Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2013-05-21
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnar sammanträdet. Föredragningslistan godkänns.
Arbetsmarknadsnämnden utser ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras måndagen den 27 maj 2013.
Dnr AMN 2013-0061-1.6
Arbetsmarknadsnämndens beslutArbetsmarknadsnämnden beslutar enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
ÄrendetEn motion om Fryshusets möjligheter att bedrivas vidare i egna lokaler har inkommit till kommunstyrelsen från Tomas Rudin (S) och Leif Rönngren (S). Motionen föreslår att Stockholms stad ska överlåta den fastighet som stiftelsen Fryshuset hyr av fastighetsägaren SISAB till stiftelsen genom försäljning.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att verksamhet som stiftelsen Fryshuset bedriver för ungdomar i Stockholm är bra och att det är positivt för många unga i Stockholm om verksamheten kan fortsätta. Förvaltningen har dock ingen åsikt i frågan huruvida fastigheten som stiftelsen Fryshuset hyr av fastighetsägaren SISAB ska överlåtas genom försäljning till stiftelsen.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 maj 2013.
Förslag till beslut
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Kristian Ljungblad (C), Karin Gustafsson m.fl. (S) och Åsa Jernberg m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar (se beslutet).
2) Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
1. Att arbetsmarknadsnämnden tillstyrker motionen.
2. Att i övrigt anföra:
Fryshuset bedriver en verksamhet som når många unga i Stockholms ytterstad och har en stor potential. Verksamheten har på många sätt varit en pionjärverksamhet och har även en stor positiv inverkan på unga människors val av utbildning och arbete.
Beslutsgång
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslagen till beslut mot varandra. Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Kristian Ljungblad (C), Karin Gustafsson m.fl. (S) och Åsa Jernberg m.fl. (MP).
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av Åsa Jernberg m.fl. (MP) enligt följande:
Vi anser att verksamheten som Fryshuset bedriver är en mycket viktig beståndsdel i civilsamhället och i arbetet för och med ungdomar i staden. Det bidrag som goda krafter, såsom Fryshuset, ger till samhället är ovärderligt och ska beaktas och tillvaratas. Ett starkt civilsamhälle bidrar till ett mer mänskligt och modernt Stockholm och staden ska samverka med och ge ett starkt stöd till den ideella sektorn.
Att ge Fryshuset möjlighet att driva verksamheten i egna lokaler kan vara ett bra sätt att stödja verksamheten. Andra sätt är att se över hyreskostnaden för Fryshuset eller vilka bidrag staden ger Fryshuset idag. Fryshuset gör en mycket viktig insats för stadens unga och verksamheten ska värnas och stödjas.
Dnr AMN 2013-0105-1.6
ÄrendetEn motion om kvinnor utanför arbetsmarknaden har inkommit till kommunstyrelsen från Emilia Bjuggren (S). Motionen hänvisar till den kartläggning av ”osynligt utanförskap” som Botkyrka kommun genomförde 2011. Motionen yrkar att lämplig förvaltning i staden ska kartlägga gruppen som står helt utanför arbetsmarknaden i Stockholm. Enligt motionen ska utredningen särskilt fokusera på huruvida kvinnor hålls borta från arbetsmarknaden på grund av att de lever i patriarkala förhållanden. Utredningen ska även föreslå förändringar som kan motverka strukturella inlåsningseffekter som drabbar kvinnor.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att det inte genomförts någon kartläggning liknande den i Botkyrka kommun över andelen personer som inte har någon registrerad inkomst eller myndighetskontakt. Förvaltningen har i uppdrag att genom Jobbtorg Stockholm arbeta med personer som uppbär försörjningsstöd men har även en uppsökande verksamhet inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret för unga 16-19 år som inte går i skolan. Arbetsmarknadsförvaltningen har utöver detta en uppsökande verksamhet för unga 19-29 år genom projekten Unga in och Merit. Personer över 29 år som inte uppbär försörjningsstöd har inte tillgång till insatser via jobbtorgen men dessa personer har i likhet med andra kommuninvånare tillgång till den kommunala vuxenutbildningen och undervisning i svenska för invandrare.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M) och Kristian Ljungblad (C) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar (se beslutet).
1. Att arbetsmarknadsnämnden beslutar att bifalla motionen
2. Att arbetsmarknadsnämnden beslutar att kartläggningen även ska omfattade som hoppar av gymnasiet.
3. Att i övrigt anföra:
Arbetslösheten är segregerande och merparten av de som är arbetslösa är även segregerade vad gäller bostäder, utbildning, makt över sin egen situation etc. Vi talar om de allt större klassklyftorna i Stockholm.
Erfarenheten visar att kvinnor hålls hemma länge av män som inte vill att de ska ut i samhället. Att det krävs en stor vilja från kvinnan själv för att bryta sig loss.. Det är oerhört viktigt med insatser för att nå kvinnor utanför arbetskraften.
Den uppsökande verksamheten genom Unga in och Merit som endast finns i Järva, borde finnas i alla förorter. Det är tydligt att uppsökande verksamhet för unga upp till 29 år behövs som ordinarie verksamhet, det duger inte att hänvisa till arbetsförmedlingen. De kvinnor som sitter hemma nås inte av af:s erbjudanden. Det går inte att begränsa insatserna till de som har försörjningsstöd. Kommunen måste ha ett vidare uppdrag, som handlar om integration i samhället.
De kvinnor som har invandrat till Sverige från andra länder kan ibland ha svårt att komma ut på arbetsmarknaden även på grund av kulturella skillnader. Det behövs specifika insatser för kvinnor som gör det lättare för dem att hitta jobb.
3) Karin Gustafsson m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
1. Att bifalla motionen.
2. Att därutöver anföra:
Socialdemokraterna i arbetsmarknadsnämnden har tidigare skrivit om vikten av att kartlägga det ”osynliga utanförskapet”. Det är svårt att förstå varför den moderatledda alliansen skulle säga nej till en sådan kartläggning. Vilka frågor är det man inte vill ha svar på?
Emilia Bjuggrens motion lyfter ett perspektiv som är mycket viktigt, nämligen kvinnor som lever isolerade i patriarkala miljöer. En annan viktig aspekt är att det är vanligare att barn inte går på förskola om det finns föräldrar som inte arbetar. Alla studier och erfarenheterna av vårdnadsbidraget i Stockholm visar att det är oerhört negativt för barnen sociala utveckling men också deras förmåga att tillgodogöra sig undervisning i skolan.
En sådan kartläggning görs lämpligen av arbetsmarknadsförvaltningen även om stadsdelsnämnderna måste vara med i det arbetet.
4) Åsa Jernberg m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
1. Att uppdra åt förvaltningen att kartlägga gruppen som står helt utanför arbetsmarknaden inom Stockholms stad och ge förslag på åtgärder.
2. Att därutöver anföra följande:
Vi delar motionärens uppfattning om att en av de största utmaningarna på svensk arbetsmarknad är att stora grupper av unga och utrikes födda står utanför arbetsmarknaden och har svårt att få jobb. Inte minst kvinnor. Vi anser också precis som motionären att det är viktigt att få kunskap om gruppen som står utanför arbetsmarknaden och helt saknar kontakt med myndigheter.
Att patriarkala förhållanden existerar i samhället är tydligt, däremot är det inte hela förklaringen till varför kvinnor utanför arbetsmarknaden inte får jobb. Det bör i samband med kartläggningen undersökas om det finns andra orsakssamband, såsom hinder på arbetsmarknaden av olika slag.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslagen till beslut mot varandra. Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M) och Kristian Ljungblad (C).
Karin Gustafsson m.fl. (S) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
Åsa Jernberg m.fl. (MP) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
Dnr AMN 2013-0107-1.6
ÄrendetEn motion om handlingsplan mot barnfattigdom har inkommit till kommunstyrelsen från Roger Mogert (S). Motionen hänvisar till Rädda Barnens rapport avseende barnfattigdom. Utifrån rapporten pekar motionen ut Stockholm som en av de mest segregerade kommunerna i Sverige. Motionen yrkar att Stockholms stad bör ha en handlingsplan för att bekämpa barnfattigdomen. Bland de förslag som presenteras i motionen lyfts behovet av att staden bör sätta upp mål om att halvera arbetslösheten under en fyraårsperiod fram. Motionen vill även att staden satsar mer på föräldrarnas utbildning genom att avskaffa begränsningsregler inom grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att majoriteten av förslag på åtgärder som presenteras ligger utanför arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. De insatser som arbetsmarknadsförvaltningen gör i sitt arbete för att bekämpa barnfattigdomen är i huvudsak riktade till ungdomar eller föräldrar till utsatta barn genom arbetsmarknadsåtgärder och utbildning. Arbetsmarknadsförvaltningens uppdrag är att rusta människor för jobb och öka deras förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed förbättra både de vuxnas och barnens ekonomiska framtidsutsikter.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Kristian Ljungblad (C) och Karin Gustafsson m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar (se beslutet).
1. Att arbetsmarknadsnämnden tar initiativ till att väcka frågan om en handlingsplan mot barnfattigdomen utifrån motionen samt utifrån vänsterpartiets motion: Remissvar om motion 2012:24 om tio kraftfulla insatser mot barnfattigdom i Stockholms stad med sikte på nollvision.
Barnfattigdomen i Stockholm ökar för första gången på länge. Enligt Rädda Barnens årsrapport 2012 har andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll i Stockholm ökat från 14,4 till 15,3 procent mellan 2008 och 2009, inte bara i enstaka områden utan i 17 av 18 stadsdelar.
Stockholm glider isär. Gapen växer och livsförutsättningarna för barnen ser helt olika ut. Barn i Stockholm ska inte vara segregerade från födseln. Bostadssegregationen handlar om klass och arbetslöshet och måste motverkas med politiska åtgärder på alla nivåer. Staten måste förbättra stödet för ensamstående föräldrar och se till att A-kassan återigen blir en trygg tillgänglig försäkring mot arbetslöshet. Landstinget måste kraftigt utöka sitt förebyggande och uppsökande arbete i områden med hög ohälsa. Ju jämlikare samhälle ju bättre mår barnen.
I grunden handlar det om att ha en politik för jämlikhet. Ju jämlikare samhälle ju bättre mår barnen. Barn jämför sig med varandra, i skolan och på fritiden. Att växa upp i ett hem med knapp ekonomi och sämre tillgång till sociala och kulturella resurser ger mycket sämre förutsättningar för ett gott vuxenliv. Barnen riskerar en nedsatt psykisk och fysisk hälsa som vuxna. De får sämre möjligheter till en bra utbildning.
Och vi noterar att av116 stadsdelar i Stockholm stad har de stadsdelar som låg i toppen vad gäller behörighet till gymnasiet år 2007 lyckats ännu bättre fyra år senare. Samtidigt har de stadsdelar som låg i botten år 2007 sjunkit ännu lägre ner. Detta visar rapporten ”Vi bryter segregationen” som nyligen publicerats och som tagits fram av Stockholmsvänstern. I de gynnade stadsdelarna har varenda elev så bra betyg att de får börja på gymnasiet. I mindre gynnade stadsdelar lämnas nästan en tredjedel av klasskompisarna utanför, när det är dags att börja på gymnasiet. Det är skamligt. Det här är en rättighetsfråga. Alla barns och ungdomars rätt till kunskap och utbildning.
Så segmenterar vi en stad. Så bygger vi in arbetslösheten. Så bygger vi in en känsla av icke delaktighet. Men det går att arbeta mot en ökad jämlikhet och att minska barnfattigdomen.
Antalet arbetslösa unga mellan 20-24 år i Stockholm som inte tillhör någon A-kassa är nu uppe i 67,5 %. En extrem siffra. För samtliga arbetslösa är det 40,2%. som inte har A-kassa.
Dessutom är det uppenbart att långtidsarbetslösheten ökar och nu är uppe i 30,2 % av de arbetslösa. Arbetslösheten i ytterstaden är fortfarande orimligt hög och sjunker inte,
Det är oroande att så många står utanför A-kassan och tvingas söka försörjningsstöd eller hitta andra lösningar exempelvis svartjobb. Regeringen har genom sin arbetsmarknadspolitik skapat en situation som är ohållbar i längden och många arbetslösa känner idag stor oro över sin ekonomiska situation. Arbetslinjen har blivit fattiglinjen.
Vi måste ha en annan arbetsmarknadspolitik innan allt för många fastnar i en ohållbar situation. Se till att få in fler personer i utbildning och ge de arbetslösa bättre förutsättningar att hitta hållbara jobb. Det är en väg att minska barnfattigdomen.
3) Åsa Jernberg m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därtill som svar på remissen anföra följande:
De senaste åren har allt fler personer i redan utsatta områden hamnat i utanförskap och arbetslöshet. Rädda Barnens årsrapport visar att barnfattigdomen ökat i 13 av 14 stadsdelsområden det senaste året. I Rinkeby lever mer än vartannat barn i fattigdom (med socialbidrag eller låg ekonomisk inkomststandard). På riksnivå har syftet med den ekonomiska familjepolitiken, att jämna ut klyftor, avtagit under hela 2000-talet.
Olikhet i levnadsvillkor har stor betydelse för den individuella hälsan och för folkhälsan. Att ha mycket små resurser stänger ett barn ute från många möjligheter som andra barn har, till exempel skolresor, biobesök eller att delta i fotbollsträning. Sambandet är tydligt mellan ekonomisk utsatthet och faktorer som utbildningsresultat, etablering på arbetsmarknaden, hälsa, mobbning och trygghet i det egna bostadsområdet. Att bekämpa barnfattigdomen i Stockholm är avgörande för att skapa en bättre stad för barn.
Vi instämmer i att det är ytterst viktigt för staden att stärka möjligheterna för vuxna att få arbete. Men staden kan inte nöja sig med detta, vi måste också förbättra situationen för de barn som lever i fattigdom här och nu. Avgifterna till idrottsaktiviteter och kulturverksamhet ska vara låga och fler kostnadsfria aktiviteter behövs, inte minst under skolloven. Avgifterna i Kulturskolan ska sänkas. Staden behöver också skapa fler mötesplatser för barn och unga.
Hur skolan lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag är av avgörande betydelse, inte minst för de barn som lever i ekonomisk utsatthet. Antalet specialpedagoger i skolan måste öka, elevhälsan stärkas och barngrupperna minska i förskolan. Det behövs satsningar på modersmålsstöd och modersmålsundervisning. Skolan ska vara helt avgiftsfri.
Staden måste börja tillhandahålla förskola på obekväm arbetstid, så kallat nattis, för att underlätta för ensamstående att få jobb. Ingen ska behöva tacka nej till ett jobb för att det utförs på obekväm arbetstid.
Socialtjänsten, som under flera år har drabbats av stora besparingar, måste kraftigt stärkas för att ge stöd till de mest utsatta barnen. Staden ska ha nolltolerans mot vräkning av barn.
Vi har tagit initiativ till att en handlingsplan med mätbara mål ska tas fram gemensamt över partigränserna. Vi tror att en bred förankring med politik som håller över tid bidrar till att skapa en bättre stad för barn. Om det hade vi hoppats och hoppas fortfarande att vi kan enas.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslagen till beslut mot varandra. Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Kristian Ljungblad (C) och Karin Gustafsson m.fl. (S).
Dnr AMN 2012-0345-1.2
ÄrendetArbetsmarknadsnämnden redogör i tertialrapporten för de resultat som uppnåtts under årets första månader. Nämnden bedömer utifrån analys av resultaten så här långt att målen för 2013 i stort sett kommer att uppnås.
Inom arbetsmarknadsområdet konstateras att den pågående anpassningen av Jobbtorg Stockholms insatser utifrån en svårare målgrupp gör att resultaten är fortsatt goda. Ett än tydligare fokus krävs dock på att ge stöd till aspiranter även efter anställning för att resultaten ska hålla i sig över tid. Fortsatt prioritering ligger på de grupper som har störst svårigheter på arbetsmarknaden – unga, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning.
För uppföljningsansvaret för 16-19 åringarna har nämnden under årets första månader förstärkt det uppsökande arbetet ute på de lokala jobbtorgen samt öppnat en central öppen verksamhet för unga 16-19 år.
Utökningen av målgruppen för samhällsorientering träder i kraft den 1 maj och under årets första månader har förberedelse för detta pågått.
För att nå målen i stadens program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning bedriver nämnden fortsatt ett aktivt arbete för att utvidga arbetsgivarnätverken och därmed påverka fler arbetsgivare inom och utanför staden att ta emot personer med funktionsnedsättning i arbete eller praktik.
Inom Vuxenutbildning Stockholm pågår arbete med att synliggöra både generella och specifika resultat i dialog med utbildningsanordnarna. Samarbetet med andra kommuner fortsätter att utvecklas vilket skapar ett större utbildningsutbud för de studerande.
Resultaten inom SFI Stockholm är goda för de elever som fullföljer utbildningen. Antalet avbrott är samtidigt stort - särskilt bland studerande med högre utbildning. Det beror på att denna grupp har större förutsättningar att få arbete än studerande med lägre utbildningsbakgrund.
Medarbetarna uppmuntras och förväntas vara delaktiga och ta ansvar för verksamhetens utveckling. Alla arbetsplatser har en handlingsplan för att förbättra en arbetsmiljö som stimulerar utveckling och eget ansvarstagande.
Arbetsmarknadsnämnden prognostiserar en ekonomi i balans för de olika verksamhetsområdena Jobbtorg Stockholm, SFI Stockholm, Vuxenutbildning Stockholm samt nämnd och gemensam administration.
Till följd av den starka ökningen av kommunplacerade flyktingar ökar intäkter av statsbidrag för flyktingar. I samband med att kommunstyrelsen behandlade ärendet Avstämning av mål och budget för 2013 uppmanades arbetsmarknadsnämnden att återkomma i samband med tertialrapport 1 med en revidering av intäkterna för generalschablonen. I detta ärende redovisas ett förslag till hantering och intäktskrav. Om kommunstyrelsen fastställer detta förslag justeras nämndens intäktskrav, i detta avseende, till noll kronor och intäkterna för statsbidrag för flyktingar kommer i sin helhet att fördelas till andra nämnder.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Kristian Ljungblad (C), vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och Åsa Jernberg m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar (se beslutet).
2) Karin Gustafsson m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
Att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut samt att därutöver anföra:
Förvaltningen redovisar väl de resultat som uppnåtts och bedömer att i stort kommer alla mål att nås. Detta är berömvärt. Vi socialdemokrater menar att med en annan majoritet i vår stad skulle målen som förvaltningen skall jobba med att förverkliga skulle se annorlunda ut. Med en socialdemokratisk ledning skulle målen vara ambitiösare och förvaltningen skulle få fler redskap att förverkliga verksamhetens mål.
Vi oroar oss för de grupper som har det allra svårast på arbetsmarknaden, de unga, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen gör ett gott arbete men den moderatledda majoriteten har inte gjort tillräckligt för att tillse att dessa grupper kan nå egen försörjning och självständighet. För moderaterna är det tillräckligt att dessa grupper och personer försvinner ur statistiken. Med kortsiktiga satsningar och projekt blir resultat just kortsiktiga. Vi menar att det är av största vikt att vi gör långsiktiga satsningar som rustar den enskilda för livet.
Det är glädjande att förvaltningen implementerar stadens kvalitetsprogram och samtidigt stärker uppföljningen av de externa leverantörerna. Vi menar att stockholmarnas skattemedel måste tryggas och att varje skattekrona nyttjas till kvalitativ verksamhet.
Vi oroar oss över att avbrotten inom SFI är stort. Och trots att förvaltningen menar att det är gruppen högutbildade som toppar denna statistik ser vi detta som olyckligt.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslagen till beslut mot varandra. Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Kristian Ljungblad (C), vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och Åsa Jernberg m.fl. (MP).
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Karin Rågsjö (V) enligt följande:
Det är svårt att tränga bakom Stockholms stads indikatorer oavsett nämnd. Vad som framgår är att förvaltningen på olika sätt närmar sig grupper som står väldigt långt bort från arbetsmarknaden. KBT och MI som kompetensutvecklingsområden inom förvaltningen signalerar att det sociala arbetet i stadsdelarna har retirerat. Numera ansvarar jobbtorgen för det preventiva och delvis för det sociala arbetet.
Att nämnden nu även bidrar till det brottspreventiva arbetet i staden är välkommet men att komma in på gymnasiet är en större utmaning för att få ned brottfrekvensen, ett ansvar som dock inte ligger på arbetsmarknadsnämnden.
Det är glädjande att arbetet med uppföljningsansvaret börjat få fäste. I materialet är det dock svårt att få grepp om antalet som nås av insatserna utifrån de totala siffrorna.
Verkligheten visar att det blir allt svårare för lågutbildade att få arbete. Allt talar för att utbildning är en nyckel för fler att få jobb som är mer än tillfälliga. Att växla upp komvux och ge arbetslösa förutsättningar/möjligheter till studier vore i det läget självklart.
I dag ser vi att 40 % av de arbetslösa i Stockholms stad saknade ersättning från A-kassan. Det har skett en fördubbling av andelen av de arbetslösa som saknar ersättning sedan mitten av 2000-talet fram till oktober 2012. I åldersgruppen 18-24 år är det 76 % av de arbetslösa som saknar ersättning.
I Stockholm är 17 % av de arbetslösa i 18 – 24 årsåldern långtidsarbetslösa. Arbetslösheten i ytterstaden har bitit sig fast och skillnaderna mellan innerstad – ytterstad är ytterst markant. 60 % av de arbetslösa i Rinkeby- Kista är långtidsarbetslösa, 55 % i Spånga Tensta och i Hässelby – Vällingby. Jobbtorgen gör ett mycket bra arbete. Men de politiska direktiven och de förändringar som genomförts sedan 2006 har förvärrat situationen för de personer som står längt bort från arbetsmarknaden.
Att skolorna i egen regi prognostiserar ett underskott trots effektiviseringsåtgärder är bekymmersamt. SFI och Komvux har länge varit i behov av ytterligare resurser som skulle möjliggöra kvalitetshöjningar i verksamheterna. Vi anser vidare att en särskild verksamhet med SFI och arbetslivsrådgivning för föräldralediga bör införas i syfte att nå de människor, inte minst kvinnor, som under längre tidsperioder annars har svårt att ta del av SFI-undervisning.
Stadens medarbetarenkät visar att drygt var tionde medarbetare uppfattar att det förekommer diskriminering eller kränkande särbehandling på deras arbetsplats. Inom verksamhetsområdet utbildning svarar 15 procent att det förekommer diskriminering eller kränkande särbehandling. Det är mycket viktigt att ta fasta på dessa bekymmersamma siffror i den handlingsplan som förvaltningen ska upprätta utifrån resultaten i medarbetarenkäten.
Dnr AMN 2013-0078-6.0
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på skrivelsen.
ÄrendetKarin Rågsjö, vänsterpartiet, framför i en skrivelse att Komvux som resurs borde utnyttjas bättre. Hon önskar svar från förvaltningen på frågor som bland annat berör utvecklingen inom komvux idag, samarbete med Jobbtorgen och möjligheter för omläsning vid IG-resultat.
Förvaltningen kommenterar de förändringar som skett inom komvux med ny skollag, ny läroplan och ny förordning. Det pågår ett utvecklingsarbete inom förvaltningen, där samarbete sker bl a med jobbtorgen i att erbjuda kortare utbildning för aspiranter. Reglerna för omläsning av kurs vid IG-resultat har förändrats.
Nämnden föreslår (se beslutet).
Ordföranden Ulla Hamilton (M) finner att nämnden beslutar enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag.
Det är glädjande att regeln för karantän för de som misslyckats i en kurs nu hävs. En regel som är totalt kontraproduktiv. Efter ett misslyckande i studierna behövs självklart fler insatser och möjligheter, inte mindre och inte ett strafftänkande.
Uppdragsutbildningar borde dessutom i högre grad läggas i egen regi och inte på ett antal utbildningssamordnare som är svåra att följa vad gäller kvalité.
Det är bra med valmöjligheter men det är svårt att välja när det inte finns en bra genomarbetad internetsajt att välja utifrån, där resultat och utbildningar jämförs på ett neutralt sätt.
Med bonussystem för uppnådda betyg finns en risk för missbruk som inte är lätt att följa upp . Utbildning är ingen ”fabrik” utan en akademisk verksamhet som inte alltid kan värderas med bonus på uppnådda betyg.
Det är svårt att läsa ut förvaltningens redovisning av avhoppsfrekvensen. Dock finns det forskning om att lärarledd undervisning ur pedagogiskt perspektiv är det som fungerar bäst i en kunskapsstyrd verksamhet.
Dnr AMN 2013-0079-4.0
ÄrendetEn skrivelse om behovet av validering av utländsk yrkesutbildning har inkommit till arbetsmarknadsnämnden från Sara Pettigrew (MP). Arbetsmarknadsförvaltningen ombeds redovisa behovet av validering av utländska yrkesutbildningar och arbetslivserfarenheter bland aspiranter på jobbtorgen samt vad dessa skulle kosta. Vidare ombeds förvaltningen klargöra vilka yrken som går att validera genom Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att det finns ett behov av validering av utländsk yrkesutbildning och arbetslivserfarenheter bland aspiranter på Jobbtorg Stockholm. Studie- och yrkesvägledarna på jobbtorgen informerar aspiranterna om möjligheterna att validera och hänvisar dem till behörig myndighet. Enligt myndigheten Universitets- och högskolerådet (UHR) är Arbetsförmedlingen den centrala funktionen i validering för individer som är arbetssökande och har behov av validering av reell kompetens eller arbetslivserfarenheter. Arbetsförmedlingen bekostar valideringen för arbetssökanden inom de områden som förmedlingen upphandlat. Kostnaden för validering varierar mellan branscher och utifrån omfattning samt typ av intyg valideringen avser.
Dnr AMN 2012-0155-2.2
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att inte beställa ombyggnad av Frans Schartaus Handelsinstituts lokaler Stigbergsgatan 26, kv Stammen 34.
ÄrendetInnemiljön i Frans Schartaus Handelsinstitut på Stigbergsgatan 26 har fått anmärkningar på luftkvaliteten. Fastighetsägaren Skolfatigheter i Stockholm AB, SISAB, har bedömt att en omfattande ombyggnad av ventilationssystemet därför måste utföras.
SISAB har lämnat en fastprisoffert för en ombyggnad. Den skulle innebära att årshyran för lokalerna skulle uppgå till 7,9 mnkr eller 1807 kronor per kvadratmeter. I den hyran har inräknats den kraftiga ökning det nya ramavtalet mellan staden och SISAB innebär.
Förvaltningen konstaterar att hyresökningen till följd av ombyggnaden och det nya ramavtalet är mycket stor. Frans Schartaus Handelsinstitut hade 2012 ett underskott på 2,5 mnkr. Hyran var då 3,2 mnkr. Ett av skälen till underskottet är att verksamheten har för stora lokalkostnader och att dessa inte nyttjas effektivt. Med hänvisning till detta anser förvaltningen inte att det är rimligt att ytterligare öka lokalkostnaderna.
Genom att flytta verksamheten till de lokaler nämnden redan hyra på Blekingegatan 55, Åsö Vuxengymnasium, kan stora effektiviseringar göras. Förvaltningen föreslår därför nämnden besluta att inte bygga om Frans Schartaus Handelsinstituts lokaler Stigbergsgatan 26, kv Stammen 34.
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och Åsa Jernberg m.fl. (MP) enligt följande:
Frans Schartaus Handelsinstitut har lång tradition av att anordna högkvalitativa yrkesutbildningar inom många viktiga bristyrken. Handelsinstitutet utbildar studenter med eftertraktad kompetens och har därför hög efterfrågan på arbetsmarknaden. Frans Schartaus Handelsinstitut är ett välkänt varumärke på arbetsmarknaden.
Beslutet om att inte revonera Fans Schartaus institut får inte innebära sämre förutsättningar för skolan att även fortsättningsvis uppfattas som en välkänd yrkesutbildning med långa anor. Det är vår mening att staden måste säkerställa att Frans Schartaus Handelsinstitut bereds ändamålsenliga lokaler med hög standard för sin verksamhet. Vi vill slå vakt om att utbildningsverksamheten fortsätter med bibehållen kvantitet och att varumärket bevaras. Att renovera byggnaden är ett långsiktigt projekt, även om renoveringskostnaden blir stor och ger hög årlig hyreskostnad i slutändan. Men det finns också andra fördelar med renoveringen som har bäring på slutkostnaden för hyran. Renoveringen gör bland annat att man kan energianpassa byggnaden och förbättra tillgängligheten, vilket både sänker hyran, förbättrar arbetsmiljön och höjer trivseln.
Vid ett byte av lokaler ser vi gärna att de befintliga lokalerna fortsättningsvis används till utbildningsverksamhet, oavsett om det handlar om vuxen- eller ungdomsutbildning. Den starka befolkningstillväxten i Stockholm kommer sannolikt att fortsätta och vi ser även en tydlig trend med fler barnfamiljer i innerstaden. Sammantaget ställer detta stora krav på lokaler för utbildningsväsendet, där kortsiktighet idag kan bli kostsamt imorgon.
Dnr AMN 2012-0043-3.3
Arbetsmarknadsnämndens beslutArbetsmarknadsnämnden beslutar enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag, i enlighet med förslaget från arbetsmarknadsnämndens presidium.
ÄrendetNelson Mandela-priset instiftades av Stockholms stad 1998 och syftar till att belöna och uppmärksamma goda exempel i arbetet för en mer öppen och integrerad stad.
Förvaltningen föreslår, i enlighet med presidiets förslag, att arbetsmarknadsnämnden beslutar att tilldela Meri Helena Forsberg 2013 års Nelson Mandela-pris.
Meri Helena Forsberg, ordförande i Riksförbundet internationella föreningar för invandrarkvinnor (RIFFI), har med sitt systematiska och målmedvetna arbete bidragit till att bryta invandrarkvinnors isolering. Med ett stort engagemang som funnits under fler decennier och en öppenhet inför nya idéer som syftar till att öka utrikes födda kvinnors delaktighet och integration är Meri Helena Forsberg väl förtjänt av Stockholm stads integrationspris – Nelson Mandela-priset.
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Arbetsmarknadsnämndens protokoll från den 16 april 2013, justerat den 22 april 2013.
b) Protokoll från möte med rådet för funktionshinderfrågor den 15 maj 2013, justerat den 20 maj 2013.
c) Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation inom följande områden:
a. Personal, enligt förteckning anmäld till nämnd 2013-05-21
b. 3:13, med diarienummer AMN 2013-0068
c. 2.10, med diarienummer 2013-00028
d. Direktupphandling, med diarienummer AMN 2013-00039 och AMN 2013-0115-2.5
e. 3:14, med diarienummer AMN 2011-00090
f. Ordförandebeslut, med diarienummer AMN 2013-0121-1.1
g. Anställningar, med diarienummer A19263 AMN 2013-0129
d) Till nämnden inkomna handlingar till och med den 21 maj 2013.
e) Protokoll från förvaltningsgruppens möte den 16 maj 2013, justerat den 17 maj 2013.
En skrivelse angående långtidsarbetslösheten överlämnas från Karin Rågsjö (V) till nämnden för beredning.
En skrivelse angående jobbtorgens utbildningsinsatser överlämnas från Karin Rågsjö (V) till nämnden för beredning.
En skrivelse angående insatser för unga 20-25 år som står utanför skola och arbesliv men som inte har försörjningsstöd överlämnas från Karin Gustafsson (S) till nämnden för beredning.
Åsa Jernberg (MP) ställer en fråga om hur arbetsmarknadsförvaltningen arbetar med resultatet från medarbetarenkäten.
Förvaltningschefen Charlotte Svensson informerar om att alla enheter på förvaltningen nu går igenom resultaten av enkäten. Detta ska resultera i handlingsplaner.
Förvaltningschefen Charlotte Svensson lämnar följande information.
- En ny avdelningschef har rekryterats till Vuxenutbildning Stockholm. Bengt Jönsson börjar den 19 augusti 2013.
- Förvaltningen rapporterade från två konferenser:
o Jobbtorg Stockholms metodutvecklingsprojekt Merit och Filur gemensamma konferens för att delge erfarenheter och fungerande metoder för stöd till unga stockholmare
o Nordiska ministerrådets ungdomskonferens.
______________________