Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2003-01-28
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) justera protokollet 2003-02-07.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet 2002-12-16.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-13, dnr 101-347/2002, med förslag till verksamhetsplan och budget 2003, inklusive bilagor.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) meddelade att de ej deltar i beslutet samt anmälde ett särskilt yttrande.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) framlagda förslaget.
BESLUT
En politik för rättvisa, utveckling och ekologisk hållbarhet i Farstaområdet
Vi representerar partierna som tillsammans utgör majoriteten i Farsta Stadsdelsnämnd. Vi genomför en ny politik för ökad rättvisa, förbättrad välfärd och en ekologiskt hållbar utveckling som formas utifrån fem tydliga inriktningsmål:
I valrörelsen lovade vi ett bättre Stockholm - ett bättre Farsta-område. Vi gick till val på att bygga ett Stockholm för alla. Med denna budget börjar vi arbeta för att uppfylla vallöftena. Nu tillförs resurser för att förbättra framför allt för barn och ungdomar samt äldre. Dessutom sker stora satsningar för att utjämna orättvisor. Efter fyra år med borgerliga nedskärningar är vi Farstabor värda bra verksamheter. Vi ska satsa på medarbetarna och sätta fart på miljöarbetet. Konsumentfrågorna samt kulturen får ett lyft. Vi ska agera kraftigt mot drogmissbruket. Våld mot kvinnor ska bekämpas på alla sätt. Förebyggande insatser byggs ut. Allt för många människor har trillat igenom skyddsnätet under de senaste fyra åren. Nu lagar vi hålen.
Farsta-området röstade rödgrönt i valet i höstas, våra partier fick nästan 65 % av rösterna. Nu ska vi arbeta vidare grundat i det förtroende vi fick. Alla behövs och är välkomna i arbetet. Vi stänger ingen dörr till konstruktiva förslag från något håll. Vi vill göra Farstas stadsdelar roligare och mer spännande att leva i. Vi är stolta över vår hembygd. Här finns mycket grönt samt bra kommunikationer och service, men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Vi vill ha ett rent och helt Farsta-område. Vi vill utveckla välfärden för oss alla. Vi tycker det är särskilt viktigt att satsa både på uppsökande, förebyggande verksamhet samt resurser för de "sköra" i Farsta-området t ex hemlösa, missbrukare och psykiskt sjuka.
Stockholm är en bra stad att leva i. Storstadens puls och modernitet kombineras med en vacker stadsmiljö samt goda förhållanden för fritid och rekreation. Samtidigt står vi inför ett antal stora utmaningar. Det har varit nödvändigt att höja skatten för att bibehålla och utveckla kvalitén i bland annat förskoleverksamheten, skolan och äldreomsorgen. Farsta stadsdelsnämnd har ett bra utgångsläge då förvaltningen och den tidigare nämndmajoriteten avslutat 2002 års verksamhet med en budget i balans. Nämnden kommer att mycket noga följa verksamheten och det ekonomiska läget, den budget som nu godkänns skall hållas.
Kommunfullmäktige har beslutat om en budgetökning för nämnden med 95,6 miljoner kronor. För de nya resurser vi nu fått till Farsta-området ska vi bl a genomföra:
Förbättra välfärden och våra verksamheter
Ge alla barn och unga en bra start i livet
Nämnden understryker vikten av att alla elever får godkänt i basämnena svenska, matematik och engelska. Språkutvecklingen är viktig inte minst undervisning i modersmålet.
Nämnden satsar på kraftfulla åtgärder för att motverka mobbing och sexuella trakasserier. Ett aktivt arbete mot detta ska ske. Aktiva insatser för ökad jämställdhet ska ske. Problem för flickor i patriarkala familjer ska särskilt uppmärksammas. Elevernas fysiska och psykiska hälsa skall förbättras. Satsningen på fritidsklubbar för alla elever i skolår 4-6 är ett led i detta.
Tidigare år har det funnits en särskild barnbilaga till budgeten, nämnden vill ha en sådan till nästa års plan.
Mötesplatser och kulturverksamhet för ungdomar
Nämnden instämmer i förvaltningens bedömning att behovet av mötesplatser för ungdomar är tillfredställt. Fritidsverksamheten fungerar väl, inte minst i jämförelse med andra stadsdelsnämnder. Utvecklingen måste dock följas noga, nämnden förutsätter att den får förslag till åtgärder vid behov. Nämnden instämmer i förvaltningens förslag och anser att det är mycket viktigt att kulturarrangemang anordnas mot rasism och främlingsfientlighet.
Ökad livskvalitet för äldre
Nämnden anser att vi har en bra äldreomsorg med duktig personal. Nämnden är angelägen om att äldre som bor kvar hemma ska kunna göra det så länge som möjligt och då få hjälp och stöd samt känna sig trygga genom t ex larm.
Bra att värdegrundsarbetet utvecklas, det ger bl a underlag för kvalitetsuppföljningar. Vissa problem har funnits i några av verksamheterna, förvaltningen har uppmärksammat och åtgärdat detta. Viktigt att alla äldre i särskilda boenden, om de så önskar, får möjlighet till regelbunden utevistelse minst en gång i veckan.
Tillgången till särskilt boende är just nu gott. Efterfrågan kan dock ändra sig snabbt, antalet äldre över 80 år ökar. Förvaltningen ska återkomma i ett särskilt ärende om Gåsö2 - byggplanerna ovanpå Farsta strands T-banestation - nämnden vill då ha belyst alternativa möjligheter att bygga flexibelt.
Förbättringar för funktionshindrade
Nämnden har noterat att det pågår arbete med särskilda boenden, bl a Strandlidens gruppbostad som inte bedöms fullvärdig. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med konkreta förslag om detta snarast.
Nämnden instämmer i att långsiktiga insatser för psykiskt funktionshindrade är mycket viktiga. Boende med rätt stöd, meningsfull sysselsättning och fungerande sociala relationer ingår i detta. Sysselsättning, gemenskap och individanpassad arbetsträning som ges genom Emma-Kuggen, Emma-café och Farsta-cirkeln är andra verksamheter av stort värde. Vidare är projektet med rörligt team viktigt. Genom utökning av teamet blir det möjligt med mer förebyggande arbete. Nämnden tillstyrker en ansökan om 1,6 miljoner kronor av centrala medel för mobilt team.
Nämnden har med oro noterat förvaltningens uppfattning om bristande resurser för bistånd för de funktionshindrade. Strikt bedömning krävs därför enligt förvaltningen. Nämnden anser att det är viktigt att värna denna grupps livskvalitet varför förvaltningen ska återkomma till nämnden om mer resurser krävs.
Nämnden understryker vikten av det arbete som sker för barn som växer upp i familjer med psykiska funktionshinder samt med missbrukande föräldrar. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att under våren redovisa utvecklingen inom detta område.
Bostadslösa
Nämnden har uppmärksammat de bostadslösas svåra situation. Vissa uppgifter tyder på att Farsta har den största andelen i staden. Det är bra med en ny jourlägenhet. Mer långsiktiga lösningar måste arbetas fram, detta i samverkan med de bostadslösa och stadens gemensamma resurser.
Bygga bostäder och utveckla Stockholm
Näringslivskontakter
Det är mycket viktigt att utveckla kontakterna med näringslivet inom området. Detta bl a för att slå vakt om och öka sysselsättning samt utnyttja områdets resurser på bästa sätt. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att ordna ett möte med företagarna inom området. Inför det mötet bör en inventering ske av lediga butiks-, industri-, kontorslokaler inom området.
Utveckling av nära centrum
Läget för de olika stadsdelarnas centrum ska inventeras. Även i de minsta krävs en grundservice för att skapa god livsmiljö för invånarna.
Farsta centrum
Farsta Centrum är en mycket väl fungerande detaljhandel. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att tillsammans med stadens gemensamma resurser göra en samlad genomgång av planerna och möjligheterna för Farsta centrum och det närmaste området. Bl följande ska belysas:
Bostäder
Det byggs inte tillräckligt med bostäder. De planerade få och små byggena är försenade. Titta t ex på f d skolan i Larsboda - nya lägenheter är inte klara förrän i år, radhusen är två år försenade! Staden har just fått mera pengar av staten för fler bostäder. I Farsta-området finns mark, goda kommunikationer, arbete, affärer och möjligheter till fritidsaktiviteter. Nämnden har tidigare godkänt ett antal förslag till förtätningar, dessa har ännu ej genomförts. Nämnden är angelägen om att allt görs så att vi kan bidra till den nödvändiga bostadsutbyggnaden, dock utan att de viktiga gröna områdena förstörs. Nämnden är vidare angelägen om att dessa frågor behandlas i en helhet. Den av fullmäktige beslutade Vision Söderort är ett underlag för detta den bör dock bearbetas vidare. Utbyggnaden av området måste ske i nära dialog med medborgarna och föreningarna. Vi måste komma vidare i frågan om Ekopark Syd och Magelungen. Förvaltningen bör under våren ordna ett öppet möte om utvecklingen av Farsta-området samt bereda dessa frågor.
Ekopark Syd, rädda Magelungen!
Vid nämndens sammanträde den 27 mars 2001 beslutades, i full enighet, att tillstyrka omfattande åtgärder för att rädda Magelungen. Det är mycket bra att partierna är överens i denna viktiga fråga. Ännu har inte mycket hänt varför vi nu måste hitta en ny form för att fortsätta arbetet för att rädda Magelungen.
Ett antal föreningar har i en skrivelse redovisat ett förslag om Ekopark Syd. Vid sammanträdet 23 april 2002 lämnade s-gruppen en skrivelse "Rädda Magelungen, utveckla vår närmiljö" (§ 93). Arbetet för att rädda Magelungen och utveckla Ekopark Syd måste nu snabbt drivas vidare. Detta kräver resurser för planering och samordning av åtgärder i samverkan med andra förvaltningar, bolag och kommuner uppåt och nedåt i sjösystemet. Högdalenverket och dess miljöpåverkan ska belysas. Nämnden beslutar, under förutsättning att vi får pengar, att "Projektgrupp Ekopark Syd och Magelungen" tillsätts för att ta ansvar för och driva arbetet så snabbt som möjligt. Gruppen bör bestå av cirka fem heltidare: en arbetsledare, en biolog (för landbiologi), en informatör, en limnolog (för vattenbiologi) samt en friluftssakkunnig - den sistnämnda funktionen kan även kopplas till hur vi alla mår, hur folkhälsan kan förbättras.
I Kommunfullmäktiges budget 2003 står bl a:
"Gör Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad
Arbetet med miljöförbättringar och omställning till ekologisk hållbarhet skall förstärkas och resurserna för detta ökas."…"För att minska den negativa miljöpåverkan som stadens mark och vatten i dag är utsatt för krävs många åtgärder. Först och främst skall utsläppskällorna begränsas, men även rening av utsläpp och sanering av redan oacceptabelt förorenade områden krävs. Ett kontinuerligt vattenprogram upprättas och mark/vattensaneringar genomförs. För att göra det ekonomiskt möjligt att sanera förorenade mark- och vattenområden, liksom andra kostsamma miljöprojekt, instiftas den s.k. "Miljömiljarden". Fonden skall användas för att betala Stockholms "miljöskulder", dvs. rester av tidigare verksamheter som innebär stora ekonomiska ansträngningar att åtgärda i dag."
Det är viktigt att ta tillvara de goda erfarenheterna av projekt "Ytterstadssatsningen" och "Hållbar livsmiljö i Farsta" bl a det öppna arbetssättet i nära kontakt med invånarna och föreningsverksamheten.
För att ta ansvar för och styra detta projekt föreslås en styrgrupp med politiker och ledande tjänstemän från SDN Farsta; SDN Vantör; Huddinge kommun; Stockholm Vatten; Gatu- o Fastighetsnämnden; Stadsbyggnadsnämnden; Högdalenverket mfl. Det är angeläget att det arbete som skett i ett antal föreningar om Ekopark Syd och Magelungen fortsätter, ett nätverk har diskuterats. Även detta nätverk bör i så fall vara representerat i styrgruppen.
Projektgruppen enligt ovan bör organisatoriskt tillhöra vår förvaltning. Deltagarna kan med fördel komma från vår förvaltning, från Vantörs SDF, Huddinge kommun och Stockholms stads vattenvårdsprogram m fl intressenter. Gruppen bör sitta tillsammans och koncentrera sig på detta projekt. Den bör rent fysiskt finnas i den blivande Ekoparken och i Magelungens närhet. I Fagersjö centrum har Svenska Bostäder tomma lokaler som bl a ytterstadssatsningen tidigare använt, de passar utmärkt för denna projektgrupp. Lokal för större möten finns i Fagersjöskolan. Projektet behöver en budget för sina egna kostnader, för styrgruppens kostnader mm. Vissa mindre åtgärder bör kunna genomföras efter utredning av projektgruppen samt beslut i styrgruppen. Arbetet bör bedrivas så snabbt som möjligt, nämnden är dock medveten om att svåra tekniska problem måste lösas. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att snarast ansöka om ett första bidrag på 5 miljoner ur "miljömiljarden" enligt ovan. Därutöver tillkommer kostnader för de åtgärder som krävs för att rädda Magelungen och för utvecklingen av Ekopark Syd, dessa kostnader ska projektet bedöma och ansöka om.
Rent, helt och tryggt Farsta-område
Nämnden noterar att vi lever i ett grönt och fint område. Vissa fläckar finns dock. Renhållningen och snöröjningen är inte alltid tillräcklig. Åtgärder skall vidtas snabbare för att få bort klotter, i vissa fall skall förändringar av ytor mm ske för att förhindra klottring. Belysning som inte fungerar skall åtgärdas inom 2 dagar, mörka gångvägar minskar tryggheten. Om viss belysning ofta slocknar bör de bytas mot annan modell. Skrotbilarna är ytterligare ett problem. De skräpar ner samt används ibland för olaglig verksamhet, de bör kunna tas bort inom en vecka. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med en rapport om detta. Vi är angelägna om mer blomsterutsmyckning och konst t ex i våra olika stadsdelscentrum.
Nämnden noterar det mycket angelägna och goda arbete som sker inom det lokala brottsförebyggande rådet. Det är viktigt att detta fortsätter och utökas tillsammans med andra goda krafter t ex föreningslivet och företagare.
Bryt segregationen och fördjupa demokratin
Långtidsarbetslösheten och försörjningsstöd
Nämnden är mycket angelägen om att alla arbetsföra är i arbete. Om inte den enskilde, arbetsförmedlingen och stadsdelsförvaltningen kan ordna detta inom tre månader bör den enskilde anvisas annan sysselsättning. Nämnden har noterat de goda resultaten av olika former av insatser bl a gruppverksamhet som syftar till att få fler att komma in på arbetsmarknaden. Nämnden är förvånad över att arbetsförmedlingen har aviserat att de inte kan erbjuda lika mycket stöd i fortsättningen för denna verksamhet. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att arbeta vidare med detta.
Nämnden delar förvaltningens oro för resurserna vi tilldelats för försörjningsstödet. En omfattande minskning av utbetalningarna skedde 1999-2001, minskningen har nu bromsats upp. Åtgärder för arbetslösa minskar. För den enskilde och för ekonomin i nämnden är det mycket angeläget att alla tänkbara åtgärder sker för att fortsätta minska behovet av socialbidrag. De som behöver bidrag skall självklart även i fortsättningen få detta. Fördelningsnycklarna i staden verkar missgynna vårt anslag. I dagens beslut kommer nämnden att uppmärksamma kommunstyrelsen på att bedömningen är att budgeten redan vid årets ingång är 10,2 miljoner kronor under nuvarande kostnadsnivå. Nämnden har fått information om att en översyn pågår av fördelningsnycklarna.
Kultur och konsumentvägledning
Nämnden är mycket angelägen om fler insatser inom detta område. Kultur betyder odling, vår kultur ska odla oss. Kultur ska finnas i nya kanske helt oprövade miljöer som en väg att öppna kulturen för alla.
Föreningsverksamheten skall stödjas bl a genom tillgång till lokaler. Ansvaret för stöd till samlingslokalerna skall enligt fullmäktiges beslut övertas av kulturnämnden. Beslutet innebär även att stödet ska tillgodose behovet av samlingslokaler i alla delar av staden och det skall innebära att föreningslivet ges tillgång till bra och billiga lokaler. Nämnden anser att det är viktigt att lokala kontakter och kunskaper tas tillvara även inom detta område, vi föreslår att kulturnämnden i sitt beredningsarbete överväger om delegering kan ske till SDN.
Biblioteken och skolorna är naturliga kulturhus inom stadsdelarna. Kultiveringen av Farsta-området innebär vidare att fler mötesplatser för kultur ska finnas. Ett första steg är den katalog som den nya kultursekreteraren sammanställer. Utbudet och informationen ska även finnas på nämndens webbplats. Nämndens anslagstavlor för föreningarna inom området är en annan kanal. Farsta-området skall präglas av etnisk och kulturell mångfald. Barnen är särskilt prioriterade. Medborgare som upplever sig som ensamma och isolerade är en särskild utmaning att nå med vårt nya kulturutbud. Fortsatt arbete skall ske med en friluftsscen inom Farsta-området.
Medborgarnas delaktighet
Nämnden är mycket angelägen om att medborgarna deltar i och delar ansvaret för verksamheten. Det räcker inte att be om förtroende vid valen vart fjärde år. Erfarenheten är att engagemanget ökar vid förändringar – särskilt om dessa upplevs negativa. Då är många med på nämndens öppna möten, vilket är bra för dialogen men väl sent för andra åtgärder. Nämnden vill att engagemanget och deltagandet sker närmare den verksamhet som direkt berör medborgaren. Vi vill fortsätta utvecklingen av elev/föräldrar/medarbetar inflytandet i skolorna; av brukar/anhörig/medarbetarinflytandet i särskilda boenden. Vi har redan pensionärs- och handikappråd, vi ska arbeta för ett ungdomsråd.
I arbetet med tidigare ytterstadssatsningen, numera stadsdelsförnyelsen, finns nya former för deltagande och ansvarstagande för stadsdelar och utvecklingen som vi ska bygga vidare på.
Under året ska inom varje stadsdel, i befintliga lokaler, öppnas en plats för medborgarservice. Där ska medborgarna få information om verksamheterna samt om annan offentlig verksamhet. En viktig förändring pågår inom all offentlig verksamhet. Den ökar successivt möjligheterna att från en plats klara av sitt ärende genom att kunna kommunicera, kunna fylla i blanketter osv. Nämndens nya medborgarservice är en del av denna förändring. Förvaltningen ska snarast utveckla webbplatsen som är en viktig kommunikationsväg, den ska kompletteras av platserna för medborgarservice samt en god telefonservice.
Verksamhetsplaneringen och medborgarna
Denna verksamhetsplan har förvaltningen tagit fram under tidspress då fullmäktige fastställde budgeten 6 december 2002 eftersom det var valår förra året. Det är angeläget att medborgarna och medarbetarna så snart som möjligt får en plan och en budget för nämndens omfattande verksamhet. Nämnden beslutar därför enligt förvaltningens förslag, även om detaljer i planen kunnat utformas annorlunda. Innan nästa verksamhets- och budgetbeslut ska en dialog ske hur planen, budgeten, kvalitetskraven och de separata planerna t ex jämställdhet ska samordnas för att underlätta för medborgarna, medarbetarna och nämnden att bedöma underlaget och vilka effekter de får på verksamheten. T ex ska det i inledningens sammanfattning mycket tydligt framgå vilka förändringar som sker i förhållande till föregående års verksamhet.
Budgeten 2004 för Stockholms stad ska behandlas av fullmäktige 16-17 juni. Nämndens budget bör då kunna beslutas vid möte i oktober eller november. Nämnden är angelägen om att så många som möjligt, i första hand medborgarna och medarbetarna, deltar i dialogen inför detta beslut.
Medarbetarna
Medarbetarna är helt avgörande för verksamhetens kvalité. Nämnden är angelägen om att alla tänkbara åtgärder sker för att säkerställa personalförsörjningen samt förebygga långtidssjukdom och hög personalomsättning. En god arbetsmiljö, bra arbetstidsutläggning och arbetsledning, positiva kontakter med invånare/brukare och arbetskamrater i samma grupp är avgörande.
I den nya lärarutbildningen ingår verksamhetsförlagd utbildning, nämnden är angelägen om att alla skolenheter tar emot lärarstuderande. Alla outbildade vårdare i verksamheten för funktionshindrade bör snarast få en grundutbildning. Stadens gemensamma personalresurs bör hitta en lösning på problemet med att många barnskötare som är intresserade av utbildning till förskollärare inte kan få denna då de ej har behörighet till högskola.
De fackliga företrädarna är viktiga, utvecklingen ska ske i nära samverkan med dessa.
Nämnden har med förvåning noterat förvaltningens konstaterande att den tidigare majoritetens konkurrensutsättning och avknoppning medfört övertalig personal i nämndens verksamhet! Nämnden uppdrar åt förvaltningen att snarast redovisa detta samt åtgärder för att komma tillrätta med ev. återstående övertalighet.
Mål, åtaganden och uppföljning
Nämnden är angelägen om att förbättringen av förskoleverksamheten sker så snabbt som möjligt. Målen är att se som en norm, hänsyn ska tas till situationen i den enskilda gruppen. Nämnden är särskilt angelägen om att tydlig kommunikation sker med föräldrarna i de förskolor där förbättringen inte kan ske snabbt beroende på lokalproblem mm. Förvaltningen ska för dessa verksamheter tillsätta genomförandegrupper med representanter för föräldrarna och medarbetarna.
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att i samband med uppföljningen för de första fyra månaderna särskilt redovisa förskolegruppernas storlek, åtgärder för barn i behov av särskilt stöd samt hur skolorna använt sina utökade resurser. Nämnden vill ha en sammanställning över personalkostnaderna i de olika verksamheterna. Nämnden vill även för Hökarängsskolan ha en särskild redovisning av pedagogiska och ekonomiska resultat några år bakåt med vidtagna och planerade åtgärder samt en prognos några år framåt.
Till nämnden ska regelbundet redovisas medborgarnas mer generella synpunkter och klagomål samt de åtgärder som vidtagits.
Nämnden anser att de av förvaltningen föreslagna planerna för information och mångfald kräver ytterligare överväganden varför de återremitteras för behandling bl a i beredningarna enligt nedan.
Fortsatt arbete samt beredningar
Nämnden beslutar om ett antal beredningar för att följa och utveckla verksamheten detta år samt för dialog inför nämndens budget för 2004. Nämnden beslutar nu om följande beredningar:
Utöver dessa beredningar har nämnden redan utsett ett presidium samt en social delegation. Nämnden beslutar uppdra åt den sociala delegationen att särskilt följa utvecklingen inom socialpsykiatrin, regelbundet till nämnden redovisa utvecklingen inom det sociala området samt vid behov föreslå åtgärder, främst förebyggande.
13. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) och ledamoten Inga-Lill Persson (fp) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
Stockholmarna är Stockholms största tillgång. Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Genom en betydligt större valfrihet fick allt fler människor möjlighet att träffa de avgörande valen i livet själva. Det gällde t ex inom förskola, skola och äldreomsorg. Genom möjligheten att ombilda hyresfastigheter till bostadsrätter fick många människor möjligheten att ta makten över sitt boende. Ett kraftigt minskat socialbidragsberoende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid. För oss som liberaler är denna utveckling självklar; det offentliga ska ge människor goda möjligheter, men de viktigaste valen i livet skall göras av människorna själva.
Ny bryts denna trend och politikernas makt ska öka och medborgarna får mindre att säga till om genom minskade valmöjligheter och mindre pengar i plånboken beroende på skattehöjningarna. För många människor kommer den föreslagna skattehöjningen att bli kännbar. Man behöver inte ha särskilt hög lön för att plötsligt förlora hundratals kronor i månaden. Tillsammans med den vansinniga fastighetstaxeringen, kommer detta allvarligt försämra stockholmarnas ekonomi. Det kommer i flera fall synas i ökat socialbidragsberoende.
Nästan lika allvarligt som skattehöjningen är den nya majoritetens oförmåga att prioritera. Det är uppenbart att den nya majoriteten ser en skattehöjning som något önskvärt i sig, snarare än som en nödvändighet för att upprätthålla en god service.
Vi liberaler som bor i Farsta tycker att vi bor i en unik del av Stockholm. Hos oss finns allt; olika sorters bebyggelse, närheten både till natur och köpcentrum, ett rikt idrottsliv och en stor sammanhållning trots att vi är människor från olika kulturer och samhällsgrupper. Detta är en tillgång för Farsta med omnejd.
Men vi ser också riskerna i att det hos just oss finns stor arbetslöshet, färre arbetsplatser och lägre utbildningsnivå än i övriga staden. Vi vill ta upp kampen så att de södra förorterna inte utarmas; att vi ska kunna känna oss trygga, att arbetstillfällena ökar, att de äldre ska få full service, att flera förortscentrum kan uppstå, att barn ska kunna få en högklassig utbildning och att kulturlivet uppmuntras. Det gör man inte genom det passiva program som nu förslår utan genom offensiva satsningar där medborgarna storas egna kraft kan ges utrymme.
Socialpolitik
Det som folkpartiet kallar det glömda Sverige är de som får se kraftiga bakslag i den budget som majoriteten i Stadshuset och stadsdelsnämnd nu presenterar. Utbyggnaden av äldreomsorgen stoppas, äldreomsorgspengen som myndigförklarade de äldre tigs ihjäl, om kvalitetshöjningar inom äldreomsorgen är det tyst och de senaste årens kraftiga höjningar av anslagen inom äldreomsorgen stannar av. Men inte bara de äldre får betala; insatserna för de funktionshindrade ska bli "mindre omfattande" och denna del av budgeten är redan underbudgeterad enligt förvaltningen. Så är även försörjningsstödet där underbudgeteringen är 10.4 miljoner! Verksamhetsplanen innebär inte, vilket det står i den, förbättringar för funktionshindrade, utan försämringar. Att låta äldre, funktionshindrade och de ekonomiskt allra mest utsatta stå tillbaka är inte en politik som vi kan dela.
Istället för att minska på möjligheterna för arbetsmarknadsinsatser som förvaltningen förslår vill vi se en offensiv för att bryta den negativa kurvan mot ökat socialbidragsberoende. Från folkpartiets sida föreslår vi att en modell som vi kallar "Stockholm jobbar" införs. Detta innebär att människor erbjuds stöd att komma in i arbetslivet. Vi vill avskaffa försörjningsstödet i dess nuvarande form, för dem vars enda problem är arbetslöshet. Istället vill vi införa en jobbersättning på något högre nivå som ersättning för att man deltar i "Stockholm jobbar". Individen får använda en "jobbpeng" som följer henne till en form av sysselsättning. Det kan vara ett arbete i kommunal regi eller i privat sektor, t ex genom bemanningsföretag. Genom att få arbetslivserfarenheter och ett kontaktnät på arbetsmarknaden bör individen så småningom kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Försörjningsstödet ska vara det yttersta skyddsnätet att ta till, inte en långsiktig lösning på försörjningsproblem, som det ofta utgör i dag för många människor. Farsta stadsdelsnämnd bör arbeta för att denna modell förverkligas.
Funktionshindrades behov har under de senaste åren stått högt på dagordningen. Stora tillgänglighetsåtgärder har varje år genomförts. Nu bryts den trenden. Funktionshindrades behov av bistånd får inte vara beroende av vilka budgetramar som finns, vilket nu förslår, utan på den enskildes lagliga rätt till stöd. Utöver detta måste bristen på boenden för människor med funktionshinder ökas. Även människor med funktionshinder måste få bestämma över sitt eget liv. Även här behövs det en utveckling av valfriheten – inte en stopp för den.
Valfrihet
Valfrihet är inte en politisk paroll. Valfrihet handlar om att människor ges makt över sina egna liv. Att det offentliga finansierar men den enskilda människan får fatta det viktiga valet. Den nya majoriteten i Stadshuset tilltror inte stockholmarna att klara det. Stadsdelsnämnden följer i samma spår: istället för reell makt erbjuds medborgarna åtgärder som dialog med politiker, kostnadskrävande medborgarkontor och diverse informationsinsatser. D v s politikerna talar till medborgarna – och det är naturligtvis viktigt - men medborgarna får inte mera makt. Vi vill se något annat: en tilltro till medborgarna att välja den service de vill ha och inom det politiska området bör reformer mot ökad demokrati kunna tas exempelvis genom flera lokala omröstningar. Människor som känner makt i sin vardag är betydligt mera benägna att också ta ett politiskt ansvar.
Majoriteten tycker att fristående alternativ skall, så långt det går, stoppas. Enskilt drivna förskolor och skolor skall få sämre villkor. De invånare som väljer privata alternativ skall straffas genom att mindre resurser tilldelas de enskilt drivna verksamheterna. Vi anser att förskolor och skolor som erbjuder alternativa pedagogiker, arbetsformer och styridéer är en oersättlig tillgång.
Valfriheten är en hörnsten i offentlig sektor av hög kvalitet. För många människor är möjligheten att välja mellan t ex olika vårdgivare avgörande för hur man upplever kvaliteten i vården. Valfriheten är helt enkelt en viktig kvalitetsfaktor. Naturligtvis har valfriheten, även om det är sekundärt, också stora positiva effekter på den kommunala organisationen. Vetskapen om att man inte kan ta alla brukare för givna leder till ett mer utvecklat kvalitetstänkande. Konkurrensen leder till högre kvalitet.
Anställda i staden förbjuds nu att knoppa av verksamheter – möjligen gynnar det stadsdelsnämndens besvär med omstrukturering, vilket framförs i verksamhetsplanen, men det gynnar inte medborgarna. Personalen inom offentlig sektor har allt att vinna på valfrihet och konkurrensutsättning. Det har på senare år blivit alltmer uppenbart att den offentliga sektorn har svårt att attrahera unga människor. Lönen är en viktig faktor och konkurrens också inom den offentliga tjänstesektorn har lett till att duktiga medarbetare kan söka sig till andra arbetsgivare om villkoren inte är tillräckligt goda. I praktiken är detta nu en realitet och lönerna inom den offentliga sektorn har börjat stiga och arbetsvillkoren förbättras.
Förskola
Ett maxtak för gruppernas storlek bör införas. I verksamhetsplanen diskuteras samma antal barn som maximalt får finnas i en barngrupp, som folkpartiet har förslagit. Ett maxtak innebär just ett tak och får aldrig innebära att befintliga små grupper utökas för att upprätthålla ett "medeltal" för barngruppernas storlek. Arbetet bör vara betydligt mera ambitiöst än att bara säga att arbetet för att minska barngrupperna ska "påbörjar under året". Vi noterar att socialdemokraternas vallöfte om två barn färre per barngrupp även det var ett löfte som inte kommer att hållas.
Resursförstärkningen till förskolan bör gå direkt till förskolorna. Ett system med förskolepeng bör införas från 2004.
Skola
En utvecklad syn på skolan lyser med sin frånvaro i verksamhetsprogrammet. Detta är allvarligt just hos oss eftersom färre elever i Farsta än i övriga staden går vidare till högre studier.
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Grundskolans viktigaste uppgift är att lära eleverna läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är helt avgörande för elevernas förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning. Endast motiverade och kompetenta lärare som känner starkt stöd kan genomföra detta. Synen på lärarnas oerhört avgörande roll nämns inte i verksamhetsplanen. Vi vill se en skola där lärarnas kompetens tas till vara och där stödet för deras insatser ökar.
Ett skrivutvecklingsschema, vid sidan av Läsutvecklingsschemat (LUS), bör införas successivt. Farsta bör arbeta för att vara med redan i inledningen.
För skolan del innebär förslaget till ny budget nedskärningar det kommande året. Folkpartiet har förslagit förstärkningar med 100 miljoner mera än vad som finns i kommunens budget.
Det hade lett till en höjning av skolpengen på 10 procent. Majoritetens höjning av skolschablonen med 3 procent är ett bottenrekord att den är 5 procent hos oss räcker inte. Skolpengen, som är den del av schablonen som går direkt till skolan, höjs inte alls. Folkpartiet gör en annan bedömning av behoven. Vi menar att de prioriterade områdena behöver ökade resurser, men att det är minst lika viktigt att resurserna går direkt ut i verksamheterna. Det innebär t ex att de ökade anslagen som vi föreslagit till förskola och skola går direkt ut till respektive enhet. Vi litar på personalens professionella bedömning av var behoven är som störst.
Äldreomsorg
En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns äldreomsorg av god kvalitet för de äldre, som behöver service, omsorg och vård. Det innebär att äldreomsorgen skall präglas av inflytande, individualisering, trygghet och valfrihet.
Under förra mandatperioden lades en ny kurs för Stockholms äldreomsorg. Den enskilda människan har satts i centrum. Valfrihet i hemtjänsten, en strategi för kvalitetsutveckling, arbetet med kvalitetsgarantier har påbörjats, liksom planering för valfrihet i boendet, kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättandet av en äldreombudsman och stora ekonomiska tillskott är något av allt som genomförts.
Dessvärre sätter den nya majoriteten stopp för fortsatt utvecklingsarbete och förnyelse av äldreomsorgen. De ökade medel som tillfördes under folkpartiets år som ansvariga för äldreomsorgen, stoppas. Majoriteten har sagt nej till de höjningar som folkpartiet i år föreslagit inom äldreomsorgen. Istället ligger äldreomsorgspengen kvar på samma nivå. Effekterna av denna njugga politik märks tydligt även här hos oss i Farsta. Vi noterar att de äldres rätt till att själva bestämma vem som ska komma in i deras hem genom att få välja hemtjänst samt att behoven av fortsatta kvalitetshöjningar inom äldreomsorgen ej nämns i verksamhetsplanen.
Under förra mandatperioden genomfördes en kraftig utbyggnad av nya platser i äldreboenden. Målet om 500 nya platser överträffades. Detta arbete måste fortsätta. Den kraftiga utbyggnaden av äldreboenden har resulterat i att köerna till äldreomsorgen har kapats. Folkpartiet delar inte förvaltningens uppfattning att utbyggnaden av äldreomsorgen bör avstanna. Man måste se hela staden som en helhet i dessa frågor. Ingen gång har prognoserna visat sig stämma eftersom man alltid underskattar ökningen av hur mycket äldre stockholmarna blir för varje år. Vi vill inte tillbaka till de köer till äldreboenden som vi tog över 1998 där äldre inte kunde erbjudas det stöd de hade rätt till. Folkpartiet vill fortsätta utbyggnaden och moderniseringen av stadens äldreomsorg.
Kultur
Farsta är en stadsdel rik på kulturliv. Det gäller dels det fria kulturlivet där Kulturhuset i Gubbängen är det senaste tillskottet, men även de offentliga institutionerna. Att sammanföra biblioteken, med kulturskola och andra kulturverksamheter under kulturnämndens ansvarsområde var en lyckad åtgärd som måste försvaras. Det nära samarbetet som möjliggörs genom denna administrativa åtgärd kan komma många till del genom en ökad gemensam satsning. Biblioteket och Kulturskolan i Farsta är ett utmärkt exempel på detta. Dessa stora utvecklingsmöjligheter får inte slås sönder av politisk klåfingrighet att förändra strukturen inom verksamheten. Stadsdelsnämnden bör stödja utvecklingen av dessa kommunala institutioner men inte kräva att de återförs till stadsdelsnämnden.
Inriktningsmålet för nämnden föreslås vara att "Den lokala kulturverksamheten ska utgöra ett komplement till stadens allmänna utbud". Det är viktigt att komma ihåg att det lokala kulturutbudet ska upprätthålla samma krav på professionalitet och kvalitet som det övriga kulturutbud som staden finansierar.
Stadsmiljö
På sina håll i vår stadsdel behövs det kraftiga prioriteringar av utomhusmiljön och medborgarnas trygghet. Som en första åtgärd bör stadsdelsnämnden inventera de ytor som nämnden har ansvar för och som förfulas och förslummas genom klotter. Medborgarna har rätt att kräva att få leva i en klotterfri miljö och att stadsdelsnämnden ska åtgärda detta så snabbt det uppkommer. För att få en effektiv klotterbekämpning bör ambitionen vara att det ska vara borttvättat på 24 timmar. Förvaltningen bör ges i uppdrag att genomföra ovannämnda inventering och utarbeta ett system för att få bort klottret inom 24 timmar."
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
1. STADSDELSNÄMNDERNA – NAVET FÖR EN UTVECKLING AV STOCKHOLMS STAD
Ökad demokrati
Medborgarnas rätt till inflytande, insyn och delaktighet är ett bra argument för att utveckla stadsdelsnämnderna i Stockholms stad. De bör ges större möjligheter att påverka förhållandena för medborgarna inom sitt geografiska område. Genom en kontinuerlig dialog med brukare av olika verksamheter och genom att medborgarna ges möjlighet att påverka besluten ökar stadsdelsnämndernas legitimitet som företrädare för medborgarna i stadsdelarna. Det bör vara möjligt att lämna medborgarförslag i alla stadsdelsnämnder. De försök som genomförts i några nämnder har haft positiva effekter. Stadsdelsnämnden bör föra en kontinuerlig diskussion om hur kontakten med medborgarna kan förbättras.
Kristdemokraterna vill ständigt pröva den verksamhet Stockholms stad bedriver: när det är möjligt att flytta över beslut till den enskilde, eller decentralisera dem från centrala nämnder till stadsdelsnämnderna bör så ske.
Farsta stadsdelsnämnd bör införa systemet med Medborgarförslag så att de medborgare som så önskar på ett enkelt sätt kan sända in förslag till stadsdelsnämnden. Att skapa ett särskilt system för detta ger möjlighet att etablera en struktur som också underlättar för förvaltningen i handläggningen av olika förslag som lämnats in.
Ökad egenmakt
Den enskildes möjlighet att påverka sin egen situation kan öka genom att förflytta beslut från politikerna till köksbordet. Olika valfrihetsmodeller och pengsystem är ett sätt att göra detta. Välfärden ska vara gemensamt finansierad via våra skatter och genom en mångfald av utförare skall den enskilde få göra egna val och då ökar kvaliteten. De senaste åren har sådana valfrihetssystem gjort det möjligt för äldre och funktionshindrade att välja hemtjänst, avlösare och ledsagare.
Stadens nya majoritet uttrycker stor misstänksamhet mot förnyelsen av stadens verksamhet och mot att människor i ökad utsträckning får välja själva. De valfrihetsmodeller som införts riskerar att förtvina om de inte utvecklas och underhålls. Detta är redan tydligt genom att majoriteten i sin nya budget inte ökar hemtjänstpengen trots att kostnaderna att bedriva hemtjänst ökar. En åtstramning av förhållandena för de organisationer och företag som bedriver hemtjänst, ledsagar- och avlösarservice innebär att valfriheten inte kommer att överleva. Avbrutna upphandlingar och snävare utrymme för personal att avknoppa leder också till mindre förnyelse och därmed en sämre kvalitetsutveckling.
Kristdemokraterna vill gärna utveckla fler valfrihetsmodeller till exempel inom boendet för äldre, för hemlösa samt utreda om missbruksarbetet kan göras mer motiverande.
Ett rikt näringsliv – en rik stadsdel
Mer "Gnosjöanda" i Farsta. Att vårt näringsliv stimuleras och även tar sitt ansvar i samhället är viktigt för att bereda arbetstillfällen och därmed öka skatteintäkterna. Att finna nya samarbetsformer mellan företag och politiker för att stimulera näringslivet i Farsta är därför eftersträvansvärt.
2. KRISTDEMOKRATERNAS PRIORITERADE FRÅGOR
Familjens betydelse
Hur familjepolitiken bedrivs påverkar i hög grad hur de sociala problemen utvecklas. Trygga och stabila uppväxtmiljöer har stor betydelse för barnen och för hur vårt samhälle byggs. Fungerande familjer är den bästa grunden i ett förebyggande arbete. I Barnkonventionen stadgas: "…att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället", samt "…att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse". Tyvärr ser verkligheten för många barn annorlunda ut och de far illa i brist på föräldra- och vuxenkontakter. Då måste det finnas väl fungerande stöd från samhällets sida med utgångspunkt från familjens behov.
Kristdemokraterna anser att människors nätverk och de naturliga gemenskaper de ingår i ska tas tillvara i socialtjänstens arbete. Engagemang och stöd från omgivningen ska ses som en tillgång som gör att det sociala arbetet kan bli framgångsrikt och att framstegen blir bestående. Socialtjänsten ska inta en stödjande roll till de naturliga gemenskaperna men det offentliga är alltid ytterst ansvarigt för att alla skall kunna leva ett tryggt och värdigt liv.
En satsning på barn och äldre
I storstadens höga tempo lever många människor under hård press. Stressade barn och vuxna är effekten av en samhällsutveckling där de flesta barnfamiljer lever utan marginaler, såväl vad avser ekonomiska tillgångar som tid. Den minutjakt och brist på marginaler i tillvaron som de flesta barnfamiljer lever under inverkar självfallet negativt på både barns och vuxnas livskvalitet. Att skapa mer tid för barnen måste vara ett viktigt politiskt mål. Fungerande familjer leder till färre separationer, mindre stress och magsår, mindre risk för drogmissbruk osv. Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möjligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst.
Kristdemokraterna anser att de viktigaste åtgärderna i Stockholms stad de närmaste åren är att utveckla förskolan, skolan och äldreomsorgen. Staden ska bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barnen och de äldre. Goda förutsättningar finns för detta om de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kan kombineras med ökad valfrihet och respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet. Kristdemokraterna avser att särskilt granska den nya majoritetens politik ur barnens och de äldres perspektiv.
Den nya majoriteten vill begränsa människors egna initiativ och påverka deras val genom att höja skatten och prioritera verksamheter genom subventioner. Det familje- och arbetsliv som utformats av socialdemokratiska regeringar, från Myrdal och framåt, har skapat den brist på valfrihet och de negativa effekter vi ser i dag. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnsomsorgsformer och bristen på möjligheter att kombinera arbete och vård av eget barn, förstärks ytterligare genom maxtaxan och den avgiftsfria allmänna förskolan.
Minskade barngrupper
I valrörelsen utlovade socialdemokraterna och vänsterpartiet en minskning av antalet barn i barngrupperna, något som i och med budget 2003 nu skjutits på framtiden. Kristdemokraterna har i sitt budgetförslag för staden anslagit 100 miljoner kr extra för att inleda detta arbete redan under 2003 samt föreslagit att Kommunfullmäktige ska besluta om ett tak för barngruppernas storlek.
Enligt modern utvecklingsforskning kan inte små barn relatera till alltför många människor i sin närmaste omgivning. Vår målsättning är därför att småbarnsgrupper inte ska överskrida 13/14 barn och syskongrupper inte överskrida 17/18 barn. Ett sätt att åstadkomma en minskning av barngruppernas storlek i Farsta är att inrätta familjedaghem vilket både ökar valfriheten hos föräldrarna och löser platsbrist utan att behöva inrätta/bygga nya förskolor.
Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Familjedaghem ska upplevas som ett likvärdigt alternativ till förskola och ges ekonomiska förutsättningar därtill. Stadsdelsnämnden bör prioritera inrättandet av flera familjedaghem i Farsta.
I Kristdemokraternas budget för staden har 10 miljoner kr avsatts till att bygga ut Öppen förskola och 5 miljoner kr för att kompensera familjedaghemmen vid införandet av allmänna förskolan för 4 och 5-åringar.
Skriv in föräldrarna i skolan
När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna "skrivas in" för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett "kontrakt" bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola. Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat. Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Stadsdelsnämnden bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan öka. Ett förslag till "kontrakt" bör presenteras av stadsdelsförvaltningen.
Trygghet för de äldre
Äldre Stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. För att förbättra omsorgen och höja äldres livskvalitet, och därmed skjuta upp insjuknande och behovet av sjukvård, behövs mer kunskap om och utbildning kring demens. Demens är en uppmärksammad sjukdom som alltfler drabbas av. För att de demenssjuka ska få en värdigare och bättre vård vill vi att äldreomsorgspersonal och biståndsbedömare erbjuds utbildning om demens. Kristdemokraterna har föreslagit ett omfattande utbildnings- och fortbildningsprogram för äldreomsorgspersonal.
Utbildning och kunskap minskar den psykiska påfrestning det innebär för personalen att arbeta med demenssjuka. Det ökar också säkerheten för den demente. Vi vill även att det införs särskilda demensteam som kan höja kompetensen inom detta område i staden.
Kristdemokraterna vill även att alla de anhöriga som gör en stor insats ska få ökat stöd. En satsning behövs för att stödja de som vårdar anhöriga bland annat genom olika former för avlastning och genom anhöriggrupper som ges stöd och handledning.
I Farsta bör arbetet med anhörigvårdarnas situation och villkor prioriteras och uppvärderas, så att de äldre som klarar av och vill bo kvar i sitt hem bereds förutsättningar att göra detta.
Fler ungdoms- fritids- och biblioteksverksamheter
Kristdemokraterna anser att stadsdelsnämnderna är bäst lämpade att ansvara för ungdoms- och fritidsverksamheterna i staden. Ansvaret är för närvarande spritt på Kulturnämnden (stadsdelsbiblioteken), Idrottsnämnden (samlingslokalerna) och stadsdelsnämnderna (Hemgårdar, 4H-gårdar, lokal kulturverksamhet och ungdomsgårdar). Stadsdelsnämnderna bör ges ansvaret för de lokala biblioteken, för samlingslokalerna och för bidragsgivningen till Hemgårdar och 4H-gårdar. Detta möjliggör också olika former av lokalsamordning till exempel samlokalisering av bibliotek och medborgarkontor. Sådana åtgärder kan möjliggöra utökade öppethållandetider och lokalkostnadsbesparingar.
Stadsdelsnämnderna ska ges större frihet att utforma verksamheten i sitt område och utveckla det lokala fritids- och kulturutbudet så att det motsvarar det behov som finns. Detta gör det också möjligt att samverka med frivilligorganisationer, idrottsrörelsen, elev- och skolföreningar, kulturföreningar osv. Under 2002 har 4H-gårdarna fått 2 miljoner kr extra. I sitt budgetförslag 2003 har Kristdemokraterna avsatt ytterligare 2 miljoner kr för att förstärka det arbete som bedrivs av Hemgårdarna. 4H-verksamheterna och Hemgårdsverksamheten bör bli s k Kommunövergripande verksamheter (KÖV).
Barns och ungdomars möjligheter att sporta kan ytterligare förbättras genom en fortsatt utbyggnad av idrottsplatser. I de fall idrottsytor tas i anspråk för kommersiell byggnation skall fullgod kompensation utgå i form av upprustningar, ersättningsanläggningar eller genom att idrottsfunktioner flyttas till annan plats.
Ungdomslots
För att staden ska kunna hjälpa ungdomar med egna idéer och fritidsintressen bör en ungdomslots finnas i varje stadsdelsnämnd. Ungdomslotsen kan hjälpa ungdomar med att till exempel starta en förening, söka bidrag, hitta lokaler, hitta samarbetspartners – helt enkelt att hjälpa ungdomar att förverkliga sina egna idéer.
Öka människors delaktighet – starta Ytterstadens förnyelse
Människors delaktighet och inflytande över sitt boende och sin boendemiljö ska ytterligare öka genom en omfattande satsning i ytterstaden. Den ytterstadssatsning och storstadssatsning som pågått parallellt under några år borde samordnas tillsammans med en rad andra investeringar under begreppet "Ytterstadens förnyelse". Berörda stadsdelsnämnder bör ges i uppdrag att i samråd med invånarna diskutera fram förnyelseförslag. De slutliga besluten ska fattas i stadsdelsnämnderna. Under kommande mandatperiod bör totalt 2 miljarder kr satsas i ytterstaden. Den tidigare ytterstadssatsningen var koncentrerad till ett antal utvalda bostadsområden, oftast miljonprogramsområden. Integrationsförvaltningen har föreslagit att ytterstadens förnyelse ska ske inom hela stadsdelsnämndsområden. De brister människor upplever i ett begränsat bostadsområde kan till exempel i en del fall lösas via angränsande områden.
För Farstas del bör satsningar ske främst i de mindre centra som exempelvis Sköndal, Tallkrogen och Svedmyra. Fortsatt ensidig satsning på Farsta centrum kan innebära att de som bor i ytterområdena av vår stadsdel får kraftigt försämrad service vilket vore olyckligt.
Omsorg om funktionshindrade
Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället.
Stadsdelsnämnden måste verka för att bristen på ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner åtgärdas.
Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder skall också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.
Arbetet med de funktionshindrade i Farsta skall fortsätta att utvecklas och därvidlag bör samarbetet med Stockholms läns landsting uppmärksammas och förbättras, speciellt vad gäller de multihandikappades situation.
Missbruk och hemlöshet
Ett av vårt samhälles största utmaningar är att komma till rätta med det utbredda alkohol- och narkotikaanvändandet. Alltför många människor hamnar genom sitt missbruk i ett utanförskap som kan vara svårt att komma ur. För en del blir resultatet bland annat hemlöshet. För den enskilda människan är det ett stort misslyckande och för samhället kopplat till stora kostnader. Varje rehabiliterad människa är en vinst i första hand för sig själv och i andra hand för samhället.
En framgång i arbetet med att motverka hemlösheten är intimt förknippad med hur staden vill samverka med frivilligorganisationerna. Vårt intryck är att nya majoriteten kommer att fokusera på kommunala insatser snarare än att ge frivilligorganisationerna utrymme och medel. Den nu gällande tak-över-huvudet garantin måste finnas kvar. Därtill bör arbetet mot hemlösheten utvecklas med en stöd-garanti som tar vid där tak-över-huvudet garantin upphör. Den ska vara individuellt utformad och innefatta stöd och behandling mot missbruk/psykisk ohälsa. Stadsmissionens Bostället är exempel på en verksamhetsidé som det finns stort behov av.
En volontärbyrå har under den förra mandatperioden börjat arbeta som en fristående organisation. Den presenterades i samband med den frivilligmässa som staden och de frivilliga organisationerna arrangerade i augusti/september 2002. Volontärbyråns verksamhet är mycket viktig för att ge människor större möjligheter att komma i kontakt med en frivilligorganisation där deras insats kan göra stor nytta. Att volontärbyrån är en från staden fristående organisation visar att de frivilliga organisationerna gör en stor samhällsinsats.
Frivilligorganisationernas arbete är ovärderligt både när det gäller att förebygga hemlöshet och i fråga om att bygga upp det mänskliga nätverk som krävs för att många av de hemlösa stegvis ska kunna ta ansvar för ett eget hem. Detsamma gäller anhöriga, vänkretsen, tidigare arbetskamrater etc. till den som blivit hemlös. Även om staden kan finna en bostad krävs ett mänskligt engagemang från det civila samhället för att bostaden så småningom ska bli ett bestående och tryggt hem.
En del hemlösa har under längre tid varit i kontakt med offentliga myndigheter och har av en eller flera anledningar gradvis tappat förtroendet för dessa. Här kan frivilligorganisationerna spela en viktig roll, bland annat med att återknyta kontakten med de sociala myndigheterna. Staden bör därför kunna upphandla verksamhet som syftar till att stödja de hemlösa. Personligt ombud bör därtill utses av stadsdelsnämnden för varje hemlös som önskar en person som följer med till myndigheter, hyresvärdar etc. Rekrytering av dessa personliga ombud bör ske bland frivilligorganisationer.
För att motverka ett utbrett missbruk måste samhället aktivt arbeta förebyggande. Ett stort gemensamt ansvar måste tas av familj, skola och socialtjänst. Det arbete som påbörjats inom Precens skall fortsätta och information till föräldrar och barn ges fortlöpande. Skolornas ANT-arbete måste prioriteras och eleverna involveras i planeringen av detta arbete. Det är också viktigt att arrangemang som anordnas för ungdomar i staden alltid är drogfria.
För dem som ändå hamnar i drogberoende och missbruk skall socialtjänsten arbeta aktivt för att komma in så tidigt som möjligt i ett rehabiliteringsarbete. Detta gäller inte minst våra unga missbrukare. Har man väl kommit långt i sitt missbruk och kanske också blivit hemlös är vägen tillbaka in i samhället desto längre.
Socialtjänsten skall i första hand överväga stöd och vård på hemmaplan och därför skall resurser satsas på detta i förhållande till dyra institutionsplaceringar. Goda exempel finns på 12-stegsmetoden vid Pelaren som drivs av stadsdelsnämnderna Skarpnäck och Enskede-Årsta.
I arbetet med hemlösa och rehabilitering av drogmissbrukare skall staden arbeta aktivt tillsammans med frivilligorganisationer, vilket under den gångna mandatperioden visat sig vara effektivt.
Brottsförebyggande arbete
Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Varje enskild människa har en skyldighet att handla med omtanke om sina medmänniskor på samma sätt som allas rättigheter måste tas tillvara. Att utsätta andra för brott är att kränka människovärdet. Tyvärr utförs brott dagligen i vårt stadsdelsnämndsområde och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom att stadsdelsnämnden startar ett brottsförebyggande råd kan många goda krafter tas tillvara i stadsdelsnämnden till exempel ifrån näringslivets och de frivilliga organisationernas sida.
Droger ligger bakom en ansenlig del av brottsligheten. Många bostadsinbrott utförs för att finansiera missbruk liksom uppgörelser där försäljning av droger ingår, finns med som bärande element i en stor del av brottsligheten. Det drogförebyggande arbetet är därför viktigt både för individen men också för att minska brottsligheten i samhället.
För Farstas del bör det brottsförebyggande arbetet fortsätta och utvecklas vidare tillsammans med socialtjänsten, polisen, föreningar, företag, grannsamverkansgrupper etc.
Åtgärder för att stoppa klotter och vandalisering måste ha fortsatt hög prioritet så att inte vår stadsdel förstörs och förslummas. En viktig del i detta arbete är att fler vuxna finns med både som stöd och som förebilder för barn och ungdomar t.ex. olika grupper av kvälls- och nattvandrare som fungerar som ett komplement till anställd personal.
I det fortsätta arbetet mot mobbing har alla vuxna en skyldighet att uppmärksamma om så sker och att ingripa för att stoppa alla typer av mobbing och trakasserier.
Samverkan med landstinget
Ett gemensamt huvudmannaskap mellan staden och landstinget skulle underlätta arbetet med de grupper av medborgare som har behov av åtgärder både från landstingets och stadens sida. Det kan gälla barn i behov av barnpsykiatriska utredningar samt psykiskt funktionshindrades och hemlösa medicinska och psykiatriska problem. Antalet platser inom barn- och ungdomspsykiatrin behöver öka. Samordningen måste förbättras mellan stad och landsting så att en psykiatrisk behandling inte blir beroende av vem som har betalningsansvaret. Samordningen bör ske genom flexibla avtal och gemensamt utskott eller gemensam nämnd.
Agenda 21
Syftet med Agenda 21-arbetet är att engagera medborgarna i lokalt miljöarbete i syfte att nå en hållbar utveckling. Hållbar utveckling inbegriper ekologi, sociala och ekonomiska aspekter. Arbetet med levande grönskande gårdar är ett utomordentligt exempel på en arbetsmetodik som ger ett ökat miljömedvetande och en bättre lokalmiljö.
Varje stadsdelsnämnd bör ha en Agenda 21-funktion. Därför bör resurser avsättas i stadsdelsnämnden för att behålla och utveckla Agenda 21-funktionen i Farsta
Majoritetens beslut, att Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ha ett samordningsansvar för stadens lokala Agenda 21-arbete, är en onödig och felaktig centralisering av ett arbete som bör skötas lokalt. Istället för att centralisera Agenda 21 föreslår kristdemokraterna att en eller två stadsdelsnämnder ges 2 miljoner kr för att bygga upp en stödjande verksamhet på lokal nivå."
Särskilt yttrande anmäldes av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) enligt följande:
"Vi deltar inte i beslutet om verksamhetsprogram då vi anser att verksamhetsprogrammet för 2003 borde ha byggt på de ramar som moderata samlingspartiet föreslog i Verksamhetsplan för 2003. Med vår politik hade skatten kunnat sänkas med ytterligare 15 öre samtidigt som satsningarna på kärnverksamheterna hade kunnat fortsätta. Vi vill här särskilt framhålla de behov som finns inom äldre- och handikappomsorgen. Avtalet med Stiftelsen Stora Sköndal skall förlängas.
Vi kan i detta sammanhang inte underlåta att peka på de goda resultat som uppnåddes inom Farsta stadsdelsnämnd under den moderata ledningen åren 1998-2002. Detta var som vi ser det en följd av det goda samarbetet mellan den dåvarande majoriteten och stadsdelsledningen liksom mellan ledningen och den kompetenta och lojala personal som arbetar ute i verksamheterna. I Farsta kunde således angelägna behov tillgodoses samtidigt som det stora underskott som vi övertog för fyra år sedan vändas i överskott. Det återstår att se hur s, v och mp klarar att förvalta detta arv. Vi kan redan nu konstatera att budgeten i vissa delar är direkt otillräcklig. Det gäller t.ex. försörjningsstödet där det saknas minst 10 miljoner kronor det närmsta året. Samtidigt ökar behovet av försörjningsstöd som en direkt följd av både de kommunala skattehöjningar som socialdemokraterna i Stockholm står bakom och av den Stockholmsfientliga politik som den socialdemokratiska regeringen för.
Den ojämförligt största delen av nämndens verksamhet riktar sig till enskilda individer. Det handlar om skolan och om vård och omsorg i livets alla skeden. Dessa verksamheter är mycket lite lämpade för politiska beslut. Tvärtom bör den enskilde inom ramen för den gemensamma finansieringen få fatta beslut om sin egen vardag och föräldrar måste få bestämma om barnens skolgång. Personalen ges stor frihet att i samråd med brukarna utforma verksamheten. Vi anser att stadsdelsnämndens verksamhet skall bygga på valfrihet och "pengsystem". Ett särskilt kvalitetskansli bör inrättas för att garantera både kvaliteten i de olika verksamheterna och en korrekt klagomålshantering.
Under den förra mandatperioden tog vi initiativ till ett ärende om nybebyggelse i Farsta. Detta ärende måste nu följas upp och ges en plats inom Söderortsvisionen - förnyelsen av Söderort. Nya bostäder och en utbyggnad av både vägnätet och kollektivtrafiken behövs för att göra Farsta attraktivt, inte minst för näringslivet. Bebyggelsen på Larsbodafältet måste äntligen komma igång. Vi vill också understryka vikten av att den yttre miljön vårdas. Det är numera en allmän erfarenhet att städade gator och torg och välskött parkmark bidrar till minskat klotter och annan skadegörelse. På så sätt kan vi alla njuta av vårt vackra Farsta."
Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning ska varje nämnd årligen upprätta en internkontrollplan. Planen ska utgå från en risk- och väsentlighetsanalys. Av internkontrollplanen ska framgå vad som ska kontrolleras, vem som ansvarar för kontrollen samt hur och när kontrollen ska rapporteras till nämnden. Arbetet med att utveckla den interna kontrollen förutsätts integreras i ordinarie arbets- och ledningsprocesser. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-13, dnr 012-16/2003, med förslag till plan.
Som en del i nämndens internkontrollplan för 2002 har personalavdelningen i samarbete med förvaltningens verksamhetscontroller tagit fram en granskningsrapport som bygger på en undersökning omfattande dels ett statistiskt material med jämförelser mellan åren 2001 och 2002, dels en enkätundersökning. I materialet ingår personer med deltidsanställning, tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-10, dnr 200-17/2003, i ärendet.
Det ramavtal som stadsdelsnämnderna tecknade 1 december 1999 för köp av enstaka platser inom omsorgen om funktionshindrade gällde till och med 30 september 2002 med möjlighet till ett års förlängning. Eftersom staden vid tidpunkten för beslut om förlängning planerade en central upphandling inom ramen för valfrihetsmodellen, förlängdes ramavtalet till och med 31 december 2003. Den nya politiska majoriteten har därefter beslutat att stadens olika pengsystem ska utredas och inga nya beslut om pengsystem ska fattas under utredningstiden. Det är därför nödvändigt att en ny förenklad upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) genomförs för tiden 1 januari 2004 till och med 31 december 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2002-12-17, dnr 105-41/2003.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2002-12-18, dnr 105-42/2003, med förslag om att genomföra upphandling av driften av Farsta sjukhem.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt lade fram ett tilläggsförslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) anslöt sig till det framlagda tilläggsförslaget.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) framlagda förslaget samt det av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) framlagda tilläggsförslaget.
De verksamheter som ska upphandlas måste sträva efter att vara billigast. Personalresurserna är den största kostnaden och avgörande för kvalitén, vilket kan leda till att dessa minskar så att omvårdnaden blir lidande. Upphandlingsärenden tar betydande resurser i anspråk hos anbudsgivarna och förvaltningen. Den demokratiska insynen försvåras vid konkurrensutsättning. Ledning och personal byts, dessa är avgörande för kontinuiteten och kvaliteten. De förtroendevalda som har ansvar för verksamheten och för avtalade resurser har inte tillräckliga möjligheter att ingripa. Nämnden anser inte heller att det är rimligt att privata företag när det gäller verksamheter för skola, vård och omsorg ska kunna göra vinst på skattebetalarnas bekostnad. Erfarenheterna av den upphandlade driften är inte entydigt positiv. Upphandling ska därför ej ske.
Förvaltningen ska snarast förbereda återtagandet av dessa verksamheter i kommunal regi. Det är ett stort ansvar för förvaltningen att planera detta, inte minst att anställa chefer och medarbetare så att omvårdnaden fortsätter utan störning för brukarna. Nämnden vill ha rapporter om denna planering och läget vid nästa sammanträde samt därefter vid varje möte.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande
"Vi anser att nämnden borde ha tillstyrkt förvaltningens förslag och därutöver anfört följande
Under den tidsperiod då stadsdelsnämnderna var 24 stycken, beslutade en enig Farsta stadsdelsnämnd (före detta nr 19) att Farsta sjukhem skulle upphandlas.
För inte så länge sedan ansåg stadsdelsförvaltningen att det inte fanns tillräcklig kompetens inom förvaltningen för att lägga ett egenregianbud på Farsta sjukhem i samband med den förnyade upphandling som nu är aktuell. I dagens tjänsteutlåtande är kompetensfrågan inte berörd. Mot den bakgrunden måste vi ifrågasätta om det är meningsfullt att starta ett egenregiförfarande. Vi motsätter oss dock inte att så sker utan förutsätter istället att tillräcklig kompetens och erforderliga resurser satsas på detta projekt."
Driften av Edö servicehus, gruppboende och ålderdomshem anbudsupphandlades under 2001. Från den 1 februari 2002 övertogs driften av Rosengården i Hägersten AB. Avtalet löper till och med 31 december 2002 med möjlighet till förlängning i ett år, under förutsättning att överenskommelse om förlängning träffas senast tolv månader innan avtalstidens utgång. Stadsdelsförvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden uppdrar åt t.f. stadsdelsdirektören att träffa överenskommelse om förlängning av avtalet rörande driften till och med 31 januari 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-08, dnr 125-276/2001.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Stadsdelsnämnderna Farsta, Kista, Liljeholmen, Skarpnäck, Skärholmem och Älvsjö har tecknat avtal med åtta personaluthyrningsföretag gällande yrkesgrupperna leg. sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, vårdare och boendestödjare för perioden oktober 2001 till och med 31 september 2003 med förlängningsmöjlighet. Den upphandling som låg till grund för ramavtalet har nu utvärderats avseende tiden oktober 2001-oktober 2002. De upphandlande förvaltningarnas bedömning efter utvärderingen är att nuvarande ramavtal inte bör förlängas. En ny upphandling föreslås i syfte att träffa ett ramavtal gällande från 31 september 2003. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2002-11-25, dnr 125-130/2001.
Ledamoten Gunnar Sandell (s) uttryckte önskemål om att förvaltningen återkommer med ett förtydligande av tjänsteutlåtandet, som förklarar fördelarna med en ny upphandling kontra en förlängning av nuvarande ramavtal respektive avstående från ny upphandling.
Lingberga gruppboende inom socialpsykiatriska sektionen planerar och genomför minst en semestervecka varje år för de boende tillsammans med personalen. I år är det planerade resmålet Alanya i Turkiet under tiden 3-10 maj. Åtta boende och sex personal kommer enligt planerna att delta i resan, som i huvudsak bekostas med fondmedel. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 204-43/2003.
Stadsdelsförvaltningens tillförordnade stadsdelsdirektör deltar i stadens chefsutbildning, som avslutas med en resa till Bryssel 10-12 februari 2003. Resan finansieras inom ramen för stadens chefförsörjningsprogram och syftar till att ge deltagarna en övergripande bild av hur EU arbetar och vilka möjligheter som finns vad gäller projekt och samarbetspartner. Vidare presenteras Stockholmsregionens EU-kontor. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2002-12-30, dnr 204-44/2003.
Stadsdelsnämndens dåvarande ledamöter Tomas Rudin (s), Inger Stark (v) och Agnes Thörnblom (mp) anmälde vid stadsdelsnämndens sammanträde den 26 november 2002 en skrivelse för förvaltningens beredning gällande föreningslivets behov av möteslokaler med tillgänglighet och som är ändamålsenliga och kan utnyttjas till rimliga kostnader. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-10, dnr 670-379/2002, som svar på skrivelsen.
Stadsdelsnämndens dåvarande ledamöter Tomas Rudin (s), Inger Stark (v) och Agnes Thörnblom (mp) anmälde vid stadsdelsnämndens sammanträde den 23 oktober 2002 en skrivelse för förvaltningens beredning. I skrivelsen uttrycktes önskemål om en redogörelse för arbetsmarknadsläget, ungdomars situation och integrationsarbetet inom förvaltningen. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria 2003-01-10, dnr 004-26/2003, som svar på skrivelsen.
Stadsdelsförvaltningens inköp av varor och tjänster överstigande ett värde av 50 000 kronor exklusive moms ska enligt gällande delegationsregler var för sig anmälas till stadsdelsnämnden. Budget- och redovisningsenheten anmäler i ärendet inköp under november/december 2002 av persondatorer, licenser, målningsarbete, installation av passersystem m.m. Dnr 120-155/2002.
Ordföranden Tomas Rudin (s) meddelade att höstens sammanträden huvudsakligen kommer att äga rum på torsdagar, istället för på tisdagar. Ett par ändringar gällande vinterns sammanträdestider aviserades.
Nämnden fastställde två ändringar av sammanträdestider. Sammanträdet den 18 februari flyttas till torsdagen den 27 februari och sammanträdet den 25 mars flyttas till tisdagen den 1 april. Lokal och klockslag är desamma som tidigare.
Meddelades att ett extra sammanträde med anledning av nämndens behandling av Verksamhetsberättelse för 2002 kommer att hållas torsdagen den 20 februari kl. 08.00. Lokal meddelas senare.
T.f. stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att program och anmälningslistor gällande planeringsdagarna 4-5 februari hade utdelats.
Mats Lindqvist, förvaltningens Agenda 21-samordnare, presenterade ett annonsutkast till ett öppet möte om lokala vattenfrågor. Syftet med mötet är att kanalisera det stora intresse som finns bland boende i stadsdelsområdet när det gäller framtiden för sjöarna Magelungen och Drevviken. Mötet föreslogs preliminärt hållas den 4 mars kl.19.00 i aulan, Lingvägen 123. Förslaget godtogs av nämnden.
Gillis Hammar redovisade kortfattat nämndens bokslut för 2002.
Lillemor Larsson, kansli- och personalchef, meddelade att ärendet om planerad bebyggelse på Larsbodafältet förefaller vara på väg mot ett planarbetsskede efter en längre tids tystnad.
Inga frågor förekom.
____________________
Sluten del av sammanträdet
§§ 24-25