Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2001-11-06
Dagens frågestund i anslutning till sammanträdet utgår.
Nämnden utsåg ordföranden Madeleine Raukas (m) att jämte vice ordföranden Tomas Rudin (s) justera protokollet 2001-11-08.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2001-10-23, dnr 101-288/2001, med bilagor.
Ordföranden Madeleine Raukas m fl (m), ledamoten Inga-Lill Persson (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Inger Stark m fl (v) yrkade att ärendet skulle återremitteras, att nämnden i övrigt skulle bifalla deras förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Tomas Rudin m fl (s) yrkade att ärendet skulle överlämnas utan eget ställningstagande samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Tomas Rudin m fl (s) anslöt sig till punkterna 5 och 6 samt till anförandetextens sista stycke i det av ledamoten Inger Stark m fl (v) framlagda förslaget till beslut.
Ledamoten Inga-Lill Persson (fp) anmälde ett särskilt uttalande.
Ordföranden ställde proposition på yrkandet om återremiss och förklarade sig finna att ärendet skulle avgöras idag.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
BESLUT
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Inger Stark m fl (v) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
samt att därutöver anföra:
Det finns en hel del bra förslag i förvaltningens förslag till budget. Några förslag vill vi gärna framhålla. Farsta har tidigare haft det bästa miljöarbetet i staden. Fortfarande görs ett bra arbete men resurserna minskar hela tiden och förutsättningarna att hålla den höga kvalitén minskar. Det finns knappast möjlighet att bedriva ett offensivt Agenda 21-arbete; det kunde man för några år sedan. Detsamma gäller ytterstadssatsningen, det finns inte mycket kvar av den. Dock strävar förvaltningen efter att utveckla det lokala demokratiarbetet. Ursprungligen var det just demokratiarbetet som var kärnan i ytterstadssatsningen; målsättningen att hålla fast vid det uppskattar vi.
Rekryteringen av särskilda kontaktpersoner för utsatta ungdomar är ett bra initiativ. Likaså menar vi att det är bra att vuxensektionen planerar ett trappstegsboende på Farsta hotellhem. Vidare finns det några mycket bra förslag inom fritiden som vi vill lyfta fram. Att alla verksamheter ska arbeta aktivt mot mobbing, rasism och sexuella trakasserier välkomnar vi. Vi menar att det är nödvändigt med ett aktivt arbeta inom dessa områden; vi förutsätter att jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män kommer in som en naturlig del i det arbetet.
Möjligheten att förverkliga dessa goda förslag finns dock inte i den borgerliga majoritetens budget. Med vänsterpartiets budget för år 2002 skulle Farsta ha haft ytterligare 65,2 mkr. att fördela. I de pengarna ligger en pris- och lönekompensation på 2,5%. Alla pris- och löneökningar måste med den borgerliga budgeten bekostas inom ram. 2,5% hade inte räckt, det är vi väl medvetna om, men det hade underlättat.
Konkurrensplanen
Vänsterpartiet avvisar den i verksamhetsplanen föreslagna konkurrensutsättningen. Vi menar att skola, fritid, socialtjänst, vård och omsorg ska finansieras av skattemedel och drivas i offentlig regi. Den demokratiska insynen minskar drastiskt vid konkurrensutsättning och de verksamheter som utsätts måste ständigt tävla om att vara billigast. Även om den borgerliga majoriteten hävdar att man även bedömer kvalitén så är det prislappan som är utslagsgivande. Dessutom menar vi att det är helt felaktigt att privata företag, ofta storföretag, ska kunna göra vinst på skola, vård och omsorg.
Demokrati
Ett av målen för stadsdelsnämndsreformen var utvecklad demokrati där medborgarkontor var ett av medlen. Medborgarkontoret i Farsta centrum har fyllt en viktig funktion och haft många besökare. Moderaterna var det enda partiet i fullmäktige som var emot stadsdelsnämndsreformen. De andra partierna i den borgerliga majoriteten var helhjärtat för och delade visionen om en utvecklad demokrati. Förslaget att lägga ner Medborgarkontoret är på flera sätt olyckligt. Moderaternas strävan har efter regimskiftet varit att urholka reformen så mycket att den inte längre har någon funktion att fylla. Genom att lägga ner medborgarkontoret tar moderaterna ytterligare ett steg i den riktningen. Det märkliga är att folkpartiet och kristdemokraterna stillatigande åser detta.
Enligt ett särskilt uttalande av SACO och SKTF får nedläggningen stora konsekvenser. En av konsekvenserna är att det blir ett ökat tryck på personalen som arbetar i informationsgruppen på Lingvägen. Informationsgruppen är redan idag högt belastad och får nu en ytterligare belastning. Facken nämner även personalen i receptionen på Lingvägen 100, 2 tr. Även de får en ökad arbetsbelastning. Vad vi kan förstå ska receptionen på Lingvägen i gatuplanet upphöra. Trycket kommer då att bli stort på receptionen 2 trappor och på den reception som planeras på Munkforsplan.
Förvaltningen medger att förslaget får allvarliga konsekvenser. En av de allvarligaste är att personer med utländsk bakgrund som inte har någon annan kontakt med förvaltningen och behöver hjälp nu inte har någon att vända sig till. Staden har tagit ett integrationsprogram. Medborgarkontoret fyllde en viktig funktion i integrationsarbetet. Det är en allvarlig inskränkning i demokratin som nu görs i Farsta.
Administration
Även på kansli- och personalavdelningen får de s.k. effektiviseringarna på grund av den snäva budgeten konsekvenser som vi menar är oacceptabla. Det går inte att tala om friskvård och åtgärder att komma åt de höga sjuktalen om man samtidigt slimmar organisationen så kraftigt att personalen riskerar att bli utbränd. Vi ställer oss helt bakom fackens åsikt och tillbakavisar nedskärningen av en tjänst på budget och redovisning, nedskärningen av en löneassistent samt alla neddragningar på IT-sektionen. Vi ställer oss även tveksamma till förslaget på "tunna klienter".
Upphandling
Vi har redan tillbakavisat förslaget till konkurrensplan. Det finns ytterligare en del i hela konkurrensutsättningen som är av stor betydelse och som vi kräver besked om. Vi har flera gånger ställt frågan vad konkurrensutsättningen kostar stadsdelen i form av resurser för upphandlingen. Nu vill vi ha svar. De pengar som hela upphandlingsapparaten kostar skulle kunna användas i verksamheten.
Individ och familjeomsorg
Inom den sociala omsorgen behövs särskilda satsningar på barn och ungdom, missbrukare och hemlösa. Farsta har allvarliga problem på alla dessa punkter. Vi ligger högt i staden när det gäller missbruk och hemlöshet. Farsta har den största andelen hemlösa i staden. Det behövs ökade satsningar på förebyggande arbete och stödet till de mest utsatta behöver utvecklas. Vår barn- och ungdomssektion och vuxensektion gör ett mycket bra arbete. De behöver ökade resurser för att kunna fortsätta att bedriva ett bra arbete. I verksamhetsplanen står det om ökad effektivisering. Vi menar att om IoF-verksamheten ska kunna leva upp till kvalitetskraven och till intentionerna i socialtjänstlagen måste de ha ökade resurser.
Förvaltningen är orolig för vad som ska hända när den nya socialtjänstlagen träder i kraft vid årsskiftet. Man oroar sig mycket för det ökande antalet överklaganden. Oron måste bottna i att förvaltningen är väl medveten om att man under flera år har balanserat på gränsen av socialtjänstlagen och att fler överklaganden kommer att ge brukarna rätt.
När det gäller insatser för ungdomar säger förvaltningen å ena sidan att insatserna beräknas öka och å andra sidan föreslår förvaltningen att två anställningar som familjebehandlare dras in. Man häpnar!
Förskola, skola och fritid
Förskoleschablonen är höjd i årets budget. Det är nödvändigt men höjningen är inte tillräcklig. Vänsterpartiet höjer förskoleschablonen med ytterligare 10%. Barngrupperna måste minskas och vuxentätheten ökas. Stressen bland barnen går långt ner i åldrarna. Sverige har skrivit på barnkonventionen. Innebörden av det är att barnens bästa måste komma i främsta rummet vilket förvaltningen tydligt uttrycker. Då måste resurserna inom förskola, skola och fritid vara tillräckliga för att kvalitén ska kunna höjas och alla barn ska få en bra start i livet. Med vänsterpartiets budget hade möjligheterna till det varit betydligt större än med den borgerliga majoritetens budget.
Farsta har en hög andel barn med utländsk bakgrund. För att kunna lära sig svenska måste barnet behärska sitt modersmål. Resurserna till modersmålsundervisningen är otillräckliga. Vänsterpartiet satsar ytterligare 10.610 kronor per elev på modersmålsschablonen. Vi menar att det är nödvändigt för att alla barn ska lyckas väl i skolan och gå ut med fullständiga betyg.
Barn i behov av särskilt stöd måste få den hjälp de behöver för att må bra och lyckas i skolan. Medlen till dessa barn är otillräckliga. Vi menar att stödenheten gör att bra arbete och uppskattar att den finns kvar.
Vi ser med stor oro på att skolorna i år har ett underskott. Mycket beror det på lärarnas löneutveckling. Utan pris- och lönekompensation i den borgerliga majoritetens budget kommer löneökningarna att gå ut över förskolans och skolans verksamhet. Detta är helt oacceptabelt.
Inom skolbarnsomsorgen måste barngrupperna minska och ytterligare resurser tillföras. Annars blir det enbart frågan om barnpassning, om ens det.
Äldreomsorg och handikappomsorg
Biståndsbedömningen inom äldre- och handikappomsorg är alldeles för restriktiv. Med införandet av det nya kundvalssystemet kommer biståndsbedömningen med nödvändighet att bli ytterligare restriktiv. Kundvalssystemet beräknas kosta 18 mkr. Inom äldreomsorgen, det vill säga drygt 40% av den totala budgeten. Även inom handikappomsorgen beräknas kostnaderna öka med 40% av budgeten. Var ska förvaltningen ta de pengarna? Vänsterpartiet är helt emot det nya systemet. Kundvalsmodellen kommer inte öka valfriheten. Vad våra äldre och funktionshindrade behöver är inte ytterligare en organisationsförändring och privatisering. Vad som behövs är mer resurser och en generösare biståndsbedömning. De ökade kostnaderna kommer inte att innebära en enda timme mer hemtjänst. Ökningen går till utförarna, inte till mottagarna.
Biståndsbedömningen måste bli generösare. De äldre måste kunna erbjudas sjukhemsplats eller en lägenhet på ett servicehus om den enskilde så önskar, kvarboendeprincipen får inte användas som ett sätt att spara pengar. De äldre och funktionshindrade måste kunna få den hjälp i hemmet som de behöver och det måste även finnas utrymme för en pratstund, en promenad eller hjälp att laga mat. Då först höjs kvalitén. Inte genom en ny organisationsförändring.
Jämställdhet och barnbilaga
Under den förra mandatperioden besluten majoriteten att det till varje budget och verksamhetsplan skulle finnas en barnbilaga. Syftet med den bilagan var att all verksamhet skulle sätta barnen i fokus, i främsta rummet som barnkonventionen uttrycker det. Efter majoritetsskiftet är barnbilagan frivillig. Vänsterpartiet menar dock att barnbilagan fyller en nödvändig funktion och att en sådan ska tillföras Farstas verksamhetsplan för år 2002.
Vi saknar även en jämställdhetsplan. Jämställdhetsarbetet ska bedrivas på flera plan. Dels in mot stadens anställda och dels ut mot medborgarna i staden; både barn och vuxna. Vänsterpartiet menar att det arbetet är oerhört viktigt för att bryta gamla mönster. Vi efterlyser ett aktivt jämställdhetsarbete i alla verksamheter och vill återinföra projektet "Jämställdhetsarbete i skolan" och permanenta det. I detta sammanhang är naturligtvis en jämställdhetsplan nödvändig."
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Tomas Rudin m fl (s) enligt följande:
att överlämna ärendet utan eget ställningstagande
att äska medel hos kommunstyrelsen för att kunna driva medborgarkontoret vidare
att komplettera verksamhetsplanen med en barnbilaga
Den borgerliga majoriteten i vår stadsdel för en politik som steg för steg ökar ojämlikheten och minskar demokratin i Farsta. Först avvecklades ett flertal av Farsta stadsdelars samlingslokaler vilket medförde ökade svårigheter och kostnader för föreningslivet. Samtidigt avvecklades det mycket givande områdesnära förvaltningsarbetet som byggts upp under lång tid i Tallkrogen, Svedmyra, Gubbängen, Hökarängen och Sköndal. Detta medförde ökade svårigheter för medborgarna att få kontakt med kommunens verksamheter och tjänstemän.
Nu avvecklas medborgarkontoret som är den enda kvarvarande verksamheten där kommunen satsar resurser på att öka kontakten med Farstaborna och därmed bidrar till en fördjupad demokrati. Detta kommer att medföra att avstånden mellan medborgare och kommunens verksamheter ökar. Det kommer också att leda till en attitydförändring från nämndens och förvaltningens sida gentemot medborgarna när den enda vägen till demokratiservice under dagtid går via låsta dörrar, telefonväxlar och datorer. Härmed har kommunen avdemokratiserats en rejäl bit då färre naturliga kontakter kommer att uppstå mellan människor och tjänstemän. Tillgängligheten till kommunen kommer att segregeras till fördel för de som kan uttrycka sig på avstånd med ord. När vi på detta sätt börjar hålla medborgarna på avstånd via datorer och telefoner minskar känslokontakten i förvaltningsutövandet. Den borgerliga majoriteten bygger murar, istället för att riva dem, mellan boende i Farsta och kommunen.
Nedläggningen av medborgarkontoret rimmar illa med kommunens och Farstas målsättning om en ökad öppenhet för utveckling av kontakten med Farstaborna. Det är bra att förvaltningen har kvar ambitionerna och sätter dem på pränt men det kan inte tas på allvar när de ekonomiska förutsättningarna för en öppen verksamhet dras in.
När de boende i Farsta nu alltmer kommer att hänvisas till datorer ökar ojämlikheten av det enkla faktum att många inte har tillgång till dator med internetuppkoppling. Följer vår stadsdel riksgenomsnittet så saknar hälften av medborgarna tillgång till denna teknik. En socialdemoratisk politik hade tagit sin utgångspunkt i det faktum att tillgången till information är ojämlik och strävat efter minska informationsklyftorna i Farsta. Vi hade utvecklat medborgarkontoret för att öka de mänskliga mötena mellan kommunen och de boende i Farsta. Vi hade ökat mängden lånedatorer på offentliga platser och bjudit in allmänheten till att närma sig kommunens information. Vi ser ett viktigt värde i att kommunen på olika sätt signalerar öppenhet, närhet och en ärlig vilja att lyssna till människor.
En annan fråga som oroar oss i förslaget till verksamhetsplan är den sk kundvalsmodellen inom äldreomsorgen. Det är ett moderat fullskaligt experiment som kommer leda till ökad ojämlikhet och minskad tilltro till kommunens möjligheter att svara upp mot människors behov. Enligt förvaltningens beräkningar kommer denna omläggning leda till kostnadsökningar för Farsta om 43 procent jämfört med i år. Denna kostnadsexplosion kommer innebära att färre får del av äldreomsorgen i Farsta. "En fortsatt restriktiv biståndsbedömning…" skriver förvaltningen trots att behoven i stadsdelen ökar. Det är märkligt att detta kan ske med såväl kristen som socialliberal medverkan.
En socialdemokratisk politik hade inneburit ökade resurser till hemtjänsten, fler omtänksamma händer i vården och en ökad kvalitet i de äldres tillvaro. Kommunen har råd, vi har tillsammans råd, att ta hand om våra gamla.
Under den förra mandatperioden beslutade majoriteten att det till varje budget och verksamhetsplan skulle finnas en barnbilaga. Syftet med den bilagan var att all verksamhet skulle sätta barnen i fokus, i främsta rummet som barnkonventionen uttrycker det. Efter majoritetsskiftet är barnbilagan frivillig. Socialdemokraterna menar dock att barnbilagan fyller en nödvändig funktion och att en sådan ska tillföras Farstas verksamhetsplan för år 2002.
Vi saknar även en jämställdhetsplan. Jämställdhetsarbetet ska bedrivas på flera plan. Dels in mot stadens anställda och dels ut mot medborgarna i staden; både barn och vuxna. Socialdemokraterna menar att det arbetet är oerhört viktigt för att bryta gamla mönster. Vi efterlyser ett aktivt jämställdhetsarbete i alla verksamheter och vill återinföra projektet "Jämställdhetsarbete i skolan" och permanenta det. I detta sammanhang är naturligtvis en jämställdhetsplan nödvändig."
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Inga-Lill Persson (fp) enligt följande:
"Biståndsbedömningen inom äldre- och handikappomsorgen ska alltid utgå från individens behov och måste självfallet följa de lagar och riktlinjer som gäller. Farsta SDN ska inte göra andra bedömningar än de som görs i andra stadsdelar. Var och en har rätt till en god äldreomsorg utifrån de egna behoven och varje enskild funktionshindrad har rätt till stöd och hjälp utifrån sina specifika behov."
Protokollsanteckning anmäldes av ledamoten inger Stark m fl (v) och vice ordföranden Tomas Rudin m fl (s) enligt följande:
"Angående planeringen och behandlingen av verksamhetsplanen för Farsta stadsdelsnämnd 2002
Beslut om verksamhetsplan för stadsdelen är årets viktigaste beslut. Både för politikerna i nämnden och för medborgarna i Farsta. Sedan 1997 har vi i Farsta öppna nämndmöten som föregås av en frågestund. Frågestunden är ett viktigt forum för medborgarna där de kan få möjlighet att ställa frågor till politiker och tjänstemän, ta upp problem och kräva förändringar. För att frågestunden ska fungera måste mötet hållas på en för medborgarna tillgänglig plats och det måste annonseras i god tid så att alla vet om det.
Inget av dessa villkor uppfylldes på nämndmötet den 6 november. Beslutsmötet var annonserat till 18.00, områdesmötet för medborgarna i Larsboda var annonserat till 19.00. Frågestunden var inställd. Annonseringen var överhuvudtaget mycket bristfällig.
Med denna protokollsanteckning vill vi från socialdemokraterna och vänsterpartiet påpeka att vi inte accepterar att viktiga politiska beslut behandlas på detta styvmoderliga sätt. Demokratin kräver öppenhet och dialog. Vi förutsätter att detta inte upprepas och att den demokratiska ordningen vidmakthålls."
Stadsdelsdirektör BrittMarie Kyndel meddelade att tjänstemän från idrottsförvaltningen inbjudits till den öppna frågestunden den 27 november för information om en blivande idrottshall i Sköndal.
Ledamoten Ola Karlsson (v) förhörde sig med anledning av verksamhetsplanen om framtidsutsikterna för den sociala dagverksamheten Kapris på Kryddgården. Förvaltningen svarade att Kapris under 2002 kommer att läggas ned, men ersätts av en annan form av verksamhet, eftersom alla enheter åtagit sig att erbjuda någon form av social verksamhet.
Ledamoten Lennart Isacsson (m) rapporterade kortfattat om nämndens studiebesök vid Strandlidens gruppbostad och dagliga verksamhet. Det bestående intrycket enligt Lennart Isacsson är att verksamheten fungerar väl.
____________________