Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2012-08-23
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-09-05.
Nämnden beviljar närvarorätt i utbildningssyfte vid dagens sammanträde för Johanna Jönsson
Närvarorätt vid dagens sammanträde hade begärts av Johanna Jönsson, nyanställd vid C-kansliet i stadshuset.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2012-06-14 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 14 och 28 juni, 4 juli och 14 augusti som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan läggs till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 1 augusti 2012.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-08-03. Dnr 2012-421/6121.
Utbildningsnämnden har av kommunstyrelsen fått i uppdrag att yttra sig över delbetänkandet ”Likvärdig utbildning – riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning”, SOU 2012:24.
Utredningen har fått i uppdrag att föreslå förändringar i särskilda bestämmelser och att anpassa förutsättningarna för utbildningen för elever med funktionsnedsättning så att utbildningen kan ges oberoende av vilken skola eleven går i. Utredningens utgångspunkt är att ungdomar med funktionsnedsättning i första hand ska ges möjlighet att få sin utbildning i eller i anslutning till sin hemkommun, med möjlighet att bo hemma med sin familj. Därtill är uppdraget att föreslå en tydligare och mer samordnad styrning med avtal och en mer likvärdig finansiering mellan de olika verksamheterna RgRh, nya RgT (riksgymnasiet för tvåspråkiga) och Rgsär.
Förvaltningen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom gymnasieenheten i samverkan med administrativa avdelningen och ledningsstaben.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Svar på remiss från stadsrevisionen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-06-13. Dnr 2012-124/2955.
Revisionskontoret granskar varje år nämndens verksamhet. Granskningen omfattar nämndens planering och uppföljning i verksamhetsplan, tertialrapporter och verksamhetsberättelse. Revisionen granskar också hur delar av verksamheten fungerar i förhållande till lagstiftning, regler och föreskrifter.
Revisionens sammanfattande bedömning av utbildningsnämndens verksamhet 2011 är:
· Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat är inte helt tillfredsställande.
· Styrning, uppföljning och kontroll är tillräcklig.
· Bokslut och räkenskaper är rättvisande.
Granskningen har sammanfattats i en rapport. Utbildningsnämnden yttrar sig i ärendet över den granskning revisorerna gjort.
Ärendet har beretts av utbildningsförvaltningens ledningsstab i samverkan med förvaltningens övriga avdelningar.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, och
Att därutöver anföra
Stadsrevisionens årsrapport över utbildningsnämnden är välkommen. Den lyfter fram flera områden där nämnden behöver utveckla styrningen och organisationen för de pedagogiska verksamheterna.
Revisionen visar på underskottet hos de kommunala grundskolorna och pekar på ett lägre socioekonomiskt tilläggsanslag som orsak till underskottet. Samtidigt visar sig skillnaderna mellan skolors resultat i staden fortsatt vara alltför stora. Stockholm behöver en bättre strategi för en mer jämlik skola.
Det är allvarligt att andelen elever som fullföljer gymnasieskolan inom en fyraårsperiod försämrats. 2011 låg den, enligt rapporten, på samma nivå som 2007. Studieavbrotten i gymnasieskolan har dessutom ökat från 2010 till 2011. Det är inget gott betyg för Alliansens skolpolitik.
Revisionskontorets bedömning att nämnden vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa ett korrekt mottagande i särskolan är säkert gott. Men fortfarande har staden en överrepresentation av utlandsfödda elever i särskolan. Det tyder på att elever bedöms på andra grunder än de riktiga vid intagning till särskolan och det måste ske nya insatser för att utveckla det arbetet.
Miljöpartiet har i verksamhetsplaner och genom motioner i kommunfullmäktige visat på alternativ för att skapa en mer jämlik skola där alla elever får möjlighet att utvecklas så långt de kan och för att främja närvaron i gymnasieskolan.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Stockholms stads skolor har ett tydligt fokus på kunskap. Betygen för de elever som gick ut årskurs 9 i juni 2011 är de högsta någonsin i Stockholms stads kommunala skolor. Senaste åren har en stor satsning på läs- och språkutveckling genomförts som fortsätter med goda resultat. Dessutom har resultaten på de nationella proven i årskurs 3 och arbetet med läsutvecklingsscheman (LUS) förbättrats, och utlåningen från skolbiblioteken har fördubblats de senaste fem åren. Trots detta behöver utbildningsnämnden arbeta än hårdare för att nå kunskapsmålen i alla ämnen.
Revisionsrapporten visar även problem med hanteringen av skyddade personuppgifter, vilket är oacceptabelt. Personer med skyddade personuppgifter är ofta utsatta och det är viktigt att inte skolan brister och utsätter dem för onödigt lidande eller säkerhetsrisker.
En kritik som framkommer i rapporten är bristande budget- och redovisningsprinciper, vilket leder till bristande följsamhet. Det är viktigt att utvärdera de resurser som läggs på skolan och för att denna utvärdering ska bli korrekt är det grundläggande med goda budget- och redovisningsprinciper.
Brandsäkerheten är en mycket viktig fråga på Stockholms stads skolor. Självklart ska alla skolor genomföra egenkontroll av brandskyddet på ett tillfredställande sätt.
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det finns flera områden som inte uppnått det planerade resultatet. Allvarligast är givetvis verksamhetens resultat. Av KF:s indikatorer har endast 2 av 17 uppnåtts. Av nämndens 37 egna indikatorer har 10 uppnåtts. Även om kunskapsresultaten redovisade en svagt positiv utveckling jämfört med det ännu svagare året 2010 är det fortfarande klart färre elever som klarar grundskolan jämfört med innan alliansen tillträdde, och redan då fanns det tydliga utmaningar för Stockholms skolväsende. Detta ska givetvis inte skyllas på utbildningsförvaltningen utan på de direktiv som ges av den borgerliga majoriteten.
Vi är också bekymrade över att målen för ökad studiero inte uppnås. Studiero är en mycket viktig förutsättning för att eleverna ska kunna uppnå kunskapsresultaten och må bra i skolan.
En annan viktig förutsättning för elevernas trygghet, sociala utveckling och kunskapsresultat är fritidshemmen. Den politiska majoriteten fortsätter att vägra inse deras betydelse, och revisorerna konstaterar att personaltätheten fortsatt att sjunka och barngruppernas storlek att öka. Inspektörerna konstaterar också stora kvalitetsskillnader mellan fritidshemmen.
Många av de elever som är mest utsatta är de som inte ens går i skolan. Trots skolinspektionens hårda kritik på området visar förvaltningens genomgång att ett mycket stort antal elever – drygt 500 i november 2011 – inte är skolpliktsplacerade eller att respektive skola inte vet var eleven är om dagarna. Det går inte att nog understryka vikten av att staden gör ett betydligt bättre arbete i denna fråga och att utbildningsnämnden börjar prioritera den.
Revisionen visar tydligt att samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst behöver förbättras. I en sådan för bättring ligger stor förbättringspotential både för kunskapsresultaten och inte minst för elevernas välmående. Det är svårt att inte koppla detta till överföringen av grundskolorna från stadsdelsnämnderna till en central nämnd. Vår uppfattning är att grundskolan ska återföras till stadsdelsnämnderna. De utvärderingar av förändringen som hittills gjorts har också varit otillräckliga och mer fokuserat på hur olika aktörer uppfattat förändringen än vad den verkligen inneburit för eleverna.
Tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vänsterpartiet anser att stadsrevisionen har gjort ett bra och noggrant jobb med årsrapporten och tar upp många intressanta områden för nämnden att arbeta vidare med. Även förvaltningens syn på de brister som framkommit i revisionen visar på en god insikt i problematiken och goda möjligheter att komma till rätta med nämndens brister. Dock är det några områden som vi särskilt önskar kommentera och lyfta inför framtida arbete.
Vänsterpartiet har sedan tidigare tagit upp problematiken med den stora mängden indikatorer vilken även stadsrevisionen nu belyser i årsrapporten. Förvaltningen skriver att detta ska ses över inför år 2013. Vi vill påtala ett behov att både minska antalet indikatorer och införa olika nivåer på indikatorerna där de som huvudsakligen tar upp kvalitet i skolan och skolans elever och personal hamnar i fokus. Mål som idag inte uppnås eller där förbättringar sker såsom målen för årskurs 9 i grundskolan och årskurs 3 i gymnasieskolan måste ligga i fokus för att nämnden ska kunna prioritera sina viktigaste frågor - en fullföljd skolgång för alla Stockholms stads elever oavsett bakgrund eller skola. Trygghetsmålen och målen för ogiltig frånvaro är också viktiga frågor som måste prioriteras så att de kan uppnås även för gymnasieeleverna. Stadsrevisionen nämner också vikten av att lärarna i Stockholms stad i större utsträckning höjer förväntningarna på elever och coachar dem. En satsning på stadens lärare med högre löner, mindre administrativ börda och mer fokus såväl på utveckling av den egna undervisningsformen som på eleverna anser Vänsterpartiet är viktiga prioriteringar för att uppnå detta.
Stadsrevisionen nämnder vid ett flertal tillfällen att staden har bristande rutiner för friskolornas verksamhet. Friskolornas vinstintressen får inte styra verksamheten på bekostnad av de enskilda eleverna som går i dessa skolor. Utöver skärpta rutiner anser Vänsterpartiet att antalet friskolor bör begränsas och framförallt inte utökas då nämnden redan nu har brister i kontrollfunktionerna.
________
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-06-29. Dnr 2012-126/6132.
Nuvarande ramavtal mellan staden och SISAB reviderades senast 2006. I kommunfullmäktiges budget 2011 fick kommunstyrelsen i uppdrag att åter revidera avtalet. Behovet av nytt ramavtal har delvis aktualiserats genom att underhåll trängts bort av andra driftkostnader. Nuvarande avtals konstruktion innebär att standardhöjningar ses som hyresgenererande verksamhetsanpassningar, vilket kräver beställning från utbildningsnämnden.
I förslaget till nytt ramavtal åtar sig SISAB bland annat ett ökat underhållsansvar innefattande standardhöjningar upp till 2012 års myndighetsnivå för åtgärder som syftar till att vidmakthålla eller återskapa befintliga funktioner inom bland annat ventilation och elsäkerhet.
Utbildningsnämndens hyreskostnad beräknas öka med 164 mnkr. Överföringen av ansvaret för el från utbildningsnämnden till SISAB innebär en sänkt kostnad om 88 mnkr. Nettokostnadsökningen uppgår därmed till 76 mnkr.
Utbildningsförvaltningens samlade bedömning är att förslaget till nytt ramavtal leder till ökad tydlighet och att den höjda hyran motiveras av SISAB:s ökade underhållsansvar. Det nya ramavtalet ska gälla från och med 1 januari 2013.
Remissen har beretts inom administrativa avdelningen. I tidigare skede har utbildningsförvaltningen tillsammans med företrädare från stadsdelsnämnderna, Stockholm Stadshus AB och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) ingått i den projektgrupp som bistått kommunstyrelsen i utarbetandet av ramavtalsförslaget.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Miljöpartiet stället sig positivt till de föreslagna förändringarna av ramavtalet med SISAB. Arbetsmiljön för de som verkar i skolan är helt central för att bra undervisning ska kunna bedrivas, och det är inte acceptabelt att brister faller mellan stolarna för att olika delar av stadens verksamheter inte är överens om vem som ska betala vad. Det är förstås av yttersta vikt att Utbildningsförvaltningen noga följer upp konsekvenserna av förändringarna och att nämnden på regelbunden basis får rapporter om dessa.
Vidare vill vi anföra att nämnden borde ha som mål att enbart hyra lokaler som klassats enligt lägst Miljöbyggnad silver. Är det verkligen rimligt att lokaler som våra barn ska ägna så många timmar i inte är certifierade utifrån faktorer som energianvändning, ljus, buller och farliga kemikalier?
Därutöver ställer vi oss positiva till att ansvaret för parkeringsplatser tydliggörs och att den avgiftsfria parkeringen för arbetspendling försvinner. De farhågor som förvaltningen lyfter fram är dock väldigt viktiga och vi vill trycka på att detta följs upp.
Utbildningsnämnden bordlägger ärendet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-06-26. Dnr 2012-513/5260.
Gymnasiedirektör Håkan Edman föredrog ärendet och svarade på frågor.
Utbildningsförvaltningen har i kommunfullmäktiges budget 2011 fått i uppdrag att utreda möjligheten till en skolakut för akuta placeringar av elever i grundskolan som på grund av disciplinära åtgärder tillfälligt behöver flyttas från den egna skolan.
Förvaltningens förslag till beslut innebär att en skolakut inrättas med 5-6 akutplatser för grundskoleelever i åk 7-9. Plats ska kunna beredas inom 48 timmar.
Enligt förslaget kommer verksamheten att inrättas inom ESS-gymnasiets organisation och lokaler på Södermalm.
Beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt av berörd grundskolerektor och rektor på ESS-gymnasiet. Grundskoleavdelningen, utsedd grundskolechef, har överblick över platstillgången inom skolakuten. Anmälan om tillfällig placering av elev inom skolakuten görs till denna grundskolechef.
Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har berett ärendet i samarbete med avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa, gymnasieavdelningen och en stadsdelsförvaltning. Förvaltningen har under ärendets beredning haft en dialog med Södertälje kommuns skolakut.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att starta en skolakut i Stockholms stad i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Ordföranden yrkade att ärendet skulle bordläggas och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-07-17. Dnr 2012-401/6716.
Kommunfullmäktige har i budget beslutat att Stockholms stads skolplan ska revideras 2012. Utgångspunkt har bland annat varit kommunfullmäktiges budget med inriktning för kommande år samt de nationella mål som styr skolan.
Skolplanen visar Stockholms stads ambition och pekar ut de mest centrala utvecklingsområdena för Stockholms skolor.
Angående barnens övergång från förskolan till grundskolan kan det finnas anledning till kompletteringar och förtydliganden i kommande förskoleplan.
Ärendet har beretts i samverkan mellan skolroteln och utbildningsförvaltningens ledning.
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förslaget till skolplan till kommunstyrelsen för beredning till kommunfullmäktige, som fattar beslut om skolplanen.
Utbildningsnämnden beslutar om att gymnasieverksamhet för elever med hörselnedsättning/dövhet genomförs enligt förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-06-26. Dnr 11-007/6093.
En förstudie om gymnasieutbildning för elever med hörselskada/dövhet i Stockholms stads skolor inleddes inom gymnasieavdelningen och redovisades för utbildningsnämnden den 10 december 2009. Nämnden godkände förstudien och gav förvaltningen i uppdrag att utreda och föreslå en förändrad organisation av den gymnasiala utbildningen i Stockholms stad för elever med hörselnedsättning/ dövhet.
Utbildningsförvaltningen initierade därefter utredningen Hugis, hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm. Slutrapporten bifogas förvaltningens tjänsteutlåtande.
Då antalet elever som söker till en gymnasieverksamhet i Stockholm för elever med hörselnedsättning/dövhet är osäkert bör en sådan verksamhet, enligt förvaltningens uppfattning, startas i liten skala i form av att eleverna inkluderas i klasser med reducerad gruppstorlek och med tillgänglighetsanpassad lärmiljö och pedagogik. Flera elever med hörselnedsättning/dövhet ingår i en klass med högst 16 elever, inom de program som finns på den aktuella skolan. Denna verksamhet föreslås förläggas till nuvarande Frans Schartaus gymnasieverksamhet och med start höstterminen 2013.
Hugis-utredningen har genomförts inom gymnasieenheten. Tjänsteutlåtandet har handlagts inom förvaltningens ledningsstab.
Utbildningsnämndens råd för funktionshinderfrågor har informerats om ärendets innehåll. Likaså kommer berörda hörselorganisationer att informeras om innehållet samt om diskussioner på länsnivå om behov och intresse av en samverkan mellan kommunerna runt elever med hörselnedsättning/dövhet.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar om att gymnasieverksamheten för elever med hörselnedsättning /dövhet genomförs enligt förvaltningens tjänsteutlåtande.
Alla elever har rätt till en god utbildning. Det är känt sedan tidigare att elever med funktionsnedsättning har en lägre grad av måluppfyllelse och därför är det viktigt att Stockholms stads skolor arbetar med dessa frågor. Elever med hörselnedsättning/dövhet ska ha bra möjligheter att gå i grupper med tillgänglighetsanpassad miljö och undervisning. Utbildningsförvaltningen bedömer att ett tiotal elever kan vara aktuella för gymnasieverksamhet för elever med hörselnedsättning/dövhet i Stockholms stad med start höstterminen 2013. Det är viktigt att förvaltningen följer denna fråga noga och är beredd att utöka verksamheten vid behov.
Det är även viktigt med ett nära samarbete med både staten och kommunförbundet i Stockholms län i denna fråga.
Per Olsson m fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Att i ett uppstartsskede samla kompetensen kring hörsel/dövhet på en skola är säkert klokt. Men om det fria skolvalet ska gälla också hörselsvaga elever eller elever med dövhet behöver kompetensen kring detta finnas på alla skolor.
Varje lärare kommer någon gång under sin yrkesverksamma tid möta elever med en funktionsnedsättning. Därför är det beklagligt att detta inte bejakades när lärarutbildningen gjordes om. Stadens satsningar för att öka kompetensen kring dessa frågor är välkomna. Miljöpartiet har under flera år efterlyst en strategi för bättre akustik och bättre kunskaper kring elever med hörselnedsättning/dövhet.
Det är också oklart vem som har vilket ansvar, då det enbart är rektor, som i styrdokumenten har ansvaret för att elevernas behöv tillgodoses. Staden kan behöva förtydliga vilket ansvar exempelvis skolsköterskan bör ha. Även stadens hörselpedagog behöver nyttjas i större utsträckning för att garantera en mer tillgänglig skolgång. Hörselpedagogen kan vara ett stöd för såväl den enskilde eleven som skolledningen. I dag är stadens hörselpedagog underutnyttjad.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende installation av nya hörselslingor m.m. i Alviksskolans hus D till en hyreshöjande kostnad om 8,3 mnkr och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna
2. Förvaltningens förslag till inhyrning av evakueringspaviljonger godkänns och förvaltningen uppdras att hyra in dessa under förutsättning att kommunstyrelsens ekonomiutskott medger inhyrningen.
3. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om medgivande att hyra in evakueringspaviljonger för D-husets hörselelever under 2013 till en bedömd kostnad om 2,3 mnkr.
4. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-07-10. Dnr 09-324/2818.
D-huset vid Alviksskolan uppfördes 1967 med lokaler för hörselskadade elever samt för skolmåltiden i form av tillagningskök och matsal. Befintliga hörselslingor behöver bytas ut mot modernare som störs mindre. Samtidigt med slingorna installeras ny hörselteknikutrustning. SISAB kommer att utföra underhållsåtgärder samtidigt som hörselåtgärder vidtas.
Ombyggnadsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för Alviksskolan, centrala utbildningsförvaltningen i form av administrativa avdelningen respektive grundskoleavdelningen och SISAB. Ett samordnande huvudskyddsombud har på sedvanligt sätt ingått i projektets styrgrupp.
Då de hyreshöjande kostnaderna för åtgärderna inte överstiger 10 mnkr behöver ärendet inte godkännas av kommunstyrelsens ekonomiutskott eller samrådas med SLK. Däremot har samråd med SLK genomförts vad avser evakueringsförhyrningen eftersom hyreskostnaden för denna överstiger 1,0 mnkr och därmed måste beviljas av kommunstyrelsens ekonomiutskott.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende installation av nya hörselslingor m.m. i Alviksskolans hus D till en hyreshöjande kostnad om 8,3 mnkr och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna.
Svar på remiss från Skolinspektionen
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-08-13. Dnr 12-455/6823.
Riksdagen fattade den 29 februari 2012 beslut om ändringar i skollagen för gymnasiesärskolan och särvux. Ändringen gäller från och med hösten 2013. Alla utbildningar inom gymnasiesärskolan ska följa den nya strukturen. Huvudmän för fristående gymnasiesärskolor måste ansöka om godkännande hos Skolinspektionen för att bedriva de nya utbildningarna. Detta gäller även de huvudmän som har tillstånd att driva utbildning i gymnasiesärskolan enligt dagens regelverk.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat 11 ansökningar avseende godkännande som huvudman av fristående gymnasiesärskola från och med läsåret 2013/14 i Stockholms stad och län. Samtliga ansökningar i detta ärende avser redan befintliga och verksamma gymnasiesärskolor i Stockholms stad och län.
Förvaltningens bedömning är att det utifrån föreliggande remissunderlag inte går att påvisa att ansökningarna om godkännande av huvudman för fristående gymnasieskolor var för sig medför negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende.
Ärendet har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen.
Tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
1. Utbildningsnämnden tillstyrker i huvudsak förvaltningens förslag.
2. Därutöver anförs följande:
I Sverige har ett av världens mest generösa friskolesystem byggts upp i kombination med ett minimum av utvärdering och kontroll. Med det regelverk för de fristående skolorna som gäller idag har kommunerna ytterst lite att säga till om. I stort sett är rollen begränsad till att betala för det hela, med skattemedel. Vad beträffar dessa förhållanden utgör särskolorna dessvärre inget undantag.
Vi har tidigare i utbildningsnämnden tagit upp vår kritik mot den ytterst knapphändiga pedagogiska utvärderingen av olika friskolekoncept. Dagens ärende gäller dock inte detta utan om det går att påvisa att årets ansökningar av fristående etableringar var för sig medför negativa konsekvenser för stadens skolväsende. Vi har svårt att utesluta att så är fallet. Emellertid räcker denna typ av farhågor sällan för att uppnå det som i lagens mening krävs för att hindra en etablering. Vi kan därför på intet sätt juridiskt ifrågasätta det som ärförvaltningens bedömning i ärendet.
Att kommuner med ansvar för det lokala skolväsendet i praktiken har större inflytande över etableringen av pressbyråkiosker och restauranger, än etableringen av skolor är tyvärr en kritik vi ständigt får återkomma till.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-06-28. Dnr 12-455/6061.
Tibble fristående Gymnasium AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande för nationellt godkänd idrottsutbildning. Stockholms stad bereds tillfälle att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 2§ gymnasieförordningen (2010:2039).
Tibble fristående Gymnasium, sedan tidigare etablerad i Täby kommun, avser att inrätta 60 platser på skolan i ämnet specialidrott. Planerad start för utbildningen är år 2013 med fullt utbyggt antal platser 2015.
Ärendet har beretts på tillhandahållaravdelningen.
____________
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-06-28. Dnr 12-455/6062.
Stockholms idrottsgymnasium AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande för nationellt godkänd idrottsutbildning. Stockholms stad bereds tillfälle att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 2§ gymnasieförordningen (2010:2039).
Stockholms idrottsgymnasium, sedan tidigare etablerad i Stockholm, avser att inrätta 72 platser på skolan med inriktning fotboll i ämnet specialidrott, 12 platser för squash samt 18 platser för friidrott. Planerad start för utbildningen är år 2013 med fullt utbyggt antal platser 2015.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-06-28. Dnr 12-455/6102.
Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande för nationellt godkänd idrottsutbildning. Stockholms stad bereds tillfälle att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 2§ gymnasieförordningen (2010:2039).
Realgymnasiet, sedan tidigare etablerad i Stockholm, avser att inrätta 30 platser på skolan med inriktning klättring i ämnet specialidrott. Planerad start för utbildningen är år 2013 med fullt utbyggt antal platser 2015.
Per Olsson (MP) överlämnade en skrivelse om ”Gömda och papperslösa barns rätt till skola”. Dnr 12-400/7013.
Karin Ehlin Kolk och Mattias Vepsä (båda S) överlämnade en skrivelse om kvalitetssäkring av utbildningar som staden erbjuder.
Dnr 12-421/7012.
Skrivelserna överlämnas till förvaltningen för beredning.
Utbildningsdirektören informerade att nämnden får i samband med sammanträdet den 27 september föredragning om Verksamhetsplan 2013 och den 29 november planeras möte med Rådet för funktionshinderfrågor.
Jan Valeskog efterfrågade om möte med SISAB angående skolfastigheter. Datum meddelas senare.
