Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2012-10-25
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-11-07.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2012-09-27 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
__________
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 16 och 22 oktober 2012 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan läggs till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 4 oktober 2012.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2012-09-06 -- 2012-10-04 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Anmäldes Protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor 2012-10-10.
Särskilt uttalande
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande angående revisionsrapporten ” Stadens och nämndernas arbete för att säkerställa att FN:s barnkonvention tillämpas” som sänds nämnden för kännedom:
Utbildningsnämnden har fått revisionsrapporten ”Stadens och nämndernas arbete för att säkerställa att FN:s barnkonvention tillämpas” för kännedom. Granskningen visar att det finns stora brister i stadens arbete med barnkonventionen och att det inte heller finns någon tydlig styrning via stadens budget rörande barns rättigheter. Kommunstyrelsen rekommenderas att utarbeta övergripande styrdokument för att säkerhetsställa att barns rättigheter genomsyrar samtliga nämnders arbets- och beslutsprocesser.
Miljöpartiet de gröna vill betona hur viktig frågan kring barnets rättigheter är. Miljöpartiets budget, som presenterades den 22 oktober 2012, innehåller stora satsningar på barn. Vi vill att staden inrättar en kommunal Barnombudsman med uppdrag att bevaka barnets rättigheter och ansvara för genomförande och uppföljning av barnkonventionen i staden. Miljöpartiet vill att Stockholms stad upprättar en handlingsplan för hur barnets rättigheter ska stärkas i staden. Revisionsrapporten bekräftar att det här är åtgärder som är nödvändiga.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
1. Som svar på remiss om förskolekö och fördelning av de 30 timmar som barn till föräldralediga har rätt till överlämnas förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-17 . Dnr 12-453/6605.
I kommunfullmäktiges budget för Stockholm stad 2012 har kommunstyrelsen erhållit uppdraget att i samråd med utbildningsnämnden utreda förutsättningarna för en gemensam förskolekö och en mer flexibel fördelning av de 30 timmar som barn till föräldralediga har rätt till.
Utgångspunkten är att det ska vara enkelt att vara Stockholmare. Förslaget innebär förbättrade planeringsförutsättningar för både fristående förskolor och staden. För att underlätta för föräldrar föreslås att alla förskolor ska vara sökbara via e-tjänsten ”Min barnomsorg” på www.stockholm.se.
Förläggningen av de 30 timmar föräldrar har rätt till vid föräldraledighet föreslås bli mer flexibel, med en förläggning från kl.8-9 till kl.14-16 fyra till fem dagar i veckan.
Ärendets beredning
Ärendet är berett inom tillhandahållaravdelningen.
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med henne yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
1. Delvis tillstyrka förvaltningens förslag till beslut.
2. Att gemensamma kö- och antagningsregler ska gälla oavsett huvudman.
3. Att i övrigt uttala följande
Den nya harmoniserade lösningen för internetansökan, tidpunkt för när ett barn kan ställas i kön med mera är helt klart ett steg i rätt riktning. Det ska dock vara klart att detta inte är en gemensam kö, eftersom köreglerna alltjämt kommer att skilja och eftersom enskilda förskolor alltjämt kan vägra att ta emot barn för att uppfylla barnomsorgsgarantin. Vi menar att Stockholm ska gå samma väg som flera borgerligt styrda kommuner i Stockholms län och även kräva att samtliga förskolor tillämpar samma köregler och att alla förskolor förbinder sig att ta emot barn för att uppfylla barnomsorgsgarantin. Givetvis ska det även fortsatt finnas möjlighet för förskolor att i vissa fall ställa krav på de föräldrar som placerar sina barn på en förskola, till exempel föräldrakooperativ som ska kunna ställa krav på deltagande i arbetet med förskolan. Sådana krav ska kunna godkännas av utbildningsförvaltningen.
Vi menar också att nämnden ska uttala målsättningen att Stockholms stad ska erbjuda förskola i samma omfattning oavsett om vårdnadshavarna är förvärvsarbetande, föräldralediga eller arbetslösa.
Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
1. Nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag.
2. Därutöver vill vi framföra följande.
För oss är det självklart att alla fristående förskolor som finansieras av skattepengar ska följa stadens köregler och vara med i den gemensamma kön. Vi konstaterar att förvaltningen tycker att en sådan lösning vore att föredra. Nu ska de fristående förskolorna visserligen vara med i samma söksystem som staden har, men får fortsätta att ha egna köregler och urvalsgrunder, vilka kan stå i motsättning till stadens köregler. Vi anser inte att detta är acceptabelt.
Enligt stadsledningskontoret tillåter inte lagen tvångsanslutning av fristående förskolor till en gemensam kö med enhetliga köregler. Samtidigt redovisas i ärendet att flera kranskommuner har gemensam kö och politiska beslut om att alla förskolor måste följa kommunens köregler. Kan Solna, Nacka och Sollentuna så borde Stockholms stad kunna införa en gemensam kö med gemensamma köregler för alla förskolor.
Alla förskolebarn borde ha rätt till 35 timmars förskola, i likhet med vad Botkyrka kommun erbjuder. Det är ett bättre förslag än att bara göra dagens system med 30 timmars förskola mer flexibelt. Barnens behov av en pedagogisk verksamhet måste sättas i första rummet. Bara för att ett förskolebarn får ett syskon minskar inte behovet av pedagogisk stimulans.
Remissen berör även hur man genom kösystemet kan förbättra organisationen av nuvarande valfrihetssystem. Ska kösystemet innebära en reell förbättring så måste den överblick över förskolor som systemet är tänkt att ge även innebära faktiska möjligheter för föräldrar att välja förskola och inte bara bli tilldelade de platser som finns tillgängliga. Det är beklagligt om systemet, som innebär planering och organisation för förskolorna vilket upptar tid och resurser, stannar vid att vara en symbolik för valfrihet och inte en verklig förbättring för barn och föräldrar.Problemet med valfrihetssystemen är att det förutsätter att det finns fler förskolor än barn, då det annars i praktiken blir omöjligt för föräldrar att välja bort de minst populära alternativen. Man får även fråga sig om det är önskvärt att ha ett system som innebär den kostnaden som ett överskott av förskolor innebär samt om det inte är viktigare att staden lägger dessa resurser på att alla förskolor har hög kvalitet och god placering i närheten av barnens hem så att samtliga föräldrar kan känna sig nöjda och trygga med sitt barns förskola, vilket gör att ett val spelar mindre roll.
Utöver detta vill vi tillägga är att allafaktiskt inte har dator hemma vilket verkar förutsättas vid själva ansökan. Det är bra att förutsättningen att göra ansökan via dator finns men det måste även finnas möjlighet att göra ansökan via andra kanaler.
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M), Helen Törnqvist m fl (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är viktigt att man tar hänsyn till fristående förskolors synpunkter iarbetet med att skapa en gemensam portal för ansökan till kommunala och fristående förskolor.Den tekniska lösningen måste vara säker ochfungera väl så att den får förtroende från förskolor och föräldrar. Systemet kan inte införas förrän de tekniska lösningarna fungerar.
Stockholms stads omfattning om 30 timmar i veckan för barn till föräldralediga och arbetslösa säkerställer att alla barn har tillgång till förskolans pedagogiska verksamhet. En ökad flexibilitet innebär sannolikt att fler barn tar del av detta samtidigt som det underlättar vardagen för föräldrarna. Samarbetet mellan förskola och förälder gynnas också då man nu kan erbjuda föräldrarna en mer flexibel verksamhet. Den eventuellt arbetande föräldern kan i högre grad med detta förslag genomföra lämning eller hämtning, och på så vis behålla kontakten med förskolan och dess personal. Förskolans pedagogiska verksamhet förbereder barnen för skolstarten och gynnar deras sociala utveckling, det är viktigt att verksamheten är flexibel och lättillgänglig för föräldrarna och att förskolans regler minskar vardagsstressen.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Miljöpartiet de gröna ställer sig positiva till de föreslagna förändringarna och tror särskilt att ansatsen att göra systemet mer flexibelt är helt rätt väg att gå. Familjers situation är olika, föräldrar har olika slags arbeten och pendelvägar. När det gäller förskolekön är det viktigt att systemet är så tydligt och transparent som möjligt. I det ligger också att IT-funktionerna för att ansöka måste vara välfungerande och trovärdiga, och att föräldrarnas nöjdhet med dessa kontinuerligt utvärderas.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss, Karriärvägar mm i fråga om skolväsendet, promemoria U2012/4904/S
2. Beslutet justeras omedelbart
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-08. Dnr 12-201/7701.
Remisspromemorian föreslår inrättande av ett karriärsystem för lärare i grund- och gymnasieskola med karriärstegen förstelärare och lektor. Huvudmannen föreslås utse lärare till uppdragen och har möjlighet att ansöka om statsbidrag om högst 85000 kr per förstelärare respektive 170000 per lektor och år. Vidare föreslås att för att öka antalet lektorer ska lärare som har tjänstgjort på högskola ha möjlighet att för lärarlegitimation gå en förkortad praktisk pedagogisk lärarutbildning samt en förkortad introduktionsperiod. Skollagen anpassas enligt förslaget där ändringar ska träda i kraft 1 juli 2013. Nuvarande bestämmelse att förskollärare eller lärare efter ansökan kan utnämnas till lektor av Skolverket föreslås fortsätta tillämpas på ansökningar inkomna före 1 juli 2013.
Ärendet har beretts av personalavdelningen i samråd med grund- och gymnasieavdelningarna samt ledningsstaben.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande som även Edith Ringmar (V) anslöt sig till enligt nedan:
Förvaltningens svar på remissen är klokt. Vi instämmer i deras synpunkter att man inte kan gå förbi den pedagogiska erfarenheten och skickligheten när man tillsätter tjänster som förstelärare och lektorer. Vi kan emellertid konstatera att dessa, enligt våra beräkningar, hamnar på lönenivåer där de flesta väl utbildade, erfarna och i sina jobb engagerade lärare borde kunna befinna sig.
Vi instämmer också i att en lektor i grundskola och gymnasium bör kunna behärska minst två ämnen.
Vi frågar oss dock var dessa spetskompetenser behövs bäst. Kommer de att finnas där de största utmaningarna finns när det gäller det s.k. kompensatoriska uppdraget - eller där man idag lättast kan rekrytera de skickligaste lärarna, där eleverna har stöd av välutbildade föräldrar och redan är motiverade för studier? Hur tänker utbildningsförvaltningen när det gäller fördelningen av tjänsterna som förstelärare och lektorer? Om detta önskar vi redogörelse från förvaltningen framöver.
Svar på remiss från idrottsnämnden
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till idrottsnämnden som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-26. Dnr 12-030/7576.
Utbildningsnämnden har från idrottsnämnden på remiss fått förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad.
Förvaltningen instämmer i att staden ska arbeta för att alla invånare i Stockholms stad ska vara och förbli fysiskt aktiva. För att nå detta mål krävs ett strategiskt arbete i staden.
Förvaltningens synpunkter gäller skolverksamhet utifrån idrottsprogrammets olika fokusområden.
Ledningsstaben har berett remissvaret tillsammans med grundskole- respektive gymnasieavdelningen. Information till Rådet för funktionshinderfrågor har skett.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i Stockholms stads skolor höja ambitionen utöver skollagen när det gäller satsningen på idrott och hälsa
att införliva hbtq-perspektivet i programmet
att införliva elevernas önskemål i planeringen av skolornas idrotts- och hälsoaktiviteter, samt
att därutöver anföra
Att idrottens betydelse ur ett folkhälsoperspektiv betonas är viktigt och därför välkomnas det idrottspolitiska programmet. Idrottens positiva effekter är kända och det är kanske extra viktigt för skolungdomar att vara fysiskt aktiva. Kroppen mår bra, men också inlärnings- och koncentrationsförmågan förbättras.
Det nya programmet uttrycker ett tydligt mål om att få fler stockholmare fysiskt aktiva. Därför är vi förvånade över förvaltningens utlåtande om att förvaltningen redan gör det här och därför kommer vi inte kommer att göra det i en större omfattning. Då kommer rimligtvis inte fler stockholmare bli fysiskt aktiva.
Det idrottspolitiska programmet i Vision 2030 är ambitiöst. Att satsa på idrott och elevhälsa är en investering i framtiden. Om fler stockholmare ska bli fysiskt aktiva behöver skolorna därför höja sina ambitioner, även om vissa ambitioner inte finns inskrivna som krav i skollagen. Att endast betyg i ”idrott och hälsa” används som indikator för fysiskt aktiva elever räcker inte.
Programmets mål att fler stockholmare ska bli fysiskt aktiva är centralt och då måste det gälla just alla stockholmare. Det är därför bra att jämställdhet och mångfald är ett fokusområde men hbtq-perspektivet saknas tyvärr. Hbtq-personer har sämre hälsa än befolkningen i övrigt och idrottar mindre. Miljöpartiet de gröna vill höja ambitionerna i programmet särskilt då det gäller jämställdhets- och mångfaldsperspektivet gällande skolelever som inte faller inom rådande norm.
I övrigt är det viktigt att betona att idrott ska handla och om glädje och gemenskap, och att barn ska kunna idrotta utan att det handlar om elitsatsningar. För att få motivera fler ungdomar att vara fysiskt aktiva vill vi betona relevansen av att lyssna på våra skolelever då det gäller i vilken form de vill idrotta, röra på sig, hur skolgårdar och idrottsplatser ska utformas, och att låta dem få inflytande. Att ta del av ungas åsikter höjer kvalitén i de beslut som fattas och är dessutom ett ansvar som åläggs staden genom Barnkonventionen.
Både idrottsnämnden och utbildningsnämnden tar upp många värdefulla tankar i arbetet med att aktivera barn och ungdomar fysiskt på såväl fritid som på skoltid. Förvaltningen lyfter på ett lovvärt sätt vikten att fokusera på flickor, flickor med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättning samt barn- och unga från arbetarklasshem. Jämställdhet, tillgänglighet och jämlikhetsperspektiven är mycket viktiga att ta i beaktande när det kommer till idrott och hälsa. När det kommer till ökad fysisk aktivitet för elever är det viktigt att kommunen tänker på skolan och fritids, fritidsaktiviteter utanför skolan men även vardagsmotion. Skolans främsta ansvar är att se till att idrottslektioners upplägg är lärorikt och ger samtliga elever möjlighet att testa olika idrotter och finna en idrottsform som eleven blir inspirerad av och som aktiverar eleven både utanför lektionerna och förhoppningsvis även när elevens skolgång är fullföljd. Så är inte fallet idag då ett mönster inom skolidrotten är att man ofta inte lyckas engagera de negativt inställda eleverna som själva inte är fysiskt aktiva på fritiden. Detta är något som Stockholms stads skolor aktivt behöver arbeta med och förbättra. För en aktiv fritid utanför idrottsundervisningen är det viktigt att stadens fritidshem erbjuder fysisk aktivitet och att skolgårdarna möjliggör fysisk aktivitet, inte bara för bollsportsutövande. Indikatorer som andel godkända elever i idrott mäter egentligen bara om eleverna går på lektionerna och gör uppgifter, men inte kvaliteten på lektionerna eller om de bidrar till fysisk aktivitet. Vill man mäta skolidrottens inverkan på elevens fysiska aktivitet är det snarare intressant att följa upp elevers närvaro på idrottslektionerna samt hur eleverna själva upplever skolidrotten vilket kan mätas genom frågor i stadens elevenkäter.
Utöver utbildningsnämndens befogenheter är det viktigt att idrottsnämnden ansvarar för möjliggörandet av fritidsaktiviteter för barn och unga. Det är en självklarhet att den personliga ekonomin inte ska vara ett hinder för att besöka idrottsplatser och simhallar. Vi vill att man inför obligatorisk simundervisning och gratis simskola till barn och ungdom samt gratis bad för barn och ungdomar i stadens simhallar.
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Kravet i programmet att ” Utbildningsnämnden föreslås ansvara för att dagligen erbjuda alla elever i skolan möjlighet till fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen” bör tydliggöras. Det bör självklart finnas förutsättningar för barnen att dagligen utöva fysisk aktivitet utomhus på skolgårdar eller på andra platser och ambitionen bör vara att detta också skall ske organiserat.
Men att i praktiken kräva att det dagligen för samtliga klasser och elever skall ordnas som organiserade gymnastiklektioner eller motsvarande kan knappast anses vara realistiskt och möjligt. Däremot bör ett ar bete för att få elever att i ökad utsträckning vara fysiskt aktiva i större omfattning ske bland annat genom ökat samarbete mellan skolorna och olika idrottsföreningar som därigenom måste beredas plats på skolorna.
I konsekvens av detta bör gymnastikhallarna på skolorna också göras mer tillgängliga för idrottsföreningarna i respektive stadsdelområde, i enlighet med den skrivelse som socialdemokraterna har lämnat till utbildningsförvaltningen 2012-10-25.
_______
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-18. Dnr 12-453/5085.
Utbildningsnämnden har vid tre tillfällen, den 18 mars 2010 (Beslut med dnr 10-453/983, bilaga 1), den 28 maj 2011 (Beslut med dnr 11-453/4208, bilaga 2) och den 7 juni 2012 (Beslut med dnr 12-453/5085, bilaga 3) förelagt huvudmannen Drömmarnas Gård AB att avhjälpa förskolans missförhållanden.
Föreliggande tjänsteutlåtande visar att huvudmannen Drömmarnas Gård AB inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Huvudmannen bedriver sin förskola med allvarliga missförhållanden och huvudmannens bristande förmåga innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för de barn som är inskrivna i förskolan.
Förskolans missförhållanden har inte avhjälpts trots nämndens förelägganden. Barn inskrivna i förskolan ges inte den utbildning de har rätt till och förskolan uppfyller inte kravet att en utbildning ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas.
Ärendet har beretts på tillhandahållaravdelningen i samarbete med stadsledningskontorets juridiska avdelning.
1. Utbildningsnämnden uppdrar till förvaltningen att upphandla receptions- och vaktmästeritjänster till central förvaltning
2. Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningsdirektören att besluta om förfrågningsunderlag, tilldelningsbeslut och teckna avtal med antagen leverantör samt besluta om förlängning, förändringar, kompletteringar och eller tillägg till gällande avtal.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-25 . Dnr 12-125/7343.
Med anledning av att avtal för receptions- och vaktmästeritjänster på central förvaltning löper ut den 31 december 2013 måste ny upphandling genomföras. Upphandlingen genomförs som en förenklad upphandling i samarbete med Serviceförvaltningen. Värdet på upphandlingen beräknas överstiga utbildningsdirektörens delegation på 10 mnkr vid flerårskontrakt för en avtalsperiod på 4 år.
Utbildningsdirektören ges i uppdrag att besluta om förfrågningsunderlag, tilldelningsbeslut och teckna avtal med antagen leverantör samt besluta om förlängning, förändringar, kompletteringar och eller tillägg till gällande avtal.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut som även tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) anslöt sig till, och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m fl (MP) och Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att avslå förvaltningens förslag till beslut, samt
att därutöver anföra följande
Stockholms kommun, och utbildningsförvaltningen bör som arbetsgivare ta ansvar för att även människor som står långt ifrån arbetsmarknaden av olika skäl, t.ex. funktionshinder, erbjuds möjligheter att försörja sig genom arbete. Vi uppmanar därför förvaltningen att söka andra lösningar än en traditionell upphandling för att fylla sina behov av tjänster inom reception och vaktmästeri.
Detta kan ske genom att man anställer människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, dvs. att verksamheten sker i egen regi - eller att man anlitar och upphandlar sociala företag vars huvudsakliga mål är att underlätta etablering på arbetsmarknaden och därmed integrera grupper som riskerar ett permanent utanförskap på arbetsmarknaden.
_________
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende ombyggnadsåtgärder i hus B vid Bandhagens skola samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna om kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner investeringen.
2. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om godkännande av att ombyggnadsåtgärder vidtas vid Bandhagens skola till en hyreshöjande kostnad om 18,0 mnkr och med ett hyrestillägg om 1,4 mnkr första året efter ombyggnaden.
3. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-17. Dnr 08-324/1332.
Utbildningsnämnden godkände den 10 december 2009 ett inriktningsförslag avseende ombyggnadsåtgärder i hus B vid Bandhagens skola samt gav förvaltningen i uppdrag att återkomma med ett förslag till genomförandebeslut.
Ett genomförandeförslag har tagits fram där kök och matsal byggs om, ventilationen förbättras, utrymningen från matsalarna förbättras liksom angöring och inlastning till köket.
Den hyreshöjande projektkostnaden beräknas till 18,0 mnkr och det årliga hyrestillägget till 1,4 mnkr. Det innebär en hyreskostnad första året efter färdigställandet om 6,9 mnkr. Ombyggnaden planeras ske under läsåret 2013/14. En befintlig före detta barnstuga föreslås att utnyttjas som evakueringslokal för kök och matsal. Detta hus måste byggas om för en kontant summa om 1,7 mnkr.
Ärendet har arbetats fram i samarbete mellan representanter för Bandhagens skola, centrala utbildningsförvaltningen i form av administrativa avdelningen och grundskoleavdelningen samt SISAB. Ett samordnande huvudskyddsombud har på sedvanligt sätt ingått i projektets styrgrupp.
Samråd med stadsledningskontoret har genomförts.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Per Olsson (MP)
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag som sitt yttrande över motion till kommunstyrelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-04. Dnr 12-401/5268.
I motionen föreslås att Stockholms stad beslutar att ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram och besluta om, samt kommunicera en gemensam policy för bedömning i skolan.
Utbildningsförvaltningen anser att frågan om bedömning och betyg är ett av skolans mest centrala områden och en mycket viktig fråga för elevernas lärande.
Omdömen, bedömning och betyg har varit ett prioriterat område i staden 2008-2012 och många satsningar har genomförts och genomförs på olika nivåer för att stödja skolorna i deras arbete inom bedömning och betygssättning.
Förvaltningens bedömning är att det inte är nödvändigt att utöver de styrdokument som finns, och de satsningar som sker, ta fram en gemensam policy för bedömning i skolan. Enligt skolförfattningarna finns det inget krav på gemensam policy för bedömning i skolan.
Ärende har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med utbildningsförvaltningens ledningsstab och medarbetare på tillhandahållaravdelningens FOU- enhet.
Att utbildningsförvaltningen rekommenderar ett bifall till motionen, samt
Att därutöver anföra
Förvaltningen gör en bra redogörelse för det utvecklingsarbetet som gjorts i staden gällande bedömning och betygssättning. Fortfarande är det dock en för stor skillnad i hur arbetet med bedömning sker ute på skolorna, särskilt gällande de lägre årskurserna. En policy, likt förslaget i motionen, skulle medföra en större medvetenhet om bedömningsarbetet i skolan och bidra till att både lärare, elever och föräldrar fick ett större stöd i relaterade frågor.
Det utvecklingsarbete som gjorts, och som refereras till i förvaltningens utlåtande, har haft en tydlig anknytning till aktuell forskning vilket är väldigt välkommet. Det har dock inte fått som resultat att det som motionen föreslår redan är en realitet på stadens skolor. Att skolans författningar inte ställer krav på en kommunövergripande policy för bedömning är inget skäl till att det inte kan eller bör införas i staden.
En sådan policy skulle också brygga avståndet mellan beslutsfattare och den enskilda skolan gällande frågor som bedömning och betygssättning. Något som vore välkommet med tanke på den något förenklade betygsfixeringen i den politiska debatten.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av förskoleklasskapacitet på Norrmalm 2013.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-03. Dnr 12-324/7703.
Förvaltningen har fått ett uppdrag från utbildningsnämnden att återkomma med en redogörelse för situationen när det gäller platser i förskoleklass på Norrmalm 2013.
Kartläggningen har utgått från befolkningsprognosen och intagsmönster inom området samt pågående inventering av nuvarande skollokaler.
Kartläggningen visar att det inför 2013 kommer att behövas ytterligare två förskoleklasser jämfört med nuläget. Förvaltningen bedömer att befintliga lokaler tillsammans med beslutade paviljonger kommer att säkerställa att detta kommer att kunna genomföras. Planering för att säkerställa detta pågår.
Ärendet har beretts på grundskoleavdelningen i samverkan med administrativa avdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens redovisning av förskoleklasskapacitet i Enskede 2013.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-03. Dnr 12-324/7704.
Förvaltningen har fått ett uppdrag från utbildningsnämnden att återkomma med en redogörelse för situationen när det gäller platser i förskoleklass i Enskede 2013.
Kartläggningen har utgått från befolkningsprognosen och intagsmönster inom området.
Kartläggningen visar att det inför 2013 kommer att behövas ytterligare en förskoleklass jämfört med nuläget. Förvaltningen bedömer att befintliga lokaler tillsammans med evakueringslokaler för Enskedefältets skola kommer att säkerställa att detta kommer att kunna genomföras. Planering för att säkerställa detta pågår.
Ärendet har beretts av grundskoleavdelningen i samverkan med administrativa avdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner föreliggande rapport.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-04. Dnr 09-007/4117.
Mot bakgrund av låga kunskapsresultat i skolorna, beslutade utbildningsnämnden i december 2010 Strategier för skolutvecklig i Söderort och på Järvafältet. Projektledare har haft i uppdrag är att ge stöd i arbetet med att implementera strategidokumentet i berörda skolor, följa arbetet och resultatutvecklingen. Denna delrapport visar resultatutvecklingen, exempel på skolornas val av utvecklingsstrategier och förklaringar till resultatutvecklingen som framkommit i dialoger med rektorerna.Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens ledningsstab i samverkan med grundskoleavdelning.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner föreliggande rapport.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Alla elever har rätt till en god utbildning. Därför är det viktigt att likvärdigheten är hög inom utbildningsväsendet. Delrapporten visar att det behövs ytterligare arbete och insatser. Betygsresultaten i skolor i Söderort och på Järvafältet har totalt sett inte förbättrats sedan 2010, men svaga ökningar syns i några skolor. Resultaten på de nationella proven för de yngre åldrarna har förbättrat. Även på de nationella proven i årskurs 9 finns förbättringar men också flera skolor som uppvisar försämrade resultat.
Fritidshemmen har en stor potential vad gäller att stödja elevernas lärande, språkutvecklingoch sociala utveckling. Det är viktigt att skolorna arbetar integrerat med fritidshemmen så att dagen blir en helhet för barnen.
Det är av högsta prioritet att lyfta kunskapsresultaten i dessa skolor. För att åstadkomma målen behövs ett långsiktigt och medvetet arbete. Målsättningen är självklart att alla skolor ska hålla hög kvalitet, oavsett i vilket område de ligger.
Det faktum att en stor del av de svaga resultaten på många skolor orsakas av kompetensbrist och stor omsättning av lärare och annan personal visar på nödvändigheten att både resurserna måste öka till utsatta skolor samt att skolledarna måste få mandat och förutsättningar att utveckla och förbättra verksamheten. Bland annat måste rektorerna som chefer få befogenhet att knyta samman arbetstagarnas resultat med löneutveckling så att förväntningar och resultat kan uppnås på skolan.
Dessa befogenheter saknas idag dessvärre på Stockholms skolor.
I förklaringarna till resultatutvecklingen för skolorna i Söderort och på Järvafältet uppstår ett mönster. Långsiktiga satsningar, tydligt ledarskap, personal med rätt kompetens, god arbetsmiljö och ett arbetssätt som har förankring i aktuell forskning om lärande och utveckling ger bättre resultat. Det omvända gör inte det.
Endast en av skolorna i Söderort och Järva överträffar stadens snittpoäng när det gäller meritvärde i årskurs 9. Det betyder att det i den statistik som redovisas för staden som helhet gömmer sig en stor skillnad mellan skolorna i staden. Den ökade segregationen i Stockholm bidrar till att det är svårt att vända resultatutvecklingen i delar av staden. Allianspartierna i Stockholm bär ett stort ansvar för att stävja en utveckling där stadens olika delar dras isär och kommer allt längre från varandra.
Att inkludering av elever med behov av särskilt stöd nämns som en orsak till dåliga resultat visar på att det behövs andra sätt att mäta en framgångsrik skola än genom snittbetyg.
Utåtriktad samverkan nämns som en strategi, men tyvärr ser vi att det är i dessa delar av staden som skolor läggs ned utan tillräcklig dialog med stadsdelsnämnd och andra berörda. Det är olyckligt och bidrar inte till ett lyft för dessa områden som helhet. Vi konstaterar också att idrottsprofilringen i Farsta nämns i delrapporten. Det skrivs att Farsta har målsättningen att bli Stockholms idrotts - och hälsonav. Det finns anställda idrottsledare som håller ihop skolornas verksamheter och ser till att idrottens erbjudanden når alla barn. Vi ifrågasätter möjligheten att hålla kvar dessa målsättningar när Farsta Gymnasium läggs ned och idrottsutbildningarna där flyttas till andra delar av staden.
Nämnden fastställer studievägsutbudet i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan läsåret 2013/2014 i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-03. Dnr 12-423/7563.
Tjänsteutlåtandet innehåller förvaltningens förslag till organisation av studievägsutbudet vid stadens kommunala gymnasieskolor läsåret 2013/2014. Studievägsutbudet fastställs årligen av utbildningsnämnden. Antalet platser på de olika programmen i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan ska enligt skollagen så långt det är möjlig anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Det innebär att den definitiva dimensioneringen inte kan göras förrän ungdomarnas val är kända. Beslut om ändringar i dimensionering, liksom fördelningen av utbildningsplatser till respektive skolenhet, är delegerat till gymnasiedirektören.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samråd med stadens kommunala gymnasieskolor.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden fastställer studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2013/2014 i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, samt
Att därutöver anföra följande
Miljöpartiet motsätter sig en nedläggning av Farsta gymnasium och därmed de förändringar som detta medför för studievägsutbudet i staden.
Staden har en överkapacitet av platser på de kommunala gymnasieskolorna. Miljöpartiet har tidigare framfört möjligheten att omvandla Brännkyrka gymnasium till en grundskola för att hantera den utmaningen samtidigt som behovet av grundskoleplatser i midsommarkransen kan tillgodoses. Staden verkar alltjämt välja en annan strategi.
Det görs nu snabba omflyttningar inom gymnasieorganisationen i staden på grund av överkapacitet. Därför förvånas vi av att platserna på både yrkesprogrammen och de studieförberedande programmen föreslås utökas inför kommande läsår.
1. Nämnden antar inriktningen att genomföra en anpassning av gymnasieorganisationen enligt nedan och uppdrar åt förvaltningen att ta fram detaljplaner för att genomföra följande:
En ny gymnasieskola med preliminärt namn Stockholms nya gymnasium inrättas med första antagning höstterminen 2013 med lokalisering till byggnaden Brännkyrka gymnasium. Skolan erbjuder gymnasial utbildning för elever med hörselnedsättning/dövhet.
Eleverna som idag går på Frans Schartaus gymnasiums nationella program flyttas till den nya skolan.
Antagningen stoppas på Farsta gymnasium och skolan avvecklas efter lå 2014/2015.
Antagningen till verksamheten Brännkyrka gymnasium stoppas helt och skolan avvecklas efter läsåret 2013/2014.
Antagning till NIU (nationellt godkänd idrottsutbildning) som tidigare gjorts till Farsta gymnasium görs i fortsättning till Stockholms nya gymnasium.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-04. Dnr 12-423/7481.
Antalet ungdomar i gymnasieåldern i länet har under de senaste åren minskat och kommer enligt prognoser att minska ytterligare. Stockholms stad behöver därför effektivisera lokalytan för sina gymnasier och se till att skolorna är ekonomiskt bärkraftiga.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) framlade ett återremissyrkande.
Ordföranden upptog först yrkandet om återremiss, bifall mot avslag och förklarade sig finna att nämnden avslog återremissyrkandet.
Därefter ställde hon de övriga yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag :
1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
2. Att flytten av Farsta gymnasium ska vara tillfällig och att skolan istället upprustas så att en återflytt kan ske inför läsåret 2015/2016.
3. Att den föreslagna avvecklingen av Frans Schartaus gymnasium inte genomförs.
4. Att i övrigt anföra följande
Flera idrottsanläggningar i Farsta med närområde avsedda för idrottsutbildningar rustas nu upp, och även Farsta gymnasium behöver rustas upp. Under den tid som en sådan upprustning sker är det rimligt att flytta verksamheten till Brännkyrka gymnasium, utifrån de förutsättningar förvaltningen anger i ärendet. En möjlighet för skolan att åter starta, med nya tag, ordentlig marknadsföring och fräscha lokaler och utrustning borde vara möjlig till intaget för läsåret 2015/2016. Att däremot permanent lägga ner gymnasieverksamheten i Farsta vore ett stort misstag och vi motsätter oss en sådan lösning. Vi noterar även att antalet 16-åringar i länet enligt förvaltningens underlag endast kommer att minska med 2,9 % till 2013, att antalet elever 2016 endast kommer att vara 1,4 % färre än idag, och att antalet sedan väsentligt ökar igen. Långsiktigheten saknas i det förslag som föreligger.
Riksgymnasium för rörelsehindrade bör kunna placeras i nuvarande Brännkyrka gymnasium. Om det är lämpligt och det finns ett stöd hos lärare och elever för detta bör en senare flytt till det upprustade Farsta gymnasium kunna övervägas.
Vi är också starkt kritiska till det sätt som elever och personal på Frans Schartaus gymnasium behandlats. Att lägga ner ett gymnasium med yrkesinriktningar och med en hög andel elever med annan etnisk bakgrund till förmån för en IB-utbildning visar tydligt utifrån vilkas behov som majoriteten i Stadshuset utformar det framtida skollandskapet i Stockholm. Förslaget stärker segregationen, det saknar uppslutning hos de berörda, och det minskar attraktiviteten på viktiga utbildningar genom en flytt. Vi motsätter oss därför förslaget.
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag
Att inte planera för en nedläggning av Farsta Gymnasium
Att påbörja omvandling av Brännkyrka gymnasium till grundskola, samt
För ett år sedan anförde Borgarråden Regina Kevius (M) och Lotta Edholm (FP) att Farsta om 10 år skulle vara välkänt som Stockholms idrottsnav. Staden, skolorna och föreningarna skulle gå samman och skapa en unik miljö för idrott. Som grund för Söderortsvisionen ville man säkerställa att det i Farsta fanns den bästa infrastrukturen för idrott och bred ungdomsverksamhet. Skolorna skulle bidra till den bästa talangutvecklingen i hela staden inom många idrotter och gymnasieskolan var en central del av den visionen.
Farsta gymnasium erbjuder sedan flera år specialidrott inom basket, fotboll, golf, handboll, innebandy och orientering. Arbetet fram tills nu har skett i nära samverkan med lokala idrottsföreningar, elitidrottsklubbar, specialistförbund och idrottsakademier. Hur samarbetet med dessa föreningar kommer att påverkas av förslaget att avveckla gymnasieskolan i Farsta framgår inte av ärendet.
I dag är för få elever som söker sig till Farsta gymnasium och att skolan är i stort behov av renovering. Men andra gymnasieskolor utanför innerstaden, såsom Kärrtorp, Blackeberg och Bromma gymnasium visar att det går att driva en bra skola utanför tullarna. Självklart är det möjligt också i Farsta men det kräver långsiktighet och att man håller fast vid visionen, vi vet att antalet gymnasieelever kommer öka igen under de kommande åren. Det framgår också av ärendet. Dessutom har utbudet av specialidrott på gymnasieskolor i hela stockholmsregionen minskat sedan den nya gymnasieskolan infördes vilket borde öka möjligheterna för Farsta gymnasium att på lång sikt attrahera idrottssatsande ungdomar från hela regionen.
I det fall nämnden beslutar att avveckla gymnasieskolan i Farsta åsidosätts åratal av planering, medborgardialoger och involvering av flera politiska nämnder, bland annat stadsdelsnämnden i Farsta. Söderortsvisionen och idrottsprofileringen av Farsta innefattar en fungerande gymnasieskola.
Görs istället Brännkyrka gymnasium om till grundskola löser staden både utmaningen med överkapacitet i gymnasieskolan och behovet av grundskola i Midsommakransen. Det äventyrar inte heller Söderortsvisionen och de relationer och den samverkan som finns med idrottsföreningarna och förbunden i Farsta.
Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag till beslut:
1. Återremittera ärendet för att inhämta synpunkter från berörda stadsdelsnämnder, föräldrar och elever.
Att lägga ned skolor är inget som görs i en handvändning. Det är beslut som kräver lokal förankring bland berörda parter såsom anställda, elever, föräldrar men även med våra stadsdelsnämnder. Den senaste veckan har samtliga partier i Farsta stadsdelsnämnd påtalat att beslutet att lägga ned Farsta gymnasieskola är ett förhastat beslut om stadsdelsnämnden bör vara delaktiv i. Anställda yrkes- och studievägledare har även påtalat problem med skolans nedläggning. Frågan gäller inte bara Farsta gymnasium utan även Frans Schartau där föräldrar kontaktat nämnden och menar att de först nyligen fått veta att skolan planerar att flytta verksamheten till andra lokaler.
För det första ska inte förslag om skolnedläggningar gå till på det här sättet. Berörda elever, föräldrar och stadsdelsnämnder måste i god tid få möjlighet att yttra sig. För det andra kan inte Söderort tömmas på kommunala gymnasieskolor. Här bor många elever och de ska ha möjlighet att gå i ett kommunalt gymnasium om de så önskar. För det tredje har staden bestämt att satsa på Farsta som en idrottsstadsdel och gymnasiet är en viktig del av den satsningen inom ramen för Söderortsvisionen. Då kan man inte ta till kortsiktiga beslut som att lägga ner gymnasiet, utan istället satsa mycket mer på att få utbildningen att bli attraktiv så att flera elever söker sig dit.
Svar på skrivelse från Karin Kolk (S) och Mattias Vepsä (S)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-04. Dnr 12-421/7012.
En skrivelse rörande kvalitetssäkring av stadens yrkesprogram har inkommit från Karin Kolk (s) och Mattias Vepsä (s). Bakgrunden är att de nya yrkesprogrammen inte längre innefattar obligatorisk behörighet till högskoleutbildning. I skrivelsen pekas på att många som söker till yrkesprogrammen saknar behörighet och man vill undersöka hur detta påverkar elevernas möjlighet att klara av skolan. En tydlig redovisning av hur många som inte fullföljer sin utbildning och vart de tar vägen efterfrågas.
Man vill också följa upp hur skolorna sköter arbetet med att erbjuda i kärnämnen på yrkesprogrammen och i vilken omfattning skolorna erbjuder eleverna på dessa program de kurser som krävs för att de ska få högskolebehörighet.
Ärendet har beretts av gymnasieavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Vi beklagar att förvaltningen inte anser att det är nödvändigt att lämna vare sig redovisning av fakta eller analys som svar på de problem vi lyft. Vi utgår från att förvaltningen kommer att återkomma så snart som möjligt i frågan.
1. Att avbryta arbetet med den planerade flytten av Riksgymnasiet för rörelsehindrade till Farsta gymnasium.
2. Att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att under 2013 utreda och ta fram beslutsunderlag för Riksgymnasiet för rörelsehindrades framtid.
3. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-04. Dnr 09-324/4297.
Sedan 2010 har förvaltningen haft i uppdrag att utreda flytt av Riksgymnasiet för rörelsehindrade till Farsta gymnasium och sedan 2011 planerat för inflyttning i Farsta gymnasium. Förutsättningarna har dock ändrats. Gymnasieavdelning valt att ändra utbildningsutbudet på Farsta gymnasium vilket innebär att tänkta inkluderingsmöjligheterna minskar.
För att undvika en kostsam verksamhetsanpassning där huvudskälet inkludering inom flera gymnasieprogram inte är möjlig på grund av vikande elevunderlag föreslås Riksgymnasiet för rörelsehindrade vara kvar där de är och flytten/verksamhetsanpassningen avbrytas samt att förvaltningen ges i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för Riksgymnasiets framtid.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelning i samråd med ledningsstaben och administrativa avdelningen. Samråd har också skett med specialpedagogiska myndigheten (SPSM).
3. Omedelbar justering.
Vi hänvisar till vårt ställningstagande under ärende 18 Inriktning för förändrad organisation inom kommunala gymnasieskolan som hänger samman med detta ärende.
Miljöpartiet motsätter sig en nedläggning av Farsta gymnasium och beklagar därmed de förändringar som detta medför för riksgymnasiet för rörelsehindrade.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-08. Dnr 12-322/7620.
Vård- och omsorgscollege var till och med vårterminen 2012 inrymt på Sofiahemmet i Stockholm. Sedan hyreskontraktet upphört har Vård- och omsorgscollege provisoriskt varit inrymt på campus Konradsberg. Förvaltningen föreslår nu att etablera Vård- och omsorgscollege inklusive uppdragsutbildningen av anställda i Stockholms stad mer långsiktigt i de provisoriska lokalerna tillsammans med yrkeshögskoleutbildning för hudvård. Lokalen tillhandahålls av Stockholms universitet i form av ett andrahandskontrakt. Genom förslaget kommer lokalbehovet för Vård- och omsorgecolleges planerade expansion att tillgodoses.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
1. Att en ny gymnasieskola inom gymnasieområde 8 med namnet Kungsholmens Västra gymnasium startas den 1 november 2012.
2. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-09-26. Dnr 12-423/752.
Stockholms stad och Stockholms läns landsting samverkar för att utveckla Vård- och omsorgscollege i Stockholm. Utbildningen i stadens regi permanentas från och med 2012 och i ett regionalt samverkansavtal regleras bland annat hur finansieringen fördelas mellan avtalsparter på regional nivå.
I oktober 2011 stod det klart att Kungholmens gymnasiums Vård och omsorgs college (VOC) inte skulle få vara kvar i sina lokaler på Sophiahemmet. Sedan hösten är utbildningarna förlagda till lokaler på Campus Konradsberg. Idag går det drygt 200 gymnasieelever och ca 60 vuxenstuderande.
För att kunna marknadsföra sig på den tuffa gymnasiemarknaden behöver skolan en egen identitet och ett eget namn redan nu i november. Den nya skolan föreslås heta Kungsholmen Västra gymnasium så som elever och personal önskar.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelning.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
2. Ärendet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-10. Dnr 12-455/7917.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat en ansökan från KFUM Söder Fryshuset avseende godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola från och med läsåret 2013/14 i Stockholms stad. KFUM Söder Fryshuset har till Skolinspektionen ansökt om godkännande för gymnasieprogrammen Handel- och administration och Barn- och fritid. I Skolinspektionens tidigare begäran om yttrande från staden rörande ansökan från KFUM Söder Fryshuset var enbart Handel- och administrationsprogrammet angett. Staden har i tjänsteutlåtande, 2012-04-19, yttrat sig om denna ansökan. Staden bereds nu möjlighet att yttra sig om ansökan gällande Barn och fritidsprogrammet, sammanlagt 30 platser.
Det är förvaltningens bedömning att det utifrån föreliggande remissunderlag inte går att påvisa att ansökan medför negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende enligt gällande lagstiftning.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen.
2. Ärendet förklaras omedelbart justerat
Vi socialdemokrater erinrar oss inte mot själva inriktningen i förvaltningens text. Vi vill dock påtala att ärendet inte innehåller någon analys som stödjer utbildningsnämnden i sitt ställningstagande. Under ett och sammanträde föreslår förvaltningen
att gymnasier ska läggas ner
att flera nya gymnasier ska etableras
att antalet platser på yrkesprogrammen ska öka – samtidigt som antalet sökande till programmen enligt programmen minskade med 15 procent jämfört med föregående år.
att ett av de program som KFUM Söder Fryshuset ansöker om att få etablera inte alls ska erbjudas i stadens regi.
samt att, som svar på skrivelse från (S), någon ytterligare utredning av situationen för stadens yrkesgymnasier vore överflödig.
Det vore givetvis naturligt med en sammanhållen analys av hur dessa förslag hänger ihop och påverkar varandra, samt i detta ärende hur förutsättningarna ytterligare förändras av den ansökan nämnden nu ska yttra sig över.
Edith Ringmar (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
I Sverige har ett av världens mest generösa friskolesystem byggts upp i kombination med ett minimum av utvärdering och kontroll. Med det regelverk för de fristående skolorna som gäller idag har kommunerna ytterst lite att säga till om. I stort sett är rollen begränsad till att betala för det hela, med skattemedel.
Vi har tidigare i utbildningsnämnden tagit upp vår kritik mot den ytterst knapphändiga pedagogiska utvärderingen av olika friskolekoncept. Vi kan på intet sätt juridiskt ifrågasätta det som ärförvaltningens bedömning i ärendet.
Att kommuner med ansvar för det lokala skolväsendet i praktiken har större inflytande över etableringen av pressbyråkiosker och restauranger, än etableringen av skolor är tyvärr en kritik vi ständigt får återkomma till.
Utbildningsnämnden sammanträder under 2013 följande tider:
17 januari, 7 februari, 14 mars, 18 april, 23 maj, 13 juni, 22 augusti,
26 september, 24 oktober, 28 november, 19 december
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-15. Dnr 12-014/8024.
Förslaget till utbildningsnämndens sammanträdestider år 2013 har anpassats till de tider stadsledningskontoret beslutat för inlämnande av nämndbehandlade ärenden avseende tertialrapporter, delårsbokslut, verksamhetsberättelse och bokslut.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben.
Utbildningsnämnden sammanträder under 2013 följande tider: 17 januari, 7 februari, 14 mars, 18 april, 23 maj, 13 juni, 22 augusti, 26 september, 24 oktober, 28 november, 19 december
Lotta Edholm (FP), Jan Valeskog (S), Christoffer Järkeborn (M), Per Plsson (MP). Edith Ringmar (V), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) överlämnade en skrivelse ”Angående skolmaten i Stockholms stad”, dnr 12-304/8384.
Lotta Edholm (FP), Christoffer Järkeborn (M), Helen Törnqvist (UC) och Erika Svanström (KD) överlämnade en skrivelse ”Inspirationsplats för studiero ska utses”, dnr 12-401/8400.
Jan Valeskog (S) överlämnade 3 skrivelser:
1. Skrivelse om öppnande av fler gymnastikhallar i skolor för idrottande barn, bland annat i Tensta/Hjulsta
2. Skrivelse om redovisning av konflikter och tvisteförhandlingar med de fackliga organisationerna i Stockholm sedan 2007.
3. Skrivelse om stadens principer för lokal lönebildning för lärare i Stockholm.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
Förvaltningschefen inbjöd nämnden till särskilt möte med SISAB om skollokaler den 23 november kl 13-16.
På fråga från Jan Valeskog (S) om Ängbybarnens förskolas verksamhet svarade förvaltningschefen att förvaltningen har efter flera besök i skolan gjort bedömningen att verksamheten uppfyller kraven för en normalt fungerande verksamhet.
Förvaltningsledningen informerade om lönefrågor för lärare.