Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2012-04-17
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras måndagen den 23 april 2012.
Dnr AMN 2012-0103-1.6
Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden hänvisar till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar justera paragrafen omedelbart.
Ärendet
Kommunstyrelsen har uppdragit åt stadsledningskontoret att i samråd med KF/KS kansli ansvara för uppdateringar av stadens reglementen. De ändringar som nu är aktuella i utsänd remiss är föranledda av beslut i budget för 2012.
Ändringsförslagen avser reglementen för kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden stadsdelsnämnderna och äldrenämnden. Berörda nämnder har beretts tillfälle att yttra sig över förslagen. Förslaget till remissvar avser de ändringar som föreslås inom arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. Förvaltningen har lämnat synpunkter rörande ansvaret för integrationsfrågor, ansvaret för arbetsträning/arbetsrehabilitering samt ett förtydligande kring ansvaret för yrkesutbildning för flyktingar och nyanlända invandrare under introduktionstiden.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2012.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att i huvudsak bifalla föreslagna ändringar
2. Nämnden beslutar att i reglementet § 3 lägga in följande tillägg; ”Nämnden ansvarar för de frågor rörande integrationsarbete som har en tydlig koppling till de frågor nämnden ansvarar för; arbetsmarknadsfrågor, Sfi, Komvux. Andra frågor med kopplingar till andra nämnder ska handläggas under respektive nämnd.”.
3. Frågor som rör bidragsgivning för nationella minoriteter fördelas genom att kommunstyrelsen fördelar ärenden direkt till de nämnder som bidragen avser.
4. Att i övrigt anföra
Integrationsfrågor handlar om; bostäder, utbildning, arbete, sociala frågor. Det ger helt fel signal att lägga samordningen av integrationsfrågor på en facknämnd. Integrationsfrågorna borde istället tydligt kopplas ihop med de nämnder som är aktuella genom en tydlig styrning från kommunstyrelsen och stadsledningskontoret. Nu riskerar integrationspolitiken att bli fragmentiserad. Det mest rimliga vore att frågor som rör bidragsgivning för nationella minoriteter fördelas genom att kommunstyrelsen genom sin förvaltning stadsledningskontoret fördelar ärenden direkt till de nämnder som ansvarar för de verksamheter som bidragen avser.
Särskilt uttalande
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi vill understryka vikten av att nämndens förslag till ändringar tas väl om hand i den fortsatta beredningen av ärendet. Några formuleringar i stadsledningskontorets förslag är för allmänt hållna vilket riskerar att leda till en otydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna. Det måste framgå tydligt vilken nämnd som har ansvar för vad i berörda nämnders reglementen. Detta är särskilt angeläget när det gäller området integration och området finskt förvaltningsområdet. När skrivningarna i ett reglemente blir öppna för tolkningar riskerar människor att falla mellan stolarna. De från nämnden föreslagna skrivningarna syftar till att minska den risken.
Dnr AMN 2012-085-1.6
I början av 2000-talet gick näringslivet, akademin och Stockholms stad samman kring en gemensam vision för att skapa Kista Science City. I förslaget till ny vision har tidigare utvecklingsområdena i viss mån omformulerats och blivit fyra: 1) Dynamiskt näringsliv, 2)Utbildning och vetenskaplig miljö, 3) Levande stadsmiljö. 4) God infrastruktur. För att säkerställa och stödja genomförandet av visionen har de fyra utvecklingsområdena brutits ned i delmål med mätbara indikatorer och specifika handlingsplaner i form av checklistor.
Stadsledningskontorets synpunkter och förslag på den uppdaterade visionen tar utgångspunkt i att regionen har ett kunskapsintensivt näringsliv med en växande tjänstesektor. Nyckelfaktorer för en fortsatt utveckling är att attrahera kompetent arbetskraft för att tillgodose näringslivets behov samt att det finns bostäder och väl fungerande infrastruktur. Utvecklingen i Kista Science City är inne i en ny fas med utveckling av nya affärsområden som ställer fortsatt höga krav på samverkan mellan olika aktörer. Det är av betydelse att utvecklingen sker i samverkan med andra utvecklingsnoder i regionen samt omkringliggande kommuner. Behovet av samverkan gäller både näringslivsutveckling, kompetensförsörjning, utbildning, bostäder och infrastruktur.
Stadsledningskontoret pekar vidare på att det är angeläget att den starka utvecklingskraft som finns i Kista också kommer andra stadsdelar på Järvafältet till godo genom förbättrad tillgång till arbetsplatser och service. För att säkra framtida kompetensförsörjning lyfts en tidig interaktion mellan företag och skolorna i område fram. Samarbetet mellan grundskola, gymnasium, universitet och näringsliv bör främjas och ges hög prioritet.
Stadsledningskontoret föreslår slutligen att den uppdaterade visionen godkänns och att flera nämnder, däribland arbetsmarknadsnämnden, ska stödja visionens genomförande utifrån sitt ansvarsområde.
Arbetsmarknadsförvaltningen delar för sin del i allt väsentlig stadsledningskontorets bedömningar avseende arbetet hittills och det fortsatta utvecklingsarbetet. Förvaltningen vill särskilt lyfta fram satsningar på samverkan mellan skolor på alla nivåer i området och det lokala näringslivet så att fler barn och ungdomar som växer upp på Järvafältet kan ges stöd och inspiration att välja högre utbildningar. Förvaltningen vill också särskilt understryka betydelsen av att den starka utvecklingskraft som finns i Kista Science City också kommer alla stadsdelar på Järvafältet till godo.
Arbetsmarknadsförvaltningen bidrar för sin del i arbetet med att förverkliga visionen främst genom insatser för att fler boende på Järva ska få arbete eller börja studera. Detta sker främst genom Jobbtorg Stockholm. Jobbtorgen ger stöd till arbetslösa och arbetar också aktivt för att knyta kontakter med lokala företag utifrån deras rekryteringsbehov men också möjligheter att erbjuda praktik. Förvaltningen bedriver vidare uppsökande arbete gentemot unga utanför arbete och studier. I samverkan med Järvalyftet och Hantverksakademin driver förvaltningen ett projekt för att försöka locka fler unga på Järvafältet att söka sig till hantverksyrken av olika slag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande
- Att i ärendet ha en specifik plan för hur redan boende på Järvafältet ska kunna integreras i planerna. Det gäller utbildning, arbete men även kultur.
- Att i ärendet återkomma med en specifik plan för hur närmandet mellan befintlig utbildning på Järvfältet och KistaScience City tydligare ska integreras i planerna
- Att i ärendet återkomma med en specifik plan för hur närmandet mellan jobbtorg och företag tydligare ska integreras i planerna
- Att i ärendet specificera vilket kulturutbud som åsyftas i ärendet
Ord som vision, målbild, ”The Capital of Scandinavia signalerar kvalité” återkommer i ärendet. Allt är fantastiskt. Det är bra att Stockholm ligger i framkant när det gäller forskning inom IT och kommunikation. Samverkan med forskningsvärlden är alltid av godo. Men i ärendet finns tyvärr ett språk som förvillar. Visionerna skrivs fram med ett reklamaktigt språk som är svårt att tränga igenom. Det är inte av godo för ärendet som är oerhört viktigt för norra Stockholm.
I WSP:s slutrapport från 2009 finns det en mer jordnära beskrivning av verkligheten. Utvecklingen verkar helt ha stannat av på vissa områden. Målen och visionerna har krockat med verkligheten. Att visionen ”Att erbjuda forskning och utbildning inom hela IT-områdets bredd” inte har nåtts borde kanske framgå även i texten från stadsledningskontoret.
När det gäller de starka skrivningarna om kultur finns det idag ingen tydlig bild av vad som avses och hur planerna ska förverkligas. Det viktigaste är förstås hur den befintliga strukturen av skolor, jobbtorg etc. ska komma in i ärendet. Hur ska barn och ungdomar inspireras att ta sig igenom grundskola och gymnasium? Hur ska de få förebilder och förutsättningar? Det saknas en trovärdig vision för detta, en plan som är verkligheten nära.
Ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Att delvis godkänna förvaltningens svar samt att därutöver anföra:
Att många ungdomar på Järva inte slutför sin gymnasieutbildning är ett av de absolut största problemen på Järva idag, därför är det glädjande att arbetsmarknadsförvaltningen lyfter den frågan i sitt svar och trycker på ökad samverkan på olika nivåer för att inspirera fler barn och unga till högre studier. Naturligtvis är frågan oerhört komplex och det är bara en av alla åtgärder man skulle behöva vidta. Förvaltningen nämner också att man önskar att stadsdelarna runt Järvafältet ska få ta del av den utvecklingskraft som finns i Kista Science City. Det hoppas vi ska bli verklighet även om vi vet att det är svårt.
Vi tror att ett strukturerat arbete för att få företagen i Kista att anställa ungdomar från området under sommartid skulle vara gynnsamt för hela Järva. Idag är det möjligt för stadens entreprenörer och samarbetspartners att emot sommarjobbare. Vi tror att det skulle vara gynnsamt för alla parter om det fanns ideella organisationer och föreningar som skulle få samma chans att ge ungdomar i området möjlighet till sommarjobb.
Kista Science City har utvecklats till ett stort arbetsområde med många företag som är verksamma inom informations- och kommunikationsteknologin vilket vi är positiva till. När området fortsätter att utvecklas är det vår förhoppning att det finns en genomtänkt strategi för hur man ska få fler små lokala företagare att etablera sig. För detta krävs lämpliga lokaler.
Vi ser företagarna i Kista som en tillgång för de deltagarna i SFI utbildning. Om förvaltningen skapar en relation till dessa företag kan detta vara ett sätt att få fler högutbildade SFI elever i arbete snabbt. Även Jobbtorg och Arbetsförmedling bör i större utsträckning arbeta mot företagen, både för att kunna vara behjälpliga vid rekryteringar men också för att få tillgång till fler praktikplatser .
Infrastrukturen i Kista kommer behöva långt mycket mer satsningar än de som finns idag eller planeras. Ska Kista fortsätta att bebyggas med med flera arbetsplatser måste man se till att kollektivtrafik och bilvägarna är dimensionerade för det.
Ambition i visionen om Kista Science City att på olika sätt ska bidra till en positiv utveckling i övrigt på Järvafältet ser vi positivt på. Dock är vi oroliga att det stannar vid en vision för att det skall verklighet krävs lokala insatser. I det socialdemokratiska förslaget till Husby strukturplan föreslog vi t ex att man skulle bygga en lokal som passa för en småskalig saluhall i Husby. Det är bara ett exempel på något som faktiskt är intressant både för lokalbefolkningen och besökare utifrån.
Så som Kista Science City har utvecklats är på många sätt fantastiskt och till stor del beror det på att några av de ledande företagen valt att ha sina kontor där samt det strategiska läget rent geografiskt. Att Stockholms kommun på olika sätt arbetar för att den positiva utvecklingen ska hålla i sig är bra och viktigt för Stockholm och även hela Sverige.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Arbetsmarknadsnämnden beslutar
Att i huvudsak bifalla remissen
Att därutöver anföra
Att arbetsmarknadsförvaltningarna utvecklar samarbete med Stiftelsen Electrum och samarbete med stora och medelstora företag verksamma i Kista Science City för att delvis kunna försörja sitt behov av arbetskraft från lokalbefolkningen i Järvaområdet. På detta sätt kan företagen i ICT-klustret i Kista ta ett större socialt ansvar.
Av statusrapporten hösten 2009 om Kista Science City framgår att visionen om en fungerande arbetsmarknad med ökad mångfald och integration där boende i området ges möjlighet att matcha företagens behov av personal inte har infriats till fullo. Andelen förvärvsarbetande som bor i Järva har inte ökat, trots arbetstillfällen i kista har ökat markant.
Idag erbjuder stadsdelarna i Järva sina skolelever sommarjobb, men många har svårigheten att hitta företag som tar emot sommarjobbande ungdomar. Vi föreslår att staden som företräds av arbetsmarknadsnämnden att inleda samarbete med Stiftelsen Electrum och verksamma företag i kista om att erbjuda/ta emot sommararbetande ungdomar. Vi tror på att staden kan bidra på detta sätt till att öppna dörrar för de utan eget social nätverk.
Effektiva och kalimat neutrala infrastrukturer är en förutsättning för framtida industrier. Många människor arbetspendlar från Västerås/Mälardalen till Kista. För att minska bilismen och effektivisera resande behöver staden förlänga tunnelbanan fån Kista centrum till Barkarby och senare från Hjulsta till Barkarby.
Vi ser också ett scenario där framtidsbilden Kista Science City kompletteras med strategier för miljösmarta leveranser och miljöteknik forskning.
Dnr AMN 2012-012-1.2
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar godkänna underlag för budget för 2013 med inriktning 2014 och 2015.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att justera paragrafen omedelbart
Enligt kommunallagen (1991:900) ska en kommuns budget innehålla en plan för ekonomin för en period om tre år. Den plan som nu är aktuell att ta ställning till omfattar åren 2013 till och med 2015. Stadens nämnder ska därför analysera vilka frågor som påverkar verksamhetens utveckling och ekonomi. Utgångspunkten för detta är stadens Vision 2030, förändringar i omvärlden samt analyser av den egna verksamhetens utveckling. Större avvikelser eller förändringar jämfört med den plan som kommunfullmäktige beslutade om i budget 2012 ska analyseras och kommenteras.
Under kommunfullmäktiges tre inriktningsmål görs en övergripande och sammanfattande analys av verksamheten för åren 2013 till och med 2015. I detta ingår hur nämndens verksamhet påverkas av utvecklingstendenser, strukturella frågor och förändringar i omvärlden, avsnitt 1. I avsnitt 2 redovisas den förväntade utvecklingen inom respektive verksamhetsområde. I avsnitt 3 görs en sammanfattande ekonomiska analys, utvecklingen av e-tjänster och stora projekt som inte är investeringar redovisas också. I bilagan lämnas en lokalförsörjningsplan.
Stockholm växer och i ett nationellt perspektiv har hela Stockholmsregionen en stark ställning. Förändringar i omvärlden och en vikande konjunktur påverkar förutsättningarna på arbetsmarknaden. Visserligen förväntas fler sysselsatta genom att staden växer, men samtidigt ökar också antalet arbetslösa. Arbetsförmedlingen signalerar ökande svårigheter på arbetsmarknaden för kortutbildade och grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden. Det finns en uppenbar risk att staden står inför en brist på utbildad arbetskraft samtidigt som arbetsmöjligheterna för kortutbildade försämras.
Ungdomsarbetslösheten är ännu inte så hög i Stockholm. De senaste siffrorna visar att arbetslösheten bland unga i Stockholm är cirka 8 procent och i riket cirka 17 procent. Inom vissa grupper är behoven av insatser dock stora. Det gäller framför allt unga utan gymnasieutbildning.
Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar nämndens verksamheter och får betydelse för planeringen den kommande treårsperioden. Uppdraget att rusta människor för jobb är en utmaning som kräver förmåga att anpassa verksamheten till behoven på arbetsmarknaden. Nämnden ser behov av ökade satsningar framförallt på personer som är långtidsarbetslösa, funktionsnedsatta och ungdomar med kort utbildning samt unga som står utanför både skola och arbetsliv. Nämnden bedriver ett utvecklat och fungerande matchningsarbete såväl lokalt ute på de olika jobbtorgen som centralt genom Jobbtorg Matchning. Utifrån arbetsmarknadens behov behöver matchningsarbetet förstärkas ytterligare och profileras utifrån de grupper som har störst svårigheter att få ett arbete.
Individanpassade lösningar med inslag av såväl arbetslivsinriktade insatser som utbildning i både svenska språket och andra ämnen behöver utvecklas vidare i ett fördjupat samarbete mellan sfi, vuxenutbildning och arbetsmarknadsavdelningen.
Vuxenutbildningen behöver utvecklas för att locka fler med svag ställning på arbetsmarknaden att utbilda sig. Kortare yrkesinriktade utbildningar måste kombineras med olika insatser för att få kortutbildade att också våga satsa på längre utbildningar. Studie- och yrkesvägledningen utvecklas för att vägleda fler till rätt utbildning utifrån personliga förutsättningar.
Förutom utvecklingen på arbetsmarknaden kommer såväl beslutade som aviserade förändringar i regelverket för vuxenutbildning och sfi att påverka utvecklingen av nämndens verksamhet. Den nya skollagen, vuxenutbildningsförordningen, nya ämnes- och kursplaner samt ny betygsskala är förändringar som ska tillämpas redan från juli 2012. Utredningar om tidsbegränsad sfi och införande av sfi-peng ställer krav på förändringar av sfi-verksamheten. Pågående utredning om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikesfödda kvinnor samt översynen av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå ställer nya krav och innebär förskjutningar i ansvar mellan sfi och grundläggande vuxenutbildning. Slutligen kan samhällsorienteringen påverkas om riksdagen beslutar att utvidga målgruppen.
För att nämnden ska lyckas i sitt uppdrag att rusta människor för jobb, erbjuda adekvata utbildningsinsatser och få fler att gå från bidrag till arbete är det strategiskt att fortsätta att utveckla samverkan med olika delar av arbetsmarknaden samt med Arbetsförmedlingen, stadsdelsnämnderna och andra aktörer i regionen.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
- Rätten till arbete gäller alla
- Ett livslångt lärande ger alla chanser
- Ekonomisk och social trygghet för både barn och vuxna
Arbetslösheten i Stockholm är signifikant klassbunden och drabbar hårt. En skola som inte håller måttet och lyckas leverera utbildning skapar nästa generation arbetslösa.
Det kommunala uppföljningsansvar som åläggs kommunerna har inte hanterats bra i Stockholm. Insatserna är ännu allt för svaga. Utvecklingen inom Komvux ger inte bättre förutsättningar för fler att studera. Det saknas idag en tydlig ambition från staten för unga som inte har fått den utbildning som de har rätt att få via kommunerna, det behövs andra typer av försörjning än CSN när unga ska läsa in grundskolan och Komvux.
Fler aktörer inom Komvux och SFI behöver nödvändigtvis inte betyda bättre kvalité. Just bristen på utbildad arbetskraft inom förskolan och äldreomsorgen borde leda till specifika utbildningar för just dessa yrkesområden. Att så få som 30 % är med i A-kassan är en tydlig följd av den borgliga ivern att försvaga facket genom A-kassorna. Nu slår det tillbaka.
Personer med psykiska funktionshinder eller missbruksproblem behöver insatser som är relevanta. Att bygga ut sociala kooperativ är en väg. För de unga mellan 20-25 år som varken har arbete eller utbildning och som inte har försörjningsstöd behövs kraftigt utbyggda insatser. Det är mycket oroande att den gruppen ökar. Stadens ambition vad gäller funktionsnedsattas möjlighet att få arbete inom stadens egna verksamheter måste höjas kraftigt.
För nyanlända som kommer som anhöriginvandrare krävs en tydlig plan.
Alla ungdomar och unga vuxna ska känna sig behövda och erbjudas studier eller arbete.
Ungdomar som hoppar av gymnasieskolan ska sökas upp inom 14 dagar. Staden ska systematiskt söka upp alla arbetslösa ungdomar som inte går vidare tillgymnasieskolan eller hoppar av skolan, inklusive ungdomar med funktionsnedsättningar.
Det räcker inte med tillfälliga projekt utan arbetet måste bedrivas i reguljär form.
I de analyser som USK har gjort är kort biståndstid en tung enskild faktor för att få jobb. Med en gymnasieutbildning blir det kortare biståndstid. Utbildning är en klassfråga som starkt bidrar till att även arbetslöshet är en klassmarkör. Sambandet är glasklart. Det är ett stort misslyckande att Stockholms stad inte har lyckats ge utbildning till de unga personer som nu tvingas gå på försörjningsstöd och blir ”aspiranter” på jobbtorgen. Att ha misslyckats i skolan är en faktor som starkt påverkar en individs självförtroende och psykiska hälsa. Självklart ska de ”aspiranter” som går på jobbtorgen inte tvingas in i studier. Däremot borde vi ge förutsättningar att genom jobbtorgen erbjuda basstudier med bibehållet försörjningsstöd.
Många flyktingungdomar som kommer till Sverige i de sena tonåren hinner inte lära sig tillräckligt med svenska för att klara gymnasieskolans individuella program. De är för unga för svenska för invandrare men för gamla för gymnasieskolan.
Arbete och självförsörjning är grundläggande för att kvinnor och män ska leva ett självständigt liv. Fler kommunala jobb minskar arbetslösheten. Vissa anställningar ska vara traineeanställningar för unga arbetslösa och personer med funktionsnedsättningar.
Arbetsmarknadsverksamheten ska hjälpa arbetslösa till ett varaktigt arbete och inte användas som kontrollinstrument som rycker undan människors trygghet. Inriktning och arbetssätt på Jobbtorg inklusive samverkan med försörjningsstödet behöver utvärderas i samverkan med brukarna.
I vårt kunskapsintensiva samhälle krävs god allmänutbildning för att få hållbara arbeten.
Även enkla jobb kan vara svåra att få för lågutbildade. Staden ska ha en ”infrastruktur” för vuxenutbildning utan vinstintressen där grunden är kommunala skolor och folkrörelseregi. Det är samhällets och elevernas behov som ska styra vuxenutbildningen. Privata utförare ska finnas endast när verksamheten bedrivs bättre i denna form. Skolinspektionen har i en aktuell rapport påvisat stora brister i vuxenutbildningen. För att säkerställa en god och kvalitativ utbildning krävs en kontinuerlig kvalitetssäkring såväl av offentligt som privat drivna skolor.
Människor som har valt fel utbildning måste få möjlighet att komplettera sin utbildning för att få ett arbete. Det behövs en genomlysning av komvux för att se till att verksamheten svarar mot behoven. Lågutbildade personer som står långt från arbetsmarknaden och har kommunala arbetsmarknadsinsatser måste kunna bättra på sin grundläggande kompetens för att ha en chans att få arbete.
Svenska för invandrare (SFI) är ett av våra främsta verktyg för integration. Utbildningen ska inte splittras upp på en mängd aktörer som idag. Vi vill ha en effektivare svenskundervisning. Istället för bonus till högpresterande vill vi att de som har det svårast att studera ska få bättre förutsättningar. Det ska inte vara väntetid för att få läsa svenska. SFI ska ge möjlighet till både deltids- och heltidsstudier, möjlighet att kombinera. Studier med yrkespraktik samt validera kompetens.
Kvaliteten på undervisningen ska förbättras och i högre grad anpassas till varje persons behov och förutsättningar. Lärarnas villkor ska förbättras. Grupperna ska bli mindre och undervisningen mer sammanhållen. Målet ska vara att alla som lämnar SFI ska klara nationella målet i svenska. Staden bör ta vara på människor med invandrarbakgrund som resurser inom SFI. Då kan vissa moment i undervisningen förklaras på hemspråket. Det ska vara möjligt att fortsätta på SFI även om man fått heltidsarbete. Flexibilitet är en nyckelfaktor.
Inledning
Vi kan konstatera att situationen fortfarande är allvarlig för flera grupper, särskilt vissa ungdomsgrupper, långtidsarbetslösa och de med låg utbildningsgrad. Detta trots att situationen på arbetsmarknaden i stort vänt under de senaste åren. Nu vänder marknaden igen, och antalet arbetslösa växer. Detta kräver särskilda satsningar för att inte dessa människor ska fastna i arbetslöshet. Mot bakgrund av det ser vi att vissa satsningar kräver särskilt fokus under de kommande åren.
Uppföljningsansvar 16-19-åringar
Vikten av att följa upp ungdomar blir bara än mer tydlig när vi ser att gruppen ungdomar som har oavslutad gymnasieutbildning har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden oavsett konjunkturläget. Målet om att utveckla detta arbete är därför av största vikt, och att medel tillförs för att kunna bedriva detta arbeta är avgörande. Den samverkan som föreslås i budgetunderlaget är positiv, men det än nu hög tid att gå från ord till handling.
V i behöver fler specialanpassade verksamheter för att fånga upp denna grupp innan de hamnar i långtidsarbetslöshet, och finns det särskilda program som också kan leda till att fler inom gruppen inom några år kan slutföra sin utbildning? Detta arbete måste få högsta prioritet under 2013 och kommande år, och för det krävs ökade resurser.
Jobbtorgen och utbildning
Vi konstaterar att det trots mycket positivt utvecklingsarbete fortfarande finns ett antal brister i nuvarande ordning på jobbtorget. I korthet kan sägas att jobbtorget inte fungerar tillfredställande för de människor som finns längst från arbetsmarknaden, ofta människor utan utbildning, eller med låg utbildningsnivå.
Vi förespråkar ett jobbtorg av en-dörr-in modell som tar hand om alla jobbsökanden, oavsett varför de saknar egen försörjning. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärna verksamheten och alla arbetssökande ska erbjudas individuellt stöd, vägledning, jobbcoachning, kompetensutveckling, utbildning och arbetsträning. De som av psykiska eller fysiska orsaker helt eller delvis inte förmår arbeta eller studera ska få rehabilitering inom ramen för verksamheterna.
Vi ser mycket positivt på de skrivningar som berör ökat behov av utbildningsinsatser, och menar liksom underlaget pekar på att det måste finnas en större flexibilitet i att erbjuda längre och mer långsiktigt hållbara utbildningsinsatser, som möjliggör att etableringen på arbetsmarknaden blir mer långsiktigt hållbar för individen. Utbildning återkommer som en röd tråd genom arbetsmarknadsnämndens arbete, och det är dags att rejäla satsningar görs som möjliggör att fler får möjlighet att utbilda sig under längre tid.
En viktig del i arbetet med utbildning är också att vår vuxenutbildning fortsätter med kvalitetsutvecklingsåtgärder, som säkerställer att eleverna når sina mål, och får vettiga förutsättningar när de väl valt att utbilda sig. Detta måste vara ett prioriterat arbete under 2013, då vi fortsatt sett en hel del brister i vuxenutbildningen i staden.
Integration
Vi kan bara konstatera att trots att nämnden har ett kommunövergripande ansvar för flyktingfrågor, så nämns integration inte en enda gång. Är det inte meningen att vi ska arbeta aktivt med detta perspektiv i nämnden, eller är detta ett ytterst olyckligt överseende? Är integration idag begränsat till att definieras som att man har ett jobb, eller finns det högre och kvalitativa mål för integrationsarbetet? Vi anser att det är av yttersta vikt att det blir så, och att förvaltningen därför måste återkomma med en särskild plan för hur detta arbete ska genomsyra nämndens verksamhet. Miljöpartiet vill se en ökad ambitionsnivå för att skapa en inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla behandlas lika. Det är långt kvar till en sådan stad, och detta kräver aktiva åtgärder.
Arbete med nationella minoriteter är en viktig del i arbetet för en mer inkluderande stad, och det är av yttersta vikt att staden äntligen tar denna fråga på allvar, och tillför resurser för att säkerställa den service som detta uppdrag innebär.
SFI
Fokus på utveckling av SFI är ett viktigt mål, och kopplingen mellan SFI och arbetslivet är positiv. Däremot får detta inte leda till en syn på SFI enbart som en arbetsmarknadsåtgärd, och att resultatet endast kan mätas i när personer i målgruppen fått arbete eller ej. Att faktiskt få förutsättningar för att lära sig språket oavsett kopplingen till arbetsmarknaden är ett viktigt mål i sig för Miljöpartiet, och vi anser att större fokus behöver läggas på kunskapsmål.
Undervisningen i svenska språket är ett av våra främsta verktyg för integration, och en långsiktig etablering i samhället. Språkundervisningen ska kunna genomföras parallellt med arbete, praktik, studier eller validering av kompetens. Det är viktigt att språkpraktik kan genomföras för att underlätta språkinlärning också i praktiken. Dessa praktikplatser måste dock kvalitetssäkras. Vi vill förbättra kvaliteten på sfi och anpassa den betydligt mer efter varje persons behov och förutsättningar. Grupperna ska bli mindre och undervisningen mer sammanhållen.
Miljöpartiet satsar särskilt på sfi-undervisning på modersmålet. Det skulle underlätta för framför allt analfabeter och lågutbildade elever att få svenska språket förklarat för sig på sitt modersmål istället för att direkt förväntas förstå vad en svensktalande lärare säger. Miljöpartiets satsningar ger denna möjlighet till de största språkgrupperna.
De pengar och den energi och tid som Sfi-Centrum har lagt ned på sfi-bonusen behövs mycket bättre i den ordinarie verksamheten eller riktat till dem som har behov av särskilt stöd. Sfi-bonusen bör avskaffas men resurserna ska finnas kvar i verksamheten.
Vi motsätter oss också en tidsbegränsning av SFI, då vi tror att ökat fokus på förutsättningarna för deltagarna att uppnå kunskapsmålen är av större betydelse, och att alla som läser SFI ska få möjlighet att läsa upp till en nivå motsvarande nivån för nationella provet i Svenska.
Arbete åt unga
Miljöpartiet vill att staden ska genomföra en kraftfull satsning som skapar fler jobb åt unga. Satsningen ska innehålla en bredd av arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis praktikplatser, kommunala lönebidrag till företagande och sociala kooperativ för unga utan fullgjord skolgång samt en satsning på företagande i socialt utsatta områden. Samtidigt ska antalet sommarjobb för ungdomar öka, båda inom stadens verksamheter och i privata företag. Satsningen ska samordnas av en sommarjobblots.
För att ge fler chansen att få utvecklas och skaffa värdefulla erfarenheter genom praktikplatser vill Miljöpartiet att vi ska använda våra upphandlingar som ett verktyg för att också säkerställa fler kvalitativa praktikplatser även utanför stadens egen verksamhet.
Det ska säkerställas att alla ungdomar som är i behov av utbildningsinsatser ska få tillgång till sådana. Vi behöver tillföra ytterligare resurser för att kunna höja ambitionsnivån och arbeta aktivt med att hitta arbete åt, och i vissa fall visstidsanställa, långtidsarbetslösa ungdomar som är bosatta i Stockholms stad.
Satsa på jobb inom miljö och energi
Staden bör ta ett kraftfullt samlat grepp för att främja företagandet inom miljösektorn. Fler arbetstillfällen ska skapas genom satsning på miljö- och energiteknik. Det behövs individuella insatser där sociala kooperativ kan vara en del av lösningen. Staden ska ersätta verksamheter i frivilligsfären med hälften av lönekostnaden när de anställer en långtidsarbetslös person vars arbetsgivaravgift betalas av staten.
Funktionshindrade
Stockholm stad är en av Sveriges största arbetsgivare, staden ska vara en förebild, dess arbetsplatser ska vara fri från diskriminering och ska aktivt arbeta för att målen i den nationella handikappolitiska strategin genomförs. För att konkretisera och säkerställa ambitionen i verksamhetsplanen ska en handlingsplan därför tas fram för att öka antalet anställningar av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga under 2013. En informationkampanj ska genomföras för att öka kännedomen om de ekonomiska stöd och hjälpinsatser som finns att tillgå för att underlätta anställningen av denna grupp. Staden bör också utöka samarbetet med det lokala näringslivet för att främja att även privata aktörer medverkar i detta arbetet.
Lokalförsörjning
Självklart ska vi arbeta med att säkerställa att våra resurser används på ett effektivt sätt, och att vi har lokaler som är kostnadseffektiva för våra verksamheter. Miljöpartiet anser dock också att ibland så måste andra hänsyn också tas till hur lokalerna påverkar deltagarna i verksamheten – en viktig faktor att ta hänsyn till är också att utgå från deltagarnas behov, och att valet av lokaler också kan underlätta för fler att delta i verksamheterna.
Arbetsmarknadsnämnden har nu funnits i ett och ett halvt år. Vi ser tydliga fördelar med samordningen av jobbtorgen, svenska för invandrare, vuxenutbildningen och uppföljningsansvaret för 16 – 19-åringar. Inte minst för den som tar del av nämndens åtgärder för att komma i egen försörjning.
Vi har en kraftig tillväxt i Stockholm. Hit flyttar människor från hela landet och hela världen för att leva och arbeta. Vi har en dynamisk arbetsmarknad och här skapas nya jobb, morgondagens jobb. Men Stockholms starka dragningskraft för också med sig en starkare konkurrens om jobben. För den som ännu inte tagit sig in på arbetsmarknaden och för den som saknar fullständig gymnasieutbildning är trösklarna in på arbetsmarknaden lite högre i Stockholm.
Jobbtorgen har sedan starten 2008 stöttat drygt 16000 unika individer till egen försörjning. Under senare år har insatserna utökats med fler möjligheter till utbildning, både inom vuxenutbildningen och genom de av jobbtorgen upphandlade utbildningsinsatserna. Vi har också utvecklat verksamheten genom projekt som Filur, Merit och Etablering Stockholm.
Av de 166 personer som 2011 hade en ungdomsanställning i staden var 33 procent kvar i anställning i staden efter insatsen. 10 procent fick jobb utanför staden, 14,5 procent gick vidare till studier och 6 procent kombinerade jobb och studier. Av de 203 ungdomar som deltog i Filur under 2011 var 77 procent självförsörjande sex månader efter att de avslutats.
Förvaltningens förslag till underlag för budget 2013 med inriktning för 2014 och 2015 visar tydligt på en fortsatt utveckling för att stötta fler stockholmare från försörjningsstöd till egen försörjning och vi stödjer den föreslagna inriktningen.
Under året väntas också två budgetuppdrag att redovisas för nämnden. Det ena gäller möjligheten att göra en satsning inom äldreomsorgen, liknande samarbetet mellan Arbetsmarknadsnämnden och Trafiknämnden kring Stockholmsvärdarna.
Det andra gäller att i tidigt skede göra en korrekt bedömning av människors behov för att de ska kunna gå till egen försörjning. Uppdraget att stötta personer med försörjningsstöd till arbete är idag uppdelat mellan stadsdelarna och jobbtorgen. Stadsdelarna ansvarar för dem med lägst arbetsförmåga och där det finns ytterligare bakomliggande problematik än själva arbetslösheten. Tyvärr förekommer det att människor bollas mellan jobbtorgen och stadsdelarna, även om problemet har minskat. Därför behövs det verktyg för att tidigt kunna göra en korrekt bedömning av människors behov och därmed sätta in rätt insatser för jobb: Det behövs också en tydligare gränsdragning mellan arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde och stadsdelarnas ansvarsområde. Detta kommer att minska risken för dubbelarbete och syftar till att korta tiden på försörjningsstöd för den enskilde.
Ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Den moderatledda majoriteten ger en bild av ett Stockholm som varit förskonat från arbetslöshet och utanförskap. Trots att arbetslösheten är lägre än i övriga landet och trots att de problem med stora varsel och uppsägningar är få i vår stad är sanningen långt ifrån den som borgerligheten ger sken utav. Vi har stadsdelar i vår stad som lider av massarbetslöshet, som lider av att stora grupper står långt ifrån arbetsmarknaden utan utbildning och förutsättningar att nå egen försörjning. Vi har en ungdomsarbetslöshet på cirka 8%. Detta kan vi Socialdemokrater aldrig acceptera. Varje person som går sysslolös utan att bidra till sin egen försörjning är en samhällsförlust.
Arbetsförmedlingen signalerar ökade svårigheter på arbetsmarknaden för personer med kort utbildning och grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt råder en brist på utbildad arbetskraft. Här krävs en aktiv utbildningspolitik och en medveten arbetsmarknadspolitik för att möta de krav som arbetsmarknaden fodrar. Borgerligheten saknar de förutsättningarna, det har snart 6 år av moderatlett styre visat.
Förvaltningen pekar på att det finns grupper som kräver särskilda insatser, i denna grupp återfinns unga utan gymnasieutbildningar. I och med detta menar vi socialdemokrater att det kommunala uppföljningsansvaret som åligger nämnden blir än mer betydande framöver. Förvaltningens planerade insatser för denna grupp kommer den socialdemokratiska gruppen att följa med intresse och hoppas att det skall ge ett gott resultat.
Den socialdemokratiska gruppen ser positivt på att förvaltningen lyfter frågan om kvalitet i vuxenutbildningen. Vi delar den uppfattning som förvaltningen ger uttryck för. Utbildningens kvalitet skal säkerställas genom en tydlig fokusering på mål och resultat och strategiskt utvecklingsarbete. Detta arbete har fått stå åt sidan i borgerlighetens enögda politik att skapa så kallad valfrihet.
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner månadsrapporten och beslutar att lägga den till handlingarna
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Arbetsmarknadsnämndens protokoll från den 27 mars, justerat den 2 april 2012
b) Protokoll från möte med rådet för funktionshinderfrågor den 11 april 2012, justeras den 16 maj 2012.
c) Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation inom området ekonomi/upphandling med dnr 2011-119-2.7.1, samt inom området personal med dnr 2011-0090-4.0, 2012-0143-4.0, 2011-0090-4.0.
d) Till nämnden inkomna handlingar till och med den 12 april 2012.
e) Protokoll från förvaltningsgruppens möte den 11 april 2012 justerat den 12 april 2012.
En skrivelse angående Komvux överlämnades från vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ersättaren Daniel Söderberg Talebi (V) till nämnden för beredning.
Avdelningschef Helene Bengtson lämnade följande information:
- Ett förslag till samarbete mellan förvaltningen och Kriminalvården rörande Krami har tagits fram, vilket bland annat innehåller förslaget att det kommer att återfinnas 30 platser avsedda för kvinnliga deltagare inom Krami.
- En omorganisation inom arbetsmarknadsavdelningen har genomförts som i korthet innebär att varje jobbtorg blir en enhet istället för sektion, inom avdelningen och att en ny enhet för förvaltningens egenregiverksamheter har skapats.
Avdelningschef Leif Styfberg lämnade följande information:
- En omorganisation pågår inom sfi-avdelningen som bland annat innebär att varje skola inom avdelningen bildar en egen enhet med en rektor.
______________________