Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2005-06-16
Program: Markkontorets information om Hökarängsbadet och Magelungens strandpromenad.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte ledamoten Inga-Lill Persson (fp) justera protokollet den 22 juni 2005.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet den 17 maj 2005.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser, m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Till stadsdelsnämnden har remitterats ett förslag till detaljplan, som omfattar Ågesta Broväg mellan Larsbodavägen/Mårbackagatan och Nynäsbanan, ett område mellan Kristinehamnsgatan och Ågesta Broväg samt ett område (Larsbodafältet) öster om Ågesta Broväg. Planen innebär att Ågesta Broväg upprustas och förses med rondeller vid Larsbodavägen/Mårbackagatan och Edagränd/Brattforsgatan, att två bostadshus med cirka 90 lägenheter kan byggas väster om Ågesta Broväg och att ett bostadsområde med cirka 350 lägenheter kan byggas på Larsbodafältet. En ny barnstuga inom kvarteret Tärnö ingår i planen. Stadsdelsförvaltningen tillstyrker förslaget utom beträffande den föreslagna parkeringslösningen. Förvaltningen föreslår att bullerskydd mot fastigheterna på Arvikagatan byggs och att frågan om ungdomsbostäder uppmärksammas vid fortsatt projektering av bostäderna. Vidare redovisas behov av särskilda boendeformer. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 31 maj 2005, dnr 302-306/2005.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) anmälde ett särskilt uttalande.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen till stadsbyggnadsnämnden
överlämna och åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Särskilt uttalande anmäldes av ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) enligt följande:
”Förslaget till detaljplan är bra men behöver kompletteras med förslag till förskönande åtgärder i det nya bostadsområdet, exempelvis skulpturer, dammar, fontäner etc. Området är vackert beläget och behöver en skön och kulturell ombonad miljö.”
Till stadsdelsnämnden har remitterats ett förslag till detaljplan, som omfattar tre delområden intill Gubbängens centrum; Lingvägens östra sida norr om Herrhagsvägen, fastigheten Limkakan 3 samt den nuvarande parkeringsplatsen söder om Majrovägen. Planen ger Familjebostäder möjlighet att bygga cirka 130 lägenheter i flerfamiljshus. Stadsdelsförvaltningen tillstyrker förslaget. Förvaltningen ser det som angeläget att de nya bostäderna i första hand förmedlas till äldre och personer med minskad rörlighet, som nu bor i Gubbängens äldre bostadsbestånd utan hiss. Vidare ställer sig förvaltningen tveksam till om det parkeringstal som föreslås, 0,16 platser/rumsenhet, kommer att täcka behovet. Den parkeringsplats, söder om Majrovägen, som tas i anspråk för nya bostäder behöver ersättas av nya platser för infartsparkering. Ett ökat antal barnfamiljer i Gubbängen, bedöms medföra behov av en ny förskola med fyra avdelningar nära Gubbängens centrum. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 31 maj 2005, dnr 302-328/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade avslag på förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s) samt ledamöterna Inger Stark (v) och Pekka Koskenvoima (mp) framlagda förslaget.
1. Farsta stadsdelsnämnd hemställer att staden snarast genomför en parkeringsutredning för Gubbängens behov av infartsparkering, boendeparkering samt centrumparkering.
2. Farsta stadsdelsnämnd förutsätter att de parkeringsplatser som tas i anspråk för bostadsändamål enligt förslaget till detaljplan, ersätts med likvärdiga lösningar och antal vid genomförandet av förslaget.
3. Farsta stadsdelsnämnd godkänner stadsdelsförvaltningens förslag till remissvar samt anför därutöver följande
Det är bra att bostadsbyggande kommer till stånd i Gubbängens centrums närhet. Det har saknats bostäder med hiss i området och många äldre har behov av centrumnära boende med en bättre tillgänglighet. Dessa föreslagna bostäder kan med fördel rekommenderas äldre i området som alternativ till de boendeformer som finns idag.
Gubbängens centrum är i behov av förstärkning av kundunderlag vilket tillgodoses med förslaget. Tyvärr tas stora parkeringsytor i anspråk som idag fungerar som såväl boende- som centrumparkering. Det är ohållbart att dessa parkeringsplatser försvinner. Parkeringssituationen är redan idag ansträngd om förslaget måste därför bearbetas i syfte att hitta lösningar på såväl boende som centrumparkeringsbehovet i området. Vi förutsätter att dagens parkeringsplatser ersätts med likvärdiga alternativ. Ett alternativ kan vara ytorna under T-banebron över ängen.
För övrigt anser nämnden att det s.k. Apotekshuset bör ersättas av ett nytt centrumhus med bostäder och affärslokaler för att försköna Gubbängens centrum.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
Att avslå förvaltningens förslag till beslut
Att därutöver anföra följande:
Det är angeläget att de äldre som bor i Gubbängen utan hiss får tillgång till nya bostäder i närområdet. Samtidigt ifrågasätter vi starkt att de äldre skulle uppleva det som en positiv förbättring av sin situation att bo granne med tunnelbanan.
Vidare planerar man att bebygga en infartsparkering. Denna parkering är idag alltid fullbelagd under dagtid. Vid införandet av biltullar lär inte denna situation förbättras. Parkeringssituationen är redan i dag prekär och kommer att bli akut. Att det skulle vara god tillgång på p-platser i Gubbängen centrum är en missuppfattning.
Det är bra att flera bostäder byggs i Farsta. Dessa bör generellt vara bostadsrätter eftersom antalet hyresrätter är stort. Vi vill dock uppmärksamma risken för att vackra, välplanerade och väl inbodda områden slås sönder på grund av att den lokala opinionen i området inte är lika stark som på andra håll. Därmed får vi inte den demokratiska förankring av byggprojekten som vore önskvärd. Vi vill också varna för risken att existerande sociala problem förstärks. Bostadsbyggandet bör användas för att främja tillväxten och minska sociala problem i området. Inte tvärtom.
Stadsbyggnadsnämnden bör återkomma med förslag med hänsyn tagen till ovanstående synpunkter.”
Till stadsdelsnämnden har remitterats ett förslag till detaljplan för kvarteret Teodoliten m.m. i stadsdelen Fagersjö. Planen möjliggör att fyra mindre bostadshus med sammanlagt 46 lägenheter byggs intill Havsörnsvägens norra anslutning till Magelungsvägen. Byggherre är HSB Bostad, som erhöll markanvisning för kvarteret Teodoliten är 2001. Enligt tidplanen kan detaljplanen bli antagen första kvartalet 2006, varefter byggstart kan ske. Stadsdelsförvaltningen bedömer att den tillämpade parkeringsnormen är otillräcklig och att planen är otydlig beträffande angöring/parkering intill husens entréer för handikappfordon. Vidare föreslår förvaltningen att ett befintligt bullerplank utmed Magelungsvägen förlängs för att ge skydd åt den del av området som ligger väster om Havsörnsvägen. Behovet av förskoleplatser bedöms kunna tillgodoses på annan plats i Fagersjö. I övrigt tillstyrker stadsdelsförvaltningen förslaget till detaljplan. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 20 maj 2005, dnr 302-293/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade att nämnden som sitt svar på remissen skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
att som svar på remissen överlämna följande utlåtande:
Det är mycket positivt att det sker en bebyggelse i Fagersjö för att denna del av Farsta ska kunna växa och få tillgång till företagande och service. Det är i dagsläget ett ganska segregerat område och vi anser att behovet av bostadsrätter är stort i Fagersjö.
Farsta SDN har vid tidigare tillfälle fått ta del av föreningarna Trädgårdsstaden och Byalaget gemensamma skrivelse till Stadsbyggnadskontoret där dessa engagerade föreningar pekat på lämpliga platser för nybyggnationer mm. Vi anser att det finns många intressenter som kan bygga bostadsrätter och att dessa måste får en chans så att inte bara de stora bostadsrättsbyggarna som lägger anbud.
När det gäller parkeringstilldelningen så anser vi att detta är alldeles för lågt antal p-platser per lägenhet pga att kollektivtrafikförbindelserna i Fagersjö är dåliga. Resultatet kommer att bli en omfattande gatuparkering som kommer att försämra trafiksäkerheten och minska framkomligheten.
Vi hoppas slutligen att stadsbyggnadsnämnden tar till sig de synpunkter som presenteras från de engagerade föreningarna Trädgårdsstaden och Byalaget.
Antalet parkeringsplatser per lägenhet bör ökas och tillkommande bebyggelse kombineras med bättre kollektivtrafik. Antalet p-platser per lägenhet bör vara minst 1,2.”
I budget 2005 fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samråd med socialtjänstnämnden och stadsdelsnämnderna fortsätta översynen av resursfördelningssystemet inom socialpsykiatrin. Översynen har gjorts av stadsledningskontoret i samarbete med socialtjänstförvaltningen, utrednings- och statistikkontoret (USK) samt representanter från fyra stadsdelsområden.
Förslaget till förändringar har remitterats för yttrande till socialtjänstnämnden och samtliga stadsdelsnämnder. Det nya förslaget innebär att resurser för socialpsykiatriska insatser bryts ut ur den s.k. vuxennyckeln för individ- och familjeomsorgen och i fortsättningen fördelas separat. Dessutom föreslås vissa ändringar i de variabler som ska styra tilldelningen. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 17 maj 2005, dnr 505-292/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) anmälde ett särskilt uttalande.
1. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar och åberopar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande
som sitt yttrande till kommunstyrelsen.
Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Det är mycket positivt att ett förslag till nytt resursfördelningssystem för socialpsykiatrin äntligen tagits fram. Socialpsykiatrin får i förslaget en egen delpåse vilket är mycket bra. Allt tyder på att det föreslagna resursfördelningssystemet på ett bättre sätt svarar mot behovet av medel än nuvarande system. Det nya förslaget innebär att stadsdelar som tidigare missgynnats i resursfördelningen i högre grad kompenseras för de kostnader man har inom socialpsykiatrin.
De ekonomiska effekterna av det föreslagna resursfördelningssystemet ger dock stora omfördelningar mellan stadsdelsnämnderna. Detta motiverar att någon form av övergångsregler eller kompensation kan ges för att de människor som idag är föremål för socialpsykiatrins insatser i dessa stadsdelsnämnder inte ska drabbas.
I förslaget till nytt resursfördelningssystem har det inte gått att finna en variabel som förmår att fånga att vissa stadsdelar har många invånare med psykiska funktionsnedsättningar. Exempelvis höga antal schizofrenidiagnoser slår inte igenom i strukturindex. De psykiatriska diagnoserna ger inte ett tillräckligt stort förklaringsvärde och landstinget har ännu inte hittat modellen för ett ”psykindex”. Denna fråga måste ytterligare belysas och följas upp av stadsledningskontoret i samarbete med landstinget.”
Farsta stadsdelsnämnd har för yttrande mottagit renhållningsförvaltningens förslag till renhållningsordning för Stockholm. I miljöbalken (SFS 1998:808) finns krav om att varje kommun skall upprätta en renhållningsordning med föreskrifter och avfallsplan. Renhållningsnämnden har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att snarast ta fram en ny renhållningsordning som skall börja gälla senast den 1 januari 2006. Vid renhållningsnämndens sammanträde den 16 mars 2005 beslutades att ett förslag till renhållningsordning för Stockholms kommun, med föreskrifter och avfallsplan, skulle ställas ut och sändas ut på remiss. Förslaget omfattar föreskrifter om avfallshantering för Stockholms kommun samt förslag till avfallsplan för åren 2006-2010. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 11 maj 2005, dnr 310-268/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade att nämnden som sitt svar på remissen skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
1. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar och åberopar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till renhållningsförvaltningen.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
att som svar på remissen anföra följande:
Stockholm har som Sverige största stad särskilda behov vad gäller kommunal service gentemot medborgarna. Vid utformningen av avfallsplanen är väsentligt att se till storstadens särskilda behov och till medborgarnas vardagssituation. En avfallsplan måste ha sin utgångspunkt i verklighetens behov, inte i teoretiska målsättningar.
Exempelvis är det viktigt att konsekvent hålla sig till ett medborgarperspektiv där enskilda individernas olika förutsättningar är vägledande för utformning av renhållningsordningen. Moderaternas vill till att börja med framhålla att vi ställer oss positiva till avfallsplanens mål om fastighetsnära insamling. Men frågan innefattar ett flertal aspekter som måste utredas vidare innan man kan införa detta på bred front.
Avfallsmängder
Avfallsplanen och renhållningsarbetet skall enligt förslaget syfta till att förhindra uppkomst av avfall. Det är en målsättning som i flera stycken kan accepteras, men det finns starka invändningar värda att ta på allvar. Den första invändningen är att ekonomisk tillväxt i regel leder till ökade avfallsmängder. Ju mer produkter som säljs, desto mer förpackningar och kasserade gamla varor måste tas hand. Detta måste inte vara något negativt, förpackningar kan brännas och ge energi. Kasserade produkter kan återvinnas eller på annat sätt tas tillvara.
Det andra är att äldre, funktionshindrade, barnfamiljer och andra grupper saknar förutsättningar att fullt ut delta i en avfallshantering där ingenting får slängas eller brännas utan sortering.
Särskilt gäller detta den sorteringshysteri som för tillfället kommit över majoriteten när det gäller hushållssopor. Argumenten mot sortering och kompostering av hushålls- och matavfall är välkända.
Vi anser att det nu är viktigt att hitta alternativa former till den rådande sorteringshysterin. Exempelvis bör man se över möjligheterna att väga hushållsavfall i olika boendeformer.
Insamling av avfall
Insamling av avfall bör även i fortsättningen utföras på entreprenad efter upphandling. Utvärderingar visar att upphandlingar leder till en effektiv förvaltning och en för skattebetalarna god ekonomisk hushållning med skattemedel. Inga skäl talar för att staden i någon del skulle återta insamlingen till egen regi. Andra utredningar på området visar också på hur optimal effektivitet och ekonomi bäst erhålles med upphandlade entreprenader inom detta område.
Det är även viktigt att staden är med och driver på utveckling av alternativa insamlingssystem för hushållsavfall och utsorterade avfallsfraktioner som idag hamnar på återvinningsstationerna. I framtiden blir även en begriplig information mot medborgare en allt viktigare beståndsdel av insamlingssystemet. En god renhållning står och faller med medborgarnas acceptans och aktiva deltagande. Det i sin tur ställer krav på olika individuellt anpassade lösningar.
Omhändertagande av avfall
Förbränning av omhändertaget avfall har visat sig vara den överlägset mest effektiva behandlingsmetoden. Moderna förbränningsanläggningar är såväl praktiskt, som miljö- och samhällsekonomiskt överlägsna andra metoder.
Försöken med utsortering av biologiskt nedbrytbart avfall i en- och flerfamiljsbostäder måste avbrytas. Det 35 procentiga målet är en flummig skrivbordsprodukt utan verklighetsförankring. Majoritetens visar genom detta återigen hur politiska målsättningar överordnas stockholmarnas bästa och en fungerande vardag för hårt pressade familjer. Moderaterna vill istället sätta den enskilda människans behov av ett fungerande vardagsliv i första rummet.
Stockholmarna, framtiden och avfallshanteringen
Mycket av regelverket på miljö- och renhållningsområdet är nu styrt av EU-direktiv, svenska lagar och förordningar. Största problemet mot en effektiv och medborgaranpassad avfallshantering är just nu miljöbalken. Det är bland annat i miljöbalken som inriktningen på långt drivna tvingande regler regleras. När piskan ersätter moroten försvåras framtida avfallshantering eftersom det urholkar medborgarnas förtroende. Utan medborgarperspektivet och en stor acceptans från stockholmarna kan inte någon avfallsplan fungera. Politiska beslut måste förankras och anpassas till medborgarnas och den enskilda människans särskilda behov.”
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) enligt följande:
1. att avslå förvaltningens förslag till beslut
2. att därutöver anföra följande:
Stockholms källsorteringssystem är i kris och måste göras om i grunden. Källsortering i sig ska inte utgöra ett mål. Om det är mer miljö- och samhällsekonomiskt lönsamt att avskaffa sortering av vissa avfallsprodukter ska detta ske. Sorteringsmålen är felkonstruerade. Invånarna lägger ner tid och kraft på att i många fall sortera avfall som man lika gärna kan skicka till förbränning, medan liten kraft läggs på sortering av det miljöfarliga avfallet. Farligt avfall har, om det inte tas om hand på rätt sätt, en skadlig inverkan på miljön.
Folkpartiet vill radikalt förändra källsorteringen. Stockholm bör införa ett sorteringssystem som prioriterar och fokuserar på de farliga soporna och inte på sådant som man lika gärna kan bränna. Vi vill återinföra den fastighetsnära källsorteringen av tidningspapper. Satsa på fler och bättre insamlingssystem för farligt avfall. Vi vill också avskaffa 14-dagars hämtningen och återinföra veckohämtningen av den ”vanliga” soppåsen.
Den politiska majoriteten i Stadshuset har som nytt mål att 35 procent av (32 000 ton) matavfallet skall sorteras ut från hushåll och restauranger. Folkpartiet motsätter sig detta experiment. Storskalig kompostering eller rötning är inte det bästa sättet att ta tillvara hushållens matavfall. Kompostering har hittills mest levererat dålig lukt och en slutprodukt som ingen vill ha. Både från kompostering och rötning avges metan som är 20 gånger farligare för växthuseffekten än koldioxid.
Beslut om en produkt ska materialåtervinnas eller brännas ska baseras på en helhetsbedömning. Återvinning ska aldrig vara ett självändamål. För vissa produkter lönar det sig både miljömässigt och ekonomiskt att bränna och därmed utvinna energi. För andra produkter är insamling och materialåtervinning självklart.
Med vår avfallspolitik får vi en bättre miljö med lägre energiförbrukning, minskade lastbilstransporter, lägre kostnader för medborgarna samt mindre besvär för hushållen att hantera sina sopor.”
Vid samverkansmötet i Tallkrogens skola den 17 november 2004 för stadsdelarna Gubbängen, Tallkrogen och Svedmyra väcktes idén att inom ramen för Stadsdelsförnyelsen förbättra trafiksäkerheten i stadsdelarna Svedmyra och Tallkrogen. De arbetsgrupper och föreningar som vid detta tillfälle framförde idéer om olika förbättringsåtgärder fick godkänt av mötet att arbeta vidare. En arbetsgrupp bildades, som tillsammans med stadsdelsförvaltningen och trafikkontoret arbetat för att hitta en lösning på trafiksäkerheten i dessa stadsdelar. På samverkansmötet den 16 mars 2005 i Gubbängsskolan för stadsdelarna Gubbängen, Svedmyra och Tallkrogen presenterades ett förslag till projekt inom Stadsdelsförnyelsen, om framtagande av ett program för ökad trafiksäkerhet för Enskedevägen, Herrhagsvägen och Lingvägen i Svedmyra och Tallkrogen. Mötet tillstyrkte detta projekt samt beslutade att detta ärende skulle beredas och underställas stadsdelsnämnden för beslut. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 24 maj 2005, dnr 004-353/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) lade fram ett förslag till beslut, till vilket samtliga ledamöter anslöt sig.
Nämnden hade således i enighet beslutat följande.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra projektet inom ramen för Stadsdelsförnyelsen och i enlighet med vad som anförs i detta tjänsteutlåtande.
2. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att uppvakta Trafikkontoret med krav på att en
hastighetsbegränsning på 30 km/tim införs i området samt anför därutöver följande
Biltrafiken går på tok för fort på de aktuella vägarna i Svedmyra och Tallkrogen.
Den enda rimliga lösningen är en sänkt hastighetsgräns.
”Arbetsgruppen för trygghet och trivsel” i stadsdelen Fagersjö har föreslagit ett antal åtgärder i Fagersjö, bland annat förbättrad belysning i parkleken Måsen och vid gångtunneln under Ejdervägen. Förslaget till insatser har förts fram på initiativ från arbetsgruppen och förankrats i samverkansgruppen i Fagersjö. Insatserna beräknas kosta 400 tkr. Eftersom förslaget innebär insatser av mindre storlek anser förvaltningen att något program ej nödvändigtvis behöver upprättas. I stället för att upprätta ett program för alla punkterna föreslår förvaltningen att de åtgärdas i samråd med arbetsgruppen. Förvaltningen föreslår att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra insatserna i enlighet med vad som anges i detta tjänsteutlåtande. Förvaltningen avser att ta upp ett ärende för ett antal mindre åtgärder i Fagersjö under hösten 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 27 maj 2005, dnr 004-365/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra förbättringar av belysningen i Fagersjö i enlighet med vad som anges i detta tjänsteutlåtande och som
en insats inom ramen för Stadsdelsförnyelsen.
Invånarna i stadsdelen Fagersjö har engagerat sig i vad som tidigare kallades Ytterstadssatsningen och nu i Stadsdelsförnyelsen, för att förbättra den yttre miljön avseende vägar, belysning och parker. Boendefrågor har drivits av Hyregästföreningen, Byalaget och Trädgårdsstadsföreningen. Andra aktiva föreningar verksamma i Fagersjö är Magelungens vänner, kvinnoföreningen Takku Liggey, Fagersjö BOIS, Samfällighetsföreningar m.fl. Det finns dock en stor grupp boende som aldrig deltar i öppna möten eller liknande arrangemang. Det har fram till nu saknats en plan för att få med hela befolkningen i området. ”Arbetsgruppen för Integration och Kultur” vill ändra på detta genom projektet ”Ett levande Fagersjö”. Projektet vill att alla Fagersjöbor oavsett ålder, etnisk bakgrund eller religion får möjlighet till gemensamma aktiviteter och kreativa kontakter i sitt bostadsområde. Målet är ett levande och trivsamt Fagersjö, där de boende känner sig delaktiga, har inflytande samt tar ansvar för det som händer i stadsdelen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 9 maj 2005, dnr 004-339/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att ärendet i första hand skulle återremitteras, i andra hand att förvaltningens förslag till beslut skulle avslås, samt anmälde ett särskilt uttalande.
Ordföranden ställde proposition på huvudyrkandet om återremiss och förklarade sig finna att ärendet skulle avgöras idag.
Ordföranden ställde därefter andrahandsyrkandet om avslag mot bifallsyrkandet och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att genomföra projektet ”Ett levande Fagersjö” inom
ramen för Stadsdelsförnyelsen i enlighet med vad som anges i stadsdelsförvaltningens
tjänsteutlåtande.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) till förmån för gemensamt yrkande.
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Det finns starka skäl att verka för utveckling i Fagersjö. Sådana satsningar bör gå till verksamhet och inte lönekostnader. Förslaget borde därför ha återremitterats till förvaltningen för att förvaltningen ska återkomma med ett förslag som innehåller konkreta åtgärder och inte lönekostnader.”
I detta ärende redogörs för ett projekt inom Stadsdelsförnyelsen, som grundar sig på de boendes önskemål om förbättringar av naturmiljön i Farsta Strand och på Farstanäset.
Under 2004 bildade de boende i Farsta Strand och Larsboda olika arbetsgrupper med utgångspunkt i de åtgärdsförslag som lades fram på Magelungsskolan vid en framtidsverkstad den 21 mars 2004. Arbetsgrupperna kallar sig ”Bostäder och Service”, ”Natur och Miljö”, ”Stieg Trenters torg”, ”Trafik” och ”Ungdom”. Arbetsgruppen ”Natur och Miljö” har arbetat fram ett förslag för hur naturmiljön vid Farsta Strand och Farstanäset ska kunna bli en större tillgång som natur- och rekreationsområde för Farsta och Söderort. Arbetsgruppen önskar anlägga en brygga vid Edö, en naturstig vid Magelungsskolan, natur- och kulturstig på Farstanäset, ett tak och en grillplats på Farstanäset, räcke vid broentrén till Farstanäset, m.m. Arbetsgruppen presenterade förslagen på samverkansmötet den 26 april i år i Magelungsskolan. Mötet gav klartecken till att dessa förslag skulle beredas som ett ärende att underställas stadsdelsnämnden för beslut och som ett projekt inom ramen för Stadsdelsförnyelsen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 11 maj 2005, dnr 004-361/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att genomföra projektet inom ramen för Stadsdelsförnyelsen i enlighet med vad som anges i stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Hökarängens stadsdelsråd, som är en paraplyförening för föreningar i Hökarängen, inkom med en skrivelse i april 2004 med ansökan om medel för att bl.a. utveckla och stärka föreningslivet i Hökarängen. Dels ville stadsdelsrådet stärka frivilligarbetet genom insatser i stadsdelsnämndens verksamheter, dels utveckla kulturlivet och få ett levande centrum.
Stadsdelsrådet fick då information om att ett sådant projekt skulle kunna drivas inom ramen för Stadsdelsförnyelsen, under förutsättning att det motsvarade kraven i riktlinjerna för Stadsdelsförnyelsen. Under året har stadsdelsrådet tillsammans med olika delar av stadsdelsförvaltningens verksamheter, bostadsbolagen och Närvårdcentralen i Hökarängen, arbetat fram en plan för hur projektet ska drivas och vilka uppgifter projektet avser att arbeta med. Förslaget, som det nu presenteras, kan enligt förvaltningen drivas som ett projekt inom ramen för Stadsdelsförnyelsen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 30 maj 2005, dnr 004-354/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade att ärendet skulle återremitteras samt anmälde ett särskilt uttalande.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade i första hand bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framställda återremissyrkandet, i andra hand att förvaltningens förslag till beslut skulle avslås, samt anmälde ett särskilt uttalande.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framställda återremissyrkandet.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner att projektet ”Områdesutveckling i Hökarängen”
kan bedrivas inom ramen för Stadsdelsförnyelsen i enlighet med vad som anges i
stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) till förmån för eget yrkande.
Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) enligt följande:
”Det finns starka skäl att verka för utveckling inom bl a Hökarängen. Sådana satsningar bör gå till verksamhet och inte lönekostnader. Förslaget borde därför ha återremitterats till förvaltningen för att förvaltningen ska återkomma med ett förslag som innehåller konkreta åtgärder och inte lönekostnader.”
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
”Intentionerna i detta projekt kan vid första anblicken verka goda men man måste inse att detta projekt enbart innebär att man anställer en person för ett år med lön från stadsdelsförnyelsen. Detta är inte acceptabelt och frågan är om det är lagligt ? Om stadsdelsrådet vill utveckla området så är det fritt fram och bygger på engagemang.
Frågan man ställer sig är vem som borde sköta dessa åtaganden och svaret är att detta borde rymmas inom den befintliga förvaltningen.
Dessutom är det inte med god sed förenligt att man plockar fram en person utan att fler finns att föreslå.
Detta projekt andas inte ett dugg stadsdelsförnyelse utan är ett billigt sätt för en person inom vissa kretsar att få sin försörjning tillgodosedd under ett år. Stockholmarnas pengar och Hökarängens invånare borde få mer valuta för denna summa än en projektledare”
Vid ett samverkansmöte i Hökarängen den 23 november 2004 presenterades och tillstyrktes ett förslag om upprustning av parken på Hovmästarvägen i Hökarängen. Arbetsgruppen som bildades redan 2002 inom vad som då kallades Ytterstadssatsningen, har träffat förvaltningen vid ett flertal tillfällen för att få denna insats till stånd. Finansiering via ytterstadssatsningsmedel godkändes inte, då bara insatser hos de allmännyttiga bostadsbolagen och skolfastigheter kunde erhålla medel vid denna tid. Stadsdelsförnyelsens riktlinjer samt det lokala handlingsprogram, som utarbetades under 2005, aktualiserade åter denna insats. Parken upplevs som sliten och det finns ett stort behov av att göra den till en levande och trivsam mötesplats för de boende. Föreslagna insatser omfattar plantering av nya träd, belysning, spaljé med rosor, sandlåda, gunga, lekredskap, översyn av parkering, bänkar och bord, m.m. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 26 maj 2005, dnr 004-358/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra
upprustning av park på Hovmästarvägen i Hökarängen inom ramen för
Stadsdelsförnyelsen och i enlighet med vad som anges i stadsdelsförvaltningens
Nämnden enades om att bevilja ett bidrag om 40 000 kronor i enlighet med ansökan, vilket innebär ett tillägg om 10 000 kronor jämfört med vad som föreslagits i ärendet.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) anmälde ett särskilt uttalande, till vilket ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig.
1. Farsta stadsdelsnämnd beviljar verksamhetsbidrag för 2005 till RSMH S.O.S.
med 40 000 kronor.
”Föreningens verksamhet är mycket betydelsefull för området och kompletterar förvaltningens verksamheter på ett bra sätt. Föreningen beviljas därför ett bidrag på 40.000 kronor i enlighet med deras ansökan.”
Särskilt uttalande, till vilket ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig, anmäldes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) och vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) enligt följande:
”Vi anser att RSMH S.O.S lokalföreningen gör en mycket seriös och viktig insats för sina medlemmar och att enbart hävda att bidraget ej kan ökas med hänvisning till att man avsatt 30 000 kronor i årets budget, är inte förenligt med god humanistisk människosyn enligt vårt sätt att se. Vi har en annan budget än den styrande majoriteten och vi hade sett till att föreningar som bedriver uppsökande verksamhet och socialomsorg skulle ha fått andra förutsättningar än de som vänstermajoriteten nu beslutar om.”
Eklidens och Strandvillans gruppbostäder uppfyller inte dagens krav på boendestandard. Olika möjligheter att bygga om gruppbostäderna har därför undersökts. De senaste två åren har inriktningen varit en om- och tillbyggnad till modern standard. Denna var planerad till våren 2004, men sköts upp både med anledning av att planeringen försenades från fastighetsägarens sida och med anledning av förvaltningens återtagande av driften av gruppbostäderna. Förvaltningen har parallellt undersökt möjligheten till nybyggnation. Nybyggnation med prefabricerade modulhus har enligt beräkningar visat sig kunna bli det såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet. Bättre boendemöjligheter och en mer ändamålsenlig planlösning uppnås genom nybyggnation. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 28 april 2005, dnr 505-366/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar, med ändring av tidigare beslut, att godkänna
nybyggnation av gruppbostäderna Ekliden och Strandvillan.
2. Farsta stadsdelsnämnd uppdrar åt förvaltningen att träffa överenskommelse
avseende nybyggnation av gruppbostäderna Ekliden och Strandvillan i
enlighet med i ärendet redovisade villkor.
3. Farsta stadsdelsnämnd ansöker hos kommunstyrelsen om 1,2 mnkr för
förprojektering, projektering samt beställarstöd.
Medel ur det s.k. Tillgänglighetsprojektet har anslagits för tillgänglighetsanpassning av en del av Magelungens strandpromenad. Två alternativa förslag på sträckning har tagits fram och redovisas i detta ärende. Det första förslaget är enligt stadsdelsförvaltningen det bästa, med tanke på tillgängligheten (alternativ 1 enligt skiss). Det innebär en förlängning av befintlig träbrygga nedanför trappan. Fördelen med alternativet är att nivåskillnaderna blir små, vilket gör att lösningen är bäst ur tillgänglighetssynpunkt. Nackdelen är att sträckningen går över en välfrekventerad badklippa. Det andra förslaget ger en sämre tillgänglighetslösning, men sparar större delen av badklippan (alternativ 2 enligt skiss). Möten med boende har hållits vid två tillfällen. Förvaltningen föreslår att den fortsatta planeringen skall göras med alternativ 1 som grund. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 19 maj 2005, dnr 305-367/2005.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade att ärendet skulle bordläggas.
Nämnden biföll yrkandet.
1. Farsta stadsdelsnämnd bordlägger ärendet.
I och med omorganisationen av gatu- och fastighetskontoret överförs bland annat ansvaret för investeringar i parkmark till stadsdelsnämnderna, med undantag för investeringar i samband med exploatering. Detta kommer fullt ut att gälla från år 2006. Medel för mindre investeringar kommer att fördelas direkt till stadsdelsnämnderna. För större investeringar ska stadsdelsnämnderna ansöka om investeringsmedel hos kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret gör med hjälp av markkontoret en bedömning av stadsdelarnas underlag utifrån ett stadsövergripande perspektiv och lämnar förslag till fördelning av investeringsmedel. Stadsdelsförvaltningens förslag till investeringar baseras till stor del på önskemål som framförts i samband med kontakter med boende inom Farsta stadsdelsområde. Förvaltningen föreslår att parkinvesteringar under den kommande treårsperioden bör göras på Olympiaplan i Tallkrogen, Farsta torgs fontäner, naturpark i Svedmyra och lekparken Skallet i Sköndal. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 26 maj 2005,
dnr 300-362/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) anmälde en skrivelse till förvaltningen för beredning med samma lydelse som det särskilda uttalandet.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar ansöka om investeringsmedel för park den kommande
treårsperioden i enlighet med vad som anges i stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Särskilt uttalande, anmäldes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Vi vill använda stadsdelsförnyelsepengar till upprustning av lekparken Skallet i Sköndal.”
I detta ärende föreslår stadsdelsförvaltningen att stadsdelsnämnden beslutar avbryta projektet för återvinning av halkbekämpningssand.
Farsta stadsdelsnämnd erhöll för ett par år sedan, gemensamt med flera andra stadsdelsnämnder, medel ur den s.k. Miljömiljarden för ett projekt inriktat på att utprova ekonomiskt hållbara metoder för återanvändning och återvinning av halkbekämpningssand. Projektet rönte stort intresse, både från Stadshuset och från andra håll. Medan det pågått, har projektet drabbats av en rad motgångar, som till slut fått stadsdelsförvaltningen att rekommendera att projektet avbryts. Det har bland annat visat sig omöjligt att inom rimlig tid finna en lämplig plats att bedriva projektet på. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 26 maj 2005, dnr 306-368/2005.
För att klara det ökade behovet av förskoleplatser krävs enligt gjorda beräkningar 36 nya avdelningar under perioden 2005-2013. Detta behov grundas på dagens gruppstorlekar. För att minska gruppstorlekarna krävs ytterligare tre avdelningar. I detta ärende föreslås såväl snabba och tillfälliga som långsiktiga lösningar. Stadsdelsförvaltningen vill särskilt lyfta fram vikten av att förskolor alltid planeras i samband med bostadsexploateringar, vilket inte alltid sker idag. Den för staden angelägna planeringen av bostadsbebyggelse innebär att det i Farsta för närvarande pågår planläggning för cirka 2 700 nya bostäder i 19 olika exploateringsprojekt. Planarbetena bedrivs dels som större exploateringsprojekt, som t.ex. i Sköndal och Larsboda, dels som ett stort antal mindre exploateringar. Våren 2005 hade Farsta 85 förskoleavdelningar för 1 394 förskolebarn. Fram till år 2013 beräknas behovet av förskoleplatser att öka med motsvarande 36 avdelningar. Denna beräkning grundar sig på utrednings- och statistikkontorets (USK) prognoser, men förvaltningen har kompletterat dessa med egna beräkningar, som bygger på att det planerade bostadsbyggandet nu är mer omfattande än vad som har beaktats i USK:s prognoser. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 402-324/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta planeringen av
de i ärendet redovisade förskoleetableringarna.
För att skapa en bättre struktur på hanteringen av avvikelser och minska antalet föreslår förvaltningen i detta ärende att ett kvalitetsråd inrättas på varje avdelning/enhet vid Edö äldreboende, Farsta sjukhem, Postiljonens äldreboende samt Ängsö- och Korallens gruppboende. Kvalitetsrådet ska diskutera samtliga avvikelser på avdelningen/enheten, sammanställa dem samt vidta en plan för åtgärder. Huvudinriktningen i arbetet ska vara att åstadkomma sätt att förebygga en upprepning av avvikelsen. Detta arbete ska ingå som en dokumenterad del i kvalitetssäkringen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 30 maj 2005, dnr 504-363/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att varje avdelning/enhet inom stadsdelsområdets
äldreboenden ska ha ett kvalitetsråd.
Under våren 2005 har en enkät skickas till alla inom stadsdelsområdet, som har beviljad omsorg inom hemtjänsten, såväl i kommunal som i privat regi. En annan enkät har skickats till dem som har enbart serviceinsatser. Sammantaget visar resultatet att personalen är mycket professionell i sitt arbete och uppvisar ett mycket gott bemötande. Redovisningen visar att personalen är lika professionell och har ett lika bra bemötande oavsett om arbetet utförs hos privat utförare eller i kommunens hemtjänst. Endast en person har svarat att han/hon inte vet vart han/hon ska vända sig för att framföra synpunkter och klagomål. Enkätsvaren indikerar att utföraravdelningen behöver förbättra sina rutiner för att meddela förseningar. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 18 maj 2005, dnr 504-360/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner redovisningen.
Stadsdelsnämnden har på uppdrag av stadsdelsnämndens ordförande genomfört en undersökning bland områdets grundskolor för att kartlägga hur skolorna upplåter lokaler till föreningar m.fl. I mitten av april skickade stadsdelsförvaltningen en enkät till stadsdelsnämndens elva grundskolor. Syftet med enkätundersökningen var dels att skapa en översiktlig bild av hur uthyrningsverksamheten fungerar, dels att följa upp om skolorna förbättrat och förenklat för föreningar att hyra skollokaler, t.ex. genom idrottsförvaltningens bokningsenhet. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 7 juni 2005, dnr 303-369/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd lägger promemorian till handlingarna.
Ordföranden i Farsta stadsdelsnämnd har tagit initiativ till att påbörja ett arbete med att skapa en strategi och utvecklingsplan för stadsdelarna Larsboda, Farsta och Farsta strand. Bakgrunden till initiativet hänger bland annat samman med den av kommunfullmäktige fastställda Söderortsvisionen. Hörnstenarna i Söderortsvisionen är tillväxt för näringslivet, ett ökat utbud av attraktiva bostäder, förbättrad service, stärkta tvärförbindelser med allmänna kommunikationsmedel, en skarpare positiv miljöprofil, ett aktivt kulturliv och en höjd utbildningsnivå bland invånarna. Invånarnas framförda synpunkter om näringslivsutveckling, bostadsbyggande och förbättrade kommunikationer i samband med genomförda möten inom ramen för Stadsdelsförnyelsen har också varit betydelsefulla för initiativet. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 30 maj 2005, dnr 004-364/2005.
Promemorian beskriver de ekonomiska förutsättningar som råder för Magelungsskolan och ger exempel på det aktiva utvecklingsarbete som pågår och planeras inom skolan.
Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 8 juni 2005, dnr 403-378/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) anmälde ett särskilt uttalande, till vilket ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig.
Särskilt uttalande, till vilket ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig, anmäldes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) enligt följande:
”Vi motsätter oss att barn i behov av särskilt stöd används som budgetregulator. Barns behov ska vara styrande för det stöd de får, inte stadsdelsnämndens budget. Alla barn har rätt till en god utbildning. Att minska antalet barn som är placerade i extern undervisning ska endast ske av utbildningsmässiga skäl – inte av ekonomiska.”
Fr.o.m. 2005 övertog stadsdelsnämnderna hela ansvaret för den obligatoriska särskolan med undantag för behörighetsprövning och beslut om mottagande i skolformen. Ett schabloniserat resursfördelningssystem infördes. Denna promemoria ger en sammanfattande beskrivning av särskolereformen, särskolans organisation inom Farsta stadsdelsnämnd, ekonomiska konsekvenser som följer av förändringarna samt de effektiviseringsmöjligheter stadsdelsförvaltningen ser idag. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 8 juni 2005, dnr 403-379/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade avslag på de åtgärder förvaltningen föreslår i promemorian samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade avslag på yrkandet från vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd).
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att innehållet i promemorian skulle gälla.
Reservation mot de åtgärder förvaltningen föreslår i promemorian anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
att avslå de åtgärder som förvaltningen föreslår i promemorian
samt att därutöver anföra följande
Särskolebarn ska nu få betala för stadens misskötta ekonomi. Det är djupt stötande. Få beslut som fattats av den röd-gröna majoriteten har varit så kritiserade som att ge stadsdelsnämnderna det ekonomiska ansvaret för särskolan. Borgarrådet lovade vid införandet att detta inte skulle leda till försämringar för särskolebarnen. Vi varnade för att så skulle bli fallet. Nu ser vi resultatet. En rad effektiviseringsåtgärder föreslås i ärendet, bl a ökad integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. Effektiviseringarna sker inte för att förbättra situationen för barnen utan för att få stadsdelens ekonomi i balans. Det är djupt stötande.
Även, och särskilt, särskolebarn har rätt till en fullgod undervisning anpassad till barnets förutsättningar. Även särskolebarnen ska ha rätt att välja skola. Stor försiktighet måste också råda kring att sprida ut undervisningen eller ändra undervisningsställe för dessa barn som ofta är beroende av en invand, anpassad och trygg miljö.
Vi ifrågasätter också förfaringssättet av detta ärende som inte presenteras för nämnden som en beslutspunkt utan som information. Ärendet är av en sådan vikt att nämnden borde få fatta beslut i ärendet. Majoriteten bör ta sitt ansvar för den politik som klubbats igenom i fullmäktige och som vi nu ser de konkreta resultaten av.
När det gäller skolskjutsar ser Vi mycket allvarligt på de övertalningar som föräldrarna enl uppgift utsätts för. Det fria valet ska gälla även för dessa barn och vi kommer aldrig att acceptera att övertalning förekommer enbart för att förmå föräldrarna att välja SDN egna enheter.
Det är inte bara upprörande utan kränkande att påstå att särskolan inom kort ska kunna vara en verksamhet som inte tär på stadsdelens ekonomi.
Vi som står för en politik där människor ställs i centrum och politisk klåfingerhet ska avskaffas förstår att vänstermajoriteten i dagsläget inte bryr sig om den enskilde utan sätter sin egen makt i första rummet.”
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut.
I ärendet redovisas budgetläget per den 31 maj 2005.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 14 juni 2005, dnr 103-142/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd lägger månadsrapporten till handlingarna.
Förvaltningen hade i en promemoria besvarat skrivelse från ledamoten Birgitta Holm m.fl. (m), som tackade förvaltningen för svaret. Skrivelsen, med frågor om lokala riktlinjer vid biståndsbedömning inom äldreomsorgen, hade anmälts för beredning vid sammanträdet den 17 maj 2005.
Förvaltningen besvarade fråga från Birgitta Holm med anledning av promemorian, gällande
möjligheten att få plats i äldreboende inom ett stadsdelsområde utanför folkbokföringsorten.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) väckte en fråga om stadsdelsnämndens möjligheter att påverka ett pågående vägarbete i Sköndal, som utgör trafikfara efter flera inträffade tillbud. Förvaltningen svarade att nämnden kan ställa klagomål och synpunkter till Vägverket, som är ansvarig myndighet.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att en visning av ett belysningsprogram kommer att äga rum den 6 september kl. 20 i Farsta centrum. Belysningsprogrammet ingår i ett projekt för Farsta centrum, som tillkom i syfte att öka tryggheten och trivseln i centrum. Förutom stadsdelsnämnden kommer markkontoret, stadsbyggnadskontoret, skönhetsrådet m.fl. att bjudas in till visningen.
Ordföranden Tomas Rudin (s) anmodade partigrupperna i nämnden att inom sig utse kontaktpersoner för framtida samarbete med den s.k. ungdomslotsen inom projektet Ungas röst i Farsta. I nämndens verksamhetsplan för 2005 beslutades bl.a. att nämnda projekt skulle utvecklas och i målformuleringen för projektet anges bl.a. att projektet ska skapa ett forum för dialog mellan ungdomar och tjänstemän, men också mellan ungdomar och politiker. Nämndens sekreterare eller stadsdelsdirektören kommer att ta emot namnförslag vid sammanträdet i augusti.
Cecilia Frostenson, biträdande chef för fritids- och kulturverksamheten, informerade om Tjejmässan, som förvaltningen kommer att genomföra den 19 november med Farsta centrum som samarbetspartner. Tjejmässans utgångspunkt är att skapa en dialog om flickors situation idag. Programmet kommer att innehålla inslag av teater, dans, musik m.m.
____________________
Sluten del av sammanträdet
§§ 142-143