Din position: Hem > Stockholms stad > Älvsjö stadsdelsnämnd > Sammanträde 2012-08-30
Den öppna frågestunden börjar kl 18.00 Information omTrygg i Älvsjö Rehabprojekt Läs mer... vid Solberga vård- och omsorgsboende och Älvsjö servicehus. Sammanträdet börjar sedan i direkt anslutning till informationen. Medborgarna är välkomna att ställa frågor och diskutera med politikerna i stadsdelsnämnden.
Ordföranden Karl Bern (FP) utses att tillsammans med vice ordföranden Viktor Morawski (MP) justera dagens protokoll, vilket ska ske tisdagen den 4 september.
_______________________
Anmäldes att protokoll 2012-06-14 justerats den 19 juni.
______________________
Beslut
Stadsdelsnämnden överlämnar medborgarförslaget till förvaltningen för beredning.
Ärendet
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat medborgarförslag inkommet 29 maj 2012. Dnr 1.2.436-2012
Beslutsgång
Ordföranden föreslog nämnden att överlämna medborgarförslaget till förvaltningen för beredning, vilket tillstyrktes av nämnden.
_____________________
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på revisionskontorets årsrapport 2011.
2. Stadsdelsnämnden beslutar om omedelbar justering.
Särskilda uttalanden inlämnades av vardera (MP), (S) och (V).
Revisionskontorets årsrapport 2011 för Älvsjö stadsdelsnämnd visar sammanfattningsvis att det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är tillfredsställande, att styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten är tillräcklig samt att bokslut och räkenskaper är rättvisande. Förvaltningen delar i huvudsak revisionskontorets bedömningar i rapporten.
Revisorerna tillstyrker att Älvsjö stadsdelsnämnd och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande. Dnr 1.4.433-2012.
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande (MP)
Viktor Morawski (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
Ur ett ekonomiskt perspektiv blev 2011 ett lyckat år för Älvsjö stadsdelsnämnd. Det är dock uppenbart att de resurser den nuvarande majoriteten avsätter till nämndens olika verksamheter inte är tillräckliga för att kvalitén ska hålla en tillräckligt hög nivå. Revisionen konstaterar i årsrapporten att nämnden inte når verksamhetsmålet gällande att vara en arbetsgivare som erbjuder spännande och utmanande arbeten. Sjukfrånvaron är hög och fortsatt långt ifrån målet och det finns inte mycket som talar för att målet kommer nås heller under innevarande år. Även resultatet på medarbetarenkäten indikerar att arbetsgivarfrågor borde prioriteras i högre utsträckning.
När det gäller verksamheten sjunker nöjdheten inom förskolan och där har majoriteten inte för avsikt att genomföra några åtgärder som kan förbättra resultatet. Brukarna inom hemtjänsten som är nöjda med verksamheten har försämrats markant under 2011 och inte heller brukarna inom LSS är speciellt nöjda. Dessa resultat borde vara något som den styrande majoriteten reagerar på och därigenom föreslå kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen.
Om miljöpartiet hade varit med och styrt i staden skulle stadsdelsnämnden haft en större budget och därmed kunnat genomföra riktade insatser på de områden där revisionen pekar på brister i verksamheten. Dessvärre får dessa satsningar vänta ytterligare ett par år.
Särskilt uttalande (S)
Majvi Andersson m.fl. (S) inlämnade ett särskilt uttalande enligt följande.
Det är i vissa avseenden möjligt att kopiera de yttranden vi socialdemokrater lagt till revisionskontorets rapporter under den borgerliga majoritetens år vid makten. Det gäller t ex hur Älvsjö klarar målet att staden vara en bra arbetsgivare. Detta mål uppfylls bara delvis ännu ett år. Sjuktalen är fortsatt mycket höga och har inte nämnvärt förändrats sedan 2010. Dessutom visar Medarbetarenkäten ett Nöjdmedarbetarindex på 60 %, vilket är lägre än genomsnittet för övriga SDN (64) och genomsnittet i staden (63). 40 % av stadens anställda i Älvsjö är inte nöjda som medarbetare. Det är ett stort misslyckande.
Vi har tidigare, bland annat på stadsdelsnämndens möte den 24 maj i år, tagit upp kvalitetsproblemen inom Älvsjös förskolor. Andelen förskollärare var i oktober 2011, 42.4 procent, då förutspåddes en snar ökning eftersom många nyrekryteringar var planerade. Årsmålet för 2012 är satt till 47 procent förskollärare. Stadsrevisionen hänvisar till Skolinspektionens granskning som kritiserade Älvsjö för brister i förskolepersonalens utbildning. Vi undrar därför om Älvsjö kommit närmare årsmålet om 47 procent förskollärare. I så fall bör det nämnas i stadsdelens svar till Stadsrevisorerna. Revisorerna konstaterar även att andelen föräldrar som är nöjda med förskolan sjunkit från 70 procent 2010 till 68 procent 2011. När vi påpekade att förskolans knappa resurser går ut över kvalitén i samband med att tertialrapport 1 låg som ärende på stadsdelsnämndens möte den 24 maj i år fick vi intrycket att en preliminär genomgång av 2012 års förskoleenkät pekade på en ökning av andelen nöjda föräldrar. Om andelen nöjda föräldrar har ökat mellan 2011 och 2012 bör även det infogas i stadsdelens svar till revisorerna.
Under 2011 utmärkte sig Älvsjö med att få allra sämst betyg av alla landets kommuner och stadsdelar för hemtjänsten i en undersökning genomförd av Socialstyrelsen. Det avspeglar sig givetvis i årsrapporten, det är bara 63 % av brukarna som är nöjda med hemtjänsten, en minskning från redan låga 74 %, 2010. Vid ett möte med nämndens gruppledare och förvaltning redovisade ett av hemtjänstföretagen att de noterat flera klagomål i samband med att stadsdelen gjorde nedskärningar 2011. Som exempel angav entreprenören att om den biståndsbedömda tiden fram till åtstramningen låg på 45 minuter skulle samma mängd insatser efter neddragningarna utföras på 30 minuter. Det säger sig själv att kvalitet kan vara svårt att upprätthålla under sådana premisser och vi är inte alls förvånade över revisionens påpekande om bristande måluppfyllelse. Det borde vara besvärande för majoriteten att tänka på att bakom de 37 procenten brukare som inte är nöjda, står många enskilda äldre som gått miste om en god och välbehövlig hemtjänst.
Vid två demensboenden i Älvsjö har äldreomsorgsinspektörerna bl a riktat viss kritik mot brister i inflytande vad gäller mat och dryck och att storleken på matportionerna kunde ökas. Likaså har Äldreomsorgsinspektörerna granskat två korttidsboenden för äldre och påvisat brister i arbetssättet kring måltiderna och i den sociala dokumentationen. Det är värt att påpeka att alliansen under alla sina år vid makten talat mycket varmt om vikten av måltiden och måltidsituationen för de äldre. Varför når man inte längre, vad är det som saknas? Är det resurser i form av pengar eller medarbetare eller är det brister i medarbetarnas utbildning?
Målvärdet när det gäller brukarnas upplevelser av insatser enligt LSS (trygghet) nås inte. Inte heller nås målvärdet när det gäller andelen vuxna i biståndsbedömd öppenvård.
Det finns ytterligare förbättringsområden som påvisas i revisionsrapporten men vi har valt att uppehålla oss vid den kritik som riktats mot områden där det finns anledning befara att medborgare i Älvsjö inte får den kvalitet de har rätt till när det gäller vård och omsorg antingen det handlar om barn, vuxna eller äldre.
.
Vi har under flera år och vid flera tillfällen pekat på brister och varnat för konsekvenserna av den åtstramningspolitik som alliansen för. Vi har framhållit att det inte går att göra nedskärningar och avskeda personal och samtidigt behålla en hög kvalitet. Vår uppfattning är att talet om satsningar på barnomsorg och äldreomsorg och på medarbetarna bara är tomma ord på papper, det finns inga resurser för att klä orden i handling. Stadens alliansmajoritet som satte skattesänkningar före satsningar på välfärd för barn, unga och äldre och för goda arbetsförhållanden för medarbetarna bär ett stort ansvar för den kritik som revisionskontoret funnit anledning rikta mot stadsdelsnämnden.
Särskilt uttalande (V)
Emelie Roxby Schüsseleder (V) inlämnade ett särskilt uttalande enligt följande.
Revisionskontorets årsrapport visar än en gång att flera av majoritetens (många gånger lågt ställda) mål inte uppfylls. Sjukfrånvaron är fortsatt hög, medarbetarundersökningen visar ett lågt nöjdmedarbetarindex, andelen nöjda föräldrar i förskolan och andelen brukare som är nöjda med hemtjänsten har sjunkit, med mera. Även skolinspektionens granskning pekar på brister. Listan kan tyvärr göras allt för lång. En lista som visar en verksamhet där majoriteten kräver allt mer av en verksamhet som är i behov av mer resurser. Det är svårt att uppnå mål i en verksamhet som det inte satsas tillräckligt på.
Vänsterpartiet hade gjort en annan prioritering, en prioritering av en utökad budget och resurser.
Stadsdelsnämnden överlämnar upprättat tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Majvi Andersson (S) reserverade sig mot beslutet.
Remissen består av en motion från Tomas Rudin och Maria Östberg (S) som föreslår att staden skapar en trygghetskarta som ska finnas som bakgrundsmaterial när stadens grönområden, parker och offentliga rum planeras.
Förvaltningen anser att det skulle vara intressant och användbart att ta del av ett sådant material som föreslås. Däremot är det svårt att se hur det praktiskt skulle gå till att ta fram informationen. Eventuellt skulle man kunna utveckla stadens felanmälan på hemsidan med en uppmaning till Stockholmarna att markera otrygga platser på en digital karta och kommentera vad som upplevs otryggt.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 juli 2012. Dnr 199-2012-1.5.3.
Majvi Andersson (S) yrkade bifall till motionen. Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag. Efter framställda propositioner förklarade ordföranden att nämnden beslutat bifalla förvaltningens förslag.
1. Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Särskilt uttalande inlämnades av (MP) och (S).
Särskilt uttalande inlämnades av (V).
Stadsledningskontoret föreslår att fördelningsnyckeln för stadsdelarnas stadsmiljöverksamhet förändras, eftersom den nuvarande nyckeln varken är tydlig, stabil eller rättvisande.
Förvaltningen är positiv till de förändringar som föreslås av fördelningsnyckeln. 2012 fick Älvsjö stadsdelsnämnd 4,5 mnkr för stadsmiljö. Med den nya fördelningsnyckeln skulle nämnden för 2012 ha fått 4,6 mnkr.
Stadsledningskontoret föreslår därutöver en mindre utökning av den totala potten för 2013. Hade den gällt redan 2012 skulle Älvsjö stadsdelsnämnd ha fått ytterligare 0,5 mnkr. De beräknade kostnaderna för Älvsjös stadsmiljöverksamhet 2012 uppgår till 6,2 mnkr, vilket förutsätter en omfördelning från andra verksamheter.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2012-08-13. Dnr 1.5.3.380-2012.
Särskilt uttalande (MP) och (S)
Viktor Morawski (MP) anmälde ett särskilt uttalande till vilket Majvi Andersson (S) anslöt sig.
Miljöpartiet är positiv till den förändring som föreslås gällande fördelningen av resurser till stadsmiljöverksamheten. Det är också positivt att stadens budget i stort för stadsmiljöverksamhet föreslås bli ett antal miljoner högre per år. Vi menar dock att denna ökning inte är tillräcklig. Stockholm växer och ett av de områden som är högt prioriterat både av nya och gamla stockholmare är den omgivande stadsmiljön. Hur det ser ut i våra grönområden spelar stor roll. När vi dessutom ska bli fler på samma yta ställer detta större krav på staden att vårda och förvalta de gemensamma ytor som blir kvar. Detta kräver i sin tur resurser. I Älvsjö räcker inte de tilldelade resurserna, vilket innebär att omfördelning från andra verksamheter är nödvändig. Så ska det inte behöva vara.
En satsning på parker och naturområden är av stor betydelse för hur befolkningen upplever sin stadsdel. Att satsa ytterligare resurser inom stadsmiljöområdet kan ge positiva bieffekter på andra områden som t.ex. minskad skadegörelse och gladare och lyckligare medborgare.
Vi vet att våra boende i Älvsjö är mycket intresserade av och engagerade i stadsmiljöfrågor. Det märks inte minst på det stora engagemanget för planarbeten i Solberga och vid Kabelverket, som i lokala arrangemang som vid Solbergaskogens och Älvsjöskogens dag. Det märks även i de klagomål och synpunkter som medborgarna lämnar in. Att pengarna för att sköta om våra grönområden och parker är rättvist fördelade och tillräckliga är därför oerhört viktigt. Men även om den nya modellen är i rätt riktning beräknas kostnaderna för Älvsjös stadsmiljöverksamhet bli 1,1 mnk mer än vad den nya modellen skulle tilldelat. En kostnad som framförallt ligger på skötselavtal. Det kan inte vara meningen att förvaltningen tvingas dra ned på skötseln varje år för att kunna följa kostnadsutvecklingen för entreprenadtjänster. Då behöver den nya modellen för fördelningsnyckeln vidareutvecklas.
_________________________
Ett gemensamt särskilt uttalande inlämnades av (M) (FP) (C).
Idrottsnämnden har remitterat förslag till nytt idrottspolitiskt program till stadens berörda nämnder och styrelser. Det nya programmet har en tydlig inriktning på folkhälsa och att få fler stockholmare fysiskt aktiva med särskild inriktning på
· Ungdomar 13-20 år, särskilt flickor
· Flickor 7-20 år med utländsk bakgrund
· Personer med funktionsnedsättning
· Barn och ungdomar 7-20 år vars föräldrar har låg utbildnings- och inkomstnivå.
Förvaltningen är positiv till Idrottspolitiskt program för Stockholms stad 2013-2017. Förvaltningen ställer sig dock frågande till att varje stadsdelsförvaltning ska ha en funktion dit föreningar kan vända sig med lokala frågor samt som ska kunna lotsa vidare till rätt instans eller lämplig förening. Stadsdelsnämnderna föreslås också ansvara för att det finns ett lokalt nätverk där stadsdelsförvaltning, skola, föreningsliv och privata aktörer finns representerade. Hur ett sådant nätverk skulle kunna organiseras är i dagsläget svårt att bedöma, eftersom det inte framgår hur det ska se ut. Förvaltningen menar att idrottsförvaltningen istället bör organisera dessa nätverk och att stadsdelsförvaltningarna ingår i dessa.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2012-08-07. Dnr 1.5.1.310-2012.
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag och lämnade dessutom ett gemensamt uttalande.
Särskilda uttalanden inlämnades av vardera (MP) (S) och (V).
Särskilt uttalande från nämnden
Nämnden anser att behovet av simundervisning för ungdomar och särskilt då invandrarungdomar är viktigt att tillgodose.
Särskilt uttalande (M) (FP) (C)
Olle Andretzky (M) m.fl., Karl Bern (FP) m.fl. och Evy Kjellberg (C) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande..
Det idrottspolitiska programmet omfattar ett antal övergripande områden som berör både individer, föreningar, kommunal verksamhet och företag. Vi förorda ett större målfokus utifrån stadens mål,…. att stimulera fler stockholmare till att bli fysiskt aktiva!
Vi saknar målgruppen äldre som en prioriterad grupp, utifrån målsättningen att en god fysik kan ge år till livet och liv till åren genom ökad motståndskraft mot sjukdomar och en piggare tillvaro.
Vi förordar också ett fokus på att skapa möjligheter för människor att ta ansvar och engagera sig i den idrott och motionsform som bäst motsvarar intresse och behov. Därigenom byggs nya traditioner upp som förhoppningsvis följer individen genom livets olika faser. Detta kan bland annat uppnås genom att idrottsnämnden skapar goda förutsättningar för olika aktörer och föreningar att bedriva verksamhet och få fler fysiskt aktiva.
Ett utökat och lätttillgängligt antal motionsuteredskap i våra parker tror vi ökar intresset för att motionera. Det skapar en möjlighet att pröva på att motionera på ett enkelt sätt för många människor.
Ett växande Älvsjö saknar tillgång till i vart fall en fullskalig idrottshall. Vi i nämnden har visat på var en eller två idrottshallar kan byggas på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Dels har vi plats på Sjöängen, om denna kommer att bebyggas, dels finns det plats för en fullskalig idrottshall utmed Älvsjövägen nedanför utbyggnaden av Kv Kabelverket. För oss möter det inget hinder om en idrottshall drivs i privat regi.
Simkunnigheten och idrott och hälsa regleras redan idag i läroplanen. Att bygga upp ytterligare kontrollsystem minskar effektiviteten. Här är det viktigt att skolor oavsett ägarform har god tillgång till lämpliga lokaler utifrån den kunskap som ska inhämtas.
Utifrån visionen är alla grupper prioriterade därför saknar vi en analys av konsekvenserna av förslaget och vilka kostnader detta medför utifrån ett hållbart och mer långsiktligt perspektiv som leder till en bättre hälsa för alla medborgare i Stockholm stad.
Det är positivt att förslaget till idrottspolitiskt program tar sin utgångspunkt i folkhälsoperspektivet. Det är utmärkt att programmet har en folkhälsoprägel och bygger på att idrott och motion handlar om hälsa och välmående för stadens invånare. Det är bra att ansvaret för helheten fastslås i programmet. Folkhälsa är ett ansvar för alla delarna av Stockholms stad och inte enbart för idrottsnämnden.
Förslaget till idrottspolitiskt program definierar jämställdhet och mångfald som ett av sju fokusområden, vilket vi välkomnar. Tyvärr saknas hbtq-perspektivet i det liggande förslaget. Det är välkänt att hbtq-personer har en betydligt sämre hälsa i jämförelse med befolkningen som helhet. Gruppen idrottar också i föreningsform i mindre utsträckning jämfört med andra grupper.
Staden ska både stödja och ställa krav på de bidragsmottagande föreningarna att de motverkar diskriminering. I strategin för fokusområdet ”Föreningsliv” bör ingå att idrottsföreningarna kan visa att de arbetar för att motverka alla former av diskriminering. Ett sådant arbete kan exempelvis bestå av att ledare och tränare utbildas i hbtq-kunskap och normkritik. Staden bör underlätta för föreningarna genom att i egen eller andras regi erbjuda utbildningsmöjligheter till föreningarna. Det är viktigt att staden skapar förutsättningar för att föreningar får tillfälle att utbyta erfarenheter om hur de arbetar med de här frågorna.
Vi välkomnar att jämställdhet och mångfald betonas i programmet. En indikator som rör anläggningar, såväl nya som befintliga, riktade till tjejer bör dock läggas till under fokusområdet ”Anläggningar och ytor för fysisk aktivitet”. Jämställdhetsaspekten är viktig även när det gäller spontant idrottande, vilket utövas av män i högre utsträckning än kvinnor. Fotbollsplaner fungerar oftare för killar som spontanidrottsplats, tjejer använder inte alls dessa i samma utsträckning. En genusanalys behöver göras för att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att uppmuntra även tjejer till spontanidrottande.
Vi saknar klimat och miljö i programförslaget, vilket är viktiga delar av ett modernt, framtidsinriktat idrottspolitiskt program. Idrottsanläggningar ska byggas av miljöanpassade material och med låg energiförbrukning. Exempelvis bör anläggningarnas lämplighet för solceller på taken undersökas. I samband med renoveringar av äldre idrottsanläggningar ska idrottsnämnden verka för att miljöanpassning sker.
I Älvsjö råder idag stor brist på idrottshallar. När idrottshallen på fd. Ericssonområdet rivs om ett par år kommer bristen på hallar bli ännu större. För att lösa denna situation bör en idrottshall byggas inom snar framtid. Denna nya idrottshall ska naturligtvis byggas på ett miljömässigt sätt och gärna placeras i ett kollektivtrafiknära läge. Ett förslag skulle kunna vara i korsningen Älvsjövägen och Herr Stens väg i centrala Älvsjö.
Majvi Andersson m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
Trots tidens fokusering på mat, hälsa, motion och rörelse finns det väldigt många människor som står utanför möjligheterna att idrotta, motionera och röra på sig i vardagen. Det är därför positivt att förslaget till ett nytt idrottspolitiskt program för Stockholm lyfter fram de fyra prioriterade grupperna. Men bland de prioriterade grupperna saknar vi de äldre. Deras behov av motion och rörelse för att behålla hälsa och rörlighet är stort. Många äldre tappar bort att motionera när allt som står till buds är olika mer eller mindre avancerade privata gym, därför är det viktigt att satsa på enkla lösningar, lättåtkomliga för dem som vill röra på sig. Här skulle fler utegym, lättillgängligt placerade och med varierande svårighetsgrad fylla en viktig funktion.
Ett idrottspolitiskt program utan samtidig plan för tillsättande av resurser riskerar att bara bli ett program och inget mer. Därför måste det till även resurser för att genomföra programmet så att resultatet blir en ökning av människors hälsa och välbefinnande. Lokalt i Älvsjö är t ex behovet av en idrottshall ett stort önskemål sedan många år. En idrottshall skulle stimulera till ökad aktivitet och kraftfullt bidra till att de prioriterade grupperna ges ökade möjligheter att röra på sig. I staden behövs det också resurser för att kunna bedriva simundervisning i skolor, men även på fritiden. Simning är – förutom att vara livräddande – också en alldeles utomordentlig motionsform som passar de flesta och som kan utövas från riktigt unga år. Men det gäller för staden att se till att simundervisning och möjlighet att utöva simning blir tillgängligt för alla, även för dem med bristande ekonomi. Det är beklagligt att stadens majoritet beslutat höja taxorna för hyra av sim- och idrottshallar. Det drabbar inte minst skolor och förskolor som kan få svårare att få in sådana besök i sin budget. Beslutet om höjda taxor motverkar istället för stimulerar barn och ungas möjligheter till simundervisning och till övrig lek, idrott, aktivitet och rörelse som skulle vara grundläggande för goda motionsvanor.
Motion och rörelse för unga får ofta stå tillbaka för stillasittande vid framförallt en dator. Att locka barn och ungdomar till lek och idrott är förmodligen en av de allra bästa investeringarna vi kan göra för att de ska få vara friska långt upp i åren. Det gäller att satsa på aktiviteter som får de unga att vilja röra sig. Det kan fluktuera lite över tid och ett idrottspolitiskt program måste därför vara lyhört och flexibelt. Behovet av välfungerande platser för lek, idrott, bollspel eller andra former av motion, måste ständigt ses över och ingå i all planering av byggnationer.
Utöver detta vill vi även ifrågasätta förslagets utgångspunkt att endast stadens egna aktiviteter skall behöva ge subventionerade priser till målgrupperna. Om man verkligen menar allvar med målet om ett mer mångfasetterat idrottsutbud för stadens ungdomar, bör man även se till att barn och ungdomar inte skall vara förpassade till att endast pröva sig fram till sin favoritsport. Man bör även ge dem möjlighet att därefter utöva den, oavsett deras ekonomiska förmåga. Vi föreslår därför att samtliga aktörer som tar emot bidrag från idrottsförvaltningen förbinds att subventionera priserna till de prioriterade grupperna. Till de prioriterade grupperna vill vi lägga till: Äldre över 65 år
Vi saknar förskolebarnen som en viktig målgrupp. En god folkhälsa grundläggs tidigt, både vad gäller fysisk aktivitet och en bra kost. Förskolebarnen borde därför vara högt prioriterade.
Idrott som en skyddsfaktor mot droger och kriminalitet skulle också behöva belysas bättre i programmet. I ett socialt perspektiv är också pojkars idrottande viktigt att främja.
Vi välkomnar att barn och unga med lägre socioekonomisk bakgrund ska prioriteras, eftersom låga inkomster i familjen begränsar möjligheterna att idrotta. För att leva upp till programförslagen om stöd till föreningslivet och subventionerade priser i stadens egna verksamheter för dessa grupper krävs mer resurser. Det bästa vore generellt låga priser eller kostnadsfria aktiviteter för både flickor och pojkar.
Kommunstyrelsen har i uppdrag att revidera ramavtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), vilket omfattar samtliga pedagogiska lokaler som staden hyr av SISAB. Syftet med revideringen är att effektivisera och skapa kostnadseffektiva lösningar. Det nya avtalet ska gälla från 2013-01-01 och blir ett samverkansavtal som över tid baseras på självkostnad för det samlade lokalbeståndet.
SISAB övertar ansvaret för elabonnemang, standardhöjningar i samband med underhåll, underhåll av vitvaror som inte ingår i tillagnings- eller beredningskök, vissa kostnader i samband med evakueringar, kostnader för P-platser, samt ett antal åtaganden enligt ansvarsfördelningslistan. Schablon för periodiskt underhåll för nyproduktion blir lägre under 5 år och administrativt påslag vid beställda åtgärder under 0,5 mkr upphör. Förslaget till ramavtal innefattar också tillkommande kostnader för nämnderna genom införande av baskapitalhyra, högre drift- och underhållsschablon, tomträttsavgift, drift av konstgräsplaner samt hyra av P-platser.
Förvaltningen är positiv till förändringarna i förslaget till nytt ramavtal och föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2012-08-13. Dnr 1.5.1.325-2012.
Särskilda uttalande inlämnades av vardera (S) och (V).
Stockholms län har i ett gemensamt projekt med landstinget och Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) tagit fram ett förslag på innehåll och omfattning för den framtida hemsjukvården i länet. Målsättningen är att individen ska erhålla en god, trygg och patientsäker vård och att resurserna används effektivt.
Förvaltningen ställer sig i stort positiv till förslaget om förändring av huvudmannaskap avseende hemsjukvård i ordinärt boende och för personer som tillhör personkrets enligt LSS.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2012-08-02. Dnr 1.5.1.377-2012.
Syftet med en överföring av huvudmannaskapet för hemsjukvård för vuxna i ordinärt boende ska vara att främja samordningen av insatser för den enskilde och höja kvaliteten i vården. Det finns mycket som talar för att hemsjukvård i enlighet med remissen, med kommunen som huvudman, skulle kunna ha positiva effekter för en god, trygg och patientsäker vård och vi instämmer i stort i förvaltningen tjänsteutlåtande. Enligt vår mening måste dock staden besluta sig för att satsa på att bygga upp en egen verksamhet kring hemsjukvården.
Ett genomförande av byte av huvudman kan bli rejält svårt med det valfrihetssystem som råder i Stockholm. Det innebär en oändlig mängd utförare som huvudmannen/kommunen inte bara måste träffa avtal med, utan man måste också skaffa metoder och verktyg för uppföljning av dem alla. Släpper man in hemsjukvården i Stockholms stads valfrihetssystem är vi oroade över att det kommer bli hemtjänstföretagen som satsar även på hemsjukvården utan att ha tillräcklig kompetens på området.
Hemsjukvård ställer mycket stora krav på utförarna. Det handlar givetvis om att de som verkar i hemsjukvården ska ha rätt utbildning och kompetens. Den hemsjukvård som bedrivs i dag med landstinget som huvudman, har byggt upp sin verksamhet under många år. Inget i remissen berör hur man ska agera så att dagens välutbildade och erfarna medarbetare väljer att arbeta kvar i hemtjänsten efter ett huvudmannabyte. Att bygga upp en väl fungerande verksamhet runt mycket sjuka människor är inte gjort i en handvändning. Det handlar givetvis om chefer och medarbetare med stor kompetens och utbildning för det känsliga uppdraget att vårda någon i dennes hem men det kan också handla om så basala ting som hygien, t ex ska det inte kunna förekomma att arbetskläderna hänger med mellan de olika patienterna eller att samma person sköter såväl hemtjänst som städning och hemsjukvård som t ex omläggning av sår o d, utan betryggande möjligheter till att tvätta sig och genomföra klädombyte.
Hemsjukvården ska ske upp till sjuksköterskenivå och vid verksamhetsövergången måste det kunna garanteras att fullt utbildad personal finns dygnet runt för uppdraget. Att många äldre bor kvar i ordinärt boende och således troligen också kommer att önska och behöva mer hemsjukvård framöver, ställer stora krav på sjukvårdande personal med geriatrisk kompetens.
Byte av huvudman måste säkerställa en mycket hög kvalitet i hemsjukvården. I det sammanhanget är det värt att betona att ett system med väldigt många utförare kan försvåra samverkan och att det kräver ett genomtänkt arbetssätt för att uppnå fördelarna i ett samlat huvudmannaskap för hemtjänst och hemsjukvård. Det är en verksamhet som inte tål vidlyftiga experiment utan det måste fungera från allra första dagen. Därför förordar vi att kommunen bygger upp en egen-regi-verksamhet vid byte till kommunalt huvudmannaskap.
En flytt av gränssnitt löser inte alltid samverkansproblemen. Det finns risk för att samverkansproblemen bara flyttas. I Stockholms län i stort och i Stockholms stad finns dessutom stora samverkansproblem inom länet och inom staden. Det är inte bara kommun och landsting som ska samarbeta, det är också en mängd olika företag. Därför kommer samverkan troligen fortsätta att vara ett utvecklingsområde även efter en kommunalisering av hemsjukvården.
Vi ser två risker med äldreomsorgen, den är fortsatt underfinansierad och det tubbas på kompetensen.
Äldreomsorgen inom Staden anser vi vara underfinansierad i dagsläget. För att hemsjukvården ska vara patientsäker är det viktigt att se över finansiering och även prioriteringar inom staden.
Inom omsorgen finns i dag i staden stora kompetensbrister. Dessa ställer ibland till med problem redan i dag för de sjuksköterskor som verkar inom äldreomsorgen och för de distriktssköterskor som verkar inom hemsjukvården, inte minst vad gäller delegeringar. Kompetensbristerna är en patientsäkerhetsrisk, och kommunerna kommer att behöva vässa sitt patientsäkerhetsarbete.
Sammantaget kan det finnas anledning att skynda långsamt och kontinuerligt säkerställa att det finns tillräckliga resurser avsatta.
Christina Jedestav, controller, redogjorde muntligt för det ekonomiska utfallet till och med juli månad.
Stadsdelsnämnden uppdrar till förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna.
Anmäldes till stadsdelsnämnden förteckning över inkomna handlingar, klagomål och synpunkter. Dnr 1.6.432-2012.
Stadsdelsnämnden lägger förteckningen över beslut fattade av tjänstemän enligt delegation i juni till handlingarna.
Förteckning över beslut fattade av tjänsteman enligt delegation i juni 2012 anmäldes och lades till handlingarna. Dnr 1.2.442-2012.
Stadsdelsnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 2012-08-23 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från pensionärsrådets sammanträde 2012-05-15 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från funktionshinderrådets sammanträde den 2012-08-23 anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden lägger minnesanteckningarna till handlingarna.
Minnesanteckningar från tvärpolitiska arbetsgruppens sammanträde 2012-05-02 och 2012-05-29 anmäldes och lades till handlingarna.
Göran Sjödin, verksamhetschef för barn, ungdom och vuxna, lämnade information enligt följande.
Rutiner e-post
Förvaltningen har tagit fram rutiner för överföring av e-post till och från nämndens ledamöter och ersättare. Rutinerna kommer via e-post att delges nämndens ledamöter och ersättare.
Entreprenör Mullegården
SISAB har upphandlat entreprenör för uppbyggnad av förskolan Mullegården. Kostnaden håller sig inom budgetramen.
Majvi Andersson (S) anmälde nedanstående frågor 1-3 med önskemål om att få dem besvarade vid nästkommande sammanträde.
1. Sommarjobb i Älvsjö
Av alla dem som sökte sommarjobb i Älvsjö fick bara 19 procent ett arbete. Vi tycker det är mycket otillfredsställande.
Hur kommer det sig att inte fler unga fick sommarjobb?
Vad tänker majoriteten göra för att fler unga i Älvsjö ska få sommarjobb nästa år?
2. Ungdomsstök
I Tidningen Liljeholmen Älvsjö kan man läsa att ”Nytt ungdomsstök oroar Älvsjöborna”. I inkomna skrivelser finns också brev från medborgare som oroar sig över detta.
Hur tänker majoriteten ta tag i de här problemen nu?
I samma reportage kan man läsa att förvaltningen letar efter en annan placering av Ungdomens hus i samband med kommande byggprojekt.
Vilket byggprojekt handlar det om? Hur långt har dessa planer gått?
3. Hemtjänsten
Socialdemokraterna har ställt frågor vad majoriteten tänker göra för att komma tillrätta med att hemtjänsten i Älvsjö i Socialstyrelsens undersökning 2011, har fått allra sämst betyg av alla kommuner och stadsdelar i hela Sverige.
Enligt majoriteten var en av åtgärderna för att komma tillrätta med problemet att gruppledarna i nämnden och förvaltningen skulle sammanträffa med de största hemtjänstutförarna i Älvsjö. Hittills i år har vi bara fått träffa två företag och höra vad de har att svara på kritiken.
Hur ser planerna ut för att vi ska få träffa fler av hemtjänstföretagen?
4. Högtalarutrustning i sammanträdesrummet
Majvi Andersson (S) pekade på behovet av bra högtalare och mikrofoner i sammanträdeslokalen och önskar att även gruppledarna utrustas med samma typ av mikrofoner som presidiet fått.
Även Evy Kjellberg (C) påtalade behovet av en väl fungerande högtalarutrustning i sammanträdeslokalen.
Otryggt vid pendeltågsstationen
Berit Valfridsson Berval (MP) påtalade att det kan kännas otryggt vid gångtunneln upp till pendeltågsstationen och att belysningen inte alltid fungerar som den ska. Det lämnades besked om att det är byggföretaget som i detta skede ansvarar för belysningen.
Långbrogårdsparken
Emelie Roxby Schüsseleder (V) undrade hur det har gått med ärendet vid Långbrogårdsparken och fick veta att förvaltningen varit i kontakt med berörda. Mera information i ärendet lämnas nästa gång.
Stadsdelsnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Protokoll från sociala delegationens sammanträde 2012-06-14, 2012-06-21, 2012-08-03 och 2012-08-16 anmäldes och lades till handlingarna.