Din position: Hem > Stockholms stad > Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd > Sammanträde 2009-01-22
OBS!! Den slutna delen av sammanträdet börjar kl.17.30 - endast för nämndens ledamöter Läs mer...Allmänhetens frågestund, klockan 18.00 - 18. 45Medborgarna är välkomna att ställa frågor och diskutera med politikerna i stadsdelsnämnden.
Anmäldes att protokollet från stadsdelsnämndens sammanträde den 18 december 2008 justerades den 22 december 2008. Protokollet från stadsdelsnämndens sammanträde den 7 januari 2009 justerades den 7 januari 2009.
< /P>
Ulrika Eriksson-Nilsfors informerade om förvaltningens kulturverksamhet för barn och ungdomar. Verksamheten bygger på tre områden; förskolebarn, barn- och ungdomars kulturverksamhet under loven samt samverkan med lokala aktörer och föreningar inom stadsdelsområdet. Under 2008 anordnades 73 kulturprogram i vilka ca 7000 förskolebarn deltog. Tillsammans med ungdomskulturnätverket planeras olika lovaktiviteter.
Fråga 1
Ledamot Gunilla Bhur (v) ställde fråga till nämnden om AB Svenska Bostäder sagt upp kontrakten för företagarna i Akalla?
Stadsdelsdirektör Olle Johnselius svarade att förvaltningen inte känner till om så är fallet.
Fråga 2
Ledamot Jakob Dencker (mp) ställde fråga till nämnden om förvaltningen har för avsikt att starta verksamhet i ”Hus 8” vid Husby Gård. Kommer ett konkurrens förhållande uppstå mellan övrig verksamhet vid Husby Gård?
Verksamhetsområdeschef Ulrika Axelsson svarar att förvaltningens verksamhet, Husbygårds verkstaden, redan befinner sig i ”Hus 8”. Något konkurrensförhållande med Husby gård finns inte. Förvaltningens verksamhet kommer att utvecklas vidare för att bereda fler individer möjliga arbetsträningstillfällen.
Fråga 3
Ledamot Jakob Dencker (mp) ställde fråga till nämnden med anledning av en förenings oro om fortsatt hyresförhållande i en fastighet på Trondheimsgatan. Fastighetsägare är AB Svenska bostäder.
Stadsdelsdirektör Olle Johnselius informerade kort om de träffar som äger rum varannan månad inom Järvalyftet. Förvaltningen får där viss information av fastighetsägaren AB Svenska bostäder.
Beslut
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd delegerar enligt 6 kap 33 § kommunallagen till handläggarna som är anställda för att besvara barnomsorgsfrågor, inom servicenämnden vid Kontaktcenter Stockholm, att i enskilda ärenden biträda handläggningen avseende frågor och lämna upplysningar inom förskolans verksamhetsområde och därvid i erforderlig omfattning få tillgång till Boskosystemet, i den del som avser förskolan och Agresso webb samt i övrigt ge enskilda rådgivning och information.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd träffar överenskommelse med servicenämnden om behandling av personuppgifter som krävs med anledning av punkt 1 ovan, i enlighet med bilaga 1 och uppdrar åt stadsdelsdirektören att träffa denna överenskommelse.
Ärendet
Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 3 nov 2008 beslutades om inrättandet av Kontaktcenter Stockholm inom servicenämnden från och med den 5 nov 2008. Kontaktcenter kommer bl.a. att biträda respektive nämnd med information, registrering och rådgivning till enskilda inom förskolans verksamhetsområde samt administrera förskolans e-tjänst. För att servicenämnden ska kunna biträda stadsdelsnämnden i enskilda ärenden på bästa sätt och utföra de uppgifter som åläggs Kontaktcenter Stockholm erfordras att samtliga stadsdelsnämnder delegerar enligt 6 kap 33 § kommunallagen till handläggarna som är anställda inom servicenämnden vid Kontaktcenter Stockholm, för att besvara förskolefrågor, barnomsorgsbehörighet i Bosko och behörighet till Agresso webb.
Kontaktcenter Stockholm är en viktig del tillsammans med befintliga medborgarkontor och e-tjänster i arbetet med att förbättra service och tillgänglighet. Kontaktcenter Stockholm frigör också tid för handläggarna på stadsdelsförvaltningen. Ökade möjligheter att ta fram övergripande statistik och jämförelser medför att felaktigheter och klagomål snabbare upptäcks och kan åtgärdas.
Ärendets beredning
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 januari 2009. Dnr 104-004-2009
Förslag till beslut
Ordförande Annette Jansson m.fl. (m) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.
Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom miljöpartiets förslag. Ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) anslöt sig till miljöpartiets förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag.
Reservation
Jakob Dencker m.fl. (mp) och Gunilla Bhur m.fl. (v) reserverade sig med hänvisning till eget förslag.
Att avslå överenskommelse mellan Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd och servicenämnd i samband med inrättande av kontaktcenter Stockholm.
Att stadsdelsnämnden beslutar om att köhanteringen för barnomsorgen och enskilda ärenden inom förskoleområdet även fortsättningsvis administreras av Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.
Att därutöver anföra
Vi i rödgröna alternativet vänder oss emot inrättande av kontaktcenter för köhantering för barnomsorgen. Vi befarar att avståndet mellan de som vill ha barnomsorgsplatser och barnomsorgshandläggarna växer och därmed kan det bli en ineffektiv hantering. Konsekvensen av inrättande av kontaktcenter blir att den enskilda måste vända sig till två olika myndigheter och otydlig gränsdragning. Vi menar att risken är överhängande att man skapar en stor byråkrati vid eventuellt inrättande av kontaktcenter.
Särskilt uttalande
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s) anmälde ett särskilt uttalande
Vi socialdemokrater har tvekat inför tillskapandet av Kontaktcenter Stockholm, som vi ser som ytterligare ett steg i centraliseringen av stadens verksamheter.
En risk med Kontaktcenter som vi tidigare påtalat är också att inrättandet sker på bekostnad av resurstilldelningen till Medborgarkontoret i stadsdelen, något som vi starkt motsätter oss!
Stadsdelsnämnden godkänner stadsdelsförvaltningens förslag till kvalitetsgarantier för år 2009
Kvalitetsgarantierna gäller från och med 2009-01-22 till och med 2009-12-31
Samt att uppdra till förvaltningen följande
För verksamheter av liknande slag skall ett fåtal extra viktiga åtaganden vara identiska, till exempel ska åtaganden om information, kommunikation och delaktighet formuleras på ett tydligt och förpliktigande sätt. Det ska vara tydligt för brukaren, även vid svagare kunskaper i svenska, exakt vad i kvalitetsgarantin består.
Utöver de gemensamma åtagandena ska varje verksamhet artikulera högst tre kvalitetsåtaganden för den egna specifika verksamheten. Dessa åtaganden kan till exempel gälla områden där man tidigare fått klagomål (oavsett om områdena ingått i kvalitetsgaranti) eller kvalitetsåtaganden som brukarna på annat sätt efterlyst.
Det är av yttersta vikt att alla åtaganden är konkreta och formulerade på ett tydligt sätt, så att brukarna har möjlighet att begripa dem och söka rättelse när åtagandena inte möts.
Med förslag för kvalitetsgaranti för 2010 ska förvaltningen sammanfattat redovisa utfallet av kvalitetsgarantin för 2009.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål och stadsdelsnämndens mål för verksamheterna som angetts i verksamhetsplanen och den lagstiftning som reglerar verksamheterna har varit utgångspunkt för framtagandet av enheternas åtaganden. Dessa ligger som grund för kvalitetsgarantierna för år 2009. Verksamheterna har i sitt arbete med att ta fram kvalitetsgarantier utgått från den egna verksamhetens mål, innehåll och arbetssätt i dialog med brukarna. Kvalitetsgarantierna avseende Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta flyktingmottagning har tagits fram i samverkan med Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning och ska således även tas upp för godkännande i stadsdelsnämnden i Spånga-Tensta.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 januari 2009. Dnr 099-648-2008
Ordförande Annette Jansson m.fl. (m) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden antar (m), (fp) och (kd):s skrivning med att uppdrag till förvaltningen.
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s), ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) och ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) anslöt sig till (m), (fp) och (kd):s skrivning.
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag samt (m), (fp) och (kd) skrivning med uppdrag till förvaltningen.
Abebe Hailu m.fl. (s), Jakob Dencker m.fl. (mp) och Gunilla Bhur m.fl. (v) anmälde gemensamt ett särskilt uttalande.
Kvalitetsgarantierna är i stort sett bra. Däremot befarar vi att stadsdelsförvaltningen med stor sannolikhet inte kommer att kunna leva upp till de garantier som man här utlovar, med tanke på de stora besparingar som högermajoriteten i stadsdelsnämnden tvingar fram.
Vi saknar också några faktorer som vi anser behöver bli tydligare i de kvalitetsgarantier som utarbetas för år 2010.
Inom flertalet enheter saknas ett uttalat genusperspektiv i garantierna. Här är ungdomsmottagningen ett strålande undantag. Vi anser det särskilt viktigt att jämställdhetsarbetet tydliggörs inom barn- och ungdomsverksamheterna i stadsdelen.
En annan aspekt som endast undantagsvis finns med i garantierna är språk- och tolkningserbjudanden. När medborgarna läser garantierna är detta viktiga faktorer för att bedöma kvaliteten i verksamheten och vad som kan efterfrågas.
Inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder finns kvalitetsgaranti endast avseende arbetsmarknadsåtgärder. Till nästa år efterlyser vi kvalitetsgarantier avseende ekonomiskt bistånd. Därvid bör framgå att man vid missnöje kan överklaga besluten till Länsrätten.
Vad gäller Gamlebyplans förskola önskar vi en skrivning med - tillsammans med ”föräldrarna” eller kanske ”vårdnadshavare” i stället för tillsammans med ”familjen”.
Grekiska Kapi-föreningens ansökan om bidrag till hyreskostnaden för år 2009 avseende verksamhetslokalen i Rinkeby avslås.
I enlighet med de av stadsdelsnämnden antagna riktlinjerna för bidragsgivning till ideella föreningar ska bidrag till verksamhet med föreningsmedverkan inom äldreomsorgens område utgå till drift av verksamhet inom öppna mötesplatser för äldre i stadsdelsområdet och då i lokaler som hyrs av förvaltningen för annan verksamhet för äldre eller i lokaler för vilka annan organisation bidrar med hyran. I övrigt utgår inga hyresbidrag. Grekiska Kapi-föreningen har till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i början av år 2008 inkommit med ansökan om bidrag för verksamhetens hyreskostnad, men då stadsdelsnämnden under år 2008 fortfarande innehaft hyresavtalet med fastighetsägaren och svarat för hyreskostnaden avseende den aktuella verksamhetslokalen, kan förvaltningen endast konstatera att föreningens ansökan avser bidrag till hyreskostnaden för år 2009. Med hänvisning till de för stadsdelsnämnden gällande riktlinjerna för bidragsgivning till ideella föreningar, föreslår stadsdelsförvaltningen att Grekiska Kapi-föreningens ansökan om bidrag till hyreskostnaden för verksamhetslokalen i Rinkeby för år 2009 avslås. Från och med våren 2009 förläggs föreningens verksamhet till Äldrecentrums lokaler i Rinkeby.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 januari 2009. Dnr 699-253-2008
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) anmälde ett särskilt uttalande. Ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) anslöt sig till detta uttalande.
Vi i Miljöpartiet är bekymrade över den stora mängd avslag på bidragsansökningar från föreningen som nämnden gör. Vi planerar att återkomma med en skrivelse där vi föreslår mer generösa riktlinjer för föreningsbidrag.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd avslår föreliggande ansökan om hyresbidrag.
Husbykyrkan (tillhörande Evangeliska Frikyrkan) ansöker om hyresbidrag om 10tkr för barnverksamhet i Husby Träff under skolåret 2008/2009. Husbykyrkan driver sedan år 2006 ”Husby Kids”, en multietnisk verksamhet riktad till barn i skolåldern. I verksamheten ingår att lära ut god kristen etik. Ansökan bifogas i sin helhet.
Inledningsvis får förvaltningen konstatera att idrottsnämnden svarar för stadens generella bidragsgivning till barn- och ungdomsföreningar. Det gäller även organisationer som enbart är lokalt förankrade i stadsdelsområdena. Det är således inte stadsdelsnämndernas uppgift att lämna bidrag till barn- och ungdomsföreningars ordinarie verksamhet.
Vidare upplåter staden kostnadsfritt möteslokaler till barn- och ungdomsföreningar. Sådana lokaler finns t.ex. i Kista Träff. Husby Träff, där Husbykyrkan valt att bedriva ifrågavarande verksamhet, ingår inte i stadens samlingslokalsystem varför Husbykyrkan får betala en hyresavgift (800 kr per tillfälle).
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 januari 2009. Dnr 004-666-2008
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s) anmälde ett särskilt uttalande. Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) och ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) anslöt sig till detta uttalande.
Rinkeby-Kista är en stadsdel med många barn och ungdomar. Därför är det viktigt för oss socialdemokrater att det finns barnverksamhet i alla delar av området. Befolkningssammansättningen ställer också krav på en stor mångfald i utbudet.
I tjänsteutlåtandet nämns Kista Träff som en möjlighet att erbjuda lokaler hyresfritt för barnverksamhet. Vi vill dock understryka behovet av verksamhet i Husby och därför bör också möjligheten att driva verksamheten i Husby gård erbjudas Husbykyrkan.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd beslutar att utse de av pensionärsorganisationerna inom stadsdelsområdet Rinkeby-Kista nominerade personerna till ledamöter och ersättare i stadsdelsnämndens pensionärsråd år 2009 enligt förteckning i tjänsteutlåtandet.
Kommunfullmäktige har beslutat om inrättande av ett kommunstyrelsens pensionärsråd samt lokala pensionärsråd. En ändrad instruktion för kommunstyrelsens pensionärsråd samt för stadsdelsnämndernas pensionärsråd är fastställd att gälla från och med den 1 januari 2005. Stadsdelsnämndernas pensionärsråd ska vara ett rådgivande organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och nämnden och förvaltningen i allmänna frågor som berör äldres levnadsförhållanden. Stadsdelsnämndernas pensionärsråd ska bestå av fem ledamöter och fem ersättare, vilka utses av nämnden. Ledamöterna nomineras av de lokala pensionärsorganisationerna proportionellt i förhållande till organisationernas medlemsantal i stadsdelsnämndens geografiska område. Ledamöterna ska vara bosatta inom stadsdelsnämndens geografiska område. Rådens ledamöter väljs för ett år. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd föreslås utse de av pensionärsorganisationerna PRO och SPF nominerade personerna som ledamöter och ersättare i stadsdelsnämndens pensionärsråd år 2009.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 januari 2009. Dnr 000-695-2008
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag. Efter diskussion i ärendet ställde sig nämnden enig bakom vice ordförande Abebe Hailu (s) förslag att han å nämndens vägnar, via kommunfullmäktige skulle ta reda på svar kring fråga om arvodering till andra pensionärsföreningar inom Rinkeby-Kista stadsdelsområde.
Nämnden fastställer tillägg till internpriser för år 2009 i enlighet med bilagt förslag.
Vid sammanträde den 18 december 2008 beslöt nämnden om Verksamhetsplan med budget 2009. Som en del i ärendet fastställdes även nämndens internpriser för år 2009. Med nämndens internpriser avses de priser som andra nämnder betalar vid köp av vård och omsorg av Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. På grund av ett förbiseende saknades vissa uppgifter avseende hemvård i servicehus i den bilaga till ärendet som avsåg internpriserna för år 2009. Förvaltningen lämnar i bilaga till detta ärende kompletterande uppgifter avseende pris vid försäljning till annan stadsdelsnämnd m.fl. Bilagan omfattar även beställarens ersättningar till egen regiverksamheten. Samtliga kompletteringar är i bilagan markerade med fet stil.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 januari 2009. Dnr 100-599-2008
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag
Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen.
Omedelbar justering.
I stadens budget för 2008 har äldrenämnden i uppdrag att genomföra en kartläggning av särskilda boenden för äldre samt bedöma efterfrågan och utreda det framtida behovet av olika boendeformer i samarbete med kommunstyrelsen. Arbetet påbörjades genom en inledande utredning som kommunstyrelsen beställt av Solving, Bohlin & Strömberg. Konsultföretaget redovisade uppdraget i en rapport i februari 2008. Äldreförvaltningen har i sitt tjänsteutlåtande, som utgör remissen, framlagt ett antal förslag vad avser planering för boende för äldre i Stockholms stad. Äldreförvaltningen framhåller att de förslag som presenteras i ärendet i flera fall får ses som en form av inriktning som i vissa delar behöver utredas vidare. Den samlade planen för boenden för äldre bör underställas kommunstyrelsen. Sedan planen fastställts blir den riktningsgivande för stadsdelsnämnderna. Förvaltningen har diskuterat ärendet med representanter från stadsdelsförvaltningarna Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Bromma som tillsammans med Rinkeby-Kista utgör region Västerort. Förvaltningens kommentarer och synpunkter avseende de av äldreförvaltningen framlagda förslagen lämnas i detta tjänsteutlåtande.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 januari 2009. Dnr 006-587-2008
Ordförande Annette Jansson m.fl.(m) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s), ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) och ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) föreslog att nämnden skulle anta socialdemokraternas, miljöpartiets och vänterpartiets gemensamma förslag.
Abebe Hailu m.fl. (s), Jakob Dencker m.fl. (mp) och Gunilla Bhur m.fl. (v) reserverade sig till förmån för eget förslag.
Att i huvudsak besluta enligt förvaltningens förslag
Att uppdra till förvaltningen att undersöka möjligheten för personer utan biståndsbeslut att kunna flytta in i servicehus
Att förvaltningen återkommer till nämnden med en konsekvenbeskrivning
Att därutöver anför följande
I ärendet framkommer med all tydlighet vilken osäkerhet som vi står inför när det gäller planering inför framtida byggande av äldreboenden. En osäkerhet som förstärks av den privatisering som staden nu genomför, där man lämnar ifrån sig möjligheten att ha ett samlat ansvar för verksamhetslokaler och där de få äldreboenden som blir kvar i kommunens regi får bli brickor i ett ekonomiskt spel.
Staden har idag ett överskott av lägenheter i servicehus. Den genomförda undersökningen om intresset för servicehus visar att det finns ett stort intresse bland äldre att flytta till servicehus. Många avstår dock från att söka då man räknar med att få ett avslag. Det måste klargöras om de nya riktlinjerna följs och om möjligheten till positivt beslut finns utifrån de ekonomiska ramar som avsatts, innan man fastställer behovet.
En möjlighet att beakta är om äldre som inte kan bli föremål för ett biståndsbeslut ändå skulle kunna flytta till ett servicehus. Det visar sig i undersökningen att tryggheten av att veta att det finns personal i närheten är viktig för många. För andra räcker det med att tillgängligheten och möjligheten till gemenskap tillgodoses i ett seniorboende.
Att flytta in utan biståndsbeslut kan regleras på annat sätt. Möjligheten att söka för att få ett biståndsbeslut ska hela tiden kvarstå. I många servicehus har man redan idag aktiviteter som riktar sig till äldre utanför huset - möjligheten att äta i restaurang, öppen dagverksamhet etc. Det som skiljer sig åt är tillgång till sjukvård etc. som kräver biståndsbeslut. Det här var tidigare ett stort problem för många servicehus i staden, där boende utan biståndsbeslut tog del av servicen och därmed bidrog till en kostnad som inte gav någon ersättning från staden. Problemet bör kunna lösas. Äldre som inte kräver den omvårdnad som ett biståndsbeslut ger skulle istället kunna bli en tillgång för servicehuset, en friskhetsfaktor.
Tyvärr har många tillagningskök i anslutning till vård- och omsorgsboenden lagts ned pga. av att ombyggnadsbehoven ansetts vara för kostsamma. Vi menar att även inom detta område måste det sökas en lösning, som kombinerar fördelarna för de äldre att kunna njuta av mat tillagad på plats med ett resurseffektivt miljötänkande som minimerar transporter. Exempelvis bör restaurangerna kunna drivas som sociala kooperativ och marknadsföras som sociala träffpunkter i närområdet t.ex ( RASKEN ), så att ännu fler pensionärer kommer dit och äter.
Vi välkomnar att utredningen lyfter fram vikten av att det ska finnas korttidsvård med olika inriktningar och att korttidsvården i första hand ska bedrivas på särskilda enheter enligt äldreplanens intentioner. Tyvärr har väl fungerande korttids och växelvårdsenheter lagts ned i rent besparingssyfte, vilket allvarligt försämrar kvaliteten för de äldre och ökar oron hos anhöriga. Korttidsvård kan inte jämföras med sjukhusvård och bör i största möjliga utsträckning vara enkelrum med eget hygienutrymme.
Vi kan notera att det är ett väldigt stort avstånd mellan den borgerliga alliansens vallöften och hur det har blivit i praktiken. Trots löften om att servicehusen ska vara kvar saknas beslut. Tvärtom läggs servicehus ned och vård- och boendeplatser avvecklas. Trots generösa riktlinjer får de äldre i staden stå med mössan i hand och tigga sig till ett boende som de egentligen enligt de politiska intentionerna skulle ha rätt till. Detta visar på brist både på styrning och politiskt ansvarstagande.
Vi tycker även att man i kommunfullmäktige bör tillsätta en äldrebostadsgrupp som är blocköverskridande där även pensionärsorganisationerna är representerade. Syftet är att reda ut begreppen och planera olika former av boenden på längre sikt.
Vi tycker en avsevärd del av äldreboendena ska drivas i kommunal regi både för att upprätthålla kompetensen och ge äldre en reell möjlighet att välja en trygg kommunal utförare.
Vi vill även att förvaltningen återkommer med en konsekvensbeskrivning som tydligt anger hur många servicehuslägenheter som skulle avvecklas i enlighet med förvaltningens förslag. Eftersom det i remissen föreslås att delar av Kista servicehus ska omvandlas till gruppboenden vill vi även att förvaltningen återkommer med ett svar kring hur man har tänkt att möta den efterfrågan som finns.
Ledamot Anders Tilly (kd) anmälde ett särskilt uttalande. Ledamot Bhuran Yildiz m.fl. (fp) anslöt sig till detta uttalande.
Enligt kristdemokraternas uppfattning är det viktigt att det stadsövergripande perspektivet i planering av äldrebostäder stärks. Det kan uppstå där bedömning om behov och prognoser som är helt riktiga utifrån ett enskilt sdn-perspektiv, men kan få negativa konsekvenser ur ett övergripande kommun perspektiv. Ett exempel på detta är att en sdn/region av naturliga orsaker kan ha svårt våga ta kostsamma beslut om nybyggnader, fast detta kan behövas ur ett samlat perspektiv. Det är viktigt att föra dialog och förankring med sdn/regionerna men kommunstyrelsen måste få ett tydligare uppdrag att tjäna det gemensammas bästa.
En annan aspekt som vi vill lyfta fram är betydelsen av att kommunstyrelsen uppmuntras att ta initiativ att bevaka, samordna och säkerställa att även äldreboenden finns med i planeringen när nya områden uppförs.
Äldreboenden som inte behövs just nu bör i första hand användas för andra sociala ändamål, som exempelvis bostäder eller resurser för hemlösa, personer med funktionshinder eller annan social problematik. Om lokalerna ej bedöms lämpliga för dessa ändamål, skall lämplighet prövas för användning som studentlägenheter. Det är viktigt att alla om- och tillbyggnader sker så att återkonvertering snabbt kan ske till ursprunglig användning. En tydligare fokusering på att anpassa utbudet till behov och efterfrågan måste till.
Den miljardsatsning på upprustning och modernisering av äldreboenden, som den borgerliga majoriteten i stadshuset, har beslutat om är mer än lovvärd. Ett omfattande eftersatt underhåll måste åtgärdas. I detta arbete finns också en viktig nyorientering mot att lyfta fram äldreboenden för vårdtagare inom socialpsykiatrin, vilket hittills varit en grupp som ofta glöms bort. I detta arbete är en strävan om en fördjupad samverkan med landstinget central.
I det arbete som pågår med att definiera vad trygghetsboendet i Stockholm skall innehålla, är det viktigt för oss kristdemokrater tryggheten för enskilda och anhöriga blir större samt att behovet av heldygnsomsorg minskar.
Tjänsteutlåtandet utgör yttrande över samrådsunderlaget
Omedelbar justering samt
Gemensamt utlåtande av (m), (fp) och (kd)
Stadsdelsnämnden konstaterar att förslaget till översiktsplan för Stockholms stad syftar till att lägga fast riktlinjerna för hur stadens mark och vatten långsiktigt bör användas på ett hållbart sätt samt hur den befintliga bebyggelsen ska bevaras och utvecklas. Den vägledning för fortsatt stadsplaneringen – stadsbyggande som översiktsplanen ger tar sin utgångspunkt i Framtidsutredningen (om hur globaliseringen påverkar staden), Vision – 2030 (om en samlad framtidsbild över stadens och regionens önskvärda utveckling) samt förslaget till regional utvecklingsplan (RUFS 2010). Stockholms stads befolkning kommer oavsett ÖP och regionplan att öka från ca 800000 till ca en miljon invånare och inom länet från ca 1,9 miljoner till ca 2,4 miljoner invånare. Samhällsplaneringen är till för att ny exploatering av mark och skapandet av fysiska strukturer ska ske på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt sätt, som bibehåller och utvecklar stadens och regionens attraktivitet, för människor och för företag
De nio inriktningarna för stadens utveckling som identifieras i dokumentet utgör en bra grund för dialog och samarbeta med övriga aktörer. Vi organiserar våra synpunkter enligt inriktningarna och ger en sammanhållen kommentar om den fysiska plankartan. Vi avslutar med kommentarer till konkreta förslag och strategier som omedelbart berör Rinkeby-Kista stadsdelsområde.
Inriktning 2.1. Stockholm som staden på vattnet: Stadsdelsnämnden ställer sig bakom ambitionen att göra stränder och kajer tillgängliga. Några av de mest attraktiva och uppskattade promenaderna i Stockholm är Norr Mälarstrand, Hammarby kaj och Bergsundstrand. Dessa miljöers kvalitéer bör vara inspiration för tillkommande sjönära områden i Stockholm. De publika kajernas popularitet bör inspirera till att låta staden krypa närmare vattnet på fler ställen. Rinkeby-Kista är en av få stadsdelar som inte har direktkontakt med vatten, annat än igelbäcken. Att skapa god tillgänglighet med cykel- och kollektivtrafik till vatten och bad är angeläget. Planerna på ett utomhusbad på Järvafältet är också hoppingivande för stadsdelens familjer och unga befolkning.
Inriktning 2.2. Ett stark och brett näringsliv och utbildningssystem: Med tvärbanans utbyggnad ända från Liljeholmen till Kista skapas förutsättningar för att ytterligare profilera olika områden genom att strategiskt viktiga offentliga verksamheter flyttar till Rinkeby/Kista respektive Liljeholmen/Midsommarkransen, som med god tvärförbindelse har en rimlig tillgänglighet för alla invånare i staden. Samarbetet med Solna gällande Norra Stationsområdet är väl utvecklat och bör stå som modell för utvecklade samarbeten med Sollentuna, avseende Kista/Häggvik. Kista är den livskraftigaste regionala stadskärnan av de sju som pekas ut i regionplanen, den största koncentrationen av arbetsplatser utanför regioncentrum finns i Kista. Större hänsyn till Kistas strategiska betydelse för Stockholm måste tas i framtida infrastruktur och andra satsningar.
Inriktning 2.3. En socialt sammanhängande stad: Stycket om gemensamma mötesplatser är mycket insiktsfullt och bör vara vägledande för stadsplaneringen. Möjligen bör man tala om att öka den ”sociala sammanhållningen” snarare än att öka den ”sociala integrationen”. I kartbilden och i kapitlet om transportsystemet har man tyvärr inte till fullo integrerat de insikter och ambitionerna att skapa en socialt sammanhållen stad. Bostadsområdenas attraktivitet och trygghet är avgörande för den sociala sammanhållningen. Moderna rön om hur man bygger tryggt ska vara vägledande vid omdaningar och nybyggen. De nya kvarter som byggs i Kista bör i möjligaste mån vara stadsmässiga, med kringbyggda gårdar som tydligt skiljer det offentliga från det privata.
Inriktning 2.4. Idrott, rekreation och attraktiva grönområden: Det är felaktigt att beskriva samtliga gröna områden som ”ett andra vardagsrum”, ett vardagsrum användes året runt och så är inte fallet med de flesta grönområdena. Ett grönt rum (till exempel gräsmattan mellan Rinkeby och Bromsten, eller Järvafältet/träsket mellan Rinkeby och Kista) räcker alltså inte som mötesplats/gemensam arena för två skilda områden då vinterhalvårets användning är marginell. Angöringpunkterna till det gröna måste bli mycket tydligare, principen ska vara att bygga ”kaj mot det gröna”, för att tillgängligöra naturen och för att visa en tydlig gräns mellan privat och offentligt. I övrigt ska även de gröna områdena vara väl organiserade och skötta och präglas av hög orienterbarhet. För att bygga en stad som är energieffektiv vad gäller både transport och uppvärmning krävs en hög täthet. Den höga tätheten stämmer också med de sociala ambitioner som finns för stadsplaneringen. I samrådsunderlaget står att ”förlorade ekologiska värden ska kompenseras”. Detta är missvisande då en hög täthet i strategiska lägen, som naturligtvis har en lokal ekologisk påverkan, samtidigt rädda långt mycket mer ekologi på andra ställen.
Inriktning 2.5. Ett modernt transportsystem och hållbart resande: Kartan på sidan 23 som visar 30 minuters restid till centralen med olika trafikslag under rusningstid bör kompletteras med motsvarande karta med Kista som mittpunkt, då Kista är det största arbetsplatsområdet utanför innerstaden och det snabbast växande arbetsplatsområdet i hela regionen. Den största invändningen mot inriktning 2.5. är den styvmoderliga behandlingen av cykeln som transportmedel. Hälso- och miljötrenden i samhället väntas växa sig starkare och klimatanpassningen är också en viktig drivkraft. Ett nät av ”cyklostrador”, både radiellt och på tvären, bör utvecklas. Ibland på sträckor som in en avlägsen framtid planeras för annan trafiktyp. Bytet mellan trafikslag, till exempel cykel och kollektivtrafik, ska underlättas. Cykeln ska ha ett eget avsnitt i kapitlet och en egen planeringsinriktning i kapitlets slut. Idag sker 5% av resor till innerstaden i rusningstrafik per cykel. Ett mål ska sättas för ökning på tio och tjugo års sikt. I övrigt måst kapitlet om transporter anpassas till resonemangen i inriktning 2.2 och social sammanhållning. De ”samhällsekonomiska kalkyler” man talar om måste väga in sociala vinster och ökad attraktivitet i så kallat utsatta områden. Tillgängligheten med cykel mellan Kista-Rinkeby och de centrala delarna av staden kan ökas betydligt, med nya rakare dragningar, asfaltering och upplysning av cykelvägarna.
Inriktning 2.6. Bostadsförsörjning i den växande stad: Bedömningen att staden har beredskap för att möta efterfrågan på bostäder är inte realistisk. Underskott på marknaden, särskilt hyresmarknaden finns redan idag, och den beräknade inflyttningen är större än det beräknade boendet. En aktiv markpolitik, hårda villkor för markanvisningar, skickligt förhandlande med stora byggföretag som vill ha kontrakt för att renovera allmännyttan samt one-stop-shops för internationella byggare och investerare är möjliga medel för att öka byggtakten ytterligare. I inriktningen talas om diversifiering av områden där det finns ett ensidigt utbud. Där behövs två olika planeringsinriktningar, en för att diversifiera de mest homogena ”svenska” områdena (småhusområden som Bromma och Älvsjö) och en annan planeringsinriktning för diversifiering av de så kallat ”utsatta” områdena. Förutsättningarna och utmaningarna är diametralt olika i dessa två typer av områden. I bostadsförsörjningen ska också beaktas att smak och preferenser kan skilja sig mellan olika grupper och att det inte på sikt är den förment Svenska smaken som ska få sätta sin prägel på byggandet.
Inriktning 2.7. Nya energisystem och tekniska försörjningssystem: Efter trafiken är bostäderna den näst största utsläppskällan. Bostäderna står för 18 % av utsläppen. Den täta staden gör tillförseln av energi mer effektiv och förbrukningen minskar samtidigt. Den täta staden är dessutom den mest gynnar social sammanhållning. Bostadsområdet Ärvinge är ett exempel på hur man kan bygga tryggt, stadsmässigt och attraktivt på en och samma gång.
Inriktning 2.8. En mångsidig stad för kultur och upplevelser: Samrådsunderlaget hävdar att ”det saknas centrala ytor där tillfälliga evenemang kan anordnas”. Istället för ovarsamt utnyttjande av stadens vattenspeglar bör man satsa på att göra Järvafältet till en central plats för tillfälliga evenemang, såsom den redan planerade Stockholmsutställningen 2010. I planeringsinriktningen vill man att kulturlivet ska lokaliseras i ”äldre industribebyggelse”. Kultur är en strategisk utvecklingsfaktor som i första hand ska användas och lokaliseras, i den mån man kan styra lokaliseringen, till områden där människor bor och rör sig, till exempel stadsdelarna kring järvafältet.
Inriktning 2.9. Miljö och hälsa i en tät storstad: Utvecklingen av ”miljöprofilområden” är välkommen. Denna bör kompletteras med ett pilotområde för ”miljöomvandling”, alltså ett nedslitet miljonprogramområde som omvandlas till ett miljövänligt och modernt område. I hela Europa finns nedslitna miljonprogramsområden och ett pilotprojekt på till exempel Järvafältet kan generera god uppmärksamhet och skapa förutsättningar för kunskaps- och annan export.
3. Stadsbyggnadsstrategier för hållbar tillväxt och samrådsunderlagets kartbilaga: En viktig synpunkt är att planeringen inte ska ske stadsdelsvis. Planeringens fokus, särskilt i ytterstaden ska vara att integrera stadsdelarna med varandra till en sammanhängande stad. Områden som särskilt ska sys ihop bör markeras på kartan. En markering för ny ”stadssöm” ska till exempel finnas mellan Rinkeby och Bromsten. Mellan de exemplifierade stadsdelarna går inga gröna kilar och det finna inga som helst skäl att hålla avgränsande gröna band längs hela gränsen dem emellan. Topografi ska inte heller ses som ett hinder för fysisk integration utan som en utmaning att övervinna.
Valet av tyngdpunkter i översiktsplanen är bra, även om 18 punkter kan vara för många. Dock behöver tre punkter behandlas i särskild ordning, nämligen de regionala kärnorna. Dessa bör också märkas ut tydligt i kartbilden. Mycket tydligare ambitioner att samarbeta ska avspeglas både i text och kartbild. Detta gäller ambitioner att skapa samordnade översikts och detaljplaner tillsammans med Sundbyberg (Kymlinge) och Sollentuna (Helenelund) runt tyngdpunkten Kista. Även kopplingen mellan södra och västra Järva, främst Akalla och Hjulsta till den regionala kärnan Barkarby bör tydliggöras.
Synpunkter på konkreta förslag som berör Rinkeby-Kista
Strategiska områden i ytterstaden
Samrådsunderlaget:
”6. Kista
Kista har haft en mycket stark utveckling och är idag det i särklass viktigaste företagsområdet utanför innerstaden med cirka 30000 arbetsplatser. Planering för 3500 bostäder och nya stadsmiljöer pågår i enlighet med Kistavisionen. Den framtida utvecklingspotentialen är mycket stor, dels genom de omfattande exploateringsmöjligheter genom stadens utbyggnad av gatunät, dels genom att obebyggd eller lågt utnyttjad mark finns i arbetsområdet, där Kistamässan är ett bra exempel. Möjligheten att knyta samman Kista med omgivande stadsdelar studeras i Järvalyftet.”
Rinkeby-Kista SDN:
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd yttrade sig den 23 oktober 2008 över förslaget till ”Vision Järva 2030”, som utgör en konkretisering av en tidigare målbild för området. Protokoll och beslutsunderlag bifogas. Nämnden ansåg att denna vision är ett lovvärt och nödvändigt initiativ för det fortsatta arbetet med att utveckla stadsdelarna på Järvafältet. Nämnden ställde sig mycket positiv till stora delar av förslaget. I samrådsunderlaget nu redovisade planer för Kista som ett strategiskt område i ytterstaden ligger väl i linje med vad som redovisas i Vision Järva 2030.
Strategiska samband
”1. Kista – Barkarby
En förlängning av tunnelbanan från Kista/Akalla till den regionala kärnan i Barkarby ger goda utvecklingsmöjligheter för en sammanhängande stadsbyggd. Kistas roll som nav i denna del av regionen blir starkare och en gemensam regional kärna i Kista – Barkarby kan skapas i enlighet med regionplanen. Förbifart Stockholms sträckning innebär vissa begränsningar för ett sammanhållet stråk. Mötet med den regionala grönkilen bör tillvaratas och utvecklas som en kvalitet i utvecklingsarbetet.
2. Kista – Spånga
Staden arbetar med Järvalyftet som bl.a. ska förstärka sambandet mellan stadsdelarna söder och norr om Järvakilen. Grönkilen utgör en viktig del av den regionala grönstrukturen och är en viktig resurs som kan utvecklas och samtidigt värnas. Även sambanden mellan Rinkeby/Tensta och Spånga bör utvecklas för att integrera dessa delar på ett tydligare sätt. Detta behandlas i Vision Järva 2030 som för närvarande remissbehandlas.”
En sammanlänkning av Kista området och Rinkeby med närliggande stadsdelar kan vara mycket positiv. Mest angeläget är en kommunikationsled för att snabba och effektiva transporter med kollektivtrafik och cykel tvärs över fältet vara möjlig. Att länka samman stadsdelarna inom norra Järva mot Järfälla/Barkarbystaden över den blivande Förbifarten och mot Sollentuna över E4:an samt att länka samman Rinkeby över Kymlingelänken/Enköpingsvägen mot den nya Järvastaden i Ursvik och Rissne i Sundbyberg anser nämnden vara nödvändigt, eftersom en sådan strävan minskar de barriärer som annars de stora trafiklederna utgör.
”3 Kista – Kymlinge – Silverdal
Kistas roll som regional kärna bör tillvaratas genom en utveckling av sambandet även mot södra delarna av Sollentuna (Silverdal) via Kymlinge i Sundbyberg. Kymlinge har utvecklingspotential i den tunnelbanestation som står outnyttjad. Detta förstärker det fantastiska läge som mötet mellan E4/E18 kommer att utgöra och annonserar Kista på ett tydligare sätt i Arlandastråket.”
Staden bör vara tydligare i sin kommunikation och samarbete med Sollentuna, Sundbybergs stad och markägaren AP fastigheter (fd Vasakronan) om önskvärdheten att skapa kontinuerlig stadsbebyggelse från Kista arbetsområden i detta bullriga och för promenerande idag mycket otillgängliga hörn av Järvafältet. Inga erinringar mot förslaget.
Nya spår och huvudvägar fram till år 2020
”2. Mälarbanan Tomteboda – Kallhäll
Mälarbanan syftar till att öka kapaciteten och förbättra restider för främst pendel- och regionaltågstrafik. Två alternativa sträckningar studeras; dragning i befintligt spårstråk genom Sundbyberg samt en variant via Kista med station i Kista centrum som ansluter till Ostkustbanan strax söder om Helenelund.”
Staten genom Banverket beslutar om och finansierar projektet. Nämnden konstater att en station under Kista centrum som även trafikeras med regionaltrafik skulle öka förutsättningarna för att inom ram för en flerkärnig struktur i Kista bilda ett attraktivt regionalt centrum inom staden. Givet Kistas strategiska betydelse för Stockholms stad bör stadens förvaltning och politiker vara mycket tydliga i sin kommunikation med Banverket i detta ärende.
”6. Tvärbana Norr Alvik – Kista
Tvärbana Norr är en förlängning av nuvarande tvärbanan från Alvik vidare norrut. Tvärbana Norr ska binda samman de radiella spårtrafikstråken, samt utgöra en effektiv kollektivtrafik till områden med hög boendetäthet och många arbetsplatser som idag inte är spårtrafikförsörjda. Banan minskar trängseln i befintliga spårsystem, samt länkar samman bebyggelseområden.”
Rinkeby-Kista SDN
Tvärbanan är ett nödvändigt tillskott av de skäl som nämns i samrådsunderlaget. Förvaltningen har i anslutning till ”Vision Järva 2030” tagit del av skisser som redovisar en förlängning från Kista C mot pendeltågsstationerna i Helenelund respektive i Barkarby (via Akalla och den blivande Barkarbystaden på det nuvarande flygfältet). Nämnden har inget att invända mot dessa planer. Det är dock samtidigt önskvärt att den får en alternativ sträckning mellan Ursvik och Kista C som går via Rinkeby och den föreslagna kollektivtrafikleden över Järva friområde.
”8. Förbifart Stockholm
Förbifart Stockholm ska byggas ut mellan E4 Skärholmen – E4 Häggvik, som kopplar mot Norrortsleden. Förbifarten ska knyta samman de norra och södra länsdelarna och göra det möjligt att färdas mellan dessa delar utan att belasta innerstaden. Leden underlättar också för långdistanstrafik samt ger förutsättningar för utveckling av en flerkärnig region. Förbifart Stockholm ersätter det tidigare reservatet Essingeledens Brommagren.”
Rinekby-Kista SDN:
Projektet är nödvändigt om en flerkärnig struktur ska kunna utvecklas inom staden. Under förutsättning att förbifarten får en utformning som uppfyller kravet på en god närmiljö längs vägsträckningen har nämnden inga erinringar mot förslaget.
”9. E18 Hjulsta – Kista
E18 är Stockholms västra infartsled med hög trafikbelastning. Vägsträckan har idag 16 plankorsningar och den nya sträckan får i stället fem planskilda korsningar. Trafikmängden och korsningarna gör att sträckan är olycksdrabbad och genererar mycket buller. Den nya utformningen ökar säkerheten, förbättrar närmiljön och ger högre trafikkapacitet.”
Projektet har beslutats i särskild ordning och är nödvändigt för att förbättra närmiljön i berört område. Den nya motorvägen bör dock i minsta möjliga mån skapa barriäreffekter mot Järvafältet för de boende. Fler övergångar och överdäckningar bör tillkomma i framtiden. Inga erinringar mot förslaget.
”33. E4 Norrtull – Kista
Med E18:s nya sträckning mellan Hjulsta och Kista kommer kapaciteten på E4 inte att vara tillräcklig. Tillkomsten av Norrortsleden och Norra länken kommer också innebära ett ökat tryck på E4. En breddning från tre till fyra körfält i vardera riktning planeras.”
Den föreslagna utbyggnaden är nödvändig om tillräckligt trafikflöde på den berörda sträckan ska bli möjlig under högtrafiktid. I takt med att Kista växer, tar tillgänglig mark i anspråk och förtätas kommer möjligheten att däcka över eller gräva ner E4 mellan Kista och Sollentuna te sig naturlig att utforska. Man bör ha detta i åtanke redan nu. Inga erinringar mot förslaget.
Nya spår och huvudvägar efter år 2020
”16. Tunnelbana Akalla – Barkarby
En förlängning av den blå linjen förbättrar möjligheten till tvärresande, och gör att bl.a. Kista kan nås effektivt av regionaltågsresenärer. Detta objekt är särskilt betydelsefullt om Banverket väljer att bygga ut Mälarbanan i befintlig korridor. Objektet ersätter tidigare förslag om en förlängd tunnelbanesträckning från Hjulsta till Barkarby, som inte bedöms få lika bra resandeunderlag eller ge samma goda strukturerande effekter.
Ambitionen att utveckla den snabba och kapacitetsstarka tunnelbanans viktiga roll är lovvärd. Från Rinkeby-Kista stadsdelsnämnds sida har tidigare påtalats önskemål om en förlängd sträckning av tunnelbanan från Hjulsta och/eller Akalla till Barkarby pendeltågsstation samt tunnelbaneförbindelse mellan Rinkeby och Hallonbergen. Om anslutning till pendeltågsnätet i Barkarby sker från såväl Akalla som Hjulsta skulle övergång mellan två kapacitetsstarka kollektiva färdsätt förbättras ytterligare. Dessutom skulle de båda grenarna på den blå tunnelbanelinjen knytas samman.
Nya spår och huvudvägar efter år 2030
”30. Kollektivtrafik på Förbifarten
Förbifarten passerar flera av Stockholms viktigaste radiella spårtrafikstråk; tre tunnelbanelinjer och två pendeltågsgrenar. På sikt behövs ett kollektivtrafiksystem som möjliggör ett effektivt tvärresande på sträckan. Snabba yttre tvärförbindelser leder till ökad effektivitet i befintliga spårtrafiksystem, bl.a. genom ökat resande mot rusningsriktningen.”
Inga erinringar mot förslaget i sig. En förutsättning för dess genomförande torde dock vara att Stockholm, Ekerö, SL och Banverket redan nu planerar för en sådan lösning. Projektet skulle sannolikt verksamt bidra till att skapa inomregionala centra i Skärholmen och Kista. Fråga kan resas om inte projektet bör tidigareläggas - bl.a. för att så snart som möjligt öka möjligheten till flerkärnighet inom staden och regionen.
Översiktsplanen är enligt plan- och bygglagen kommunens instrument för en långsiktig lämplig mark- och vattenanvändning samt bevarande och utveckling av bebyggelsen. Planen ska hållas aktuell. I det remitterade samrådsunderlaget redovisas de viktigaste förutsättningarna för Stockholms översiktsplan. Förslaget till översiktsplan bygger på Framtidsutredningen från 2007, ”Vision 2030 – Ett Stockholm i världsklass” beslutad i juni 2007 samt den framtidsbild som redovisas i förslaget till ny regional utvecklingsplan, RUFS 2010, som presenterades våren 2008. För att Stockholm ska kunna bli en av Europas mest attraktiva storstadsregioner anges att befolkningen fram till år 2030 inom staden behöver öka från ca 800000 till ca en miljon invånare och inom länet behöver öka från ca 1,9 miljoner till ca 2,4 miljoner invånare.
Förvaltningen lämnar några synpunkter på samrådsunderlaget som är av mer övergripande karaktär. Dessa berör den urbana naturen och en tätare stad, hur staden kan bindas samman över grönområdena samt utvecklingen av en flerkärnig stadsstruktur. I övrigt koncentreras förvaltningens yttrande i huvudsak till de elva konkreta förslag och strategier som omedelbart berör Rinkeby-Kista stadsdelsområde.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 2 januari 2009. Dnr 006-633-2008
Ordförande Annette Jansson m.fl. (m) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden dessutom antar det gemensamma utlåtande från (m), (fp) och (kd).
Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) föreslog att nämnden skulle anta miljöpartiets förslag.
Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag samt det gemensamma utlåtandet från (m), (fp) och (kd).
Vice ordföranden Abebe Hailu m.fl. (s) och ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) deltog ej i beslutet.
Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) reserverade sig med hänvisning till eget förslag.
Att delvis godkänna förvaltningens förslag till remissvar
Miljöpartiet föreslår:
Att Förbifart Stockholm inte byggs
Att kollektivtrafiken i stället kraftigt förstärks
Att Järvafältet bevaras som en grön lunga, och att Igelbäckens kulturreservat bevaras
Att Stockholm bör fördjupa samarbetet med grannkommunerna för att skydda de gröna kilarna, t ex Järvakilen.
Att staden underlättar för friluftsaktiviteter i grönområden
Att tillväxt av befolkning och ekonomisk aktivitet inte ska vara ledstjärna i planeringen av Stockholms fysiska och sociala infrastruktur
Att miljonprogrammets bostadsområden ska renoveras på ett sätt som tillåter människor att bo kvar i sina bostäder, och att bostäderna energieffektiviseras för att orsaka så liten klimatpåverkan som möjligt
Att hus inte ska rivas för att ge plats t ex för radhus
I detta remissvar på Översiktsplan framför vi en viss generell kritik mot angreppssättet i Översiktsplanen. Vi fokuserar dock på frågor som gäller Järvaområdet, och många av våra ståndpunkter sammanfaller med det som vi tidigare har framfört i samband med vårt remissvar på Vision Järva 2030 (Järvalyftet).
Tillväxt är inte ett självändamål
Liksom förvaltningen på ett bra sätt påpekar finns det målkonflikter i Översiktsplanen för Stockholms kommun. De som skrivit förslaget till Översiktsplan säger att man vill ha ”hållbar tillväxt”, och att det är önskvärt, eller till och med nödvändigt, att Stockholms befolkning ska tillväxa mycket kraftigt. Detta samtidigt som de som skrivit Översiktsplanen menar att man vill skydda grönområdena och de gröna kilarna. I detta ligger en stor portion mörkläggning, eller i bästa fall önsketänkande.
Om man befrämjar och stimulerar en starkare befolkningstillväxt än den som ändå blir fallet (i och med att många människor söker sig till större städer och i synnerhet Stockholm), blir trycket på att exploatera de kvarvarande grönområdena, de ”biologiska oaserna”, ännu större.
I vårt område gäller det naturligtvis främst Järvafältet.
Hållbar tillväxt är dessutom ett mycket förrädiskt begrepp. Vissa typer av tillväxt (t ex traditionell produktion av varor och traditionella transporter av dessa varor) orsakar stor miljöbelastning och kan inte förenas med hållbar utveckling. För att man överhuvudtaget ska kunna tala om hållbar tillväxt så måste de omsatta kronor som ska ingå i Stockholms växande ”lokala BNP” i en mycket högre grad bestå av transaktioner inom tjänstesektorn. Tjänster och service inom kultur, omsorg etc kan tillåtas växa, men inte resursslukande eller förorenande tillverkningsindustri. En tillväxt som bygger på en fortsatt massiv bilism kan inte heller accepteras. Klimatproblemen är påträngande, och den globala uppvärmningen och glaciärsmältningen tycks gå snabbare än man tidigare trott.
Tillväxt kan aldrig tillåtas att ses som ett självändamål.
Järvalyftet Vision Järva 2030
Förslaget till Översiktsplan nämner Vision Järva 2030 som en av de processer som ingår i utvecklingen av staden. Förslaget Vision Järva 2030 säger sig utgå ifrån vad boende i stadsdelarna har för önskelista och prioriteringar, men samtidigt observerar vi i visionen en stor avsaknad av underifrånperspektiv och en ovilja att ge en ärlig chans till det som de boende i Järva vill. Möjligen kommer den oro som ligger bakom de opinionsyttringar som vi såg i Husby inte att lugna sig efter presentationen av Vision Järva 2030. Tyvärr finns fortfarande en stor misstro mellan företrädare för Järvalyftet och de boende i Järva.
Järvalyftet är viktigt!
Järvalyftet måste bli en mycket positiv förändring för de boende i Järvaområdet! Upprustningen av Järva kan stå som modell för renoveringen av andra delar av miljonprogrammet. Också därför är det mycket viktigt att Järvalyftet blir ett exempel för hur man kan renovera med respekt för de boende i området och med respekt för miljön. De renoveringar som görs nu ska kanske hålla i många decennier – det är viktigt att det blir bra från början.
Järvalyftet måste bli ett långsiktigt positivt lyft!
Inom Miljonprogrammet har flera olika projekt avlöst varandra under årtionden.
Mycket bra har hänt och även dessvärre avvecklats. Men trots detta finns det fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Vi som har levt med dessa satsningar har svårt att förstå vad det är som gör att Järvalyftet och vision Järva 2030 skulle lyckas bättre.
För att uppnå den kontinuitet i utvecklingsarbetet som omnämns i Vision Järva 2030 och få ett långsiktigt hållbart resultat så kan man inte arbeta i korta tillfälliga projektformer.
Den viktigaste utgångspunkten har dock varit Järvabornas egen syn på sina stadsdelar, säger man i Järvalyftet. Ändå har det redan beslutats en massa innan denna remissprocess kring Vision Järva 2030 kom. Järvalyftet har redan lyckats få en massa Järvabor att bli uppretade och att känna sig överkörda. Vi ska använda ”omvänd planprocess” i upprustningen av Järvaområdet! Börja med de boendes idéer, börja inte med byråkraters och arkitekters idéer. Omvänd planprocess har redan provats i Kärrtorp, med goda resultat.
Renoveringar och hyror
Hyrorna ska förbli rimliga även efter renoveringen, så att alla som bor i Järva ska ha råd att bo kvar. Renoveringarna måste alltså ske utan (större) hyreshöjning – hyresgästerna har redan betalt för renoveringen genom bristande underhåll under många år.
Hyresrätter ska fortsatt stå för en betydande del av bostadsbeståndet. Bra fastighetsskötsel borde vara en självklarhet, det ska inte behöva stå som en vision i Vision Järva 2030.
Renoveringar ska behovsstyras. Det kan vara olika nivåer på renoveringarna utifrån den enskilda hyresgästens behov och önskemål.
Vi vill inte att man ska riva hus i Järvaområdet.
Ett antal byggbolag tar över en del av planeringen och ansvaret för renovering och upprustning i Husby och Hjulsta. Vilka effekter får detta för medborgarnas möjlighet att ha inflytande över sitt boende? Risken är att dessa bolag går fram ännu hårdare än Svenska Bostäder i sina planer på dyra renoveringar och hyreshöjningar.
Bra boendemiljö och mer varierad stadsmiljö
Komplettera varsamt
Vi är positiva till en blandning av olika boendeformer. När det ska byggas vill vi utreda noggrannare var det är lämpligt att bygga. Byggande ska ske mycket varsamt. Vi är helt emot att man exploaterar Järvafältet. Vi är t ex mot en bussgata över Järvafältet. Vi ska inte bygga på grönområden och oexploaterad mark.
Järvaområdena hör redan till ytterstadens hårdast exploaterade konstaterar man i Vision Järva. Ändå föreslår man en kraftig förtätning i och runt stadsdelarna. Visst finns det fortfarande några tomma parkeringar och överbliven mark intill gator och vägar etc., som kan användas bättre. Men inte i den utsträckning som föreslås i Vision Järva 2030. Det finns kvarter som skulle vinna på en förtätning typ punkthus och annan kompletterings-bebyggelse framförallt för att få en livligare och mer stadsmässig intressant arkitektur.
En ökad variation av upplåtelseformerna kan fås vid nybyggnation. Att omvandla hyresrätter till bostadsrätt måste ske på hyresgästernas initiativ. Många lägenheter från miljonprogrammets dagar anses vara bra genom att de ofta är ljusa och funktionella. Detta kan tjäna som goda exempel i det fortsatta bebyggelsearbetet.
Betydande energieffektivisering utan hyreshöjning
Bättre energi- och värmelösningar i husen är viktigt för att spara miljön, spara pengar i uppvärmningskostnader för hyresvärd och hyresgäster och se till att de boende inte längre behöver frysa inomhus på vintrarna. Detta sker genom att man tätar husen mycket bättre samt ändrar t ex ventilationslösningar för värmeåtervinning. Energieffektivisering blir en besparing på sikt. Nya bostadsområden ska också byggas med bästa energisnåla teknik.
När husen renoveras ska därför genomgripande energibesparingsåtgärder genomföras – kanske kan man göra om husen till passivhus (som inte behöver ytterligare tillförd energi för uppvärmning utöver den värme som alstras av elektriska apparater och kroppsvärme från dem som bor där) eller åtminstone i vissa fall t o m plushus (som producerar mer energi än vad det konsumerar, genom solfångare och solceller).
Bevara hyresrätten!
Tanken att alla ska äga sin egen bostad är inte realistisk. Vi måste ha hyresrätten kvar! Varierande upplåtelseformer ska finnas – det ska finnas hyreslägenheter som folk har råd med. Den kooperativa hyresrätten ska utvecklas som ett alternativ till bostadsrätt.
Trygghet i vardagen
Översiktsplanen måste lägga grund för att människor ska kunna känna trygghet.
Trygghet bygger på att man har en trygg försörjning, en bostad, utbildning och ett värdigt liv och kan bestämma över sig själv. Trygghet bygger mycket på hemkänsla. Minskad omsättning på hyresgäster genom att erbjuda en bra boendemiljö med bra service, bra skolor, bra boendeformer och en god kontakt grannar emellan leder till trygghet och trivsel.
Snyggt område
Människorna i Järva ska känna att man bryr sig om miljön så som man gör i innerstan, att det är städat och fint med blommor i våra centrum, torg och parker, och att bilvrak blir borttransporterade så fort som möjligt.
Barn och ungdomar
Barnens och ungdomarnas behov måste genomsyra planeringen. Järvas framtid är de unga och mer behöver göras för att de ska känna trygghet och tillförsikt inför framtiden. Idag är det tyvärr många som känner sig vilsna, inte bara i själen utan också i sin hemvist.
Skapa jobb i alla Järvas stadsdelar
När Kista växer kraftigt och man bygger ut Kista Galleria finns det en risk att de angränsande områdena, t ex Husby och Akalla, förlorar kundunderlag. Vi ser en trend att småföretagarna i t ex Rinkeby får det mycket svårt att överleva. Småföretagandet ska överleva och utvecklas. Det ska finnas stöd för företag i Husby, Akalla, Rinkeby, Tensta och Hjulsta.
Detta speciellt med tanke på att många arbetsplatser ska lämna Husby och Rinkeby i och med att stadsdelsförvaltningen koncentreras till Kista.
Lika rättigheter
Att bygga ihop stadsdelar fysiskt löser troligen inte integrationsproblem. Det handlar om andra saker. Det man måste göra är snarare sociala åtgärder. Staden måste aktivt arbeta för att alla, oavsett etnisk bakgrund m m, ska ha lika rättigheter och möjligheter, t ex genom anti-diskrimineringsklausuler.
Social ekonomi
Planeringen ska möjliggöra att man utvecklar en social ekonomi. Kooperativ och socialt företagande ska uppmuntras och stödjas av staden för att hjälpa t ex psykiskt funktionshindrade eller andra som står långt från arbetsmarknaden.
Bevara Järvafältet!
Samverka i regionen för att bevara grönområden. Stockholm bör fördjupa samarbetet med grannkommunerna för att skydda de gröna kilarna, t ex Järvakilen.
Stockholm behöver inte växa så mycket.
Vi ska bevara grönområdet på Järvafältet. Ingen exploatering av Igelbäckens kulturreservat! För att få snabbare kommunikationer mellan Rinkeby och Kista ska man lösa det genom att förstärka befintlig busstrafik, eller genom Tvärbanans Kistagren, eller möjligen genom en balkbana med spårtaxi på pelare över fältet – inte genom en bussgata tvärs över Järvafältet, vilket finns med bland idéerna i remissunderlaget! I stället för evenemangspark kan man utveckla friluftslivet varsamt, t ex genom ett Naturum (naturutställning) på Järvafältet, eller genom att utveckla Fältskolan. Satsa på Akalla By med 4H, Husby Gård, Eggeby Gård, Spånga By med sin 4H och Hästa Gård. Bygg inte på grönområden. Vi vill att det ekologiska friluftsbadet vid Eggeby Gård äntligen byggs.
Vi vill ha en multikulturell begravningsplats i Järvaområdet. Att ha en sådan plats nära där de bor kan bli en trygghet för många äldre i Järvaområdet. Den ska ligga i Hägerstalund i stället för motocrossbanan. Motorcrossbanan måste avvecklas omgående och Hansta naturreservat återställas.
Vi behöver inte fler ridanläggningar. Satsa på dem som finns, vid Eggeby Gård och i Hägerstalund. Satsa på de befintliga kolonilotterna – det ger rekreation och det är hälsobefrämjande. Utveckla de koloniområden som finns. Höj kvaliteten på dem.
Bad vid Säbysjön kan vara en möjlighet. Vi behöver inte fler konstgräsplaner, speciellt inte på Järvafältet. Inga asfalterade cykelbanor på Järvafältet – ta hand om grusvägarna.
Vi är kritiska till bebyggelse i Kymlingeområdet!
Visionen föreslår en kraftig expansion av bebyggelse runt Järvaområdet och mellan Spånga, Rinkeby och Tensta samt Förbifart Stockholm i öppet läge i avsnittet mellan Barkarby och Järvafältet. Detta är mycket negativt för området av följande skäl. Förbifart Stockholm leder till kraftigt ökat buller och ökade avgaser in över Järvafältet och i alla berörda stadsdelar. En mycket olycklig barriäreffekt skapas genom att spridningskorridorerna genom Järvafältet och i dalgången mellan Tensta och Hansta och skogarna norr om Barkarby till Järva och Ulriksdal och in mot nationalstadsparken klipps av. Även den föreslagna alltför kraftiga exploateringen av bebyggelse skapar samma negativa effekt. Vi har pekat på några områden som skulle kunna bebyggas utan att sådana effekter uppstår. Framför allt vore en förlängning av överdäckningarna över E18 bra ur många miljöaspekter och här skulle mer mark för bebyggelse kunna skapas. Här måste en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de negativa effekterna av detta förslag tas fram.
Trafiklösningar
Att åka kommunalt mellan stadsdelarna fungerar i stort sett redan bra. Förbättringar kan ske genom fler olika direktbussar som inte slingrar sig genom stadsdelarna. Den nya tvärbanan kommer att fylla en stor funktion och bör påskyndas. Tunnelbanan bör snarast förlängas från Hjulsta till Barkarby och från Akalla till Barkarby.
Precis som man säger i remissen: ”Dagens gröna stråk är en tillgång i de tätbebyggda stadsdelarna och ska utvecklas.” Detta gör man inte med ny förbindelse över fältet med ett nytt aktivitetsstråk i kulturreservatet. Övriga föreslagna nya attraktioner kan låta både lockande och avskräckande. Den stora attraktionen med Järvafältet är just dess orörda naturvärden. En massa konstruerade aktivitetsplatser hindrar den fria rörligheten bland människor och djur.
Om man vill bryta trafiksepareringen på vissa platser måste det finnas mycket goda argument för det. Det är inte något överskott på gångvägar i områdena. På flera platser kan trottoarer anläggas utan att man för det tar bort befintliga gångvägar och gångbroar.
De förslagna nya bostäderna på överdäckning över nya E18 bör anpassas så mycket som möjligt till naturen.
Nya vägbarriärer genom parker och grönstråk får inte hindra människor och djur att kunna röra sig i området.
Belysningen utefter vissa av gångvägarna har förbättrats och det arbetet måste fortsätta.
Fälten nedanför Rinkebysvängen och Tenstavägen används flitigt på sommaren för grillning och familjeliv. Det är helt fel att smala av det området med regelrätta nya bostadskvarter som föreslås i Vision Järva 2030 ”för att på ett naturligt sätt koppla Rinkeby och Tensta med Bromsten respektive Lunda”. Rinkebysvängen och Tenstavägen föreslås också att delvis dras om för att bättre ansluta till den nya bebyggelsen. Ny bebyggelse får inte skära av dalen. Fler grillplatser behövs istället!
Området runt Hjulsta koloniområde har blivit ett fint när– och friluftsområde sedan dammarna anlades vid Spångaån, och måste bevaras. Även vintertid är det en populär plats då det inte ligger i skugga för skidåkning och promenader.
Nej till Förbifarten!
Förbifart Stockholm ska inte byggas, då den ökar biltrafiken, förstör klimatet och inte löser trafikproblemen. Förbifarten splittrar mer än den förbinder. E18 ska läggas i tunnel! Eller så ska man göra mer överdäckningar med bostäder och kontor på.
Kollektivtrafik
Möjligheten att använda kollektivtrafiken ska öka, och trivseln i kollektivtrafiken ska öka. Som ett exempel ska busstorgen i Akalla och Kista bli trevligare.
Vi accepterar inte busstopp när det sker stenkastning eller annat bråk i Järva. Rinkeby, t ex, ska inte diskrimineras genom att man stänger av bussar och tunnelbana när bråk eller stenkastning förekommer. Andra lösningar bör finnas.
I första hand vill vi inte ha någon ny trafikförbindelse över fältet. Stärk busstrafiken via Kymlingelänken i första hand istället för dragningar över Järvafältet. I andra hand vill vi se en förbindelse som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Detta måste utredas noga. Detta alternativ kan vara en balkbana med spårtaxi på pelare över fältet.
Nej till bussgata över Järvafältet!
Nej till viadukt över Järvafältet!
Tvärbanan ska dras närmare Rinkeby!
Bromsa inflyttningen till Stockholm?
Grunden till att man planerar för en stark exploatering av Järvafältet är att man i den styrande majoriteten har en helt okritisk inställning till Stockholms växande.
Nätverket Järvas Framtid och Järva Sociala Forum
Nätverket Järvas Framtid har skrivit ett mycket bra remissvar på Vision Järva 2030. Detta är ett viktigt dokument för att se vad en viktig del av de boende framförallt i Husby tycker om området. Man kan också se dokumentationen från Järva Sociala Forum som hölls i Husby i maj 2008. Nätverket Järvas Framtid bör försöka nå fler människor för att bli ett (än) mer representativt nätverk.
Slutord
Miljöpartiet i Järvastadsdelarna har här presenterat en mängd förslag för hur Järva ska kunna utvecklas på ett sätt som gynnar dem som bor här, och på ett sätt som respekterar de ekologiska villkoren.
Vi hänvisar dessutom till Miljöpartiets remissvar i Stadsbyggnadsnämnden och till Miljöpartiet Järvas (mp Spånga-Tensta och mp Rinkeby-Kista) remissvar på Vision Järva 2030.
Revisionskontoret har granskat hur synpunkter och klagomål från medborgare och brukare hanteras vid sex av stadens nämnder, däribland Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. Förvaltningen instämmer i stort i de identifierade förbättringsområdena. Ett arbete med att förbättra och utveckla synpunkts- och klagomålshanteringen inom organisationen har redan påbörjats. En plan som innefattar samtliga verksamhetsområden har tagits fram. Förvaltningen kommer att utifrån behov revidera och därefter konkretisera och förankra policyn för synpunkts- och klagomålshantering.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 januari 2009. Dnr 006-638-2008
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Brottsförebyggande rådet i Kistas protokoll från den 16 december 2008.
Lokala handikapprådets protokoll från den 6 november 2008.
Datum
Ärende
Delegat
2008-11-24
Skriftlig varning i enlighet med AB 05 § 11 mom 1, med anledning av olämpligt uppträdande mot en brukare
Beslutet är expedierat
Olle Johnselius stadsdelsdirektör
Anmälan av postlista från den 4 december 2008 till och med 8 januari 2009.
Stadsdelsnämnden lägger anmälan tillhandlingarna.
Nämnden uppdrar till förvaltningen att på lämpligt sätt bereda och besvara skrivelsen.
Inga inbjudningar till relevanta utbildningar hade inkommit.
Anmälan av sociala delegationens protokoll från den 14 januari 2009.