Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2011-12-13
Dnr: 1.1/4257/2011
BESLUT
Kulturnämnden beslutar:
1. att i huvudsak godkänna kulturförvaltningens remissvar
2. att därutöver anföra:
Det är bra att stadens bolag ska ha fortsatt möjlighet till att profilera sig genom egna varumärken, men detta måste även gälla för andra verksamheter som ligger utanför koncernen och har ett behov av detta. Bland dessa kan bl a nämnas Kulturhuset, Liljevalchs konsthall, Stockholms Stadsmuseum och Stockholms Medeltidsmuseum, som sedan lång tid har inarbetade varumärken.
En liknande förändring för staten eller landstinget, som föreslås i kommunikationsprogrammet, skulle få till följd att t.ex. Dramaten, Operan, Naturhistoriska riksmuseet och Skokloster skulle inordnas under regeringens hemsida och layout och fråntas möjligheten att använda någon annan symbol än riksvapnet. Konserthuset och Huddinge Sjukhus skulle ha samma profil. Det torde vara uppenbart för alla att detta inte skulle gynna någon.
Stockholm är en världsstad, med en egen kulturbudget som motsvarar den i ett mindre europeiskt land och med kulturinstitutioner, som med sina egna varumärken ansluter till och förstärker de värden som framhålls i Vision 2030: Mångsidig & upplevelserik, Innovativ & växande, Medborgarnas Stockholm. Varumärken som Kulturhuset och Liljevalchs är en levande del av kulturarvet.
Att St: Erik ska användas i stadens kommunikation är självklart, men lika självklart torde det vara att fortsätta använda inarbetade varumärken vid sidan om, som fallet är idag. Det visar den konsekvensanalys som kulturförvaltningen själv har låtit göra. Slutsatsen är att Stockholms stad bör använda sig av den strategi som brukar kallas dotter-modermärke.
De inarbetade och unika varumärkena har ett värde i kommunikationen med besökare, samarbetspartners och sponsorer. Om staden ska nå evenemang i
världsklass krävs det att varje evenemang särskiljs och de attraherar turister och andra i konkurrens med andra stora städer. Eftersom institutionerna har helt olika inriktningar kan de inte likställas. Ett företag som vill associera sig med t.ex. Liljevalchs har en strategi som innebär något annat än att t.ex. associera sig med Kulturhuset. Att associera sig med en kulturinstitution är något annat än att tydligt associera sig med kommunen. Möjligheten för Stockholms stads organisation med sin mångmiljardbudget att finna sponsorer bör nog anses vara begränsat.
Att avskaffa möjligheterna till särprofilering skulle innebära ett hårt slag mot Stockholms kulturliv och mot varumärken som i sin nuvarande form utgör en del av kulturarv.
Sammanfattning
Förslaget till nytt kommunikationsprogram för Stockholms stad innehåller fyra mål med utgångspunkt i visionen om Stockholm som en kommunicerande, tillgänglig och växande stad i världsklass. Förslaget betonar och utgår från värdet av en kommunikationsmässigt sammanhållen kommunkoncern med ett gemensamt varumärke. Stockholms stads grafiska profil ska användas konsekvent för att stärka stadens varumärke.
Kulturförvaltningen vänder sig i sitt svar mot en alltför långt driven likriktning av stadens kommunikation och menar att denna måste se olika ut i en organisation med så diversifierad verksamhet. Förvaltningen drar paralleller med stadens bolag som i likhet med de kommunala kulturinstitutionerna har historiska varumärken att vårda och utveckla. I yttrandet framhålls också de negativa ekonomiska effekterna som uppstår om möjligheten till särprofilering tas bort genom att intresset för samarbete från bland annat näringslivets sida minskar.
Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att utforma riktlinjer så att hänsyn tas till kommunala verksamheter med krav på egna varumärkesstrategier och att detta tydligt framgår i programmet.
Ärendets beredning
Ärendet har sammanställts av kommunikationsstaben efter beredning inom Stadsarkivet och kulturförvaltningens samtliga avdelningar.
Framlagda förslag till beslut
1. Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag (se under rubriken BESLUT)
2. Anna-Greta Leijon föreslår att kulturnämnden beslutar enligt kulturförvaltningens förslag till beslut att remissvaret godkänns (se under rubriken Sammanfattning).
3. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att avstyrka förslaget till kommunikationsprogram
- att huvudsakligen tillstyrka förvaltningens förslag till remissvar
- att därutöver anföra
Förvaltningen identifierar i sitt svar mycket viktiga aspekter när det gäller kulturinstitutionernas möjligheter till egen profilering och framhåller att riktlinjerna måste utformas så att hänsyn tas till kommunala verksamheter med krav på egna varumärkesstrategier.
Därutöver vill vi framhålla att kommunikationsprogrammet innehåller oacceptabla krav på likriktning av innehållet i kommunikationen. Förslaget anger som mål för kommunikationen att “attityden till visionen om ett Stockholm i världsklass och den växande staden är positiv”. Som ett nytt nyckeltal anges ”andel medarbetare som har en positiv attityd till visionen” – en vision som är den styrande alliansens politiska dokument.
Dessutom åläggs att budskapet ”Stockholm- the Capital of Scandinavia” ska finnas med i all stadens övergripande kommunikation. Det är närmast skrattretande att kulturskolan eller ett stadsdelsbibliotek bäst skulle informera medborgarna med detta budskap.
Det är en mycket oroväckande utveckling i staden att ledningen allt högre grad beskär självständighet och yttrandefrihet i de olika förvaltningarna och bolagen. En stark centralisering av administration och ekonomi samt utökad detaljstyrning av verksamheterna kompletteras nu med centrala direktiv för inte bara hur alla måste kommunicera utan vad som ska förmedlas.
Det är skrämmande att konstatera att riktlinjer för hur detta ska uppnås ska upprättas av stadsdirektören som också ska bestämma hur verksamheter ska tillämpa programmet och hur de ska agera för att nå de långsiktiga målen.
Vi avstyrker att staden antar detta kommunikationsprogram, som kan medföra allvarliga ingrepp i yttrandefriheten.
Beslutsgång
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och kulturnämnden beslutar enligt förslag från ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M)
Reservation
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Anna-Greta Leijon (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för kulturförvaltningens förslag till beslut.
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 9/2011 från nämndens sammanträde 2011-08, som justerats 2011-11-15 med tillägg för att Anna-Greta Leijon stöder kulturförvaltningens förslag till beslut i ärendet §130 ”Remissvar om kommunikationsprogram för Stockholms stad från 2012”. Hela ärendet med denna ändring biläggs dagens protokoll.
Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) och vice ordförande Ann Mari Engel (V) utses att justera dagens protokoll.
Anmälningarna läggs till handlingarna
Anmälan gjordes av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Anmälan av stadsarkivariens delegationsbeslut
c) Anmälan av protokoll från Arkivutskottet (dukas)
d) Månadsrapport för kulturförvaltningen (november)
e) Anmälan av protokoll från Handikapprådets möte 2011-09-21 samt 2011-10-27
f) Anmälan av Stockholms konstråds möte 2011-09-06
g) Nedskrivning av utestående kundfordringar med förfallodag t o m 2010-12-31
h) Anmälningsbilaga för verksamhetsstöd på delegation för 2012
Dnr: 1.1/5447/2011
1. att fastställa Stadsarkivets förslag till verksamhetsplan 2012
2. att tillstyrka en omslutningsförändring om 9,5 mnkr för 2012
Under 2012 kommer Stadsarkivet ha ökat fokus på användarna och arkivinformationens användbarhet. Tillgången på information ska öka via fortsatt digitalisering och tillgång till information i e-arkiv Stockholm. Publicering ska ske på sätt som underlättar och stimulerar till ökat användande och återanvändning av information. En utvidgning av detta är PSI-labbet. I linje med PSI-direktivet (Public Sector Information) och Stockholms stads insater kring öppen data - att underlätta för användare att återanvända information skapad av staden - etablerar Stadsarkivet en miljö för olika typer av aktörer att utbyta idéer och erfarenheter kring återanvändning av data.
Stadsarkivet fortsätter att driva arbete för ett gemensamt ärende- och dokumenthanteringssystem för Stockholms stad. Ett sådant system har en naturlig bäring på e-arkivet.
Den svenska kommunen fyller 150 år 2013. Ett särskilt jubileumsprojekt med Stadsarkivet som projektledare ansvarar för att uppmärksamma och belysa kommunfullmäktiges 150-åriga historia.
Stadsarkivets verksamhetsplan har upprättats i enlighet med Stadsledningskontorets anvisningar. Verksamhetsplanen har behandlats i Arkivutskottet den 8 december och i förvaltningsgruppen den 6 december 2011.
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt Stadsarkivets förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Kulturnämnden beslutar enligt Stadsarkivets förslag.
Särskilt uttalande
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Det är glädjande att notera att den strukturella obalans som tidigare rått mellan uppdrag och budgeterade medel inte längre är aktuell. Stadsarkivet visar i verksamhetsplanen att man har en hög ambitionsnivå, både vad gäller de löpande uppgifterna och ett ständigt innovativt tänkande. Arkivet ligger i framkant i synnerhet vad gäller det ökande användandet av digitalt material. Införandet av ”PSI-labbet” är spännande, men för att den digitala utvecklingen ska fortsätta krävs framöver stärkt medelstilldelning genom stadens budget.
Dnr: 1.1/5448/2011
1. att anta förslag till verksamhetsplan 2012 och överlämna planen till kommunstyrelsen
2. att till kommunstyrelsen anmäla omslutningsförändringar om sammanlagt 24,7 mnkr
3. att anta verksamhetsavdelningarnas kvalitetsgarantier 2012
Ärendet har beretts inom administrativa staben i samarbete med övriga staber och avdelningar.
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- Kulturnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut samt att i övrigt hänvisa till Vänsterpartiets förslag till budget
- Därutöver anföra följande
Vi anser att förslaget till verksamhetsplan innehåller många bra mål och många lovvärda förslag till inriktning för förvaltningens verksamheter under 2012. Alla avdelningarna har stor utvecklingspotential och goda föresatser. Vi konstaterar dock att förvaltningen saknar tillräckliga medel för att genomföra dessa och för att utveckla kvaliteten i stadens kulturverksamheter och bidragsgivning. Det är en växande avgrund mellan retoriken och den förda politiken i staden och detta gäller tyvärr även inom kulturområdet.
Med vänsterpartiets förslag till budget hade förvaltningen kunnat utveckla kulturverksamheterna i staden i stället för att skära ner, vilket blir resultatet av den nuvarande majoritetens sparbeting.
Vår budget innehåller satsningar på sammanlagt 136 mnkr:
Kulturförvaltningen + 61 mnkr
Stadsarkivet + 1 mnkr
Kultur- och föreningsverksamhet, SDN + 24 mnkr
Investeringar kultur, FN + 45 mnkr
Stadsteatern + 5 mnkr
Vi välkomnar att förvaltningen tillförts medel för ”kulturell tillväxt” och att man särskilt vill satsa på projekt i ytterstaden, där behoven är stora. I budgeten för olika verksamhetsområden ser vi dock att medlen endast täcker nedskärningar p.g.a. sparbeting och inte ens kompenserar utebliven pris- och lönekompensation. Vi understödjer förslaget att göra särskilda satsningar på t.ex. förortsbiblioteken, men vi ser att detta förutsätter stora nedskärningar eller omfördelningar inom området, vilket inte verkar realistiskt.
Vi är mycket oroade över de uteblivna resurserna för kulturskolan, vilket knappast kan leda till att uppfylla målet att öka antalet barn. Under de senaste åren har antalet barn minskat, framför allt i områden i ytterstaden, och detta beror till stor del på de höga avgifterna. I vårt förslag till budget minskas avgifterna väsentligt, för att på sikt tas bort.
Kulturhuset har redan tagit konsekvenserna av besparingskraven genom att överlåta Klarabiografen till en privat utförare, SF, en kommersiell aktör som redan har en monopolliknande ställning i Stockholm. Vi ser risk för en ökande privatisering av Kulturhuset, som vi anser i stället ska få utökad budget och utökade öppettider. Beträffande överlåtelsen till SF kommer vi att begära en särskild redovisning. Detta beslut framstår som desto mer olyckligt då det i verksamhetsplanen framhålls att filmområdet ska få ökad prioritet inom kulturförvaltningen.
För biblioteken innebär en helt oförändrad bidragsnivå att man måste göra nedskärningar i både verksamhet och personal. De senaste åren har varit turbulenta, inte minst när det gäller personalen med det nya systemet för tjänstgöring som man nu delvis har rivit upp. Biblioteken har också på vissa håll fått fungera som ungdomsgårdar och samlingslokaler utan att ha erforderliga resurser för detta. Biblioteken är ofta navet i kulturlivet i förorten och borde få förstärkta resurser anpassade efter de lokala behoven, vilket föreslås i vår budget.
Flertalet av stadens kulturinstitutioner föreslås få ett oförändrat verksamhetsstöd. Vi vill framhålla att det kommer att bli mycket svårt för institutionerna att upprätthålla oförändrad verksamhet utan höjningar av bidragen. Under året väntar avtalsenliga löneökningar liksom aviserade hyreshöjningar. Samtidigt innebär alliansens kulturpolitik på statlig nivå att alla institutionernas bidrag urholkas och frågan om kompensation för ökade pensionskostnader är olöst.
För det fria kulturlivet gäller oron både kostnadsökningar och det nya bidragssystemet som ska implementeras från 2013. Det finns en berättigad oro för att det blir mer kortsiktighet och en starkare styrning av verksamheterna. För 2012 får flertalet verksamheter en oförändrad bidragsnivå vilket innebär en urholkning. Vi anser också att medlen för kulturbonusen borde föras till den ordinarie bidragsgivningen, vilket skulle öka möjligheterna till nödvändiga förstärkningar av verksamhetsstöden.
Anna-Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
Vi föreslår nämnden besluta
Att delvis bifalla förvaltningens tjänsteutlåtande
Att besluta enligt nedan vad avser nämndmål- Stockholm är ett attraktivt centrum för kulturutövare nationellt och internationellt - Stockholmarna tolkar och omtolkar sin och stadens historia - Stockholmarna har tillgång till ett fritt och växande kulturliv av hög kvalitet
Att därutöver anföra följande
Förvaltningen har haft att förhålla sig till den borgerliga majoritetens av kommunfullmäktige godtagna budgeten. Utifrån den förutsättningen är förvaltningens förslag väl genomarbetat.
Socialdemokraterna föreslog en i förhållande till alliansen utökad kulturbudget enligt följande:
Ökad kostnad för satsning på Kulturskolan 12 mkrÖkat stöd till samlingslokaler 5 mkrÖkad kostnad för fri entré museum 5 mkrÖkat stöd till det fria kulturlivet 8 mkr
Ökat stöd till biblioteken 5 mkrFilmregion Stockholm-Mälardalen 2,5 mkrÖkat stöd till folkbildningen 3,5 mkr
Satsning Centrum för kulturellt företagande 10 mkr
Totalt: 51 mkr
Om socialdemokraternas budget varit underlag för förvaltningens förslag skulle således verksamhetsplanen kunnat förstärkas på en rad områden.
Nämndmålen föreslås ändras enligt följande.
Stockholm är ett attraktivt centrum för kulturutövare nationellt och internationellt
Vi anser att det förväntade resultatet inte kan inskränkas till att fler kulturutövare väljer att flytta till Stockholm utan att fler Stockholmare också får förutsättningar att verka som kulturutövare. Satsen bör således ändras till: Ökat antal kulturutövare i Stockholm.
Stockholmarna tolkar och omtolkar sin och stadens historia
Det har under det senaste halvåret framkommit att Stadsmuseet förhindrats medverka till en öppen dialog där stockholmare kunnat framföra sina uppfattningar om ombyggnaden av Slussen. Andra satsen under förväntat resultat bör ändras till: Verksamheter vid stadens kulturinstitutioner öppnas för dialog bland stockholmarna och upplevs som angelägna av brukarna.
Stockholmarna har tillgång till ett fritt och växande kulturliv av hög kvalitet
Vi vill tydligt markera att medlen från bonussystemet förs över till det Fria kulturlivet och föreslår samtidigt följande ändring.
Brödtexten ”Bonussystemet ska justeras och en översyn ska göras för anpassning till det nya stödsystemet.” bör ändras till Bonussystemet skall avskaffas och medlen föras över till det nya stödsystemet.
Ny mening: Förslagen till ny stödordning till folkbildningen och nytt ateljéstöd skall föregås av god tid för samråd “remiss” med berörda.
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Reservationer
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Anna Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
” Verksamhetsplanen för Kulturförvaltningen 2012 är ytterligare ett steg mot ett kulturliv i Stockholm som präglas av att fler stockholmare ska få ta del av ett än mer högkvalitativt konst- och kulturutbud i syfte att stärka kulturens betydelse i Stockholms stad.
För att uppnå detta inom konst- och kulturlivet ska särskilt två stora konst- och kultursatsningar i verksamhetsplanen uppmärksammas. Dels att stödet till det fria kulturlivet nästa år höjs med 15 mnkr samtidigt det nya kulturstödssystemet delvis införs. Dels det tillväxtpaket om sammanlagt 27,5 mnkr som ska möjliggöra att konsten och kulturen utvecklas och når ut till fler. Därutöver ska nämnas satsningar på att använda redan befintliga resurser och verksamheter mer effektivt.
Ledorden i tillväxtsatsningen är att synliggöra kulturen, öka tillgängligheten och öka delaktigheten bland medborgarna i konst- och kulturlivet. Satsningen innebär att ytterligare medel tillförs subventionen i syfte att öka tillgängligheten av professionell scenkonst bland barn och ungdomar; att den offentliga gestaltningen stärks med fokus på både nya och befintliga områden i Stockholms stad; att Kulturskolan förstärks och att medel satsas på en digitalisering av dess undervisning; att Stockholms stadsbibliotek, Kulturskolan och Kulstrategiska staben tillförs medel för att stärka kulturen i minst fem stadsdelar med särskilt behov av ett förstärkt konst- och kulturliv; att Kulturhuset, Stadsmuseet, Kulturskolan och Liljevalchs tillförs ytterligare medel för marknadskommunikation för att nå ut till fler; att medel tillförs Liljevalchs för att tillgängliggöra fotokonsten för fler genom att en internationell fotofestival planeras för 2012.
Den förändring av stödet till det fria kulturlivet som implementeras under 2012 samt den kraftfulla anslagsökningen kommer att leda till ett än mer högkvalitativt kulturutbud för fler stockholmare. Tonvikten i det nya kulturstödet ligger framförallt på kvalitetsaspekten av mottagarens programverksamhet samt att denna ska nå ut till fler. För att använda de redan befintliga resurserna bättre uppmuntras samarbeten och gemensamt resursutnyttjande bland mottagarna av stödet till det fria kulturlivet. I det nya stödsystemet återfinns även en möjlighet för det fria kulturlivet att söka medel för projekt som kan öka tillgängligheten såväl fysiskt som digitalt, bredda kompetensen bland mottagarens medarbetare och för att finna nya samarbeten inom konst- och kulturlivet.
Nästa år är även ett minnesår över författaren och dramatikern August Strindberg då det 2012 är hundra år sedan han dog. Detta uppmärksammar Stockholms stad bland annat genom en särskild satsning riktad till Strindbergs Intima Teater och att Liljevalchs tillförs medel för att uppmärksamma Strindberg som bildkonstnär. Därutöver kommer minnesåret att genomsyra ett flertal av Stockholms stads kulturverksamheter under nästkommande år, inte minst Stadsteatern och Kulturskolan. Det är även angeläget att Raoul Wallenberg, som skulle ha fyllt hundra år 2012, uppmärksammas på lämpligt sätt under året.
Av vikt är att arbetet med att mäta medborgarnas upplevelser av kulturverksamhet som staden bedriver eller finansierar fortsätter och utvecklas som ett led i att utveckla Stockholms konst- och kulturliv. Det är likaväl av vikt att utveckla metoder för att undersöka vilka effekter som Stockholms konst- och kulturliv har för staden i en mer vid bemärkelse. Detta är något som Kulturförvaltningen uppmanas att arbeta vidare med under 2012.
Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Stockholm växer, och då måste även kulturen växa med. I kulturnämndens verksamhetsplan för 2012 anges ambitiösa riktlinjer för den kulturella tillväxten i staden. Det gäller satsningar på att involvera fler stockholmare i stadens kulturliv, men också satsningar på kulturskolan och konstens roll i Stockholm, i synnerhet för barn och unga samt i stadsdelar med särskilda behov. Det är ett spännande arbete som vi ser fram emot att följa och vara en del av.
Men satsningar kräver också resurser. Kulturnämndens andel av Stockholms stads nettokostnader i stadens budget för 2012 ligger på 2,61 procent, vilket är samma nivå som förra året. Det är mycket glädjande att vi, för första gången sedan moderaterna med stödpartier erhöll majoritet i kommunfullmäktige 2006, kan se att kulturens andel av kommunens budget inte minskar.
Tidigare års svaga budgetering på kulturområdet gör dock – trots ”kraftfulla satsningar” och ”rekordstora ökningar” – att det saknas mer än 75 miljoner kronor per år för att komma upp i den nivå som rådde före valet 2006.
I Stockholm har vi haft fri entré till våra kommunala museer sedan 2006. Detta har inneburit en kraftig ökning av antalet besökare – och därmed att fler stockholmare har involverats i stadens kulturliv. Kulturarvet ska vara fritt tillgängligt för alla medborgare, det är därför ytterst beklagligt att den fria entrén nu tas bort.
Antalet elever i kulturskolan har minskat mycket kraftigt sedan 2006, och kulturskolan har blivit allt mer segregerad; i Stockholms innerstad är andelen barn som går kurser i kulturskolan mångdubbelt högre än i flera av ytterstadens stadsdelar. Det här är en utveckling som oroar och som kräver politiskt engagemang för att brytas.
Det fria kulturlivet tillförs nya resurser i 2012-års budget, men ser vi tillbaka upptäcker vi att en allt större del av det kommunala stödet hamnar i hyresvärdarnas fickor. Kurvan över kulturlivets lokalhyror genomgick en markant riktningsförändring efter valet 2006. Den borgerliga hyrespolitiken med ombildningar, utförsäljningar och marknadshyror har påtagligt försvårat det fria kulturlivets möjligheter att klara ekonomin. Den reella minskningen av kulturstöd har lett till en inlåsningseffekt där nya aktörer haft svårt att komma in i det kommunala stödsystemet. Det har därför varit av stor vikt att reformera systemet vilket gjorts under året. Många farhågor kvarstår dock, i synnerhet kontinuiteten för de verksamheter som erhåller bidrag. Vi har också noterat att bonussystemet inte har givit den effekt som avsågs gällande kulturlivets tillväxt, varför det bör avskaffas och föras över till ett mer tillväxtfrämjande stöd för kulturens infrastruktur.
Verksamhetsplanen nämner inte att SF Bio kommer överta driften av Klarabiografen, som tidigare drivits av Kulturhuset. Oavsett det kommande utbudet på biografen är det mycket olyckligt staden på detta sätt inbjuder till att stärka monopolställningen bland stadens biografer. Vi hade önskat att staden gick åt andra hållet och istället verkat för att inrätta en reguljär kommunal biograf i likhet med den framgångsrika kommunala teatern.
Dnr: 1.1/4782/2011
Kulturnämnden beslutar
att godkänna remissvaret.
I motionen föreslås att Stockholms stad upplåter offentliga ytor för bland annat jurybedömda och tillfälliga utställningar. Kulturförvaltningens delar motionärens engagemang för nya konstytor men avstyrker likväl förslaget av främst kostnadsskäl. I stället förordar förvaltningen att Stockholm konst, med hjälp av de extramedel som är avsatta i budgeten, fortsätter att genom tillfälliga projekt arbeta med etablerade och oetablerade konstnärer och konstnärskombinationer.
Ärendet har beretts inom avdelningen för Stockholm konst i samråd med Stockholms stadsmuseum.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att tillstyrka motionen,
- att därutöver anföra följande:
I kulturnämndens verksamhetsplan för 2012 anförs höga ambitioner vad gäller att involvera fler Stockholmare i stadens kulturliv. Askenstens motion handlar om just detta; genom att inrätta konstytor i stadsdelarna där även oetablerade konstnärer får möjlighet att ställa ut ökar vi konstutbudet samtidigt som fler stockholmare involveras. Det finns många platser i staden som är lämpliga för detta ändamål, platser där det idag finns mycket folk men lite kultur.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Vi håller med motionären och förvaltningen om att det behövs mer konst och mindre kommers i staden. Vi vill i detta sammanhang framhålla att Stockholm konst, som ansvarig för utsmyckningen i det offentliga rummet, bör konsulteras även inför tillfälliga utsmyckningar som årets julbelysning. Stockholm kunde då slippa såväl de smaklösa renar som förstör Öhrströms skulptur på Sergels Torg som det amerikanska filmbolagets reklamjippo på Stureplan.
Dnr: 1.1/4774/2011
I en motion av Kaj Nordquist och Bengt Roxne (S) ställd till kommunfullmäktige anförs att Vällingby har ”ett snålt kulturutbud”, det finns bland annat ingen teater. Då ABC-staden byggdes för 50 år sedan byggdes en teater, som en del av S:t Jakobi skola. Den används idag som teaterscen i begränsad utsträckning. Utifrån detta föreslår motionärerna att fullmäktige beslutar:
- Att vidta åtgärder för att starta en teaterverksamhet i S:t Jacobi, Vällingby.
- Att undersöka förutsättningarna för att Stockholms stadsteater förlägger en lämplig del av sin verksamhet till teaterscenen i S:t Jacobi skola.
Kulturförvaltningen styrker att det finns behov av mer kvalitativ, professionell kultur i Hässelby-Vällingby. Inriktningen bör dock handla mer om kulturellt innehåll än om lokaler. Här utgör det nya kulturstödet en möjlighet för sådana initiativ. Stadsteatern bör själva svara för vilka möjligheter som finns till en etablering av en del av verksamheten till Vällingby.
Ärendet har beretts av kulturstrategiska avdelningen.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S) samt Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- Kulturnämnden beslutar att delvis tillstyrka motionen
Vi tycker att det är en mycket bra motion som tar upp den viktiga frågan om bristen på kulturutbud i Hässelby-Vällingby.
Biblioteket i Hässelby Strand stängdes för mer än 3 år sedan och ett nytt bibliotek i Hässelby gård har planerats länge men omintetgjorts gång på gång. Bakom den senaste fördröjningen ligger stadshusalliansens olyckliga Boultbee-affär.
I Vällingby C står medborgarhuset Trappan tomt och öde sedan drygt ett år, i avvaktan på den ombyggnad och modernisering som Svenska Bostäder har hela ansvaret för. Trots att det finns ersättningslokaler för viss verksamhet är viktiga kultur- och samhällsyttringar hemlösa. Musiklivet har mist lokaler för konserter och andra evenemang. Konstnärerna har förlorat lokaler för utställningar då både Trappan och Plaisiren vid Hässelby Slott, har försvunnit. Slottet är ju numera sålt och privatiserat.
Förvaltningen styrker behovet av mer professionell kultur i Hässelby-Vällingby men menar att det gäller mer innehållet än lokaler. Vi menar dock att tillgång till lokaler oftast är en förutsättning för att verksamheter ska kunna sätta igång och bedrivas. Lokalen på S:t Jacobi skola är utmärkt för ändamålet och man bör undersöka förutsättningarna för att starta reguljär verksamhet där. Samtidigt bör en dialog inledas med Stockholms stadsteater om möjligheterna att använda scenen för gästspel eller annan verksamhet, under förutsättning att teatern beviljas extra medel.
Dnr: 4.3/4323/2011
Kulturnämnden godkänner kulturförvaltningens yttrande som innebär att
- ansvaret för eventuell stängsling och skyltning av den gamla skjutbanan i Björkhagen ligger på stadsdelsnämnden.
- Stadsmuseet kan bistå med underlag om Skarpnäcks stadsdelsnämnd väljer att stängsla och skylta området.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd har för handläggning översänt ett medborgarförslag om att rädda gamla skjutbanan i Björkhagen och förse platsen med en informationsskylt och stängsla in området. Stockholms stadsmuseum skyltar med hjälp av medel från Länsstyrelsen ett urval lagskyddade fornlämningar, vilket inte innefattar det föreslagna området i Björkhagen. Respektive stadsdelsförvaltning har ansvar för vården av grönytor och allmän platsmark. Om Skarpnäcks stadsdelsnämnd väljer att stängsla och skylta området kan Stadsmuseet bistå med underlag.
Ärendet har beretts av avdelningen Stockholms stadsmuseum med Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen.
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Dnr: 1.1/5065/2011
att godkänna kulturförvaltningens svar.
I skrivelsen efterfrågas en rapport över perioden med fri entré och vilka effekter som ett återinförande av entréavgifter förväntas få.
Kulturförvaltningen redovisar i sitt svar att antalet besökare till Stadsmuseet och Medeltidsmuseet successivt har ökat och uppgick under 2010 till 400 000, varav 110 000 barn och unga. Det är svårt att renodla vad som ligger bakom ökningen, sannolikt beror den både på en intressant verksamhet och den fria entrén. Förvaltningen bedömer dock det möjligt att med en fortsatt alltmer engagerande verksamhet kunna nå både gamla och nya besökare oavsett införandet av ett årskort till verksamheten.
Vi tackar för svaret, och håller med om den att det är glädjande att allt fler Stockholmare besöker stadens museer. Dock oroas vi över att den glädjande tendensen nu riskerar att brytas. Diagrammen i förvaltningens tjänsteutlåtande visar mycket tydligt en positiv trendförändring i antal besökare från 2006 då entréavgifterna togs bort. Samma förändring kunde även ses gällande de statliga museerna under den korta tid de tillämpade fri entré. Undantagen i siffrorna för Stadsmuseet under 2002 då staden firade 750-års jubileum och för Medeltidsmuseet för åren 2007–2009 då lokalerna under bron restaurerades motsäger inte den slutsatsen. De statliga museerna i Stockholm tappade i snitt 42 procent av sina besökare efter att entréavgifterna för vuxna återinfördes.
Förutom en ökning av besökarantalet har vi även sett positiva förändringar i besökarstrukturer och besöksbeteende, med nya besökargrupper och kortare men fler återkommande besök.
Vi ser positivt på Stadsmuseets framgångsrika arbete för att öka antalet besökare, men oroas samtidigt av den besökarundersökning som refereras i underlaget, där 4 av 10 besökare säger att de inte skulle gått till museet om det inte vore fritt inträde.
Vår förhoppning är att många stockholmare ska lockas till att lösa årskortet samtidigt som vi beklagar att de mer spontana besöken hotar att utebli.
Eftersom bedömningen av förväntade effekter är vag ser vi fram emot en redovisning vid halvårsskiftet.
Dnr: 6.1/5028/2011
Kulturnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens bilagda förslag i tabell om verksamhetsstöd för 2012.
Under ansökningsperioden fram till den 1 september 2011 har det inkommit 153 ansökningar. För de verksamheter som föreslås en stödnivå som överstiger 350 tkr fattas beslut av kulturnämnden. I enlighet med gällande delegationsordning fattas övriga beslut av kulturdirektör eller avdelningschef. Förvaltningen föreslår nämnden att fatta beslut om att fördela 69775,5 tkr i verksamhetsstöd till 53 verksamheter för 2012.
I förslaget föreslår kulturförvaltningen satsningar inom bland annat dans- och teaterområdet, filmen och aktörer som når breda publikgrupper i staden..
Ärendet har handlagts inom den kulturstrategiska staben på kulturförvaltningen. Förslagen har beretts i samråd med externa referenspersoner. Till grund för förslag till beslut ligger kulturnämndens mål, kulturnämndens riktlinjer och villkor, kommunstyrelsens förslag till budget för 2012, analyser av uppnådda konstnärliga, integrationsfrämjande, och publika resultat under de senaste verksamhetsåren samt redovisade planer för 2012.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
1. Kulturnämnden beslutar att godkänna de delar av förslaget till verksamhetsstöd som gäller ökat och oförändrat stöd, förutom nedanstående
- avslå den del av förslaget som gäller avslag för Danscentrum, omställningsstöd för Fria Teatern och samma anslag som omställningsstödet 2011 för Konstnärernas kollektivverkstad, Bus, RFoD, Folkkulturcentrum och TVS Text Visuell Studio, vilka bör beviljas stöd på 2010 års nivå
- omfördela medel inom bonussystemet till verksamhetsstöd
- inleda en dialog med staten angående stödet till Nobelmuseet
2. Därutöver anföra följande
Det är en svår uppgift att fördela verksamhetsstödet till det fria kulturlivet. Behoven är mycket stora och överstiger i hög grad de tillgängliga resurserna. Denna budgetpost har dock glädjande nog fått en ökning för 2012, varför vi inte ser några ekonomiska skäl för att göra stora nedskärningar. Istället borde fler verksamheter få ett ökat stöd. Dock har endast en mindre del av de ökade medlen lagts ut på verksamhetsbidragen.
För föregående år fick sju verksamheter ett s.k. omställningsstöd eller ett väsentligt sänkt stöd, med bristfälliga motiveringar som byggde på felaktig information. Fyra av dem ligger nu kvar på denna låga nivå, en får en liten höjning som dock är en stor sänkning jämfört med 2010 medan en avslås helt och en verksamhet får fortsatt men halverat omställningsstöd. Detta är en hantering som är rätt förvirrande och man kan ifrågasätta innebörden av begreppet ”omställningsstöd”. Vi anser att om förvaltningen bedömer att verksamheten väsentligt utvecklats under 2011 så borde stödet ligga på 2010 års nivå. Det blir missvisande att kalla det ”oförändrat”.
Motiveringarna för avslag och omställningsstöd är mycket knapphändiga och enligt andra källor inte helt korrekta.
Danscentrum föreslås få avslag på sin ansökan vilket vi anser är olyckligt då det fria danslivet i Stockholm är beroende av samverkan och en gemensam studio. Danscentrum erbjuder bl.a. daglig träning och en studio för koreograferna, vilket framhölls av Teaterförbundet i en skrivelse till nämnden under föregående år då man vädjade om fortsatt stöd.
Vi ifrågasätter hanteringen av Fria Teatern, som vi anser har en viktig roll i stadens kulturliv och under året har visat ambition att ytterligare utveckla sin verksamhet. De har en genomgående hög konstnärlig kvalitet enligt en enig kritikerkår och har en stark förankring i sin förort, vilket påvisats inte minst av stödföreningen Fria Teatern Vänner, som under året ordnat många manifestationer till stöd för teatern. Fria Teatern hade 2011 en betydligt större publik i Stockholm och högre självfinansieringsgrad än flera andra verksamheter med högre stöd och spelade till nästan 50 % för barn och ungdom, en i bidragsgivningen prioriterad verksamhet. De driver en av få scener i förort, en kategori som är gravt underrepresenterad i stadens bidragsgivning. Dialogen med kulturförvaltningen förefaller inte ha fungerat tillfredställande.
Konstnärernas Kollektivverkstad har en mycket stor betydelse som arbetsplats för ca 800 konstnärer, varav flertalet från Stockholms stad. Förvaltningen anser att de står för en viktig infrastruktur inom det konstnärliga området. Vi anser det obegripligt att föreslå bidrag på samma låga nivå som 2011, då motiverad med en hyreshöjning från Nacka kommun som dock aldrig genomfördes.
Vi vill föra över de medel som avsatts för kulturbonusen till de ordinarie verksamhetsbidragen vilket ger en möjlighet till en välbehövlig ökning av dessa. De oförändrade bidragen innebär ju i verkligheten en nedskärning, med ökande kostnader för löner och hyror. Kulturbonusen var från början en dålig idé och har dessutom misslyckats i sin avsikt att mottagarna skulle kunna öka sin självfinansiering.
Vi anser det orimligt att staden inom kulturstödet årligen beviljar Nobelmuseet ett bidrag på 10 miljoner kronor, med hänvisning till en gammal, muntlig, överenskommelse med staten. Vi vill uppdra åt kulturförvaltningen att inleda en dialog med staten om hur denna finansiering ska ske i framtiden.
Anna Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
att huvudsakligen tillstyrka förvaltningens förslag
att bevilja Fria Teatern stöd om 1520 tkr (dvs. samma summa som innan halveringen 2011) för en rejäl chans till nystart
Det socialdemokratiska budgetförslaget innebar en utökning av kulturstödet med 8 mkr utöver den borgerliga majoritetens och skulle ha gett förutsättningar för generösare verksamhetsstöd för ett antal fria kulturutövare.
Utöver de föreslagna bifallen som vi stödjer, vill vi ge Fria teatern en rejäl chans till nystart för sin viktiga och mycket uppskattade verksamhet som till största delen bedrivs lokalt i ytterstaden.
Kulturlivet i Stockholm är rikt, men en mycket stor del av stadens satsningar görs i innerstaden. Inte minst för barn och unga är den geografiska närheten till teatern av stor vikt och till detta måste stadens politiker bidra.
Socialdemokraterna föreslår att Fria Teatern får en rejäl chans till nystart och beviljas ett stöd av samma storlek som innan halveringen 2011 dvs. 1 520 000.
Medlen kan med fördel tas från den kulturbonus som den borgliga majoriteten har instiftat.
Kulturnämnden ställer förslagen mot varandra och beslutar enligt förvaltningens förslag.
Dnr: 6.1/4175/2012
1. Kulturnämnden beslutar om verksamhetsstöd till Kulturdirekt 2012 med 1 mnkr för drift och utveckling av verksamheten, samt
2. ett extra, temporärt stöd om 200 tkr för insatser som leder till ökad självfinansieringsgrad.
Kulturdirekt startades 2009. Ansökan avser medel för fortsatt drift och utveckling av verksamheten som består av resurscentrum för det fria kulturlivet, informations- och biljettkontor på nätet och vid egen disk i Kulturhuset. Som svar på en utvärdering av Kulturdirekt 2010 föreslog kulturförvaltningen i den sammanfattande skrivelsen att förvaltningen får i uppdrag att se över möjligheten att temporärt utöka stödet under 2011 till Kulturdirekt för att ge organisationen möjlighet att utveckla en modell för högre självfinansiering och för att öka sin synlighet gentemot allmänheten. Utöver verksamhetsstöd på 1 mnkr beviljades Kulturdirekt ytterligare 200 tkr för verksamhetsår 2011.
Då Kulturdirekt ökat sin synlighet och sin service till både medlemmar och icke medlemmar under 2011samt utgör en viktig infrastruktur som med olika verktyg och tjänster tillför värden till både sina medlemmar i det fria kulturlivet samt till andra kulturaktörer i Stockholm föreslår förvaltningen ett verksamhetsstöd om 1 mnkr. Det mål som Kulturdirekt har om att öka självfinansieringsgraden har inte slagit igenom i den takt man hoppats på. Men då det finns realistiska planer för detta föreslås ett extra, temporärt stöd om 200 tkr riktat till detta.
Inom det fria kulturlivet produceras och visas varje år konst av hög kvalitet inom en rad olika konstarter. För att ytterligare tillgängliggöra detta utbud för stockholmarna finns Kulturdirekt vars verksamhet utgör en förmedlande länk mellan det fria kulturlivet och allmänheten. Detta sker genom den informationsdisk som inryms i Kulturhuset, genom den internetportal på vilken information om föreställningar eller visningar förmedlas och där allmänheten också kan köpa biljetter samt genom annonsering i dagspressen.
Kulturdirekt är ett tydligt exempel på Stockholms stads arbete med att låta kulturen och konsten nå ut till fler samt på stadens arbete med att samordna resurser på ett effektivt sätt. Många enskilda aktörer skulle ha svårt att nå ut på ett sådant sätt som de gör genom Kulturdirekt om denna satsning inte fanns.
Dnr: 6.1/5356/2011
att till lokalförvaltande organisationer med verksamhetsstöd göra en delutbetalning av stödet för 2012 på 5433500 kronor, motsvarande 25 procent av det totalt beviljade stödet på 21734000 kronor för 2011.
De lokalförvaltande organisationer som under 2011 beviljats stöd har löpande verksamhetskostnader redan från årsskiftet. Därför föreslår förvaltningen att kulturnämnden beslutar om en delutbetalning av 2012 års stöd redan i december till de lokalförvaltande organisationerna. Förslag till beslut om stödets slutgiltiga storlek till respektive verksamhet kommer att föreläggas kulturnämnden vid sammanträdet 2012-02-15.
Då hyresförhållandena för Rinkeby Folkets Hus och Kista Träff under beredningstiden varit oklara skjuts eventuellt förslag om beslut fram till dess att beredning av ansökningar kan genomföras.
Förvaltningen avser att under 2012 utarbeta ny arbetsordning kring beredning av stöd till lokalförvaltande organisationer så att beslut om stöd och utbetalning tas en gång per år.
Dnr: 1.1/5363/2011
Förvaltningens förslag fastställs
Kulturnämnden godkände senast förvaltningens förslag till system för intern kontroll i samband med VP 2010 dnr 1.1/5180/2009. Förslaget låg som en bilaga till VP 2010. Förslaget var skrivet på ett sätt som kunde tolkas som att systemet för intern kontroll endast avsåg år 2010. Förvaltningen vill därför lämna ett nytt förslag till nämndens interna kontrollsystem att gälla tills vidare. Det är bara smärre förändringar i föreliggande förslag i jämförelse med tidigare dokument.
Ärendet har beretts av administrativa staben.
Dnr: 1.1/5316/2012
att utse sex deltagare från kulturnämnden till den kulturpolitiska konferensen i Torshavn 22-25 maj 2011.
Kulturnämnden har inbjudits till en kulturpolitisk konferens med deltagande av kulturnämndspolitiker från de nordiska huvudstäderna.
Förvaltningen föreslår att sex politiker från kulturnämnden ges möjlighet att delta i konferensen, varav tre från majoriteten och tre från oppositionen. Därutöver föreslås en deltagare från kultur- och fastighetsroteln samt tre tjänstemän ingå i Stockholms representation.
Ärendet har beretts inom administrativa stabens nämndsekretariat.
Dnr: 1.1/1753/2011
Kulturnämnden beslutar om återremiss av ärendet för ytterligare beredning inom kulturförvaltningen och Stadsarkivet.
Kulturförvaltningen har kommit långt i processen mot digitala utskick av nämndhandlingar och en pilotgrupp har i oktober 2011 utrustats med Apples läsplatta iPad för att kunna pröva den nya tekniken. Utrustningen tillhandahålls som lån och är avsedd för arbete med digitala kulturnämndshandlingar och därmed sammanbundna ändamål. När det politiska uppdraget i kulturnämnden avslutas återlämnas utrustningen till kulturförvaltningen. För att göra övergången smidig erbjuder kulturförvaltningen individuell utbildning i digital nämndhantering med iPad.
Pilotgruppen har överlag goda erfarenheter av försöksperioden med iPad. Kulturförvaltningen föreslår därför att digital ärendedistribution genomförs till hela nämnden under inledningen av 2012 med fullt genomförande från och med kulturnämnden den 19 april då den dittillsvarande parallella pappersdistributionen upphör. Sekretessbelagda ärenden kommer dock att skickas ut i pappersformat tills säkra digitala utskick kan garanteras.
Kulturförvaltningens förslag till beslut
Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta om övergång till digitala nämndutskick från och med kulturnämnden 19 april 2012 i enlighet med kulturförvaltningens förslag och tidplan.
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar om återremiss enligt ordförandens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Kulturnämnden beslutar om återremiss enligt förslag av ordföranden.
Dnr: 1.1/4519/2011 SSA dnr: 1.6/16937/1
Kulturförvaltningen har tagit fram ett förslag till Kulturvision som stadsdelsnämnder, facknämnder m.fl. beretts tillfälle att yttra sig över.
Det är positivt att staden genom att ta fram en kulturvision understryker kulturens roll i Vision 2030. I en kommande strategisk plan ser Stockholms stadsarkiv det som angeläget att det finns tydliga målbilder för hur arkiven och övriga kulturarvsinstitutioner ska ta en större plats som centrala digitala informationsresurser och angelägna mötesplatser för aktivt medskapande.
I Stadsarkivets vision för 2030 har alla stockholmare tillgång till och är medvetna om kulturarvets och arkivinformationens potential och användbarhet.
Ärendet har beretts inom Stadsarkivet.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
· Eric Sjöström informerade om Kulturhusets avtal med Svensk Filmindustri om filmvisning i Klarabiografen. Motiven till att söka en samarbetspartner för filmverksamheten är att det nuvarande upplägget ger få filmvisningar med förhållandevis få besökare. Samarbetet med SF beräknas ge ca 1000 filmvisningar per år jämfört med dagens 150. Avtalet som löper under tre år stipulerar en kvalitetsinriktad repertoar och ger Kulturhuset tillgång till biografen för egna arrangemang alla förmiddagar och vissa kvällar per månad. SF betalar själv lokalhyran och står för alla kostnader kring sin egen filmverksamhet.
I den efterföljande diskussionen ställdes frågor om bland annat andra aktörer tillfrågats om samarbete, om kulturborgarrådet kände till samarbetet innan avtalet slutits och om det finns planer på liknande privata lösningar inom Kulturhuset och stadens övriga kulturinstitutioner. Diskussionen kom också att handla om värdet av icke-kommersiella mötesplatser och Stadsmuseet som arena för offentlig debatt.
· Kulturdirektör Berit Svedberg delade ut julklappar och kulturkort för 2012 samt informerade om att nämnden den 3 april kommer att bjudas in till en studiedag med tillfälle att besöka kulturverksamheter i södra delen av Stockholm.
· Ordföranden tackade nämnden för ett gott samarbete under 2011 och önskade god jul och gott nytt år.
Skrivelse
2011-12-13
Skrivelse till kulturnämnden
Stadsbibliotekets utlåning av e-böcker
Än en gång vill vi ta upp en diskussion om Stadsbibliotekets utlåning av e-böcker (förra gången var för bara ett år sedan). Vi tycker att denna låneform är viktig men har förstått att den orsakar oväntade och explosionsartade kostnadsökningar för biblioteken, främst därför att bokförlagen genom sitt monopolföretag Elib tar ut kraftiga priser.
Varje e-boklån kostar idag 20 kr. Det är uppenbart att denna verksamhet snarast måste regleras på ett rimligt sätt. Men dessvärre är reaktionen från kulturministern långsam eller avvaktande. Oroliga bibliotekarier har fått veta att åtgärder kan vidtas när litteraturutredningen är klar i september 2012. Men problemet växer snabbt och bibliotekens utgifter slår snart i taket. Dessutom är det så att litteraturutredningen inte fått några direktiv om e-boksutlåningen och dess kostnader.
Vi önskar därför få en rapport från kulturförvaltningen om detta problem samt en diskussion i nämnden om vad som kan göras och om en uppvaktning av kulturministern vore ett av många sätt att bistå biblioteken.
Ann Mari Engel (V) Anna-Greta Leijon (S) Mats Berglund (MP)
Bilaga till kulturnämndens protokoll 2011-12-13
Ändring av §130 i protokollet från kulturnämnden 2011-11-08
(nyinsatta stycken har kursiverats)