Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2013-08-29
ÖPPET FORUM KL 18.00-18.4518.00-18.30: Vad gör staden för att fler personer med funkti Läs mer...onsnedsättning ska få arbete? Vilken roll kan stadsdelsnämnden spela som möjlig arbetsgivare?Projektledare Lars Ahlenius från arbetsmarknadsförvaltningen berättar 18.30-18.45: Medborgarnas frågor till nämndenHär finns även möjlighet för förslagsställare att presentera de medborgarförslag som behandlas vid kvällens sammanträde.
Genomförandebeslut
Beslut
1. Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att upprusta lekparken intill kvarteret Hemmarö vid Rådagatans vändplan i Farsta strand enligt förvaltningens förslag.
2. Omedelbar justering.
Ärendet
Enligt verksamhetsplanen för 2013 ska lekplatsen intill kvarteret Hemmarö vid Rådagatans vändplan i Farsta strand rustas upp. Med hjälp av Funkia landskapsarkitektur har förvaltningen utarbetat ett förslag till upprustning. Samråd med boende hölls den 12 juni i år. De boendes synpunkter har så långt det är möjligt arbetats in i förslaget. Upprustningen beräknas kosta 1,4 miljoner kronor.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2013-08-12.
Dnr 3.1-474/2013
Förslag till beslut
Ordföranden Lars Jilmstad (M) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag.
1. Farsta stadsdelsnämnd inrättar en ny förskola med två avdelningar på Nordmarksvägen 2 i kvarteret Marö 2 i Farsta strand, enligt förvaltningens förslag.
Behovet av förskoleplatser är sedan länge mycket stort i Farsta strand. Familjebostäder kommer att lämna sitt områdeskontor på Nordmarksvägen 2. Lokalen kan efter smärre anpassning och ombyggnad inrymma två förskoleavdelningar. Inflyttning beräknas kunna ske under januari 2014. Kostnad för ombyggnad och iordningställande uppskattas till cirka 800000 kronor och betalas genom tillägg på hyran.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2013-08-05.
Dnr 2.6-451/2013
Ordföranden Lars Jilmstad m fl (M) och Vladan Boškovic (FP) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag.
Lars Bäck (V) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag och lade därutöver fram ett eget förslag.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag.
Lars Bäck (V) anmälde ett särskilt uttalande.
Reservation
Lars Bäck (V)
Enligt beslut samt att nämnden uttalar att lekgårdens yta utökas från de skisserade 70 kvm till det dubbla i anslutning till att kontrakt tecknas med Familjebostäder.
Särskilt uttalande
Inledningsvis vill vi uttala att vi uppskattar den tålmodighet och uppfinningsrikedom som förvaltningspersonalen måste besitta för att försöka klara behovet av barnomsorg i vår stadsdel. Eftersom det råder brist på barnsomsorgsplatser så får nämnden ta beslut om nödlösningar som innebär en förhyrning och konvertering av tidigare butiks- och kontorslokaler till förskolor som rymmer en, ibland en och en halv eller kanske två avdelningar. Det gör att en del föräldrar och barn samt personal får hantera en omsorgslösning där såväl inomhus- som utemiljö inte fullt ut kan uppfylla vare sig de pedagogiska eller arbetsmiljömässiga krav som bör gälla för en modern förskoleverksamhet.
En anledning till att förvaltningen och i slutändan nämnden tvingas göra s.k. brandkårs-utryckningar för att söka lösa behovet av barnomsorg är den centrala högeralliansens totala ointresse av en social, långsiktig och faktabaserad samhällsplanering. Ett exempel är att för två år sedan såldes stadens egen utrednings- och utredningskompetens ut till ett privat konsultbolag. Det finns därför ej längre tillräckliga interna och kontinuerliga resurser som kan ta fram relevanta prognoser när det gäller exempelvis behovet av barnomsorg.
Dagens beslut visar även mycket tydligt konsekvenserna av hur det går när alltmer av samhällplanering och bostadsförsörjning av stadshusets majoritet har överlåtits på de s.k. marknadskrafterna. Effekten blir att allt för ofta får stadsdelsförvaltningen i efterhand försöka parera konsekvenserna av att byggbolagen inte bygger förrän de exempelvis kan ”räkna hem” en hög avkastning på produktion av bostadsrätter. Dessutom anvisas ofta s.k. skräptomter när det ska byggas nya förskolor, d.v.s. tomter med svåra grund- och byggförhållanden som är dyra att bebygga då det krävs omfattande pålning och/eller sprängnings- samt schaktarbeten .
De yttersta förlorarna blir i slutändan de föräldrar och barn som får vänta på barnomsorg alternativt tacka ja till en plats som ligger i en annan del av stadsdelen. Detta är en orsak till att många föräldrar får svårt att klara det s.k. livspusslet, en annan är givetvis ett alltmer föräldraovänligt samhälls- och arbetsliv.
Ändring av tidigare genomförandebeslut
1. Stadsdelsnämnden upphäver sitt beslut den 18 december 2012 att ersätta befintlig förskolepaviljong på Sunneplan 31 B i Farsta med en ny paviljong med två avdelningar.
2. Nämnden inrättar en ny avdelning för 18 barn vid förskolan på Sunneplan 31 B och renoverar paviljongen enligt förvaltningens redovisning.
3. Omedelbar justering.
Stadsdelsnämnden beslutade den 18 december 2012 att ersätta förskolepaviljongen på Sunneplan 31 B i centrala Farsta med en ny förskolepaviljong med två avdelningar. Tyvärr visade det sig att stadsbyggnadskontoret inte ansåg sig kunna bevilja bygglov för en ny paviljong på samma ställe som den gamla, eftersom bygglov för en tillfällig byggnad numera endast kan ges för sammanlagt tio år. Paviljongen måste därför istället renoveras, bland annat med nya ytskikt och ny ventilationsanläggning med från- och tilluft samt värmeväxling. Genom omdisponering av vissa utrymmen kan paviljongen rymma 36 barn, det vill säga två hela avdelningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2013-08-08.
Dnr 2.6-666/2012
Gunnar Sandell m fl (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut enligt punkt 1, avslå förvaltningens förslag till beslut enligt punkt 2 och därutöver anföra en text. I detta instämde Lars Bäck (V).
Mariana Moreira Duarte m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande.
Gunnar Sandell m fl (S) och Lars Bäck (V)
1. Enligt förvaltningens förslag: Stadsdelsnämnden upphäver sitt beslut den 18 december 2012 att ersätta befintlig förskolepaviljong på Sunneplan 31 B i Farsta med en ny paviljong med två avdelningar.
2. Ny punkt: Förvaltningen får i uppdrag att snarast återkomma med förslag om en ny gemensam förskola på lämplig plats i närområdet.
3. Vi anför därutöver följande.
Ändringen av genomförandebeslutet 18 december 2012. Vi vill påpeka att vi krävde att SDN skulle återremittera ärendet då förslaget inte var bra. I vår reservation, efter majoritetens beslut, skrev vi: ”I utlåtandet nämns att förskolan Sunnan består av två byggnader. Förslaget är att paviljongen Sunneplan 31 B ska ersättas med en ny paviljong. Nämnden saknar en redovisning av antalet barn i kö samt en prognos för en femårsperiod. Nämnden har svårt att förstå de siffror som redovisas i ärendet och hur de påverkar ekonomin nu och de närmaste åren. Nämnden ser inget resonemang hur arbetet ska utvecklas i Sunnan. Nämnden ser inte att förvaltningen prövat alternativet att bygga EN ny permanent, större förskola där, eller i närheten av den andra byggnaden. Läget är väsentligt bättre. Paviljongen gränsar till en jättestor idrottsplan samt en gångväg. Ett nybyggt hus ger väsentligt bättre förutsättningar för förskoleverksamheten och miljön, möjligen även för ekonomin. Nämnden skickar tillbaka ärendet till förvaltningen för fortsatt beredning.”
Det gick inte att hitta någon permanent lösning vilket är mycket beklagligt för barnen på dessa avdelningar och för föräldrarna. Det blir inte bättre av lite målarfärg i en lokal som är utdömd samt av flera barn! Dessutom har kommunikationen med föräldrarna enligt uppgift varit dålig.
Nämnden är angelägen om att snarast säkerställa permanenta lokaler för förskoleverksamheten vid Sunneplan. Vi ser fram emot en långsiktig lösning där förvaltningen har hela kontrollen över lokalerna och kringliggande gård. Den nu föreslagna verksamheten är ett provisorium som gäller endast tills bygglovet går ut om två år. Detta kostar nämnden netto 200 tkr. Om baracken därefter går att använda och flytta bör förvaltningen undersöka om t ex sjöscouterna i Sköndal kan använda den.
Mariana Moreira Duarte m fl (MP)
Det är beklagligt att det ursprungliga beslutet inte var genomförbart. Förskoleverksam-heten är bland den viktigaste verksamheten vi har och den måste vi ta hand om. Verksamheten skall ha hög kvalité och det måste få kosta.
Vi är imponerade av förvaltningens arbete. Under åren har de gjort sitt allra yttersta, under de förutsättningar de har, för att få verksamheten att fungera. Men i längden är avsaknaden av resurser en realitet som ett innovativt arbetssätt inte kan lösa. Vi hade hellre sett att man satsar på att bygga en ny byggnad och inte en upprustning av paviljongen.
Det är med spänningen vi ser fram emot att se vad de investerade 200000 kr kommer att resultera i om två år.
1. Stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att se över rutinerna för handläggning av assistansersättning i enlighet med de ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som trädde i kraft den 1 juli 2013.
2. Nämnden gör följande tillägg till delegeringsförteckningen avseende hantläggningen av assistansersättning, utifrån ändringarna i lagstiftningen:
a) Till sociala delegationen delegeras rätten att fatta beslut enligt 9 c § LSS om indragning eller nedsättning av assistansersättning som beslutats enligt 9 § 2 p.
b) Till stadsdelsdirektören delegeras rätten att fatta följande beslut:
· Enligt 9 d § LSS att inte utge beviljad assistansersättning.
· Enligt 15 § 10 p LSS om anmälan till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kapitlet socialförsäkringsbalken (SFB) används för annat än assistans.
· Enligt 15 § 11 p LSS om anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet kan ifrågasättas.
3. Under förutsättning av nämndens beslut enligt punkt 2 ovan lägger nämnden stadsdelsdirektörens anmälan i detta tjänsteutlåtande av vidaredelegering av rätten att fatta beslut i de nya ärendegrupperna i punkt 2 b) till handlingarna.
Riksdagen har beslutat om förändringar i assistansersättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2013. Med den nya lagstiftningen får socialnämnder och motsvarande instanser utökade möjligheter till kontroll och krav på redovisning för att ersättning för personlig assistans ska utbetalas till privata utförare. Dessutom ökas skyldigheten att anmäla och lämna uppgifter till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Försäkringskassan.
Stadsdelsnämnden behöver se till att man har rutiner för att inhämta uppgifter och fullgöra anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt den nya lagstiftningen. Förändringarna i lagstiftningen innebär också några nya former av beslut. Nämnden behöver därför komplettera sin delegeringsförteckning med fyra nya ärendegrupper.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2013-08-13.
Dnr 1.1-478/2013
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens ekonomiska månadsrapport juli 2013.
Sammantaget förväntas verksamheten rymmas inom budget. Inom äldreomsorgen har antalet placeringar i heldygnsomsorg ökat under sommaren och ligger nu åter över planeringsnivån. Antalet hemtjänsttimmar fortsätter minska men överskrider fortfarande planeringsnivån för ordinärt boende och servicehus sammantaget. Äldreomsorgens prognos är ett underskott om 11,1 miljoner kronor för beställare och utförare sammantaget.
Samtliga sex förskoleenheter planerar att under året göra uttag ur sina resultatfonder motsvarande 2,0 miljoner kronor. Resultatenheten inom funktionsnedsättning använder 300000 kronor till investeringar i en trädgård. Insatser för barn och ungdom prognostiserar ett underskott om 7,0 miljoner kronor. Den bokförda nettokostnaden för ekonomiskt bistånd ligger under budgeterad nivå och verksamheten prognostiserar ett överskott om 2,0 miljoner kronor.
Dnr 1.2.1-158/2013
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om Järvalyftet 2007-2012.
I sin utvärdering av ytterstadssatsningen Järvalyftet föreslår stadsledningskontoret att den politiska styrgruppen för ytterstaden avvecklas. Istället bör kommunstyrelsen ta över det politiska ansvaret för samordning och uppföljning av Vision Järva 2030, Vision Söderort och kommande ytterstadsvisioner.
Förvaltningen tycker det är bra att kommunstyrelsen, som har en samordnande uppgift i staden, tar ansvaret för satsningar som görs i ytterstaden. Samordningen och formerna för visionsarbetet blir tydligare om kommunstyrelsen får ansvaret.
Dnr 1.5.1-305/2013
Gunnar Sandell m fl (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag och lade därutöver fram ett eget förslag.
Mariana Moreira Duarte m fl (MP) yrkade att nämnden skulle avslå förvaltningens förslag och lade fram ett eget förslag.
Lars Bäck (V) yrkade att nämnden delvis skulle bifalla förvaltningens förslag och lade därutöver fram ett eget förslag.
Gunnar Sandell m fl (S)
Beslut enligt förvaltningens förslag samt anför därutöver följande.
Vi ser ingen anledning att kommentera Järvalyftet eftersom det inte berört vårt område.
Söderortsvisionen, som även nämns i remissunderlaget, berör oss. Visionsarbete kan inte enbart ske i projektform utan måste vara en ständigt pågående utvecklingsprocess då det inkluderar exempelvis stadsplanering och arbete med attitydförändringar som tar lång tid. Hittills har vi sett mer ord än handling! Viktigt att arbetet utgår från förhållandena i resp. SDN. Förebyggande verksamhet är avgörande för att framgångsrikt och långsiktigt lösa de problem som finns i vårt och andra områden. Om inte får vi t ex de mycket oroande oroligheter som vi upplevde i våras. Vi anser att satsningar på följande områden är avgörande för framgångsrika förändringar:
· Skolan: Ökad personaltäthet i förskolan, satsa på språkutveckling, ge stöd till elever som halkar efter, och resurser till skolor med särskilda behov.
· Förebyggande verksamheter: Satsa på öppna förskolor, parklekar, fritidsgårdar, familjecentraler, ungdomsmottagningar, mötesplatser för äldre och yngre och socialtjänsten.
· Hälso- och sjukvård: Istället för att lägga ned verksamheter måste vi se till att vården faktiskt är tillgänglig efter behov och förstå att förutsättningarna är annorlunda där människor kommer från andra kulturer och pratar svenska i mindre utsträckning.
· Bostadssegregationen har ökat: Detta är en grundbult. Det behövs fler och billigare hyresrätter i hela staden och eftersatta områden behöver rustas upp.
· Jobb: Arbetslöshet skapar hopplöshet. Vi bör satsa på den offentliga sektorn genom fler anställda där, och skapa bättre förutsättningar för det lokala näringslivet.
Den lokala demokratin är nyckeln. Vi politiker måste arbeta öppnare och vara mer tillgängliga. Vi behöver fler aktiva, engagerade invånare som tar ansvar för sitt område. Och de måste känna sig respekterade och lyssnade på.
Tyvärr finns tecken på att utvecklingen går i fel riktning. Arbetstillfällena är få i söderort och utpendlingen relativt stor. Skolor läggs ner vilket helt går emot målen att utveckla och stärka söderort. Staden har fattat beslut om att avveckla Farsta gymnasium. Telia planerar att flytta sin verksamhet från Farsta. Om Telia flyttar förlorar söderort cirka 2 500 arbetstillfällen.
Vi ser inget värde i att kommunstyrelsen tar ett särskilt ansvar för satsningar av detta slag. KF anger ramar och resurser, KS har ett allmänt tillsynsansvar för all verksamhet. Det måste vara ett mycket tydligt lokalt ansvar för även dessa aktiviteter som för bästa effekt måste samordnas med annan verksamhet inom sdn området. Ansvaret bör därför ligga i den/de berörda SDN.
Nämnden beslutar att
1. tillstyrka att det politiska ansvaret för uppföljning, utförande och samordning av Vision Järva 2030 med flera visioner huvudsakligen flyttas till kommunstyrelsen och att den särskilda politiska styrgruppen avvecklas
2. förorda att en del av beslutsrätten ska ligga lokalt i stadsdelarna
3. yrka på att en lokal politisk referensgrupp ska tillsättas som ska vara remissinstans för alla ärenden
4. därutöver anföra följande
Det finns goda skäl för att det huvudsakliga ansvaret för Vision Järva 2030 förs över till kommunstyrelsen, eftersom det behövs en förstärkt styrning och det samordnande och uppföljande ansvaret sedan tidigare ligger på stadsledningskontoret. Det är samtidigt mycket viktigt att lokalbefolkningen involveras i planerings- och utvecklingsarbetet. Lokala arenor och samarbetsformer för medborgarinflytande och medverkan ska utvecklas.
Miljöpartiets kritik gäller främst två saker:
1, Människor som är berörda har inte getts möjlighet att komma till tals eller vara med och påverka hur utvecklingsarbetet ska fortskrida. Det har kommit in 15000 förslag på förbättringar i Järvalyftet, men dessa tas inte hänsyn till. Föreningslivet på Järva har mer eller mindre glömts bort, liksom det civila samhället och de lokala politikerna. Varken lokalpolitiker eller medborgare vet ens på vilka grunder projekt beviljas medel. Beslutsgången måste förstärkas och göras tydlig för alla. Processerna ska vara öppna och det ska råda transparens om hur ansökningar görs om medel till Järvalyftet. De lokala stadsdelsförvaltningarna ska också ha ett större inflytande.
2, Utifrån den målbild som sattes upp i Järvalyftet är resultaten hittills mycket blygsamma. Endast när det gäller boende/stadsplanering har en del förbättringar skett genom renoveringar och upprustning. Men i Järva är trångboddheten stor, och har ökat, inte minst bland barnfamiljer. Det behövs ett större nytillskott av bostäder, inte enbart renovering. Detta är en väsentlig förutsättning för att barn och unga ska få goda livschanser och möjlighet till studiero. När det gäller utbildning/språkundervisning, tryggheten i området samt fler jobb/företagande står utvecklingen still eller går i fel riktning. Skolresultaten har försämrats, allt fler går ut skolan utan fullständiga betyg och inte minst nedrustningen av centrumen har inneburit att många arbetstillfällen försvunnit från Järva. I Järva finns ett antal ungdomar mellan 16 och 24 år som saknar sysselsättning i arbete eller studier. Det behövs ett större fokus på den gruppen ungdomar för att få en bra social utveckling i området.
Även om ansvaret för samordning och styrning i huvudsak förs över till kommunstyrelsen, behövs det en lokal beslutanderätt. Det kan vara en lokal styrelse bestående av företrädare för föreningsliv och näringsliv med flera, som ges rätt att förfoga över en del av medlen för Järvalyftet. Det allra viktigaste om Vision Järva 2030 ska kunna bli framgångsrikt är att medborgarna i Järva görs delaktiga. Det behövs konkreta och realistiska aktivitetsmål utifrån lokala behov och prioriteringar. Styrningen behöver förstärkas genom att målen följs upp i stadens integrerade ledningssystem, ILS. Järvalyftet behöver också inriktas mer på delaktighet, demokratiska rättigheter och lika möjligheter än de yttre och fysiska förutsättningarna.
1. Nämnden godkänner förvaltningens sammanfattning av remissen och delar av förvaltningens synpunkter och förslag.
2. Nämnden tar bort första och andra stycket under rubriken Förvaltningens synpunkter och förslag ur förvaltningens svar på remissen.
3. Nämnden lägger till följande i svaret på remissen:
Vi anser att satsningar som Järvalyftet och Södertortsvisionen ska i första hand gynna dem som bor i området. Upprustning av miljonprogramsområden och satsningar på förorterna är bra och behövliga, det är nog de flesta överens om. Men det är viktigt att de sker genom demokratiska processer där de som bor i de berörda områdena har ett verkligt inflytande över förändringarna.
Hur har det sett ut i Järva?
Rapporten ger intrycket att det förekom protester mot de planerade förändringarna i början av arbetet med Järvalyftet. De ansvariga tog till sig av kritiken och av medborgarnas synpunkter. Det framstår som att lyftet är på god väg, trots att arbetet är en ”utmaning”.
Tidningar och bloggar ger en något annan bild.
Järvalyftet kritiseras för att öka segregationen i Stockholm. Det kritiseras för att inte inkludera de boende i området (se t.ex. DN 2012-05-13). I rapporten nämns de 30 000 synpunkter som Järvabor lämnat vid en boendedialog som en framgång. I tidningen kan vi läsa att en stor del av synpunkterna hamnade i papperskorgen. SvD har skrivit följande om Järvalyftet: ”Miljonrullning till tveksamma och misslyckade projekt, undermålig politisk styrning och kritik mot jäv när tjänstemän blandat ihop sina roller” (SvD 2012-04-27).
Vi undrar över nedläggningen av familjecentralerna i Husby, Tensta, och Rinkeby, höjningen av avgiften till Kulturskolan (så att nu bara en procent av barnen i Rinkeby deltar), nedläggningen av 400 kommunala arbetsplatser i området, nedläggningar av skolor och bibliotek, indragning av SL-kort för gymnasieelever, flytten av Husby träff. Hur passar dessa försämringar och nedskärningar in i Järvalyftet?
Vi undrar över vad som hänt med kritiken som riktats mot planerna på att bygga en begravningsplats (bl.a. DN 2012-08-31), vi undrar över rapporterna om att arbetslösheten har ökat i området.
Framförallt saknas Järvabornas röster i rapporten.
Sammantaget är vår uppfattning att rapporten om Järvalyftet utelämnar eller endast antyder viktiga brister i arbetet med att ”lyfta” Järva. Vi hoppas att nästa rapport benämner framgångar som framgångar och erkänner misslyckanden som misslyckanden.
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av betänkandet Rätt information – kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45).
Vissa personer saknar förmåga att motsäga sig eller samtycka till nödvändig behandling av personuppgifter. En särskild utredare har på regeringens uppdrag utrett om det därför är lämpligt att införa regler i patientdatalagen som gör att dessa personer trots denna oförmåga kan ingå i en sammanhållen journalföring med mera. Utredaren föreslår att vårdgivarna, under förutsättning att hänsyn tas till integritet och självbestämmande, ska få möjlighet att på olika sätt klargöra den enskildes inställning, till exempel genom att tala med närstående.
Förvaltningen anser att utredarens förslag är bra. Det är viktigt att även denna grupp patienter får dra nytta av de positiva effekter som en sammanhållen journalföring ger och att även de får bidra till kvalitetsutvecklingen av vården.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2013-07-05.
Dnr 1.5.1-408/2013
Gunnar Sandell m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande. I detta instämde Lars Bäck (V).
Detta är en viktig fråga som är mycket svår. Sammanhållen journalföring förutsätter dels att patienten i ett inledande skede inte motsatt sig ett tillgängliggörande av uppgifter till andra vårdgivare, dels att patienten i samband med att vårdbehov uppstår samtycker till att sjukvårdspersonalen får ta del av uppgifterna.
Det är viktigt att även denna grupp patienter får dra nytta av de positiva effekter som en sammanhållen journalföring ger beträffande ökad patientsäkerhet och att även de får bidra till kvalitetsutvecklingen av vården.
Förvaltningen uppmärksammar frågan om den enskildes integritet och att det är särskilt positivt att man i utredningen betonar att bedömningen ska göras i varje enskilt fall, inte utifrån diagnos eller funktionsnedsättning generellt, utan att det ska handla om en individuell och situationsanpassad bedömning. Vi instämmer i detta.
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av betänkandet Fri att leka och lära – ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26).
Kommunstyrelsen har remitterat utbildningsdepartementets betänkande ”Fri att leka och lära – ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan” (SOU 1013:26). Utredningen föreslår att ett nationellt rapporteringssystem för olyckor och tillbud i förskolan införs. Syftet är att öka kunskapen om skaderisker för barn i förskolan och stärka det förebyggande arbetet.
Förvaltningen ställer sig bakom utredningens förslag att förskolorna systematiskt ska rapportera olyckor och tillbud i verksamheten. Krav på rapportering förutsätter dock ett nationellt rapportsystem som gör det enkelt att kategorisera tillbud och att det går att ta ut statistik på alla ansvarsnivåer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2013-07-15.
Dnr 1.5.1-354/2013
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av förslag till riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola i Stockholms stad från 2013.
Utbildningsnämnden har utarbetat ett förslag till riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola. Lokala handlingsplaner ska tas fram. Förskolan ska överlämna dokumentation till mottagande skola om den verksamhet som barnet har deltagit i. Förvaltningen är positiv till förslaget. Speciellt bra är det att riktlinjerna lägger stor vikt vid förberedelse inför skolstart för barn som behöver särskilt stöd.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2013-07-10.
Dnr 1.5.1-326/2013
Gunnar Sandell m fl (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag och lade därutöver fram ett eget förslag. I detta instämde Lars Bäck (V).
Beslut enligt förvaltningens förslag samt anför:
Det är ett ömsesidigt ansvar för de inblandade verksamheterna att genom en bra övergång ge förutsättningar för barnens långsiktiga utveckling och lärande. De barn som behöver extra stöd ska prioriteras. Vi sätter barnets bästa i centrum. Vi är övertygade om att övergångarna sker mycket smidigare om förskolan och skolan finns i SDN, tillsammans med många andra resurser för ett gott lokalt samhälle.
Vi förutsätter att samma regler och ömsesidiga ansvar även gäller för de privat drivna skolorna.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av förslag till riktlinjer för handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer.
För att säkerställa kvalitet och likabehandling i handläggningen av ärenden som rör våld i nära relationer har socialnämnden tagit fram ett förslag till riktlinjer. I förslaget förtydligas socialtjänstens ansvar i ärenden där det förekommer våld.
Förvaltningen är positiv till riktlinjerna och dess krav på professionell handläggning, bedömning och stödinsatser, men vill betona att de förtydligade kraven innebär utökade resursbehov.
Dnr 1.5.1-274/2013
Beslut enligt förvaltningen samt anför därutöver:
Det är bra att dessa riktlinjer omfattar alla vuxna, oavsett kön, som utsätts för våld alternativt utövar våld i nära relationer.
Farsta SDF har redovisat åtgärder som redan sker hos oss, mycket bra – samtidigt som det är skrämmande att de behövs! Vi vill särskilt peka på vikten av att de, huvudsakligen män, som utövar våld i nära relationer får vård. Vi håller helt med om riktlinjerna att det är viktigt med tidig upptäckt och att det finns allmän kompetens att bedöma om någon kan vara våldsutsatt eller våldsutövande.
Vi vill understryka att detta kräver kunskaper och resurser hos alla i socialtjänsten, skolan, förskolan, polisen samt landstinget då det är en folkhälsofråga. Farsta sdf har skrivit att arbetsbördan blir för stor för arbetstyngda utredningsenheter samt angett att ett alternativ till ökade resurser är att överföra resurser från stödinsatser till utredning. Nämnden anser att ytterligare resurser ska tillföras, vi har återkommande understrukit hur viktigt det är med förebyggande insatser, inte minst i vårt område med stort socialt arv.
Vi anser att det är bra med skyddat boende, att det ska finnas snabbt tillgängligt när det behövs. Vi är dock samtidigt tveksamma till att den brottsutsatte ska flytta från sin invanda miljö, ofta med barnen. Det bör vara utövaren som drabbas även av flytten.
Svar på remiss från stadsbyggnadsnämnden
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av förslag till detaljplan för del av Giggen 25 och del av Tallkrogen 1:1 i Tallkrogen.
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för del av kvarteret Giggen och en mindre del parkmark i Tallkrogen. Förslaget omfattar cirka 70 lägenheter fördelade på fyra sammanhängande hus längs Kaggeholmsvägen och två fristående hus inne i kvarteret. På tomten finns idag en panncentral som det inte längre finns något behov av. Avsikten är att panncentralen ska rivas för att ge plats för nya bostäder.
Förvaltningen anser att den föreslagna platsen är väl vald och är positiv till förslaget. Redan exploaterad mark kommer att bebyggas och läget är bra med goda kollektiva förbindelser. Något tveksamma är möjligen de två hus som föreslås placeras inne i kvarteret.
Dnr 1.5.3-345/2013
Sammanträdet ajournerades under tio minuter på förslag från ordföranden.
Lars Jilmstad m fl (M) och Vladan Boškovic (FP) anmälde ett särskilt uttalande.
Berit Snapp (C) anmälde ett ersättaryttrande.
Beslut enligt förvaltningens förslag, anför därutöver:
Då det behövs många bostäder i Stockholm tillstyrker vi Stadsbyggnadsnämndens förslag. Vi vill särskilt understryka vikten av att hänsyn tas till Farsta SDF synpunkter i detta ärende. Vi anser att det är mycket viktigt att gestaltningen av nybygget görs så att det passar in i den omgivande arkitekturen. Vi vill vidare ha en redovisning om vart den befintliga återvinningsstationen ska omplaceras. Slutligen delar vi inte sbk:s uppfattning att parkeringen och trafiken inte är och inte kommer att vara ett problem. Tvärtom det är redan svårt parkera, hur blir det inte då med ytterligare 70 lägenheter?
Då det behövs många bostäder i Stockholm tillstyrker vi Stadsbyggnadsnämndens förslag. Vi vill särskilt understryka vikten av att hänsyn tas till Farsta SDF synpunkter i detta ärende. Vi anser att det är mycket viktigt att gestaltningen av nybygget görs så att det passar in i den omgivande arkitekturen. Vi vill vidare ha en redovisning om vart den befintliga återvinningsstationen ska omplaceras.
Lars Jilmstad m fl (M) och Vladan Boškovic (FP)
Stadsdelsnämnden är positiv till förtätning i området och planen som sådan. Däremot är kontrasten för stor mellan närmaste villa och det föreslagna hus med ett avstånd på 25 meter. Vi anser att antalet våningar bör minskas till de närmaste villorna med en våning för att minska kontrasten mellan husen.
Nybyggnation i Tallkrogen kommer att innebära ett ökat tryck på infrastrukturen som vi inte ser att det finns en tanke kring. Byggnation i stadsdelen behövs men den förutsätter också ett helhetsgrepp för att den inte skall leda till nödlösningar i det långa loppet.
Vi har två saker att påpeka:
· De nybyggda husen måste smälta in i resterande hus arkitektur. Det finns ett hårt reglemente kring de andra husen för att bevara känslan som finns i Tallkrogen, det skulle vara olyckligt om dessa hus kommer att förändra detta.
· Det miljöhuset som finns på denna plats nämns inte i ärendet, de övriga miljöhusen som finns kommer inte att räcka till. En ersättning för denna måste utformas.
Vi beklagar att läsa att all växlighet som beräknas försvinna kommer inte att kompenseras. En av Tallkrogens rikedom är den växlighet som finns och den borde bevaras.
Ersättaryttrande
Berit Snapp (C)
Om jag hade haft rösträtt så hade jag inte anslutit mig till det särskilda uttalandet från Lars Jilmstad m fl (M) och Vladan Boškovic (FP).
Stadsdelsnämnden lägger förvaltningens uppföljning av Vittsjö vård- och omsorgsboende till handlingarna.
Alla vård- och omsorgsboenden följs upp årligen. Uppföljningen av privata utförare som har ramavtal med staden utförs av stadsdelsförvaltningarna på uppdrag av äldrenämnden, som ansvarar för avtalen. Förvaltningen redovisar nu uppföljningen av Vittsjö vård- och omsorgsboende.
Boendet drivs i privat regi och är beläget i Vittsjö, Skåne. Det bedriver vård och omsorg för personer som har psykiska funktionsnedsättningar och/eller demenssjukdomar/ kognitiv svikt. Målgruppen är huvudsakligen 65 år och äldre men också yngre.
Verksamheten bedöms vara väl fungerande. Ett stort arbete med att utveckla dokumentationen har gjorts det senaste året och tidigare påtalade avvikelser har åtgärdats. En avvikelse som gäller rehabilitering har noterats i år, och en åtgärdsplan har lämnats in.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2013-05-27.
Dnr 1.2.1-328/2013
Stadsdelsnämnden lägger förvaltningens uppföljning av Ellas Hemtjänst till handlingarna.
Alla utförare av hemtjänst följs upp årligen. Uppföljningen av privata utförare som har ramavtal med staden utförs av stadsdelsförvaltningarna på uppdrag av äldrenämnden, som ansvarar för avtalen. Förvaltningen redovisar nu uppföljningen av Ellas Hemtjänst.
Verksamheten bedrivs i Farsta och har ett åttiotal kunder. Hemtjänsten bedöms vara fungerande. Det finns emellertid några områden som behöver förbättras. På förvaltningens begäran har utföraren lämnat in en åtgärdsplan som beskriver hur bristerna ska åtgärdas. Förvaltningen bedömer att planen är tillräcklig för att säkerställa att bristerna åtgärdas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2013-06-14.
Dnr 1.2.1-362/2013
Stadsdelsnämnden lägger förvaltningens uppföljning av Skandic Personlig Assistans HB till handlingarna.
Alla utförare av hemtjänst följs upp årligen. Uppföljningen av privata utförare som har ramavtal med staden utförs av stadsdelsförvaltningarna på uppdrag av äldrenämnden, som ansvarar för avtalen. Förvaltningen redovisar nu uppföljningen av Skandic Personlig Assistans HB.
Verksamheten bedrivs i Farsta och har mycket få kunder, endast tre stycken. Hemtjänsten bedöms vara fungerande. Det finns inga kvarstående eller nya avvikelser i årets uppföljning.
Dnr 1.2.1-453/2013
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Stadsdelsnämndens protokoll den 13 juni 2013
Rådet för funktionshinderfrågors protokoll den 19 augusti 2013
Pensionärsrådets protokoll den 19 augusti 2013
Övriga anmälningsärenden och stadsdelsdirektörens beslut enligt delegering
Förvaltningen hade redovisat ärendena i en sammanställning 2013-08-15.
Dnr 1.1-139/2013
Följande beslut har fattats av stadsdelsdirektören under perioden 3 maj – 15 augusti 2013, enligt nämndens delegering.
1. 2013-05-03: Fortsatt avstängning från arbete. Dnr 2.3.4-15/2013
2. 2013-05-29: Fortsatt avstängning från arbete. Dnr 2.3.4-15/2013
3. 2013-06-20: Rättegångsfullmakt. Dnr 1.1-370/2013
4. 2013-06-20: Rättegångsfullmakt. Dnr 1.1-371/2013
5. 2013-07-08: Resa i tjänsten till Lettland. Dnr 1.1-416/2013
Förvaltningen redovisade även statistik över beslut om vårdnadsbidrag för perioden 1 juni – 12 augusti 2013. 20 ansökningar har lämnats in under perioden. Nio ansökningar om helt bidrag har beviljats, och tre ansökningar om halvt bidrag. En ansökan har avslagits. I sju ärenden har beslut ännu inte fattats.
Med anledning av en händelse nyligen där en ung kvinna klädd i hijab blev angripen i Farsta gjorde en enig nämnd följande uttalande:
Samling för ett tryggt Farsta
Vi Farstapolitiker är över partigränserna bestörta över att namnet Farsta på senare tid har kommit att förknippas med våldshandlingar av hatbrottskaraktär.
Allt våld är avskyvärt framhåller en enig stadsdelsnämnd vid höstens första möte den 29 augusti. Särskilt förkastligt är sådant våld som inte handlar om vad människor gör utan om vad de är.
I det samhälle som vi verkar för, och vill leva i, ska människor av alla ursprung, trosriktningar och övertygelser kunna känna trygghet både från våld och förnedrande behandling. I Farstaområdet har vi en stor tillgång i att vi kommer från hela världen. Vi i stadsdelsnämnden ska ännu mer arbeta mot våld samt för att ta vara på den stora tillgången som olika bakgrund och erfarenheter ger.
Vi uttalar vår avsky mot de handlingar som skett. Vi värnar alla om vårt stadsdelsområde och vill att det ska präglas av trygghet, öppenhet och tillit.
Följande skrivelse lämnades in.
Skötseln av Farstastrandsbadet (bilaga)
Gunnar Sandell m fl (S) med instämmande av Mariana Moreira Duarte m fl (MP) och Lars Bäck (V)
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att bereda skrivelsen till ett kommande sammanträde.
Gunnar Sandell m fl (S) hade före sammanträdet lämnat in följande fyra frågor:
1. Nya boulebanan i Hökarängen
Nämnden har i våras beslutat avveckla boulebanan nära Hökarängsskolan. Invånare ser nu med spänning fram emot var den ska återuppstå till våren 2014. Kommunala fastighetsägare har varit med i dialogen. Kanske kan en bana på Hökarängens torg bidra till torglivet?
Vi ser fram emot ett snabbt muntligt svar vid denna nämnd samt ett beslutsunderlag till en senare nämnd.
2. Fördjupad redovisning av förskolan i tertialrapport 2.
Vi är bekymrade över läget inom förskolan. Vi hör klagomål på kommunikationen mellan föräldrar och medarbetare om barnen och förskolans utveckling. Vi ser en stor personalomsättning. Vi ser för stora barngrupper och vill ha en redovisning av detta för varje avdelning. Vi hör att medarbetare för snabbt lämnar en avdelning och flyttar till en annan, vilket minskar tryggheten i den lämnade gruppen. Vi ser alltför många provisoriska lösningar med baracker. Vi anser att greppet om behovet av antalet platser är för dåligt, grundas för mycket på SWECOs prognoser, för lite på information från MVC, BVC, byggare. Vi ser gärna att anmälningar till kön kommer in så snart som det är möjligt för att underlätta planeringen. Vi ser för lite tryck på byggare och centrala nämnder för att få fram platser att bygga nya förskolor på.
Vi föreslår att nämnden uppdrar åt förvaltningen att i T 2 särskilt belysa området med ovanstående reflektioner som en grund.
3. Fördjupad redovisning av äldreomsorgen i tertialrapport 2
Stora förändringar pågår inom Farsta SDN inom äldreomsorgen. Farsta vård och omsorgsboende ska avvecklas då lägenheter ska byggas där. Stiftelsen stora Sköndal bygger om och nytt. Biståndsbesluten ifrågasätts, för svårt och för sent få äldreboende. Detta trots att det finns lediga platser. Hur ser personalomsättningen ut? Oroade över flera anmälningar till Socialstyrelsen, hur ser ledning och kompetens ut? Hur utvecklas kvalitén och effektiviteten i kommunens hemtjänst respektive i den privat drivna?
4. Redovisning av ungdomsjobben
Vi vill även ha en redovisning av hur många ungdomar som varit utan sysselsättning i april, juli samt september, hur många av dessa har de olika månaderna deltagit i ungdomsjobb? Vidare reflektioner kring sommarjobben t ex hur har ungdomarna uppfattat dessa, hur har arbetsgivarnas reaktioner vatit samt vad kan göras bättre? Jämförelse med förra året. Fördelning killar och tjejer.
Vi föreslår att nämnden uppdrar åt förvaltningen att i T 2:an eller i en separat skrivelse beskriva detta.
Mariana Moreira Duarte m fl (MP) instämde i frågan nummer 2 och 3. Lars Bäck (V) instämde i fråga nummer 2, 3 och 4.
Avdelningschef Thomas Kultti besvarade fråga nummer 1 genom att berätta att förvaltningen omgående inledde en diskussion med kommunala bostadsbolaget Stockholmshem om var det skulle vara möjligt att anlägga en ny boulebana. Stockholmshem vill gärna anlägga en boulebana på sin mark och har bland annat föreslagit en yta bakom ICA, något som den lokala hyresgästföreningen dock har sagt nej till. Stockholmshem fortsätter undersöka möjligheterna, och det kan kanske bli lättare att hitta en lämplig yta när bolaget tar över Familjebostäders bestånd i Hökarängen. Redan idag finns en yta vid parkleken Kryddgården som bedöms som lämplig för boulespel. Möjligheten att anlägga en bana på torget undersöks också, genom kontakter med trafikkontoret som ansvarar för den ytan.
Lisbeth Crabo Ljungman (M) frågade om det har kommit något svar från trafik- och renhållningsnämnden på den skrivelse om den bristfälliga snöröjningen som stadsdelsnämnden skickade i vintras. Förvaltningen svarade att det inte har kommit något svar än. Föreslogs då att förvaltningen påminner om att nämnden väntar på ett svar.
Mariana Moreira Duarte (MP) frågade, med instämmande av Gunnar Sandell m fl (S) och Lars Bäck (V), hur det gick under sommaren med öppettiderna på ungdomsgården Tuben – var ungdomarna nöjda, hade de velat ha öppet andra tider, hade de synpunkter på att det var stängt just på fredagar? Mariana betonade att hon vill få ungdomarnas synpunkter, inte personalens bedömning av vad ungdomarna tyckte.
Avdelningschef Birgitta Thulén svarade att personalen åtminstone inte har fått några kritiska kommentarer från ungdomarna, men att förvaltningen kan återkomma med ett mer utförligt svar direkt från ungdomarna.
Med hänvisning till den inlämnade skrivelsen om skötseln av Farstastrandsbadet frågade Daniel Carlstedt (S) vilka planer det finns på att fylla på sand vid badet. Frågan besvaras i anslutning till det kommande svaret på skrivelsen.
Gunnar Sandell tackade förvaltningen för svaren på några av partiets frågor. Han tog också upp en fråga som ställdes av allmänheten under Öppet forum före sammanträdet, om det går att göra något åt den farliga MC-trafiken på vägarna vid sjön Drevviken. Förvaltningen lovade undersöka och återkomma.
Godfrey Etyang (S) berörde en skrivelse som nämnden har fått från bostadsrätts-föreningen Härden, som undrar vad som görs åt de sociala problemen i närområdet. Ordförande Lars Jilmstad (M) berättade att förvaltningen kommer att besvara skrivelsen, och att han även har svarat själv, i egenskap av politiker i nämnden.