Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2009-06-16
Ordföranden Ulf Kristersson (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulf Kristersson (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras den 22 juni 2009.
Dnr 3.5-0409/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens beslut
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar godkänna förslaget till förfrågningsunderlag för upphandling av sysselsättning för döva med psykiska funktionsnedsättningar.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att å nämndens vägnar teckna avtal och under avtalstiden å nämndens vägnar besluta om och göra smärre justeringar i avtalet.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Ärendet
Socialtjänst och arbetsmarknadsnämnden fick i oktober 2008 i uppdrag från kommunfullmäktige att administrera en central upphandling av sysselsättning för döva med psykiska funktionsnedsättningar. Ett förslag till förfrågningsunderlag har tagits fram. Då behoven hos brukarna skiljer sig mycket åt efterfrågas i förfrågningsunderlaget en verksamhet där utbudet varierar från enklast möjliga sysselsättning till arbetsuppgifter som närmar sig det som utförs vid en vanlig anställning. Entreprenören ska erbjuda 10-15 heltidsplatser.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 20 maj 2009.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulf Kristersson (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
I augusti 2007 försvann Stockholms enda kommunala verksamhet för målgruppen döva med psykisk funktionsnedsättning – Brittagruppen i Skärholmen. De personer som har dessa kombinerade funktionsnedsättningar är en särskilt utsatt grupp. Det hade funnits möjligheter att revidera verksamheten, men i stället valde majoriteten att lägga ner. Två år senare påbörjas en upphandling, vilket innebär att i två år har döva med dessa funktionsnedsättningar inte haft någon särskilt anpassad sysselsättningsverksamhet. Detta är ovärdigt Stockholms stad, och visar att en ideologiskt motiverad konkurrensutsättning går före brukarnas bästa.
Dnr 2.7-0028/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner rapporten.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutade 19 mars 2009 att godkänna förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag avseende upphandling av tjänster för att utveckla trygghet i offentliga miljöer för barn och ungdomar. Vid anbudstidens utgång hade endast ett anbud från KFUM Söder - Fryshuset inkommit. Anbudet uppfyllde de formella leverantörskraven.
Vid prövning av anbudet från KFUM Söder - Fryshuset hade förvaltningen frågor och önskade en del förtydliganden från anbudsgivaren. Vid en överläggning med anbudsgivaren klargjorde KFUM Söder - Fryshuset flertalet frågor och har sedan lämnat skriftliga svar och klargöranden. Anbudet uppfyllde då samtliga ska-krav och gick vidare till utvärdering (kvalitetsprövning). Utvärderingen av anbudet har gjorts utifrån den utvärderingsmodell och de kriterier som fastställts i förfrågningsunderlaget. Utvärderingen gav till resultat att KFUM Söder - Fryshusets anbud är ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn tagen till kvalitet och pris. Förvaltningsledningen har utsett KFUM Söder - Fryshuset till vinnare av upphandlingen och kommer inom kort att teckna avtal.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 29 maj 2009.
Yttrande över rapporten
Dnr 1.3-0332/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som sitt yttrande över rapporten.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till revisionskontoret.
Revisionskontoret bedömer att nämndens ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat är tillfredsställande och att styrning, uppföljning och kontroll är tillräcklig. Revisionskontoret bedömer vidare att nämndens bokslut och räkenskaper är rättvisande. Förvaltningen kommenterar i tjänsteutlåtandet revisionskontorets rapport.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 juni 2009.
Revisionskontorets årsrapport för 2008 speglar några problem som är värda att lyfta: De krav som ställs i en upphandling är enligt revisionskontoret kostnadsdrivande. Nämnden bör enligt revisionskontoret bara ställa krav som nämnden har för avsikt att följa upp. De krav som ställs är dock en garant för brukaren; detta borde beaktas i förfrågningsunderlaget.
Revisionskontoret tar även upp anmälningar om barn och unga som riskerar att fara illa. Det är en oerhört viktigt fråga som berör barnens och de ungas rättssäkerhet. Frågan bör ha en hög prioritet. Riktlinjerna som berör socialtjänsten bör följas upp och tillämpningen bör regelbundet återrapporteras, annars riskerar vi att stadsdelsförvaltningarna utvecklar ständigt nya rutiner beroende av budgetläget i den egna förvaltningen.
Det är intressant att notera ett av de mål som endast delvis har uppnåtts är jobb istället för bidrag. Vi minns nog alla valrörelsen 2006 där moderaterna utlovade jobb till alla inom fem dagar. Nu ser vi istället hur arbetslösheten stiger och stadens kostnader för ekonomiskt bistånd progonosticeras till 20 % högre för i år jämfört med förra året. För stockholmarna blir det tyvärr bidrag istället för jobb.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 1.6-0327/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
Stadsledningskontoret föreslår att servicenämndens ansvar för den gemensamma växelfunktionen utvidgas till att omfatta samtliga nämnder och bolag. Ansvaret överförs successivt under perioden 1 maj 2009 till 31 december 2010. Stadsledningskontoret föreslår vidare att den gemensamma växelfunktionen läggs ut på entreprenad via avrop från stadens gemensamma ramavtal för telefoni. Förvaltningen är i huvudsak positiv till stadsledningskontorets förslag. Förvaltningen tillhör de facknämnder som redan har den gemensamma telefonilösningen(Centrex) som först ska föras över till servicenämnden och som kommer att vara en del i den gemensamma växelfunktionen. I övrigt är det viktigt att staden inte har bara ett telefonnummer utan att den sociala jourverksamheten får behålla sina väl etablerade telefonnummer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 26 maj 2009.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (M), ledamoten Lena Kling (FP) och ledamoten Dikran Dison (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) framlade ett annat beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson (MP) framlade ytterligare ett annat beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (M), ledamoten Lena Kling (FP) och ledamoten Dikran Dison (KD) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att lämna följande svar på remissen.
Vi motsätter oss konkurrensutsättningen av stadens växel och anser att både kvalitet, ekonomi och god personalpolitik talar för att växeln ska drivas i kommunal regi. Förslaget i remissen utgår från att en växel på entreprenad ska ge sänkta kostnader och bättre telefoni, men det saknas helt beräkningar och underlag som styrker ett sådant antagande. Däremot står det klart att förvaltningarna får utökade kostnader för telesamordnare och för arbetsuppgifter som idag sköts av telefonisterna. Grundläggande faktauppgifter som måste redovisas innan beslut är stadens kostnader för en gemensam växel på entreprenad jämfört med dagens situation.
Redan när kommunfullmäktige behandlade översynen av stadens administration (ÖSA) efterlyste vi alternativa förslag. Vi betonade vikten av att ta tillvara ny teknik men menade att vi måste ha medarbetarna med oss och att kvalitetsmåtten måste väga tyngre. Vi menar fortfarande att en teknisk samordning av växelfunktionen inte behöver betyda att telefonisterna måste privatiseras eller bli övertaliga. Det personliga bemötandet med en telefonist som har förvaltningslokal kunskap är viktiga kvalitetsmått i en växel och särskilt inom socialtjänsten. En alternativ lösning måste tas fram, som tar vara på och utvecklar den förvaltningsspecifika kunskapen som finns hos stadens egna telefonister.
Vi vill i likhet med förvaltningen också framhålla att även med en gemensam växelfunktion måste den sociala jourverksamheten få behålla sina väl etablerade telefonnummer. Detta gäller även Maria Ungdom och eventuellt en del andra verksamheter.
Sedan den 1 maj har servicenämnden ansvar för den gemensamma växeln för stadsdelsnämnderna och för nämnder som är anslutna till stadens gemensamma telefoniplattform. Vi är djupt kritiska mot det sätt som staden centralt har arbetat med införandet av den nya växelfunktionen. Den bristande informationen har lett till osäkerhet om framtiden bland telefonisterna, vars erfarenheter och kompetens inte heller har tagits tillvara i utvecklingsarbetet. Ytterst drabbar detta stockholmarna som får sämre service.
I remissen föreslås att den gemensamma växeln ska omfatta alla nämnder och bolag och att växeln läggs på entreprenad genom avrop på stadens befintliga avtal för telefoni. Entreprenören tar då inte över befintlig personal som vid verksamhetsövergångar, vilket leder till att växeln förlorar den kompetens som finns idag. Dessutom riskerar personalen att bli övertaliga och sägas upp. Om syftet med gemensam växel är förbättrad service borde det vara självklart att en eventuell upphandling ska genomföras så att personalen kan följa med, eftersom det krävs god kunskap om verksamheter, organisation och stadsdelsområden hos dem som ska bemanna den gemensamma växeln.
Det finns en hel rad andra tveksamheter i förslaget, bland annat att nämnderna ska ha kvar ansvaret för att effektivisera och utveckla teleanvändningen trots att växelfunktionerna ska centraliseras. Att lägga ansvar och befogenheter på olika förvaltningar bäddar för oklarheter och försämringar och tyder på en bristfällig utredning.
Ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Det går inte att vara nog tydlig kring vilken viktig roll stadens växel har. Växeln är ett av Stockholms ansikten utåt. Det är det första medborgare, turister och andra möter när man ringer till oss. Ett bra och professionellt bemötande som bygger på kunskap om stadens verksamheter, organisation och funktion är en förutsättning för att ge en bra och funktionell service med hög kvalitet.
Självklart är det viktigt att se över organisation och möjligheter till samverkan när det gäller servicefunktioner som finns i flera av stadens verksamheter. Men det är värt att påpeka att just växeln är en servicefunktion som måste präglas av kunskaper som är väldigt speciella.
Vi motsätter oss inte en samordning av växelfunktionen mellan olika förvaltningar i staden däremot motsätter vi oss att lägga ut den gemensamma växelfunktionen på entreprenad. Vi anser att en stor del av den kompetens som idag finns hos våra egna växeltelefonister inte går att uppbringa på den öppna marknaden. Det handlar om kunskaper om personers funktioner, organisationens struktur och verksamhetens bredd. Det handlar om kunskaper som höjer kvalitén i verksamheten och servicenivån för de medborgare som ringer till oss. Och det är kunskaper som är svåra att sätta en prislapp på. Detta ärende bevisar att den moderatledda majoriteten i Stockholm återigen stirrar sig blind på prislappen och vägrar ta till sig att kvalité måste få kosta pengar.
Svar på remiss från Socialdepartementet
Dnr 1.6-0405/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner anmälan.
I 4 kap 1 § socialtjänstlagen (SoL) återfinns den s.k. biståndsparagrafen som tillämpas när en person ansöker om bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Under de senaste 27 åren har den rådande tolkningen av biståndsparagrafen varit att ekonomisk behovsprövning endast ska göras i fråga om ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), inte när det gäller andra former av bistånd såsom t.ex. hemtjänst eller behandling av missbruk.
I två domar har Regeringsrätten i motsats till ovanstående kommit fram till att 4 kap. 1 § SoL inte ställer upp några hinder för ekonomisk behovsprövning av någon typ av bistånd. Mot denna bakgrund föreslår Socialdepartementet i ”Biståndsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen” (Ds 2009:18) ett förtydligande av 4 kap. 1 § SoL. Ändringen syftar till att tydliggöra att ekonomiska behovsprövningar inte är tillåtna i de fall kommunens möjlighet att ta ut avgift för den begärda insatsen regleras i 8 kap. SoL och föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen ser förslaget som nödvändigt för att återupprätta hittillsvarande tolkning av biståndsparagrafen i enlighet med lagstiftarens intentioner. På grund av den mycket knappa remisstiden har förvaltningens tjänsteutlåtande lämnats vidare till beredningen av kommunstyrelsens remissvar. Kommunstyrelsen kommer att fatta beslut i ärendet 17 juni 2009.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 19 maj 2009.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Det ska inte finnas några som helst tveksamheter om att ekonomiska behovsprövningar inte är tillåtna i de fall där kommunens möjligheter att ta ut en avgift för den begärda insatsen regleras av 8 kap SoL. Regeringsrättens tolkning av lagen riktar sin udd mot hela socialtjänstlagen, detta är allvarligt. En omskrivning av lagen bör göras så att det inte är möjligt att tolka SoL på det sätt som nu har skett. Vi välkomnar en mer tydlig skrivning.
Yttrande till stadsbyggnadskontoret
Dnr 1.6-0421/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden hänvisar till yttrandet och överlämnar det till stadsbyggnadskontoret.
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag för Norra Stationsområdet. Genom överdäckning av motorväg och järnväg kommer en ny stadsdel att skapas. Stockholm kommer enligt förslaget att förenas och sammanlänkas med Solna och Karolinska sjukhusområdet. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutade 14 maj 2009 om en strategi för att få fler lokaler och lägenheter till sociala ändamål i Stockholm stad (dnr 3.2-0340/2009).
Förvaltningen understryker i tjänsteutlåtandet i linje med strategin vikten av en bred samverkan vid planeringen av nya stadsdelar. För att skapa ett samhälle för alla med god tillgänglighet och utrymme för människor med olika behov måste de kunskaper som finns inom stadens olika förvaltningar tas tillvara. Konkret måste man vid planeringen avsätta såväl lokaler som lägenheter för olika sociala ändamål och beakta tillgänglighetsaspekter utifrån de olika behov som kan finnas.
Yttrande över remiss från kommunstyrelsen
Dnr 1.6-0331/2009
Socialtjänst och arbetsmarknadsnämndens beslut
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner förvaltningens yttrande som svar på remissen.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Kommunfullmäktige beslutade 26 maj 2008 att valfrihet ska införas inom omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I samband med detta beslutades att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram anvisningar och organisation för kommande upphandlingar. Förslaget innebär att staden från och med 1 september 2009 ska tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) för upphandling av enskilt drivna verksamheter inom boende och daglig verksamhet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS samt att socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden uppmanas att genomföra upphandlingar, avseende boende och daglig verksamhet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS, enligt LOV, godkänna leverantörer och förvalta avtal. Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker kommunstyrelsens förslag.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 24 maj 2009.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) framlade ett annat beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson (MP) framlade ytterligare ett annat beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Utgångspunkten för den nya Lagen Om Valfrihet (LOV) tycks vara åsikten att fler privata utförare är ett självändamål inom offentligt finansierad vård och omsorg. Lagen fokuserar på villkoren för producentledet och inte på mer kvalitativ och mer tillgänglig vård och omsorg för medborgarna. Det är viktigt att komma ihåg att privata aktörer alltid har ett vinstkrav vilket givetvis påverkar kvaliteten.
Det låter givetvis bra med valfrihet men man ska komma ihåg att det innebär att man överlåter till enskilda att fatta svåra beslut. Det är förståeligt att många inte vill göra ett aktivt val utan istället vill ha en omsorg med hög kvalitet garanterad av kommunen. Mot denna bakgrund vill vi slå fast att ingen ska tvingas välja utförare. Ickevalsalternativet för denna grupp bör vara omsorg i kommunal regi.
Välfärdstjänster av hög kvalitet och med stora möjligheter att påverka innehållet kan möjliggöras och säkerställas genom demokratiskt styrning. Vi ser med oro på förskjutningen av makt från den demokratiskt kontrollerade politiska arenan till den okontrollerade marknaden. Vi anser att driften av varje enskild verksamhet bör avgöras utifrån hänsyn till kvalitet för brukaren, utifrån personalens perspektiv samt utifrån skattebetalarnas perspektiv. Den så kallade valfriheten innebär för personalen en otrygghet och en oro.
För att långsiktigt garantera kvaliteten och valfriheten i omsorgsverksamheterna behövs en väsentlig andel kommunalt drivna verksamheter. Flera studier visar att när offentligt drivna verksamheter utgör en för liten andel av en offentligt finansierad verksamhet så ökar dels volymerna och dels de totala kostnaderna för verksamheten. En väsentlig andel kommunala utförare är samtidigt det enda sättet att fortsatt garantera den kommunala beställarkompetensen. Möjligheten att lägga egen regi-anbud måste säkerställas och kommunal omsorg ska enligt oss garanteras i alla stadsdelar.
Ledamoten Stefan Nilsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Vi anser att avtalstiden ska sättas till ett år, med möjlighet till förlängning ett år i taget, i enlighet med stadsledningskontorets förslag. Då blir det möjligt att göra en utvärdering och snabbt vidta åtgärder.
Alla stockholmare, oavsett ålder, kön och eventuellt funktionshinder ska kunna välja hur den omsorg man behöver ska se ut. Detta är en självklar rättighet. Det är bra att exempelvis brukarkooperativ, föräldrakooperativ och personalkooperativ nu får möjlighet att driva verksamheter med hög kvalitet. Samtidigt är det av största vikt att det alltid är brukaren som står i centrum för verksamheterna. Det finns en kritik mot den borgerliga majoriteten om att den snarare ser till företagandets villkor och möjligheterna till ”avknoppning” än till brukarnas egentliga intressen. Denna oro måste tas på allvar.
Det är av stor betydelse att de kommunala utförarna finns kvar som tidigare. Sann valfrihet är att kunna välja mellan kommunala och privata, förenings- eller kooperativa alternativ, och inte enbart mellan olika företag som utförare. Kommunala alternativ är särskilt viktiga då flera handikapporganisationer uttrycker oro för att privata alternativ inte ger tillräcklig trygghet och kontinuitet. Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) känner till exempel stor trygghet i vetskapen att det är kommunen med sitt offentliga ansvar som tillgodoser de specifika behoven hos mentalt och socialt funktionshindrade personer.
Det är därutöver tveksamt om det kan kallas verklig valfrihet att enbart ha rätten att själv välja utförare av en beviljad insats. Det krävs därför att de individuella bedömningarna ges stort utrymme, och att man utgår ifrån målsättningen att öka brukarnas inflytande också över hur de beviljade insatserna ska utföras.
Yttrande över motion av Abdo Goriya m.fl. (S)
Dnr 1.6-0126/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden bordlägger ärendet.
Abdo Goriya m.fl. (S) tar i sin motion upp frågor som är särskilt viktiga att beakta i arbetet med hemlösa. De lyfter fram vikten av förebyggande insatser, hur hemlösheten ska mötas när den redan uppstått, samverkan för att nå framgång samt skyldigheten att uppmärksamma hemlösheten och metodutveckla. Förvaltningen delar motionärernas uppfattning om vilka frågor som är särskilt viktiga att beakta i arbetet för att motverka hemlösheten. Av särskild vikt är det förebyggande arbetet, samverkan för att nå framgång samt metodutveckling.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 9 juni 2009.
Ordföranden Ulf Kristersson (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Yttrande över motion av Karin Rågsjö m.fl. (V)
Dnr 1.6-0124/2009
Motionärerna lyfter fram ett flertal förslag på vad de anser vara viktiga åtgärder för att avskaffa hemlösheten i Stockholm. De framhåller att det görs många bra insatser för hemlösa både av staden och av frivilliga krafter, men poängterar att hemlösheten ändå inte minskar mer än marginellt. Ett centralt förslag är att utforma en stadsövergripande plan, med tydliga årsmål och stora satsningar som ska avskaffa hemlösheten på fem år.
Förvaltningen delar Rågsjös m.fl. (V) uppfattning att hemlöshetsproblematiken är komplex och måste ses utifrån ett brett perspektiv. Det är inte enbart en angelägenhet för kommunens socialtjänst. Det är värdefullt att ta in synpunkter från brukarna/de hemlösa, vilket förvaltningen redan gör på olika sätt. Om en stadsövergripande plan ska tas fram bör stadsledningskontoret få i uppdrag att utreda hur detta ska göras och vad den ska innehålla. En sådan utredning bör även innehålla förslag på hur staden ska organisera och finansiera detta arbete.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 5 juni 2009.
Dnr 1.6-0367/2009
Paragrafen justeras omedelbart
Kommunstyrelsen har remitterat ett betänkande (SOU 2009:32) från Socialdepartementet med förslag på författningsändringar för hur behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska regleras. Avsikten är att åstadkomma en välfungerande och sammanhållen reglering av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Regleringen ska syfta till att förbättra möjligheterna att framställa statistik och göra verksamhetsuppföljningar samt säkerställa kvaliteten på vård, omsorg och insatser inom socialtjänsten. Vidare ska möjligheterna att utbyta personuppgifter mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård förbättras. Förvaltningen stödjer i huvudsak de föreslagna författningsändringarna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 1 juni 2009.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson (MP) föreslog att ärendet skulle överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Dnr 1.6-0305/2009
Stadsledningskontoret har sedan 2007 systematiskt arbetat med att utveckla det strategiska och det lokala säkerhetsarbetet i staden. Det utvecklingsarbete som bedrivits hitintills medför att det nu är möjligt att ta nästa steg och föra samman de olika delarna till en helhet, att sammanföra och förklara stadens helhetssyn på det samlade säkerhetsarbetet – Stockholms stads säkerhetsprogram. Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget till nytt säkerhetsprogram för Stockholms stad 2009-2012 som ett övergripande målprogram och som ska samordnas med det integrerade ledningssystemet, ILS, och andra styrdokument.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 28 maj 2009.
Dnr 1.2-0052/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner månadsrapporten per den 31 maj 2009.
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens samlade verksamhet för 2009 kommer att redovisa ett överskott på 0,3mnkr. För den egna driftverksamheten beräknas ett överskott på 0,3mnkr. För stadsövergripande frågor, entreprenader och stöd till utomstående organisationer prognostiseras varken över- eller underskott. För området utomlänsplacerade funktionshindrade prognostiseras ett överskott motsvarande 1,8mnkr. Tillståndsenheten som är nämndens enda resultatenhet bedöms visa ett nollresultat och lämnar därmed varken över- eller underskott att föras till 2010. Bedömningarna grundas på beslut om KF-budget 2009.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 8 juni 2009.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson (MP) framlade ett annat beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Utrednings- och statistikkontoret i Stockholms stad bedömer i sin aprilprognos att kostnaden för ekonomiskt bistånd år 2009 blir 1 065 miljoner kronor. Det är en ökning med 20 procent jämfört med år 2008. Kostnaden för år 2010 beräknas bli 1 235 miljoner kronor vilket är en ökning med ytterligare 16 procent. Speciellt utsatta grupper i lågkonjunkturen är ungdomar och utlandsfödda. Det senaste året har arbetslösheten ökat med 47 procent för ungdomar. Sedan slutet av år 2008 ökar ungdomar med bistånd snabbare än biståndstagarna totalt. Utvecklingen under maj tyder på en negativ utveckling.
Nu behövs effektiva åtgärder som riktas specifikt till de ungdomar och unga vuxna som idag är arbetslösa och heller inte befinner sig i utbildning. Vi kan inte vara passiva när en generation faller ur systemet. Det är dags för en kraftfull och riktad insats.
Anslaget för försörjningsstöd (tidigare ”anslag 2”) var tidigare separerat från anslaget till övrig verksamhet i stadsdelsnämnderna. Sedan den borgerliga majoriteten kom till makten har anslagen slagits samman till ett anslag för all verksamhet i stadsdelsnämnderna. Förändringen innebär att ökat försörjningsstöd direkt påverkar budgetutrymmet för den sociala barnavården, förskolorna och äldreomsorgen.
Den hemlöshetsjour som har startats med stöd av statliga medel har haft en positiv inverkan. För de omflyttningar som pågår inom Enheten för hemlösa för att minska kostsamma boenden är det svårt att utläsa konsekvenserna för brukarna och vart de tar vägen. Vi kan även tydligt se att antalet hjälpsökande ökar konstant. Detta är mycket oroande såväl ur brukarperspektiv som med tanke på personalens arbetsmiljö. Att beläggningen på härbärgen ökar och inte mattas av är även det ett tecken på att hemlösheten ökar.
Att stadsdelsförvaltningarna köper allt mindre boende och behandling tyder på att den dåliga ekonomin i stadsdelsnämnderna går ut över klienternas vårdbehov. Det är inte acceptabelt att pengar som är avsedda för socialt utsatta istället ska användas för att täcka underskott om 2,2 mnkr som en direkt följd av centraliseringen och konkurrensutsättningen av IT-driften.
Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (V), Stefan Nilsson (MP) och Abdo Goriya (S)
Dnr 2.6-0161/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
I tjänsteutlåtandet redovisas vilka verksamheter inom staden som vänder sig specifikt till barn till missbrukare samt hur många barn och ungdomar de har nått under 2008. Vidare redovisas missbruksverksamheter i staden som uppmärksammar föräldraskapet. Förvaltningen anser inte att det bör utarbetas en särskild manual till stadsdelsförvaltningarna i syfte att garantera att barn i missbruksmiljöer uppmärksammas samt får den hjälp och det stöd de har behov av. Det är däremot viktigt att barnperspektivet ännu tydligare än idag betonas i stadens riktlinjer för olika verksamhetsområden och uppmärksammas i samband med riktlinjeutbildningar för personal vid stadsdelsförvaltningar och Enheten för hemlösa. Det är också angeläget att förskola, skola, socialtjänst och frivilligsektorn kontinuerligt samverkar så att barn och ungdomar som behöver stöd får rätt insatser och att den interna samverkan mellan olika verksamhetsområden inom stadsdelsförvaltningarna fungerar. Barnperspektivet och föräldraskapet behöver uppmärksammas inom stadens HVB och andra verksamheter som vårdar och behandlar personer med missbruksproblematik.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 13 maj 2009.
Det är uppenbart att barnperspektivet inom missbruksvården haltar betänkligt i Stockholm. Att 77 barn får del av Ersta Vändpunkts verksamhet och att fem stadsdelsförvaltningar har en verksamhet som vänder sig till målgruppen är helt otillräckligt för att täcka de behov som vi vet finns men som inte är dokumenterade.
Vi delar förvaltningens uppfattning att det är av stor vikt att uppdatera och utbilda om stadens riktlinjer inom olika verksamhetsområden, så att man bättre än idag uppmärksammar barn i missbruksmiljöer och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. För att garantera en rättssäkerhet för de barn och ungdomar som bor i staden bör samtliga stadsdelsförvaltningar dessutom utgå från en speciell manual när de möter missbrukare eller psykiskt funktionsnedsatta. Manualen kan vara ett komplement till ASI, BBIC och DUR. I samband med översyner av de befintliga utredningsinstrumenten bör dessa komplettas med frågor som garanterar att de barn som finns i familjerna uppmärksammas och får den hjälp och det stöd de har rätt till.
Uppsala kommun har sedan länge en egen verksamhet för barn till missbrukare - Trappan. I Stockholms stad har vi enstaka gruppverksamheter som inte täcker behovet. Den förra majoriteten arbetade fram en modell för att sprida gruppverksamheten. Under den nuvarande majoriteten har verksamheten inte vuxit, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att Socialdepartementets ledning har fokuserat på frågan
Dnr 2.6-0162/2009
Tjänsteutlåtandet skickas till kommunstyrelsen för kännedom.
Förvaltningen har sänt ut en förfrågan till samtliga stadsdelsförvaltningar och har fått svar från alla utom tre. Frågorna har även ställts till Enheten för hemlösa inom förvaltningen.
Enligt riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd bör väntetiden för ett nybesök inte överskrida två veckor. Majoriteten av de stadsdelsförvaltningar som svarat på förfrågan har en väntetid under två veckor och har ännu inte heller märkt av att väntetiden ökat i någon större utsträckning. Sammantaget visar kartläggningen att väntetider och strategier för att möta en ökad inströmning skiljer sig något mellan stadsdelförvaltningarna, vilket dock inte är ovanligt. Stadsdelsnämndernas förutsättningar skiljer sig åt, inflödet varierar och man har valt att organisera nybesöksmottagningen på olika sätt.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 11 maj 2009.
Vi anser att två veckors handläggningstid ska ses som en minimistandard som alla stadsdelsnämnder ska uppfylla. Det handlar om människor i ekonomisk kris och mycket utsatta situationer. De stadsdelsförvaltningar som inte klarar tvåveckors handläggningstid bör därför återkomma om vilka åtgärder de avser att vidta för att klara tvåveckorsgränsen.
Dnr 2.6-0165/2009
I tjänsteutlåtandet redovisas verksamheter inom staden, upphandlade verksamheter samt verksamheter inom hälso- och sjukvården som vänder sig specifikt till gruppen unga vuxna med missbruksproblematik. Därutöver besvaras skrivelsens förslag att förvaltningen ska undersöka möjligheten och förutsättningarna för att utveckla en särskild mottagning för unga vuxna 18-29 år.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 4 maj 2009.
För att nå unga vuxna med manifesta eller initiala missbruksproblem fordras ett nytänkande och ett förhållningssätt som når fram till de unga. Flertalet av de missbruksenheter som finns idag har fokus på en äldre målgrupp, även om det finns enstaka goda exempel på verksamheter, program och projekt som riktats till unga vuxna.
För att kunna nå unga vuxna som har missbruksproblem krävs dessutom en annan typ av information och marknadsföring än den sedvanliga. Unga vuxna når man inte alltid inom socialtjänsten utan på andra arenor; just därför fordras en genomtänkt strategi med fokus på att nå unga vuxna innan de utvecklat ett allvarligt missbruk. Vi vill därför att förvaltningen ska undersöka hur arbetet med unga vuxna kan stärkas i samverkan med andra viktiga aktörer.
Dnr 3.2-0388/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkände vid sammanträdet 19 mars 2009 slutrapporten från Barnuppdraget i Stockholms socialtjänst, BUSS. I samband med beslutet lämnade nämnden en rad uppdrag till förvaltningen. En stor del av uppdragen rörde familjevården, där nämnden uppdrog åt förvaltningen att återkomma med förtydligade riktlinjer och arbetssätt för att stärka kvaliteten på familjevården. I första hand ska arbetet inriktas på att undvika placeringar, i de fall placeringar bedöms som nödvändiga ska ansträngningarna ökas för att återföra barnen eller ungdomarna till familjen – i de fall prognosen för återförening är goda. I annat fall ska staden arbeta för att öka permanensen för de placerade barnen, genom adoption eller genom att familjehemsföräldrar blir permanenta vårdnadshavare.
I beslutet om BUSS rymdes även en rad frågeställningar där förvaltningen måste samråda med stadsledningskontoret, organisations- och systemfrågor är exempel. Förvaltningen avser att återkomma i denna del. I föreliggande ärende lämnar förvaltningen förslag på fortsatt inriktning främst vad avser utvecklingen av familjevården men också forskning och utbildning inom barn- och ungdomsvården. En nationellt unik kompetenssatsning ska genomföras, där staden har ambitionen att anpassa utbildningsnivån till de kompetenskrav Socialstyrelsen planerar införa för den nationella nivån.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 15 maj 2009.
Dnr 1.7-0423/2009
Socialtjänst och arbetsmarknadsnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om bidrag till uppbyggnad av strukturerad samverkan i kvinnofridsfrågor.
I Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) kartläggning av kvinnofridsarbetet i Sveriges kommuner och landsting/regioner (2009) konstateras att den faktor som rangordnas som viktigast för att bedriva ett framgångsrikt kvinnofridsarbete är att kvinnofridsarbetet sker i samverkan med andra myndigheter och aktörer. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden föreslås ansöka om sammanlagt 916210 kr från länsstyrelsen för att utveckla en modell för lokal samverkan i kvinnofridsfrågor.
Det är bra att staden söker pengar hos länsstyrelsen för uppbyggnad av strukturell samverkan i kvinnofridsfrågor, även om det är beklagligt att varken samverkan eller, ännu hellre, reell kvinnofrid i dagsläget inte finns.
Dnr 3.3-0386/2009
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Socialtjänstförvaltningen beviljades 2008 bidrag från länsstyrelsen för utvärdering av projektet förstärkt föräldraKomet, en intervention för psykosocialt belastade barnfamiljer.
FORUM (Forskningscentrum för psykosociala hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet) fick i uppdrag av socialtjänstförvaltningen att genomföra en effektutvärdering. För detta anställdes en projektledare/ forskningsassistent på FORUM på halvtid för perioden 2008-04-01 till 2009-08-31. Effektutvärderingen har påbörjats men är inte klar. Datainsamlingen beräknas vara avslutad i september 2010 och en rapport vara färdigskriven våren 2011.
Dnr 4.0-0337/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner verksamhetsrapporten.
Påföljden Ungdomstjänst som infördes i lagstiftningen som en fristående påföljd för unga lagöverträdare år 2007 har fått ett stort användningsområde. Under det första året dömdes 193 Stockholmsungdomar till ungdomstjänst och år 2008 hade antalet ökat till 266. I Stockholms stad är arbetet med ungdomstjänst samordnat genom verksamheten Stockholms ungdomstjänst inom socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen. Lösningen har visat sig vara lyckad, samordningen innebär att ungdomar från samtliga stadsdelsområden kan tas emot och placeras på sina praktikplatser på likvärdiga villkor.
Rapporten innehåller en uppföljning av ett urval av ungdomar som gjorde ungdomstjänst år 2007; uppföljningen visar att drygt hälften av ungdomarna efter sin ungdomstjänst blivit anmälda för nya brott. Många av dessa ungdomar har komplex problematik och har varit kända av socialtjänsten under en lång tid och varit föremål för ett flertal utredningar och insatser. Slutsatsen av uppföljningen blir att medan ungdomstjänst genom sin tydlighet kan anses vara en meningsfull påföljd för ungdomar som har begått ett brott men som saknar vårdbehov; däremot är det tveksamt om den är tillräcklig för att åstadkomma en varaktig förbättring för de som har en mer komplex problembild.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 27 april 2009.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (M), ledamoten Lena Kling (FP) och ledamoten Dikran Dison (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
De målgrupper som sedan tidigare är kända av socialtjänsten återfaller i brott i en mycket högre grad än andra. Det är dystra siffror, och det är tydligt att ungdomstjänst inte är en bra påföljd för alla. Socialtjänsten har inte de verktyg och möjligheten att hantera dessa individer. Ungdomstjänst är dock, som uppföljningen visar, helt rätt insats för de personer som sedan tidigare inte är kända av socialtjänsten eller enbart varit kända en kort tid. Här syns det tydligt att återfall till kriminalitet är mycket ovanligt. Verksamheten bör se över sina åtgärder och insatser för att kunna målgruppsdifferentiera tydligare så att fler får adekvata insatser och färre av de dömda återfaller i brott efter genomförd ungdomstjänst. För att vissa åtgärder ska kunna vidtas kan det även behövas lagändringar.
Det är även av stor vikt att kötiden tydligt prioriteras så att ungdomstjänsten kan verkställas inom kortast möjliga tid.
Dnr 3.5-0424/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att för egen del godkänna tjänsteutlåtandet och överlämna tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att fatta beslut enligt förvaltningens tjänsteutlåtande och godkänna förslaget till samverkansavtal.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att föreslå att kommunstyrelsen beviljar Skärholmens stadsdelsnämnd extra medel för tilläggsuppdrag kring ungdomar med rörelsehinder.
Stockholms stad och Stockholms läns landsting har sedan oktober år 2000 en gemensam överenskommelse om rekommendationer för verksamheten vid ungdomsmottagningarna inom Stockholms stad. Rekommendationerna har dock inte fått fullt genomslag vid beställning och uppföljning av verksamheten. Med uppdrag från stadens och landstingets gemensamma centrala samverkansgrupp, inleddes en översyn av rekommendationerna kring uppdragsbeskrivning, ersättningssystem samt system för uppföljning under våren 2006.
Arbetsgruppen har i sitt arbete tillsammans med landstingets representanter gjort bedömningen att ett gemensamt övergripande samverkansavtal mellan staden och landstinget är nödvändigt för att säkerställa att ungdomarna inom staden får samma tillgänglighet till ungdomsmottagningar oberoende av vilken stadsdel de bor i. Ett förslag till avtal har utarbetats och omfattar gemensamma principer för verksamhetens inriktning, uppdrag, personalresurser, speciella tilläggstjänster samt kostnadsfördelning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 25 maj 2009.
Ungdomsmottagningarna fyller en mycket viktig funktion för alla ungdomar i staden. Det är därför beklagligt att mottagningarna i Skarpnäck, Rågsved och Enskede har slagits ihop till en enda mottagning vid Gullmarsplan eftersom tillgängligheten därmed har minskat. Vi vet att den moderatstyrda majoriteten har dragit in SL- korten för stadens gymnasieungdomar samt även tagit bort SL- korten från försörjningsstödsnormen. Det gör att många stockholmare inte har möjlighet att använda kollektivtrafiken idag.
Att stadens ungdomsmottagningar inte lever upp till rekommendationen för basbemanning av mottagningarna tyder på att det idag finns för lite resurser avsatt till ungdomsmottagningarna.
Dnr 1.1-0387/2009
Socialtjänst och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ge direktören för socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen delegation för att genomföra en upphandling av ett kvalitetssäkringssystem inom ramen för ESF-projektet ”Etablering Stockholm” under förutsättning av att Programpartnerskapet för ESF-projekt beslutar bevilja projektansökan
Staden har ansökt om ett 3-årigt ESF-projekt inriktat mot målgruppen nyanlända flyktingar och invandrare. Förvaltningen har fått besked om att ansökan behandlas slutgiltigt i mitten av juni månad 2009. Om staden får ett positivt beslut ska genomförandefasen starta i augusti 2009. Direkt vid genomförandets början ska ett system för kvalitetssäkring finnas inom ramen för projektet. Ett sådant kvalitetssäkringssystem måste upphandlas då projektets budget i denna del beräknas överstiga de s.k. tröskelvärdena. Då nämnden inte sammanträder under sommaren förslås att förvaltningens direktör ges delegation för att genomföra upphandlingen.
Dnr 3.1-0364/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner för egen del nämndens samt stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § LSS samt 4 kap 1 § SoL, kvartal 1 2009.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas och socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens (enheten för hemlösa) rapportering av ej verkställda gynnande beslut till kommunfullmäktige.
Därutöver anförs följande.
Att 49 procent av de ej verkställda beslut som rapporterats beror på resursbrist, t.ex. avsaknad av lämplig person eller bostad, är inte acceptabelt. Att dessutom 59 procent av dessa avsåg brist på kontaktperson visar att det finns ett omedelbart behov att rekrytera kontaktpersoner. Den rekryteringskampanj som precis har genomförts, och som hade mycket bra utfall, kommer förhoppningsvis att underlätta för stadsdelarna att genomföra fler gynnande beslut.
Samtidigt är det positivt att antalet ej verkställda beslut enlig SoL minskar. Även här hoppas vi på ytterligare minskningar med anledning av den genomförda kontaktpersonskampanjen.
Enligt socialtjänstlagen (SoL) är kommunerna skyldiga att till länsstyrelserna rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte verkställs inom tre månader från beslutsdatum. Kommunerna har från den 1 juli 2008 skyldighet att till länsstyrelsen rapportera när gynnande beslut enligt 9 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, inte verkställts inom tre månader från det att beslutet fattats. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut som inte verkställts på nytt efter det att verkställigheten avbrutits för både LSS och SoL.
För det första kvartalet 2009 redovisade stadsdelsnämnderna totalt 51 gynnande ej verkställda beslut enligt LSS, en ökning jämfört med föregående kvartal (44 st för kvartal 4 2008). Merparten av besluten avsåg pojkar/män, 28 (55 %), och 22 (43 %) avsåg flickor/kvinnor. I 25 ej verkställda beslut (49 %) var annat skäl orsaken till att beslutet ej verkställts. Den vanligaste ej verkställda insatsen var kontaktperson 30 beslut (59 %). Den genomförda rekryteringskampanjen avseende kontaktperson enligt LSS, följs för närvarande upp och resultatet kommer först längre fram vara möjligt att redovisa.
Vad gäller SoL redovisade stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden, enheten för hemlösa, totalt 17 ej verkställda beslut kvartal 1 2009 (23 st för kvartal 4 2008), varav 7 inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning (FH) och 10 inom individ- och familjeomsorg (IOF). Könsfördelningen var 7 män (41 %) och 10 kvinnor (59 %). 7 av besluten rör avbrott i verkställighet. Insatsen kontaktperson med 7 beslut (41 %) dominerar rapporteringen även för SoL-beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 14 maj 2009.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (M), ledamoten Lena Kling (FP) och ledamoten Dikran Dison (KD) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Genom dessa återkommande rapporteringar kan vi följa arbetet i stadsdelsförvaltningarna, och återkommande brister kan synliggöras i organisation, utredningar, arbetssätt och resurser. Det är också uppenbart att den rekryteringskampanj som äntligen har genomförts har haft stor betydelse för rekryteringen av kontaktpersoner i Stockholms stad.
.
Det är däremot oroväckande att antalet ej verkställda beslut enligt LSS nu ökar från 44 till 51 ej verkställda beslut. Att 27 % av dessa icke verkställda beslut enligt LSS återfinns i Farsta visar att den politiska ledningen inte har tagit till sig av de rapporter som har kommit tidigare. Förhoppningsvis kan Farstas ändrade arbetssätt leda till att antalet ej verkställda beslut minskar och att berörda brukare får sina behov av insatser tillgodosedda.
Vi förutsätter att den rekryteringskampanj som stadsdelsnämnderna hänvisar till blir regelbundet återkommande i staden.
Dnr 1.1-0425/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar delegera yttrande till Försvarsmakten över ansökningar om antagning till hemvärnet till bitr. förvaltningschefen.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar ändra instruktionen för individutskottet så att ansvaret för yttrande till Försvarsmakten över ansökningar om antagning till hemvärnet tas bort.
Paragrafen justeras omedelbart.
Ansvaret för yttranden över ansökningar om antagning till hemvärnet enligt hemvärnsförordningen (1997:146) överfördes till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden enligt kommunfullmäktiges beslut den 30 mars 2009 efter att brand- och räddningsnämnden som ansvarat för uppgiften upplösts den 28 februari 2009. Individutskottet fick i uppdrag att ansvara för yttrande till Försvarsmakten över ansökan om antagning till hemvärnet. Förvaltningen föreslår nu att ansvaret för yttranden enligt hemvärnsförordningen (1997:146) till Försvarsmakten över ansökningar om antagning till hemvärnet delegeras till bitr. förvaltningschefen då uppgiften bedöms vara av rutinmässig karaktär.
Svar på skrivelse från Abdo Goriya (S), Karin Rågsjö (V) och Stefan Nilsson (MP)
Dnr 2.6-0163/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden har två gällande ramavtal med ett 90-tal externa vårdgivare inom området barn och ungdom. Avtalen innehåller specifika krav på personalens kompetens, etik och värdegrund och på system och rutiner som ska säkra kvaliteten i vården och boendet.
Uppföljningen av den individuella placeringen åligger placerande nämnd. För varje placering ska det finnas biståndsbeslut, vårdplan och genomförandeplan samt tecknat avropsavtal mellan placerande nämnd och vårdgivare. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för uppföljningen av avtalen med de upphandlade vårdgivarna och uppföljningarna utförs av enheten Resursteamen för barn och ungdom samt kansliavdelningen.
Förvaltningens bedömning är att uppföljningen av kvalitetsaspekterna i upphandlad HVB verksamhet för barn och ungdom är systematisk och att man i uppföljningen beaktar barnens och de ungas delaktighet i placeringen och i den löpande vården. Den struktur som idag används för uppföljningar kan emellertid stärkas och vidareutvecklas och förvaltningen har utvecklat en modell för detta som inom kort kommer att kommuniceras med stadsdelsnämnderna.
Det är intressant att en modell för uppföljningar inom kort ska kommuniceras med stadsdelsnämnderna. Vi anser dock inte att uppföljningen av kvaliteten i upphandlad HVB-verksamhet för barn och ungdom är tillräcklig. Därför bör en tydlig strategi för arbetet tas fram och redovisas för nämnden.
Dnr 2.7-0472/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att förlänga avtalet med Stockholms Stadsmission till och med den 31 december 2011.
Avtal har slutits med Stockholms Stadsmission om drift av två personliga ombud för hemlösa med psykiska funktionshinder. Avtalstiden är fr.o.m. den 1 januari 2007 t.o.m. den 31 december 2009. Avtalet kan förlängas till och med den 31 december 2011 om inte avtalet sägs upp senast 6 månader före avtalsperioden utgång dvs. senast den 30 juni 2009. Förvaltningen föreslår att avtalet förlängs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 27 maj 2009.
Dnr 1.7-0342/2009
Socialtjänstnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om utvecklingsmedel till kvinnojoursverksamheter ur 2009 års anslag för följande projekt:
1.6. Etablerings- och utvecklingsmedel till Q-jouren, en kvinnojour för missbrukande kvinnor med 1833 500 kr
Regeringen har avsatt 109 miljoner kronor årligen för 2007, 2008 och 2009 för att förstärka och utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn. Länsstyrelsen i Stockholms län har fått drygt 20 miljoner kronor att fördela. Utvecklingsmedel kan sökas enbart av kommuner.
Inför 2009 års fördelning av utvecklingsmedel till kvinnojoursverksamhet finns hos länsstyrelsen samma förutsättningar som tidigare år d.v.s. drygt 20 miljoner kronor att fördela inom Stockholms län. Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sammanträdet den 14 maj 2009, dnr: 1.7 - 0342/2009, att ansöka om medel till 15 projekt varav elva pågående och fyra nya projekt för sammanlagt cirka 9,5 miljoner kronor ur 2009 års medel. Sista ansökningsdag är 10 juni 2009. Efter nämndens beslut rörande de 15 projektansökningarna har ytterligare en projektansökan inkommit till förvaltningen, vilket redovisas i detta ärende.
Dnr 1.6-0313/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden godkänner svaret på remissen.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utarbetat ett förslag till nationella kvalitetsindikatorer inom den sociala barn- och ungdomsvården. Uppdraget ska redovisas till regeringen vid årsskiftet 2009/10. Alla nämnder med ansvar för myndighetsutövning inom den sociala barn- och ungdomsvården har fått tillfälle att lämna synpunkter. Dessa ska vara inlämnade senast den 25 maj 2009. Socialstyrelsen har för Stockholms del skickat remissen till samtliga stadsdelsförvaltningar. Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningens avdelning för stadsövergripande frågor har genom underhandskontakter med stadsdelsförvaltningarna fått kännedom om remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 22 maj 2009.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamöterna Abdo Goriya m.fl. (S) och lämnade följande särskilda uttalande.
Kvalitetsindikatorerna förefaller vara mera av kvantitetsindikatorer. Dessa är inte oväsentliga, men för att ge ett mått kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården krävs betydligt mera av indikatorer som mäter innehåll och resultat. Antalet genomförda utredningar och deras handläggningstid säger ingenting om utredningarnas kvalitet, inte heller om deras resultat och konsekvenser för barn och ungdomar.
Dnr 1.4-0454/2009
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar lägga skrivelsen till handlingarna.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslutar lägga följande ärenden till handlingarna.
Protokoll från socialtjänst- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde 14 maj 2009 justerat 18 maj 2009.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 11 juni 2009 justerat 12 juni 2009.
Protokoll från individutskottets sammanträde 28 maj 2009 justerat 30 maj 2009.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 4 juni 2009 justerat 10 juni 2009.
Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation med dnr 2.1-0212/2009, dnr 2.1-0394/2009, dnr 2.5-0073/2009, dnr 2.5-0345/2009, dnr 2.5-0346/2009, dnr 2.5 0376/2009, dnr 2.5-0377/2009, dnr 2.5-0427/2009, dnr 2.5-0428/2009, dnr 2.5-0489/2009 och 2.5-0490/2009.
Inkomna handlingar till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden perioden 27 april 2009 till 26 maj 2009.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 12 juni 2009 justerat 15 juni 2009.
Två skrivelser överlämnades till förvaltningen för beredning:
Skrivelse om sprututbyte – vad händer? från Karin Rågsjö (V), Abdo Goriya (S) och Stefan Nilsson (MP)
Skrivelse om konsekvenserna av omorganiseringen av SFI till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden från Karin Rågsjö (V), Abdo Goriya (S),
Stefan Nilsson (MP) och Marion Sundqvist (MP).
Nämnden beslutade att två ledamöter/ersättare från vardera majoriteten och oppositionen kan delta i socialchefsdagarna 2009 i Västerås 30 september till 2 oktober.
Nämnden påtalade att det andra utskicket av ärenden till dagens sammanträde kommit sent och att det varit för kort tid att förebereda nämndens beslut.
Fråga ställdes om inbjudan till studiebesök på LSS-kollo. Inbjudan har tidigare skickats ut och studiebesöken äger rum den 30 juni.
Information lämnades om att Dag Helin har slutat som förvaltningschef vid socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen den 15 juni 2009.
Eddie Friberg går in som tf förvaltningschef tills en ny chef har utsetts. Det innebär att arbetet i förvaltningen med kommunfullmäktiges och nämndens uppdrag löper på som vanligt.
En rekryteringsprocess för att finna Dags ersättare kommer omedelbart att inledas. Arbetet leds av stadsdirektören Irene Svenonius. Ambitionen är att finna en ny förvaltningschef så snart som möjligt.
___________________________