Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2011-01-20
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och vice ordföranden Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2011-02-02.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2010-12-09 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
__________
Anmälan av protokoll från sammanträdet med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2011-01-05, 2011-01-10 och 2011-01-11 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 7 januari 2011.
1. Utbildningsnämnden återremitterar ärendet
2. Samt anför därutöver följande:
Förslaget till idrottsprofilering är ett resultat av det fullmäktigeuppdrag som gavs i samband med beslutet om vision för Söderort. Stadsdelsnämnden i Farsta, utbildningsnämnden samt idrottsnämnden gavs i uppdrag att återkomma med förslag om särskild idrottsprofil för skolorna i Farsta.
Utbildningsnämnden är positiv till att stärka Farstas idrottsprofil, men menar att projektet behöver avgränsas och förslaget arbetas om. Många skolor i området har idag en idrottsprofil, men utbildningsnämnden bör ej fatta beslut om att samtliga skolor ska ha det. Det är upp till varje skola, i samverkan med utbildningsförvaltningen och andra skolor, att bestämma vilka eventuella profiler man ska ha. Likaså bör kompetensutveckling ske utifrån de behov som finns på varje skola. Nämnden vill särskilt peka på de utvecklingsinsatser som behöver göras med anledning av alla de förändringar som nu sker inom skolans värld, t ex ny läroplan, nytt betygssystem och skärpta behörighetskrav.
I tjänsteutlåtandet nämns den ökade resurskoncentration som i framtiden kommer bli verklighet inom gymnasieskolans idrottsgymnasier. Kvalitetskraven sätts där mycket högt för att koncentrera resurserna till elever med störst talang. I tjänsteutlåtandet föreslås vidare en likande inriktning av resurserna från stadens sida inom ramen för idrottsförvaltningens bidragsgivning. Vi vill varna för ett sådant perspektiv. Idrott och rörelse i grundskolan fyller en helt annan funktion är de högt specialiserade verksamheterna som bedrivs vid Riksidrottsgymnasier eller nationellt godkända idrottsutbildningar.
I tjänsteutlåtandet anförs vidare att en sportsligt inriktad skolmiljö bör kunna attrahera entreprenörer och familjeföretagare till områden. Vi säger inte emot detta. Dock menar vi att den avgörande faktorn för en skolas förmåga att attrahera elever är starkt kopplad till eleverna kunskapsresultat.
I tjänsteutlåtandet anges detaljerade förslag för hur förskolorna i området ska arbeta med idrott, rörelse och hälsa. Vi vill understryka att det måste vara upp till varje förskola att själv avgöra vilken typ av arrangemang och studiebesök man vill prioritera. Valet mellan till
exempel ett besök på biblioteket eller ett besök på en idrottsanläggning ska göras av den enskilda förskolan, inte styras av politiker.
Vi instämmer i att alla barn måste ges möjlighet att prova på aktiviteter inom rörelse, idrott och motion. Detta får emellertid inte innebära att barn och unga med andra fritidsintressen inte kan få sina önskemål tillgodosedda. En satsning på idrott får inte ställas emot en fortsatt satsning på en bredd av fritidsaktiviteter inom andra områden än idrottens.
Vi vill också peka på behovet av en språklig översyn av förvaltningarnas förslag.
Ärendet
De berörda förvaltningarna hade redovisat ärendet i ett gemensamt tjänsteutlåtande från 2010-11-18. UTBF Dnr 10-400/7871.
Ärendet bordlades i utbildningsnämnden 2010-12-09.
Inom ramen för kommunfullmäktiges vision för söderort 2030 har Farsta stadsdelsförvaltning, utbildningsförvaltningen och idrottsförvaltningen gemensamt tagit fram ett underlag för idrottsprofilering inom stadsdelsnämndens och idrottsnämndens verksamheter och utbildningsförvaltningens skolor inom stadsdelsområdet. Syftet är att Farsta ska utgöra ett nav för idrott och hälsa i hela staden.
Ärendets beredning
För ärendets beredning har Farsta stadsdelsförvaltning, idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen inrättat en styrgrupp bestående av de ansvariga förvaltningscheferna. Ärendet har utarbetats av en projektgrupp med representanter för de tre förvaltningarna, i samråd med berörda skolor, föreningsliv och verksamheter inom staden. Organisationen bör finnas kvar för fortsatt samordning av idrottssatsningen i Farsta.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
1. Utbildningsnämnden godkänner för sin del förslaget till idrottsprofilering i Farsta stadsdelsområde enligt uppdrag från kommunfullmäktige inom ramen för visionen för Söderort 2030, och överlämnar det till kommunfullmäktige.
2. Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma med konkreta förslag till genomförande i nämndens verksamhetsplan 2011.
Yrkanden
Ordföranden Lotta Edholm (FP) yrkade återremittering av ärendet.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Ordföranden upptog återremissyrkandet, bifall mot avslag och fann att nämnden beslutat att bifalla hennes yrkande att återremittera ärendet.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
1. Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2011 godkänns. Del 1 av verksamhetsplanen överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Nämnden begär godkännande hos kommunstyrelsen av budgetjusteringar för omslutningsökningar motsvarande 1086,9mnkr, se bilaga 2.
3. Resultatenheter för 2011 godkänns enligt bilaga 2.
4. Nämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om förlängt inhyrningsmedgivande för evakueringslokal vid Johan Skytteskolan till en årlig kostnad om 2,5mnkr. Se avsnitt 3.2.
5. Elevpeng till grundskola, elever i behov av särskilt stöd, grundsärskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 5, 8, 9, 12a och 12b respektive 15.
6. Interkommunal ersättning till grundskola, grundsärskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 7, 11, 14c och 14d respektive 17.
7. Ersättning till fristående grundsärskola, fristående gymnasieskola respektive fristående gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 10, 13a och 13b respektive 16.
8. Förslaget från styrelsen för Kommunförbundet Stockholms län avseende gemensamma priser för den nya gymnasieskolan Gy 2011 i Stockholms län godkänns, se bilaga 18.
9. Förvaltningen får i uppdrag att innan sommaren 2011 arbeta fram ett förslag till nytt system för fördelning av det socioekonomiska anslaget till grundskola.
10. Föreslagna organisatoriska förändringar fastställs, se avsnitt 4.1 avseende grundskola samt avsnitt 4.2 avseende gymnasieskola.
11. Modell för prissättning vid försäljning av tjänster godkänns, se bilaga 20.
12. Aktivitetsplan för upphandling i konkurrens godkänns, bilaga 21.
13. Utvecklingsplan 2011-2014 godkänns, se bilaga 23.
14. Arbetsplan för internkontroll godkänns, se bilaga 25.
15. Skrivelse angående besparingar i grundskolelokaler från Roger Mogert (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) anses besvarad, se avsnitt 4.1 samt bilaga 26.
16. Beslutet justeras omedelbart.
Nämnden anför därutöver följande:
Utbildningsnämnden arbetar för att Stockholm ska erbjuda eleverna en skola i världsklass. Förslaget till verksamhetsplan för 2011 svarar väl upp mot detta uppdrag och sätter upp ambitiösa målsättningar för att nå detta. Utbildningsnämnden vill dock lyfta fram några särskilt viktiga prioriteringar för verksamhetsåret.
Målet att höja studieresultaten i naturvetenskap, matematik och teknik måste betonas särskilt. Skickliga lärare är en förutsättning för att elevernas studieresultat ska kunna förbättras och elevernas intresse för dessa ämnen öka.
Arbetet mot mobbning och ökad trygghet är av yttersta vikt i våra skolor och vi ser fram emot den nya skollagen som innebär ytterligare skärpning av skolans ansvar. Arbetet mot mobbning ska vara evidensbaserat och resultatinriktat.
Lärarna är elevernas viktigaste resurs. Kopplingen mellan uppnått resultat och löneutveckling ska bli tydlig. Att arbeta för minskad sjukfrånvaro är betydelsefullt för kvaliteten i verksamheten, men naturligtvis också för att medarbetarna ska må bättre.
Arbetet mot ogiltig frånvaro måste trappas upp. När Socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk i gymnasiebetyget närapå tredubblades skolket. Vi vill införa sms-avisering till föräldrarna när deras barn har ogiltig frånvaro. Genom snabba åtgärder kan den ogiltiga frånvaron minska.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-12. Dnr 10-102/8435.
Visionen om Ett Stockholm i världsklass visar på hur staden ska fortsätta att utvecklas för att motsvara medborgarnas, besökarnas och näringslivets förväntningar och behov. Stockholm ska vara mångsidig och upplevelserik, innovativ och växande samt medborgarnas Stockholm. Förändringar i omvärlden, som globalisering och teknikutveckling, påverkar skolans roll och uppdrag. Det pågår dessutom förändringar i den nationella styrningen av skolan. Detta är bakgrund och förutsättningar för arbetet med visionen om En skola i världsklass.
Utbildningsnämndens uppdrag framgår av reglementet och de årliga budgetar som beslutas av kommunfullmäktige. Sammanfattningsvis kan man säga att nämnden har två primära kunskapsuppdrag, att erbjuda utbildning av hög kvalitet till medborgarna oavsett anordnare (tillhandahållaruppdraget) och att driva kommunala skolor med goda läranderesultat (egenregiuppdraget). Hela verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Ordföranden Lotta Edholm (FP) framlade ett för (FP), (M), (C) och (KD) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag från (S) till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett tredje förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett fjärde förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att i delar godkänna förvaltningens förslag
att därutöver anföra följande
Som grund för den socialdemokratiska skolpolitiken 2011 och därmed också som yttrande till detta förslag till verksamhetsplan hänvisar vi till den socialdemokratiska budgetreservationen.
Därutöver vill vi framhålla betydelsen av ett tydligare kunskapsfokus i skolan där både kompetensen hos lärare och studieresultaten hos eleverna får en ökad prioritet. Studieresultaten i form av andel nior som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan ökar och är idag uppe i hela 12,7 procent, vårterminen 2010, att jämföra med två procentenheter lägre år 2006. En sådan fortsatt negativ utveckling kommer innebära en ökad social utslagning av tusentals unga människor där de också får svårare att komma in på arbetsmarknaden. Fortsatt bristande resurser och bristande lärarkompetens i utsatta skolor kommer starkt bidra till ett ökat utanförskap för alltfler unga människor. Stockholms skolor borde därför vara av större prioritet resursmässigt än vad som nu är fallet.
Det är i detta sammanhang positivt att ökade krav kommer ske på lärarbehörighet i undervisningen. Det är skrämmande att det finns skolor, inte minst privata, som har en mycket stor andel, ofta unga lärare, utan behörighet som också får arbeta under tuffa omständigheter. Detta är ett allvarligt problem liksom att det ökade kraven på lärarbehörigheten kommer pågå under en förhållandevis lång period, fram till 2015.
I förslaget föreslås att 235 mkr för skolstöd finansieras ur det socioekonomiska anslaget, trots att neuropsykiatriska funktionshinder och liknande diagnoser inte är socioekonomiskt relaterade. Detta borde finansieras av ett särskilt anslag från kommunfullmäktige, så som oppositionen tidigare påpekat när majoriteten på senare år på detta vis har flyttat över delar av det socialekonomiska anslaget att användas till andra ändamål.
Frågan om huvudman för skolhälsovården och dess förutsättningar bör utredas grundligare. En framgångsrik sex- och samlevnadsundervisning och preventiv verksamhet mot droger, könssjukdomar, tonårsgraviditeter med mera bygger bland annat på ett bra samarbete mellan lärarna och skolhälsovården. Det får inte försvåras av att man får olika kostnadsbärare och organisationer som försämrar denna viktiga samverkan.
Det är bra att effektiviseringar av användandet av skollokaler sker. Det har varit en alltför lågt prioriterade fråga de senaste åren. En svaghet är dock att inte en effektivisering av lokaler avses ske så att andra kommunala verksamheter som finns lokalt, kan samordnas med denna översyn. En sådan samverkan fungerade betydligt mer effektivt under den period skolansvaret var decentraliserat till stadsdelsnämnderna. Här konstaterar vi det mycket anmärkningsvärda att det fortfarande finns skollokaler som fortfarande uppvärms med direktverkande el! Trots att det finns både starka ekonomiska och miljömässiga motiv till att ordna annan uppvärmning, fjärrvärme eller olika varianter av värmeväxlare, förekommer denna mycket olämpliga uppvärmning.
Vi kan slutligen konstatera att det kommer bli ett tufft år ekonomiskt för många av Stockholms skolor. Även om ersättningen per elev till skolorna skrivs upp på en nivå som skulle kunnas tänka täcka löne- och prisökningar, så er vi att det kommer att bli fortsatt tufft i och med bl a de kraftigt ökade IT-kostnaderna som GS-IT avtalet för med sig. Dessa får fullt genomslag i år och innebär för enskilda skolor kostnadsökningar på upp till 500000 – 1000000 kr om året. Höjningen av pengen för skolbarnomsorg kommer inte räcka till att ens komma i närheten av att täcka bristerna i verksamheten som bl a skolinspektörerna konstaterat. Fritidsklubbarna för 10-12 åringar får ingen budgetökning alls. Vi noterar också att förvaltningen föreslår en de facto-nedskärning i och med att ersättningsbelopp för särskilt skolstöd under 100 00 kronor inte längre ges. Konsekvenserna av detta bör utredas vidare.
Ledamoten Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
- Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag till beslut
- Att lägga till en indikator under reellt elevinflytande som mäter elevens uppfattning av sina inflytandemöjligheter
- Att ta fram mål och indikatorer för att öka elevers välbefinnande, och minska upplevelsen av stress och ångest i skolan
- Att påbörja en omfattande akustiksatsning för Stockholms skolor
- Att ta fram en strategi för minskade avhopp i gymnasieskolan
- Att erbjuda undervisning i vissa ämnen på elevens modersmål
- Att påbörja satsning för ett ökat normkritiskt perspektiv i skolan
- Att minska klasstorlekarna
- Att i övrigt korrigera budgeten för utbildningsförvaltningen i enlighet med Miljöpartiets budgetreservation i kommunfullmäktige, samt
- Att därutöver anföra
Alla människor trivs bättre med sitt arbete om de känner delaktighet och har inflytande. Att ha stort inflytande över ditt dagliga arbete och tränas i att ta eget ansvar är dessutom bra för den egna kunskapsutvecklingen. Därför är det viktigt för skolorna att stödja elevers organisering och arbete för ökad delaktighet och inflytande. För att på allvar utveckla det arbetet behöver Utbildningsnämnden en ny indikator som mäter elevens uppfattning av sina inflytandemöjligheter.
Det behövs en politik som vill omsätta de analyser och den kunskap vi har om elevers välbefinnande, särskilt i åk 7-9. Den höga andel unga som känner stress och upplever ångest flera gånger i veckan behöver att också skolan tar sitt ansvar i både en förebyggande och behandlande roll. Mål och indikatorer för stadens elevhälsoarbete ska vara en del av nämndens verksamhetsplan. Det saknas också resonemang kring möjligheterna att leva upp till de förstärkta krav på elevhälsan som ställs i den nya skollagen.
Tillgänglighet handlar inte bara om möjligheten att ta sig in i lokaler, utan också om att ta till sig det som sägs i lokalen. Akustiken i skolan är helt avgörande, både för den andel elever med hörselnedsättning men också för de elever som har någon form av koncentrationssvårigheter. Staden ska i sin tillgänglighetsanpassning av skollokaler ex inkludera hörselslinga.
Att ha undervisning i tillfälliga lokaler är ibland ett nödvändigt ont. När eleverna tillfälligt blir fler behövs kortsiktiga lösningar. Men det är inte meningen att de ska stå i över 15 år. Tillfälliga baracker ska inte bli permanenta klassrum.
Stockholms gymnasieskolor ska ha en strategi för att alla elever ska fullfölja utbildningen. Det ska finnas ett genomtänkt och dokumenterat arbetssätt för att minska avhoppen och göra det möjligt för alla elever att ta sig igenom gymnasiet. Skolorna ska inte bara kunna svara när enskilda problem uppstår, utan ha en generell, förebyggande och framåtsyftande beredskap.
Kärnämnen i skolan ska läras ut på fler språk. Undervisningen fungerar bara om den är begriplig för eleven. En elev som fortfarande håller på att lära sig vardagssvenska kan inte förväntas ta sig till matematik på högstadienivå på svenska. Med undervisning i exempelvis matematik på arabiska stärker vi elevers självkänsla, identitet och förmåga till inlärning. I ämnen som idag inte är kärnämnen, bör modersmålslärarnas roll integreras mer.
Att tidigt arbeta normkritiskt är viktigt för alla barns lika förutsättningar till utveckling. Stockholm stads skolor ska, i undervisningen ifrågasätta föreställningar om normalitet och avvikelse. Skolan ska tydligare motverka förlegade föreställningar om kön och säkerställa att alla elever, oavsett kön får samma förutsättningar och möjligheter till utveckling.
Ledamoten Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
att korrigera budgeten för utbildningsnämnden i enlighet med vänsterpartiets budgetreservation i fullmäktige, samt
att därutöver anföra
Det är lätt att ansluta sig till den borgerliga majoritetens mål om en skola i ”världsklass”, där varje elev möts av höga förväntningar och ges stöd och möjlighet att utveckla sin potential och nå sina egna och skolans mål. Tyvärr ser den praktiska verkligheten annorlunda ut.
Kvalitetsredovisningar för Stockholms grund- och gymnasieskolor visar på att alltför många inte når kunskapsmålen och att den utvecklingen hållit i sig de senaste åren. På vissa skolor ses även drastiska försämringar, ibland från redan låga nivåer. Stockholms skolor speglar en mycket hårt segregerad stad: ett mönster, visserligen inte entydigt, är att problemen är störst i förortsskolorna. I Skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” visas att klyftorna i svensk skola ökat. Skillnaderna mellan olika elever och olika skolor har blivit större. Föräldrarnas bakgrund spelar en större roll för hur barnen klarar sig i skolan. Istället för att utjämna skillnaderna bidrar skolan idag istället till att förstärka dem.
Mot den bakgrunden bör man se den senaste mandatperiodens borgerliga politik i Stockholm, med besparingar på det socioekonomiska anslaget. I praktiken har det inneburit en omfördelning av resurserna i motsatt riktning: från de skolor som haft störst problem. Det går förstås inte att fastslå att denna politik förklarar alla problem, men den har knappast bidragit till en lösning. Stadshusmajoriteten har under tiden lämnat talet om en kommande ekonomisk storsatsning på skolan till att numera istället reflexmässigt alltid hävda att mer pengar inte är någon lösning. I själva verket behövs både och. Med ett ökat ekonomiskt utrymme blir det lättare för rektorer och andra ansvariga att leda det reformarbete som krävs i skolan. I vänsterpartiets budgetförslag för 2011 valde vi därför att återställa den borgerliga skattesänkningen och låta halva den summan, ca en halv miljard extra gå till skola och utbildning. Det medger såväl generellt ökade resurser som ett återställt socioekonomiskt anslag.
I förvaltningens tjänsteutlåtande till den senaste kvalitetsredovisningen för grundskolan (Dnr 10-411/7787) analyseras på ett förtjänstfullt sätt andra aspekter av de ökande skillnaderna mellan elevers resultat än det som hänförs till skillnader mellan hela skolor. Exempelvis refereras till material från PISA-studien som visar att svenska skolor snarare utmärker sig genom större skillnader inom skolor än mellan skolor. Från tidigare nämnda Skolverksrapport refereras förutom segregering även tre andra perspektiv som delförklaringar till försämrade skolresultat: decentralisering, differentiering och individualisering. Där syftar det förra begreppet på skolans kommunalisering, och de två senare på för kommunal skolpolitik mer närliggande fenomen: Differentiering – som tendensen att nivågruppera elever efter prestation trots att forskning visar att blandade grupper ger bäst måluppfyllnad i längden. Individualisering – som upplägg där elever främst får ägna sig åt ”eget arbete” – där de själva väljer arbetsuppgifter, något som ofta missgynnar elever med sämre studieförutsättningar. Samtliga dessa aspekter kunde med fördel omsatts i något mer konkreta skrivningar i förslaget till verksamhetsplan 2011.
Planen innehåller partier som upprepas på många ställen, något som kanske är oundvikligt om den riktas till skolpersonal som inte läser den i sin helhet, utan endast avsnittsvis. I vilket fall kunde det för en politisk nämnd vara intressant att få de egentliga resonemangen sammanfattade på ett och samma ställe.
Upplägget är bitvis extremt strukturerat, som analysen av risker för varje uppställd indikator., samtidigt som andra aspekter av målsättningarna inte berörs. Ett exempel är eventuella målkonflikter. När indikatorn för andel elever i gymnasieskolan som uppnått kravnivån på nationella provet i matematik A är 93 %, och indikatorn för godkänt slutbetyg för matematik A är 99 % (sid 32) får man intrycket att målen bara är individuella framskrivningar utifrån respektive tidigare resultat och inte medvetet relaterade till varandra. Just detta problem tas upp i Kvalitetsredovisning för gymnasieskolan (Dnr 11-428/8 sid 15) där liknande resultat kommenteras med: ”det nationella provet i matematik A förefaller ha en begränsad betydelse som underlag för betygssättningen i kursen matematik A…” Det verkar som målen styr mot en fortsatt sådan tendens. Då just matematikkunskaperna är ett särskilt fokusområde för det kommande året kan man tycka att det om inte annat hade behövts en förklarande text om vilka eventuella resonemang om målkonflikter som förts.
Vissa indikatorer är alldeles för lågt satta. Det gäller t.ex. ”Andelen elever som nått kravnivån på de nationella proven i årskurs 3” – 75 % . Med tanke på hur viktiga de första skolåren är för den fortsatta utvecklingen är det alldeles för lågt. Det är viktigt att satsa mer resurser på de tidiga skolåren där grunden läggs för kunskapsinlärningen. Skolorna ska ta fram handlingsplaner för hur de använder utökade resurser så alla elever får den kunskap de har rätt till. För att skolan ska stödja på rätt sätt måste lärare, elever och föräldrar följa kunskapsutvecklingen.
En annan exempel på en indikator som också är alldeles för lågt satt är ”Andelen elever i skolundersökningen i årskurs 8 som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd” – 46 %. Man får intrycket av att majoriteten gett upp alla ambitioner på en lugn skolmiljö. Kanske når man målet, men kommer någon att märka skillnaden?
Alla skolor och mötesplatser för ungdomar ska ha ett aktivt arbete med jämställdhetsfrågor. Staden ska stärka arbetet med genuspedagogik i barn- och ungdomsverksamheter med början i förskolan. Det är viktigt att arbeta med både flickor och pojkar. Jämställdhetspedagoger ska ges tid och möjlighet att arbeta i alla pedagogiska verksamheter som resurspersoner i personalgrupperna. Återkommande utbildning i genusfrågor ska ordnas för medarbetare och beslutsfattare
Med en mening i verksamhetsplanen berörs grundskolan i Tensta: ” I Tensta finns ett överskott av skolplatser. Utredning pågår om vilken skola som är bäst lämpad att avveckla”. Att så kortfattat beröra en så stor fråga som en ev. avveckling, även om utredning pågår, är inte möjligt att ställa sig bakom.
Nämnden godkänner kvalitetsredovisningen för Stockholms stads gymnasieskola och gymnasiesärskola läsåret 2009/2010.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-04. Dnr 11-428/8.
Kvalitetsredovisningen för Stockholms stads gymnasieskola och gymnasiesärskola läsåret 2009/2010 är utbildningsförvaltningens redovisning och analys av skolornas resultat avseende läroplansområdena kunskap och lärande/bedömning och betyg, ansvar och inflytande, normer och värden samt samverkan. Utifrån resultaten föreslås utvecklingsområden vilka beskrivs mer utförligt i verksamhetsplanen för 2011.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande:
Det är en blandad bild av stadens gymnasieskolor som återges i kvalitetsredovisningen.
Även om många elever har goda resultat och mår bra, finns det också stora brister.
Några exempel:
Resultaten i matematik är under all kritik, i synnerhet enligt de nationella proven i Ma A. På flera skolor får mindre än 60 procent av eleverna godkänt, vilket är helt oacceptabelt. Det är en stor försämring jämfört med föregående år.
Andelen elever som går ut inom tre år med grundläggande högskolebehörighet är oroande låg på flertalet skolor.
Vidare finns brister i underlagen för åtgärdsprogram och var sjunde elev tenderar att hamna i en riskgrupp för fysisk och psykisk ohälsa.
Vi kan konstatera att med de ekonomiska tillskott som nu ges och med den passiva skolpolitik som majoriteten för, så framstår det osannolikt att skolorna får tillräckligt goda möjligheter att komma tillrätta med dessa brister.
Ledamoten Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande:
Kvalitetsredovisningen som presenteras är som vanligt bra för att få en översikt och redovisning av kvaliteten och kvalitetsutvecklingen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Nästa steg är att omsätta de slutsatser om styrkor och brister som presenteras till konkret politik, men den ambitionen saknas allt som oftast hos den styrande majoriteten.
Det är bara drygt hälften av eleverna upplever att det är arbetsro på lektionerna i gymnasieskolan och det visar att de åtgärder som görs av majoriteten inte är verksamma på det sätt som de velat göra gällande. Istället för en politik präglad av förbud och skrämsel så förespråkar vi istället minskade elevgrupper, fler vuxna i skolan och möjligheter för lärarna att ha mer tid med sina elever, något som skulle leda till ökad uppmärksamhet och motivation.
Förbättringar avseende resultat i matematik kan påvisas och det finns goda exempel på skolor som gjort framsteg, men det finns fortfarande mycket att göra. Genom att exempelvis erbjuda undervisning i matematik på modersmålet främjas djupare förståelse, kunskap och det matematiska tänkandet. Det är mycket bra att förvaltningen avser arbeta mer med erfarenhetsutbyte mellan lärare och skolor som har likartade förutsättningar men presterar olika bra.
Rapporten visar på ett tydligt samband mellan fysiskt och psykisk ohälsa och frånvaro i skolan och därför behövs en större satsning på elevhälsovården och skolans miljö istället för att förenkla problematiken till att redovisa frånvaro i betygen. Det räcker inte att konstatera att en elev uteblir från sina lektioner. Skolan ska vara meningsfull, begriplig och hanterbar för alla, också på gymnasiet.
Ledamoten Måns Almqvist (V) anmälde ett särskilt uttalande:
Kvalitetsredovisningar för Stockholms gymnasieskolor visar på att alltför många inte når kunskapsmålen. Stockholms skolor speglar en mycket hårt segregerad stad: ett mönster, visserligen inte entydigt, är att problemen är störst i förortsskolorna. Det är också tydligt i utvärderingen att föräldrarnas bakgrund spelar en allt större roll för hur barnen klarar skolan.
Mot den bakgrunden bör man se den senaste mandatperiodens borgerliga politik i Stockholm, med besparingar på det socioekonomiska anslaget. I praktiken har det inneburit en omfördelning av resurserna i motsatt riktning: bort från de skolor som haft störst problem.
I vänsterpartiets budgetförslag för 2011 valde vi därför att återställa den borgerliga skattesänkningen och låta halva den summan, ca en halv miljard extra gå till skola och utbildning. Det medger såväl generellt ökade resurser som ett återställt socioekonomiskt anslag.
Men även med ökade ekonomiska resurser återstår flera problem att lösa. Det tydligaste i denna granskning är att skolan inte lyckats med matematikundervisningen. Från ett redan dåligt utgångsläge, har resultaten ytterligare försämrats. Detta är genomgående för i stort sett samtliga skolor. Tydligast syns detta på nationellt prov i matematik A. Bekymrande är också att det skiljer väldigt mycket mellan resultatet på nationellt prov för matematik A och kursbetyget för matematik A, där betydligt fler är godkända än vad provet en månad tidigare gav vid handen. Det tycks med andra ord som att det nationella provet i matematik A haft begränsad betydelse för betygssättningen. I extremfallet skiljer det 59 procentenheter mellan antalet godkända på provet och antalet med godkända betyg en månad senare. Oroande är att dessa skillnader kan ses på de flesta av skolorna i mätningen.
I rapporten, liksom i den tidigare kvalitetsgransknigen för grundskolan, tas en mängd tänkbara orsaker till de försämrade resultaten upp. Detta med syfte att tjäna som underlag för verksamhetsplanen 2011. Dessvärre är dessa synpunkter bara till vissa delar införda i verksamhetsplanen vilket Vänsterpartiet kommenterat ytterligare vid dess behandling i nämnden.
Nämnden antar förvaltningens förslag till system för intern kontroll.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-22. Dnr 10-124/8290.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) och utifrån stadens riktlinjer för ekonomisk förvaltning är varje nämnd ansvarig för upprättande av ett system för intern kontroll. I ärendet redovisar förvaltningen ett förslag till system för intern kontroll som ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter som styr verksamheten.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutet i enlighet med detta.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion från Malte Sigemalm (S)
1. Som svar på remissen överlämnas förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-23. Dnr 10-304/7520.
I en motion till kommunfullmäktige föreslår Malte Sigemalm (S) att kostchefer ska utses i respektive stadsdelsnämndsområde.
Utbildningsförvaltningen har positiva erfarenheter av den kostfunktion som 2009 inrättades för Stockholms grundskolor. En bedömning om särskilda kostchefer ska inrättas inom varje stadsdelsnämndområde överlämnas till ansvariga huvudmän för förskoleverksamheten.
Ärendet har handlagts av utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion från Ylva Wahlström (MP)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-20. Dnr 10-401/7966.
Ylva Wahlström (MP) föreslår i en motion till kommunfullmäktige några åtgärder för att göra skolorna i staden tryggare. Motionären menar att skolorna på ett bättre sätt borde klara av att stödja eleverna i deras sociala utveckling redan i skolans vardag. För att utvecklingen ska ändras behövs samverkan med både föräldrar och socialtjänst.
Förvaltningen delar motionärens uppfattning att det är viktigt att skolan i samverkan med vårdnadshavare, socialtjänst och andra aktörer arbetar för att skapa förutsättningar för en bra och trygg skola, som ger den enskilde eleven optimala möjligheter att nå läroplanens mål.
Ett aktivt och stödjande arbete pågår, inom utbildningsförvaltningen, för att ge skolorna möjlighet och inspiration att inte bara utveckla ett åtgärdande arbete utan även ett främjande och förebyggande arbete i syfte att varje elev kan utvecklas i relation till de sociala och personliga målen i läroplanen.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning i samverkan med gymnasieavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
• Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, samt
• att därutöver anföra
Staden har under den moderatledda majoriteten haft en för hög tilltro till övervakning, konsekvensbeskrivningar och skrämsel som effektiva medel för att skapa studiero, trygghet och välbefinnande bland stadens elever. Istället handlar det om att ta skolans värdegrundsuppdrag på större allvar. I Stockholm, bland annat på St Eriks Gymnasium, finns det goda erfarenheter av andra tillvägagångssätt och strategier. Det som krävs är en politisk vilja att sprida erfarenheter och utveckla verksamhet där den idag brister.
Förvaltningens förslag till indelning i gymnasieområden och ny ledningsorganisation för de kommunala gymnasieskolorna från och med den 1 juli 2011 godkänns.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-21. Dnr 10-423/7812.
I verksamhetsplan 2009 och juni-nämnden samma år beslutade nämnden att pröva en ny ledningsorganisation i stadens gymnasieskolor med samordningsrektorer och rektorer på några gymnasieskolor under läsåret 2009/2010. Utifrån gjorda erfarenheter i pilotprojektet och den formativa utvärdering som genomförts av Olof Johansson, professor vid Umeå universitet, föreslår förvaltningen att gymnasieskolorna delas in i 10 områden. Skolorna inom området delas in i ett antal skolenheter. Befattningarna i den nya ledningsorganisationen föreslås vara gymnasieområdeschef (i stället för samordningsrektor), rektor och administrativ chef. Befattningsbenämningarna gymnasieområdeschef och administrativ chef kan komma att ändras. Befattningen biträdande rektor tas bort.
Gymnasieområdeschefens uppdrag är att leda och stödja rektorerna, ansvara för det administrativa stödet samt ta fram strategier för utveckling av skolorna och samarbete med olika intressenter i omvärlden. Rektor är chef för en skolenhet och ska organisera och leda den dagliga pedagogiska verksamheten för en ökad kvalitet för eleverna och en högre måluppfyllelse. Bemanningsarbetet sker i två steg, först tillsätts gymnasieområdeschefer sedan rektorer och administrativa chefer.
Genom en ändrad ledningsorganisation möjliggörs dels en nära ledning och utveckling av den pedagogiska verksamheten, dels effektiviseringar av administrationen till förmån för kärnverksamheten. En minskning av administrativa tjänster kommer att hanteras inom gymnasieområdena och kommer att genomföras successivt över tid.
Förvaltningen återkommer under våren med förslag till ändringar i delegationsordningen. I detta arbete utreds också ansvarsfrågor avseende samverkan, arbetsmiljö och personalplanering/turordningskretsar.
Den nya organisationen träder i kraft den 1 juli 2011.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samarbete med rektorerna på skolorna. För pilotprojektet har en facklig referensgrupp följt processen och lämnat synpunkter. Riskbedömning och åtgärdsplan är gjord i samverkan med de fackliga organisationerna.
Ordföranden yrkade bifall till för förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Lotta Edhom m fl (FP), Johanna Sjö m fl (M), Helen Törnqvist m fl (C) och Erik Slottner (KD) anmälde ett särskilt uttalande:
Förslaget till ny ledningsorganisation för stadens gymnasieskolor syftar till flera angelägna förändringar.
Genom att samla två till tre skolor under en gemensam gymnasieområdeschef skapas förutsättningar för minskad administration och därmed mer resurser till undervisningen. Samtidigt innebär inrättandet av en rad nya rektorstjänster på varje skola att rektor kommer närmare verksamheten vilket skapar förutsättningar för ett bättre ledarskap.
Det är viktigt att påpeka att varje skola kommer att behålla sitt varumärke. Eleverna kommer även fortsättningsvis att söka till och läsa på respektive skola.
Vi vill också understryka att omorganisationen inte syftar till någon generell besparing på stadens gymnasieverksamhet. Tvärtom innebär förändringarna att resurser kan överföras från administration till undervisning.
Vi vill slutligen peka på behovet av att noggrant följa utvecklingen av den föreslagna organisationen.
Nämnden utser följande ledamöter till nämndens handikappråd enligt nomineringarna från HSO Stockholms stad:
Peter Bommelin, Peter Falkegård, Caroline Jensen, Karin Rotsman, Annika Stridh, Emelie Felderman (DHR) och Kerstin Krebs (SRF)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-20. Dnr 10-015/8176.
HSO Stockholms stad (Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 28 föreningar i samverkan) samordnar nomineringarna till stadsdelsnämndernas, facknämndernas och bolagens handikappråd i samverkan med handikappföreningar både inom och utanför HSO.
De har nominerat 7 ledamöter för perioden 2011-2014 till utbildningsnämndens handikappråd. Utbildningsnämnden delar handikappråd med SISAB.
I de fall det uppstår vakanser, kommer de att tillsättas genom fyllnadsnomineringar.
Nämnden utser ledamöter till nämndens handikappråd enligt nomineringarna från HSO Stockholms stad.
1. Utbildningsnämnden utser Helene Ljung, IT-funktionen, och Patrik Roos, Administrativa avdelningen, till personuppgiftsombud från och med 2011-01-24.
2. Utbildningsnämnden entledigar personuppgiftsombuden Ylva Larsson från och med 2010-12-01 och Linda Eriksson från och med 2010-12-01.
3. Uppdraget som personuppgiftssamordnare knyts till tjänsten som 1:e arkivarie.
4. Beslutet delges Datainspektionen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-06. Dnr 10-051/8423.
Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen ikraft. Lagen ska hindra att den personliga integriteten kränks genom behandling av personuppgifter. Personuppgiftslagen (PuL) är teknikoberoende, vilket innebär att även manuella behandlingar kan omfattas av lagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet och övervakar hur personuppgiftsansvariga, i detta fall utbildningsnämnden, tillämpar lagen.
Utbildningsförvaltningen har på grund av sin storlek minst två personuppgiftsombud. Personuppgiftsombud under 2010 har varit Ylva Larsson, IT-säkerhetsansvarig och Linda Eriksson, enhetschef/1:e arkivarie. Båda dessa personer är tjänstlediga för en längre tid framöver, därför behöver nämnden utse nya ombud snarast. Förvaltningen anser att antalet PUL-ombud är för få i relation till förvaltningens storlek och föreslår en utökning med en person. Denna person kommer att utses när den pågående omorganisationen av förvaltningen är klar.
Därutöver behövs en samordningsfunktion som föreslås knytas till tjänsten som 1:e arkivarie.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen i samarbete med förvaltningens verksamhetsavdelningar.
1. Utbildningsnämnden inrättar ett gruppledarmöte för perioden 2011-2014.
2. Nämnden utser nämndens ordförande och vice ordförande som ordförande och vice ordförande i gruppledarmöten.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-12. Dnr 10-012/8350.
Utbildningsnämnden har under föregående mandatperiod haft ett gruppledarmöte, som sammanträtt inför nämndens sammanträden. På gruppledarmötet har givits föredragningar i viktigare nämndsärenden med möjlighet att ställa frågor. Protokoll har inte förts vid dessa möten. Det har också funnits möjlighet att göra överenskommelser inför nämndssammanträdet.
Ett gruppledarmöte med motsvarande funktion föreslås inrättas även för 2011-2014. Ledamöter är varje partis gruppledare i utbildningsnämnden. Mötet leds av en ordf eller en vice ordf, som utses av nämnden bland gruppledarna.
Förutom att gruppledarna kallas till mötet, ges möjlighet för övriga ledamöter i nämnden att närvara.
Någon särskild instruktion för gruppledarmötet utöver detta ärende bedöms inte nödvändig.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen.
1. Intagningsdelegerade byter namn till antagningsdelegerade.
2. Utbildningsnämnden utser 5 ledamöter och 5 ersättare i antagningsdelegerade till och med utgången av år 2011
Ledamöter:
Linda Nordlund (FP), ordförande
Markus Nordström (M)
Helen Törnqvist (C)
Emilia Bjuggren (S)
Maja Ahlstedt (MP)
Ersättare:
Mikael Valdorson (M)
Henrik Appelqvist (M)
Erik Slottner (KD)
Mattias Vepsä (S)
Måns Almqvist (V)
3. Nämnden utser en ordförande och en vice ordförande bland ledamöterna i antagningsdelegerade till och med utgången av år 2011.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-20. Dnr 10-011/8271.
Antagningsdelegerade är ett beredande och beslutande organ till utbildningsnämnden. Delegerade ska besluta om bl a tidplan för antagning till gymnasieskolan, preliminär och slutlig antagning till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och övriga allmänna antagningsfrågor som inte är av principiell betydelse.
Kommunfullmäktige väljer varje år ledamöter till stadens nämnder, varför nämnderna i sin tur årligen måste utse ledamöter till sina utskott och delegationer.
Antagningsdelegerade består av 5 ledamöter och 5 ersättare som utses av nämnden för den tid som nämnden bestämmer, dock längst till utgången av 2011. Nämnden utser ordförande och vice ordförande bland ledamöterna.
2. Utbildningsnämnden utser 5 ledamöter och 5 ersättare i antagningsdelegerade till och med utgången av år 2011.
1. Nämnden antar förslaget att genomföra verksamhets- och tillgänglighetsanpassning i Sköndalsskolan till en kostnad om totalt 31mnkr varav 25mnkr är investeringskostnader och 6mnkr kontantbetalas samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa ombyggnadsåtgärderna om kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner investeringen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-16. Dnr 08-324/650.
Utbildningsförvaltningen planerar att utföra verksamhets- och tillgänglighetsanpassning i Sköndalsskolans hus A, B, C och D. Åtgärderna utförs i anslutning till att SISAB genomför uppgradering av skolans ventilationsanläggning. Enligt ett föreläggande från arbetsmiljöverket skulle SISAB inleda ventilationsåtgärder i Sköndalsskolan före 2010. Arbetet har inletts i hus C men datum för övriga åtgärder är framflyttat till efter sommaren 2011.
Totalt beräknas arbetet, som påbörjats i hus D, att pågå under ca 3 år. Den sammanlagda kostnaden för verksamhets- och tillgänglighetsanpassning, inhyrning av paviljong, ombyggnation av vaktmästarbostaden, tillfälligt kök/ matsal, evakuering, har beräknats till ca 51mnkr. SISAB:s andel av kostnaden är ca 20mnkr och utbildningsnämndens andel ca 25mnkr, varav ca 19mnkr är hyresgrundande investeringskostnader. Tillkommande hyra har beräknats till ca 1,9mnkr. 6mnkr av nämndens kostnad om 25mnkr är evakueringskostnader och utgifter för tillfälligt kök/matsal vilka kontantbetalas. I nämndens kostnad om 25mnkr ingår ännu inte prissatta åtgärder avseende frysrum i kök och intransportväg för varuleveranser. Kostnaden för åtgärderna som har tillkommit efter det att inriktningsärendet skrevs har bedömts till ca 1mnkr med reservation för utgift avseende den planerade uppgraderingen av intransportväg som är under utredning. Om projekterade åtgärder för förbättrad intransportväg inte godkänns behöver annan och sannolikt dyrare lösning utredas.
Ärendet har beretts av grundskoleavdelningen, kvalitets- och ekonomiavdelningens lokalenhet, SISAB och Sköndalsskolan. Samråd har genomförts med stadsledningskontoret.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
• att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut
• att komplettera tillgänglighetsåtgärderna med hörselslinga
En tillgänglighetsanpassning av skolans lokaler får inte bara handla om möjligheten att ta sig in i lokalen utan måste också handla om att ta till sig det som sägs i lokalen. Akustiken i skolan är helt avgörande.
Om skolmiljön inte är en fungerande ljudmiljö uteblir arbetsron. Därför bör hörselslinga installeras på Sköndalsskolan i samband med tillgänglighetsanpassningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-14. Dnr 08-324/867.
Östermalms stadsdelsnämnd godkände den 15 juni 2006 ett inriktningsförslag beträffande åtgärder avseende ombyggnadsetapp 2 i Engelbrektsskolan och uppdrog åt Östermalms stadsdelsförvaltning att fortsätta planera för etapp 2 av ombyggnationen av skolan.
Ett genomförandeförslag har nu arbetats fram där ombyggnad för hemvister och arbetslag gällande år 3-9 genomförs. Vidare byggs resten av skolans ventilation om så att man kan ta emot fullstora klasser till skillnad mot idag då luften endast räcker för 20 elever per klassrum i de ännu ej ombyggda lokalerna. Tillgänglighetsåtgärder kommer att genomföras. Skolköket rustas upp och byggs i delar om. Även NO-lokalerna upprustas. Skolans elevantalskapacitet ökas i och med ombyggnaden.
Ombyggnaden planeras ske under andra halvåret 2011 samt under hela 2012. Under denna period måste skolan evakueras, vilket enligt utbildningsnämndens beslut kommer att ske till paviljonger vid Gärdesskolan för år 0-3 och till tillfälligt förhyrda lokaler i Konradsbergsområdet på Kungsholmen för år 4-9.
Skolans paviljong rivs liksom delar av flyglarna. Detta ger utrymme för bostadbyggnation vilken i sin tur möjliggör byggandet av en fullstor idrottshall i nära anslutning till skolan. Detta innebär i sin tur att skolan får tillgång till moderna och funktionella idrottslokaler samt att de gamla idrottslokalerna kan byggas om för att bl.a. ersätta de lokaler som rivs. Några garantier om att skolan kommer att få erforderliga tider i idrottshallen har idrottsförvaltningen dock ej gett trots att detta varit en förutsättning från förvaltningens och skolans sida.
Ombyggnadsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för Engelbrektsskolan, Östermalms stadsdelsförvaltning t.o.m. den 30 juni 2007, centrala utbildningsförvaltningen i form av grundskole- respektive kvalitets- och ekonomiavdelningen fr.o.m. den 1 juli 2007 samt SISAB.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag .
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enigt nedan:
att förvaltningen ges i uppdrag att utreda möjligheterna att behålla merparten av eleverna i Engelbrektsskolan under ombyggnaden
Förvaltningens förslag om evakuering av samtliga elever i samband med renoveringen av Engelbrektsskolan har fått stark kritik av skolans föräldrar. Att utlokalisera lågstadieelever till Gärdesskolan får anses som olämpligt med tanke på transportsträckor och trafiksituation. Att placera mellan- och högstadieelever på Campus Konradsberg är heller ingen bra lösning. Lokalerna är anpassade för universitetsstuderande och kommer att fungera dåligt för elever i åldrarna 10-16 år.
Vänsterpartiet förordar en annan lösning: Evakuera ett fåtal elever, t.ex. de äldsta och behåll resten i skolan under renoveringen. Byggnaden kan sektioneras så att byggarbetet kan pågå obehindrat och eleverna kan flyttas mellan sektionerna vartefter de blir färdigställda. Metoden har använts med framgång bl.a. vid Katarina Norra skolas och Skärholmens gymnasiums renovering. Vårt förslag bör bli mer kostnadseffektivt eftersom en stor del av de externa hyreskostnaderna bortfaller. Dessutom ger vårt förslag nöjda föräldrar, elever och personal.
Svar på remiss från kommunstyrelsen angående utbildningsdepartementets betänkande ”I rättan tid? Om ålder och skolstart.” SOU 2010:67
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-12-29. Dnr 10-410/8117.
Regeringen önskar synpunkter på förslagen i betänkandet om flexibel skolstart. I direktiven till utredningen förtydligas begreppet flexibel skolstart till att avse att ett barn ska kunna börja i årskurs ett i grundskolan på höst- eller vårterminen det kalenderår barnet fyller sex eller sju år eller på vårterminen det kalenderår barnet fyller åtta år, allt efter föräldrarnas beslut. Utredaren påtalar farhågor för att en försöksverksamhet med flexibel skolstart kan leda till försämrade möjligheter för de barn som ingår i försöket.
Enligt förvaltningens mening är möjligheten till flexibel skolstart redan stor, men utnyttjas av mycket få föräldrar. Information om möjlighet till flexibel skolstart inom det befintliga regelverket borde spridas och de försök som pågår med flexibel skolstart borde vidare utredas och analyseras, innan en större försöksverksamhet med flexibel skolstart påbörjas.
Ärendet har handlagts inom grundskoleavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag på tillägg till punkt 2 b för urvalsgrunderna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-07. Dnr 10-413/7200.
Den 21 oktober 2010 fattade utbildningsnämnden beslut om de urvalsgrunder som ska gälla då antalet ansökningar till en skola överstiger antalet platser en skola kan erbjuda.
Det finns ett fåtal områden inom staden där barnen bor längre bort än 2 km gångavstånd till närmsta skola. Barnen är dock alltid kopplade till en skolpliktsbevakningsskola. Då det gäller bedömning av punkten 2 b bör även dessa barn kunna omfattas av syskonförtur, då kopplat till skolpliktsbevakningsskolan.
Förvaltningen föreslår att punkten 2 b, som behandlar syskonförtur, förtydligas genom följande tillägg:
Om ett barn bor längre bort än 2 km gångavstånd till närmsta skola gäller syskonförtur till barnets skolpliktsbevakningsskola.
Ärendet har beretts av grundskoleavdelningen.
Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande som även ledamoten Måns Almqvist (V) anslöt sig till.
I enlighet med tidigare uttalande i ärendet vill vi framhålla följande: Den princip om syskonförtur som föreslås införas är svag och kommer i många fall sakna betydelse. Alldeles oavsett syskonförtur kommer syskon som bor i skolpliktsbevakningsområdet i stor utsträckning att placeras i samma skola. Syskonförturen spelar därför störst roll för elever vars syskon går i skolor utanför det skolpliktsbevakningsområde de tillhör och med detta förslag införs ingen syskonförtur för dessa.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) överlämnade en skrivelse angående hantering av enskilda förskolor med kritiserad verksamhet. Dnr 11-453/241.
Skrivelsen överlämnas till förvaltningen för beredning.
Ledamoten Per Olsson (MP) efterfrågade information med anledning av Skolinspektionens kritik mot bl a Stockholms kommun vid tillsyn av mottagande i särskolan.
Direktör Thomas Persson informerade att Skolinspektionen kritiserat bl a Stockholms kommun för bristfälliga utredningar inför beslut om mottagande i särskolan. Förvaltningen gör en intern granskning av alla de kritiserade ärendena och lämnar en plan till Skolinspektionen hur granskningen görs.