Din position: Hem > Stockholms stad > Trafik- och renhållningsnämnden > Sammanträde 2012-11-22
OBS! Före dagens sammanträde hålls nämndens årliga möte med rådet för funktionshinderfrågo Läs mer...r kl. 16.00 - 16.30. Kallelse utsänds senare.
Beslut
Trafik- och renhållningsnämnden utser vice ordföranden Daniel Helldén (MP) att tillsammans med ordföranden Ulla Hamilton (M) justera dagens protokoll.
Justering sker onsdagen den 5 december 2012.
Skrivelser för beredning
Anmälan görs av inkomna skrivelser till trafik- och renhållningsnämnden enligt följande:
1. Bevakade uppställningsplatser för lastbilar och släp, från Malte Sigemalm (S). Dnr: T2012-340-06540
2. Angående cykelbanorna längs Hägerstensvägen, från Annika Ödebrink (S). Dnr: T2012-313-06538
3. Möjligheten att nå klimatmålen med byggandet av Förbifart Stockholm, från Daniel Helldén m.fl. (MP). Dnr: T2012-007-06542
4. Lånecyklar i staden, från Kajsa Stenfelt (V). Dnr: T2012-313-06541
Trafik- och renhållningsnämnden överlämnar skrivelserna till trafikkontoret för beredning.
Fråga om hundgrupp på trafikkontoret
Charlotta Schenholm (FP) ställer fråga om en artikel i Mitt i Kungsholmen om att en ny hundgrupp ska vara inrättad på trafikkontoret. Vad handlar det om?
Trafik- och renhållningsnämnden ger trafikkontoret i uppdrag att besvara frågan vid ett kommande sammanträde.
Information om trafikkontorets vinster i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2012
Ordföranden Ulla Hamilton (M) informerar nämnden om att trafikkontoret vunnit två priser i årets Kvalitetsutmärkelse. Dels Dokumentationsenheten som vunnit kvalitetspriset för sin verksamhet och dels Stadsmiljöavdelningen som vunnit förnyelsepris för arbetet med skelettjord vid plantering av träd i stadsmiljö.
Trafik- och renhållningsnämnden tackar för informationen och gratulerar kontoret.
Inkomna skrivelser m.m. till trafik- och renhållningsnämnden enligt förteckning från den 12 november 2012 och den 22 november 2012 anmäls.
Dnr T2012-010-00081
Trafik- och renhållningsnämnden beslutar enligt kontorets förslag:
1 Trafik- och renhållningsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Handlingar i ärendet
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 23 oktober 2012.
Dnr T2012-005-01290
Protokoll 8/2012 från trafik- och renhållningsnämndens och Stockholms Stads Parkerings AB:s gemensamma råd för funktionshinderfrågor anmäls. Rådets sammanträde hölls den 8 oktober 2012.
Dnr T2012-112-00091
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 8 november 2012.
Nämndens behandling av ärendet
Framlagda förslag till beslut
Nämnden föreslår (se beslutet).
Beslutsgång
Ordföranden Ulla Hamilton (M) finner att nämnden beslutar enligt kontorets förslag.
Dnr T2012-000-05209
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 2 oktober 2012.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) enligt följande:
Det är av stor vikt att nämnden ges möjlighet att yttra sig i remisserna. Speciellt i ärenden av denna tyngd. Även om vi förstår problematiken med korta remisstider sker det alltför ofta att remissyttranden endast anmäls i efterhand. Vi anser inte att den förväntade utvecklingen ger anledning till att uttrycka sig positiv till nuvarande trafikplanering.
Remissversionen av Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län anger att målet för transportsystemet är att med beaktande av Stockholms utveckling och tillväxt erbjuda tillgänglighet som:
- Stödjer och utvecklar en fungerande bostads- och arbetsmarknad
- Tillgodoser de behov av kapacitet och tillförlitlighet som är nödvändiga för den växande storstadsregionens utveckling
- Aktivt bidrar till en hållbar utveckling socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I denna utgångspunkt vilar klimatutmaningen tungt.
Remissversionen klargör med största tydlighet att de ovan nämnda målen inte kommer att nås. För flertalet av målen går utvecklingen till och med i motsatt riktning. Klimatutmaningen som betonas i såväl de transportpolitiska målen, miljökvalitetsmålen, RUFS 2010, Stockholmsöverenskommelsen samt i inriktningsplaneringen går i fel riktning. Utsläppen ökar istället för att nå den minskning som är nödvändig för att klara klimatmålen.
Stockholmsöverenskommelsen hänvisade till vetenskapliga studier och vad som krävs för att klara en max 2 gradig global temperaturhöjning för att inte halten av CO2 i atmosfären ska stiga över de kritiska nivåerna. Trots detta väljer inriktningsdokumentet att tydligt förbise åtagandet och fortsätter att planera för ett sammantaget ohållbart transportsystem. De kraftiga ökningarna av vägtrafiken på 50 procent medför att det inte ens är möjligt att nå målet om 30 procents utsläppsminskning, som endast är ett delmål för att längre fram även klara tvågradersmålet.
Inriktningsplaneringen anger att måluppfyllelsen av det ambitiösare klimatmålet med en minskning av vägtrafikarbetets koldioxidutsläpp med 80 procent inte går att uppnå utan en kraftigt minskad vägtrafik. Klimatmålet går alltså inte att uppnå utan en kraftigt minskad vägtrafik. Då är den tekniska utvecklingen av fordonsparken inräknad. Planeringen av länets transportinfrastruktur står därmed vid ett avgörande vägval där ett genomförande av Stockholmsöverenskommelsen även innebär ett tydligt avståndstagande från målet att klara klimatutmaningen. Efter att åtgärdsvalen i Stockholmsöverenskommelsen och RUFS 2010 har tagits fram har dessutom ny kunskap genom Trafikverkets kapacitetsutredning och Riksrevisionens granskning av transportsektorns arbete med klimatmålen framkommit. Båda dessa anger att den nuvarande trenden inte kan fortgå. Trots en förväntad teknikutveckling måste transportsektorn dessutom kraftigt minska vägtrafiken för att nå klimatmålen.
Med anledning av att klimatmålen uttrycks särskilt av regeringen och riksdagen, inte minst genom de transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålen, samt av regionen genom RUFS 2010, Stockholmsöverenskommelsen samt i innevarande inriktningsplanering är det inte möjligt att genomföra Stockholmsöverenskommelsen i sin helhet.
Inriktningsdokumentet visar att det ökade vägtrafikarbetet och köerna leder till allvarliga miljö- och hälsoproblem i tättbefolkade områden. Prognosen visar på en trafikökning som inte är i linje med stadens framkomlighetsstrategi. Med utgångspunkt från detta är inriktningsplaneringens intentioner inte heller överensstämmande med målet om god hälsa. Det blir svårare att nå en god luftkvalitet på fler ställen i staden än idag, särskilt förvärras möjligheterna vid förbifartens tunnelmynningar. Effekter på trafiksäkerhet och jämställdhet framgår inte i planerna, trots att dessa är uttalade i de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.
Tillgängligheten (mätt som framkomligheten i vägnätet år 2030) förvärras enligt prognoserna. Samtliga infartsleder, lederna som matar in till Förbifart Stockholm och tvärresor i regioncentrum utmärker sig särskilt. De ”moderna” trafiklösningarna Södra länken respektive Norra länken får så allvarliga problem att de leder till säkerhetsproblem och avstängningsproblematik. Att inriktningsplaneringen sett enbart ur ett tillgänglighetsperspektiv kan fortsätta planeringen av Förbifart Stockholm som bygger på samma principer med tunnelförläggning är oförsvarbart och ytterst alarmerande. Dessutom leder Förbifart Stockholm till en glesare stadsstruktur, vilket går helt emot ambitionerna om en tätare och mer energieffektiv stad.
Målet om att öka andelen kollektivtrafikresor med fem procentenheter uppnås inte, utvecklingen leder till en minskning av andelen kollektivtrafikresor. Hela 350000 resor om dagen flyttas från tänkt kollektivtrafik till bil. Trängseln i vägsystemet riskerar dessutom att skapa problem för det växande bussresandet. Kartbilden med högt belastade sträckor i regionens spårtrafik lämnar ett antal relevanta frågor. Till exempel bedöms sträckan Hammarbyhöjden – Skärmarbrink vara högt belastad år 2030, men inte till stationen senare (Gullmarsplan) på samma linje. Inte heller förväntas till exempel sträckan Gullmarsplan – Medborgarplatsen vara högt belastad år 2030, trots att den är det redan år 2012, och att åtgärder för detta saknas. Liknande frågeställningar kan göras på ett flertal ställen i kartbilden. Systemet är inte heller uppgraderat med investeringarna Citybanan, förlängningen av Tvärbanan eller en förlängd tunnelbana till Nacka.
Cykeltrafik omnämns inte konkret, trots att cykling växer i regionen och har lyfts fram som ett viktigt transportslag för en mer hållbar utveckling av länets transporter. Stadens cykelplan och det regionala cykelprojektet Satsa II borde ges en stor betydelse på planeringsinriktningen, men det är viktigt att även Trafikverket tar med cykel som ett transportslag i sig och planerar för ökad cykeltrafik.
Fyrstegsprincipen omnämns inte trots att den har en stor betydelse för val av åtgärder och möjligheten att styra transportsystemet mot kostnadseffektiva, miljövänliga och energieffektiva transporter. Under rubriken framtida satsningsområden går det att se tendenser till fyrstegsprincipens bärande tanke, men dessa kommer in i ett skede då huvuddelen av transportsystemets utveckling redan är fastlagd. Möjligheten att påverka utvecklingen genom fyrstegsprincipen minskar därmed avsevärt.
I ett växande Stockholm är det avgörande att fler reser yteffektivt och energieffektivt. Om fler ska få plats på samma yta som idag är ökad vägtrafik motsägelsen till att planera för en växande och fungerande region. Fler vägar genererar mer vägtrafik i trafiksystemet som helhet, trängsel och negativa effekter på miljö och hälsa förstärks. Stockholmsöverenskommelsen avser att skapa en samlad trafiklösning för miljö och tillväxt men leder till motsatsen. Av den anledningen är det inte möjligt att genomföra Stockholmsöverenskommelsen i sin helhet. Stockholms län behöver ett trafiksystem som bygger på ett minskat resebehov, kraftigt ökad andel kollektivtrafik och cykel, investeringar som stärker infrastrukturen mot miljövänligare fordon, samt effektiva styrmedel för att minska trängsel och andra negativa konsekvenser av transportsystemet.
Trängselskatten är den enskilda åtgärd som har gjort mest för att öka framkomligheten i vägnätet på senare år. Effekten av trängselskatten i form av antalet fordon som kör in och ut ur innerstaden kvarstår sedan införandet 2006, trots att länets befolkning har ökat med ca 200 000 personer över samma period. Ekonomiska styrmedel såsom trängselskatt och parkeringsavgifter är viktiga instrument för att motverka trängsel. Justerade avgiftsnivåer på befintliga tullsnitten ska övervägas, samt införande av trängselavgift på Essingeleden. Intäkterna ska aldrig vara incitamentet för trängselskatten, däremot ska dessa gå till utbyggd kollektivtrafik som ett attraktivt alternativ för dem som väljer bort bilen.
Det är direkt ansvarslöst att fortsätta en planering som kraftigt försvårar måluppfyllelsen och omöjliggör klimatomställningen, förvärrar miljöproblemen och ökar trängseln för dagens och morgondagens Stockholmare. Finansieringen inom stockholmsöverenskommelsen låser nuvarande och kommande medel för mycket lång tid och förhindrar därmed för oss i stockholmsregionen att i ett senare skede åtgärda det brister som dagens planering nu förstärker.
Ett fungerande transportsystem kan bara förverkligas genom en förståelse av sambanden mellan samhällsplaneringen i stort och trafiksystemets komponenters för- och nackdelar i olika sammanhang. Markanvändning och regionstruktur är nyckeln till ett bra trafiksystem där bebyggelseplaneringen ska ske med hög tillgänglighet och med gång, cykel samt kollektivtrafiken som norm. En tät, funktionsblandad bebyggelse skapar en tillgänglighet som bygger på närhet mer än på rörlighet. De av Riksdagen beslutade transportpolitiska målen ska utgöra grunden för transportsystemtes utveckling. Målbilden omfattar tillgänglighet som även inkluderar jämställdhet, trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Tillgängligheten tar fasta på att alla ska kunna nå önskade målpunkter med hög kvalité samt att transportsektorn ska svara lika mot män och kvinnors resbehov. Det transportpolitiska målet om miljö syftar till att transportsektorn ska bidra till att nå de av Riksdagen beslutade 16 miljökvalitetsmålen, där klimatmålet starkt betonas. Trafiksäkerheten grundar sig på Nollvisionen, och en förbättrad hälsa tar i huvudsak utgångspunkt i miljökvalitetsnormerna och riktvärden för buller.
Särskilt uttalande lämnas av Kajsa Stenfelt (V) enligt följande:
(V)i anser att grundtonen i förslaget till yttrande är bra och välkomnar den tydlighet som finns kring att transportsystemet måste byggas ut med kollektivtrafiken som bas. Det finns dock en inkonsekvens i att samtidigt stödja genomförandet av Stockholmsöverenskommelsen och lyfta behovet av kapacitetsstarka väglösningar.Om Förbifart Stockholm och övriga vägprojekt i Stockholmsöverenskommelsen genomförs kommer detta att medföra en kraftigt ökad biltrafik på bekostnad av de kollektiva transporterna. En sådan utveckling är oförenligt med miljömålen och ambitionen att öka andelen kollektivtrafikresor i länet. För att kollektivtrafikandelarna ska kunna ökas måste biltrafiken begränsas.
En viktig åtgärd, vid sidan av ökade satsningar på kollektivtrafiken, är därför införandet av trängselavgifter på bl.a. Essingeleden.
Dnr T2012-000-05467
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 19 oktober 2012.
Dnr T2012-420-04446
1 Trafik- och renhållningsnämnden fattar genomförandebeslut och uppdrar åt trafikkontoret att renovera Södra Danviksbron till en utgift om 47 mnkr.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 31 oktober 2012.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg (FP) och Kajsa Stenfelt (V) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) och Malte Sigemalm m.fl. (S) föreslår att nämnden beslutar att bordlägga ärendet.
Beslutsgång i delen om bordläggning
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslaget att bordlägga ärendet mot att avgöra ärendet vid dagens sammanträde och finner att nämnden beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde.
Ytterligare framlagda förslag till beslut
1) Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Att uppdra åt trafikkontoret att renovera Södra Danviksbron till en utgift om 47 mnkr.
Att staden verkar för att en hamnplats upprättas för pendlingstrafik till och från Nacka/Värmdö under renoveringstiden.
Att busstrafiken över bron ges högsta prioritet under renoveringstiden.
Att i övrigt anföra följande:
Pendelbåtarkan ta Nacka - och Värmdöborna fram och tillbaka till staden när Danviksbron och Skurubron renoveras. Pendlingstrafiken bör ske i landstingets regi men staden kan verka för att upprätta lämplig hamnplats för båtarna under renoveringstiden.
Byggarbetena kommer att ställa till stora problem för resenärerna då busstrafiken kommer att få trängas ännu mer med biltrafiken och dessutom kapas Saltsjöbanan av.
Det är av stor vikt att bussarna därför ges högsta prioritet över Danviksbron under renoveringstiden på bekostnad av personbilstrafiken.
Ordföranden Ulla Hamilton (M ställer övriga förslag mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg (FP) och Kajsa Stenfelt (V).
Reservation
Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) och Malte Sigemalm m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag om bordläggning.
Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr T2010-410-01651
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner slutredovisning av ombyggnad av Älvsjövägen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 9 oktober 2012.
Dnr T2012-400-03536
1 Trafik och renhållningsnämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 26 oktober 2012.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M) och Mark Klamberg (FP) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP), Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Bifalla motionen i avseende:
Att stryka eller omformulera paragraf 9 i stadens ”Policy mot klotter och liknande skadegörelse i Stockholm,
Att införa lagliga väggar för graffitikonstnärer,
Att staden intar en allmänt positiv attityd till ung konst och unga konstnärer,
Staden ska vara öppen för alla och stadens liv och karaktär är resultatet av våra gemensamma urbana avtryck. Det är mångfalden som formar den urbana mosaiken. Med respekt för vår omgivning ska alla – boende som besökare – kunna ges möjlighet att uttrycka sig och vara en del av det moderna och mänskliga Stockholm. Klotter och skadegörelse ska aldrig accepteras då det går emot respekten för det gemensamma, skapar upplevelsen av otrygghet och kostar samhället stora belopp för återställande. Arbetet med sanering och borttagande av klotter och liknande skadegörelse ska fortsatt prioriteras. Staden ska vara attraktiv, öppen och inbjudande. I detta ligger även betydelsen att skapa utrymme för konst och uttrycksformer inom ramen för vad som är respekt för staden och människorna i staden.
Stadens policy mot klotter och liknande skadegörelse i Stockholm ska förhindra just klotter och skadegörelse, men inte undantränga kultur som erbjuder och uppmärksammar alternativ till de företeelser som policyn ska motverka. Utifrån ambitionen att skapa en öppen och delaktig stad ska lagliga väggar för graffitikonstnärer uppföras på lämpliga platser.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Ulla Hamilton m.fl. (M) och Mark Klamberg (FP).
Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP), Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr T2012-400-04885
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att som svar på remissen överlämna kontorets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
2 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg (FP) och vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) föreslår (se beslutet).
2) Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
1 Bifalla motionen.
2 Därutöver anföra:
Det bör tydliggöras att stadens föreningstavlor är till för just föreningar och ideella organisationer, och inte för kommersiell reklam. Ett vältäckande system med välskötta och tillräckligt stora tavlor är ett bra sätt att tillgodose medborgarnas behov av denna sorts kommunikation. Även om det är Stadsdelsnämnderna som har ansvaret för föreningstavlorna, finns ett behov av en övergripande policy, vad gäller antal, standard, placering och underhåll.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer de framlagda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg (FP) och vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP).
Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Dnr T2012-000-04886
1 Trafik- och renhållningsnämnden överlämnar och åberopar kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 18 oktober 2012.
Att i huvudsak godkänna kontorets utlåtande.
Att en utvärdering av City i samverkan bör ske, för att se vilka effekter som åstadkommits via denna organisation.
Samt att därutöver anföra:
I motionen skissas en ny typ av samverkans form av city som är tänkvärd och borde prövas. Idag finns en typ av samverkans form av ”City i samverkan”, där stora aktörer inom city området samverkar. City är ett ur många sammanhang prioriterat område, det finns många ”city” områden i Stockholms ytterområden som skulle vara betjänta av typ ”City i samverkan” för att förbättra områdena.
Dnr T2012-007-05156
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att godkänna och överlämna kontorets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg (FP), Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) föreslår att ärendet återremitteras enligt följande:
Ärendet återremitteras för att samordna definitionen mellan Göteborg och Stockholm.
Tunga fordon inom den föreslagna definitionen som miljöfordon speglar på ett dåligt sätt bilden av den miljöpåverkan som transporterna i själva verket ger upphov till. Det handlar om en definition på fordon med teknik för lägre grad av negativ miljöpåverkan. Den faktiska miljöpåverkan från de olika fordonen kommer att variera från endast måttligt bättre till en god miljöprestanda. Tillgång på förnyelsebara drivmedel och grön el sätter ramarna för teknikutvecklingens miljöfördelar. Teknikutvecklingen går glädjande nog framåt och det finns ett behov av en samordning kring definitioner.
I brist på en nationell definition är det bra att stora städer har samma definition. Att välja samma definition som Göteborg kan därför ses som rimligt. Men Göteborg ser över sin definition just nu och ärendet bör därför bordläggas för att samordna definitionen mellan städerna.
I övrigt är det helt avgörande att staden påskyndar arbetet med att öka andelen förnyelsebara drivmedel, till exempel genom ökad produktion av biogas och säkerställa att grön el verkligen gör övergången med ökad andel elfordon till ett verkligt koldioxidneutralt alternativ. I upphandlingar är det viktigt att ställa krav på val av drivmedel och att optimera distributionskedjor och fyllnadsgrad i transporter.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslaget att återremittera ärendet mot att avgöra ärendet vid dagens sammanträde och finner att nämnden beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde.
Därefter finner ordföranden Ulla Hamilton (M) att nämnden beslutar enligt förslag från Ulla Hamilton m.fl. (M), Mark Klamberg (FP), Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V).
Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag om återremiss.
Dnr T2012-000-05380
Trafik- och renhållningsnämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M) och Mark Klamberg (FP):
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar ställa sig bakom utredningens förslag alternativ 2.
3 Trafik- och renhållningsnämnden anför därutöver:
Utredningen har fokuserat sitt arbete på hushållens och verksamheternas avfall och hur samverkan mellan producenter och kommuner kan förbättras i syfte att uppnå en enkelhet för konsumenter och andra användare. När det gäller förslaget om att verksamhetsutövare ska få ta ansvar för hanteringen av allt sitt avfall och att benämningen hushållsavfall begränsas till att bara omfatta hushållen, anser vi att utredningen landar i en korrekt och välkommen slutsats. Men som utredningen själv uttrycker är inte slutresultatet, det vill säga utredningens förslag i sin helhet, optimalt. Framför allt gäller det förslaget om att insamlingsansvaret för förpacknings- och tidningsavfall från hushållen, det vill säga producentansvarsavfallet, ska övergå från producenterna till kommunerna.
Frågan om producentansvarsavfallet handlar om två delar. Den första – den fastighetsnära insamlingen – fungerar i stort sett bra och här ser vi ingen anledning till förändring. Den andra handlar om återvinningsstationerna i den offentliga miljön, här finns det all anledning att vara kritisk mot hur det fungerar idag. Problemet med utredningens förslag är att det innebär att den delen som fungerar bra ska tas över av kommunerna pga att den andra delen inte fungerar bra. Vi anser att åtgärdsförslag måste handla om att kommunerna ställer högre krav på FTI, dvs utredningens alternativ 2. Om inte det ger resultat kan det i förlängningen bli nödvändigt att kommunerna tar över ansvaret för .
För den som är missnöjd med hur Förpacknings- och tidningsindustrin har skött sitt uppdrag att se efter återvinningsstationerna kan det kortsiktigt och ytligt verka som en god ide att kommunalisera ansvaret, dvs alternativ 1. För den som är medveten om att marknaden för fastighetsnära insamling har varit konkurrensutsatt sedan starten för 15 år sedan är den slutsatsen inte lika given. Fastighetsägarna kan själva bestämma vem de vill anlita för den service de efterfrågar. Idag har cirka 1,5 miljoner hushåll tillgång till fastighetsnära insamling av producentansvarsmaterial. Drygt 1,1 miljoner hushåll kan sortera ut alla producentansvarsfraktioner från det osorterade hushållsavfallet och ungefär hälften av alla flerbostadshus i landet har en fastighetsnära insamling. I och med att det råder fri konkurrens på marknaden finns det många fördelar att hämta för fastighetsägarna. Företagen har i dialog med fastighetsägarna successivt utvecklat en marknad med kringtjänster som omfattar betydligt mer än enbart hämtning av förpackningar och tidningar. Fastighetsägarnas kostnader har minskat och hanteringen effektiviserats. I slutänden gynnar det de boende. Något som bland annat stadens bostadsbolag har haft stor glädje och nytta utav. Den del av marknaden där kommunerna idag har 75 procent av insamlingen av hushållsavfallet skiljer sig från marknaden för fastighetsnära insamling. Den är betydligt mer outvecklad och handlar ofta enbart om transport av avfall. Så som dagens system fungerar är kommunen bara en mellanhand mellan fastighetsägaren och entreprenören. Fastighetsägarna har därmed ingen möjlighet att få sina egna specifika tjänstebehov tillgodosedda.
I utredningen saknas helt en konsekvensbeskrivning av vilka effekter som alternativ 1 får. Det är minst sagt ovanligt att det presenteras ett förslag som detta, där en tjänstesektor som består av många privata aktörer, föreslås undanröjas genom att kommunerna tar över verksamheten.
4 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 18 oktober 2012. Trafikkontoret föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner och överlämnar kontorets tjänsteutlåtande som svar på samrådet.
2) Vice ordföranden Daniel Helldén m.fl. (MP) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut
Att följande tas i beaktande och arbetas in i svaret
Det behövs ett än tydligare helhetsgrepp på avfallsfrågorna, med syftet att omvandla den enes avfall till den andres resurs. För att uppnå detta behövs en tydligare övergång till ett mer kommersiellt baserat avfallssystem, där avlämnaren av avfall får betalt för avfallet i stället för att behöva betala för att bli av med det. Vissa avfallsfraktioner till exempel vitpapper och metallskrot skulle – med rätt förutsättningar – mycket väl kunna generera en vinst. Viktigt är dock att ett mer kommersiellt baserat avfallshanteringssystem inte får leda till fler transporter utan att samlastning och minimerade transportrörelser måste vägas in och få att löna sig i sammanhanget. Californiens ”Zero-waste-koncept” kan vara värt att studera för att se hur mycket av detta koncept som är tillämpbart på svenska förhållanden. Uppdelningen i givna avfallsfraktioner av samma material mellan förpackningar och icke-förpackningar är i längden ohållbar och behöver omvärderas.
Det är tveksamt om verksamheternas ansvar för sitt hushållsavfall bör frånkopplas det kommunala ansvaret för hushållsavfall. De vinster med ökad tydlighet inom ansvarsfördelningen som framhålls väger inte upp den uppenbara bristen med kraftigt förlorade synergieffekter. Transporter för hämtning av avföll måste optimeras, inte splittras på olika aktörer. Vi har även svårt att se att detta idag skulle vara så pass otydligt och förvirrande som antyds.
Kraven på producenternas förpackningar är för svaga. Det är bra att de föreslås ingå i ett insamlingssystem (FGI) för hur förpackningarnas utformning ska vara för återanvändning/återvinning. Men inga krav ställs på hur förpackningarna bör utformas vid köptillfället. T.ex. krav på att undvika onödiga inplastningar.
3) Malte Sigemalm m.fl. (S) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Att ansvaret för verksamheters ”jämförliga hushållsavfall” stannar hos kommunen, av de skäl som redovisas i kontorets förslag.
Att i övrigt godkänna kontorets förslag samt att anföra följande:
Utredningens förslag är med största sannolikhet inte en bra lösning för Stockholm, som har ett stort antal bostadsfastigheter som också har lokaler för verksamheter som i sin tur kan vara av vitt skilda slag. Utredningens förslag skulle innebära att många verksamheter, som idag sänder sitt avfall till staden, kan bli hängande i luften och i sämsta fall därmed kan hamna hos mindre nogräknade företag.
Vi förstår inte varför utredningen trots sina tydliga samhälleliga utgångspunkter och sin strävan efter att skapa ett enkelt, hållbart och rationellt avfallssystem väljer att föreslå parallella system för hushållsavfall från privatpersoner och verksamheter. Det är ett förslag som riskerar att motverka snarare än främja utredningens intentioner.
Vi skulle föredra en lösning som mera anknyter till fastigheten som begrepp och där fastighetsägaren har ett ansvar gentemot kommunen att alla fastighetens verksamheter har en tillfredsställande lösning på sina avfallsströmmar. Många verksamheter – till exempel stora butikskedjor – har redan idag bra lösningar som självfallet skall fortsätta (och där kommunen har tillsynsansvar). För andra, oftast mindre, verksamheter kan det vara mera naturligt att komma överens med fastighetsägaren som i sin tur kommer överens med kommunen, än att försöka förhandla fram en lösning med helt nya aktörer.
4) Kajsa Stenfelt (V) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
1 Delvis godkänna kontorens förslag till beslut
2 Därutöver anföra följande:
Från röd-grönt håll har (V)i länge drivit frågan om att kommunerna ska överta ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar. Det är därför glädjande att utredaren kommit fram till samma slutsats.
Hållbar avfallshantering är en viktig pusselbit för en hållbar stad och ett hållbart Sverige. Vi menar därför att nämnden i sitt remissvar tydligt fastslår att man under inga omständigheter accepterar att en förändring av avfallslagstiftningen resulterar i en ökning av onödiga transporter. Likaså får inte minskade samordningsvinster resultera i att hushållen får betala höjda avfallstaxor för utsorterat avfall. Inte heller får förändringen resultera i en minskad tillgång på råvara för biogasproduktion.
Det kan finnas fördelar med en ansvarsfördelning som innebär att kommunerna har ansvar för hushållens avfall och verksamheterna för sitt avfall. En tydlig farhåga är dock ökad trängsel och ökade utsläpp från tung trafik. Ett ej osannolikt scenario är exempelvis att matavfallet från en restaurang i ett av innerstadens flerfamiljshus hämtas av ett företag medan en annan entreprenör hämtar hushållens matavfall.
En sådan situation skulle vara helt irrationellt ur ett samhällsperspektiv.
Vi kan också se att utredarens förslag kan resultera i ett ökat behov av myndighetstillsyn för att beivra att avfall kommer på ”villovägar”.
Malte Sigemalm m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Kajsa Stenfelt (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Ersättaryttrande
Göran Oljeqvist (KD) instämmer i beslutet av ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M) och Mark Klamberg (FP).
Dnr T2012-512-04524
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 29 oktober 2012.
2) Malte Sigemalm m.fl. (S) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
Att vid lokalisering av ny återvinningscentral göra denna till en kombinerad återvinnings och kretsloppspark.
Att denna verksamhet läggs i partihallområdet.
Att Huddingevägen flyttas närmare befintligt industri/kontorsområde för att skapa en sammanhängande grönyta mot parken.
Att Huddingevägen dras genom den befintliga återvinningscentralen för att få bort den skarpa svängen.
Att i övrigt hänvisa till Socialdemokraternas ställningstagande i Stadsdelsnämnd Årsta-Vantör.
3) Kajsa Stenfelt (V) föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
1 Avslå kontorets förslag till beslut.
2 Följa den tidigare beslutade detaljplanen för Årstafältets landskapspark.
3 Därutöver anföra:
Vi anser att den tidigare detaljplanen för Landskapspark Årstafältet skall respekteras och färdigställas enligt beslutet från 2001. Alternativa markområden för omfattande bostadsbyggande finns på redan hårdgjorda ytor i grannskapet, såsom exempelvis Årsta partihallar, vars godsterminaler med fördel flyttas till mindre central mark. Ett överdäckande av Huddingevägen jämte Årstafältet ger ytterligare ytor för bostadsbebyggelse, samtidigt som trafikbullret dämpas väsentligt. Vi är även positiva till bostadsbebyggelse på gamla Årstalänken.
Vi är positiva till att höja kvaliteten på parkmiljön, att kulturhistoriska värden bevaras samt att cykelvägar återfinns i förslaget. Det är däremot svårt att närmare uttala oss i detta ärende som är lösryckt ur planeringen av Årstafältet som helhet. Planeringsprocesser behöver bli mer sammanhållna för att möjliggöra bästa tänkbara beslut.
Dnr T2012-313-05600
Trafik- och renhållningsnämnden beslutar enligt kontorens gemensamma förslag:
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att godkänna projektdirektivet.
2 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att ge trafikkontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för infrastrukturåtgärder på cykelvägnätet för upp till 95 mnkr.
3 Trafik- och renhållningsnämnden anmäler beslutet till stadsbyggnadsnämnden, fastighetsnämnden berörda stadsdelsnämnder och till kommunstyrelsens ekonomiutskott.
Trafikkontorets och exploateringskontorets gemensamma tjänsteutlåtande från den 18 oktober 2012.
1 Delvis bifalla kontorets förslag till beslut.
2 Höja takten för genomförandet av åtgärderna i cykelplanen.
3 Därutöver anförs:
Målåret 2030 för genomförandet av hela cykelplanen är satt alldeles för långt fram, och vi efterfrågar tydliga tidsramar för de prioriterade satsningarna. Sex år är även det en lång tid för genomförande av prioriterade åtgärder. När fler och fler väljer att cykla, ska detta uppmuntras och underlättas, som ett led i att minska privatbilismen i staden. Vi har väntat länge på en sammanhållen cykelplan för Stockholms inner- och ytterstad, och det är hög tid att genomföra den så snart som bara möjligt!
Behovet av åtgärder för att förbättra möjligheten för cykling samt att göra den säkrare och öka framkomligheten innebär att vi vill lägga 250 miljoner kronor för investeringar i cykelinfrastrukturen under 2013. Under en period av sex år tillförs 1,5 miljarder till cykelinvesteringar.
Dnr T2012-500-05384
1 Trafik- och renhållningsnämnden överlämnar som svar på Stockholms läns landstings remiss av ”Regeringsuppdraget om Stockholmsregionens behov av bostäder” kontorens gemensamma tjänsteutlåtande.
Trafikkontorets, stadsledningskontorets, exploateringskontorets och stadsbyggnads-kontorets gemensamma tjänsteutlåtande från den 18 oktober 2012.
Det är av stor vikt att nämnden ges möjlighet att yttra sig i remisserna. Speciellt i ärenden av denna tyngd. Även om vi förstår problematiken med korta remisstider sker det alltför ofta att remissyttranden endast anmäls i efterhand.
Miljöpartiet anser att det är bra att regeringen gett Stockholms läns landsting i uppdrag att göra en regional bedömning av behovet av nya bostäder i länets kommuner. Ansvaret för att samordna uppdraget ges funktionsområdet Tillväxt, miljö och regionplanering, TMR inom Stockholms läns landsting. Regeringens mål är att uppnå bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010 anges planeringsmålet att bostadsbyggandet ska ske i en takt så att bostadsutbudet långsiktigt motsvarar efterfrågan och att bostäderna har hög kvalitet och är väl underhållna. Enligt RUFS: en ska dessutom huvudsaken tillkomma i goda kollektivtrafiklägen och på olika sätt stödja den regionala utvecklingen i stort.
Både regeringens och den regionala utvecklingsplanens mål för bostadsbyggandet är bra men bedömningen av behovet av nya bostäder i länets kommuner behöver vidgas och analyseras ur perspektiv som inte endast beaktar demografiska och ekonomiska aspeker. I sammanhanget är det även viktigt att ställa sig frågan hur bostadssituationen för unga och studenter långsiktigt ska lösas och hur en bostadsmarknad där bostadsutbudet inte möter de ungas efterfrågan påverkar ungas möjligheter att studera och jobba i Stockholm och i länet.
Analysen av behovet av nya bostäder i länet behöver även studeras ur ett ansvarperspektiv samt genom att peka ut vilka kommuner inom länet som har mest gynnsammast förutsättningar att upplåta mark för bostadsändamål. En del kommuner i länet behöver göra mer för att bidra med sin del.
TMR:s förslag till regional bedömning av nya bostäder i Stockholms län visar att behovet ligger mellan 179000 – 303000 bostäder. Det uppdämda behovet av bostäder från 1991 till 2010 visar på ett ungefärligt underskott av 37000 bostäder. För Stockholms del beräknas behovet av bostäder till år 2030 ligga mellan 58000 – 84000 bostäder till år 2030. Årstillskottet av nya bostäder i Stockholm beräknas ligga mellan 2900 – 4200 bostäder.
Årsbehovet av nya bostäder i Stockholm bedömer Miljöpartiet vara en rimlig uppskattning som är genomförbar. I ett växande Stockholm är det dock viktigt att fokus för bostadsbyggandet inte inbart fokuserar på att uppnå dimensionerade bostadskvantiteter, beredskap måste finnas för att bygga moderna, miljövänliga och mänskliga bostäder som inte äventyrar människors hälsa. Det är konstruktivt att se över lagstiftningen kring bullernormer och miljökvalitetsnormer för att synkronisera miljöbalken och PBL men det är inte långsiktigt hållbart att sänka dessa normer i syfte att påskynda bostadsbyggandet i Stockholm och i länet. Slutligen anser Miljöpartiet att särskilda resurser behöver avsättas för att lösa de ungas och studenternas kortsiktiga och långsiktiga bostadsbehov.
Särskilt uttalande lämnas av Malte Sigemalm m.fl. (S) enligt följande:
I och med att ärenden behandlats i kommunstyrelsen 2012-11-12 lägger vi följande särskilda uttalande
Länsstyrelsen visar tydligt på behovet av stora insatser för fler bostäder i Stockholmsregionen. Samtliga kommuner i vårt län behöver öka takten i byggandet om vi gemensamt ska klara den utmaning vi står inför.
Länsstyrelsen lyfter det faktum att regionens och Stockholms stads långsiktiga planering för bostadsbyggandet kräver en stark koppling till utbyggnad av infrastruktur. Det är därför centralt att staten, i de delar av infrastrukturnätet där staten är huvudman, tar sitt ansvar i den långsiktiga planeringen och finansieringen.
Staten har också ett stort ansvar att bidra med förändrad lagstiftning som kan bidra till ett ökad byggande. Det samlade regelverket kring stadsplanering och byggande samspelar dåligt, är svårgenomträngligt och oförutsägbart. Det handlar främst om otydligheterna mellan miljöbalken och PBL. Vi vill dock understryka att det inte får handla om att vi gör avkall på miljökrav. Med dåliga miljökonsekvensutredningar riskerar vi att placera bostadsområden exempelvis på industrimark som saneras och markbehandlas för dåligt. Då får vi i efterhandta stora kostnader och sjukdomsfall. Vi måste kunna bygga långsiktigt miljöriktigt ochmed stor volym -på en och samma gång.
En annan viktig insats i att korta planprocesserna är att förkorta handläggningstiderna hos Länsstyrelsen och andra myndigheter, exempelvis genom att en bortre gräns sätts, och behovet av ett nationellt investeringsstöd, åtminstone för studentbostäder och smålägenheter. Det är nödvändigt för att få till byggstarter i dessa kategorier boenden i våra tillväxtregioner.
Vi vill understryka att vi värnar om strandskyddet. Strandskyddet är inget problem för takten i byggandet i Stockholm, här finns tvärtom gått om möjligheter att förtäta. Däremot behöver en växande befolkning åtkomst till vatten, park ochrekreation. Att enskilda exploatörerhellre bygger vid vatten än inne på land - och vill ha "en mer flexibel tillämpning", är inte detsamma som att detta är mest gynnsamtför samhällsinvånarna och Stockholmsregionens sammantagna attraktionskraft.
Slutligen vet vi att det finns mycket vi på kommunal basis kan göra för att öka takten i byggandet. Mellan 2002 och 2006 markanvisades i Stockholms stad över 20000 nya bostäder, vilket då var en fördubbling mot föregående mandatperiod. Den typen av volymökningar är möjliga. Det är möjligt att göra mer på kommunal basis, men vi välkomnar en utveckling där staten tar ett större ansvar och där kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen förstärks.
Bostadsbyggandet hamnar ibland i överklagandeprocesser och det är viktigt att kräva att remissinstanser håller svarstider, så att planarbetet inte försenas på grund av att olika myndigheter inte svarar i tid. Vänsterpartiet håller inte med om att en regel borde införas som skulle innebära att Länsstyrelsen endast får rätt att överpröva planbeslut om de senast under utställningstiden lämnat skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts. De myndigheter som handhar överklaganden skulle genom stärkta resurser mycket väl kunna förkorta svarstiderna.
T2012-000-05937Sekretess enligt kap 19 § 3 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Stockholm stads trafik- och renhållningsnämnd
1 Trafik- och renhållningsnämnden godkänner att kontoret deltar som huvudarrangör av Innovation Stockholm Kista.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 1 november 2012.
Dnr T2011-006-0351 och T2011-703-05617
1 Trafik- och renhållningsnämnden lägger rapporten till handlingarna.
I rapporten konstateras det att 80 procent av både småhusägare och flerbostadshusboende anger sammantaget att det skulle lämnas mer avfall till återvinning om det var lättare att göra det. Drygt 70 procent svarar att de skulle lämna mer till återvinning om det var närmare.
Av de förslag till åtgärder som kontoret föreslår är det i dagsläget inget som matchar de önskemål och behov som framkommit i analysen, d.v.s. att det ska vara lättare. Dock nämns att om den statliga avfallsutredningen som nu är ute på remiss leder till att kommunerna tar över insamlingsansvaret från producenterna så finns det betydligt större möjlighet att påverka utsortering och insamling.
Miljöpartiet de gröna ser mycket positivt på det projekt kring insamling och materialåtervinning av textilier som trafikkontoret initierat. Vi skulle önska att olika projekt gjordes kring insamling av matavfall för fastigheter där matavfallsinsamling i dag saknas, exempelvis med en matavfallsbil eller insamlingsmöjligheter vid återvinningsstationerna.
Plockanalysen visar att servicegraden bör höjas när det gäller hushållens möjligheter till återvinning. Många anser sig veta vad som ska och kan sorteras ut men likväl utgörs en tredjedel av soppåsens innehåll tidningar och förpackningar. En gissning är att orsaken till detta är utrymmes- och tidsbrist. Ligger återvinningsstationen inte nära är det inte så konstigt om man väljer det enkla. Därför måste möjligheten att göra rätt vara lätt, det svarar också 80 procent av de tillfrågade.
När det gäller insamling av matavfall i flerbostadshus krävs en ordentlig uppryckning. Att möjligheten finns, men inte är känd, är inte konstigt med tanke på att fastighetsägarna ännu inta skapat förutsättningar för detta.
Det är också viktigt att vi tar de svarandes uppgifter om informationskällor på allvar. Hemsidor löser inte alla kommunikationsproblem, hur innehållsrika och uppdaterade de än är, utan måste kompletteras med muntlig och skriftlig information. Det finns fortfarande många äldre som inte använder dator, det finns många som har svårt att orientera sig på en hemsida och det finns många som inte aktivt söker information.
Dnr T2012-410-05438
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att uppdra åt trafikkontoret att genomföra upphandling av årsavtal för mindre gatuarbeten inom innerstaden respektive ytterstaden samt ge förvaltningschefen i uppdrag att fatta tilldelningsbeslut och teckna avtal med utsedda entreprenörer.
I det här ärendet rör det sig om två upphandlingar vars totala värde uppgår till cirka 200 miljoner kronor. Trots att det rör sig om en betydande summa pengar får nämnden inte ta del av upphandlingsunderlaget. Miljöpartiet de gröna har vid åtskilliga tillfällen påpekat att nämndens beslutsunderlag vid upphandlingar inte är tillräckligt omfattande för att nämnden ska kunna fatta välgrundade beslut. Förfarandet att varken låta nämnden ta del av och godkänna upphandlingsunderlag, upphandlingsrapporter eller tilldelningsbeslut är mycket olyckligt då detta gör att nämnden i princip inte har någon insyn i en stor del av den verksamhet som den är ansvarig för.
Vi vill därför ånyo uppmana förvaltningen att förse nämnden med detaljerade underlag vid upphandlingsärenden.
Vi vill även påminna kontoret om att vi inte har fått vår skrivelse om att inrätta en tvärpolitisk upphandlingsgrupp, daterad 2011-06-16, besvarad.
Särskilt uttalande lämnas av Malte Sigemalm m.fl. (S) och Kajsa Stenfelt (V)
enligt följande:
Vi anser fortfarande att kontorens kärnverksamheter skall drivas i egen regi.
Dnr T2012-520-05344
1 Trafik- och renhållningsnämnden uppdrar åt kontoret att genomföra upphandlingen samt ge förvaltningschefen i uppdrag att fatta tilldelnings- och anskaffningsbeslut.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 16 oktober 2012.
I det här ärendet rör det sig om en upphandling vars värde beräknas uppgå till cirka 2 miljoner kronor. Trots att det rör sig om en betydande summa pengar får nämnden inte ta del av upphandlingsunderlaget. Miljöpartiet de gröna har vid åtskilliga tillfällen påpekat att nämndens beslutsunderlag vid upphandlingar inte är tillräckligt omfattande för att nämnden ska kunna fatta välgrundade beslut. Förfarandet att varken låta nämnden ta del av och godkänna upphandlingsunderlag, upphandlingsrapporter eller tilldelningsbeslut är mycket olyckligt då detta gör att nämnden i princip inte har någon insyn i en stor del av den verksamhet som den är ansvarig för.
Dnr T2012-520-05343
I det här ärendet rör det sig om ett ramavtal vars värde beräknas uppgå till cirka 1 miljon kronor. Trots att det rör sig om en betydande summa pengar får nämnden inte ta del av upphandlingsunderlaget. Miljöpartiet de gröna har vid åtskilliga tillfällen påpekat att nämndens beslutsunderlag vid upphandlingar inte är tillräckligt omfattande för att nämnden ska kunna fatta välgrundade beslut. Förfarandet att varken låta nämnden ta del av och godkänna upphandlingsunderlag, upphandlingsrapporter eller tilldelningsbeslut är mycket olyckligt då detta gör att nämnden i princip inte har någon insyn i en stor del av den verksamhet som den är ansvarig för.
Dnr T2012-006-05574
1 Trafik och renhållningsnämnden godkänner kontorets redovisning av upphandlingsförfarandet och uppdrar till förvaltningschef att besluta om tilldelning av ramavtal.
I det här ärendet rör det sig om ett ramavtal vars värde uppskattas till cirka 15 miljoner kronor per år. Trots att det rör sig om en betydande summa pengar får nämnden inte ta del av upphandlingsunderlaget. Miljöpartiet de gröna har vid åtskilliga tillfällen påpekat att nämndens beslutsunderlag vid upphandlingar inte är tillräckligt omfattande för att nämnden ska kunna fatta välgrundade beslut. Förfarandet att varken låta nämnden ta del av och godkänna upphandlingsunderlag, upphandlingsrapporter eller tilldelningsbeslut är mycket olyckligt då detta gör att nämnden i princip inte har någon insyn i en stor del av den verksamhet som den är ansvarig för.
Dnr T2012-010-05715
1 Trafik- och renhållningsnämnden fastställer datum för sammanträdestider 2013 enligt följande;
7 februari
14 mars
18 april
20 maj
13 juni
29 augusti
26 september
24 oktober
19 november
12 december
2 Trafik- och renhållningsnämnden fastställer datum för möte med trafik- och renhållningsnämndens och Stockholm Parkering AB:s gemensamma råd för funktionshinderfrågor till den 24 oktober 2013 i anslutning till nämndens ordinarie sammanträde.
Dnr T2012-000-05689
1 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att utrangera de anläggningar som har skapats i anläggningsregistret som resultat av fönsteråtgärder som gjorts för att minska trafikbuller i lägenheter i andra fastighetsägares fastigheter. Anläggningarnas bokförda värde uppgår till 43023571:49 kronor 2012-11-30.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 28 oktober 2012.
Dnr T2012-520-05342
Dnr T2011-701-02920
2 Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att under 1:3 Minst 40 procent av matavfallet ska samlas in separat för rötning med biogasutvinning stryka punkt tre Införa insamling av paketerat livsmedel från butik under rubriken Åtgärdsbehov.
3 Trafik- och renhållningsnämnden anför därutöver följande:
Det är positivt om paketerat livsmedel från butik samlas in och återvinns, men vi ställer oss inte bakom att det ska vara kommunens uppgift. Verksamheterna bör själva bestämma vem de vill anlita för avfallsinsamlingen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande från den 22 oktober 2012. Trafikkontoret föreslår att nämnden beslutar enligt följande:
1 Trafik- och renhållningsnämnden antar förslaget till avfallsplan för Stockholms kommun 2013-2016.
2 Trafik- och renhållningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt stadens nämnder och styrelser att arbeta efter avfallsplanen.
Att avfallsplanen tydligare ska styra utvecklingen för att förhindra uppkomst av avfall samt att öka återbruk och återvinning.
Att minst 70 procent av allt matavfall ska samlas in för att öka produktionen av biogas.
Att tydligare kommunicera avfallsplanens intentioner mot aktörer, företagare och boende.
Att återvinningscentraler går mot kretsloppsparker där produkter även repareras och säljs.
Att det ska vara enklare för alla kommuninvånare att sortera och lämna sitt avfall.
Miljöpartiet de grönas utgångspunkt är att avfallsplanen ska vara ett aktivt styrdokument för att förhindra uppkomst av avfall samt att öka återbruk och återvinning. För det krävs det tydliga och ambitiösa målsättningar och ett intensivt arbete.
Ett system för matavfallsinsamling ska utvecklas i hela staden, både för verksamheter och hushåll och minst 70 procent av allt matavfall ska samlas in för att öka produktionen av biogas. Avfall från hushåll, t.ex. textil, skor och leksaker innehåller kemikalier och i dagsläget slängs de ofta i den ”vanliga” soppåsen, trots att de kan innehålla hormonstörande, reproduktionshämmande och cancerogena kemikalier. Detta måste tydligare uppmärksammas.
Ytterligare satsningar på kommunikation med andra aktörer, företagare och boende för att minska de totala avfallsmängderna och styra mot de övre delarna av avfallshierarkin är nödvändiga. Ett exempel är att dagens återvinningscentraler ska gå mot kretsloppsparker där produkter även repareras och säljs. Det behöver också tydliggöras om Trafikkontoret har en övergripande roll i förhållande till stadens egna verksamheters avfall när det gäller upphandling, lagstiftning, långsiktiga lösningar för angöring av sopbilar m.m. Det ska vara lätt och tillgängligt för alla kommuninvånare att sortera och lämna sitt avfall. Därför är det viktigt att arbeta för ökad tillgänglighet för äldre och personer med funktionsnedsättning.
Staden bör ha en beredskap på att förutsättningarna och ansvarsfördelningen kan förändras när den nationella avfallsutredningen är klar. Avfallsplanen för Stockholm kommer med stor sannolikhet att behöva göras om långt före 2016.
Att i huvudsak godkänna trafikkontorets förslag till avfallsplan för åren 2013-2016 och därutöver anföra att:
- Stadens mål för insamlat matavfall bör ligga på samma nivå som det nationella målet dvs 50 procent.
- Staden bör utveckla nya metoder för matavfallsinsamling och behandling. Trafik- och renhållningsnämnden bör utreda förutsättningarna att bygga ett system för att samla in och torrkonservera matavfall i Stockholm i stor skal och påbörja ett eller flera pilotprojekt fram till 2016.
- Staden i mycket större utsträckning bör involvera flerfamiljshus i matavfallsinsamlandet.
- Staden ska förbättra informationen till hushållen genom en bred kampanj för att öka kunskapen om hur hushållen ska hantera sitt avfall, vad som är farligt avfall, hållbar konsumtion, återvinning och återanvändning. Brukarundersökningen visar att kunskapen om hur hushållen ska hantera sitt avfall går åt fel håll, vilket är oroande och tyder på att vi inte har gjort tillräckligt de senaste åren. Boende i flerfamiljshus har generellt en lägre kunskap. Därför borde staden lägga ett större ansvar på fastighetsägarna att informera de boende och skapa återvinningslösningar i nära anslutning till bostäderna.
- Tillgängligheten till återvinningsstationer och -centraler i hela staden ska förbättras.
- Informationen kring och möjligheterna att lämna farligt avfall ska förbättras.
1 Delvis godkänna kontorets förslag till beslut.
Det finns många positiva delar i liggande förslag till avfallsplan för Stockholm, men generellt är ambitionsnivån för avfallshanteringen för låg. Visioner är bra, men får inte vara för långsamma i en snabbt växande stad.
Stockholm ligger efter när det gäller smart avfallshantering. Vi vill därför snarast införa ett system med optisk avfallssortering, där de olika avfallstyperna placeras i olikfärgade påsar och slängs i samma kärl. Då kan vi ersätta de gröna behållarna med fastighetsnära insamling, där producenterna får ta ett större ekonomiskt ansvar för sina produkter, även om kommunen står för själva insamlingen. Vi har då också möjlighet att kraftigt öka mängden insamlat matavfall, där vårt mål är minst 70 % insamlat matavfall år 2016.
För att underlätta för invånarna att lämna sitt farliga avfall krävs en snabbare utbyggnad av de fasta miljöstationerna och den mobila insamlingen. Stationerna ska vara bemannade och ge möjlighet till rådgivning.
Avfallstaxans styrande effekt ska även fortsättningsvis stimulera till minskade avfallsmängder, ökad källsortering och därmed minskad miljöbelastning.
Göran Oljeqvist (KD) instämmer i beslut av ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M) och Mark Klamberg (FP).