Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-04-22
Program: Information om folkölstillsynen i Stockholms stad och Farsta stadsdelsområde.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte ledamoten Lennart Isacsson (m) justera protokollet 2004-04-27.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Stadsdelsnämnden utsåg den 18 december 2003 fem ledamöter och fyra ersättare i det lokala nämndanknutna handikapprådet för 2004 i enlighet med nomineringarna. En utfyllnadsnominering har inkommit och avser den vakanta ersättarplatsen. Förvaltningen föreslår att nämnden utser en ersättare på den vakanta platsen i enlighet med nomineringen. Vidare lämnas en rapport över tilltänkta anpassningar av förvaltningens lokaler för att möjliggöra den föreslagna ersättarens deltagande i sammanträdena. Ärendet bordlades vid sammanträdet den 24 mars 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-03-08, dnr 002-500/2003.
BESLUT
För att förbättra och effektivisera höststädningen inom Farsta stadsdelsområde föreslår stadsdelsförvaltningen att stadsdelsnämnden hemställer hos gatu- och fastighetsnämnden att vinterns parkeringsregler tidigareläggs en månad och börjar gälla från och med den 1 november. Nu gällande parkeringsregler under vintern innebär att parkeringsförbud råder på ett antal gator inom området mellan kl. 08.00-16.00 från och med den 1 december till och med den 15 maj. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-02-16, dnr 305-154/2004.
Kommunfullmäktige gav i budget 2004 kommunstyrelsen i uppdrag att i samråd med stadsdelsnämnderna göra en översyn av resursfördelningssystemet för äldreomsorg. I december 2003 uppdrogs vidare åt kommunstyrelsen att utreda hur bostadsbeståndets utformning påverkar behovet av äldreomsorg och om detta skulle vägas in i fördelningsnycklarna. Förslaget till förändringar har remitterats för yttrande till samtliga stadsdelsnämnder och äldreomsorgsberedningen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-03-19, dnr 500-121/2004.
Ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m), Inga-Lill Persson m fl (fp) och Bertil Fredriksson (kd) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet samt anmälde ett särskilt uttalande.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Särskilt uttalande anmäldes av ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m), Inga-Lill Persson m fl (fp) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Det nuvarande resursfördelningssystemet inom äldreomsorgen bör snarast möjligt ersättas med ett pengsystem liknande den kundvalsmodell som införts i hemtjänsten. Ett pengsystem innebär inte bara ökad valfrihet för brukarna utan också ökad rättvisa. Idag finns ett flertal exempel på hur människor nekats äldreboende i en annan stadsdel av rent budgetmässiga skäl. Med ett pengsystem där stadens äldreboenden betraktas som en gemensam resurs ökar förutsättningarna för att varje Stockholmare ska få ett boende han eller hon trivs med.
Äldre människor är olika och har olika behov och önskemål. Därför måste det finnas äldreboenden med olika profil och inriktning. Genom att införa ett pengsystem ger vi makten till de äldre och deras anhöriga genom att överlämna valet av vårdform till dem. Rätten att själv avgöra var man vill bo måste gälla även den som blivit gammal."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden ovanstående förslag. Det råder betydande skillnader i förutsättningar och skolresultat mellan barn och elever i olika delar av staden. Kommunstyrelsen fick därför i budget 2003 i uppdrag att föreslå förändringar av resursfördelningssystemet för förskolan och grundskolan. Nuvarande fördelning bygger främst på schabloner samt en behovsbaserad del. Målet för översynen har varit ett enkelt system som inte kan påverkas av eget handlande och som tar ökad hänsyn till skilda förutsättningar hos barnen och eleverna. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-06, dnr 400-107/2004.
Ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m), Inga-Lill Persson m fl (fp) och Bertil Fredriksson (kd) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Kommunstyrelsen initierade 2002 en översyn av resursfördelningen för ekonomiskt bistånd. Utrednings- och statistikkontoret (USK) fick i uppdrag att utarbeta en ny fördelningsmodell, vilket skett i nära samverkan med stadsledningskontoret. Budgeten har hittills fördelats på grundval av tidigare förbrukning. Nu föreslås fördelning utifrån ett antal variabler, som sägs ska fånga upp bidragsbehovet i stadens alla delområden på objektiva grunder. Modellen föreslås, med vissa begränsningar, användas vid fördelningen av 2005 års budget. Förslaget till ny fördelningsmodell har remitterats för yttrande till samtliga stadsdelsnämnder och socialtjänstnämnden. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-13, dnr 500-122/2004.
Utrednings- och statistikkontoret (USK) har på uppdrag av stadsledningskontoret utarbetat ovanstående förslag, som för yttrande remitterats till Farsta stadsdelsnämnd. Förslaget avser dels budgeterade intäkter (21,9 mnkr i 2004 års budget), dels budgeterade kostnader (341,3 mnkr i 2004 års budget) för stadsdelarnas stadsmiljöverksamhet (tidigare också kallad fysisk verksamhet). För intäkterna föreslås ingen förändring, utan budgetering kommer även fortsättningsvis att ske enligt nuvarande princip baserad på historiska utfall. Den nuvarande fördelningsmodellen för kostnader anses inte ha byggt på enhetliga, objektiva kriterier. Den har också kritiserats för att baseras på inaktuella avtal. Stadsledningskontoret har därför låtit ta fram en helt ny fördelningsmodell. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-07, dnr 300-120/2004.
Stadens nuvarande alkohol- och drogpolitiska strategi antogs av kommunfullmäktige den 16 oktober 1995 och har reviderats vid ett tillfälle under september 1998. Sedan strategin antogs har förutsättningarna för Sveriges alkohol- och drogpolitiska instrument förändrats genom en ökad internationalisering och krav på anpassning till andra länders intressen och lagstiftningar. Detta påverkar stadens möjligheter att förebygga alkohol- och drogmissbruk. Ett nytt förslag till övergripande program för staden som helhet har därför utarbetats och omfattar områdena tobak, alkohol och narkotika. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-03-29, dnr 500-22/2004.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt (m) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp) yrkade att nämnden som svar på remissen i huvudsak skulle åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, att avsnitt 9 skulle strykas ur programmet samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
Att som svar på remissen i huvudsak åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande
Att Avsnitt 9 "Staden som arbetsgivare" stryks ur programmet
Att därutöver anföra följande;
Ett effektivt arbete kring dessa frågor är avgörande för den positiva utvecklingen av Stockholm. Eftersom frågorna är så angelägna måste rekommendationer vara tydliga och gå att omsätta i tydlig handling. Här brister det i nuvarande förslag. Detta är speciellt allvarligt i den del som handlar om staden som arbetsgivare.
I övrigt hänvisar vi till Folkpartiets reservation i Socialtjänstnämnden den 16 december 2003."
I december 2001 presenterades det första förslaget till Vision för Söderort. Efter remissbehandling gav kommunfullmäktige stadsledningskontoret i uppdrag att återkomma med förslag till permanent organisation för arbetet. Stadsledningskontoret och Stockholms Näringslivskontor AB har sammanställt ett förslag "Vision för Söderort - redovisning och organisation" som nu remitterats till facknämnder och stadsdelsnämnderna i berörda stadsdelsområden. Förslaget innebär att Stockholms Näringslivskontor AB får samordningsansvaret för genomförandet av visionen, att den föreslagna inriktningen godkänns och att berörda nämnder och styrelser ska intensifiera arbetet med visionen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-06, dnr 004-146/2004.
Ledamöterna Gunnar Sandell m fl (s), Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) yrkade att nämnden som svar på remissen till kommunstyrelsen skulle överlämna och i huvudsak åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp) yrkade att förvaltningens förslag i huvudsak skulle bifallas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ledamöterna Gunnar Sandell m fl (s), Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) framlagda förslaget.
Hela nämnden har bl a vid remissbehandlingen vid SDN möte 23 april 2002 av förslaget till "Vision för Söderort" sett mycket positivt på kommunstyrelsens initiativ till en samlad utvecklingspolicy för stadsdelsområdena söder om Södermalm. Nämnden såg visionen som en god grund för ett program för Söderorts utveckling. Nämnden pekade på vikten av god utbildning, attraktiva gymnasieskolor, fler bostäder, samarbete med Huddinge och Nacka kommuner, bättre kommunikationer – tvärförbindelser, trafiklösningar, Ekopark Syd, fortsatta miljösatsningar inte minst för att värna våra sjöar, mer kultur och fritid, segregationen måste brytas, fler arbetsplatser, värna de små centrumen, former för medborgarnas delaktighet i utvecklingen. Då fanns förslag om att det fortsatta arbetet skulle ske dels i en samordnande projektgrupp med representanter för stadsledningskontoret och varje berörd förvaltning, dels i två projektgrupper för varsitt geografiskt utvecklingsområde.
Efter kommunfullmäktiges beslut i september 2002 har relativt lite hänt inom vårt stadsdelsområde som kan sägas direkt emanera ur visionen. Många processer har dock pågått, se förvaltningens utlåtande. Vi saknar den sammanhållna organisationen och kraften som förutsattes vid beslutet.
Ett exempel är visionens förslag om att öka serviceutbudet i Fagersjö. Den 1 april stängdes den sista återstående servicen i Fagersjö! Bygget av en ny lågprismarknad har just startat, dock tveksamt om den kommer att täcka in Fagersjöbornas behov av närservice. Nämnden är medveten om att utbyggnad av fler bostäder måste ske, vi medverkar i detta för att öka underlaget för service.
Nämnden instämmer helt i förvaltningens påpekande att det finns en obalans i satsningarna inom näringslivsområdet. Dessa har huvudsakligen skett inom Skärholmen – Kungens kurva-området som redan är mest välförsett med kommersiell service. I redovisningen januari 2004 till kommunstyrelsen av läget i arbetet med visionen visas denna obalans. Den är rätt diffus och översiktlig, mycket arbete förefaller fortfarande finnas i kartläggningsstadiet.
Farsta stadsdelsområde har ett stort behov av att öka arbetstillfällena, dock måste satsningarna vara i balans mellan näringslivsutveckling och kultur/natur. Nämnden har ett antal idéer om utveckling inom områdena natur och rekreation, för att därmed skapa ett gladare, renare och helare Farsta! Nämnden ser även dessa förslag som möjligheter att utveckla småföretagandet. Prioriterat är Ekopark Syd med Högdalstopparna och Magelungen – detta har redovisats i särskilt ärende till kommunstyrelsen. Vidare ser vi förutsättningar för att utveckla Folkets park t ex i Farsta gård; restaurang med god kvalité; rullskridskobana med uthyrning vid Farsta IP; simskola under sommaren vid våra två bad; ridning och uthyrning av häst och vagn; cykeluthyrning; båtuthyrning; vindsurfinguthyrning; skridskouthyrning vintertid; boulebana vid lilla fotbollsplanen vid Ågesta Broväg; husvagnsparkering vid Farstanätet; i anslutning till dessa verksamheter skapas även utrymme för serveringsverksamhet.
Fullmäktige har fattat beslut om stadsdelsförnyelsen. Arbetet med denna pågår intensivt i vårt stadsdelsområde. Många intresserade, engagerade, konstruktiva medborgare deltar i arbetet. För kännedom bifogas anteckningarna från första framtidsseminariet 10 februari 2004. Nämnden räknar med att i maj fatta beslut om de första projekten. Detta arbete måste samordnas med vision Söderort. Inte minst gäller det metoder för att engagera många.
Vid nämndens sammanträde 30 oktober 2003 behandlades verksamhetsplan och budget för 2004. Nämnden beslöt bl a under rubriken
" Bygga bostäder och utveckla Stockholm Farsta-området
Näringslivskontakter
Det är mycket viktigt att utveckla kontakterna med näringslivet inom området. Detta bl a för att slå vakt om de små centrumen, öka sysselsättningen samt utnyttja områdets resurser på bästa sätt. Kan turism i vårt vackra område vara något att utveckla, inte minst när Ekopark Syd finns? En inventering bör fortlöpande ske av lediga butiks-, industri- och kontorslokaler inom området. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att tillsammans med Näringslivsnämnden utveckla detta.
Farsta centrum
Farsta Centrum är en mycket väl fungerande detaljhandel. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att tillsammans med stadens gemensamma resurser göra en samlad genomgång av planerna och möjligheterna för Farsta centrum och området runt centrumet. Vi stödjer arbetet för en ny scen på torget.
Bostäder
I Farsta-området finns mark, goda kommunikationer, arbete, affärer och möjligheter till fritidsaktiviteter. Det finns utmärkta möjligheter att bygga mer inom vårt område, i första hand bör det vara hyresrätter med rimliga hyresnivåer. Dessa bostäder skall komplettera nuvarande bestånd, vilket kräver en del större lägenheter. Vi vill bygga så att integrationen främjas, vi vill inte ha fler segregerade områden som Östermalm, Djursholm, Rinkeby. Nämnden är angelägen om att allt görs så att vi kan bidra till den nödvändiga bostadsutbyggnaden, dock utan att de viktiga gröna områdena förstörs. Nämnden har tidigare godkänt ett antal förslag till förtätningar, dessa har ännu ej genomförts.
Nämnden är angelägen om att dessa frågor behandlas i en helhet. Den av Kommunfullmäktige beslutade Vision Söderort är ett underlag. Utbyggnaden inom området måste ske i nära dialog med medborgarna, företagarna och föreningarna. Vi måste komma vidare i frågan om Ekopark Syd och Magelungen. Förvaltningen får i uppdrag att under 2004 ordna öppna möten om utvecklingen av Farsta-området samt bereda dessa frågor. Det visionsarbete som ska ske i anledning av medel för stadsdelsförnyelsen är en del i utvecklingen av denna helhet."
Nämnden är mycket angelägna om att detta arbete nu snabbt fortsätter som en del av insatserna i "Vision Söderort" och "Stadsdelsförnyelsen i Farsta-området" samt majoritetens program för bostadsbyggande. Detta gäller inte minst Farsta centrum med omgivning där följande just nu är intressant:
Nämnden delar remissens förslag om att arbetet med genomförande inom Vision Söderorts alla områden nu intensifieras. Detta sker bäst genom en ansvarig, kraftfull och resursstark ledning i kommunstyrelsen. En samlad projektgrupp föreslås med en projektledare från stadsledningskontoret och en projektsamordnare (koordinator) från varje berörd förvaltning. Gruppens uppdrag ska vara att samordna arbetet inom de olika förvaltningarna samt ansvara för övergripande frågor gentemot företag, institutioner och förvaltningar. En styrgrupp med chefstjänstemän från de berörda förvaltningarna har under kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för projektet. Vid behov kan andra projektgrupper tillsättas t ex för Älvsjö – Farsta området, Ekopark Syd. Nämnden föreslår att kommunstyrelsen ger projektledaren ett särskilt uppdrag om utvecklingen av Farsta centrum med omgivning. Arbetet sker tillsammans med berörda nämnder och fastighetsägare samt SL, i kontakt med invånare i Farsta-området och andra centrumbesökare.
I kommunstyrelsens beslut om fortsatt arbete är det viktigt att även få med fortlöpande rapportering och utvärdering av insatserna. En vision bör ha en sista hållbarhetsdag. Med denna omfattning bör det vara 10 år så senast i december 2011 är det dags att fatta beslut om fortsatt arbete på en ny grund.
Nämnden avstyrker remissens förslag om att styrelsen för Stockholms Näringslivskontor B ska få uppdraget att samordna arbetet. Nämnden anser att uppdraget kräver mycket samordning mellan förvaltningar/nämnder varför kommunstyrelsen bör få detta uppdrag.
Att i huvudsak bifalla förvaltningen förslag till beslut
Att därutöver anföra:
Farstaområdet glöms i hög grad bort i det förslag till utveckling av Söderort som nu läggs fram. Vi förutsätter att detta kommer att förändras. Det är mycket allvarligt att de satsningar som planeras ej kommer att påverka vår del av Söderort. Det finns skäl att ägna särskild uppmärksamhet åt situationen här hos oss.
Det är rätt att inrikta utvecklingsstrategier kring näringslivets arbetsvillkor. Men man kan också med fördel söka utvecklingsvägar inom den verksamhet som redan finns i stadsdelen. Här erbjuder kulturlivet intressanta möjligheter som är ganska speciella för just Söderort. Kulturlivet skulle kunna vara en mycket positiv kraft i utveckling av Söderort och då talar vi inte om nya spektakulära åtaganden inom design utan inom den verksamhet som redan idag finns, ofta med stöd av kulturnämnden. Stadsdelen är, förutom innerstaden, den teatertätaste i Stockholm, en rad ateljéer och konstnärer bor här. Kulturskolan och biblioteken har bra verksamheter som skulle kunna utvecklas än mera. Tyvärr bortser man ifrån den ordinarie verksamheten inom kulturnämndens ansvarsområde då staden stakar ut planerna för utvecklingen av Söderort.
Söderort lämpar sig väl för tillskapande och uppmuntran av s k kulturella kluster. Sådana satsningar har genomförts i flera storstäder i världen såsom New York och Berlin. Det är beklagligt att en liknande framsynthet inte finns i Stockholm och att kulturverksamheten inte ses som en tillgång för stadens utveckling. Med små insatser skulle här stora möjligheter öppnas."
Stadsdelsnämnden har för yttrande tillställts motion till kommunfullmäktige av Fahri Ölcer m fl (fp). I motionen föreslås att schablonen för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk öronmärks för skoländamål och utbetalas direkt till den skola, där eleven är inskriven. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-02, dnr 400-486/2003.
Ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m), Inga-Lill Persson m fl (fp) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade att nämnden som svar på remissen skulle rekommendera att motionen bifalles samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m), Inga-Lill Persson m fl (fp) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
Att som svar på remissen rekommendera att motionen bifalles
Det är mycket angeläget att elever med rätt till extra språkundervisning verkligen kommer i åtnjutande av alla de resurser som är avsatta för dem. Prioriteringen bör göras på den skola där eleven går. Hela schablonen för modersmålsundervisningen och svenska som andraspråk bör därför gå direkt till den enskilda skolan. Skolpeng leder också till att en rad olika utförare kan konkurrera om eleverna, vilket i sin tur leder till att kvaliteten på undervisningen ökar generellt."
Farsta sjukhem har 154 platser för permanent boende och 12 platser för korttidsvård och växelvård. I januari 2004 var Farstabor sjukhemsplacerade på 133 av de permanenta platserna, övriga 21 platser såldes externt till andra stadsdelar. För att kunna tillgodose resterande behov av sjukhemsvård måste platser köpas på annat håll, vilket hittills skett främst genom upphandlat abonnemangsavtal med Stiftelsen Stora Sköndal. I februari 2004 var 114 Farstabor sjukhemsplacerade i Stiftelsens verksamhet. Förlängningsklausulen i det gällande avtalet, som tillkom efter en upphandling genomförd år 2000, har utnyttjats och avtalet upphör att gälla 31 december 2004. Stadsdelsförvaltningen anser att en upphandling av abonnemang på 100 sjukhemsplatser bör genomföras för att säkra tillgången till sjukhemsplatser för Farstabornas behov. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-03-31, dnr 105-206/2004.
Varje stadsdelsnämnd ska enligt kommunfullmäktiges beslut ha en säkerhetspolicy. Inom verksamhetsområdena för äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade är det angeläget att stadsdelsnämnderna upprättar riktlinjer för säkerhet. I detta ärende redovisar Farsta stadsdelsförvaltning utarbetade riktlinjer och rutiner och föreslår stadsdelsnämnden fastställa dem. Riktlinjerna avser följande områden: säkerhetsrutiner för boendes medel, rutiner för bank- och postärenden, rutiner för skalskydd och kontroll av obehöriga, hantering och förvaring av nycklar samt rutiner vid överenskomna besök, när vårdtagaren ej svarar/öppnar. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-03-29, dnr 500-207/2004.
En kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser/kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer för äldre har genomförts i stadsdelsnämnderna Farsta, Hägersten, Liljeholmen, Vantör och Älvsjö av nämndernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) inom ramen för deras gransknings- och uppföljningsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Kartläggningen, som genomfördes för sjätte året i rad i Farsta, har skett genom enkäter till ansvariga sjuksköterskor vid respektive enhet under oktober 2003 och sammanställts i en rapport som bifogas ärendet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-03-15, dnr 500-208/2004.
Kommunfullmäktige beslutade den 8 september 2003 om riktlinjer för Stadsdelsförnyelsen. Enligt dessa ska varje stadsdelsnämnd som ingår i Stadsdelsförnyelsen upprätta ett handlingsprogram och en kommunikationsplan för detta arbete. I handlingsprogrammet ska lokala mål formuleras utifrån det visionsarbete som påbörjats i stadsdelsområdet samt utifrån de övergripande inriktningsmålen. Aktiviteter som planeras för att uppnå målen ska redovisas och en redogörelse för samtliga åtgärder som vidtas inom Stadsdelsförnyelsen ska lämnas. I kommunikationsplanen formuleras hur alla insatser och aktiviteter i arbetet ska kommuniceras. En plan för kommunikationsinsatser gentemot medborgarna upprättas inom varje berört stadsdelsområde. Utöver detta ska planen redovisa hur kommunikationsinsatser sker med facknämnder, bolag och andra myndigheter. Handlingsprogram och kommunikationsplan kommer att biläggas tertialrapport 1 vid stadsdelsnämndens sammanträde den 17 maj 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-03-26, dnr 004-165/2004.
Ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m), Inga-Lill Persson m fl (fp) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade att ärendet skulle återremitteras för en konkretisering.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) yrkade avslag på återremissyrkandet.
Ordföranden ställde återremissyrkandet och avslagsyrkandet mot varandra och förklarade sig finna att yrkandet om återremiss skulle avslås.
Nämnden hade således beslutat att bifalla förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m), Inga-Lill Persson m fl (fp) och Bertil Fredriksson (kd) till förmån för gemensamt framställt yrkande.
I detta ärende anmäls resultatet av en upphandling som genomförts av stadens samtliga stadsdelsnämnder gemensamt. Upphandlingen har omfattat inhyrning och förmedling av personal inom kategorierna grundskollärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Fjorton bemanningsföretag har inkommit med anbud. Ramavtal för Farsta stadsdelsnämnd har tecknats med sex företag om inhyrning av tillfällig personal och med ett företag om förmedling av tillfällig personal. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-03-10, dnr 400-209/2004.
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut. I ärendet redovisas budgetläget per den 31 mars 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-04-15, dnr 103-101/2004.
Stadsdelsförvaltningens inköp av varor och tjänster överstigande ett värde av 50 000 kronor exklusive moms ska enligt gällande delegationsregler var för sig anmälas till stadsdelsnämnden. Budget- och redovisningsenheten anmäler i ärendet inköp av belysning, möbler, passagesystem, inhyrning av personal m.m. under oktober 2003 till mars 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens redovisning 2004-04-06, dnr 100-210/2004.
Efter en fråga från ledamoten Inga-Lill Persson (fp) om en skrivelse från Fagersjö byalag till stadsbyggnadsnämnden m.fl., vidtog ett samtal om förutsättningarna för att förbättra stadsdelen Fagersjös framtid bland annat vad gäller bebyggelse, företagande och service. Synpunkter lades också fram om vad som akut bör göras med utgångspunkt i det faktum att företagande och service i stort sett upphört i stadsdelskärnan samt med anledning av att bekymrade röster höjts gällande skadegörelse och en tilltagande förslumning av vissa delar av stadsdelen.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att en inbjudan inkommit till ett seminarium anordnat av kulturförvaltningen i samarbete med stadsdelsförvaltningarna Vantör och Farsta. Seminariet om träffpunkter för unga i Vantör och Farsta äger rum torsdagen den 3 juni kl. 17.30-21.00 på Farsta fritidsgård och riktar sig till ungdomar, politiker, fritidsledare och tjänstemän, som på olika sätt arbetar med ungdomar i Vantör och Farsta.
Inga frågor förekom.
____________________
Sluten del av sammanträdet
§ § 91-93