Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2010-02-11
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och vice ordföranden Roger Mogert (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2010-02-24.
____________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2010-01-14 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
__________
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2010-02-01 och 2010-2-09, som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Inga beslut fanns att anmäla.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2010-01-28.
Anmälan lades till handlingarna.
Yttrande till stadsrevisionen
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsrevisionen, revisorsgrupp 1, som svar på remiss om ”Det kommunala uppföljningsansvaret för 16 – 19-åringar” – Revisionsrapport nr 11/2009.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-01-04. Dnr 09-124/4054.
Utbildningsnämnden har av stadsrevisionen, revisorsgrupp 1 fått i uppdrag att lämna synpunkter på revisionsrapporten ”Det kommunala uppföljningsansvaret för 16-19-åringar”, Revisionsrapport nr 11/2009. Granskningens syfte har varit att följa upp och bedöma hur utbildningsnämnden arbetar med det kommunala uppföljningsansvaret samt hur samverkan med stadsdelsnämnder och socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden fungerar. Enligt revisionsrapporten har utbildningsnämnden genom gymnasieslussen på ett tillfredsställande sätt tydliggjort sitt utbildningsuppdrag, mål och åtaganden. De åtgärder som vidtas för att uppfylla skollagens allmänna formuleringar om det kommunala uppföljningsansvaret förefaller vara tillräckliga.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen. Samverkan har skett med grundskoleavdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Det kommunala uppföljningsansvaret för 16 – 19-åringar” – Revisionsrapport nr 11/2009.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Roger Mogert (S) anmälde ett särskilt uttalande från (S) enligt nedan:
Oppositionen har vid ett flertal tillfällen påpekat att ingenting egentligen görs för ungdomar mellan 16-19 år som inte återfinns i gymnasieskolan eller i jobb. Det är anmärkningsvärt att så lite har gjorts under den här mandatperioden för en grupp ungdomar som befinner sig i riskzon och som behöver omedelbart stöd, hjälp och råd. Situationen har klart försämrats sedan 2006. Under den förra mandatperioden infördes Navigatorcenter för att fånga upp just dessa ungdomar och Navigatorcentren sökte aktivt upp samtliga ungdomar i målgruppen. Tyvärr valde de borgerliga partierna att lägga ner Navigatorcentren efter maktskiftet 2006.
Det finns idag ingen tydlig struktur för arbetet och heller inte några bra metoder. Detta framgår tydligt av revisorernas rapport. Att skicka brev hem till ungdomar är inte på långa vägar tillräckligt. Omkring 4 000 ungdomar i Stockholm jobbar inte och går inte heller i skolan. Det påfallande ointresset för dessa ungdomar från den borgerliga majoritetens sida kan bidra till ett förstärkt utanförskap samt ett stort lidande för de unga tjejer och killar som står utanför arbete och skola. Vi anser att det saknas en relevant organisation och ett strategiskt tänkande för att starta detta viktiga arbete. Utifrån revisorernas kritik behövs en tidsplan samt utvärdering och återrapportering.
Om det är utbildningsnämnden som ska ha huvudansvaret för uppdraget att följa upp de ungdomar i åldern 16-19 år som inte går på gymnasiet bör man se över den ekonomiska ersättningen för detta. För ungdomar som inte går i gymnasieskolan utgår ingen ersättning till utbildningsförvaltningen. Att bedriva seriös verksamhet för att dessa ska komma in i studier eller arbete är i själva verket kostsam verksamhet som kräver seriös finansiering.
Tjänstgörande ersättaren Daniel Helldén (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är väldigt allvarligt att ansvaret för de ungdomar som är föremål för det kommunala uppföljningsansvaret är otydligt och samordningen bristfällig.
En tydlig ansvarsfördelning mellan olika nämnder i staden måste göras och en mer samordnande instans måste till. Det räcker dock inte bara med att de olika nämnderna samordnar sig. Det är viktigt att ungdomarna har en och inte flera olika kontaktytor till sysselsättning.
Utbildningsnämnden har bara sett som sitt uppdrag att erbjuda utbildning till de unga som kommer i fråga för uppföljningsansvaret. Det är inte en tillräcklig åtgärd inom ramen för kommunens uppföljningsansvar. Utbildningsnämndens gymnasiesluss fungerar tillfredsställande, men bör inte vara samordnande instans för det kommunala uppföljningsansvaret som är bredare än bara utbildning och studier. Det rör också annan sysselsättning, fritid och social inkludering.
Alla unga som kommer ifråga för det kommunala uppföljningsansvaret har samma rätt till stöd från kommunen. Det ska inte spela någon roll vilken stadsdel man bor i. Stadsdelarnas ansvar måste förtydligas och det uppföljningsansvaret måste kopplas till tydliga mål i kommunens övergripande verksamhet och budget.
Berörda fack- och stadsdelsnämnder behöver mer kunskap och utbildning om det kommunala uppföljningsansvaret och läget för berörda unga i Stockholms stad. Staden kan här lära mycket av sig själv. Det är anmärkningsvärt att den starka centralisering som den borgerliga majoriteten processat fram inom staden inte i större utsträckning har lett till en större spridning av fungerande exempel.
I sammanhanget måste det sägas att det kommunala uppföljningsansvaret börjar redan i grundskolan. Om fler lämnar grundskolan med behörighet, självkänsla, social förmåga och motivation kommer allt färre bli föremål för det kommunala uppföljningsansvaret. En satsning på studie- och yrkesvägledning är också viktig i det här sammanhanget. Detta faller inom utbildningsnämndens ansvar.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Stadsrevisionen Revisorsgrupp 2 som yttrande över remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-01-26. Dnr 09-124/4298.
Utbildningsnämnden har fått att i remiss lämna synpunkter på stadsrevisionens granskningsrapport om rektors roll och ansvar. Granskningen har inriktats mot att bedöma förutsättningarna för rektorerna att genomföra sina uppdrag samt hur rektorerna säkerställer att regelverket efterlevs.
Samtliga rektorer uppfattar sitt uppdrag som tydligt och reglerat i såväl nationella som lokala styrdokument och de flesta rektorer tycker att webbverktyget ILS-webb är ett ändamålsenligt stöd vid planering, ledning och uppföljning av verksamheten.
Revisionskontoret gör i sin granskning bedömningen att utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kontroll i huvudsak är tillräcklig när det gäller rektors roll och ansvar. Vidare anser revisionskontoret att rektor i stort har tillräckliga förutsättningar för att ha det övergripande ansvaret för verksamheten liksom att arbeta för att uppfylla de nationella målen.
Revisionskontoret pekar i sina iakttagelser på några svagheter som bör åtgärdas; att tydliggöra den dubbla rollen avseende stöd och styrning från förvaltningens sida, inflytande i övergripande gemensamma frågor och ett ökat samarbete mellan grundskola och gymnasium.
Ärendet har beretts av grundskoleavdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) anmälde ett särskilt uttalande från (S) och (MP) enligt nedan:
En vanlig kritik är att rektorer ägnar alltför mycket kraft och energi åt att vara administratörer och allt för lite tid åt att vara pedagogiska ledare som utvecklar skolan. Denna kritik går också att skönja i revisorernas rapport, där budgetansvaret överordnas allt annat enligt stadens styrningsmodell och hantering av t ex övertalighet tar mycket tid.
Naturligtvis ska huvudregeln vara att budgetar ska hållas, men hård budgetkontroll i kombination med majoritetens nedskärningar riskerar att leda till stora kvalitetsförsämringar i verksamheten. Rent konkret leder lägre budgetmarginaler till att skolledare tvingas välja mellan att å ena sidan sköta sitt uppdrag som administratör och klara budgeten, eller att å andra sidan sköta sitt pedagogiska uppdrag och låta elever få extra stöd även när det är kostsamt för skolan. Konsekvensen av sådana avvägningar blir ofta att elever inte får det stöd de behöver; Skolverket har funnit ett samband mellan skolans resurser och andel elever som får extra stöd. Detta är avvägningar som aldrig skulle accepteras inom till exempel sjukvården och som leder till nedåtgående spiraler i längden.
Istället för ett ensidigt budgetfokus i ledarskapet efterlyser vi istället ett kvalitetsfokus, där kostnadseffektivitet naturligtvis utgör en viktig del. Syftet med en skola är att den ska ge barn goda kunskaper, inte att den ska hålla budget. Då behövs ordentligt med resurser.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Revidering av STAN-programmet – Stockholms tobaks-, alkohol- och narkotikapolitiska program”
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från
2010-01-19. Dnr 09-517/4121.
Utbildningsförvaltningen har fått socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningens uppföljning och revidering av STAN-programmet på remiss från kommunstyrelsen.
Sedan programmet antogs år 2004 har betydande förändringar skett av stadens integrerade system för ledning och uppföljning av verksamhet och ekonomi (ILS). Föreliggande förslag till STAN-program samspelar med budget på ett helt annat sätt än tidigare, vilket torde öka relevansen för programmet och dessutom förtyd-liga budgetens intentioner inom detta verksamhetsområde. Revideringen innebär att indikatorer läggs in i ILS. Genom utveckling av ILS-webben kommer det att finnas bättre förutsättningar till uppföljning.
Utbildningsförvaltningen tillstyrker socialtjänst- och arbetsmarknads-förvaltningens förslag till reviderat STAN-program.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Revidering av STAN-programmet – Stockholms tobaks-, alkohol- och narkotikapolitiska program”.
Vi ställer oss bakom förslaget till revidering av STAN-programmet, men ser att vi tyvärr står långt ifrån ett genomförande. Idag kan vi se en ökad droganvändning bland Stockholms unga i årskurs två sedan år 2006; 27 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna har testat narkotika.10 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna har använt narkotika de senaste veckorna. Stockholm ligger därmed högt över riksgenomsnittet.
Allt för många ungdomar dricker regelbundet allt för mycket alkohol och är högkonsumenter. En ökad arbetslöshet i ungdomsgruppen och ökad droganvändning är en farlig kombination. Det räcker inte med program, det måste även föras en politik som gynnar dessa frågor.
Det förebyggande arbetet i stadsdelsnämnderna och vid Maria Ungdom måste därför prioriteras. Med ett nedskuret Maria Ungdom som den moderatledda majoriteten inte satsar på trots erkänt goda resultat och med stadsdelsnämnder där det förebyggande arbetet skärs ner är det lätt att tappa det goda arbetet som har byggts upp sedan början på 2000-talet.
Det förebyggande arbetet som involverar föräldrar måste utvecklas vidare, exempelvis genom ÖPP (Örebro preventionsprogram). ÖPP syftar till att minska ungdomars berusningsdrickande. Metoden används på skolor och målgruppen är föräldrar med barn i skolår 7-9.
Endast ca hälften av Stockholms högstadieskolor har någon gång tillämpat ÖPP och det är bara 37 procent av skolorna som tillämpat metoden under det senaste läsåret, och fler än hälften av dessa (22 procent) enbart för några av skolans årskurser. Det är viktigt att skolorna ges möjlighet att skapa arbetsformer som medger en konsekvent och långsiktig tillämpning av metoden, samt att deras tillgång till utbildade ÖPP-presentatörer säkerställs. Avgörande för programmets implementering i Stockholm är stadsdelsförvaltningarnas drog- och brotts förebyggandesamordnare som utgör en länk mellan det stadsövergripande förebyggande arbetet och skolor på lokal nivå.
Förvaltningens tjänsteutlåtande godkänns och överlämnas till stadsrevisionen som yttrande över rapport stadens upphandlingsverksamhet.
2010-01-11. Dnr 2009-124/2094.
Stadsrevisionen har granskat stadens upphandlingsverksamhet i ett antal nämnder samt om ansvars- och rollfördelningen i upphandlingsarbetet är tydlig mellan kommunstyrelsen och servicenämnden. Granskningen har även omfattat ett antal upphandlingar samt intervjuer med leverantörer för att belysa hur staden uppfattas som kund.
Stadsrevisionen konstaterar att stadens upphandlingspolicy följs i stort sett hos de flesta av de granskade nämnderna men att avtalsförvaltningen bör utvecklas. Revisionen anser att kommunstyrelsen bör förtydliga vad nämnderna bör göra i syfte att främja konkurrens och småföretagande samt arbeta för mer samordning i staden och verka för att stadens nämnder uppfattas som en enhetlig organisation vid upphandlingar.
Utbildningsförvaltningen kommenterar följande delar: främja konkurrens och småföretagande, aktiv avtalsförvaltning och seriositetskontroll.
Ärendet har beretts av kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Revisionsrapporten berör ej miljökrav vid upphandling, anti-diskriminering och social hänsyn, då sådana krav inte återfinns i majoritetens upphandlingspolicy.
Syftet med såväl upphandlad som icke-upphandlad verksamhet som staden har ansvar för är givetvis att stadens invånare ska få bästa möjliga service och kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Det är dock självklart inte en acceptabel effekt att kostnaderna sänks genom att personalens arbets- och anställningsförhållanden i entreprenaden är avsevärt sämre än de som erbjuds stadens anställda. Upphandlingar ska sträva efter att garantera konkurrens på lika villkor.
När ett oseriöst företag lägger ett lågt vinnande anbud på en nivå som det långsiktigt inte är möjligt att konkurrera med om leverantören betalar för branschen skäliga löner, skatter, avgifter och en normal vinst, slås de seriösa företagen ut, eller tvingas börja fuska de också. Varje år förlorar det offentliga stora inkomster på grund av skattefusk. Kampen mot svartarbete är en uppgift som angår alla- även kommunen som upphandlare.
Stockholms stad upphandlar varje år varor och tjänster för cirka 10 miljarder kronor. Hur dessa skattemedel används har en avgörande betydelse varför det offentliga som aktör i detta avseende kan påverka marknaden i positiv bemärkelse för att förbättra förhållandena i samhället.
Staden kan ta sitt ansvar för personalens anställningsförhållanden hos leverantörer genom att ställa krav i samband med upphandlingar. För att passa den svenska arbetsmarknaden anser jag att dessa krav bör ställas med utgångspunkt i kollektivavtalen, lämpligen enligt den så kallade ”Vita jobb-modell” som har prövats framgångsrikt av staden.
2005 fattade kommunfullmäktige beslut om att samtliga verksamheter skall tillämpa en antidiskrimineringsklausul vid upphandlingar av varor och tjänster. En sådan klausul ger staden rätt att häva avtal med entreprenörer som bryter mot gällande diskrimineringslagstiftning. Syftet är att markera att diskriminering inte accepteras och att säker
ställa att skattemedel inte kommer företag och andra organisationer till del om de bryter mot diskrimineringslagstiftningen. Avsikten är att förmå leverantörer att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Som ett led i stadens anti- diskrimineringsarbete anser vi att det är väldigt värdefullt att skyldigheten att tillämpa anti- diskrimineringsklausulen finns kvar.
Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används effektivt, men också för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO konventionerna som i sin tur stärker FN s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att organisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att möjligheten att ställa krav på rättvisemärkning bör undersökas i den nya upphandlingspolicyn
Vi anser också att staden ska fortsätta det viktiga arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar. Miljökraven som ställs ska syfta till att uppnå kraven i stadens miljöprogram.
Genom att ställa miljökrav och sociala krav vid stadens upphandlingar kan stadens upphandlingar bli ett kraftfullt redskap för att driva på mot ekologisk hållbarhet och en socialt rättvis utveckling.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på remissen om Anläggningar för spontanidrott i parker, bostadsområden och på skolgårdar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2010-01-15. Dnr 10-333/057.
En remiss från kommunstyrelsen om anläggningar för spontanidrott i parker, bostadsområden och på skolgårdar har lämnats till utbildningsnämnden.
Det råder viss otydlighet om vem som bär ansvaret för drift och underhåll av dessa anläggningar. Idrottsförvaltningen föreslår en princip där idrottsförvaltningen ska ha en konsultativ roll när anläggningar för spontanidrott anläggs och anser att det är markägaren alternativt hyresgästen som ska svara för de framtida drift- och underhållskostnaderna när anläggningar för spontanidrott anläggs.
Förvaltningen föreslår – då utbildningsförvaltningen är med och beställer en investering - att driftskostnaderna delas lika mellan idrottsnämnden, berörd stadsdelsnämnd och utbildningsnämnden. Idrottsförvaltningen bör ha en konsultativ roll i beredningsarbetet.
Ärendet har beretts av kvalitets och ekonomiavdelningens lokalenhet i samverkan med grundskoleavdelningen och gymnasieavdelningen.
Svar på remiss från Skolverket
2010-01-18. Dnr 09-401/4348.
Utbildningsnämnden har fått att i remiss lämna synpunkter på förslag till kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Utbildningsförvaltningen är genomgående positiv till förslaget. Kursplanerna är väl bearbetade och ställer mer uttryckliga krav än tidigare på vad eleverna ska ha tillägnat sig för kunskaper under och efter avslutad grundskola. Kursplanerna har fått ett tydligare innehåll, men saknar en lättillgänglig struktur.
Förvaltningen anser därför att man på ett bättre sätt bör visualisera kopplingen mellan de långsiktiga målen och progressionen mellan årskurser och betygsnivåer och föreslår att detta görs i form av matriser istället för löpande text.
Förvaltningen anser också att IKT (Informations- och kommunikationsteknik) inte har fått tillräckligt med utrymme i kursplanerna inför 2011, och att det skiljer sig åt mellan de olika ämnena om IKT finns med och i vilken utsträckning.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning.
Ersättaryttrande
Ersättaren Helen Törnqvist (C) anmälde ett ersättaryttrande enligt nedan:
I förslaget till de nya kursplanerna har ämnet hem- och konsumentkunskap förts in i alla årskurser. Det är bra då ämnet idag har låg status. I hkk-ämnet tränas eleverna i att lösa problem som man dagligen möter som vuxen; att fördela, organisera och genomföra hemarbetet, att välja mat som är bra för den egna och andras hälsa, samt att välja varor som leder till en hållbar utveckling. Hem- och konsumentkunskap är viktigt för att kommande generationer ska få kunskaper om samspelet mellan individ, hushåll, samhälle och natur och vilka val som leder till en hållbar utveckling. Med kunskap kan individen möta förändringar, ta ansvar och agera. Det är av stor vikt att ämnet hem- och konsumentkunskap stärks genom att man tillför mer tid i och med den nya kursplanen.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V)
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter som svar på skrivelsen.
2009-12-14. Dnr 09-051/4098.
Roger Mogert (s), Inger Stark (v) och Per Olsson (mp) har till utbildningsnämnden lämnat en skrivelse angående stadens nya IT-avtal med Volvo IT. I skrivelsen framförs att ambitionen att effektivisera kommunens IT-verksamhet är god men att avtalet dock skulle ha varit frivilligt för skolorna. En stor oro råder ute på stadens skolor bland annat på grund av avtalskonstruktionen där befintlig datautrustning övertas av Volvo IT. Det påtalas även i skrivelse att det förefaller stå utom allt tvivel att IT-kostnaderna kommer öka de närmaste tre åren, trots att många skolor inte har tillräckligt med datorer i dagsläget. Enligt förslaget till verksamhetsplan 2010 är kostnaderna för införandet om 78 miljoner finansierade från schablonen. Pengarna hade istället kunnat användas i verksamheten.
Förvaltningen anser att GS-IT bland annat kommer att innebära en snabbare och stabilare IT-miljö för elever och personal. En begäran till fullmäktige om utökad medelstilldelning är inte förenlig med stadens Regler för ekonomisk förvaltning. Förslaget till hantering av kostnaderna är lämnat utifrån fullmäktiges beslut om uppdrag och budget.
Ärendet är berett inom kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett gemensamt förslag från (S) och (MP) och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Daniel Helldén (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att uppdra åt förvaltningen att tillskriva kommunstyrelsen och begära extra medel för att täcka de ökade kostnaderna enligt vad som anförs i skrivelsen
samt att därutöver anföra.
Det är mycket anmärkningsvärt att majoriteten inte kan redovisa totalkostnad eller ens en uppskattning av en totalkostnad för GS-IT. Det är ansvarslöst att gå in i ett projekt av den här magnituden utan att ha undersökt de ekonomiska konsekvenserna.
En snabb överslagsräkning visar att det kan handla om stora kostnadsökningar för staden. Bara övergångskostnaderna som tas centralt i nämnden hamnar på 148 miljoner kronor. Därtill expropierar stadsledningskontoret datautrustning för upp till 75 miljoner kronor utan att ersättning ges till skolor eller förvaltning.
Baserat på de uppgifter vi har fått om kostnadsökningar för olika skolor på mellan 0,5 och 1,7 miljoner kronor, så kan det handla om totala ökade driftkostnader om 100 miljoner kronor om året för skolorna i Stockholm. Detta gäller även skolor som i dag har en mycket hög IT-standard, varför kostnadsökningen inte i huvudsak kan förklaras med höjd standard.
På det hela taget är det en för skattebetalarna mycket dålig affär som Sten Nordin (M) har genomfört. Vi menar att det är orimligt att detta ska drabba skolor och elever negativt, så som nu sker.
1. Årsredovisning 2009 för utbildningsnämnden godkänns. Del 1 överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande.
2. I bokslutet gjorda periodiseringar godkänns. Väsentligt belopp sätts till 50000kronor.
3. Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om återredovisning av 8,2mnkr som avser felaktig prestationsjustering.
4. Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om ombudgetering till 2010 av 1,7mnkr för sjukfrånvaroprojekt.
5. Nämnden hemställer om att kommunstyrelsen beslutar att resultatenheternas resultat för 2009, ett sammanlagt överskott på 214,6mnkr, överförs till utbildningsnämnden 2010.
6. Nämnden godkänner att de i avsnitt 3.1.4 angivna enheterna avdefinieras som resultatenheter.
7. Utbildningsnämndens årsredovisning för 2009 överlämnas med godkännande till nämndens revisorer.
8. Beslutet justeras omedelbart.
2010-01-22. Dnr 10-123/70.
Utbildningsnämndens uppdrag är att tillhandahålla utbildning, oavsett huvudman, för barn, ungdomar och vuxna i staden. Visionen är att med utgångspunkt i ett Stockholm i världsklass erbjuda medborgarna En skola i världsklass. Arbetet med att förankra och att konkretisera den övergripande visionen pågår inom stadens grundskola, stadens gymnasieskola och vuxenutbildning.
Utbildningsnämnden bidrar till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppfylls och har i de flesta fall uppfyllt kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samverkan med förvaltningschefens stab.
Ordföranden Lotta Edholm m fl (FP), ledamoten Cecilia Brinck m fl (M), ledamoten Erik Slottner (KD) och ersättaren Helen Törnqvist (C) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Årsredovisningen för 2009 visar på en positiv utveckling inom en lång rad områden i stadens skolverksamheter. Studieresultaten är i många fall de högsta någonsin. Det genomsnittliga meritvärdet i grundskolan ligger på 223. Snittet i riket är 207. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen har ökat med två procentenheter till 77 procent. Även betygsmedelvärdet i gymnasieskolan ökar. En lång rad insatser har genomförts för att ytterligare höja kompetensen i lärarkåren och
erbjuda nya karriärvägar. Sjukfrånvaron hos de anställda i utbildningsförvaltningen minskar. Utvecklingsarbetet för de pedagogiska verksamheterna har tagit fart på allvar. Särskilt glädjande är att fokus finns på forskning och utveckling.
Det är också mycket glädjande att Stockholm har fått en spetsutbildning på Globala gymnasiet beviljad av Skolverket. Under 2009 infördes ett tionde skolår i grundskolan och riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst antogs, vilket är mycket positivt.
2009 års bokslut innebär att utbildningsnämnden går med överskott i förhållande till budget. Även om en stor del av överskottet ligger centralt i förvaltningen visar också många skolor upp ett positivt resultat. Såväl bland grundskolorna som gymnasieskolorna visar en klar majoritet av skolorna på en budget i balans där många enheter också tar med sig överskott in i kommande verksamhetsår.
Vi vill mot bakgrund av årsredovisningen peka på ett antal punkter där den fortsatta utvecklingen är av stor betydelse för resultaten i Stockholms skolor.
En fungerande central uppföljning av ogiltig frånvaro förutsätter att de nödvändiga verktygen för detta används i varje skola. Arbetet med att implementera Stockholms Skolwebb på samtliga grundskolor och göra informationen tillgänglig för föräldrar och elever måste intensifieras. Ogiltig frånvaro bör också vara en högt prioriterad fråga för den pedagogiska revisionen.
Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande. Därför måste arbetet med dessa frågor finnas högt på skolornas dagordning. Som ett stöd i lärandet är det viktigt att skolorna tydliggör för eleverna vilka mål de ska nå. Det är mycket angeläget att utvecklingsarbetet rörande åtgärdsprogram förstärks.
Vice ordförande Roger Mogert m fl. (S) och tjänstgörande ledamoten Daniel Helldén (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Bakom resultatsiffrorna för skolorna döljer sig stora nedskärningar. Så som revisorerna konstaterar är budgethållningen överordnat verksamhetens kvalitet enligt de borgerligas styrmodell och därför innebär
nollresultat eller små överskott inte att skolorna har en god ekonomi. Snarare är det hård styrning och att skolorna försöker spara pengar inför kommande magra år som ligger bakom nämndens resultat.
Majoriteten har under den här mandatperioden dragit undan resurser på över 900 miljoner kronor från skolan. Stadens rektorer har tre år i rad rapporterat om behov av nya nedskärningar i verksamheten. Samtidigt har resultatutvecklingen stagnerat, i synnerhet i de kommunala grundskolorna.
Den borgerliga majoriteten genomför under 2010 en rad nya nedskärningar, mot i synnerhet svaga grupper i skolan. Det socioekonomiska anslaget minskas med c:a 2,5 procent, särskolorna får minskade resurser med 2,3 procent och S:t Örjans specialskolor får nedskärningar på över 10 procent. Dessutom fortsätter den orättvisa omfördelningspolitik som har inneburit att Äppelviksskolans anslag de senaste fyra åren räknats upp med 10,3 procent innan nedskärningar, medan Rågsvedsskolans bara räknats upp med 4,2 procent.
Vi är djupt oroade över vilka konsekvenser alla dessa nedskärningar kommer att få eftersom de i synnerhet drabbar skolor som har många elever som behöver extra stöd. Skolverket har kunnat visa att det är för just dessa elever som resurstillgången är viktig samt att tillgången till stöd varierar beroende på skolans ekonomiska förutsättningar.
Det är en hård och nedskärningsinriktad skolpolitik som de borgerliga för. Vi behöver en skola som ställer upp för eleverna, inte en som säger upp personalen. Ska vi kunna höja resultaten så måste man ge varje elev mer uppmärksamhet och för det krävs resurser.
Årsredovisningen visar att endast 42% av eleverna i år 9 är nöjda med arbetsron i skolan. Det innebär att mer än hälften av Stockholms niondeklassare upplever sin skoldag som stökig. Samtidigt ökar skolket i Stockholms skolor. Den sammanlagda frånvaron rapporteras till 14,2%. Vissa skolor har närmare 50% frånvaro. Den politik för ordnig och reda som majoriteten infört visar sig ineffektiv. Snarare behövs en förstärkt satsning på dialog, elevdemokrati och värdegrundsarbete.
Återvandringskontorets verksamhetsplanering för 2010 – 2013 godkänns.
2009-12-17. Dnr 09-102/4301.
Återvandringskontoret arbetar med frivillig återvandring. Inför perioden 2010 – 2013 med fokus på handläggning av återvandringsärenden med individuellt stöd till enskilda flyktingar och familjer som frivilligt önskar återvandra till sina hemländer. Vidare att i samarbetsprojekt med andra myndigheter, institutioner, EU-myndigheter, frivilliga organisationer och samfund fortsätta arbetet med att främja flyktingars frivilliga återvandring.
Ärendet har utarbetats inom uppdragsavdelningen, återvandringskontoret.
___________
Nämnden antar inriktningen att genomföra verksamhets- och tillgänglighetsanpassning i Sköndalsskolan och uppdrar åt förvaltningen att ta fram förslagshandlingar och hyresoffert som underlag för genomförandebeslut.
2010-01-14. Dnr 08-324/650.
Utbildningsförvaltningen planerar att utföra verksamhetsanpassning i Sköndalsskolans hus A, B, C och D i anslutning till att SISAB genomför uppgradering av skolans ventilationsanläggning. Enligt ett föreläggande från arbetsmiljöverket ska SISAB påbörja ventilationsåtgärder i Sköndalsskolan före höstterminen 2010 då skolans nuvarande luftkvalitet inte uppfyller dagens krav på god arbetsmiljö. Därtill ska skolans lokaler tillgänglighetsanpassas motsvarande nivå 3 i enlighet med Stockholms stads riktlinjer vid större ombyggnadsarbeten.
Totalt beräknas arbetet, som inleds i hus A och D, att pågå under ca 3 år. Den sammanlagda kostnaden för SISAB:s arbete, inhyrning av paviljong, övriga lokaler, verksamhets- och tillgänglighetsanpassning samt evakuering, har beräknats till ca 47 mkr.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samråd med grundskoleavdelningen.
2010-02-10. Dnr 10-013/379.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen.
Tjänsteutlåtandet innehåller förslag till tillägg i den delegationsordning för utbildningsnämnden som gäller från och med november 2009. Tillägget föranleds av ändringar i skollagen (SFS 1985:1100) angående möjligheten för enskild driven/fristående verksamhet att överklaga kommunens beslut om bidrag. Chefen för avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet föreslås besluta om storleken av bidrag samt lämna yttrande vid överklagande av fattat beslut.
Fördelningen av resurser till barn i behov av särskilt stöd inom de kommunala grundskolorna föreslås också beslutas av chefen för avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen i samverkan med avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet.
1. Håkan Edman, avdelningschef på grundskoleavdelningen, svarade på frågan från vänsterpartiet angående skolbarnsomsorgen i Farsta. Andelen barn i skolbarnsomsorgen i Farsta är låg beroende på att flera barn går i fritidshem knytet till enskild driven skola.
2. Håkan Edman lämnade information om uppföljningen av Solbergaskolan och de förändringar som gjorts.
3. Håkan Edman svarade på frågan från miljöpartiet angående Slättgårdsskolans planerade ersättningslokaler. Sisab kommer att presentera en tidsplan.
4. Håkan Edman lämnade information om e-tjänsten val till förskoleklass. Grundskoleavdelningen har upprättat ett pm med antagningskriterier val till förskoleklass vilket delades ut till nämndledamöter.
5. Med anledning av tumultet vid valinformation i Värmdö gymnasium informerade förvaltningschefen Thomas Persson om skolverkets rekommendationer. Nämnden förordar det som Skolverket rekommenderar. Rektorn ansvarar för säkerheten i skolan och gör en bedömning i varje särskilt fall.
