Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2012-03-22
BESLUT
Kulturnämnden beslutar att rätta föregående protokoll på så sätt att innehållet under rubrikerna BESLUT, Framlagda förslag till beslut och Beslutsgång i § 17 byts ut mot nedanstående text, samt att ett uttalande läggs till under rubriken Särskilt uttalande:
Kulturnämnden beslutar
1. att godkänna rapporten om förvaltningen av stadens konstsamling september 2008 – september 2011.
2. att ge förvaltningen i uppdrag att utreda den långsiktiga förvaltningen av konst på allmän plats.
3. att Stockholms Stadsmuseum alltid ska underrättas om överlåtelser där konst finns.
Framlagda förslag till beslut
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut med tillägg av Ann Mari Engels (V) och Mats Berglunds (MP) andra att-sats i deras förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
1. Kulturnämnden godkänner rapporten
2. Stockholms Stadsmuseum ska alltid underrättas om överlåtelser där konst finns
Beslutsgång
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut med tillägg av Ann Mari Engels (V) och Mats Berglunds (MP) andra att-sats i deras förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Av den intressanta rapporten framgår att det ännu är oklartom vad som händer med den konst som finns i kommunala byggnader eller på kommunal mark när dessa privatiseras, utförsäljs eller på annat sätt förskingras. Vi anser att det ska vara en tvingande regel att Stockholms Stadsmuseum alltid ska underrättas om sådana överlåtelser och att hanteringen av den offentliga konsten behandlas i särskild ordning i avtal om försäljningar och överlåtelser.
Kulturnämnden beslutar att med ovanstående rättningar godkänna anmälan av protokoll nr 1/2012 från nämndens sammanträde 2012-02-09, som justerats 2012-02-22.
Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) och vice ordförande Ann Mari Engel (V) utses att justera dagens protokoll.
Kulturnämnden beslutar:
Anmälningarna läggs till handlingarna
Anmälan gjordes av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Anmälan av stadsarkivariens delegationsbeslut
c) Anmälan av protokoll, Rådet för Funktionshinderfrågor, 2011-12-08 och 2012-02-02
d) Anmälan av protokoll, Stockholms Konstråd 2012-02-07
e) Skrivelse samt svar angående medborgarförslag om ”billboards”
f) Skrivelse samt svar angående konst i Långsjö
g) Anmälan av JO-beslut rörande kritik mot k-märkning
h) Verksamhetsplaner: Stockholms Stadsbibliotek samt Liljevalchs och Stockholm Konst
i) Anmälan av protokoll från Arkivutskottet (dukas)
Dnr 4.1/512/2012
1. Att i huvudsak tillstyrka förslag till program.
2. Att marknivåerna vid stationsbyggnaden och kommunalhuset bättre anpassastill byggnaderna.
Sammanfattning
Stadsbyggnadskontoret har gjort ett förslag till fördjupat program för Södra Värtahamnen. Remisstiden löper ut 23/3 2012. I området planeras för ca 1000 bostäder och 20000 arbetsplatser. Värtabanan försvinner på sikt och en trädplanterad gata arrangeras. Den blir förhöjd vilket innebär att de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna påverkas. Ytterligare utbyggnader över vattnet planeras. Förvaltningen har i huvudsak ingen erinran mot programmet men anser att nivåerna vid den gamla stationsbyggnaden och vid kommunalhuset bör ses över samt att ytterligare utbyggnader över vattnet begränsas.
Ärendets beredning
Ärendet har handlagts av Stadsmuseets kulturmiljöenhet.
1. Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Ariane Bucquet-Pousette m.fl. (M) samt Anna-Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
2. Kulturförvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken ”Sammanfattning”
Kulturnämnden beslutar enligt förslag från ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Ariane Bucquet-Pousette m.fl. (M) samt Anna-Greta Leijon m.fl. (S).
Reservation
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) samt Marja Sandin-Wester (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förslag till beslut.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Dnr 1.1/1146/2012
Kulturnämnden beslutar att remissvaret godkänns.
Stadsledningskontoret har föreslagit ändringar i reglemente för kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, stadsdelsnämnderna och äldrenämnden med anledning av kommunfullmäktiges beslutade budget för år 2012. Kulturnämnden berörs av förändringarna genom att nämndens tidigare uppgifter att handlägga frågor avseende nationella minoriteter, med undantag av bidragsgivning, har överförts till arbetsmarknadsnämnden som därmed får ett kommunövergripande ansvar för integrationsfrågorna. Med anledning av denna förändring föreslår stadsledningskontoret att punkt 9 i 2 § i kulturnämndens reglemente får följande lydelse: ”handlägga frågor rörande bidragsgivning som avser nationella minoriteter”. Arbetsmarknadsnämndens reglemente kompletteras med en punkt om att ”nämnden har det kommunövergripande samordningsansvaret för frågor om nationella minoriteter”.
Mot bakgrund av den redan genomförda ansvarsfördelningen ställer sig kulturförvaltningen bakom den föreslagna förändringen av kulturnämndens reglemente.
Ärendet har beretts inom administrativa staben.
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) med instämmande av Cecilia Önfelt (C) samt vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon m.fl. (S) och Marja Sandin-Wester (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Arbetsmarknadsnämnden föreslås få det kommunövergripande samordningsansvaret för frågor om nationella minoriteter i Stockholms stad. Med bakgrund av detta står det i förvaltningens tjänsteutlåtande att ”arbetsmarknadsnämnden (…) därmed får ett kommunövergripande ansvar för integrationsfrågorna.” Vi vill i sammanhanget påpeka att formuleringen i tjänsteutlåtandet är olycklig eftersom arbetsmarknadsnämndens samordningsansvar för de nationella minoriteterna inte är en fråga om integration av dessa minoriteter.
Dnr 1.1/967/2012
Kulturnämnden beslutar att som svar på skrivelsen överlämna och åberopa kulturförvaltningens tjänsteutlåtande.
I en skrivelse till kulturnämnden ifrågasätter Ann Mari Engels (V) och Mårten Andersson (V) användningen av bemanningsföretaget Uniflex. Detta med anledning av Dagens Ekos rapportering att bemanningsföretaget erbjudit anställda påhittade uppdrag för att slippa betala lön. Stockholms stadsbibliotek, vilka anlitar Uniflex, har inte berörts. Biblioteken har som ambition att i största möjliga grad använda egen personal och insatser har gjort för att minska användning av bemanningsföretag. Vid exempelvis sjukdom finns dock visst fortsatt behov av att snabbt kunna täcka luckor genom bemanningsföretag.
Ärendet har beretts av Stockholms stadsbibliotek.
Dnr 1.1/969/2012
Skrivelsen argumenterar för att kulturnämnden ska ompröva beslutet om stöd till Fria Teatern med anledning av det planerade samarbetet med Östgötateatern och föreslår en återgång till den stödnivå som gällde 2012, d.v.s. 1 520 tkr. Kulturförvaltningen ser inte att projektet påverkar helhetsbedömningen av tidigare förslag och föranleder inte något annat ställningstagande i frågan.
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska staben.
1. Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) samt Anna-Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- Attmed anledning av skrivelsen ompröva beslutet om stöd till Fria Teatern.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) samt Anna-Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr 1.1/970/2012
I en skrivelse till nämnden har Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP) och Ann Mari Engel (V) invändningar kring stödnivån till Rinkeby Folkets Hus. De ser inte att det minskade stödet från 2011 års nivå 2011 tkr till 1943 tkr för 2012 motiveras i tjänsteutlåtandet och anser att årets bidrag skrivs upp till 2011-års nivå. De menar vidare att kulturförvaltningen ska agera aktivt för att rädda verksamheten på Rinkeby Folkets Hus.
I Stockholms ytterstad är de befintliga samlingslokalerna viktiga mötesplatser för föreningar, kulturliv och medborgare. Kulturförvaltningen anser också att Rinkeby Folkets Hus är en viktig plats för Rinkebys och Stockholms medborgare. När föreningen fullgjort sina skyldigheter som hyresgäster ämnar kulturförvaltningen fortsätta sitt samarbete med föreningen och ge föreningen stöd och rådgivning för uppbyggnaden av sin verksamhet.
Den föreslagna minskningen av verksamhetsstödet till Rinkeby Folkets Hus är en följd av att upplåtelsen till prioriterade föreningar minskade med 1360 timmar under 2011 jämfört med 2010. Förvaltningen har för avsikt att föreslå kulturnämnden att ge Rinkeby Folkets Hus ett ekonomiskt stöd för 2012, men först efter att hyresavtalet har skrivits på, hyresskuld reglerats och komplettering av ansökan inkommit.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att återremittera ärenden för komplettering enligt nedanstående
- att anföra följande
Vi anser i likhet med förvaltningen att Rinkeby Folkets Hus är en viktig mötesplats för föreningar, kulturliv och medborgare. Vi anser också att tillgången till ett sådant hus måste sättas in ett större sammanhang beroende på områdets läge och behov. I Rinkeby finns det en nedåtgående spiral för den kommunala och kommersiella servicen. Bland annat har man stängt viktiga samhällsfunktioner som försäkringskassa och arbetsförmedling, flyttat förvaltningshuset, sålt centrumanläggningen med många stängda butiker som följd, och nyligen har bankomaten stängts. På kulturområdet har vi konstaterat ett mycket litet och ändå sjunkande antal elever i kulturskolan, bristande resurser för biblioteket och uteblivna bidrag till det lokala kultur- och föreningslivet. Folkets hus har en mycket viktig social och kulturell roll och ett bristande stöd från staden skulle bli ytterligare ett steg på vägen mot nedrustning av hela stadsdelen.
Generellt satsar staden mycket mindre resurser för kultur i ytterstaden än i innerstaden och det finns en skriande brist på lokala kultursatsningar.
Därför anser vi att frågan om resurser för bevarande av Rinkeby Folkets Hus ska ha en mycket hög prioritet.
Vi anser att ärendet bör kompletteras med information om hur föreningslivet i Rinkeby ser på sina lokalbehov. Beträffande Folkets Hus vill vi veta hur man avser att reglera hyresskulden. Finns det till exempel förslag på avbetalningsplan? Kan staden som fastighetsägare bistå? Hur ser planen ut för det kommande året? Finns det idéer om utveckling i framtiden?
Vi vill se en handlingsplan för hur kulturförvaltningen aktivt kan stötta styrelsen för Rinkeby Folkets Hus med att sanera skulderna och hjälpa upp ekonomin. Att dra ner stadens bidrag blir i detta läge kontraproduktivt. Man bör i stället aktivt medverka till att Folkets hus i Rinkeby ska kunna spela en aktiv roll i lokalsamhället.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Marja Sandin Wester (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Vi tackar för svaret och klargörandet kring det sänkta stödbeloppet. Det är tillfredställande att förvaltningen ser positivt på Rinkeby Folkets Hus och dess framtid. Vi vill dock understryka vikten av det vi framhöll i vår skrivelse om att Kulturförvaltningen fortsatt agerar aktivt för att rädda verksamheten. Förutom det finansiella stödet krävs även stöd med personalresurser och en strategi för att hjälpa föreningen Rinkeby Folkets Hus till en stabil och hållbar organisation.
Dnr 1.1/4073/2011
Kulturnämnden beslutar att uppdraget besvaras genom detta tjänsteutlåtande.
Detta tjänsteutlåtande är en uppföljning av en skrivelse med rubriken ”Fler hotspots i Stockholm” till kulturnämnden från Madeleine Sjöstedt m.fl. (fp), Ariane Bucquet-Pousette m.fl. (m) samt Cecilia Önfelt (c). I skrivelsen efterfrågades öppna nätverk för trådlöst Internet i kulturförvaltningens verksamheter. Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2012-11-08 att godkänna kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma svar och gav samtidigt de båda förvaltningarna i uppdrag att ”utreda möjligheten för besökare att få tillgång till internet på kulturnämndens publika institutioner mot uppvisande av legitimation”.
Utredningen visar att trådlös anslutning till Internet för besökare fungerar väl i stadens biblioteksverksamheter. I Stadsarkivet och delar av Stadsmuseet erbjuds sedan helt nyligen trådlös anslutning till Internet via stadens gästnät. På Kulturhuset och Liljevalchs bedömer man att det resursmässigt inte är möjligt att avdela personal för att ge besökare tillgång till Internet mot uppvisande av legitimation. Kulturskolan har en långsiktig ambition att tillhandahålla trådlös anslutning till Internet för såväl elever som besökare. Sammanfattningsvis utökar förvaltningarna successivt möjligheterna för besökare att ansluta till Internet via verksamheternas trådlösa nät. Proceduren för identifiering av användare som vill utnyttja stadens gästnät innebär dock att en storskalig användning i nuläget är alltför resurskrävande för vissa verksamheter.
Ärendet har beretts av kulturförvaltningens IT-enhet. Samråd har skett med Stadsarkivet, kulturförvaltningens verksamhetsavdelningar samt S:t Erik Kommunikation.
2. Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon m.fl. (S) samt Marja Sandin-Wester (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att godkänna tjänsteutlåtandet
- att uppdra åt kulturförvaltningen att fortsätta bevaka ärendet i syfte att finna lösningar till fler hotspots i Stockholm
- att därutöver anföra följande:
Fler platser i staden med öppna nätverk för trådlöst internet skulle ha stor positiv betydelse för såväl turister som stockholmare. Ett projekt som syftar till att införa sådana hotspots är därför eftersträvansvärt. Det är dock inte rimligt att kostnaderna för ett sådant projekt belastar en enskild nämnd som kulturnämnden. Kulturförvaltningen bör därför bevaka frågan i syfte att finna lösningar till en framtida utbyggnad av platser med öppna nätverk för trådlöst internet i Stockholm.
Sammanträdet ajourneras för överläggning för Ariane Bucquet-Pousette m.fl. (M) samt Cecilia Önfelt (C).
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon m.fl. (S), samt Marja Sandin Wester (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Förvaltningens svar pekar på att nämndens olika publika verksamheter arbetar med att tillhandahålla åtkomst till internet till besökare mot uppvisande av legitimation eller genom bibliotekslånekort med tillhörande pinkod. Bakgrunden till att legitimering krävs är Stockholms stads riktlinjer för informationssäkerhet. Vi hade gärna sett att nämndens verksamheter kunde erbjuda tillgång till internet utan legitimationskrav eller lånekort.
Av utredningen framgår att tre verksamheter inte tillhandahåller tillgång till internet till besökarna, Liljevalchs kosthall, Evenamangsavdelningen och Kulturhuset (förutom i biblioteksverksamheten). Detta är olyckligt. Liljevalchs konsthall och Kulturhuset bör söka finna lösningar för att erbjuda fri tillgång till internet till sina besökare.
Dnr 1.1/994/2012
Kulturnämnden beslutar att ge kulturförvaltningen i uppdrag att utreda om förädling och upprustning av Stockholms stadsbibliotek, fastigheten Spelbomskan 16 för högst 1 mnkr inom förvaltningens budgetram.
Asplundshuset, huvudbyggnaden, är ritad av Gunnar Asplund. Den har internationell ikonstatus och var då det invigdes 1928 ett av Europas och kanske världens modernaste bibliotek. Idag är den blåklassad, liksom basarerna och lamellhusen, vilket är den högsta kulturhistoriska klassen Stockholms stadsmuseum kan utfärda. Annexet är grönklassat, vilket är den näst högsta klassen. Ett vårdprogram är under framtagande för Asplundshuset med intilliggande park.
För att möta dagens och morgondagens besökares krav på vad ett bibliotek kan erbjuda behöver Stockholms Stadsbibliotek förädlas och rustas upp. En helhetsbild över konsekvenser och möjligheter för fastigheterna Spelbomskan 3, 13 och 16, och dess omgivning som en del av stadens utveckling och koppling till Odenplans framtida kommunikationsnav med Citybanan kommer att belysas i denna utredning.
Byggnadernas behov av underhåll är stort och det senaste större underhållsarbetet genomfördes under 1980-talet. De tekniska installationerna är föråldrade och byggnaderna uppfyller inte dagen myndighetskrav exempelvis gällande energiprestanda och tillgänglighet.
I planen ingår att uppgradera byggnaderna till modern standard, med ny teknik, uppfyllda myndighetskrav och åtgärda tekniska brister samt att skapa förutsättningar för ett funktionellt och modernt stadsbibliotek för Stockholm, där verksamheten fungerar på ett bra och samtida sätt med flexibla lösningar.
Fastighetskontoret föreslår en utredning om en budget om högst 8 mnkr och återkommer med lägesrapport i september 2012.
Kulturförvaltningen föreslår en verksamhetsanknuten utredning om högst 1 mnkr.
Fastighetskontoret och kulturförvaltningen återkommer till fastighetsnämnden och kulturnämnden med förslag på inriktningsbeslut i mars 2013.
Ärendet har beretts av Fastighetskontoret och Stockholms Stadsbibliotek
- att ge kulturförvaltningen i uppdrag att utreda en förädling och upprustning av Stockholms stadsbibliotek, fastigheten Spelbomskan 16 för högst 1 miljoner kronor inom förvaltningens budgetram
- att ange att det i uppdragen till fastighets- och kulturförvaltningarna ingår att stadsbiblioteket övertar lokalerna i de så kallade Basarerna som ligger inom fastigheten
Vi konstaterar att det är hög tid att rusta upp Stockholms huvudbibliotek! Behovet har funnits i många år och fördröjts av majoritetens oskickliga hantering. Den internationella arkitekttävlingen 2006 samlade 1100 bidrag och tilldrog sig mycket stort intresse. Den professionella juryn utsåg ett vinnande bidrag och sedan blev det tyst, fram till meddelandet 2009 att hela projektet lagts ner då det skulle bli för dyrt. Någon diskussion om kalkylerna eller möjliga förändringar fördes aldrig med den vinnande arkitekten eller inom staden.
Det är viktigt att utredningen kring en upprustning ordentligt analyserar bibliotekets behov. Vi anser att det bör vara självklart att biblioteket ska disponera de utrymmen i de så kallade Basarerna, som idag hyrs av fyra butiker: McDonalds, Falafelkungen, Svanströms och 7-eleven. Även Basarna är blåklassade som kulturhistoriskt värdefulla och de aktuella butikerna är ett enligt vår mening ett estetiskt störande inslag, samtidigt som biblioteket är i stort behov av mer utrymme. Vi vill flytta bort månglarna från litteraturens tempel!
3. Anna-Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut
- att kulturnämnden tar initiativ till att åter pröva frågan om en större ut- eller ombyggnad av Stadsbiblioteket med utgångspunkt i den behovsinventering som gjordes innan den utlysta arkitekttävlingen
Samt att därutöver anföra följande
Asplundshuset, huvudbyggnaden, är ritad av Gunnar Asplund. Den har internationell ikonstatus och var då det invigdes 1928 ett av Europas och kanske världens modernaste bibliotek. Idag är den blåklassad, liksom basarerna och lamellhusen, vilket är den högsta kulturhistoriska klassen Stockholms stadsmuseum kan utfärda. Annexet är grönklassat, vilket är den näst högsta klassen. Alla förändringar av en sådan byggnad kräver noga övervägande och försiktighet.
Byggnaderna är i stort behov av underhåll och berörda förvaltningar ges i uppdrag att åtgärda de mest akuta problemen såsom det fuktskadade källarmagasinet, de föråldrade tekniska installationerna samt nödvändiga anpassningar till dagens myndighetskrav gällande energiprestanda och tillgänglighet.
Frågan om bibliotekets framtid har diskuterats länge och flera arkitekter har ritat på olika förslag. För att hitta en långsiktig lösning för Stadsbiblioteket föreslår vi att staden går tillbaka till de seriösa och väl utarbetade förslag som sedan tidigare finns på hur biblioteket skulle kunna utvecklas. Det är ett bra sätt att gå vidare med arbetet kring ett modernt stadsbibliotek som passar stockholmarna i framtiden.
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) samt Anna Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina respektive förslag till beslut.
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) med instämmande av Cecilia Önfelt (C) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Stockholms stadsbibliotek ritat av Gunnar Asplund är en av Stockholm och Sveriges mest kända arkitektoniska skapelser. Att verksamheten i byggnaden är densamma som när byggnaden en gång i tiden uppfördes är ett stort kulturhistoriskt värde i sig. Sveriges mest kända bibliotek ska vara ett levande bibliotek och som sådant vara Stockholms stads huvudbibliotek. Detta är för oss en självklarhet.
I detta finns dock en utmaning eftersom biblioteksverksamheten har förändrats avsevärt sedan 1920-talet, inte minst att den samtida biblioteksanvändaren har andra förväntningar än dåtidens på vilken service och vilken publik verksamhet som ska rymmas i ett bibliotek. Det är just denna avvägning som den utredning som Fastighetsnämnden och Kulturnämnden ska försöka finna. Det vill säga hur biblioteket kan disponeras för att rymma en modern biblioteksverksamhet samtidigt som byggnadens stora kulturhistoriska värden bevaras.
Jämte detta avser utredningen även att se över underhållet i byggnaden vilket inte har gjorts sedan 1980-talet. Det är både viktigt för att bevara stadsbiblioteket för framtida generationer men också för att skapa bättre besöks- och arbetsmiljö för bibliotekets personal och dess många besökare.
Det är glädjande att fastighetskontoret och kulturförvaltningen ges i uppdrag att utreda om förädling och upprustning av Stockholms stadsbibliotek. Huvudbiblioteket från 1928 ritat av arkitekt Gunnar Asplund har en unik ställning i både svensk och internationell arkitekturhistoria. För att på bästa möjliga sätt möta framtidens krav anser Miljöpartiet att frågan om stadsbibliotekets framtid bör avgöras i bred politisk enighet.
Stadsbiblioteket och dess tillhörande tillbyggnader måste uppgraderas med ny teknik samt i möjligaste mån uppfylla nya myndighetskrav gällande energiprestanda och tillgänglighet. Stadsbiblioteket behöver inför framtiden även anpassas till en utökning av de nya publikströmmar som troligtvis kommer att uppstå vid Odenplan då en ny kombinerad pendeltågs- och tunnelbanestation öppnar. Successivt måste stadsbiblioteket anpassas för att möta ett förändrat medielanskap. Utvecklingen av digitala medier och förändringen av människors läsvanor är snabb.
Det är vidare av stor betydelse att originalinventarierna i Stadsbiblioteket och annexen inventeras och bevaras. Vi har sett alltför många exempel på hur möbler, konstverk, mm har försvunnit från stadens fastigheter. Ett inventeringsarbete med bevarandeplan av inventarierna bör därför ingå antingen i det föreliggande utredningsuppdraget eller tillkomma i senare skede.
Dnr 1.1/1187/2012
Kulturnämnden beslutar att godkänna förslaget till strukturplan för Stockholms stadsbibliotek 2012-2015.
I februari 2012 antog Stockholms kommunfullmäktiga planen: Strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad, också kallad Bibliotek i rörelse eller Biblioteksplan 3.0. Planen anger riktning för den övergripande utvecklingen av stadens bibliotek och kompletteras av denna strukturplan som syftar till att förtydliga prioriteringar och inriktningar av de fysiska bibliotekens framtida struktur i staden. Biblioteksplanen och strukturplanen fastslår att Stockholms stadsbiblioteks bibliotek ska vara angelägna, tillgängliga och effektiva.
I strukturplanen (bilaga) föreslås såväl nyetableringar som omdispositioner av befintliga bibliotekslokaler. Planen tar även upp bibliotekens öppethållande, verksamhet i skolor samt biblioteksservicen till äldre. Planen ersätter tidigare strukturplan från 2008, Dnr: 005/2503/2008.
I bilaga 1 redovisas en översyn av Stockholms stadsbiblioteks lokaler och dess relation till bland annat Stockholm stads översiktsplan.
- att delvis godkänna förslaget till strukturplan
- att besluta att nämnden ska ta ställning inför beslut om varje enskilt bibliotek
- att planen kompletteras med en översikt över var i staden det ska finnas fullstora bibliotek
Det är bra att det finns en strukturplan med översiktliga och långsiktiga strategier för att utveckla Stockholms bibliotek. Denna plan innehåller en rad konkreta förslag om nedläggningar och omstruktureringar som vi inte kan ta ställning till på detta underlag. Det gäller till exempel frågan om nedläggning av biblioteken i Örby, Stora Essingen, frågan om utformningen och omfattningen av det nya efterlängtade biblioteket i Hässelby och frågan om hur ett bibliotek ska kunna verka vid Slussen under en lång ombyggnadsperiod. Vidare bör man pröva möjligheterna för en alternativ lokal för ett bibliotek i Akalla. Förutsättningar och behov måste utredas vidare.
Vi vill därför att beslut om varje bibliotek som ska genomgå en större förändring ska behandlas som ärende i kulturnämnden.
Vi vill också att planen kompletteras med en översikt över var det bör finns fullstora bibliotek i staden. Vi anser att T-banebibliotek är bra och ett intressant komplement. De ska dock inte ersätta fullstora bibliotek som kan ha en annan funktion och förankring i stadsdelarna. När det till exempel gäller biblioteket i Bredäng har det flyttats en kort sträcka och fått en mycket mindre yta och sämre funktion för de boende, även om det ligger närmare T-banan. Som en jämförelse bör inte en Konsumbutik ersättas med Pressbyrån. Båda behövs men har olika funktioner.
3. Marja Sandin Wester (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att godkänna förslaget till strukturplan för Stockholms stadsbibliotek,
- att inventera de biblioteksanställdas utbildningsnivå och kompetens,
- att en strategi för de biblioteksanställdas yrkes- och kompetensutveckling tas fram,
Den redan antagna strategiska planen för biblioteken i Stockholm fastslår att Stockholms bibliotek ska vara ”Angelägna, Tillgängliga och Effektiva”. I Strukturplanen anges en rad mätbara kriterier för de två första målen: angelägenhet respektive tillgänglighet. Men motsvarande mål för effektivitet saknas. En viktig – och mätbar – parameter är personalens kompetens. För att biblioteken ska fylla sin funktion både i nutid och i framtid krävs välutbildade biblioteksanställda med hög informationskompetens. Därför bör en inventering av de anställdas kompetens och utbildning göras som bl.a. svarar på hur stor andel av de biblioteksanställda som har biblioteksexamen? Utifrån inventeringen kan sedan ett program för kompetenslyft kopplas på för att höja effektiviteten på de olika biblioteken i staden.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Marja Sandin Wester (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina respektive förslag till beslut.
Strukturplanen utgör tillsammans med Biblioteksplanen styrdokumenten för biblioteksverksamheten vid Stockholms stadsbibliotek (SSB). Medan Biblioteksplanen drar upp de övergripande riktlinjerna och målsättningarna för SSB berör Strukturplanen den fysiska strukturen för stadens bibliotek.
I Strukturplanen anges och konkretiseras tre målsättningar för SSB:s alla folkbibliotek: De ska vara angelägna, tillgängliga och effektiva. Med detta avses att biblioteken ska vara placerade och placeras där stockholmarna rör sig, att de ska vara öppna när stockholmarna har tid att besöka dem och att de anslagna medlen ska användas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
De tre målsättningar är ett uttryck för den bibliotekspolitik som förts i Stockholms stad sedan maktskiftet 2006. Under denna tidsrymd har bibliotek etablerats i nära anslutning till kollektivtrafiken, såsom T-banebiblioteken Sture och Högdalen. I Strukturplanen pekas två möjliga knutpunkter ut som lämpliga att eventuellt etablera nya T-banebibliotek vid: Gullmarsplan och Liljeholmen.
I Strukturplanen föreslås även att bibliotek bör flyttas i syfte att öka tillgängligheten: Kista bibliotek flyttar till nya bibliotekslokaler i Kista galleria, Hjorthagens bibliotek flyttar till Norra Djurgårdsstaden, Gamla stans bibliotek flyttar till Slussen. Vidare föreslås ett nytt bibliotek i Hässelby Gård.
I Strukturplanen fastslås att ett bibliotek minst bör vara öppet fyra dagar i veckan, varav minst en helgdag, och att de sju större biblioteken ska vara öppna alla veckans dagar. Denna ambitionshöjning ligger väl i linje med utvecklingen sedan 2006: Öppettiderna för Stockholms folkbibliotek (SSB och Kulturhuset) har ökat från 69000 timmar 2006 till 71250 timmar 2011.
I Strukturplanen nämns även att relationen mellan skolbiblioteken och folkbiblioteken behöver klargöras med anledning av den nya skollagen i vilken kraven på skolornas biblioteksverksamhet har skärpts. Det är positivt och angeläget att SSB arbetar vidare med denna fråga.
Stockholms stad har sedan 2006 höjt anslagen till SSB avsevärt i syfte att öka medborgarnas tillgång till bibliotek. SSB nettobudget var 2006 223 miljoner kronor, samma siffra för 2011 var 277 miljoner. Dessa satsningar har skett i en tid då folkbiblioteken blir allt färre i Sverige och vittnar därmed om den stora betydelse som Stockholms stad tillmäter bibliotekets roll i ett fritt och demokratiskt samhälle och för individens utveckling.
Dnr 6.1/5612/2011
Kulturnämnden beslutar att bevilja 825 tkr i projektstöd för Sveriges Radio/Berwaldhallens projekt Östersjöfestivalen 2012
Den 12 december 2011 inkom Sveriges Radio/Berwaldhallen med en ansökan till kulturförvaltningen om stöd på 1 000 tkr för projektet Östersjöfestivalen 2012. Kulturförvaltningen föreslår ett bifall om 825 tkr för Östersjöfestivalen 2012.
Ärendet har handlagts vid kulturstrategiska staben och beretts i samråd med referensgruppen inom musikområdet.
Dnr 6.1/1177/2012
Kulturnämnden beslutar att till studieförbunden göra följande delutbetalning av verksamhetsstödet för 2012, motsvarande 25 procent av det budgeterade stödet 22 190 tkr.
ABF
1199 000 kr
Vuxenskolan
1 163 500 kr
Folkuniversitetet
358500 kr
Medborgarskolan
566 000 kr
Studiefrämjandet
753 500 kr
Sensus
588 500 kr
Bilda
441 000 kr
NBV
286 000 kr
Ibn Rushd
182000 kr
Kulturens
10000 kr
SUMMA
5 548 000 kr
Studieförbunden i Stockholm beviljas årligen verksamhetsstöd av staden. Stödet beräknas dels utifrån föregående års verksamhet och dels utifrån de prioriteringar för 2012 som studieförbunden angivit i sin ansökan. Antalet genomförda studietimmar 2012 som ligger till grund för en del av stödet redovisas under våren. Studieförbunden har dock stora kostnader tidigt på året vilket motiverar att 25 procent av stödet till respektive studieförbund fördelas i början av året.
Ärendet har beretts inom den kulturstrategiska staben
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) med instämmande av Cecilia Önfelt (C) samt vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S) och Marja Sandin Wester (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Studieförbunden spelar en viktig roll i samhället som bärare av bildningsideal och ger människor möjlighet till personlig utveckling och kompetensutveckling.
Det nuvarande systemet för finansiering av studieförbunden dras, som tidigare påpekats, med brister och vi ser fram emot ett förslag på nytt bidragssystem som nämnden tidigare uppdragit förvaltningen att arbeta med.
Anna-Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Det socialdemokratiska budgetförslaget innebar en utökning av stödet till Folkbildning med 3,5 mkr utöver den borgerliga majoritetens och skulle ha gett förutsättningar för generösare verksamhetsstöd till folkbildningsorganisationerna i Stockholm 2012.
Dnr 106-20/5669/2007
Kulturnämnden beslutar att godkänna Stadsmuseets tilläggsansökan till e-tjänsteprojektet Stockholms digitala stadsmuseum.
Stockholms stadsmuseum har i bilagda tilläggsansökan ansökt om ytterligare 5,3 mkr för att slutföra arbetet med att utveckla Stockholms digitala stadsmuseum.
I stadens budget för 2012 skrivs att ”Stockholms stadsmuseum fortsätter utvecklingsarbetet med det digitala museet”. (sid105 under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet)
Kulturförvaltningen har hittills medgivits finansiering ur E-tjänsteprogrammet:
2008-03-12 0,247 mkr för förstudie,
2008-06-23 5,0 mkr för att utveckla ”Stockholms digitala stadsmuseum”.
2010-11-08 2,5 mkr för utveckling av ett bokningssystem.
Totalt har projektet hittills medgivits finansiering med 7,747 mkr.
Ärendet har beretts av avdelningen Stockholms stadsmuseum med Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen.
Dnr 1.1/966/2012
Ann Mari Engel (V) och Mårten Andersson (V) uttrycker i en skrivelse oro över stödet till det romska kulturåret 2012 och man menar att regerings- och kommunföreträdare visar ett svagt intresse. Vidare önskar man en plan för hur romsk kultur ska uppmärksammas 2012.
Kulturförvaltningen prioriterar i linje med kulturnämndens uppdrag de fem nationella minoriteterna. Stödet till de nationella minoriteterna uppgick 2011 till 3585 tkr och den romska minoriteten hade ett samlat ekonomiskt stöd på 1515 tkr. Merparten av dessa medel fördelades till Romskt kulturcenter i Gubbängen som för närvarande har strukturella och ekonomiska problem, se ärende Dnr 1.1/1594/2012. Trots dessa problem är det förvaltningens ambition att på samma nivå fortsätta stödja den romska kulturen och dess olika grupper. Planen är att mer aktivt än tidigare söka upp organisationer och programverksamheter som skapar viktiga värden för romer och romsk kultur.
Förutom kulturstödet så har Stadsmuseet förslag och idéer som man hoppas kunna genomföra under hösten 2012. Stadsmuseet vill också hitta en långsiktig relation till romerna för att även efter jubileumsåret kunna visa romsk kultur.
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska staben
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Vi tackar för svaret på vår skrivelse. Vi hoppas dock att kulturförvaltningen snart kan återkomma med en mera konkret plan om vilka aktiva insatser som kan göras för att stödja den romska kulturen, både nu under jubileumsåret 2012 och framöver. Det är ju uppenbart att mycket måste göras. Vi oroas av skrivningen om att ambitionen är att ”på samma nivå fortsätta stödja den romska kulturen och dess olika grupper” och menar att ordet ”minst” måste skrivas in före ordet ”samma”.
Dnr 6.1/1594/2012
Kulturnämnden beslutar att
1. Avslå RKC:s ansökan om verksamhetsstöd för 2012
2. samma stöd som RKC tidigare erhållit (1475 tkr) reserveras under 2012 för romska grupper, organisationer och projekt
Sedan 2002 har Stockholms stad stöttat Romskt kulturcenter (RKC) ekonomiskt med syftet att stärka den nationella minoriteten romer. Under 2011 framkom flera indikationer på att det verksamhetsstöd som RKC erhållit från kulturförvaltningen inte använts enligt de riktlinjer som finns för stödgivning. Verksamhetens revisionsberättelse bedömdes även som oren av verksamhetens revisor. Med detta som bakgrund har kulturförvaltningen granskat RKC:s verksamhet och ekonomi. Genomlysningen visar att ett flertal allvarliga felaktigheter begåtts samt att organisationen har stora brister i både drift och styrelsearbete. Mot bakgrund av granskningens slutsatser föreslår kulturförvaltningen att ansökan om verksamhetsstöd för 2012 avslås samt att beloppet reserveras för romska organisationer och projekt som kommer den romska minoriteten till godo.
Granskningen har genomförts i dialog med företrädare för RKC.
Anmälan av inkomna skrivelser
Ordföranden anmälde en inkommen skrivelse:
1. Skrivelse från Ann Mari Engel (V) och Mårten Andersson (V) om oanvända medel för stöd till de nationella minoriteterna.
Information
- Eric Sjöström, chef för Kulturhuset, informerade om Kulturhusets planer för 2012 som bl.a. kommer att innefatta nyskriven dramatik i samarbete med Radioteatern, världens största fotoutställning A day in the world kommer att premiärvisas på Kulturhuset för att sedan gå på världsturné, samt den konstnärliga ledaren för Kulturhuset Barn och Unga, Behrang Miris, kommande manifest. Dessa aktiviteter, samt hela Kulturhusets verksamhet präglas av de tre ledorden oväntat, angeläget och samtida. Kulturhusets arbete är också styrt av tre om: ombyggnad, omvärld samt omorganisation.
- Patrik Liljegren, chef för kulturstrategiska staben berättade att arbetet är fokuserat på två områden: att fördela och föreslå stöd för det fria kulturlivet samt att bedriva strategisk utveckling och omvärldsanalys. Patrik Liljegren betonade att kulturen måste utvecklas proportionerligt med ett växande Stockholm.
Efter informationen ställdes frågor av Ann Mari Engel (V) angående förfarandet att sätta samman de rådgivande referensgrupperna och påpekade vikten av att även nämnden är delaktiga i besluten av kultur- och integrationsstöd. Ann Mari Engel (V) berättade även att hon har uppfattat ett missnöje hos branschen vad gäller den så kallade subventionen för förskolor och skolor. Patrik Liljegren svarade att han inte har uppfattat något generellt missnöje rörande denna subvention men bad om att få återkomma i frågan samt meddelade att till nämndens sammanträde den 10 maj kommer mer information om referensgrupperna för kultur- och integrationsstöd.
- Patrik Liljegren informerade därefter om stödet till Internationell scen i Gasverket. 2012 års stöd används till att fastställa konstellationen som ska driva verksamheten i gasklockorna samt att konkretisera affärsmodellen med en mer gedigen analys av kostnader och intäkter.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) en önskan att få se själva affärsplanen samt manade till betänksamhet i arbetet med anledning av den rådande situationen med Palatset. Patrik Liljegren svarade att nämnden gärna får ta del av affärsplanen. Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) påminde om att kulturverksamheten i gasklockorna är fastställd i stadens budget. Både Ann Mari Engel (V) och Anna Greta Leijon (S) betonade att nämnden måste följa arbetet i gasklockorna varpå Madeleine Sjöstedt (FP) menade att det framförallt är förvaltningens uppdrag att bevaka utvecklingen av verksamheten i Gasklockorna.
- Inga Lundén, chef för Stockholms Stadsbibliotek, informerade om Stockholms Stadsbiblioteks verksamhet för 2012, bl.a. bibliotekens många samarbeten som leder till att fler besökare nås, samtidigt som kostnaderna delas. Bland samarbetena kan t.ex. nämnas Seniorsurf som erbjuder ”en digital första hjälpen” till de äldre besökarna, ett barnfotoprojekt tillsammans med Fotografiska samt Luma biblioteks samarbete med Retoy och UNICEF kring barns rättigheter, miljö och hållbarhet.
- Madeleine Sjöstedt (FP) informerade om Open Stockholm Award, en tävling där stockholmarna kan utveckla smarta tjänster byggda på några av Stockholms Stads datakällor som har öppnats upp för allmänheten. Mer information finns på www.opensstockholmaward.se.
- Berit Svedberg informerade om kulturnämndens studiedag den 3 april 2012 då kulturnämnden ska besöka både kulturförvaltningens egna samt några av det fria kulturlivets verksamheter.
- Berit Svedberg informerade att en utförlig rapport om situationen med Palatset kommer att presenteras vid nämndsammanträdet i maj.
Kulturnämnden
2012-03-22
Skrivelse om oanvända medel för stöd till de nationella minoriteterna
De fem nationella minoriteterna – Sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer – ska enligt lagen från 1 januari 2010 ha ett grundskydd i hela landet. Dessutom finns särskilda förvaltningsområden som med statsbidrag ska få ett förstärkt skydd; finska, samiska och meänkieli. Från 2012 ingår där femtiosex kommuner och tolv landsting/regioner.
Stockholm är en av förvaltningskommunerna som har ansvar för förstärkt skydd för finska, samiska och meänkieli. Av det statsbidrag kommunen fick för 2010 överfördes 95 procent till 2011. Under 2011 fanns ett sammanlagt statsbidrag på 6 590 000 kr för detta. Man använde 948 796 kr, vilket var 14 procent. De använda pengarna gick till förskola, äldreomsorg och den diffusa posten ”språkrevitalisering”. Den största delen användes inte.
Kulturnämnden hade till och med 2011 ansvar för denna minoritetspolitik.
I Länsstyrelsens rapport om tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk konstateras att mycket återstår när det gäller stöd till minoriteternas språk och kultur. Stockholm är näst sämst i landet på att använda det statsbidrag man får till de nationella minoriteternas rättigheter. Endast lilla Håby kommun förbrukar en mindre procentandel. I övriga kommuner har man oftast använt närmare 100 procent av anslaget.
Det är en vanhedrande jumboplats för Stockholms stad, som hyser stora grupper av de nationella minoriteterna. Det finns mycket stor efterfrågan på satsningar från många områden, inte minst inom kulturen: litteratur på minoritetsspråken, kulturinstitutioner, fria kulturverksamheter inom teater, musik och konst och särskilt kultur för barn och unga.
Vi önskar veta varför Stockholms stad i strid med lagen sparar in på minoriteternas rätt till språk och kultur?
Ann Mari Engel (V) Mårten Andersson (V)