Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2007-06-14
Justerat den 18 juni 2007Ulf KristerssonKarin RågsjöLisbeth Westerlund, sekreterare
Närvarande
Ordförande Ulf Kristersson (m)
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v)
Ledamöterna Peter Lundén-Welden (m)Kerstin Gustavsson (m)Jonas Nilsson (m) Lena Kling (fp) Dikran Dison (kd)Tomas Rudin (s) Karin Gustafsson (s) Arhe Hamednaca (s) Gertrud Brorsson (mp)
Tjänstg. ersättare Christina Elffors-Sjödin (m)Malin Dahlberg Markstedt (s)
Ersättare Bengt Carlsson (m)Patrik Silverudd (fp) Maryam Barkadehi (fp) Cecilia Önfält (c)Mia Sundelin (s)Dimitrios Soulios (s)Jackie Nylander (v)Stefan Nilsson (mp)
Förhinder hade anmälts av ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman (s) och Anna K.B. Lövheim (m) samt ersättarna Ulf Segander (m), Tina Ghasemi (m) och Rolf Pettersson (s).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Fredrik Elgh, Eddie Friberg, Rita Kahn, Katarina Munier, Kristin Norrbom, Eva Sandberg, Eva C Sandberg, Karin Wallander och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) och vice ordföranden Karin Rågsjö (v) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 18 juni 2007.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 15 maj 2007 hade justerats den 28 maj 2007.
Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 11 juni 2007 hade justerats den 12 juni 2007.
Anmäldes att protokoll från individutskottets sammanträde den 7 juni 2007 hade justerats den 12 juni 2007.
Anmäldes att protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 24 maj 2007 hade justerats den 29 maj 2007.
Socialtjänstnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger delegationsbeslut med dnr 307-0034/2007, dnr 307-0317/2007, dnr 307-0333/2007, dnr 307-0350/2007, dnr 307-0351/2007 dnr 307-0352/2007, dnr 117-0367/2007, dnr 117-0379/2007 och dnr 307-0381/2007 till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger inkomna protokollsutdrag och skrivelser m.m. perioden den 26 april 2007 till och med den 29 maj 2007 till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 1 juni 2007 hade justerats den 12 juni 2007.
Dnr 445-0143/2007
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på förvaltningsuppdraget.
Socialtjänstnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utifrån redovisningen i tjänsteutlåtandet utarbeta förslag till reviderade riktlinjer för serveringstillstånd.
Socialtjänstnämnden tillskriver regeringen och begär förtydliganden/ändringar i alkohollagen och dess tillämpning i frågor som anges i tjänsteutlåtandet.
Ärendet
Socialtjänstnämnden anger i ett förvaltningsuppdrag att stadens riktlinjer för serveringstillstånd bör förändras så att de, inom ramen för gällande nationell svensk alkoholpolitik, bidrar till en fortsatt positiv utveckling av Stock-holms nöjes-, mat- och kulturutbud. Förvaltningen kommenterar i tjänsteutlåtandet vad som är möjligt att förändra i riktlinjerna utifrån gällande lagstiftning och vilka initiativ som tidigare tagits för att ändra lagstiftningen inom området. Förvaltningen kan i ett par fall konstatera att de förändringar som efterfrågas inte behöver göras då lagstiftningen/stadens riktlinjer redan idag möjliggör det som efterfrågas.
De områden som tas upp i förvaltningsuppdraget gäller förutsättningarna att få och förlora ett serveringstillstånd, kraven på restaurangkök, serveringstiden, omprövning av 05.00-tillstånd, gemensamma serveringstillstånd vid tillfälliga evenemang och mässor, ett mer nyanserat varningssystem innan återkallelse av serveringstillstånd, förebyggande av korruptionsrisker, serveringstillstånd för vårdinrättningar, möjligheterna att inhämta uppgifter om en sökande eller tillståndshavares vandel, kraven på vakter och rollfördelningen mellan de olika aktörerna i tillståndsärenden.
Förvaltningen föreslår att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utifrån redovisningen i tjänsteutlåtandet utarbeta förslag till reviderade riktlinjer för serveringstillstånd samt att nämnden tillskriver regeringen och begär förtydliganden/ändringar i alkohollagen och dess tillämpning i de frågor som anges i tjänsteutlåtandet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 april 2007.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
Socialtjänstnämnden beslutar att den årliga omprövningen av 05-tillstånden behålls.
Socialtjänstnämnden beslutar att krogar som fällts för diskriminering i brottsmål eller civilmål inte ska beviljas serveringstillstånd eller få sitt redan beviljade tillstånd indraget enligt gängse regler.
Socialtjänstnämnden beslutar att förvaltningen ska verka för en ”STAD-modell” för att förebygga diskriminering på liknande sätt som idag förekommer när man testar åldersgränser och nykterhet.
Därutöver anförs följande.
Vi anser att det är av största vikt att staden på bästa möjliga sätt arbetar för att förverkliga intentionerna i alkohollagen och i Stockholms Tobaks- Alkohol- och narkotikapolitiska program. Det alkoholpolitiska skyddsintresset får inte urvattnas utan ska tillvaratas.
Sociala hänsyn ska ha företräde vid prövningen av serveringstillstånd/ serveringstider framför näringspolitiska eller konkurrensmässiga förhållanden, enligt alkohollagens förarbeten. Vi vänder oss emot dygnetruntöppet på krogen eftersom vi har svårt att förena det med att prioritera den sociala hänsynen. Det ska råda en restriktivitet om öppettider utanför normaltiden 11.00-01.00. Vi anser att längre öppettider än till 05 inte är motiverade. Den årliga omprövningen av 05-tillstånden ska behållas av folkhälsoskäl. Förvalt-ningen ska ha ett tätare samarbete med miljöförvaltningen i frågor som rör störningar.
Vi anser däremot att vissa av alkohollagens krav är otidsenliga och möjliga att förändra. Exempelvis instämmer vi med förvaltningen att kraven på kök för allsidig matlagning och tillhandahållande av lagad mat borde kunna modifieras.
Att alkohollagen är en social skyddslagstiftning får dock inte glömmas bort. Frågan om serveringstider och annat kan kopplas till såväl kvinnofrid och övriga våldsbrott som människors hälsa. Diskriminering är tyvärr vanligt inom krogbranschen och staden behöver därför utveckla metoder för att förebygga diskriminering och göra det tydligt att krogar som fällts för diskriminering inte ska ha rätt att servera alkohol. Krogar som fällts i diskrimineringsmål, oavsett om det är i brottsmål eller civilmål, ska inte beviljas alkoholtillstånd alternativt få sitt redan beviljade tillstånd indraget. Det är viktigt att poängtera att det åligger dem som missköter sig och därför blir av med sitt alkoholtillstånd att bevisa att de har vidtagit åtgärder för att få tillbaka sitt tillstånd.
Kunskap om diskrimineringsfrågor bör infogas i vaktutbildningen och STAD-utbildningen. Förvaltningen ska verka för en ”STAD-modell” för att förebygga diskriminering på liknande sätt som idag förekommer när man testar åldersgränser och nykterhet.
Särskilt uttalande
Ledamoten Lena Kling (fp) lämnade följande särskilda uttalande. Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) anslöt sig till uttalandet.
Stockholm är en stad full av liv. Bostäder, restauranger, arbetsplatser, kultur och mycket annat skapar tillsammans en storstadsmiljö som hela tiden lockar nya människor. Restauranger och pubar av olika slag ger människor möjlighet att mötas under avslappnade former och är en viktig del av Stockholmsatmosfären.
Vid en internationell jämförelse är Stockholm en mycket krogtät stad, med runt 1 650 restauranger. Södermalm är krogtätast i norra Europa. Det är ett tecken på en levande miljö, där människor är aktiva och umgås. Smaka på Stockholm, Pridefestivalen och andra tillfälliga evenemang visar också ett folkligt engagemang och en livfull stad. Det är mycket positivt.
Samtidigt är det viktigt att människor också kan bo och få sin nattsömn, både i innerstaden och i ytterstaden. Ingen ska behöva vara rädd för bråk eller bli störd av oväsen dygnet runt. Regler kring utskänkning och öppettider finns till för att hitta en balans mellan storstadspuls och nattro. Folkpartiets ståndpunkt är att skapa ett klimat där människor både kan bo och umgås.
Till att börja med är det nödvändigt att de regler kring alkoholservering som finns anpassas till en modernare syn på matlagning. Food courts, sushirestauranger eller andra typer av serveringar som tidigare haft svårt att få alkoholtillstånd, ska bedömas som andra restauranger. Det är en naturlig del av en internationell huvudstad. Däremot bör inte korvkiosker eller andra
kioskliknande serveringar omfattas av samma regler.
Lika naturligt och viktigt är att det går att bo i staden. Människor som bor i krogtäta områden måste kunna få några timmars lugn och ro. Folkpartiet anser därför att det inte är motiverat att ge krogar tillstånd att hålla öppet dygnet runt. I den mycket hårda konkurrenssituation som råder i Stockholm är det inte troligt att alla krogar skulle välja att lägga sina stängningstider vid olika tider. Tvärtom är risken stor att allt fler skulle hålla öppet allt längre för att hänga med. De alkoholrelaterade sociala problem som många sent öppna krogar lätt kan föra med sig får inte heller glömmas bort. Det bör, liksom idag, finnas möjlighet att ansöka om tillstånd att hålla öppet till 05.00, men stängningstider efter 01.00 i närheten av bostäder bör som idag behandlas restriktivt.
Vidare är det viktigt att det finns tydliga regler för vad som gäller kring återkallelse av tillstånd. Det kan vara rimligt att införa ett mer graderat varningssystem än idag, så att exempelvis en erinran kan delas ut istället för en varning eller en återkallelse av tillståndet. Det är också rimligt att permanenta de sena tillstånden istället för att uppta tid och resurser för årliga omprövningar.
Det är av yttersta vikt att diskrimineringsärenden tas på allvar, samtidigt som rättssäkerheten värnas. En restaurang som har blivit dömd för diskriminering ska omedelbart kunna fråntas tillståndet.
Till sist vill vi understryka vikten av att samarbetet mellan länsstyrelsen och Stockholms stad inom Operation Krogsanering förbättras. Detta samarbete fyller en mycket viktig funktion för ett rent och trevligt krogliv. Länsstyrelsen bör även i fortsättningen ha samordningsansvaret, men alla parter har ansvar för ett fungerande samarbete.
Ledamoten Dikran Dison (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Vid en internationell jämförelse är Stockholm en mycket krogtät stad, med runt 1 650 restauranger. Södermalm är krogtätast i norra Europa. Det är ett tecken på en levande miljö, där människor är aktiva och umgås. Samtidigt är det viktigt att människor också kan bo och få sin nattsömn, både i innerstaden och i ytterstaden. Ingen ska behöva vara rädd för bråk eller bli störd av oväsen dygnet runt. Regler kring utskänkning och öppettider finns till för att hitta en balans mellan storstadspuls och nattro. Samhället får inte heller blunda för de problem som alkohol kan orsaka. Missbruk av alkohol leder till mycket lidande för enskilda människor och deras anhöriga, liksom för eventuella brottsoffer. Stadens riktlinjer för serveringstillstånd måste utformas så att det alkoholpolitiska skyddsintresset är väl tillvarataget.
Lika naturligt och viktigt är att det går att bo i staden. Människor som bor i krogtäta områden måste kunna få några timmars lugn och ro. Vi anser därför att det inte är motiverat att ge krogar tillstånd att hålla öppet dygnet runt. I den mycket hårda konkurrenssituation som råder i Stockholm är det inte troligt att alla krogar skulle välja att lägga sina stängningstider vid olika tider. Tvärtom är risken stor att allt fler skulle hålla öppet allt längre för att hänga med. De alkoholrelaterade sociala problem som många sent öppna krogar lätt kan föra med sig får inte heller glömmas bort. Vi vet att ökad tillgänglighet också leder till ökad konsumtion, som i sin tur leder till ökade missbruksproblem. Det bör, liksom idag, finnas möjlighet att ansöka om tillstånd att hålla öppet till 05.00, men stängningstider efter 01.00 i närheten av bostäder ska även fortsättningsvis behandlas mycket restriktivt.
Vidare är det viktigt att det finns tydliga regler för vad som gäller kring återkallelse av tillstånd. Det kan vara rimligt att införa ett mer graderat varningssystem än idag, så att exempelvis en erinran kan delas ut istället för en varning eller en återkallelse av tillståndet. De årliga omprövningarna av 05-tillstånden ska finnas kvar med syfte att sätta folkhälsan i första rummet.
Dnr 201-0002/2007
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per den 31 maj 2007.
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en ekonomi i balans verksamhetsåret 2007. Bedömningen grundas på beslut om justerad budget för 2007. Sammantaget bedöms att den egna driftverksamheten kommer att redovisa ett nollresultat. Därutöver prognostiseras 15,0 mnkr i outnyttjat anslag förutomlänsplacerade funktionshindrade. Dessa medel återredovisas till kommunstyrelsen i samband med bokslutet 2007.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 122-0328/2007
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som sitt yttrande över rapporten.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till revisionskontoret.
Revisionskontoret bedömer att det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är tillfredsställande och att styrning, uppföljning och kontroll är tillräcklig.
Revisionskontoret bedömer vidare att nämndens bokslut och räkenskaper inte är helt rättvisande. Investeringar till ett väsentligt värde har felaktigt belastat årets resultat. Revisionskontoret konstaterar att detta är en följd av brister i stadens regelverk och inte beror på nämndens handlande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 maj 2007.
Dnr 445-0360/2007
Socialtjänstnämnden beslutar för sin del att godkänna förslaget till nya avgifter.
Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.
Socialtjänstförvaltningen har i uppdrag att utreda och föreslå beslut om serveringstillstånd för restauranger i staden. Stöd för avgiftsuttag föreligger i 7 kap. 13 § alkohollagen. Avgifternas storlek ska följa den så kallade självkostnadsprincipen, dvs. avgifterna som tas ut ska motsvara den kostnad staden har för arbetet. Den senaste justeringen av avgifterna gjordes år 2004. På grund av utökade arbetsuppgifter och ökade ambitioner när det gäller service och tillsyn behöver nu en justering göras.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 maj 2007.
Dnr 119-0044/2007
Socialtjänstnämnden beslutar att godkänna socialtjänstförvaltningens yttrande enligt tjänsteutlåtande.
Sveriges länsstyrelser har under år 2006 gjort en uppföljning av kommunernas riktlinjer för insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Länsstyrelsen i Stockholms län har särskilt granskat Stockholms stads LSS-riktlinjer. Länsstyrelsen konstaterar att stadens riktlinjer är väl genomarbetade men fann ett par formuleringar som var tvetydiga och som kunde upplevas begränsande. Förvaltningen har tagit del av länsstyrelsens granskning och har förtydligat de punkter i riktlinjerna som länsstyrelsen fann tvetydiga.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 maj 2007.
Särkilt uttalande
Ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande. Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledmoten Gertrud Brorsson (mp) anslöt sig till uttalandet.
I det fall brukaren av en LSS-insats är ett barn eller ung person så måste biståndsbedömaren eller den som på socialtjänstens uppdrag utreder, bedömer och beslutar om LSS-insats, även träffa barnet/den unge i fråga. Det är viktigt att även de unga brukarna får möjlighet till delaktighet och inflytande över de beslut som i hög grad präglar deras vardag.
Det är viktigt att vårdnadshavare fortsatt ger sitt samtycke för placeringen eftersom brukaren, dvs. barnet, inte självt kan avge ett sådant formellt ställningstagande.
Det är även viktigt att barn med behov av LSS-insats som inte bedöms kunna bo hos sin familj i första hand erbjuds en boendelösning i någon annan familj. Att placera barn med dess behov ensamma, med dygnet-runt-vårdspersonal i lägenheter är aldrig acceptabelt. FN:s konvention om barnets rättigheter som Sverige har åtagit sig att efterleva på alla samhälleliga nivår, slår i sin preambel fast att varje barn har rätt att få växa upp i en familjemiljö och i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse.
Barnstöd Stockholm, svar på skrivelse från (s) och (v)
Dnr 119-0019/2007
Socialtjänstnämnden godkänner projektets fortsatta inriktning och ger förvaltningen i uppdrag att utveckla en central samordningsfunktion för gruppstöd i enlighet med tjänsteutlåtandet.
Socialtjänstnämnden godkänner att tjänsteutlåtandet avges som delrapport till Länsstyrelsen i Stockhoms län.
Socialtjänstnämnden ansöker om fortsatt utvecklingsbidrag från länsstyrelsen för ett andra år till projektet Central samordningsfunktion för gruppstöd enligt bilagda förslag till ansökan.
Socialtjänstnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen om Barnstöd Stockholm.
Paragrafen justeras omedelbart.
Vid socialtjänstnämndens sammanträde den 13 juni 2006 beslutades att inge ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsbidrag till ett projekt med syfte att utreda lämplig form för ett centrum för gruppstöd för barn och ungdomar som riskerar att fara illa. De grupper av barn som beskrivs i ansökan är barn till föräldrar med psykisk ohälsa, barn till föräldrar med missbruksproblem samt barn som har varit utsatta för att ha bevittnat våld i familjen.
Socialtjänstförvaltningen föreslår att staden inrättar en central samordningsfunktion för gruppstöd för utsatta barn och ungdomar. Samordnarens uppgift är att stärka och utveckla stadens samarbete med frivilligsektorn, fungera som länk till myndigheter och verksamheter som arbetar dagligen med barn och ungdomar eller deras föräldrar, sprida information om planerade gruppverksamheter på olika sätt, verka för metodutveckling och system för utvärdering av gruppverksamheter och uppföljning.
Förvaltningen föreslår att ansökan om utvecklingsbidrag för ett andra projektår inlämnas till länsstyrelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 maj 2007.
Socialtjänstnämnden avslår förslag till projektets fortsatta inriktning och ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en mer hållbar plan för arbetet med utsatta barn och ungdomar enligt det tjänsteutlåtande som drogs tillbaka vid sammanträdet den 22 mars 2007.
Socialtjänstnämnden avslår förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen om Barnstöd Stockholm.
Socialtjänstnämnden beslutar att verksamheten ska utvärderas av oberoende forskare.
I övrigt anförs följande.
Det nya förslaget som nu finns om gruppstöd för utsatta barn har fjärmat sig långt ifrån den skrivelse som (s) och (v) lämnade under hösten 2006. I de nya skrivningarna och förslagen hamnar man dessutom mycket långt ifrån de erfarenheter som gjordes inom Barnstöd Stockholm.
Vi kan tydligt se att de nya skrivningarna är klart påverkade av majoritetens syn på socialt arbete. De erfarenheter som gjordes genom ”Barnstöd Stockholm” lägger en god grund för det fortsatta arbetet. Pilotprojektet i Hässelby-Vällingby inom Barnstöd Stockholm visar vikten av ett brett arbete. Att inte följa upp det arbetet och säkerställa stödet till barnen är ett slöseri med kommunala resurser och dessutom förödande för det fortsatta arbetet med utsatta barn.
Stockholm är landets största kommun men bygger inte upp en egen solid verksamhet för att garantera evidensbaserat arbete med utsatta barn i samverkan med frivilligorganisationerna. Både Ersta Vändpunkten och Rädda Barnen utbildar gruppledare och hade varit utmärka samarbetspartners i detta arbete. I de skrivningar som nu finns nämns frivilligorganisationerna enbart som ett begrepp.
Ingenting i ärendet återspeglar hur arbetet ska organiseras. Ska barnen åka kors och tvärs i staden till organisationerna? Vem ska handleda? Var finns helhetsansvaret och vem värnar om likställighetsprincipen? Man för över ansvaret för att driva denna oerhört viktiga verksamhet på frivilligorganisationerna, som återigen ska söka medel för en verksamhet som borde vara en kommunal kärnverksamhet. Det är det enda som gagnar långsiktighet, kontinuitet och ett evidensbaserat arbete. Nu är det ytterst oklart hur verksamheten kommer att gestalta sig.
I den förra ärendet som drog tillbaka fanns en tydlig viljeinriktning att Stockholm skulle bli en av många kommuner som hade en egen verksamhet för gruppverksamhet, utbildning och kompetensförstärkning när det gäller utsatta barn. Vi anser att det ärendet är en mycket bättre utgångspunkt för det fortsatta arbetet än det ärende som nu presenteras för nämnden.
Det ska även förtydligas att vuxenenheterna inom socialtjänsten bär ett stort ansvar, eftersom de möter barnens föräldrar på beroendeenheterna och inom socialpsykiatrin. Även förskolan och skolan måste hitta rutiner tillsammans med socialtjänsten för att nå barn i riskmiljöer.
Barngrupper är oerhört viktiga, men minst lika viktigt är att staden kontinuerligt utbildar de yrkesgrupper som möter barn i sin vardag så att de har kännedom om de rutiner som krävs för att upptäcka barn i riskmiljöer
Det är även väsentligt att ta del av den forskning som professor Thomas Lindstein har genomfört på Ersta Vändpunkten. Den forskningen visar tydligt vad som behövs i arbetet med utsatta barn. Även utbildningsfrågan är viktig att organisera.
Inför arbetet med att starta ett stödcentrum för barn är det angeläget att förutsättningarna blir så gynnsamma som möjligt, till exempel bör tidsramarna ses över för gruppledarna. Stödgrupperna måste också vara geografiskt lättillgängliga, speciellt för de mindre barnen.
De direktiv som vi anser ska styra det fortsatta arbetet med gruppstöd för utsatta barn har på ett utmärkt sätt formulerats i det tidigare ärendet under rubriken Förvaltningens synpunkter och förslag, sidan åtta och nio, bilaga.
BILAGA OM DIREKTIV
Barnperspektivet ska genomsyra stadens samtliga verksamheter och ett särskilt fokus ska sättas på de mest utsatta barnen. Förvaltningen kan konstatera att barns utsatthet på grund av föräldrars missbruk, psykiska ohälsa och/eller våldsproblematik är stor.
Att möta barn i grupp för att ge stöd och stärka barnets möjligheter till begriplighet och minska känslor av utsatthet har erbjudits barn i Sverige sedan slutet av 80-talet. Flera städer i Sverige erbjuder denna form av stöd i kommunal regi. Stockholms stad har dessvärre inte lyckats med att på bredare front erbjuda gruppstöd.
Frivilligsektorn har gått i bräschen för arbetet med utsatta barn i grupp i staden och gör fortsatt stora insatser. I en stad av Stockholms storlek måste förvaltningen dock konstatera att det är nödvändigt och önskvärt med flera aktörer. Ingångarna och kontaktytorna ska vara många för de barn som behöver hjälp. Det kan endast ses som en fördel om utbudet är varierat.
Projektet Centrum för gruppstöd arbetar enligt de övergripande målen:
· att all stadens verksamhet inom individ- och familjeomsorgen ska genomsyras av ett barnperspektiv.
· att stadens erbjudande om gruppstöd för barn ska vara kontinuerligt och stadigt, lika självklar som t.ex. insatsen kontaktfamilj.
· att hitta en hållbar organisation så att arbetet med stödgrupper inte vilar på eldsjälar och tillfälliga projekt.
· att kontaktytorna/ingångarna till stöd för utsatta barn ska vara många.
· att gruppstöd ska ses som ett tillskott och en resurs för socialsekreterarna och andra medarbetare.
· att arbetet med gruppstöd kommer att leda till en naturlig kompetenshöjning i arbetsgrupperna inom socialtjänsten.
· att stadens samarbete med frivilligsektorn innebär fler möjligheter för utsatta barn att få stöd.
Projektet Centrum för gruppstöd arbetar under våren med :
· att utarbeta rutiner för rekrytering till stödgrupper
· att följa riktlinjearbetet för de olika programområdena på socialtjänstförvaltningens stab, för att säkerställa att barnperspektivet har en fortsatt hög prioritet
· att delta vid informations och utbildningstillfällen för de olika programområdena
· att kartlägga alla redan utbildade gruppledare som arbetar inom staden och som är verksamma eller ej verksamma som gruppledare idag
· att tillse att utbildning erbjuds i de fall som behövs
· att teckna avtal med de gruppledare som kan påbörja grupper under hösten
· att stärka nätverk av redan verksamma gruppledare samt ”bygga på” med nya gruppledare
· att se till att det finns lämpligt material och lösa andra praktiska frågor
· att upprätta en hemsida för information om pågående grupper
· att genomföra en omfattande informationsinsats inför uppstarten av grupper
· att arbeta för att parallella föräldragrupper skall startas
· att organisera handledningsgrupper för verksamma gruppledare
· att organisera stadens samarbete med frivilligsektorn i arbetet med gruppstöd till utsatta barn
· att organisera bokning av lokaler för gruppverksamhet.
Förvaltningen föreslår i detta tjänsteutlåtande/inriktningsärende att staden inrättar en central organisation med en samordnarfunktion samt fasta gruppledare tillika ”ambassadörer”. Ambassadörskapet kommer att bestå av återkommande informationsarbete till t.ex. handläggare på sektioner för missbruk och ekonomiskt bistånd, barnomsorg och skola samt landstingets vuxenpsykiatriska mottagningar. Detta i syfte att säkerställa att rekrytering till grupperna sker.
Till den centrala organisationen ska gruppledare knytas på timmar. De ”fasta gruppledarna ” kommer att verka som mentorer, vilket leder till att oerfarna gruppledare kommer att ges möjlighet att hålla sin första grupp med en erfaren gruppledare.
Centrum för gruppstöd ska ha som uppgift att samordna stadsdelarnas arbete med gruppstöd för utsatta barn. Centrum för gruppstöd kommer förutom samordning att kunna tillhandahålla utbildning, metodutveckling samt uppföljning och utvärdering av verksamheterna. Det är förvaltningens avsikt att före sommaren 2007 återkomma till nämnden med ett konkret förslag till uppbyggnad av Centrum för gruppstöd samt preliminära kostnadsberäkningar. Med denna inriktning bör frågan kunna beaktas i stadens budget 2008.
Förvaltningen föreslår vidare att ansökan om utvecklingsbidrag för ett andra år till projektet Centrum för gruppstöd inlämnas till länsstyrelsen enligt bilagt förslag till ansökan. Medel bör avsättas till en samordnande funktion inom Stockholms stad för verksamhetsstöd till stadsdelsförvaltningarnas arbete med stödgrupper för utsatta barn.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Mycket inom forskningen pekar att barn i familjer där det förekommer missbruksproblem, psykiskt funktionshinder eller våld i högre grad riskerar att själva utveckla olika former av psykosociala problem. Det har visat att tidiga stödinsatser för dessa barn har både skyddande och positiva effekter, och det finns ett antal aktörer inom ideell, privat och offentlig sektor som varit föregångare och utvecklat framgångsrika metoder på området.
I dagsläget ser det mycket olika ut mellan stadsdelarna när handlar om att erbjuda stöd till de barn och ungdomar som är drabbade. Beroende på var familjerna bor har alltså barnen olika förutsättningar att få hjälp och stöd. Detta är inte acceptabelt. Därför är det viktigt att socialtjänstförvaltningen utvecklar arbetsmodeller som säkerställer att barn och ungdomar får stöd oavsett var i staden de bor.
Genom att inrätta en för staden central samordningsfunktion kan vi upphandla och/eller utveckla samarbetsmodeller som säkerställer att barn och ungdomar får det stöd de behöver, oavsett i vilken stadsdel de bor.
Ersättaryttrande
Ersättaren Cecilia Önfelt (c) lämnade följande ersättaryttrande.
Jag ansluter mig till det särskilda uttalande som lämnades av ordföranden Ulf Kristersson m.fl (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd).
Dnr 105-0332/2007
Socialtjänstnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till beslut
Socialtjänstnämnden utser följande personer att ingå i styrgrupp för utredningen
Ordförande
Ulf Kristersson (m), socialborgarråd
Ledamöter
Kristina Alvendal, integrationsborgarråd (m)
Lotta Edholm, skolborgarråd (fp)
Arhe Hamednaca, socialtjänstnämnden (s)
Nominering saknas, oppositionen
Fredrik Jurdell, stabschef socialtjänstförvaltningen
Thomas Persson, förvaltningsdirektör utbildningsförvaltningen
Soley Aksöz, projektledare, Järvalyftet
Margareta Linderoth, chef för länskriminalen i Stockholm
Kommunfullmäktige beslöt den 16 april 2007 i samband med behandlingen av Stockholms stads reviderade program för kvinnofrid att ge socialtjänstnämnden i uppdrag att göra en stadsövergripande kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Stockholm, samt av sådana hedersrelaterade inskränkningar som begränsar barns, ungdomars och kvinnors personliga rörelsefrihet. Socialtjänstnämnden ska samtidigt återkomma till fullmäktige med förslag om former för hur kunskap om barns, ungdomars och kvinnors rättigheter enligt svensk lagstiftning effektivast ska överföras till människor som har flyttat till Sverige, men som kan antas ha bristande kunskaper och erfarenheter av sådan rättighetslagstiftning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 maj 2007.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut samt att utse en styrgrupp för utredningen.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) och ledamoten Gerstrud Brorsson (mp) föreslog att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade därutöver ett förslag till beslut och föreslog nämnden att besluta enligt detta förslag om nämnden skulle besluta att behandla ärendet vid dagens sammanträde.
Ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) anslöt sig till den andra beslutssatsen och sista stycket i vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) förslag till beslut.
Ordföranden tog först upp förslaget att bordlägga ärendet.
Nämnden beslutade utan omröstning att ärendet skulle behandlas vid dagens sammanträde.
Ordföranden tog därefter upp förslaget att tillsätta en styrgrupp för utredningen.
Nämnden beslutade enligt förslaget.
Ordföranden föreslog därefter att vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) förslag, till vilket ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) delvis anslutit sig, skulle avslås.
Nämnden beslutade utan omröstning att avslå förslaget.
Nämnden beslutade därefter utan omröstning att utse en styrgrupp enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande. Ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt förslag att ansluta sig till den andra beslutssatsen och sista stycket i vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) förslag.
Socialtjänstnämnden beslutar att ge socialtjänstförvaltningen i uppdrag att återkomma med ett förslag till uppdragsplan och offert för kartläggningen om hedersrelaterat våld.
Socialtjänstnämnden beslutar att tillsätta en tvärpolitisk styrgrupp med representanter från alla partier i nämnden.
Förvaltningen beskriver i tjänsteutlåtandet att det finns metodmässiga svårigheter när det gäller kartläggningar av hedersrelaterat våld. Det är därför desto viktigare att förvaltningen snarast återkommer till nämnden med ett förslag till en tydlig uppdragsplan för arbetet samt en offert för den kartläggning som ska göras, till exempel på liknande sätt som gjordes för kartläggningen av personer med psykiska funktionshinder och deras behov av insatser.
Vi vill också framhålla att metodfrågor, avgränsningar och tillvägagångssätt i första hand är en fråga för professionen och inte en politisk fråga. Politiken ska besluta om mål och resurser för kartläggningen medan tjänstemännen har att arbeta med hur uppdraget ska utföras. I den mån utförandet får betydelse för resurstilldelningen ska frågan återföras till nämnden.
Hedersrelaterat liv och våld är en fråga som är ständigt aktuell och som självklart hänger ihop med attityder till kvinnor, barn och ungdomar. Barnperspektivet får aldrig sättas på undantag utan barns rättigheter ska vara självklara, det gäller alla barn. I denna fråga är många engagerade och det är därför självklart att alla partier i nämnden har möjlighet att följa arbetet i en tvärpolitisk styrgrupp.
Det är en god tradition i socialtjänstnämnden att arbeta med styr- och arbetsgrupper som är tvärpolitiskt sammansatta, exempelvis gällde det arbetet med folkhälsoprogrammet och missbruksfrågorna under den föregående mandatperioden.
Ledamöterna Tomas Rudin (s) lämnade följande särskilda uttalande.
Jag uppmanar socialborgarrådet att överväga en adjungering av representanter från de partier som nu inte är representerade i styrgruppen.
Dnr 105-0003/2007
Socialtjänstnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att teckna avtal med Migrationsverket om upp till 30 platser för ensamkommande flyktingungdomar som fått permanent uppehållstillstånd (PUT).
Socialtjänstnämnden ger, under förutsättning att beslut fattas av kommunstyrelsen, socialtjänstförvaltningen i uppdrag att inom Stockholm HVB barn och ungdom organisera boende enligt föreslagen modell och finansiering.
Socialtjänstnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att stadens rutiner för återsökning och fördelning av ersättning från Integrationsverket (Migrationsverket från 1 juli 2007) för kostnader som har direkt samband med barnets boende och omvårdnad för ensamkommande barn mellan 0-20 år med permanent uppehållstillstånd, ändras så att den enhet som har uppburit kostnaderna för barnets vård och boende återsöker och tar emot ersättningen.
Stadsdirektör Irene Lundqvist Svenonius uppdrog i december 2006 åt förvaltningschef Dag Helin, socialtjänstförvaltningen, att under våren 2007 utreda hur staden ska lösa behoven av boende för ensamkommande barn och ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd.
Från den 1 juli 2006 ska boende för ensamkommande barn tillhandahållas av kommuner som träffat överenskommelse därom med Migrationsverket. Stockholms stad har tecknat överenskommelse med Migrationsverket om sammanlagt 25 platser, fördelade på två grupphem för ensamkommande asylsökande barn över 14 år. När ungdomarna beviljas permanent uppehållstillstånd (PUT), ska han/hon flytta från grupphemmet och nya insatser efter barnens/ungdomarnas behov ges. Tjänsteutlåtandet innehåller förslag på fortsatta boendeformer för denna grupp ungdomar.
Dnr 119-0107/2007
Socialtjänstnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
Vid socialtjänstnämndens sammanträde den 22 mars 2007 överlämnades en skrivelse från miljöpartiet om ensamkommande flyktingbarn och Barnens ö till förvaltningen för beredning.
För de barn och ungdomar som kommer till Stockholm och söker asyl är det viktigt att de bor och vistas under så normala förhållanden som möjligt med närhet till skola, socialtjänst, god man och andra samarbetspartners. De två gruppboenden som socialtjänstförvaltningen driver är ändamålsenliga och uppfyller dessa krav. Förslag om ytterligare boendeformer för ungdomar som erhållit permanent uppehållstillstånd lämnas till socialtjänstnämndens sammanträde i juni. För dessa boendeformer finns lämpliga lokaler tillgängliga.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd) och ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd) och ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) förslag till beslut.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstämnden beslutar att återremittera ärendet för en mer noggrann analys om hur Barnens ö kan användas tillsammans med andra samhällsfunktioner för ensamkommande flyktingbarn
När man kommer som flykting är mottagandet i det nya landet av stor vikt för att inte upplevelsen av nya kränkningar ska upplevas som alltför jobbiga.
När man kommer som ensamt barn är behovet av trygghet ännu viktigare redan vid ankomsttillfället. Barnets trygga punkt måste stå i centrum och deras behov av samhällsfunktioner i övrigt bör anpassas därefter.
Dnr 105-0319/2007
Socialtjänstnämnden godkänner för egen del stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda beslut, kvartal 1 2007.
Socialtjänstnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda beslut till kommunfullmäktige.
Enligt socialtjänstlagen (SoL) är kommunerna skyldiga att anmäla alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut som inte verkställts på nytt efter det att verkställigheten avbrutits.
Kvartal 1 2007 rapporterade stadsdelsnämnderna 16 ej verkställda beslut och 2 avbrott i verkställigheten inom stadens funktionshinderomsorg samt 16 ej verkställda beslut och 4 avbrott i verkställigheten inom stadens individ- och familjeomsorg. Sex stadsdelsnämnder samt socialtjänstnämndens enhet för hemlösa har inga ej verkställda beslut att rapportera.
Antal ej verkställda beslut och avbrott i verkställigheten har minskat både inom funktionshinderomsorgen och inom individ- och familjeomsorgen. Kontaktperson är den insats som har flest antal ej verkställda beslut. Inom individ- och familj gäller 15 av 16 ej verkställda beslut kontaktperson.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi får en värdefull kunskap genom rapporteringen av ej verkställda beslut. De stadsdelsnämnder som inte uppfyller sina åtaganden bör självklart följas upp. Vi delar förvaltningens uppfattning att tid och resurser måste ges till rekrytering av kontaktpersoner. Insatsen kontaktperson är lika viktig som andra behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen. Behovet av regelbundna rekryteringskampanjer bör övervägas liksom insatser för att tillförsäkra pojkar samma möjlighet att få kontaktpersoner som flickor.
Dnr 119-0335/2007
Socialtjänstnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om 165 tkr för utvärdering av det lokala drogförebyggande arbetet i Stockholm.
I februari 2001 beslutade regeringen om en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. Stockholms stad har, efter årliga ansökningar, av länsstyrelsen beviljats sammanlagt 16 mnkr i utvecklingsmedel för anställning av samordnare i samtliga dåvarande 18 stadsdelsområden i Stockholm under åren 2002 till och med 2005. Socialtjänstnämnden har skjutit till motsvarande medel i egeninsats. För att samla erfarenheterna kring Stockholms stora satsning på preventionssamordnare har professor Anders Romelsjö utformat en studie som kommer att fungera som en slutrapport kring hela detta arbete. Förslaget är att via medel från länsstyrelsen och lika mycket från socialtjänstnämndens budget finansiera utvärderingen. Den totala kostnaden uppgår därmed till 330 tkr.
Svar på remiss från Socialdepartementet
Dnr 106-0297/2007
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Regeringen beslutade den 21 april 2005 att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, Socialdepartementet, med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken. Tjänsteutlåtandet är ett remissvar på arbetsgruppens slutrapport ”Ett uppföljningssystem inom barnpolitiken” Ds 2007:9. En allvarlig brist som klarläggs i rapporten är avsaknaden av indikatorer på kommunal och regional nivå vad gäller samhällets stöd och skydd till barn. Arbetsgruppen uttrycker att det befintliga statistiska underlaget om exempelvis barn som omhändertas av socialtjänsten, eller barn som upplever eller utsätts för våld i familjen, ger en otillräcklig bild av situationen i Sverige för barn i utsatta situationer. Det är angeläget med såväl förbättrad statistik som fler fördjupade undersökningar om dessa barns levnadsvillkor.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag. Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) anslöt sig till förslaget.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut tillförmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut
Vi välkomnar att förvaltningen tillstyrker regeringens diverse uppdrag till olika aktörer för att bättre synliggöra behov och villkor för barn som lever i familjer som riskerar att vräkas, för asylsökande barns villkor och för barn som lever i familjer där det förekommer misshandel/våld. Vi vill därutöver särskilt betona nedanstående.
Det påstås att det saknas möjligheter att beskriva yngre barns levnadsvillkor eftersom de yngsta mer sällan förekommer i offentliga register och att det är svårare att intervjua små barn. Det finns dock data såsom gruppstorlek och personaltäthet i förskoleverksamheter. Dessutom måste enligt vår mening samhällets ambitionsnivå vara högre än att acceptera att bara för att det inte finns data så kan vi inte synliggöra dessa barns villkor och behov. Vi anser att förvaltningen borde återkomma med förslag på hur de allra yngsta barnens villkor bättre kan belysas, just av den anledningen att det idag är svårt att synliggöra dem genom statistik.
Vad gäller avsaknaden av möjlighet att granska kvaliteten i insatser/ verksamheter för barn, så ser vi ett stort behov av att utveckla sådana indikatorer. Att Socialstyrelsen jobbar med detta är bra, men det vore också värdefullt att få en redovisning av hur kvalitetsindikatorer kan utvecklas i Stockholms stads insatser/verksamheter för barn och unga. Hur kan till exempel statistik över anmälningar till socialtjänsten och kvalitet i beslut om efterföljande insatser samlas in? Det vore också bra om förvaltningen kunde komma med förslag på hur de indikatorer som man anger som omöjliga att redovisa på kommunal nivå, kan redovisas. Vilka system behöver utvecklas och vilka rutiner behöver tillkomma/utvecklas för att kunna klara en sådan redovisning?
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 106-0325/2007
Kommunfullmäktige har i budgeten för 2007 givit kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra ett särskilt program avseende Järvafältet, det så kallade Järvalyftet. Förvaltningen anser att Järvalyftet är ett bra initiativ. Det är viktigt att använda stadens och samhällets resurser så effektivt som möjligt. Om Järvalyftet ska nå sitt mål att medverka till en bättre och mer långsiktig social och ekonomisk utveckling för boende i Järvaområdet är det viktigt med en omsorgsfull planering. Man bör göra såväl analyser inom de olika delområdena för satsningen som ta fram tvärsektoriella kunskapsunderlag för att få ett helhetsperpektiv innan beslut tas om insatser och investeringar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 maj 2007.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledmöterna Tomas Rudin m. fl. (s) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att delvis bifalla socialtjänstförvaltningens förslag till svar på remissen.
Socialtjänstnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att göra en plan för Järvabornas inflytande och beslutsmöjligheter i programmet.
För att ett program som är tänkt att stärka ett område ska lyckas är det en viktig förutsättning att de som bor i området är med från början och utformar programmet. En bred diskussion med såväl medborgare som alla partier i staden måste bli verklighet om de som bor på Järvafältet ska ha en tilltro till politiska beslut.
Vi kan för närvarande inte se Järvalyftet som något annat än ett ganska tillfälligt projekt som inte kommer att rubba de kraftigt segregerande krafterna i samhället. För att öka integrationen måste vi istället ha en långsiktig plan med kraftiga förstärkningar av den reguljära budgeten, ökad socialekonomisk tyngd i resursfördelningen samt en utbyggd infrastruktur i ytterstaden.
Vi måste rusta upp bostäderna, bygga fler bibliotek, ungdomshus och kulturhus samt anlägga fler idrottsplatser och idrottshallar. Vi måste satsa stort på förebyggande insatser för barn och unga, stärka barns och kvinnors rättigheter, arbeta mot missbruk och kriminalitet bland ungdomar samt se till att fler arbetsplatser etableras i ytterstaden.
Boende måste få ett verkligt inflytande över samhällsplaneringen i sina stadsdelsområden. De kommunala bostadsföretagen behöver decentraliseras och de boende beredas plats i lokala styrelser. Skolorna måste få reguljära tillskott i budgeten så att de kan anställa de bästa lärarna och bli till stadens bästa skolor. Ungdomarna måste få möjlighet till inflytande och ansvar i sitt bostadsområde och i sin stadsdel så att de känner att de räknas och kan känna framtidstro.
Vi behöver en obligatorisk bostadsförmedling som kan förmedla lägenheter både från privatvärdar och allmännyttan i hela staden, bygga fler hyresrätter i innerstan och ta bort alla regler som begränsar människors möjlighet att hyra en bostad. Människor måste friges från den stadsdelsarrest som de borgerliga partierna infört genom att begränsa rätten till SL-kort.
Stadsdelsnämnder, centrala nämnder och bolag behöver hitta ett hållbart sätt att kontinuerligt samverka med varandra utifrån ett medborgarperspektiv. Vi måste öka den lokala demokratin genom att återinföra 18 stadsdelsnämnder. Skolorna måste återföras till stadsdelsnämnderna för att fortsätta och fördjupa samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst.
Vad vi minst av allt behöver är den övertro på privatiseringar och utförsäljning av allmännyttan som är en av grundstommarna i Järvalyftet. Vi behöver inte heller ödsla resurser på att uppfinna nya arbetsmarknadsinsatser utan kan bygga vidare på det som finns och som visat sig vara framgångsrikt. Vi kan också fortsätta att satsa permanenta resurser på de framgångsrika språksatsningar som gjordes förra mandatperioden under stadsdelsförnyelsen.
Ledamöterna Tomas Rudin m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
Socialtjänstnämnden beslutar att att föreslå kommunstyrelsen att integrationsberedningen och/eller presidierna i de berörda stadsdelsnämnderna utgör en politisk styrgrupp
En storsatsning på trygghetsskapande åtgärder på Järvafältet drogs igång redan under vår förra mandatperiod genom det uppdrag som bostadsbolagen fick i syfte att ta ett ökat ansvar för den sociala och ekonomiska utvecklingen i vissa stadsdelar. Svenska Bostäder presenterade då Järvasatsningen och erforderliga resurser avsattes i Svenska Bostäders styrelse redan före valet så vi kan konstatera att majoritetens lösningar inte särskilt nydanande och tar inte heller hänsyn till det arbete som tidigare har gjorts i området.
Man missar dock en synnerligt viktig poäng när man presenterar ytterligare ett projekt. Det har gjorts många satsningar för att minska klyftorna i den här staden. Alla har de haft den gemensamma nämnaren att vara projektinriktade, med tillfälliga pengar och tillfälliga lösningar. Vi anser att projektterminologin borde undvikas och att man istället borde ha ett mer långsiktigt fokus på att verkligen förändra.
Vi anser inte att det behövs ytterligare en grupp för att leda arbetet med Järvalyftet. Integrationsberedningen ligger direkt under kommunstyrelsen och är väl lämpad att leda arbetet framöver. Givetvis måste stadsdelsnämnderna vara med i det arbetet och ingå i en styrgrupp. Kunskapen om Järvafältet finns framförallt hos de lokala politikerna.
För att stärka ett visst område i staden så är det en viktig förutsättning för framgång att de som bor i området är med från början och ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Därför anser vi att en bred diskussion med medborgarna måste till.
Bostadsbeståndet på Järvafältet vittnar om eftersatt underhåll. Lösningen är dock inte att ombilda fastigheterna till bostadsrätter, som ökar de sociala och ekonomiska skillnaderna i staden istället för att minska dem. Det handlar snarare om att rusta upp fastigheterna så att bostadsstandarden är bra för alla. Flera bostadsaktörer finns redan idag, till exempel har halva beståndet av allmännyttan i Husby sålts och ägs i dag av Wallenstam. Den återstående allmännyttan behövs då för att staden ska kunna garantera att det finns hyresbostäder som alla har möjlighet att bo i. Däremot är det viktigt att bygga radhus eller stadsvillor i området. Detta skulle kunna möta behovet av större bostäder i området då det råder brist på det.
Att införa särskilda regler som innebär att människor ekonomiskt bistånd förnekas hyreskontrakt är att stänga de människor som har behov av störst stöd ute från bostadsmarknaden. Dessa tillämpningsregler kan inte anses främja integrationen. Man förfasas över den borgerliga majoritetens nästa steg. Tänker man förneka hyreskontrakt även till arbetslösa eller sjuka? Bostaden är en social rättighet. Vi anser därför att även ekonomiskt bistånd skall räknas som inkomst.
Järvafältet förknippas ibland med otrygghet. Men bilden av att ingenting görs eller har gjorts för att öka tryggheten i stadsdelarna kring Järvafältet är dock långt ifrån sanningen. Det finns ett etablerat arbete som har bedrivits i samverkan mellan Västerortspolisen, socialtjänsten och skolorna med syfte att arbeta med ungdomsbrottslighet. Det är viktigt att det arbetet får fortsätta och vidareutvecklas eftersom ungdomsbrottslighet bäst bekämpas med långsiktiga förebyggande insatser, inte enbart genom ”synliga poliser, snabba, tydliga insatser” som nämns i Stadsledningskontorets dokument om Järvalyftet.
När det gäller den fysiska miljön så har arbetet bedrivits och ska bedrivas tillsammans med medborgarna. De som bor i området vet bäst vilka åtgärder som bör utföras för att öka tryggheten.
Arbetet med kvinnofrid måste fortsätta i stadsdelarna kring Järvafältet. Även inom detta område tog vi i den förra majoriteten initiativ till olika metoder, som ett exempel kan nämnas Relationsvåldscentrum.
Arbetsmarknadsfrågorna är oerhört viktiga i området. Det verkar finnas ett behov hos den nya majoriteten att uppfinna hjulet på nytt, vilket är väldigt resurs- och tidskrävande. I Järvaområdet finns det redan ett etablerat sätt att arbeta med att få människor i arbete. Vi anser att verksamheter såsom Stockholm matchning, Lunda Nova med flera ska få fortsätta sitt framgångsrika arbete.
När det gäller de allmänna kommunikationerna är inte svaret på integration att prioritera fler busslinjer utan att återinföra den enhetstaxa som majoriteten i landstinget tog bort. Då får fler människor råd att använda kollektivtrafiken. Dessutom bör SL- kort beviljas alla som uppfyller villkoren för ekonomiskt bistånd, så att de inte drabbas av stadsdelsarrest. Om man för politik som syftar till att människor kommer i arbete så bör man också ge förutsättningar till att aktivt kunna söka arbete i hela länet.
Det är också av yttersta vikt att det finns samlingslokaler i stadsdelarna. Det är viktigt för ett levande föreningsliv och ett rikt kulturliv att det finns lokaler som föreningarna har råd att efterfråga, men majoriteten började mandatperioden med att höja hyrorna till samlingslokaler. Detta rimmar illa med integrationstanken. Även ungdomarna behöver samlingslokaler i stadsdelarna, de skall inte behöva samlas på torgen. Vi åtgärdade bristerna på detta område under förra mandatperioden, men majoriteten tycks anse att samlingslokaler inte är en viktig fråga.
Socialtjänstnämnden beslutar att i stort godkänna tjänsteutlåtandet.
Socialtjänstnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att en plan ska göras för Järvabornas inflytande och beslutsmöjligheter i programmet.
För att program för att stärka ett visst område i kommunen ska lyckas så är det en viktig förutsättning för att det ska lyckas att de som bor i området är med från början och utformar programmet. Tyvärr har vi också sett allt för många kortsiktiga projekt som utgår från att man lovar medborgarinflytande och upplyft av förorterna för att efter ett val totalt ändra riktning. En bred diskussion med såväl medborgarna men även med alla partier i staden måste nu börja bli verklighet om de som bor på Järvafältet ska ha en tilltro till politiska beslut.
Det är inte heller obekant att tron på partierna sviktar i hela samhället – och i synnerhet i Järvastadsdelarna. En utveckling av demokrati och egenmakt i området måste finnas med om denna trend ska brytas.
Detta skulle kunna ske genom två grepp. Båda har hämtats bla från idéarbetet som redovisades av SKL:s demokratiberedning 2003-2007 på demokratidagen i januari 2007.
Ett skulle vara utveckling av en reell konsultationsprocess med de boende. Förebilder finns att hämta i Kanada.
Ett annat grepp skulle vara utveckling av s.k. medborgarsstyrelser i kommunens bostadsbestånd i Järva. Dessa styrelser skulle kunna ha ett eget budget- och verksamhetsansvar. Dessutom borde valet till styrelser ske på basis av rena personval bland de boende.
Vad som mest behövs för de som bor runt Järvafältet är arbetstillfällen. Det gäller både det att folk behöver få möjlighet till egen försörjning genom arbete och att fler arbetsplatser kommer till i området, framförallt på södra sidan.
Det är viktigt att alla de goda krafter som finns där ska få stöd och möjlighet att leva vidare. Ett bra exempel är de krafter nedifrån som fanns på Lunda nova. Vi kan bara beklaga att den kompetensutveckling som fanns vid Lunda Nova där nu är nedlagt.
Dnr 402-0343/2007
Socialtjänstnämnden beslutar att godkänna lägesrapporten.
Socialtjänstnämnden beslutar överlämna ärendet till stadsdelsnämnderna för kännedom.
Förvaltningen lämnar årligen, vid junisammanträdet, en översiktlig lägesrapport till nämnden om arbetet inom området hemlöshet. Rapporten innehåller en nulägesrapportering om boenden, dagverksamheter, verksamheter och projekt m.m. Vidare innehåller rapporten en sammanställning med kommentarer av de olika uppdrag m.m. som förvaltningen har att arbeta efter.
Under förra mandatperioden lyckades vi vända trenden, färre var hemlösa och vi fick fram många fler försöks - och träningslägenheter. Fler och fler före detta hemlösa fick en egen lägenhet. Vi är oerhört oroliga över hur de borgerliga partierna nu säljer ut stadens bostäder samtidigt som räntesubventionerna har strypts på nationell nivå. Den borgerliga bostadspolitiken kommer att öka svårigheterna för dem som befinner sig i marginalen till att få en bostad. Vi är även oerhört oroade över antalet unga hemlösa som har ökat.
Ledmöterna Tomas Rudin m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är glädjande att se att antalet hemlösa har minskat mellan 2004 och 2006 och att boendeplatserna också ökar. Även om det finns mycket kvar att göra så anser vi att detta är en mycket positiv utveckling som visar att den politik som har bedrivits de senaste åren har varit framgångsrik.
Att minska hemlöshet handlar om att gå från tillfälliga och kortsiktiga nattlogilösningar till permanenta bostäder med målet om ett eget kontrakt. För att motverka hemlöshet är det viktigt att ha kvar och bygga fler hyresrätter.
Ett nödvändigt första steg till ett eget boende tas via hyresrätter i form av försöks- och träningslägenheter. De senaste åren har stadens bostadsbolag stått för mellan 97 och 98 % av de levererade försöks- och träningslägenheterna. När de borgerliga nu väljer att istället för att satsa på hyresrätten som boendeform, sälja ut stadens hyresrätter till underpris, så är det uppenbart att staden förlorar viktiga verktyg för att bekämpa hemlösheten.
Dnr 402-0119/2007
Socialtjänstnämnden beslutar fördela av kommunstyrelsen beviljat tilläggsanslag för 2007 till organisationer som driver akut- och korttidsboenden för hemlösa enligt nedanstående:
· Frälsningsarméns akut- och korttidsboende i Midsommarkransen, 645 tkr.
· Ny Gemenskaps korttidsboende Kammis, 225 tkr.
· Stockholms Stadsmissions akutboende för män Bostället, 645 tkr.
· Stockholms Stadsmissions akutboende för kvinnor Bostället, 385 tkr.
Socialtjänstnämnden beviljar ekonomiskt stöd till utomstående organisationer som tillhandhåller akut- och/eller korttidsboenden för hemlösa i Stockholms stad. Det från nämnden erhållna stödet är ett komplement till respektive organisations faktiska kostnad för verksamheten. Därutöver tar respektive organisation ut avgifter från placerande förvaltning. I socialtjänstnämndens budget för innevarande år ingår en hemställan hos kommunstyrelsen om 1 900 tkr för att kunna höja anslaget proportionellt till de organisationer som driver akut- och korttidsboende för hemlösa i staden. Kommunstyrelsen beslutade den 18 april 2007 att socialtjänstnämnden erhåller dessa medel. Förvaltningen föreslår därför i linje med budgetens intention att fördelningen ska ske proportionellt i förhållande till det tidigare beviljade anslaget.
Dnr 445-0382/2007
Socialtjänstnämnden ansöker hos Länsstyrelsen i Stockholms län om 390 tkr till fortsatt utveckling av STAD-samarbetet.
Socialtjänstnämnden ansöker hos Länsstyrelsen i Stockholms län om 450 tkr för utveckling av ansvarsfull alkoholservering i studentmiljö.
Sedan flera år tillbaka pågår ett omfattande utvecklingsarbete kring ansvarsfull alkoholservering i Stockholms stad, det s. k. STAD-samarbetet (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem). Föreliggande ansökningar avser verksamhet som dels fullföljer redan påbörjade insatser, dels sprider arbetssättet till alkoholservering i studentmiljö
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 juni 2007.
Dnr 402-0323/2007
Socialtjänstnämnden godkänner ansökan om stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg för äldre från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fördela medel för att stödja kommuner i deras arbete med att utveckla vård och omsorg om äldre. I Stockholms stad inges en gemensam ansökan av äldreförvaltningen. Gamlebo äldreboende har ansökt om 295 tkr. De flesta boende på Gamlebo har ingen kontakt med släktingar eller vänner efter år av missbruk och hemlöshet och för i stort sett alla saknas idag möjlighet till vistelse utanför äldreboendet. Stimulansmedlen ska dels användas för att köpa platser för kortare tids vistelse för de boende på t.ex. Frälsningsarméns HVB-hem Kurön eller andra, liknande placeringar, dels för att i samverkan med frivilliga organisationer kunna ordna arrangemang på Gamlebo, som utflykter, jullunch, underhållning etc.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 maj 2007.
Dnr 307-0573/2007
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Syftet med studieresan var att bland annat studera och jämföra de sociala välfärdssystemen och statens respektive kommunens ansvar, styrning och uppföljning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de sociala välfärdssystemen och statens respektive kommunens ansvar är relativt lika organiserade i Tyskland jämfört med i Sverige. De problem de har att brottas med är också väldigt lika de som finns här hemma.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 maj 2007.
Dnr 307-031/2007
Anmäldes beslut att bevilja socialsekreterare Birgitta Petrell och Kari Kainulainen att i tjänsten besöka Haigt Ashbury Free Clinic, San Fransisco, USA, under tiden den 27 maj 2007 till den 3 juni 2007.
Socialtjänstnämnden beslutade överlämna till förvaltningen för beredning uppdrag från miljö- och fastighetsroteln till stadens förvaltningar och bolag om att undersöka förutsättningarna att ytterligare reducera koldioxidutsläppen i Stockholms stad, dnr 114-0380/2007.
Socialtjänstnämnden överlämnade en skrivelse från ledamoten Tomas Rudin (s) om KRIS till förvaltningen för beredning.
Socialtjänstnämnden beslutade enligt förslag från ledamoten Gertrud Brorsson (mp) att nämnden på sammanträdet den 30 augusti ska få en föredragning om TÖG (Tak-över-huvudetgarantin) av Anna Mattsson, chef för Vuxenuppsökarenheten.
Förvaltningschefen informerade om att frågan om upprustning av Bandhagshemmet aktualiserats med finans- och socialborgarråden. Frågan har tidigare aktualiserats i ärendet Underlag till budget för 2008 och inriktning för 2009 och 2010.