Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2009-01-15
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (fp) och ledamoten Maria Hassan (s) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2009-01-28.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2008-12-11 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2009-01-07 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
_________
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2009-01-02
______
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-12-17.
Dnr 08-423/4676.
Elever med dålig språkbakgrund har stora svårigheter att klara ett nationellt program på 3 år. För en stor del sent anlända invandrare behövs två års introduktionskurs för invandrare (IVIK och PRIVIK) innan man anses ha förutsättningar att söka till nationellt program.
På det individuella Spint-programmet läser eleverna alla kurser och ämnen som är obligatoriska för Samhällsvetenskapsprogrammet. Alla ämneskurser kombineras med ett intensivt språkfokuserat arbete genom att svenskan integreras i varje ämne. Med ett sådant arbetssätt förväntas initialt språksvaga elever klara av studierna på tre år.
Målet är att eleven under de tre åren dels får behörighet att studera på nationellt program och dels får ett slutbetyg från Samhällsvetenskaps-programmet.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar om inrättandet av det individuella programmet för elever med begränsade språkkunskaper (SPINT) på Brännkyrka gymnasium med start höstterminen 2009.
Ärendets beredning
Ärendet har handlagts inom gymnasieavdelningen i samverkan med Brännkyrka gymnasium.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Maria Hassan m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Per Olsson (mp) enligt följande:” Vi tycker att initiativet med det treåriga gymnasieprogrammet SPINT är mycket lovvärt. Det är bra att man utgår från elevens förutsättningar men tar elevernas framtida möjligheter i beaktande. Framför allt är det positivt att svenskundervisningen och övriga ämnen utgår från elevernas modersmål för att uppnå önskade studieresultat. Det är även intressant med tanke på att den nuvarande majoriteten tidigare har undervärderat och nedprioriterat modersmålets betydelse.”
__________
Svar på skrivelse från Roger Mogert (s), Inger Stark (v) och Per Olsson (mp).
Utbildningsnämnden beslutar att som svar på skrivelsen överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-12-08.
Dnr 08-405/4475.
I skrivelsen föreslås att stadens skolor ska ges resurser för att kunna erbjuda läxläsning med lärarnärvaro under skoltid eller i direkt anslutning till skoldagens slut.
Många av Stockholms stads grundskolor har en organisation som erbjuder läxhjälp/stöd till dem som så önskar, en del i egen regi med egen pedagogisk personal, en del i samverkan med företag, bibliotek, högskolor och universitet. Staden arbetar aktivt med att skapa olika typer av lärstöd som kan användas av elever, föräldrar och pedagogisk personal.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Maria Hassan (s) framlade ett för (s), (v) och (mp) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Reservation
Reservation mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande framfördes av ledamoten Maria Hassan m. fl. (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Per Olsson (mp) enligt följande:
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
att inleda en satsning där alla skolor i Stockholm ska erbjuda läxhjälp till sina elever.
att därutöver anföra
Eleverna i stadens skolor behöver ett väl fungerande system för läxhjälp under eller i direkt anslutning till skoldagen. I dagsläget erbjuder inte alla skolor detta, och flera elever vänder sig till privata anordnare och betalar avgifter för att få tillgång till läxläsningsstöd. Att förlita sig på privata företag som tar ut avgifter innebär att många elever stängs ute från den typen av stöd och förutsättningarna för alla barn att klara skolans mål blir orättvisa.
Den moderatledda majoriteten har under två år valt att göra stora besparingar på utbildningsverksamheten i Stockholm. Stockholms skolor måste få ökade resurser för att alla stadens elever ska få tillgång till läxhjälp. En sådan prioritering är viktig för att öka möjligheten och förbättra förutsättningarna för alla elever att nå skolans mål.
______________
Yttrande till Länsrätten
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-12-18.
Dnr 08-022/4424.
Utbildningsnämnden fattade 2008 10 23 beslut om en ”Gemensam struktur för skriftliga omdömen” för stadens skolor. Detta beslut har överklagats.
Utbildningsnämnden har inte betraktat beslutet om ”Gemensam struktur för skriftliga omdömen” som ett övertagande av rektors beslutsmandat utifrån gällande lagstiftning, utan som en vägledning till och en möjlighet för skolornas rektorer att hantera upprättandet av skriftliga omdömen.
Utbildningsnämnden har för avsikt att förtydliga informationen, utifrån det framtagna materialet och rektors ansvar, till samtliga rektorer i staden.
Ärendet har beretts inom Grundskoleavdelningen.
Förvaltningens förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Länsrätten som svar på deras begäran om yttrande.
Omedelbar justering.
På grund av jäv deltog ej Per Olsson (mp) i ärendets behandling. I hans ställe tjänstgjorde ersättaren Daniel Helldén (mp)
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande framfördes av ledamoten Maria Hassan m. fl. (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Daniel Helldén (mp)
att avslå förvaltningens förslag till beslut
De individuella utvecklingsplaner och skriftlig dokumentation som flera skolor i Stockholm har idag ska nu ersättas med ett system som är negativt ur flera perspektiv. Det nya systemet riskerar att barn i tidig ålder stämplas som lyckade eller misslyckade, duktiga eller obegåvade och ökar pressen och stressen för dem ytterligare. Med det nya systemet tvingas skolorna att följa en modell där omdömena blir betygsliknande och inte alls möjliggör en positiv dokumentation av elevens utveckling, utan leder snarare till att kommunikationen mellan lärare, förälder och elev försämras. Beslutet om denna struktur innebär utgångspunkten att minsta möjliga information är bästa möjligt för barnet.
Vi har all förståelse för att stadens rektorer kan önska sig ett förenklat system när det gäller att hantera skyldigheten att upprätta skriftliga omdömen. Det går däremot inte att bortse från att frågan handlar om ett myndighetsförfarande.
Beslutet om "gemensam struktur för skriftliga omdömen" innebär att den politiska majoriteten i utbildningsnämnden har tagit sig rätten att, i stället för stadens rektorer, bestämma dels hur de skriftliga omdömena i stadens kommunala grundskolor ska vara utformade och dels att skriftliga omdömen ska ges om elevens sociala utveckling.
I förslaget till yttrande sägs att utbildningsnämnden inte har betraktat beslutet som "ett övertagande av rektors beslutsmandat utifrån gällande lagstiftning, utan som en vägledning till och en möjlighet för skolornas rektorer att hantera upprättandet av skriftliga omdömen". Om det ska tolkas som att skolorna och rektorerna inte behöver följa den "gemensamma strukturen" som utbildningsnämnden har beslutat, utan att det överklagade beslutet endast utgör en rekommendation till rektorerna, så är detta helt felaktigt.
I det förslag som låg till grund för beslutet om en "gemensam struktur" antyds inget om att strukturen inte måste tillämpas på samtliga kommunala skolor, eller att strukturen endast skulle vara vägledande och framhålla "en möjlighet" för rektorerna. Tvärtom framgår det mycket tydligt att alla skolor ska tillämpa den utformning av skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling som utbildningsnämnden beslutar.
Eftersom grundskoleförordningen anger att endast skolans rektor har rätt att besluta om utformningen av de skriftliga omdömena har utbildningsnämnden överskridit sina befogenheter.
Svar på remiss från Stadsbyggnadskontoret
1. Tjänsteutlåtandet överlämnas till stadsbyggnadskontoret som yttrande över ”samråd om ny översiktsplan för Stockholm”.
2. Nämnden anför därutöver följande:
Under de kommande åren väntas en rad statliga reformer som på olika sätt påverkar grundskolans organisation och struktur. Ett nytt betygssystem kommer innebära att betyg sätts från år sex. I den pågående utredningen om en ny lärarutbildning föreslås en ny struktur där studenterna läser grundlärarutbildning (med inriktningar avseende skolår F-3 eller 4-6) eller ämneslärarutbildning (med inriktning på skolår 7-9, gymnasiet eller vuxenutbildningen).
Stockholm växer och nya bostadsområden innebär ett fortsatt behov av nya grundskolor. Även i befintliga skolor sker ibland förändringar av ålderssammansättningen på grund av demografiska förändringar i elevunderlagets struktur.
På senare år har en växande andel av Stockholms stads grundskolor fått åldersstrukturen F-5 samt 6-9. Denna struktur riskerar på sikt att harmoniera mindre väl med de kommande reformerna för grundskolan avseende lärarutbildning, behörighetskrav och betygsättning. Betygen i skolår sex blir den första riktigt tydliga kontrollstationen för elevernas kunskaper i den framtida skolan. Att denna kontrollstation kommer först i elevens nya skola, istället för att vara ett avslut i elevens första skola, kan innebära otydligheter i vilket ansvar den överlämnande skolan (F-5) har för elevens kunskaper. Samtidigt innebär de förslag till lärarutbildning och behörighetskrav som nu utreds att en indelning med F-6 respektive 7-9-skolor skulle öka förutsättningarna för kommande personalrekryteringar.
Frågan om grundskolans åldersstruktur är central såväl när det gäller planering för framtida skolor som för den existerande organisationen. Förvaltningen bör därför beakta kommande statliga reformer i samband med planering för framtidens skolorganisation, i enlighet med vad som anförs ovan.
3. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-2-13.
Dnr 08-032/4337.
I samrådsunderlaget redovisas de viktigaste förutsättningarna för översiktsplanen och förslag till planeringsinriktningar. Stadens uttalade ambition är att främja en ökad befolkning och fortsatt tillväxt inom näringslivet och i andra verksamheter. I underlaget framgår att det funnits en kritik mot att staden inte tillräckligt snabbt byggt ut den kommunala servicen i de stora stadsutvecklingsområdena. Förvaltningens yttrande utgår från stadens övergripande ansvar. Inom utbildningsförvaltningens område påverkas framför allt behovet av grundskola. Grundskolan ges också en ökad tyngd genom skolplikten. Nya stadsutvecklingsområden förutsätter att nya skolor etableras för de yngsta. För att det ska vara möjligt förutsätts att behovet av skollokaler beaktas tidigt i planeringsprocessen och att lättbebyggd och därmed attraktiv mark reserveras. Behovet av mark för offentlig service kan på så sätt stå i konflikt med markanvisningar för bostadsbyggnation. Bullernivåer och utomhusluftens kvalitet är faktorer som är viktiga att beakta i den fysiska planeringen.
Ärendet har beretts av Ekonomi- och lokalavdelningen i samråd med Grundskoleavdelningen, Gymnasieavdelningen och Vuxenutbildningsavdelningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta följande
Ordföranden framlade ett för (fp) och (m) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Reservation mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande framfördes av ledamoten Maria Hassan m. fl. (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Per Olsson (mp)
samt att därutöver anföra
I samband med framtagandet av ny översiktsplan är det viktigt att barnperspektivet tas i beaktande. Vid planering av ny bebyggelse, nya stadsdelar, nya gator, nya grönområden och liknande, måste det vara självklart att staden ska ta hänsyn till barnens behov och perspektiv.
Barn måste ges ett utrymme till lek och rörelse och ha närhet till förskola, skola och fritidssysselsättningar. Det är också viktigt att barn ges möjlighet till säkerhet i närhet av gator och trafik. Barnens behov och perspektiv måste med andra ord vara aktuellt i alla sammanhang i utformningen och utvecklingen av staden.
Närhetsprincipen är mycket viktig såväl för förskolebarnen som för de yngsta skolbarnen och den skulle behöva skärpas och preciseras. Att ha nära till skolan, att klara av att gå dit själv och att ha möjlighet att skapa ett socialt nätverk i bostadsområdet är en nödvändig förutsättning för barnets vidare utveckling. Men, då måste behovet av skollokaler beaktas tidigt i byggprocessen och attraktiv mark reserveras.
Tillgången på lokaler för förskolor, fritidshem och utbildningsverksamhet måste säkras i samband med nybyggnation. Därför måste Stockholms stad ta ett ansvar för att det alltid finns en tillgång till offentliga lokaler, och inte enbart kommersiella, när man planerar för nya områden och exploatering.
Vi måste också ta ett ansvar för att staden utvecklas så att det finns möjlighet till utomhusvistelser för stadens barn. Det handlar om parker och lekplatser men också om tillräckliga skolgårdar och uteplatser för förskolor där man tar hänsyn till en tillhörande utemiljö som är utformad och anpassad i relation till antalet barn och elever och ur ett pedagogiskt perspektiv.
Tyvärr finns det flera exempel där barnperspektivet har blivit åsidosatt i planeringsarbetet. Det senaste exemplet på ett bristande intresse för dessa frågor är Norra Stationsområdet som planeras för barnfamiljer, men som fortfarande saknar en tillräcklig social infrastruktur och en miljö som är barnvänlig. En möjlighet skulle vara att låta stadsbyggnadsnämnden fortsätta utveckla arbetet med att systematiskt inkorporera barnperspektivet i de stora stadsutvecklingsområdena.
Det finns en viktig social dimension i ambitionen att behålla ytterstadsgymnasier och vuxenutbildning i ytterstaden. Det är inte så att alla vill gå i innerstadsgymnasierna; många vill faktiskt gå nära hemmet. När det gäller vuxenstuderande med små barn kan närheten till skolan vara en förutsättning för studier.
För att vi ska kunna behålla en levande stad, både i innerstaden och ytterstaden, måste både grundskolor, gymnasier och vuxenutbildningsplatser finnas kvar i ytterstaden. Det är också i linje med översiktsplanens förslag till stadsbyggnadsstrategier för hållbar tillväxt.
Ersättaryttrande
Ersättaren Helen Törnqvist (c) anslöt sig till ordförandens förslag.
________
Utbildningsnämnden utser Hans Normark, rektor vid Östra Real, till ledamot och Karin Henrekson Ahlberg, rektor vid IB School South, till suppleant i styrelsen för stiftelsen Gustaf och Ida Unmans donationsfond för tiden 2009-01-16 t o m 2011-12-31.
Dnr 09-113/2.
Stiftelsen Gustaf och Ida Unmans donationsfond har till ändamål att utdela stipendier till studerande vid gymnasieskolor och skolor för konst och konsthantverk i Stockholm.
Styrelsen i stiftelsen utses i enlighet med beslut av kammarkollegiet 1993-10-15. Därav framgår att skolstyrelsen i Stockholm ska utse en ledamot i styrelsen jämte ersättare för denne ledamot.
2006-02-16 utsåg utbildningsnämnden Inger Sandström till ordinarie ledamot och Hans Nordmark till suppleant för tiden 2006-02-16 -2008-12-31
Övriga fyra ledamöter utses av Stockholms domkapitel, personalkonferens vid Norra Reals gymnasium, Kungl. Akademien för de Fria Konsterna samt Föreningen Svensk Form.
Utbildningsnämnden företar ett studiebesök i Göteborg 5 februari 2009 för högst 13 ledamöter/ersättare i nämnden och ett antal avdelningschefer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-01-02.
Dnr 09-213/1.
Förvaltningen har i kontakter med utbildningsförvaltningen i Göteborg funnit intresse för ett studiebesök för att utbyta erfarenheter i frågor som rör gymnasieutbildningen.
Region Göteborg och Göteborgs utbildningsförvaltning har erbjudit sig att i samverkan utforma ett program för dagen.
Besöket omfattar en dag och resan sker med tåg.
Gruppledarna i nämnden utser deltagare från nämnden.
Förvaltningen föreslår ett studiebesök i Göteborg 5 februari 2009 för högst 13 ledamöter/ersättare i nämnden och ett antal avdelningschefer.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta
_____
Inklusive gymnasiesärskola
Utbildningsnämnden återremitterar ärendet
Kvalitetsredovisningen för gymnasieskolan visar på en positiv utveckling i stadens skolor, såväl avseende kunskapsresultat som andra faktorer som exempelvis skolk. Under den senaste tioårsperioden har kunskapsresultaten stadigt förbättrats och behörigheten till högskolan ökat. Årets kvalitetsredovisning visar också på ett tydligt trendbrott i förekomsten av skolk – för första gången under 2000-talet minskar nu frånvaron avsevärt i stadens gymnasieskolor och det är i första hand den olovliga frånvaron som sjunker.
Vi vill dock peka på att kvalitetsredovisningen på vissa punkter uppvisar brister i underlaget. Ärendet bör därför återremitteras och presenteras på nytt för nämnden baserat på fullständiga underlag från samtliga skolor.
Dnr 08-421/4659.
Sammanfattning
Sveriges kommuner ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning för de pedagogiska verksamheterna. Inför denna kvalitetsredovisning har förvaltningen tagit fram gemensamma anvisningar, med vissa justeringar utifrån skolform, för stadens pedagogiska verksamheter. Föreliggande kvalitetsredovisning omfattar de kommunala skolorna och gymnasiesärskolorna. Redovisningen grundar sig på de kvalitetsredovisningar och resultatuppgifter skolorna tillställt förvaltningen, dessutom på statistik från förvaltningens databank och Statens Skolverk.
Skolornas kvalitetsredovisningar visar en god återkoppling till de mål och åtaganden som återfinns i de arbetsplaner skolorna har fastställt för samma läsår. Skolorna beskriver relativt väl vad de ska göra utifrån arbetsplanerna och hur de har genomfört detta. Fortfarande brister dock resultatredovisningen när det gäller resultatredovisning, analysen av denna samt beskrivningen av de åtgärder som ska vidtas utifrån det analyserade resultatet.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande
Kvalitetsredovisning för Stockholms stads gymnasieskolor och gymnasiesärskolor läsåret 2007/2008 godkänns.
Utvecklingsområden för läsåret 2008/2009 godkänns.
· Kvalitetsarbete/-redovisning samt stöd i analys av måluppfyllelse för skolans ledningspersonal och annan personal
· Fortsatt utvecklingsarbete inom matematik, språkutveckling och läsförståelse
· IT-pedagogiskt arbetssätt och fortsatt implementering av plattfor- men Fronter
· Entrepreniöriellt lärande
· Likvärdig bedömning och betygssättning
· Likabehandling
Ordföranden framlade ett för (fp) och (m) gemensamt förslag om återremiss med uppdrag till förvaltningen att återkomma med fullståndig redovisning från samtliga skolor
Ledamoten Maria Hassan (s) framlade ett för (s), (v) och (mp) gemensamt förslag om återremiss med utredning om orsakerna till kvalitetsskillnaderna.
att återremittera ärendet
Kvalitetsredovisningen för stadens pedagogiska verksamheter fyller en viktig funktion i att synliggöra utvecklingsområden och problem och därigenom spela en viktig roll i skolornas utvecklingsarbete.
Kvalitetsredovisningen visar oacceptabla skillnader mellan Stockholms gymnasieskolor, till exempel andelen IG i det nationella provet varierar mellan 2 och 56 procent i matematik A, mellan 0 och 55 procent i svenska B och mellan 0 och 38 procent i engelska A. Stockholm måste garantera att alla elever får en likvärdig utbildning, särskilt i kärnämnena, och därför bör en utredning tillsättas som redovisar orsaker till dessa stora kvalitetsskillnader.
I redovisningen av ”resultat av normer och värden” framkommer att Stockholms elever är stressade och trötta och att det delvis är ett livsstilsproblem. Skolorna uppger att eleverna har dåliga möjligheter att träffa skolhälsovården, elevinflytandet brister, studieron är dålig och ordningsreglerna följs inte. Vi menar att dessa problem knappast går att åtgärda genom att sätta ännu högre press på eleverna, vilket den borgerliga majoriteten vill göra. Skolan måste ge eleverna tillfälle att utveckla sociala och emotionella färdigheter, och elevhälsan måste göras lättillgänglig för eleverna. Skolor som tidigare hade omfattande arbete med elevinflytande – till exempel Globala gymnasiet – redovisar mycket goda resultat i kvalitetsredovisningen. Detta är ingen slump, utan visar att elever både presterar och mår bättre när de känner sig delaktiga och har inflytande över sin egen arbetsmiljö.
För att ge skolorna reella möjligheter att arbeta med att förbättra resultat och utveckla verksamheten, krävs dock ökade resurser. De besparingar som den moderatledda majoriteten gjort på stadens utbildningsverksamhet har slagit hårt mot t ex gymnasieskolorna och risken är att eleverna och deras resultat blir drabbade.
Stockholms skolor behöver därför ökade resurser för att ha möjlighet att förbättra resultaten inom gymnasieutbildningen, öka möjligheten för alla elever att nå skolans uppsatta mål och för att kunna garantera en högkvalitativ verksamhet.
_______
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-12-12.
Dnr 09-324/3.
Kapacitetsutnyttjandet på Kungsholmens grundskolor är idag ca 99 % och tre av de fem F-5-skolorna har överskridit sin elevkapacitet. Befolkningsprognosen visar att ca 1000 fler personer i grundskoleåldern kommer att bo på Kungsholmen år 2017. Befolkningen i åldern 6-11 år ökar med ca 680 personer och i åldern 12-15 år med ca 320 personer. Ökningen är högst i nybyggnationsområdena på nordvästra Kungsholmen. Detta medför behov av kapacitetsökning.
Fastighetsägaren Sisab har tagit fram en preliminär förslagsskiss över Kullskolan och östra och västra flyglarna av Kristinebergs Slott, före detta Kristinebergs gymnasium. Förslaget är från våren 2007 och har tagits fram inför en tänkt ombyggnad av lokalerna. Sisabs skisser utgör underlag för kommande planering och ger en bild av det hyresintervall som kan förväntas efter iordningsställandet. Förslagsskissen är ett tekniskt underlag med ingen eller ringa pedagogisk förankring varför en omarbetning tillsammans med berörda ansvariga och personalrepresentanter behöver genomföras.
Ärendet har beretts inom Ekonomi- och lokalavdelningen i samråd med Grundskoleavdelningen
Ledamöterna Maria Hassan (s), Inger Stark (v) och Per Olsson (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Reservation mot nämndens beslut till förmån för bifallsyrkandet till förvaltningens förslag framfördes av ledamoten Maria Hassan m. fl. (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Per Olsson (mp)
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Maria Hassan m. fl. (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Per Olsson (mp) enligt följande: ” I förslag till inplacering av nya skolor på nordvästra Kungsholmen pekas del av Stadshagens idrottsplats vid S:t Göransgatan ut som möjlig lokaliseringsyta enligt kartbilagorna. I förvaltningens text är det oklart om platsen verkligen är aktuell. Vi vill påpeka att vi inte ställer oss bakom ett eventuellt lokaliseringsförslag som minskar ytorna för idrott."
_______________
Utbildningsnämnden godkänner att förvaltningen genomför en förstudie angående möjligheten att starta ett vård- och omsorgscollege och återkomma till nämnden om fortsatt hantering.
Beslutet förklaras omedelbart justerat
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-01-12.
Dnr 09-007/57.
Den första juni 2006 bildades ett nationellt råd för Vård- och omsorgscollege med medlemmar från Sveriges kommuner och Landsting och fack- och arbetsgivarförbund. Stockholm läns landsting och Stockholms stad har påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete med utgångspunkt i konceptet om Vård- och omsorgscollege som Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat. Vård- och omsorgscollege är en samverkansform för utbildningar inom vård och omsorg.
För att utreda möjligheterna att starta ett Vård- och omsorgscollege genomförs en gemensam förstudie/projekt i samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting.
Ärendet har beretts inom vuxenutbildningsavdelningen och gymnasieavdelningen i samverkan med Stadsledningskontoret och Stockholms läns landsting.
Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta följande:
