Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-06-17
Program: Hökarängens närvårdcentral öppnar den 1 juli. Projektledare, vårdenhetschef Läs mer...och landstingsföreträdare informerar om verksamheten.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund (fp) justera protokollet 2004-06-22.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet 2004-05-17.
Justerade protokoll från sammanträdena 2004-03-24 och 2004-04-22 anmäldes vid sammanträdet 2004-05-17.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Stockholms gatu- och fastighetskontor har begärt att få stadsdelsnämndernas önskemål/förslag beträffande AB Storstockholms Lokaltrafiks (SL) utbudsplan för 2005. Gatu- och fastighetskontoret sammanställer därefter stadsdelsnämndernas förslag och överlämnar sammanställningen till SL. Stadsdelsförvaltningen framhåller i detta yttrande, liksom föregående år, behoven av bussförbindelser till Farstaängsvägen (Farsta Gård, Farsta idrottsplats, idrotts-/simhallen och seniorbostäderna), till området Molkomsbacken-Forshagagatan, samt behov av utökad nattrafik till Runsätra Äng/Stortorpsområdet. Förslag har därutöver lämnats av Farstas lokala handikappråd, HSB Brf. Sköndal samt av en boende i Hökarängen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-06-01, dnr 305-223/2004.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) samt tjänstgörande ersättaren Ola Karlsson (v) yrkade att förvaltningens tjänsteutlåtande skulle överlämnas och åberopas som svar på remissen samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamöterna Cecilia Nordenfelt m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) samt tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp) anslöt sig till det av (s), (mp) och (v) framställda yrkandet.
BESLUT
Nämnden vill understryka behovet av snabba åtgärder för att lösa den besvärliga situationen för invånarna i Fagersjö - den sista servicen i form av en dagligvarubutik stängde den 30 mars. Numera finns inte ens en vanlig brevlåda för att lägga på brev! Nämnden och förvaltningen har haft genomgångar med berörda förvaltningar och bolag. Vissa åtgärder kommer att ske.
Nämnden är nu mycket angelägen om att SL och Färdtjänsten snarast ordnar förbindelse mellan Fagersjö - Hökarängens centrum – Farsta centrum så att flera alternativ finns för de boende som behöver service - lägga på brev, köpa mat o s v. Detta hjälper f ö även Hökarängsborna där Svensk kassaservice just stängt. Inte minst för äldre och personer med funktionshinder underlättar det att kunna åka servicebussen till/från Farsta centrum. Nämnden är vidare angelägen om att SL snarast löser det sedan länge existerande problemet med kollektivtrafik till Farstaängsvägen med Farsta gård, Farsta idrottsplats samt de där befintliga seniorbostäderna.
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att utöver att sända detta beslut som svar på remissen även så snart det går skriva till SL:s styrelse samt Färdtjänstnämnden och framföra ovanstående samt be dessa snarast vidta åtgärder och återkomma till nämnden med besked om detta.
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden remiss angående förslag till ny skolplan. Varje kommun ska enligt skollagen ha en skolplan som beskriver hur kommunens skolverksamhet ska utformas och utvecklas för att uppfylla de nationella målen och kravet på likvärdighet. Under 2004 ska kommunfullmäktige fatta beslut om en ny skolplan för Stockholms stad. Ett diskussionsunderlag om skolplanen har kring årsskiftet varit ute i en första remissomgång i stadens skolor, då personal, elever och föräldrar har haft tillfälle att komma med synpunkter på vad skolplanen bör innehålla. Det har bildat grunden för det förslag som läggs fram i detta ärende. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-27, dnr 403-212/2004.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) lade fram ett förslag till beslut, innebärande att nämnden som svar på remissen skulle anföra vad de föreslagit, och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut, innebärande att nämnden skulle anföra vad han föreslagit, och yrkade bifall till detta.
Tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp) yrkade att förvaltningens förslag delvis skulle bifallas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Gunnar Sandell (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden ställde proposition på yrkandena och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
att som svar på remissen anföra följande:
Visst är det välkommet med ett ständigt pågående samtal om skolan mål, resultat och utveckling. Men den nu gällande skolplanen för Stockholms kommunala skolor antogs av kommunfullmäktige så sent som den 19 juni 2000. Arbetet med att förverkliga ambitionerna i denna pågår i staden och resultatet är att stadens skolor fortsatt förbättra måluppfyllelsen. Ändå väljer socialdemokraterna att riva upp och börja om på nytt. Nya planer och policydokument är knappast vad skolan framförallt behöver. Istället bör arbetet med att förverkliga intentionerna i den gällande skolplanen intensifieras.
Dagens skolpolitik är förödande för många elever - otillräckligt lärande, kravlöshet och bråk och stök – och är därför oförenlig med det moderna kunskapssamhällets krav. Det behövs en radikal omläggning av politiken.
Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi ser den enskilde eleven. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.
Våra politikers insats är också viktig, men måste förändras. Deras ansvar är det övergripande. Att se till att resurserna finns. Att dessa resurser når de elever som behöver dem bäst. Samt att ge frihet år föräldrar, elever och de professionella i skolan att utifrån vad som är bäst för varje elev nå de mål som politiken formulerat och framöver måste ta ett större ansvar för att följa upp.
Vi är övertygade om att detta är vägen mot en bättre skola. En skola där alla kan bättre: elever, lärare och skolledare. Och där politikerna också blir bättre på att leva upp till medborgarnas rättmätiga krav.
Skolans främsta uppgift ska vara att förmedla kunskaper. Gemensamt för alla skolor ska därför vara:
- att lärandet och kunskapen står i centrum
- att förväntningarna på elevernas prestationer är höga
- att samtliga elever uppnår uppställda kunskapskrav
- att föräldrarnas engagemang tillvaratas samt,
- att det finns goda ledare och inspirerande och kunniga lärare.
Varje skolmiljö måste präglas av lärande, skapande, trygghet, humanistiska värderingar, ordning och reda. Mobbning, droger och andra hot mot elevernas säkerhet och hälsa ska aldrig tolereras.
Men barn är inte lika. För att skapa motivation och för att tillvarata varje elevs fulla potential måste pedagogik och inriktning kunna skilja sig åt mellan olika skolor, oavsett om dessa är privata eller kommunala. Det är också en förutsättning för lärare och skolans ledare skall kunna ta sitt professionella ansvar. Skolor måste tillåtas vara olika, självständiga och förändringsbenägna.
Resurser måste tilldelas skolor på ett likvärdigt sätt. Likaså måste skolor utvärderas på ett likvärdigt sätt. Pengarna bör följa eleven och skickas direkt till skolan, oavsett huvudman. Resurserna till den enskilda skolan görs därmed helt beroende av föräldrars och barns fria val av skola. Därigenom skapas tydliga incitament till kvalitetsutveckling och goda lärarprestationer.
Föräldrarna har huvudansvaret för att tillsammans med sina barn fritt välja den skola som passar det egna barnet bäst. De enskilda skolorna, dess ledning och lärare, ska självständigt kunna välja pedagogik och hur man väljer att arbeta. I deras ansvar ligger att samtliga elever stimuleras till bästa möjliga studieresultat. I lärarnas ansvar ligger även att ta tillvara föräldrarnas ansvar, unika förutsättningar och engagemang för att de egna barnen ska lyckas. Eleverna har naturligtvis huvudansvaret för sitt eget lärande. Förutsättningen för kloka och genomtänkta val är i sin tur god information om elevers och skolors prestationer.
Politikens roll bör därför renodlas till att ställa tydliga kunskapskrav, att via skatter finansiera skolan, att utvärdera de uppnådda resultaten samt inte minst att säkerställa att elever, föräldrar, lärare och skolledare ges tillgång till information och underlag inför de viktiga beslut och val dessa får makt och ansvar att fatta. Väsentligt är även att politiken radikalt minskar den byråkrati som idag detaljstyr de kommunala skolorna och prioriterar om resurser till undervisning och utvärdering.
Däremot ska politiken inte detaljstyra skolan; inte lägga sig i pedagogik, skolans arbetsformer, lokalval eller IT-användning; inte göra någon skillnad mellan val av juridisk form eller huvudmannaskap, exempelvis huruvida skolan är offentlig eller privat, drivs som aktiebolag, ideell förening eller stiftelse; inte blanda ihop sin roll som uppdragsgivare och sin roll som utförare av utbildning.
Med denna skolpolitik kommer skolorna att konkurrera om föräldrars och elevers förtroende att få ta ansvar för elevernas lärande. Det kommer att stimulera till kvalitetsutveckling och goda lärarprestationer.
Utbildningsförvaltning bör därför ges i uppdrag att ge konkreta underlag och förslag till:
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat att anföra följande:
Förslaget till ny skolplan innehåller flera väsentliga försämringar.
Värdegrunden
Skolplanen anger inte vilken värdegrund som ska ligga till grund för skolans arbete. I likhet med vad som skrivs om värdegrunden i Läroplanen bör stadens skolplan innehålla en beskrivning om att skolans arbete ska förankras och förmedla en tydlig värdegrund.
Skolans uppgifter
Inget tydligt fokus finns på skolans uppgift att lära ut kunskap. Att eleverna ska "erbjudas en skola med möjligheter till lärande, kunskap och utveckling" kan knappast anses som en tydlig inriktning. Konstateras kan alltså att majoriteten förskingrar det mödosamma arbetet att förstärka skolans kunskaps- och lärandeinriktning. Detta bekräftas också av att skolplanen tar bort föräldrarnas rätt att få skriftliga omdömen och att Stockholmsprovet tas bort.
Ordning och reda
Skolans ledning måste vara tydlig när det gäller att det ska råda ordning och reda för att skolarbetet ska bli framgångsrikt. Denna insikt syns inte till i skolplanen. Attityden mot skolk är mindre tuff och skolk ska inte längre anges i betyget.
Föräldrainflytande
Föräldrarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i skolan är oklar. Även om det arbetet måste utformas lokalt på varje skola så bör åtminstone ett inriktningsmål anges. För att kunna mäta och utvärdera detta arbete behöver det ges stadga genom en tydlig inriktning i skolplanen."
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp) enligt följande:
Förvaltningen lyfter i sitt förslag till remissvar fram flera viktiga synpunkter som måste beaktas. De mest avgörande handlar om hur språket ska fortsätta att värnas i skolan och hur man ska uppnå likartade bedömningskriterier då Stockholmsproven ska slopas. Vad det gäller införande av läsutvecklingsschemat, LUS, gick Farsta på ett mycket förtjänstfullt sätt i täten. Nu är detta en e mycket levande företeelse på alla våra skolor där barnen är oerhört medvetna om på vilken LUS de är och vad som krävs för att komma vidare till nästa ("när jag kan läsa texten till filmen kommer jag upp till nästa LUS"). Det är tydligt och individuellt och har fungerat fantastiskt – vilket vi kan se på hur läsförmågan utvecklas bland barnen här hos oss. Att göra samma inom matematik är ju väldigt bra om det får genomföras.
Grundskolans viktigaste uppgift är ju att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Målsättningen är att alla stockholmselever ska lämna grundskolan med goda kunskaper i svenska, engelska och matematik. Det är inte acceptabelt att var femte elev lämnar elev grundskolan utan att kunna skriva en sammanhängande text eller läsa en bok – vi har hos oss visat att det går att göra något åt detta.
Skolan måste våga prioritera baskunskaperna i svenska, engelska och matematik. Utan grundläggande kunskaper i dessa ämnen är det omöjligt för en elev att ta till sig övrig undervisning i skolan.
De elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål måste få extra stöd, hjälp och tid, t ex ett extra år i grundskolan. Att alla gymnasieelever ska bli högskolebehöriga är ett olyckligt och orimligt mål. I stället bör särskilda yrkesinriktade program skapas för elever som vill börja arbeta direkt efter gymnasiet. Därutöver bör en modern lärlingsutbildning där eleverna tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet.
Individualisera undervisningen
Att ge alla elever goda baskunskaper kräver individualisering av undervisningen. Dagens skola bygger på att alla elever läser samma ämnen, i samma takt under lika lång tid. I praktiken har det blivit en övergripande målsättning att alla barn ska gå nio år i grundskolan, inte att alla elever ska lämna grundskolan med goda kunskaper.
Studietiden måste få variera med elevernas förkunskaper, uppnådda resultat och motivationsgrad. Individuellt anpassad studietakt innebär också att de elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål får mer tid, till exempel ett extra år i grundskolan. Andra stödåtgärder som bör införas är läxhjälp samt helg- och sommarundervisning. Även stödundervisningen på skoltid bör utvecklas. Några elever behöver särskilda undervisningsgrupper.
Samhället får aldrig se det som ett problem att elever som har möjligheten går snabbare fram för att få ytterligare stimulans och fördjupande arbetsuppgifter. I Stockholm har särskilda profilklasser inrättats för studiemotiverade elever. Gymnasieelever som under gymnasietiden vill läsa in universitetskurser har i Stockholm getts denna möjlighet.
Under den förra mandatperioden infördes betygsintagning till gymnasieskolan i Stockholms stad. Betygsintagningen har inneburit att innerstadsskolorna inte längre är reserverade för elever som råkar bo i närheten. Betygsintagningen har lett till att fler elever än tidigare kommer in på sina förstahandsval, men också till att fler elever med invandrarbakgrund nu ges chansen att läsa vid de mest populära gymnasieskolorna i innerstaden. Betygsintagning är mer rättvist än t ex lotteri eller den så kallade närhetsprincipen och skall därför ligga fast.
Att ställa krav är att bry sig
Skolan måste ställa tydliga kunskapskrav på eleverna. Alla elever kan bli godkända i de viktigaste ämnena om kraven görs tydliga, kontrolleras med utvärderingar, kommuniceras med hemmen och stöttas upp med extra insatser där sådana behövs.
Allt för många elever når inte skolans kunskapsmål. Om en elev inte uppnått kunskapsmålen sänder betyg och skriftliga omdömen en tydlig signal att den berörda eleven behöver extra stöd och hjälp. Både eleven och elevens föräldrar, lärare och rektor behöver dessa signaler tidigare än i slutet av grundskolan. Skriftliga omdömen bör därför ges redan från förskoleklassen; betyg bör ges i fler steg redan från mellanstadiet.
Särskilda stockholmsprov i svenska, engelska och matematik infördes för stadens grundskoleelever under den förra mandatperioden. Proven fungerade som garanter för kunskapskravens likhet och utbildningens kvalitet. Socialdemokraternas beslut att avskaffa stockholmsproven måste rivas upp.
Ordning och reda i skolan
Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Alla instanser inom skolväsendet, från lärare och föräldrar till ansvariga politiker, måste tydligt visa att mobbning, hot och våld aldrig är acceptabelt. Som skolpolitiker måste vi ge lärare och rektorer de sanktionsmöjligheter som krävs för att möjliggöra en trygg och säker studiemiljö på våra skolor.
De elever som gjort sig skyldiga till grova kränkningar eller våldshandlingar måste som sista åtgärd kunna flyttas från skolan där mobbningsoffret går. Det får under inga omständigheter vara så att eleven som utsätts för mobbningen tvingas byta skola.
Skolk är ett växande problem i många skolor som gör det svårt att bedriva en meningsfull undervisning. Ett sätt att motverka skolk är att skriva in frånvaro i terminsbetygen. I tidigare årskurser ska föräldrarna regelbundet få skriftlig information om sina barns frånvaro, men närvarokravet måste också hävdas i gymnasieskolan. För att få betyg ska eleven ha varit närvarande på lektionerna. Såväl lärare, skolledare som politiker måste ge tydliga signaler om att skolan inte är ett "öppet hus" där elever kan komma och gå som de vill.
Höj läraryrkets status
Läraren är elevernas viktigaste resurs. Ingen annan faktor är så viktig för skolans kvalitet som en kompetent och välmotiverad lärarkår. Läraryrkets status har dock successivt försämrats och alltför få ungdomar kan i dag tänka sig att bli lärare. För att höja läraryrkets attraktionskraft måste staden vidta åtgärder. Det behövs fler karriärvägar, högre löner, fler utvecklings- och fortbildningsmöjligheter, fler lektorat och en särskild lärarlegitimation.
Stockholms grundskolor måste ges en självständigare ställning. Rektor och lärare ska ha ansvaret för att läroplanens mål nås, kommunen ska ge vissa övergripande riktlinjer och ekonomiska resurser."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden remiss angående förslag till strategi för elevhälsan i Stockholms stad. Utbildningsnämnden fick i 2003 års budget i uppdrag att i samverkan med stadsdelsnämnderna utarbeta förslag till en strategi för elevvården i Stockholms stad. Uppdraget har även tagits upp i stadens verksamhetsplan och budget för 2004. Förslaget är en övergripande strategi för stadens alla skolor. Strategin innehåller en indelning av elevhälsan i sex olika kvalitetsområden. Varje skola ska beskriva de insatser och det arbete som ska göras utifrån de angivna kriterierna och utifrån den specifika situationen vid varje skola. Uppföljning och utvärdering av de angivna kriterierna ska ske på skolnivå, nämndnivå och kommunal nivå. Utvärdering sker i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-27, dnr 403-266/2004.
Tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp) anmälde ett särskilt uttalande.
Särskilt uttalande anmäldes av tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp) enligt följande:
"Skolorna måste få särskilda medel för elevhälsa; detta för att ge alla skolor liknande förutsättningar till god elevhälsa och att resurser inte överförs till "elevhälsan" från de medel som är avsatta för den undervisning som bedrivs."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden remiss angående förslag till strategi för IT i skolan. Förslaget har tagits fram i nära samråd med representanter för staden, stadsdelsförvaltningar och skolor och syftar till att allmänt stimulera eleverna, öka elevernas lärande, göra skolarbetet roligare och verksamheten mer effektiv. En utgångspunkt för hela strategin är att IT inte får ses som en isolerad fråga, utan som starkt sammanflätad med verksamheten, med dess behov och förutsättningar. Strategin pekar ut sju områden där åtgärder är särskilt viktiga. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-27, dnr 403-267/2004.
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden motion från Magnus Hellström (m) om införande av flexibelt sportlov. Idag fördelar de tre storstadsregionerna sportlovet på tre olika veckor – veckorna 7, 8 respektive 9. Koncentrationen av elevernas ledighet kring dessa veckor innebär högsäsongspriser på fjällorterna och att vissa familjer därför väljer andra veckor för en vintersemester. Som en följd av detta behöver dessa elever då begära ledigt från skolan. Magnus Hellström (m) yrkar i sin motion att staden ger skolorna möjlighet att utveckla och införa flexibelt sportlov. Motionären anser att ett genomtänkt system med ett flexibelt sportlov skulle underlätta skolornas planering och göra det möjligt för fler barn att åka på semester. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-27, dnr 403-157/2004.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Gunnar Sandell m fl (s) yrkade, med instämmande av tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp), bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
att som svar på remissen ställa sig bakom att flexibelt sportlov införes samt
att därutöver anföra följande
Redan idag är det vanligt att 4-5 elever per klass har sportlov en annan tid än sportlovsveckan och då ansöker om att få ledigt. Dessa elever måste hämta in vad de missat, vilket innebär ett merarbete för elever och lärare. Om man istället hade olika sportlovsveckor så kunde elever och lärare själv välja när de vill ha sportlov.
Framsynta skolledare ser även pedagogiska möjligheter med förslaget, som de menar ger utrymme att göra andra saker under de veckor som skolan har färre elever och lärare. Vår förhoppning är nu att ett antal skolor ska ta tillvara denna möjlighet till större flexibilitet för såväl lärare som föräldrar och elever.
Dessutom är det oerhört glädjande att utbildningsförvaltningen ställt sig bakom förslaget om att låta de skolor som vill införa flexibelt sportlov. Rätt genomfört kan flexibelt sportlov ge pedagogiska fördelar i undervisningen och möjlighet för fler barnfamiljer att ha råd att fira sportlov."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden motion från Ulla Hamilton (m) om införande av tillsvidaretillstånd för uteserveringar. Motionären anser att tillståndshanteringen idag är onödigt byråkratisk och därför bör ändras. Stadsdelsförvaltningen delar inte motionens innehåll, utan föreslår att upplåtelser även fortsättningsvis beviljas med ett år i taget. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-24, dnr 300-526/2004.
Ledamoten Gunnar Sandell m fl (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp), ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp), ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
att föreslå att motionen bifalls samt
De många uteserveringarna bidrar till att Stockholm blir en trevligare stad. Det är viktigt att upplåtelser underlättas. Att man som nu behöver ansöka om förnyat tillstånd förefaller som en helt onödig byråkrati. Behöver staden komma åt marken så är det enkelt att återkalla tillståndet av detta skäl."
Från RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, har inkommit en ansökan om verksamhetsbidrag för 2004. RSMH är ett politiskt och religiöst neutralt förbund, som vänder sig till psykiskt sköra och socialt isolerade människor. S.O.S. (Söder Om Söder) är en lokalförening för stadsdelsområdena Farsta, Vantör, Skarpnäck och Enskede-Årsta, med mer än hälften av medlemmarna boende i Farsta stadsdelsområde. Verksamhetens innehåll är att tillvarata den psykiskt funktionshindrades intressen genom övergripande kontakter med kommunen och psykiatrin. Föreningen ger också stöd och hjälp till enskilda medlemmar i deras kontakter med socialsekreterare och kontaktpersoner/behandlare i psykiatrin. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-24, dnr 008-270/2004.
Förvaltningen föreslog i tertialrapport 1 åtgärder för budgethållning inom äldreomsorgen. Ett av förslagen var att omdisponera platserna på Ängsö ålderdomshem under 2004. Förvaltningen lovade i tertialrapporten att återkomma om detta i ett separat ärende. Ängsö ålderdomshem är ett småskaligt, fint äldreboende, men stadsdelens dyraste ålderdomshem per plats. Trots att bemanningen har effektiviserats och nyttjas optimalt är personalkostnaden hög beroende på småskaligheten. Förvaltningen beräknar att minska kostnaden för ålderdomshemsboende med cirka 1,3 mnkr genom omdisponering av de sju platserna på Ängsö ålderdomshem till likvärdiga ålderdomshem. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-05-26, dnr 504-317/2004.
Tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp), ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade avslag på förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
att avslå förvaltningens förslag till beslut samt
Det behövs många olika boenden för äldre inom staden. Att lägga ner alla äldreboenden som inte riktigt passar in i normen till förmån för mera storskaliga alternativ strider mot vår tro på att mångfald i sig är något positivt. Vad det gäller boenden för äldre kan det inte endast få vara prislappen som avgör. Att vi har många olika boenden inom stadsdelsnämnden har ett värde i sig. Att valfriheten på så sätt ökar är också något positivt varför förvaltningens förslag bör avslås."
Postiljonen har helt ändrat inriktning och omstrukturerats från servicehus till gruppboende, korttidsboende och dagverksamhet för dementa samt ålderdomshem och dagverksamhet för äldre. Förvaltningen föreslår därför att namnet ändras från Postiljonens servicehus till Postiljonens äldreboende. Förslaget om namnändring behandlades på nämndens sammanträde den 29 april 2003, men återremitterades beroende på att namnändring av Farsta sjukhem fanns i samma ärende, men inget godtagbart namnförslag för sjukhemmet förelåg. Edö innehåller 156 servicehuslägenheter, 3 enheter för gruppboenden med tillsammans 38 boende och 4 enheter för ålderdomshem med tillsammans 51 boende. Benämningen servicehus stämmer idag inte med den faktiska verksamhet som bedrivs på Edö. Förvaltningen föreslår därför att namnet ändras från Edö servicehus till Edö äldreboende. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-06-01, dnr 500-318/2004.
De hjälptagare som har behov av trygghetslarm och hemtjänst i ordinärt boende eller i servicehus lämnar nycklar till den enhet som ska utföra hjälpen. Inom hemtjänst i eget boende lämnas dessutom ett extra par nycklar till larmenheten och till nattpatrullen. I ytterdörren finns oftast både ett vanligt lås och ett sjutillhållarlås. Det händer ganska ofta att hjälptagaren inte vill lämna ut nycklar till sjutillhållarlåset. När hjälptagaren larmar och personalen kommer, händer det att sjutillhållarlåset är låst och att låssmed måste tillkallas. Brandmyndigheten förordar att sjutillhållarlåset ej ska låsas när lägenhetsinnehavaren är hemma. För att öka säkerheten och minska kostnaden för hjälptagaren och hanteringen av nycklar för hemtjänsten föreslår förvaltningen att hjälptagaren får erbjudande om montering av en s.k. täckbricka för sjutillhållarlåset på insidan av ytterdörren. Hjälptagaren kan låsa dörren när han/hon inte är hemma. Personalen behöver inte tillkalla låssmed vid larm och får en nyckel mindre att hantera för varje hjälptagare. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-06-01, dnr 500-319/2004.
Tjänstgörande ersättaren Christina Becker (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ledamöter i stadsdelsnämnden har vid ett flertal tillfällen påtalat att föreningar har svårt att finna lämpliga lokaler för sin verksamhet. Vid stadsdelsnämndens öppna möte arrangerat för föreningslivet i Farsta den 8 oktober 2003 framkom bl.a. att föreningar upplever att det har blivit allt svårare att få tag i billiga/prisvärda lokaler för sin verksamhet. I detta ärende ges ett förslag till hur förvaltningen tänker förbättra för föreningar att hyra skollokaler. Dels föreslår förvaltningen att idrottsförvaltningens prisrekommendationer, regler och villkor vid uthyrning av skollokaler tillämpas, dels föreslås att alla skolor ansluter de lokaler de avser hyra ut, till idrottsförvaltningens bokningssystem. Vidare föreslås att skolor och föreningar bygger förtroendefulla relationer så att uthyrning av skollokaler underlättas. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-06-01, dnr 303-289/2004.
I samband med introduktionen av den s.k. Stadsdelsförnyelsen har stadsdelsförvaltningen hållit ett seminarium för hela stadsdelsområdet och samverkansmöten i stadsdelarna. Vid samverkansmötena har förslag till olika projekt lagts fram. I detta ärende föreslår förvaltningen att stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att genomföra fyra projekt, som samverkansgrupperna beslutat ge sitt stöd efter en demokratiskt genomförd process. Projekten, som genomförs under medborgarnas direkta inflytande, avser upprustning av den yttre miljön i stadsdelarna Farsta strand och Hökarängen samt anläggningar för rekreation och fritid. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-06-03, dnr 004-320/2004.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) anmälde ett särskilt uttalande, till vilket tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig.
Särskilt uttalande, till vilket tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig, anmäldes av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) enligt följande:
"Vi erinrar om att vi är motståndare till den verksamhet som pågår inom ramen för den s.k. stadsdelsförnyelsen. När nu medel avsatts härför i stället för att ingå i den ordinarie budgeten är det emellertid angeläget att pengarna används på ett för stadsdelen positivt sätt. Mot den bakgrunden kan vi ändå tillstyrka förvaltningens förslag."
Stadsdelsförvaltningen föreslår att ytterligare ett projekt inom ramen för Stadsdelsförnyelsen godkänns, där elever vid Hökarängsskolan blir delaktiga under arbetets gång och får möjlighet att påverka utformningen av skolmiljön. Projektet syftar till att låta elever i Hökarängsskolan genom mätningar och observationer inom tillvalsämnet astronomi, följa och påverka tillblivelsen av ett konstverk, som framgent kommer att kunna användas som ett pedagogiskt verktyg på olika stadier. Vidare är syftet att skapa ett permanent konstverk på Hökarängsskolans skolgård, som förhöjer områdets skönhet och kommer såväl elever i skolan som boende i Hökarängen till del i form av lust och glädje. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 004-295/2004.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m), tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde ett särskilt uttalande.
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m), tjänstgörande ersättaren Thomas Backlund m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
Edö servicehus, ålderdomshem och gruppboende drivs sedan 1 februari 2002 av Rosengården i Hägersten AB/Capio Omsorg AB. I december 2002 genomförde entreprenören en kvalitetsundersökning. Undersökningen gjordes via enkäter till boende och anhöriga och redovisades för varje boendeform för sig. Resultatet av undersökningen samt de åtgärder som vidtagits för att förbättra verksamheterna, redovisades för stadsdelsnämnden den 18 december 2003. I samband med det uppdrog nämnden åt förvaltningen att bland annat redovisa kvaliteten även ur de boendes perspektiv, genom t.ex. en undersökning bland de boende och deras närstående. Under 2004 har en sådan undersökning genomförts. Resultatet av undersökningen redovisas i denna promemoria, där en jämförelse också görs mellan de båda undersökningarna. Enligt denna jämförelse har det skett en förbättring på nästan samtliga punkter. De flesta boende och anhöriga är nöjda eller mycket nöjda med Edö. Jämförelsen tar dock inte hänsyn till att färre enkäter har lämnats ut i den senaste undersökningen. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria 2004-05-04, dnr 599-321/2004.
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut. I ärendet redovisas budgetläget per den 31 maj 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-06-11, dnr 103-101/2004.
Information eller frågor förekom ej.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att en promemoria om remissarbetet med "Vattenprogram för Stockholm – Förslag till strategi för Stockholms vattenarbete 2004-2015", sammanställts av förvaltningen och delats ut till nämnden. Promemorian innehåller bland annat särskilda beskrivningar av de delar som berör Farsta stadsdelsområde. Gillis Hammar meddelade vidare att två pärmar med det kompletta remissmaterialet hade placerats i grupprummen för utlåning under sommaren.
En promemoria med förvaltningens svar på frågor om biståndsbedömningen inom äldreomsorgen hade delats ut till nämnden före sammanträdet. Frågorna hade väckts i en skrivelse anmäld vid förra sammanträdet av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp). Tjänstgörande ersättaren Christina Becker (fp) föreslog, med anledning av att frågeställaren anmält förhinder till dagens sammanträde, att nämndens ställningstagande till promemorian skulle bordläggas till nästa sammanträde. Nämnden godtog förslaget.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt (m) föreslog med anledning av dagens decimerade nämnd, att planeringen av tidpunkterna för stadsdelsnämndens sammanträden under kommande perioder bör göras med eftertanke och med beaktande av kommunfullmäktiges sammanträdestider, kommunstyrelsens budgetplan och kända aktiviteter med lokalpolitisk representation. Ordföranden Tomas Rudin (s) meddelade med anledning av förslaget att en ordentlig genomgång av tiderna för våren 2005 ska genomföras under hösten.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
____________________
Sluten del av sammanträdet
§§ 134-137