Din position: Hem > Stockholms stad > Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd > Sammanträde 2008-02-14
Fråga 1
Ledamoten Jakob Dencker ställde fråga till nämnden om det tidigare Ungdomsråd som verkat för att förbättra kontakten mellan politiker och ungdomar inom stadsdelsområdet.
Beslut
Nämnden uppdrog åt förvaltningen att återkomma i frågan.
Fråga 2
Ordförande Annette Jansson ställde fråga till nämnden om formerna för den slutna sammanträdesdelen. Nämnden diskuterade frågan.
Nämnden beslöt att ordföranden samlar in synpunkter från nämnden via e-post i syfte att finna bättre former för den slutna sammanträdesdelen.
Verksamhetsberättelse och bokslut för år 2007 godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige och till revisorerna.
Stadsdelsnämnden godkänner föreslagen överföring av resultatenheternas samlade resultat till resultatfonden enligt bilaga 3.
Stadsdelsnämnden begär ombudgetering av 1,1 mnkr i enlighet med vad som redovisas i ärendet.
Paragrafen justeras omedelbart.
Verksamhetsberättelsen vänder sig i första hand till kommunfullmäktige, men är samtidigt ett instrument för nämndens styrning och uppföljning av verksamheten. Ärendet är upprättat i enlighet med stadens anvisningar. Förvaltningen har den 18 januari 2008 ingett bokslut för år 2007 för Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd till stadsledningskontoret och till revisionskontoret. Bokslutet innehåller resultat- och balansräkning med specifikationer. Huvuddelarna i nämndens bokslut fogas som bilaga 1 till verksamhetsberättelsen. De delar som avser det ekonomiska resultatet kommenteras i verksamhetsberättelsen. Uppgifterna om balansräkningen m.m. kommenteras i det bifogade bokslutsmaterialet.
Ärendets beredning
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 januari 2008. Dnr 100-001-2008
Förslag till beslut
Ordförande Annette Jansson (m) föreslog att nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordförande Abebe Hailu (s) föreslog att nämnden skulle anta socialdemokraternas förslag.
Jakob Dencker (mp) föreslog att nämnden skulle anta miljöpartiets förslag.
Gunilla Bhur (v) föreslog att nämnden skulle anta vänsterpartiets förslag.
Beslutsgång
Ordförande ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit förvaltningens förslag.
Reservation
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s) reserverade sig med hänvisning till eget förslag.
· Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut,
att därutöver anföra följande.
Underskott i ekonomi och demokrati i moderaternas Stockholm
Verksamheten under 2007 har präglats av ett stort förändringsarbete. Orsaken till detta har inte varit att utveckla verksamheterna och servicen till invånarna.
I stället har orsaken varit sammanslagningen av stadsdelsförvaltningarna för de två stadsdelarna Rinkeby och Kista med åtföljande rationaliseringskrav. En annan förändring är centraliseringen av grundskolorna och skolbarnomsorgen från stadsdelsförvaltningen till utbildningsförvaltningen.
I verksamhetsberättelsen för 2007 saknar vi en tydligare redogörelse för vad detta förändringsarbete fått för effekter för verksamheten och för personalen. Vilka har kostnaderna varit för att hantera övertaligheten? Hur har uppsatta mål kunnat nås i de enskilda verksamheterna?
Demokrati och inflytande
En annan aspekt som helt har förbigåtts i redovisningen är vad sammanslagningen inneburit för medborgarna sett ur ett demokratiperspektiv. Har sammanslagningen gjort det lättare för dem att komma i kontakt med tjänstemän och politiker?
Medborgarkontorens öppettider har minskat och de öppna mötena för kontakter mellan politiker/tjänstemän och invånare har reducerats till frågestunden före stadsdelsnämndens möten. Under hösten har frågestunderna helt dominerats av frågor kring nedläggningen av Dalhagsskolan och Järvalyftet. Båda är frågor som egentligen ligger utanför Stadsdelsnämndens mandat och där handläggning och beslutsfattande ligger centralt i staden. De boende på Järvafältet har dock ansett att de är viktiga frågor för oss i stadsdelsnämnden att behandla. Det har också medfört att tiden för frågestunden inte räckt till och svaren mycket knapphändiga och korta. Öppna möten kring olika teman har saknats under året liksom möjligheterna att få insyn i och påverka arbetet med verksamhetsplan och budget för 2008.
Verksamhetsberättelsen är skriven på ett lättillgängligt sätt. Den bär dock spår av att det är verksamheten i två sammanslagna förvaltningar. I flera fall ges siffror för den ena tidigare förvaltningen medan uppgifter saknas för den andra.
Bokslutet för 2007 visar på ett nettoöverskott på 7 mkr. Av detta överskott kommer dock den största delen från överskott som överförts från tidigare år. I bokslutet för 2006 hade Rinkeby-Kista stadsdel 22,7 mkr i överskott.
Uppföljningen av målen i kommunfullmäktiges budget för 2007 visar en del brister. I många fall står att målet uppfyllts, men det står ingenting om hur man mätt detta. Har det varit enkäter till brukarna? Eller är det förvaltningens uppfattning att så skett?
Beträffande stadsmiljöverksamheten har KF som mål att säkra möjligheten till lokalt inflytande över angelägna stadsmiljöfrågor. Stadsdelsförvaltningen säger att målet nåtts och nämnder stadsvandringar i Rinkeby. Med tanke på hanteringen av Järvalyftet och den totala avsaknaden av lokalt inflytande och möjlighet till deltagande måste den beskrivningen av verkligheten ses som ett skämt.
Beträffande högre kvalitet i omsorgen har KF som mål att fler öppna dagverksamheter för samvaro och aktivitet ska inrättas. Stadsdelsförvaltningen svarar ja och att behovet i stadsdelen anses vara tillgodosett under 2007. Detta anser vi vara ett tveksamt svar då planering pågår för att minska antalet under 2008 med en koncentration som följd. Dessa verksamheter borde vara geografiskt spridda över de olika stadsdelarna.
Valfriheten ska öka
Avknoppning
Den moderatledda majoriteten i Stockholms stadshus skriver att medarbetarna ska ges möjlighet till avknoppningar; att den höjer mångfalden om vissa enheter blev ekonomiska föreningar ägda av personalen. Men i praktiken ser man både i Rinkeby-Kista och i hela staden att det är chefer som knoppar av den ”egna” verksamheten. Öka mångfalden är bara en bluff och lögn från moderaterna och deras stödpartier. Moderaterna i Rinkeby-Kista har för avsikt att avknoppa 20-tals verksamheter åren 2008- 2010. Erfarenheten från år 2007 visar att vi kan vänta oss att fler erfarna och utbildade personer i personalen blir övertaliga tre år framåt. Som vanligt är det kvaliteten i verksamheterna som försämras för att de rika ska bli ännu rikare
Skola för kunskap
Förskoleverksamhet
År 2007 överför förskoleenheterna i vår stadsdel bara 1,4 mkr till 2008.
År 2006 resultatöverförde förskolor och skolor i Rinkeby och Kista stadsdelar sammanlagt 21, 7 miljoner till 2007. Det visar att barnen i Rinkeby-Kista förskolor har betalat dyrt för moderaternas skattesänkning. Att deras pengar har gått till att täcka andra verksamheter i stadsdelen.
Jämfört med år 2006 har barngrupperna ökat i stadsdelen från 12 till 14 barn i 1-3 års gruppen och 18 barn och fler har blivit mer av regel än undantag för de större barnen.
En ökad andel privata förskolor i stadsdelen har dessutom lett till ökad segregation och barnen i vår stadsdel är de stora förlorarna. Avknoppning av förskolor i Kista gör det svårare för stadsdelen att innehålla barnomsorgsgarantin och den gör också att barngruppens storlek ökar. Nedläggningen av Dalhagsskolan och centraliseringen av grundskolorna till utbildningsnämnden försvårar för stadsdelsnämnden att se helhetsbilden av olika insatser för våra barn och ungdomar.
Äldreomsorg
År 2007 utförde Rinkeby-Kista äldreomsorg lägst antal förebyggande hem besök c:a 20st. Några exempel från andra stadsdelar visar att siffran för Norrmalm och Kungsholmen 300st var, Skarpnäck 600st, Spånga-Tensta 200st och Östermalm 400st . Över 30 heltids anställda blev övertaliga i vår stadsdel från äldreomsorgsverksamheten och många tillfälligt anställda slutade. Den demografiska förändringen visar att fler äldre kommer att bo kvar hemma längre men kommer att behöva hemtjänst, träffpunkter, dagaktiviteter och socialgemenskap, men ”alliansen ” i stadshuset med moderaterna i spetsen avvecklar kommunövergripande verksamheter som Turkiska äldre kvinnors dagcenter i Rinkeby som har funnits i stadsdelen sedan 1997 och Iranska äldre dagcenter i Husby som har funnits i stadsdelen i 12 år sedan 1995.
Social omsorg ( Individ- och familjeomsorg)
Omsorg om personer med funktionsnedsättning
Verksamheten går back med c:a 2,0 mkr år 2007. Dessutom får verksamheten 11,0 mkr mindre pengar från kommunen dvs från 186 miljoner kronor 2007 till 174,9 mkr år 2008. Det visar tydligt att den moderatledda majoriteten sänker skatten på bekostnad av de funktionsnedsatta, de äldre, barn och ungdomar och de sjuka. Enligt Handikapprådet är det endast ett fåtal personer i stadsdelen Rinkeby-Kista som idag har en individuell plan. Vi socialdemokrater är oroade för att konkurrensutsättning och avknoppning leder till ännu lägre trygghet och kontinuitet i vår stadsdel – något som annars är honnörsord för Järvalyftet.
Feriearbete (Sommarjobb)
Antalet ungdomar som fått feriearbete har minskat från ca 440 sommaren 2006 när socialdemokraterna var i majoritet till c:a 180 sommaren 2007. Det är en minskning med c:a 250 ungdomar. Moderaterna i Regeringen avskaffade stödet till kommunerna för sommar- jobb helt och Stockholms stad halverade stödet från 20,0 mkr år 2006 till 10,0 mkr år 2007. Detta har lett att 1500 ungdomar i hela Stockholm blev utan sommarjobb eller meningsfulla fritidsaktiviteter sommaren 2007.
Bokslut 2007
I bokslutet 2006 hade vi överskott på 22,7 miljoner kronor från den socialdemokratiskt ledda majoritetens budget i Rinkeby-Kista stadsdel. Utöver det överförde resultatenheterna (förskolor och skolor ) 21,7 mkr till deras resultatfond.
Jakob Dencker m.fl. (mp) reserverade sig med hänvisning till eget förslag.
· Att i huvudsak godkänna verksamhetsberättelsen och
att därutöver tillägga.
Ett år med nedskärningar
Vi har sett år 2007 präglat av fortsatta nedskärningar till följd av att den borgerliga majoriteten har prioriterat skattesänkningar framför offensiva satsningar på välfärd och miljöarbete. Enligt förvaltningen har 56 anställda i stadsdelsförvaltningen fått sluta sina arbeten under år 2007. En stor del av dessa medarbetare som man inte anser ha råd med längre har funnits i äldreomsorgen. Kommer inte detta att märkas på livskvaliteten för de äldre?
Dessa personalneddragningar har naturligtvis satt sina spår i minskad kvalitet på sina håll. Ungdomens Hus i Rinkeby har redan tidigare fått dra ner på sina anställda. Genom sammanslagningen mellan Rinkeby och Kista har man i flera fall fått se att två tjänster slås ihop till en – det gäller till exempel miljösamordnaren som det numera bara finns en av i hela Rinkeby och Kista.
Borgarna har även skurit ner på personal inom ekonomiskt bistånd (socialbidrag) och inom integration, flyktingmottagning och förebyggande ungdomsinsatser. Miljöpartiet skulle vilja få mer information om vilka konsekvenser dessa nedskärningar får för medborgarna och för arbetssituationen för de anställda i stadsdelsförvaltningen.
Nedskärningarna kommer tyvärr som det ser ut att fortsätta. Studiecentrum i Rinkeby kommer tyvärr att läggas ner under 2008, en verksamhet som hjälpt hundratals Rinkebybor vidare i livet till studier eller arbete.
Med Miljöpartiets budget hade Rinkeby-Kista haft tiotals miljoner mer att lägga på t ex ungdomsverksamhet, förskola, socialpsykiatri eller miljöarbete.
Privatisering viktigast för borgarna?
M-fp-kd-majoriteten har nu i snabb takt börjat sin ideologiskt styrda privatisering av i stort sett alla stadens verksamheter.
Under rubriken ”Valfriheten ska öka” i verksamhetsberättelsen finns det ett avsnitt om avknoppning. Det som det inte talas om är privatisering, upphandling eller s k konkurrensutsättning. Det som är på gång är inte bara att personalen ska ha chans att ta över verksamheten och driva den t ex i form av kooperativ, utan vinstdrivande företag ska ha chansen att ta över all verksamhet i kommunen som inte är myndighetsutövning, t ex genom den så kallade ”utmaningsrätten”. Miljöpartiet i Rinkeby-Kista är mycket kritiskt till denna snabba privatisering av i stort sett all kommunal verksamhet.
I den mån majoriteten ändå driver igenom privatisering av omsorg och annan välfärd ska, menar vi, tydliga kvalitetskrav ställas på dem som tar över verksamheterna, och meddelarfrihet ska gälla liksom i offentlig verksamhet.
I vår stadsdel Rinkeby-Kista är det hittills bl a Rinkeby servicehus, Fyrens förskola i Kista och Akalla äldreboende som borgarna har beslutat att privatisera, samt Kista ungdomsgård. Privatiseringsprocessen går för fort och man hinner inte göra någon konsekvensanalys, utan det verkar som att borgarna ser som mål framför sig att det mesta av kommunens verksamhet ska drivas av privata vinstdrivande företag innan de lämnar över makten 2010. Det tycks som om egenregi-anbud ska läggas i fallet med Kista ungdomsgård, men Alliansen har inte som huvudregel att förvaltningen själv ska lägga anbud på att få driva vidare verksamheten vid en upphandling. Detta luktar som att man är skeptisk till gemensamt ägd verksamhet överhuvudtaget. Varför ska inte kommunen få driva t ex ett äldreboende i egen regi om det visar sig att kommunen gör det med bäst kvalitet, mest effektivt eller billigast?
Miljöpartiet i Rinkeby-Kista hade kunnat tänka sig en försiktigare konkurrensutsättning, där man t ex kunde ha uppmuntrat till bildning av kooperativ för drift av förskolor eller delar av äldreomsorgen. I vår värld är det då viktigt att ett kooperativ har bred förankring bland personalen. Kooperativ drivna av en brett förankrad personalgrupp eller av brukare ser vi som en demokratisk form av företagande. I fallet med Rinkeby servicehus rådde det oklarhet kring hur många i personalen som egentligen var med på att driva kooperativet eller arbeta kvar hos kooperativet. Borgarna som sitter i majoritet i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd brydde sig inte om att närmare undersöka hur motiverad personalen var. Man har redan bestämt sig för att man ska privatisera verksamheterna, nästan till varje pris som helst.
Miljöpartiet kräver att de som avknoppar verksamheter ska betala ett rimligt pris för den verksamhet som man ska ta över. Man ska inte bara betala för de inventarier som finns i lokalerna till begagnat pris, som skett i flera fall i staden, utan man ska också betala för ”mjukt kapital” som t ex personalens erfarenhet, verksamhetens good-will eller varumärke m m. I annat fall gör den privata entreprenören en oskälig vinst redan från början (utan att knappt behöva anstränga sig), på skattebetalarnas bekostnad.
Fel början på Järvalyftet leder till otrygghet i Rinkeby-Kista
I övrigt har år 2007 präglats av osäkerhet inför framtiden hos många av våra medborgare. Det gäller främst kanske i Husby där nedläggningen av Dalhagsskolan och Svenska Bostäders planer på husrivningar och tvångsförflyttningar på Trondheimsgatan gjort många människor otrygga.
Miljöpartiet kräver att Järvalyftet måste bli ett lyft för dem som bor här i Järvaområdet i första hand. Liksom Nätverket Järvas Framtid kräver vi ett rådrum på ungefär ett år då Svenska Bostäder måste samråda med dem som bor i ”referenskvarteret” på Trondheimsgatan, där Svenska Bostäders planerade rivningar och dyra renoveringar är planerade att börja. Vi kräver att större förändringar i byggnationen i Husby ska föregås av samråd, detaljplaner ska upprättas och utställningar visas upp så att många människor, politiska partier, föreningar m m har chansen att tycka till om och ha inflytande över utvecklingen i Husby och i resten av Järvaområdet. Svenska Bostäder och den borgerliga ledningen för Järvalyftet måste lära av läxan från Husby och fortsätta med ett mer lyhört och lyssnande Järvalyft där man återkommande på allvar frågar folk hur de vill ha det i sin stadsdel. Natur- och grönområdena på Järvafältet måste också skyddas från byggande och exploatering.
Vissa framsteg i miljöarbetet – men det är inte alls tillräckligt!
Några bra saker har också den borgerliga majoriteten gjort. Miljöpartiet anser att det är något mycket positivt att den borgerliga Alliansen har utvidgat miljöarbetet (Grön Flagg-arbetet) till Rinkebys förskolor. Arbetet har varit framgångsrikt i Kistas skolor och förskolor, och vi ser nu fram emot att även miljömedvetandet höjs i Rinkebys förskolor.
Stadsdelsförvaltningen redovisar i verksamhetsberättelsen att förvaltningen har ett antal miljöbilar. Detta är bra, men borgarna måste börja ta miljöfrågorna på riktigt allvar. För borgarna verkar miljöarbete mest handla om att städa gator och parker. Städning är viktigt – men stadsdelsförvaltningen skulle kunna göra så mycket mer – som
t ex att förstärka informationen och opinionsbildningen om vikten av att leva miljövänligt. Det kan handla om information om källsortering, miljövänliga transportmedel, KRAV- och Rättvisemärkning, konsumentvägledning som är inriktad på miljömedveten konsumtion, m.m. m.m. Stadsdelsförvaltningen bör också vara drivande i att stadsplanering och infrastruktur, bl.a för trafik och källsortering blir så miljövänlig som möjligt.
Hemlösa
Borgarna har inrättat det de kallar en tak-över-huvudet-garanti. Vi vill tro att majoriteten driver ett seriöst arbete för att hjälpa hemlösa till bostad, eftersom en omfattande hemlöshet inte är värdigt ett rikt land som Sverige och en rik stad som Stockholm.
Handikapp- och pensionärsråden
Det är bra att vi i stadsdelnämnden får protokoll från handikapp- och pensionärsråden, så att vi inte glömmer dessa gruppers speciella behov. Det ska vara en självklarhet att vi politiker och tjänstemän tar in pensionärs- och handikappaspekterna i besluten. Barnperspektivet ska också beaktas. Kanske kunde man inrätta någon form av barnråd också. Ett ungdomsråd borde också kunna fungera i stadsdelen.
Centralisering av verksamheter leder till sämre demokrati
Stadsdelsnämnderna är tänkta att vara en demokratisk instans nära medborgarna.
Borgarna har nu tagit flera steg i riktning mot att försvaga stadsdelsnämnderna, bl.a genom att man centraliserat skolorna till Utbildningsnämnden.
På Utbildningsnämndens möten är inte medborgarna välkomna, och detta försvårar insyn från medborgarnas sida i hur skolorna drivs. Stadsdelsnämnderna är heller inte längre en självklar remissinstans i stadsbyggnadsfrågor.
Miljöpartiet vill värna om stadsdelsnämnderna, att de ska fortsätta vara ett forum där medborgarna i sin närmiljö lätt kan träffa politiker och tjänstemän, och därmed få ett riktigt inflytande över politiken.
Social trygghet och miljö är viktigare än skattesänkningar
Skattesänkningar gynnar framför allt dem som tjänar mycket pengar. Många av oss i Rinkeby-Kista är mer beroende av att det finns bra offentlig service i form av förskolor, socialtjänst, äldreomsorg mm, än vad vi är betjänta av att få någon hundralapp mer i fickan på grund av borgarnas skattesänkning. Det är bra att man satsar på att hjälpa människor till arbete, men det ska inte ske genom att skära ner den gemensamma välfärden.
Därför vill vi tillsammans med invånarna i Rinkeby-Kista verka för en annan politik, där social trygghet och miljö är viktigare än skattesänkningar.
Gunilla Bhur m.fl.(v) reserverade sig med hänvisning till eget förslag.
· Att i huvudsak godkänna verksamhetsberättelsen,
· att därutöver tillägga.
Vi vill ge en eloge till förskolorna i stadsdelen som aktivt arbetar med och genomför Grön Flagg i sina verksamheter. Miljö och klimatfrågan är en av de stora utmaningar världen, Sverige, Stockholm och Rinkeby-Kista står inför. Förskolorna har ett stort ansvar att få de små barnen att inse sambanden med hur vi själva väljer att leva och hur vi kan samarbeta för en bättre miljö.
Aktivitetsplanen med konkurrensutsättning av kommunala verksamheter är enligt Vänsterpartiet en katastrof. Basala verksamheter för våra medborgare avknoppas eller utförsäljs utan adekvat insyn och att kontroll av skattebetalarnas pengar säkras.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har startat en utredning kring avknoppning och dess laglighet och vad gäller att verksamheter säljs till underpris, den utredningen är ännu inte klar.
* då förskolan Fyren avknoppas under 2008 bör kommunen säkra att skattebetalarna får en rimlig marknadsmässig utdelning
av avknoppningen. Staden har ännu inte beslutat om riktlinjer i vad som skall ingå i den marknadsmässiga värderingen - varumärke etc.
Fyren hade under 2007 ett överskott på dryga 400.000 kr.
* om ungdomsgårdarna och Ungdomens Hus samt Reactor blir föremål för övertagande av privat entreprenör skall marknads-
mässig värdering säkras. Den nuvarande personalens erfarenhetskapital måste även tas tillvara.
* konsekvensanalys bör göras avseende bantningen av personal inom äldreomsorgen under 2007 och 2008. I verksamhetsberättelsen
nämns inte kompetensutveckling av personalen - betyder detta att inga pengar avsatts för utbildning?
Överföringen av skola, särskola samt skolbarnsomsorg till Utbildningsnämnden har inneburit att Dalhagsskolan beslutats läggas ner i augusti 2008 trots skolans låga omkostnader och trots att den bedriver hög kvalitativ verksamhet. Detta också trots föräldrars, skolpersonals och lokala politikers vädjan om att bevara skolan. Även Akallaskolan har hotats av nedläggning. Detta är alliansens ideologiska överordnade strävan - att öka antalet friskolor på bekostnad av de kommunala skolorna; bland annat en ökning av religiösa friskolor och förskolor som i vår
stadsdel visat sig bedriva kriminell verksamhet.
* hur avser förvaltningen hantera den uppkomna situationen med ca 150 barn som idag finns i verksamhet där ägaren är häktad för
förskingring av miljontals kronor?
Avslutningsvis skall vi dock nämna att alliansen i staden har initierat en del bra insatser:
* arbetsterapeut inom äldreomsorgen
* Hela människan projektet inom missbrukarvården
* utbildning av familjehem inom omsorgen av barn och unga.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande gjordes gemensamt av Abebe Hailu m.fl. (s), Jakob Dencker m.fl. (mp) och Gunilla Bhur m.fl. (v) enligt följande:
Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiets syn på Järvalyftet
Järvalyftet måste genomföras i dialog och tillsammans med de boende, föreningslivet och andra som är verksamma kring Järvafältet.
Järvalyftets mål och syfte måste vara att utveckla området och förutsättningarna för dem som idag bor och verkar där.
Upprustningen av bostäderna är bara en del av ett ordentligt lyft. Grunden för ett lyft är en kombination av satsningar på skola, jobb, företagande, yttre miljö och bostäder. Vi vill att allmännyttan ska vara en fortsatt stark aktör kring Järvafältet.
Ett avgörande mål måste också vara att nå rimliga hyror efter upprustningen så att de som nu bor där ska kunna flytta tillbaka.
Järvalyftet måste få en omstart om det ska lyckas. Vi kräver av den moderatledda majoriteten att processen stannar upp och börjar om i samarbete med de boende.
Vi tycker att det behövs mer ekonomiska resurser, än vad moderaterna har anslagit, för att det ska vara möjligt med ett ordentligt lyft för Järva.
Järvalyftet måste demokratiseras och föras ner på lokal nivå. Engagemang och medverkan från de boende är en förutsättning för ett lyckat Järvalyft. För att satsningen ska få maximal effekt med minimal byråkrati måste satsningen styras lokalt. Järvalyftet måste vara ett brett visionsarbete som även kopplas samman med andra visionsarbeten inom staden, detta gäller inte minst arbetet med att utveckla Kista området. I moderaternas Järvalyft finns ingenting av detta.
Vi vill i vår satsning på Järvalyftet fokusera på insatser som ytterligare förstärker Järvafältet som en motor för tillväxt och utveckling i hela Stockholm. Stockholmarna som bor och verkar kring Järvafältet är en viktig resurs för hela Stockholms utveckling. Här finns mycket av framtiden – unga människor, kreativitet, viktiga kunskaper och erfarenheter, företagande och entreprenörskap. Det var mot denna bakgrund vi initierade en satsning på Järvafältet som nu moderaterna har förvanskat.
Vi tycker att det är orimligt att moderaterna påstår sig satsa på Järva när det är uppenbart att det är stadsdelarna kring Järvafältet som drabbas hårdast av moderaternas klasspolitik. Med moderaternas politik får skolorna mindre resurser och t.ex. Dalhagsskolan läggs ned. Fungerande arbetsmarknadsprojekt läggs ned och människor med ekonomiskt bistånd förnekas hyreskontrakt.
Landstingets skattesänkningspolitik försämrar vården för människorna som bor kring Järvafältet.
Tjänsteutlåtandet utgör svar på medborgarförslaget.
Ärendet
Förvaltningen har tillställts ett medborgarförslag angående nyttjandet av tomma servicehuslägenheter i Kista och Akalla. Förvaltningen vill poängtera att biståndshandläggarnas bedömningar av insatser för den enskilde alltid utgår från den äldres behov och önskemål inom ramen för gällande lagstiftning, stadens riktlinjer och tillämpningsanvisningar för kundval. Med utgångspunkt från den inom staden gällande likställighetsprincipen för invånarna, är det förvaltningens skyldighet att inte frångå gällande regelverk. Vidare inväntar förvaltningen stadens planering och anvisningar vad gäller de särskilda boendeformerna, men kommer inom kort, på grund av stort överskott av servicehuslägenheter inom Rinkeby-Kista, att redovisa förslag till åtgärder.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 januari 2008. Dnr 002-049-2007.
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen.
I enlighet med kommunfullmäktiges beslut den 5 november 2007 införs valfrihet inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden (exklusive servicehus, korttidsvård, avlastning, växelvård) fr.o.m. den 1 juli 2008. Valfrihetssystemet innebär att den enskilde som beviljats vård- och omsorgsboende ska kunna välja var han/hon vill bo. Valet gäller alla vård- och omsorgsboenden som ingår i kundvalet d.v.s. stadens egna boenden och privata boenden inom staden och i övriga länet som staden efter upphandling tecknat avtal med. Den enskilde som har ett biståndsbeslut om vård- och omsorgsboende har också möjlighet att ställa sig i kö till önskat boende i väntan på ledig plats. För att möjliggöra valfrihet i vård- och omsorgsboenden måste det finnas ett köhanteringssystem som kan hantera alla lediga platser på de vård- och omsorgsboenden som ingår i kundvalssystemet. Äldreförvaltningen har i samarbete med stadsledningskontoret utarbetat förslag till riktlinjer för köhanteringssystemets uppbyggnad och tillämpning. Förvaltningen lämnar i detta ärende sina synpunkter avseende äldreförvaltningens förslag till riktlinjer för köhanteringssystemet.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 6 februari 2008. Dnr 006-332-2007.
Ordförande Annette Jansson (m) föreslog att nämnden antar förvaltningens beslut.
Vice ordförande Abebe Hailu (s) föreslog att nämnden skulle anta socialdemokraternas förslag. Jakob Dencker (mp) och Gunilla Bhur (v) anslöt sig till detta förslag.
Ordförande Annette Jansson (m) ställde först frågan om ärendet skulle avgöras omedelbart eller återremitteras och fann att ärendet skulle avgöras omedelbart.
Ordförande ställde därefter förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit förvaltningens förslag.
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s), Jakob Dencker m.fl. (mp) och Gunilla Bhur m.fl. (v) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
· Att ärendet återremitteras och nämnden ger förvaltningen i uppdrag att komma med förslag som gör att de äldres behov kommer i första hand än hur länge man har stått i kö.
I de föreslagna riktlinjerna för köhanteringssystemet inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden gör svårt att se en helhetsbild. Genom att stycka sönder ursprungsärendet om den s.k. kundvalsmodellen i flera ärenden, blir det problematiskt att överblicka hela processen.
Det svåraste med det föreslagna systemet, är att våra äldres behov inte kommer i första hand, utan istället hur länge man har stått i kö. Hur detta går hand i hand med valfrihet, är ett mysterium för oss socialdemokrater. Därför föreslår vi att ärendet återremitteras och nämnden ger förvaltningen i uppdrag att arbeta så att den enskildes behov prioriteras.
Särskilt uttalande lämnades av Gunilla Bhur m.fl. (v) som yttrande över remissen till kommunstyrelsen.
Vi är positiva till tydliga riktlinjer för ett köhanteringssystem i äldreomsorgen, men riktlinjerna måste vara anpassade efter de äldres behov. Vi är därför bekymrade över att våra äldres behov inte kommer i första hand, utan istället hur länge man har stått i kö.
”Om den enskildes behov är av akut karaktär måste detta lösas på annat sätt” står det i förslaget, men vad som menas med ”annat sätt” framgår inte. Ett valfrihetssystem måste konstrueras så att det går att ta hänsyn till individuella behov, vilket är grundläggande i alla beslut om bistånd, vård och omsorg. Denna uppfattning delar vi med kommunstyrelsens pensionärsråd, som bland annat kräver att behovskriterier ska inarbetas i kösystemet.
Den borgerliga majoriteten säger sig stå för valfrihet och menar att ”valfrihet införs i äldreomsorgen den 1 juli 2008”. Trots det föreslås en begränsning av antalet köplatser och man erkänner därmed att löftena om valfrihet inte var realistiska. Att dessutom bara ge de äldre tre dagar på sig att tacka ja är orimligt, vilket kommunstyrelsens pensionärsråd påpekar.
I ärendet framkommer inte heller hur de köansvariga handläggarna ska finansieras. Vi frågar oss om stadsdelsnämnderna kompenseras för dessa tjänster? Med tanke på den strama budgeten för äldreomsorgen är det inte rimligt att belasta våra biståndshandläggare med fler arbetsuppgifter. Vidare undrar vi hur systemet ska implementeras och fungera i praktiken?
Att inte ta med servicehus i systemet är märkligt, då det snarare är de lite piggare äldre som kan ha orken att välja boende och ställa sig i kö. De äldre som ska kunna välja boende enligt dessa riktlinjer är framförallt de äldre som är i livets slutskede. Vi är oroliga att de inte kommer orka med den byråkrati som kundvalsmodellen innebär. Detta visar tydligt på en oförståelse för de äldres faktiska situation.
En hög grad av delaktighet och självbestämmande för den äldre, är valfrihet för oss. Vi har alltid varit positiva till möjligheten att få välja mellan olika boenden. Valfrihet kan skapas inom ramen för dagens system utan en central ramupphandling och utan en dogmatisk utförsäljning av kommunala vård- och omsorgsboenden. Att centralisera och privatisera äldreomsorgen är inte lösningen på problemen i äldreomsorgen.
Stadsdelsnämnden beslutar att som remissvar på förslag om revidering av riktlinjer för adoptionsärenden, godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande.
Ärendet gäller förslag om nya reviderade riktlinjer för adoptionsärenden. Social- och arbetsmarknadsrotelns uppdrag till socialtjänstförvaltningen tillsammans med lagen om obligatorisk föräldrautbildning inför internationell adoption har gett anledning till en revidering av riktlinjerna för adoptionsärenden. Socialtjänstförvaltningens förslag till ändringar syftar i huvudsak till att förstärka barnperspektivet.
Förvaltningen ställer sig i allt väsentligt bakom socialtjänstförvaltningens förslag, men har ändå i detta tjänsteutlåtande kommenterat områden som enligt förvaltningen behöver förtydligas eller lyftas fram.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 21 januari 2008. Dnr 006-013-2008.
Ordförande Annette Jansson (m) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.
Ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom (v):s förslag till beslut. Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (mp) anslöt sig till detta förslag.
Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit förvaltningens förslag.
Gunilla Bhur (v) och Jakob Dencker (mp), reserverade sig med hänvisning till eget förslag.
Stadsdelsnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till revidering.
Ett tillägg görs i riktlinjerna om att medgivande till adoption kan ges till sökande som är högst 50 år om barnet är äldre än 5 år.
Därutöver vill vi anföra följande.
Det är bra att de nya riktlinjerna sätter barnen i fokus. Det är det adopterade barnets behov som ska styra möjligheterna att adoptera. Barn som adopteras är mer sköra genom att de under den första tiden i sina liv har varit utsatta för separationer från sin ursprungsfamilj. Alla forskare är idag ense om anknytningens betydelse för barns utveckling, just därför måste de adopterade barnens behov av stabila, kärleksfulla och flexibla föräldrar garanteras.
De som ska prövas som möjliga adoptivföräldrar ska självklart bemötas på samma sätt i alla stadsdelsnämnder. Utredningarna ska vara uppbyggda efter samma principer och ingen stadsdelsnämnd ska ha ett eget förhållningssätt eller egen kultur utifrån handläggarnas egna synpunkter. Kunskap om barns behov och utveckling ska vara basen i utredningarna.
Dessutom fordras det en stor respekt inför de sökande som också befinner sig i en situation som är ytterligt känslig. Att bli bedömd om man ska godtas som blivande föräldrar eller inte är väldigt utlämnande. Det är alltid individer som ska bedömas. Ekonomi, ålder, arbete, erfarenhet av barn, nätverk och kön ska vägas in men även kvinnors och mäns förmåga till empati, kärlek till ett barn och förmåga att sätta det blivande barnet i fokus.
Ålder är en av flera parametrar som ska vägas in. Men ålder borde inte vara viktigare än exempelvis erfarenhet av barn eller socialt nätverk. Självklart ska inga personer som är äldre än 50 år få adoptera små barn, däremot kan friska 50-åringar bli mycket bra adoptivföräldrar till något äldre barn. Den individuella bedömningen måste vila på ett bredare underlag och inte enbart fokusera på ålder. Kanske en personlighetstest skulle vara bättre än ett åldersbetyg.
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som innebär att ny bostadsbebyggelse med 470 bostäder och två förskolor kan uppföras i fyra kvarter väster om Kista Gård och att en stadspark anläggs i anslutning till gården. Förvaltningen har inget att erinra mot den redovisade planeringen för förskoleverksamheten. För att skapa förutsättningar för den eftersträvade tillgängligheten krävs också en integrering av vissa boendeformer så som gruppboenden och serviceboenden. Planeringen av dessa boendeformer måste ske i ett tidigt stadium eftersom de kräver särskilda lokalanpassningar. Förvaltningen saknar i detaljplanen en redovisning av hur detta behov ska lösas i området Kista Gård/
Kistahöjden. Underhandskontakter om hur behovet kan lösas i samband med kommande etapper pågår mellan företrädare för stadsdelsförvaltningen och exploateringskontoret. Förvaltningen är positiv till de redovisade planerna för den nya stadsparken inom planområdet söder om Kista Gård, men anser samtidigt att parkeringsmöjligheterna för besökande till verksamheten vid Kista Gård och intilliggande stadspark inte är löst utan måste studeras ytterligare i det fortsatta planarbetet.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 januari 2008. Dnr 399-027-2008.
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom (s):s förslag till beslut.
Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) och Gunilla Bhur m.fl. (v) förslog att nämnden skulle ställa sig bakom (mp):s och (v):s förslag.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag.
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s), reserverade sig med hänvisning till eget förslag.
· Att godkänna förvaltningens förslag till beslut
samt att anföra följande.
Avsikten är att inom planeringsområdet uppföra totalt 3000 bostäder. Det är positivt att det byggs fler bostäder vilket behövs.
Förvaltningen understryker i förslaget vikten av att det nya bostadsområdet blir tillgängligt för alla. För att skapa denna tillgänglighet krävs en integrering av vissa boendeformer som gruppboenden och serviceboenden. Planeringen av dessa boendeformer måste ske i ett tidigt stadium eftersom de kräver särskilda lokalanpassningar. Hur dessa behov ska tillfredsställas saknar förvaltningen i detaljplanen. För att lösa dessa problem kräver förvaltningen att underhandskontakter tas mellan stadsdelsförvaltningen och stadsledningskontoret inför kommande etapper. Det är viktigt att stadsdelsförvaltningen omedelbart tar dessa underhandskontakter med stadsledningskontoret innan det är för sent.
Den nya stadsparken som ska upprättas söder om Kista Gård kommer att bli attraktiv att besöka för såväl de boende i området som det närliggande företagsområdet. Det finns ingen planering för att lösa parkeringsmöjligheterna för besökande till verksamheten vid Kista Gård och intilliggande stadspark. Som exempel kan nämnas ett närliggande område, Akalla, där det inte finns parkeringsplatser för dem som besöker fotbollsplanen, ishallen och badhuset. Man tar till gatu utrymmet med parkeringar på vardera sidan av gatan vilket gör framkomligheten svår för befolkningen som bor där. Dessutom kan man tänka sig vad som händer om ambulans eller brandbil måste fram. Förvaltningens förslag att etablera ett antal parkeringsplatser mitt emot Kista Gård är ett bra förslag.
Centrum ska byggas ut och få fler p-hus med infart från Hanstavägen. Då är det orealistiskt att tro att trafiken kommer att minska på den vägen. I riksdagens miljömål för god bebyggd miljö finns ett delmål som gäller buller från trafik: "Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998". Det finns riktlinjer för buller vid nybyggnationer vilka man ska utgå från vid nybyggnationer.
Man borde även tillföra lokaler för butiker i markplanet mot Hanstavägen. Annars är risken den att det blir ytterligare ett sovstadskomplex som Norra Järva förstärks med.
Gång- och cykelbanor mellan arbetsområdet och bostadsområdet bör byggas om och göras trevligare. Liksom sambandet över T-banan och Hanstavägen, måste bli verkligt och trivsamt.
Cykelparkering är lika viktigt som bilparkering i det nya bostadsområdet.
Skolan är inte längre en SDN- fråga men det kommer att finnas barn i området som ska till skolan. Tänk på att 6-åringar ska promenera från de nya husen till Kvarnbackaskolan. Det finns idag inga trottoarer på Fyngatan vilket borde finnas.
Ska bostäderna efter Hanstavägen ha portar direkt ut mot trottoaren så ska hastigheten på Hanstavägen sänkas till 30 km/h. Det är den hastigheten som ska gälla i bostadsområden. Då kan man också acceptera att husen på ritningarna står så nära vägen – annars inte. Med lägre fart så minskar ju även bullret.
Vi föreslår att de boende och arbetande på Norra Järva ska få förtur till de nya lägenheterna.
Kollektivtrafiken måste utökas för såväl bussar som tunnelbana. Turtätheten måste också öka kraftigt eftersom det redan idag är för trångt framförallt vid arbetstidernas början och slut. Utökar man inte kollektivtrafiken är det risk för att vi får en trafikinfarkt i kollektivtrafiken vilket vi till stora delar fått vad gäller biltrafiken.
Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) och Gunilla Bhur m.fl. (v), reserverade sig med hänvisning till eget förslag.
· Att i huvudsak godkänna förvaltningens svar på remissen,
· att därutöver anföra.
När man bygger Kista Gård måste Stockholms Stad kräva att byggnaderna uppfyller höga krav på klimat- och miljöanpassning. Man bör allvarligt undersöka om det är möjligt att bygga s.k. passivhus, som inte drar annan energi för uppvärmning än den energi som alstras av de apparater som används i lägenheterna, t ex datorer ellerspisar, och av invånarnas kroppsvärme. På detta sätt skulle man kunna ta ett viktigt steg i riktning mot att minska utsläppen av växthusgaser med de ca 80 % som är nödvändiga på några decenniers sikt. Kanske kan man ställa de krav som fanns i Stockholms Program för Miljöanpassat Byggande. Som det nämns i stadsbyggnadskontorets förslag till beslut ska inte byggnadsmaterialen förorena dagvattnet med miljögifter. Detsamma ska gälla luft eller inomhusmiljö. Byggnadsmaterialet ska överhuvudtaget inte innehålla miljöfarliga ämnen.
Parkeringstalet bör kunna vara lite lägre än det som nämns i stadsbyggnadskontorets förslag. Varje familj har inte bil. Det ska fokuseras minst lika mycket på att organisera en stark kollektivtrafikanslutning och cykelmöjligheter som på att planera för parkeringsplatser. Cykelmöjligheter ska vara bra – tillräckligt många cykelställ och cykelrum ska byggas.
Det är viktigt att man vid planering av sopstationer ser till att man i närheten av husen ser till att man kan källsortera alla fraktioner som Stockholms stad kan ta hand om, plast, metall, pappersförpackningar m.m. Den befintliga återvinningsstationen vid Shellmacken i Kista kan väl ligga tillräckligt nära för att invånarna i Kista Gård ska kunna ta sig dit och källsortera miljöfarligt avfall.
Det är bra att man planerar för en estetiskt tilltalande park runt området.
Barnperspektivet ska genomsyra byggplaneringen. Det är bra att man planerar lekmiljöer på gårdarna.
Som förvaltningen påpekar bör planering av serviceboenden, gruppboenden, och även förskolor, ske från början.
Ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) och Jakob Dencker m.fl. (mp) anmälde ett särskilt uttalande.
Barnperspektivet skall genomsyra planeringen av Kista Gård, såväl inre som yttre miljö.
Miljö och klimathänsyn samt energibesparing skall genomsyra planeringen. Vi vill att det ska vara fler hyresrätter - enligt planerna föreslås dessa endast till en fjärdedel av det totala beståndet. Viktigt är att planeringen av gruppboenden och serviceboenden planeras på ett tidigt stadium och att man tänker i nya banor och mer småskaligt gruppboende. Förfrågan kan göras till lokala handikapprådet och pensionärsrådet om hur boenden för funktionshindrade och äldreboenden kan utformas enligt brukarnas önskemål.
Intressant att notera är att man planerar färre parkeringsplatser vid hyresrätterna än bostadsrätterna. Visserligen är det bra att man sparar på platserna och lämnar det öppet för eventuell utökning vid behov; men antingen är det så att man bedömer hyresgäster ha 1/ mindre ekonomiska förutsättningar att äga en bil 2/ boende i hyresrätt är mer miljövänliga och kommer att i första hand resa kollektivt?
Särskilt uttalande lämnades av Burhan Yildiz m.fl. (fp), Annette Jansson m.fl. (m) samt Abebe Hailu m.fl. (s),
· att nämnden godkänner förvaltningens förslag på remissvar och därutöver anför:
Kista är en unik stadsdel i Sverige, en nod i den globaliserade kunskapsindustrin och en mötesplats mellan människor från hela världen. Högskola, näringsliv, bostadsområden och handeln sjuder av aktivitet och mångfald. Kista är ett starkt varumärke för Stockholm och en modell för hur ytterstäders perifera områden kan lyftas genom gemensamma ansträngningar från akademi, företag, kommers och politik.
Framtidslöftet som Kista representerar ska avspeglas i dess bebyggelse. Just i Kista behövs en djärvare och mer emblematisk arkitektur än vad som är möjligt i andra delar i Stockholm. Vad som skulle skämma i Vasastan kan skimra i Kista.
Kista stadsdelsnämnd ställer sig odelat positiva till en tät utbyggnad av bostäder och lokaler för verksamheter i Kista. Förslaget lever dock inte upp till de ”höga krav på gestaltningen av området” som man eftersträvar. Man eftersträvar i remisstexten ett ”modernt och varierat uttryck” men de arkitektritade förslagen som visas lever inte upp till varken att vara samtida eller att vara varierade. I remissen betonas även att ett samspel mellan det nya området och tidigare bebyggelse är viktigt. De nya husen samspelar möjligen med betongbrutalismen i miljonprogrammets Husby men inte med Kistas glasinklädda framtidsoptimism.
Stadsbyggnadskontoret bör göra ett omtag angående gestaltningen av det nya området och återkomma med ett förslag med starkare landmärkeskaraktär. I omtaget kan man betänka om putsfasader är nödvändiga, om man inte kan ge de nya kvarteren ytterligare stadskaraktär genom att planera för helt sluten bebyggelse (där gårdarna för de boende) och om modern eftersträvansvärd klimatvänlighet kan avspeglas i gestaltningen.
Stadsledningskontoret föreslår att en gemensam service för ekonomiadministration inrättas för att ingå i servicenämnden. I en framtida organisation ansvarar nämnderna även fortsättningsvis för uppföljning och analys, för kontakter mot kunder/medborgare och för mot sina olika verksamheter. Nämnderna blir kunder och köper ekonomiadministrativa tjänster av den gemensamma serviceenheten. Förvaltningen anser att fördelarna med den föreslagna omfördelningen av ekonomiadministrativa tjänster inom staden överväger de nackdelar som kan identifieras. Förvaltningen betonar det angelägna i att förvaltningarna ges erforderligt stöd för förberedelsearbetet inför övergången till en gemensam service för ekonomiadministration, att det skapas tydliga gränssnitt och serviceavtal som gynnar samarbetet mellan förvaltningarna samt att kommunstyrelsen följer upp att avsedda besparingar realiseras.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 7 februari 2008. Dnr 006-289-2007.
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag. Ledamot Jakob Dencker (mp) deltog ej i beslutet.
Särskilt uttalande lämnades av Gunilla Bhur m.fl. (v).
Förvaltningens yttrande pekar på flera svagheter i hela konceptet med en serviceförvaltning, med negativa konsekvenser såväl för personal, service och ekonomi.
Vi har från början varit negativa till att bilda en serviceförvaltning och ser tyvärr att många farhågor besannas. Besparingspotentialerna har varit för optimistiskt beräknade och det saknas politisk insyn i servicenämnden. Dessutom har vi varnat för att servicen blir sämre då kännedomen om förvaltningarnas verksamhet tunnas ut vid en centralisering. Koncentrationen av administrativa uppgifter bereder också väg för en kommande privatisering.
En alltför långt driven specialisering ökar även som förvaltningen skriver risken för standardiserade och enformiga arbetsuppgifter, vilket skapar en dålig arbetsmiljö och risk för personalomsättning. I ett sådant scenario blir servicen sämre till beställande förvaltning.
Små förvaltningar kan vinna på att köpa tjänster av serviceförvaltningen, men tjänster skulle lika väl kunna köpas av en annan stadsdelsförvaltning eller fackförvaltning. Äldreförvaltningen köper exempelvis tjänster av socialtjänstförvaltningen idag och är mycket nöjda med det.
För att förbättra administrationen är det mycket viktigare att utbilda personalen och skapa goda standarder än att tvingas till en obligatorisk anslutning, som dessutom är dyrare än om arbetsuppgifterna är kvar i den egna förvaltningen.
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Lokala handikapprådets protokoll från den 17 januari 2008.
Anmälan av postlista från den 25 januari till och med 14 februari 2008.
Inga delegationsbeslut hade inkommit.
Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde 21 januari 2008, § 17 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 § SoL, kvartal 1, år 2007.
Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde 21 januari 2008, § 18 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 § SoL, kvartal 2, år 2007.
Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde 21 januari 2008, SAMÖ 2007, samt reviderad plan för stockholms stads krishantering och plan för kriskommunikation.
Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde 21 januari 2008, § 25 Motion om bättre idrottsmöjligheter – trygghetsmärkta spår och områden för spontan utomhusträning.
Protokoll nr 1/2008, socialtjänstnämnden, tillståndsutskottet.
Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 08:17. Traktamentsbelopp 2008.
Hörselskadades förening i Stockholm, Äldre hörselskadades behov.
Pressmeddelande – Hanna Brogren – ny kommunikationschef för Stockholms stad.
Socialtjänstnämndens protokollsutdrag 2008-01-31, § 15 Utökade riktlinjer för tobakstillsynen.
Skrivelse angående Järvalyftet, Abebe Hailu m.fl. (s). Se bilaga 2.
Skrivelse om bankomaterna i Husby, Abebe Hailu m.fl. (s).
Jakob Dencker m.fl. (mp) och Gunilla Bhur m.fl. (v) ställer sig bakom skrivelsen. Annette Jansson m.fl. (m) och Burhan Yildiz m.fl. (fp) ställer sig bakom skrivelsens sista stycke. Se bilaga 3
Nämnden uppdrar till förvaltningen att på lämpligt sätt bereda och besvara skrivelserna.
Inga inbjudningar till relevanta utbildningar hade inkommit.
Anmälan av sociala delegationens protokoll från den 23 januari 2008 och den 6 februari 2008.
Promemoria upprättad vid företräde (Bilaga 1)
Enskilt ärende.
Skrivelse angående Järvalyftet (Bilaga 2)
Järvalyftet ska vara en långsiktig investering som syftar till positiv social och ekonomiskt utveckling i stadsdelarna kring Järvafältet. Alla partier är nu överens om de övergripande målen. Det finns dock reservationer från bland annat socialdemokraterna som lyfter fram det faktum att Järvalyftet är ett projekt där varken lokala politiker eller de boende har något inflytande i hur man formulerar mål eller hur projekten genomförs. Vi kritiserar även det faktum att man satsar projektpengar samtidigt som man drar ned de reguljära budgetarna. Effekten av sådana satsningar kommer med stor sannolikhet utebli.
Stadsdelsdirektören har en långtgående delegation när det gäller att besluta om projektmedel inom Järvalyftet. Borgarna, som har varit väldigt kritiska mot satsningar så som ytterstadssatsningen och storstadssatsningen på grund av att det var projekt och att man inte hade någon helhetssyn, gör nu samma sak själva. Skillnaden är att det lokala inflytandet är helt utraderat.
Såsom Järvalyftet är organiserat, kan man säga att stadsdelsförvaltningen sitter inne med mer information än stadsdelsnämnden när det gäller olika åtgärder i stadsdelen. Detta är otillfredsställande och därför är det på sin plats att förvaltningen redovisar till nämnden om kommande projektärenden.
Därför hemställer vi
- att förvaltningen redovisar åtgärder som ska bekostas av Järvalyftet till stadsdelsnämnden snarast
- att förvaltningen till nämnden fortlöpande redovisar planerade och beslutade åtgärder inom ramen för Järvalyftet.
Skrivelse om bankomaterna i Husby (Bilaga 3)
I Husby bor det ca 11000-12000 invånare, varav en fjärdedel är under 25 år. Detta innebär att Husby har en befolkning, som är aktiv alla dagar och tider på dygnet. Befolkningen i Husby använder sig av den servicen som är nära och tillgänglig dagligen för att tillfredställa de behoven som finns i hushållen. Därför är det nödvändigt att affärerna, apoteket, vårdcentralen m.m är öppna och tillgängliga eftersom behovet av vård, dagliga varor och annan service är av stor vikt.
För att Husbyborna skall kunna använda sig av denna service är det viktigt att bankomaterna är öppna, fungerande och tillgängliga för alla Husbybor. Det finns tre bankomater i Husby, två utomhus och en inne i ICA- butiken. Dessa är oftast trasiga, ur funktion eller stängda, oftast är de ur funktion alla tre, vilket är mycket dåligt eftersom detta leder till att Husbyborna inte kan utnyttja en av den viktigaste servicen som finns tillgänglig i Husby.
Denna situation skapar irritation, ilska och stress därför att Husbyborna måste åka till Kista Centrum för att ta ut sina pengar, för att sedan handla hem det som behövs. Plötslig har ett inköp blivit en process som leder till mer tid och kraft för att göra en enkel sak som t.ex. dagliga inköp till hushållet. Det innebär kanske också att inköpen görs i Kista i stället för i Husby.
Risken med att servicen inte fungerar kan leda till att Husbyborna känner en negativ inställning till hur samhället och bankerna hanterar den servicen som skall vara tillgänglig t.ex. bankomaterna. Husby har redan drabbats av nedskärningar och utarmningen av våra förorter har blivit en verklighet som är påtaglig för alla Husbybor. Att servicen försämras i stadsdelen leder till en oattraktiv och otillgänglig bostadsområde eftersom all rörelse flyttas automatiskt till Kista Centrum.
Detta leder till att all den servicen centraliseras i Kista vilket kan leda till att Husby blir ännu en förort som sakta men säkert blir stillastående, eftersom varken affärerna eller den övriga servicen blir använd. I framtiden innebär det att alla måste åka till Kista Centrum för att ta ut sina medel och handla där.
Vi föreslår nämnden besluta att ge förvaltningen i uppdrag att kontakta de företag som ansvarar för Bankomaterna och påpeka att dessa måste fungera tillfredsställande alla dagar och tider samt regelbundet rengöras.