar och hemlöshet motverkas genom tidiga insatser. Ingen ska utsättas för att elströmmen stängs av. Budget- och skuldrådgivning ska erbjudas inom en månad, och inom högst en vecka för barnfamiljer.
Generella insatser minskar också utsattheten för barn i familjer med svag ekonomi. I vår budget finansierar vi bland annat SL-kort till alla gymnasieungdomar även på fritid, sänker avgifterna och tar bort instrumenthyran i Kulturskolan och inför gratis bad för barn och unga.
Förslaget till ändrat resursfördelningssystem har fått kritik. Bland annat anses att hänsyn måste tas till att i vissa stadsdelsområden saknar uppåt hälften av hushållen förstahandskontrakt och att ändringen av inkomstklasserna kan bli missvisande där det finns många stora hushåll. Förslag finns att förtydliga attraktivitetsvariabeln när det sociala nätverket kan träda in vid ekonomisk kris och att markvärdet för allmännyttiga bostäder som säljs ska räknas som kommunala fem år efter försäljning för att motverka felbedömning av det sociala nätverket. Utfallet måste noga följas och de invändningar som framförts utredas vidare.
Vänsterpartiet 5,2 mnkr i Skärholmen mer än kommunfullmäktige
Alla ungdomar som söker kan få sommarjobb samt möjlighet till längre perioder
Starta sociala kooperativ i minst fem stadsdelsnämnder
Vänsterpartiets mål för arbetsmarknadsåtgärder
Kvinnor och män ska erbjudas insatser och utbildning utifrån en helhetssyn och anpassat efter förutsättningar och möjligheter på arbetsmarknaden
Alla flickor och pojkar som söker ska kunna få ett sommarjobb
Vänsterpartiet budget i staden och nationellt leder till att många fler jobb skapas i både kommun och näringsliv. Vi gör också en stor satsning så att alla ungdomar i Stockholm som söker ska få sommarjobb och att det ska finnas möjligheter till längre jobbperioder än idag.
Arbetsträning erbjuds de som står mycket långt från arbetsmarknaden, som förberedelse till praktik och andra insatser. Offentligt skyddat arbete kan erbjudas de som har fått tillbaka arbetsförmåga efter rehabilitering men ännu inte kan få ett arbete på öppna arbetsmarknaden. Alla som har försörjningsstöd och söker arbete eller går på arbetsträning ska få SL-kort.
Sociala kooperativ är ett bra alternativ för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis hemlösa, psykiskt funktionsnedsatta och personer som rehabiliteras efter missbruk. Målet är minst fem kooperativ. Fem stadsdelsnämnder får ansvaret att samordna kooperativen i samverkan med brukarorganisationer. Kooperativen är en resurs för hela staden.
Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande Förslag till ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Dnr 1.2.1/766-2012.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
godkänna förvaltningens förslag till ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande Samråd om förslag till detaljplan för Tempelriddarorden 10 m fl. i stadsdelen Bredäng, Dp 2011-01380. Dnr 1.6/807-2012.
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter.
Yrkande: Ersättaren Bosse Ekvall (S) yrkar för förvaltningens förslag om fler bostäder och Socialdemokraterna lägger inte något eget förslag till beslut. Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar för att förvaltningens förslag godkänns och att ärendet omedelbart justeras. Ordföranden Jan Jönsson (FP) hör bifall till båda dessa yrkanden.
1. godkänner förvaltningens synpunkter.
Föreligger förvaltningens Månadsrapport November 2012. Dnr 1.2.1/825-2012.
Stadsdelsnämnden godkänner månadsrapporten för november och lägger den till handlingarna
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att förvaltningens förslag till beslut godkänns och hör enhälligt bifall därtill.
lägga månadsrapporten till handlingarna
Föreligger anmälningsärende om Lotteriinspektionen 2012-10-16. Yttrande. Dnr 1.5.1/713-2012.
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att anmälningsärende om Lotteriinspektionen 2012-10-16 läggs till handlingarna och hör bifall därtill.
anmälningsärende om Lotteriinspektionen 2012-10-16 läggs till handlingarna
Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande Val av ledamöter och ersättare till stadsdelsnämndens pensionärsråd 2013. Dnr 7/834-2012.
Stadsdelsnämnden godkänner pensionärsföreningarnas nomineringar till ledamöter och ersättare i pensionärsrådet 2013.
godkänna pensionärsföreningarnas nomineringar till ledamöter och ersättare till pensionärsrådet 2013.
Föreligger inkomna skrivelser/handlingar/beslut.
A. Protokoll från Pensionärsrådet 2012-10-18.
B. Protokoll. Rådet för funktionshindersfrågor 2012-09-12.
C. Protokoll. Rådet för funktionshindersfrågor 2012-10-24.
D. Protokoll. Gruppledarmöte 2012-10-25.
E. Protokoll. Gruppledarmöte 2012-11-22
F. Protokoll. Ung 127 (Skärholmens ungdomsråd) 2012-10-15.
G. Skrivelse 2012-12-06 från Pensionärsrådet angående rapport om hälso- och sjukvårdens kvalitet.
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar för att de inkomna skrivelserna/handlingarna/besluten A –G godkänns och hör enhälligt bifall därtill.
de inkomna skrivelserna/handlingarna/besluten A – G godkänns.
Föreligger skrivelser i nämndens skrivelsepärm SDN 12/2012-12-13. Utsänds ej. Finns i pärmform vid postfacken plan 8.
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att skrivelserna i nämndens skrivelsepärm läggs till handlingarna och hör enhälligt bifall därtill.
lägga skrivelserna till handlingarna.
Föreligger förvaltningens balanslista uppdrag SDN 12/2012-12-13, dnr 1.2.1/015-2012
Yrkande: Ordföranden Jan Jönsson (FP) yrkar att anmälan av balanslistan läggs till handlingarna och hör enhälligt bifall därtill.
lägga anmälan av balanslistan SDN 12/2012-12-13, till handlingarna.
Ledamoten Elisabeth Johnsson (M) informerar om att utifrån den kritik som framkom vid föregående stadsdelsnämndsmöte mot servicehuset Byholmen så har Moderaterna besökt Byholmen och kunde konstatera att förbättringsåtgärder vidtagits.
Ordförande Jan Jönsson (FP) har två övriga frågor dels med anledning av att han nyss fått veta att ledamoten Linnea Ornstein (MP) avgår från Skärholmens stadsdelnämnd dels avgår ledamoten Ulf Colliander (M) vilken även är ordförande för sociala delegationen. Ledamoten Linnea Ornstein (MP) är vald till ordförande för Miljöpartiet i Stockholm och ledamoten Ulf Colliander (M) avgår på grund av flytt. Båda tackas varmt för sitt arbete i Skärholmens stadsdelsnämnd.
Ordförande Jan Jönsson (FP) önskar alla medborgare, tjänstemän och nämndledamöter en God Jul och Gott Nytt År.
Då inga övriga frågor förelåg avslutade ordföranden Jan Jönsson (FP)sammanträdet kl.20.25 och tackar alla som deltagit i årets arbete med nämnden .
---------------------------------------------------------