Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2007-01-18
BESLUT
Jämte ordföranden Lotta Edholm (fp) utsågs ledamoten Magnus Johansson (s) att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket skall ske senast 2007-01-31.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2006-06-15 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträdet 2007-01-10, 2007-01-15 och 2007-01-18 med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Dnr: 07-010/53:1
Anmälan av protokoll från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen enligt förvaltningens tjänsteutlåtande 2007-01-05 godkänns och läggs till handlingarna.
Anmälningsärendena godkänns och läggs till handlingarna.
Ärendet
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med 2007-01-08.
Dnr 07-502/40:1
Svar på remiss från kommunstyrelsen ( Dnr 109-4138/2006)
Utbildningsnämnden bordlägger ärendet
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2006-12-18.
Stiftelsen En Rökfri Generation har inkommit med en ansökan om stöd till en skoltävling i grundskolan för A Non Smoking Generation. Riskerna med tobak ska, enligt läroplanens nationella mål för grundskolan, integreras i undervisningen i olika ämnen och ingå i den ordinarie verksamheten. Det är dock rektors ansvar att organisera verksamheten och skolan bör självständigt avgöra vilka aktiviteter skolan vill delta i.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsledningskontoret som svar på remiss om ansökan om stöd till skoltävling för A Non Smoking Generation i grundskolan 2007.
Yrkanden
Ordföranden yrkade att ärendet skulle bordläggas och förklarade sig finna att nämnden beslutat att bordlägga ärendet.
Dnr 07-454/41:1
Svar på remiss från Skolverket
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolverket.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2006-11-28
Skolverket har till utbildningsnämnden remitterat en ansökan från Söder Triaden Skolor AB om godkännande av och rätt till bidrag för en fristående särskola integrerad i befintlig verksamhet i Stockholms stad. Ansökan gäller att få bedriva integrerad särskoleverksamhet vid Lundaskolan för en särskoleelev. Denna elev går idag i förskoleklass vid Lundaskolan och önskar att få fortsätta vid skolans ordinarie klasser åk 1-6. Förvaltningen anser att etableringen inte medför långtgående negativa konsekvenser för skolväsendet i Stockholm stad enligt vad som avses i proposition 1995/96:200.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta
Dnr 07-407/42:1
Svar till kommunstyrelsen på remiss av motion (dnr 06-407/1841:1) från Christopher Ödmann (mp).
Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på motionen.
En motion av Christopher Ödmann (mp) har remitterats till utbildningsnämnden för yttrande. I motionen framhålls att simkunnigheten kraftigt har minskat i Sverige sedan 1980-talet. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar följande
Skolverket har på uppdrag av den tidigare regeringen tagit fram ett förslag till förtydligande av målet för simkunnighet i grundskolans kursplan för idrott och hälsa som eleverna ska ha uppnått i slutet av år 5 och år 9. Förslaget presenterades i september 2006. Förvaltningen föreslår därför att staden inte inleder arbete med att ta fram nya kriterier, utan avvaktar regeringens ställningstagande till Skolverkets förslag om nytt mål för simkunnighet.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande.
. Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag
Ledamoten Anna Fredriksson (mp) framlade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamöterna Magnus Johansson (s) och Inger Stark (v) yrkade bifall till Anna Fredrikssons förslag.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation mot nämndens beslut anmäldes av ledamoten Anna Fredriksson (mp), ledamoten Magnus Johansson m fl (s) och ledamoten Inger Stark (v) enligt följande: ” Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi yrkade att nämnden skulle besluta
att som svar på remissen föreslå att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att initiera en simkunnighetsutmaning.
därutöver anföra följande
Stockholm är en vattenstad, i detta ligger en stor del av Stockholms charm och det ger oss som bor här ökad livskvalitet. Men närheten till vatten innebär också att alla barn, ungdomar och vuxna behöver kunna simma.
Statistik och undersökningar visar oroväckande nog en negativ utveckling av simkunnigheten, dessa fakta får stöd i förvaltningens svar. Det är bra att förvaltningen särskilt understryker att det är viktigt att skolorna uppmärksammar simkunnigheten hos elever med utländsk bakgrund.
Men detta räcker inte! Det krävs att Stockholms stad på stadsövergripande nivå tar ansvar för att simkunnigheten hålls på en hög nivå och stöder och uppmuntrar skolorna i det arbete som redan bedrivs. Det är organisatoriskt svårt att kräva att skolorna själva ska ta initiativ till och genomföra t ex en simkunnighetsutmaning. Därför anser vi att utbildningsförvaltningen ska få i uppdrag att initiera en simkunnighetsutmaning.
Det finns heller ingenting som hindrar att Stockholm tar kontakt med Livräddningssällskapet för att få till stånd bättre kriterier även om vissa initiativ tagits på statlig nivå. ”
Dnr 07-013/33:1
1. Ändring i nämndens delegationsordning fastställs.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-01-04
Enligt kommunallagen (KL, SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden.
Detta tjänsteutlåtande innehåller en ändring/förtydligande i utbildningsnämndens delegationsordning avseende beslut om särskild avtalspension, SAP, samt en fördelning av ansvar mellan chefen för utbildningsavdelningen och den biträdande avdelningschefen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Dnr 07-102/124:1
samt svar på
a) remiss från kommunstyrelsen ”Öka elevernas kunskap om Kina” av Mikael Söderlund (m) dnr 322-2475/2006
b) remiss från kommunstyrelsen ”Låt alla elever läsa gymnasiekurser” av Mikael Söderlund (m) dnr 322-2753/2006 samt
c) skrivelse till utbildningsnämnden ”Möjligheten att ställa krav på godkänt för fortsatta studier inom komvux” av Lotta Edholm (fp) dnr 06-431/1322
Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2007 godkänns. Del 1 av verksamhetsplanen överlämnas till kommunstyrelsen.
Nämnden begär godkännande hos kommunstyrelsen av budgetjusteringar för omslutningsökningar motsvarande 1038,5mnkr enligt bilaga 2, blankett 2.2.
Svaren på remisserna a och b godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
Utbildningsnämndens mål för verksamhetsområdet fastställs enligt förvaltningens förslag i avsnitt 4.
Svar på skrivelsen c godkänns
Elevpeng till gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan godkänns, bilaga 8, 10.
Ersättning till fristående gymnasieskola, fristående gymnasiesärskola respektive fristående obligatorisk särskola fastställs enligt bilaga 9, 11, 12
Resultatenheter för 2007 godkänns enligt avsnitt 5.10.
Riskanalys och arbetsplan för internkontroll 2007 godkänns enligt bilaga 6.
Modell för prissättning vid försäljning av tjänster inom uppdragsavdelningen godkänns, se bilaga 13.
Förvaltningen får i uppdrag att utarbeta en reviderad verksamhetsplan för 2007 som kan anmälas till kommunstyrelsen senast den 31 maj avseende tiden från den 1 juli.
Förvaltningen får i uppdrag att utarbeta en skrivelse till regeringen om möjligheterna för kommunerna att avskilja vuxna studerande som inte når godkänt i kurser.
Fr.o.m. läsåret 2007/2008 begränsas intaget till S:t Görans gymnasium och lokalerna avvecklas successivt fram till sommaren 2008. Inhyrningsmedgivande begärs av kommunstyrelsens ekonomiutskott för att utöka kapaciteten vid Stockholms Hotell- och restaurangskola.
att ge förvaltning i uppdrag att återkomma med åtaganden enligt nedan
att därutöver anföra:
Nämnden anser att verksamhetsplanen väl speglar verksamhetens prioriteringar och målsättningar. Verksamhetsplanens inriktning motsvarar väl de intentioner som lades fast i kommunfullmäktiges budget för 2007. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med åtaganden enligt följande:
Skriftliga omdömen
Föräldrar har rätt att få veta hur deras barn sköter sig i skolan, hur deras kunskapsmässiga och sociala utveckling ser ut. I avvaktan på ett eventuellt regeringsbeslut ska därför Stockholms stad erbjuda alla föräldrar med barn i grund- och gymnasieskolan, som så önskar, skriftlig information om barnets sociala utveckling utöver kunskapsutvecklingen.
Utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att se över dagens regelverk och utarbeta stödmaterial för hur den skriftliga informationen kan utformas och hur den ska erbjudas föräldrarna.
Nämnden vill utöver detta ytterligare förtydliga ett antal huvuddrag som den anser ska vara vägledande för verksamhetsplanen och förvaltningens arbete:
Kunskap i fokus
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv till den uppväxande generationen. Människor växer med kunskaper. Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar och se nya perspektiv. Bildning ger människor makt att forma sina egna liv.
Tolerans, förståelse för olikhet och respekt för andra ska prägla skolans vardag. Skolan ska inte vara värdeneutral, utan tydligt ta ställning för grundläggande humanistiska och demokratiska värderingar. Skolans ska fostra, men inte ta överta hemmets ansvar.
Vårt kulturarv erbjuder verktyg att förstå, ifrågasätta, påverka och se på samhället ur nya perspektiv. En god förankring i den egna kulturen gör det också lättare för människor att med öppet sinne möta människor från andra kulturer.
Ny kurs för gymnasiet
Gymnasieskolans självständighet och möjlighet till profilering ska öka. Gymnasieskolan ska erbjuda en mångfald av utbildningsmöjligheter. Nivån på de studieförberedande och yrkesförberedande utbildningarna ska höjas. I väntan på en ny gymnasiereform ska Stockholms stad ansöka hos regeringen om att få bli försökskommun för en ny lärlingsutbildning.
Satsningen på Kina ska utvecklas. Stadens projekt ska ge elever möjlighet till ökad förståelse och kunskap om globala villkor, entreprenörskap, språk och kultur samt insikter om den internationella arbetsmarknaden.
Mer än var fjärde förstaårselev i den kommunala gymnasieskolan återfinns i dag på någon av stadens IV-program. Utbildningsvägen har växt till att bli ett av gymnasieskolans största program. Eleverna på programmet är ingen homogen grupp utan utgör en mycket bred sammansättning av ungdomar med skiftande behov av hjälp och stöd. IV-programmet ska ses över och reformeras.
Trygghet och arbetsro
Lugn och arbetsro är en förutsättning för lärande. Ordning och arbetsro i skolan ska ges högsta prioritet. Det är de elever som har svårast i skolan som är förlorare i stökiga klassrum. Skolan ska vara en säker plats där alla känner sig trygga.
Lärarna måste få de verktyg som krävs för att skapa en trygg arbetsmiljö. Alla skolor ska ha tydliga ordningsregler som är väl förankrade hos elever, lärare och föräldrar. En plan ska tas fram där det tydligt framgår vilka sanktionsmöjligheter lärare och skolledare har att komma tillrätta med elever som kränker andra elever. Som sista utväg måste skolan ha befogenhet att vidta vissa åtgärder mot stökiga elever. Olovlig frånvaro ska redovisas i elevernas terminsbetyg och kommuniceras snabbt med föräldrarna. Allvarliga brott i skolan ska alltid polisanmälas.
En stadsövergripande plan mot mobbning ska tas fram och krav på likabehandlingsplaner mot mobbning ställs på alla skolor. Staden ska använda sig av evidensbaserade åtgärdsprogram med en dokumenterat positiv effekt mot mobbning. Som sista åtgärd måste en lagändring ske så att mobbande elever, även mot föräldrarnas vilja, ska kunna flyttas från skolan.
Rektors ansvar för skolans säkerhet måste tydliggöras. Skolan är inte en allmän plats och ytterst är det rektor som avgör vilka som har tillträde till skolan.
Höj läraryrkets status
Lärarna är elevernas viktigaste resurs. Ingen annan faktor är tillnärmelsevis så viktig för skolans kvalitet som en kompetent lärarkår. I samma takt som bildning och kunskap har nedvärderats i Sverige har läraryrkets status sjunkit. Många av dagens misslyckanden är resultat av en skolpolitik som steg för steg har underminerat läraryrkets auktoritet och status.
I dag finns det få andra möjligheter för en lärare som vill göra karriär än att bli rektor. Det måste finnas andra karriärvägar. Äldre lärare ska kunna arbeta som mentorer och handleda yngre kolleger. Huvudlärar- och ämnesansvar samt funktionen som pedagogisk ledare på skolan är andra tänkbara karriärvägar.
Många lärare är i dag obehöriga. Genom kompetensutveckling och validering ska obehöriga lärare ges möjlighet att uppnå behörighet. I avvaktan på en skärpt lagstiftning ska staden sträva efter att endast tillsvidareanställa behöriga lärare.
Det är viktigt att lokalanvändning och annan verksamhet är behovsanpassade och att resurser används effektivt. Nämnden ser därför positivt på försöket med energibesparande åtgärder. Utbildningsnämndens verksamhet är mycket lokalkrävande varför lyckade energibesparingar kan ge stora effekter. Möjligheten att utöka energibesparande åtgärder även till grundskolan bör utvecklas i verksamhetsplan 2.
Nämnden anser att ovan anförda synpunkter bör vara vägledande även för verksamhetsplan 2 och den verksamhet som kommer att tas över från och med den 1 juli 2007.
Paragrafen förklarades omedelbart justerad.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-01-15
Ordföranden framlade ett för (fp) och (m) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Magnus Johansson (s) framlade ett annat förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Inger Stark (v) framlade ett tredje förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Anna Fredriksson (mp) framlade ett fjärde förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Inger Stark (v) yrkade att ordföranden därutöver skulle ställa proposition på punkterna, 6, 7, 8, 10, 11,13, 14, 16 och 19 i vänsterpartiets förslag till beslut
Ledamoten Anna Fredriksson (m) yrkade att ordföranden därutöver skulle ställa proposition på punkterna 7,8,9,10,11,12 och 14 i miljöpartiets förslag till beslut
Därutöver förklarade ledamöterna Inger Stark (v) och Anna Fredriksson (mp) att de anslöt sig till punkt 9 i socialdemokraternas förslag till beslut
Ordföranden framställde följande propositionsordning vilken godkändes:
Först skulle de fyra huvudförslagen i sin helhet ställas mot varandra, därefter skulle de angivna punkterna enligt s Inger Starks yrkande tas upp för omröstning.
Huvudomröstning
Ordföranden ställde de fyra huvudförslagen mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med det gemensamma förslaget från (fp) och (m)
Säryrkanden
Därefter tog ordföranden upp punkterna 6,7 och 8 i förslaget från (v) och yrkade avslag.
Ledamöterna Inger Stark (v), Magnus Johansson (s) och ledamoten Anna Fredriksson (mp) yrkade bifall.
Ordföranden förklarade sig finna att förslagen avslagits.
Därefter tog ordföranden upp punkterna 10,11,13, 14, 16 och 19 i förslaget från (v) och yrkade avslag.
Ledamöterna Inger Stark (v) och Magnus Johansson (s) yrkade bifall. Ledamoten Anna Fredriksson (mp) yrkade bifall till punkt 19
Ordföranden tog därefter upp punkterna 7,8,9,10,11,12 och 14 i miljöpartiets förslag och yrkade avslag
Ledamöterna Inger Stark (v) , Magnus Johansson (s) och Anna Fredriksson (mp) yrkade bifall.
Ordföranden förklarade sig finna att förslagen avslagits
Reservation mot nämndens beslut anmäldes av ledamoten Magnus Johansson m fl (s) enligt följande: ” Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi yrkade att nämnden skulle besluta
att delvis godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan
att ge förvaltningen i uppdrag att ändra förslaget till verksamhetsplan utifrån socialdemokraternas reservationsbudget i kommunfullmäktige
att avslå förvaltningens förslag rörande elevpeng till gymnasieskolan och gymnasieförskolan
att elevpeng till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan fördelas enligt socialdemokraternas förslag till budget i kommunfullmäktige
att avslå förvaltningens förslag rörande ersättning till fristående gymnasieskola, fristående gymnasiesärskola respektive fristående obligatorisk särskola
att ersättning till fristående gymnasieskola, fristående gymnasiesärskola respektive fristående obligatorisk särskola fördelas enligt socialdemokraternas förslag till budget i kommunfullmäktige
att avslå förvaltningens förslag angående skrivelse till regeringen om att avskilja vuxna studerande som inte når godkänt i kurser
att avslå förvaltningens förslag att begränsa intaget till S:t Görans gymnasium från och med läsåret 2007/2008
att ej dra in SL-kortet för gymnasieelever
samt
att därutöver anföra följande:
Att ge Stockholms barn, ungdomar och vuxna de kunskaper de behöver för att de ska klara sig i såväl i arbetslivet som i samhälls- och privatlivet ska vara fokus inom stadens utbildningsverksamhet. Andelen barn som lämnar grundskolan med uppnådda kunskapsmål måste öka, andelen som lämnar gymnasieskolan med högskolebehörighet måste bli fler och kvaliteten inom vuxenutbildning och SFI måste säkras och utvecklas.
Resurserna på utbildningens område måste öka, inte minska. Inom grundskolan innebär det att grundschablonen ökas med 2 %, den socioekonomiska tilläggsschablonen ökas med 2 %, en satsning på läxhjälp, att 1 % av den totala omsättningen ska avsättas för kompetens- och metodutveckling och att personaltätheten i skolbarnsomsorgen ska ökas med 100 nya tjänster. För gymnasieskolan ska schablonen höjas med 2 %, 1 % av den totala omsättningen avsättas till kompetens- och metodutveckling och en särskild satsning ska göras på ytterstadens skolor. Schablonen för SFI ska öka med 5 %.
Grundskolan ska även fortsättningsvis vara stadsdelsnämndens ansvar. Beslut ska fattas på en nivå så nära eleven som möjligt och en stor utbildningsförvaltning gör det svårt att ta till vara lokala initiativ och att få överblick över samverkansmöjligheter inom skolan. En centralisering av grundskolan och särskolan kommer att innebära lägre effektivitet som i sin tur leder till såväl organisatoriska förändringar som ekonomiska kostnader.
På vägen genom det livslånga lärandet måste personer i behov av särskilt eller extra stöd få det, och genom att anställa fler vuxna i skolan, såväl lärare som fritidsledare och kuratorer, kan vi se till att skapa bättre möjligheter för många elever.
Att införa ordningsbetyg eller ordningsomdömen inte rätt väg att gå för att skapa lugn och ro i skolan. Istället ska det system med utvecklingsplaner och uppföljning för eleverna utvecklas och förbättras och fler vuxna anställas i skolan.
Utveckling av pedagogik inom områdena svenska, tvåspråkighet och matematik måste fortsätta. För att förbättra elevernas förutsättningar ska dialogen mellan skolan, elever och föräldrar ska förbättras. Genom kompetensutveckling av lärarna ökar deras möjligheter att stödja eleverna under deras utbildning.
Segregationen mellan stadens skolor måste upphöra, alla elever måste ges samma möjligheter oavsett vilken bakgrund man kommer ifrån. 15 miljoner kronor ska satsas på ytterstadens gymnasieskolor och attraktiva program och profiler ska därför
placeras i ytterstadens för att minska klyftan mellan innerstad och ytterstad. Utvecklingen av gymnasier som t ex Tensta och Brännkyrka ska fortsätta.
Vuxenutbildningen och SFI:n måste vara flexibel för att passa människors olika behov av vidare studier. Vuxenutbildningen ska öka möjligheten att få ett arbete och göra människor mindre sårbara på arbetsmarknaden, ge möjligheten att läsa in behörighet till högskolan och komplettera betyg, men också om möjlighet till personlig utveckling. Svenska för invandrare ska utgå från individen och det ska vara lättare att kombinera flyktingintroduktion och SFI-studier. Samverkan mellan SFI och övrig vuxenutbildning måste utvecklas för ett snabbare inträde på arbetsmarknaden.”
Reservation mot nämndens beslut anmäldes av ledamoten Inger Stark (v) enligt följande: ” Jag reserverar mig mot nämndens beslut då jag yrkade att nämnden skulle besluta
Vänsterpartiet avvisar den borgerliga majoritetens beslut att flytta grundskolan, skolbarnomsorgen, särskolan och fritidsklubbarna från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden. Att göra utbildningsnämnden till en skolstyrelse är omodernt och skapar ett onödigt stort avstånd mellan beslutsfattare och de som är verksamma i skolan. Vi vill istället öka demokratin i skolan. Överflyttningen innebär också en stor risk att de pedagogiska frågorna hamnar i skymundan.
I budgeten för 2007 ökar schablonen till gymnasieskolan med 1 %, vilket fördelas enligt samma principer som 2006. Därutöver ökas schablonerna för enskilda pedagogiska verksamheter med samma procentandel som kommunala verksamheter. Vänsterpartiet avvisar samtidigt den borgerliga majoritetens nedskärningar på cirka 150 mnkr.
Vänsterpartiet vill utveckla den förskole- och skolplan som finns för att skapa långsiktighet och stabilitet istället för att ta fram nya planer som förvaltningen nu tvingas göra. Vi vill ha en utbildning med kvalitet för alla barn oavsett bakgrund och tycker att förskolorna och skolorna är bland de viktigaste verksamheter som staden har ansvar för. Det är här barn och ungdomar får chansen att lära för livet när det gäller teoretiska, praktiska och sociala kunskaper men också lära sig vilka vi är och en öppenhet för det som är nytt och annorlunda.
Vänsterpartiet vill därför satsa på förskolorna och skolorna i sin helhet men även ge verksamheterna möjligheter att utveckla sin pedagogik inom olika områden. I Enskede-Årsta infördes RUS i förskolorna, viket betyder relationsutvecklingsschema. Vi vill att alla förskolor i staden får möjlighet att arbeta med RUS.
Vi ser med glädje att erfarenheterna och resultaten av de projekt som inleddes under vår mandatperiod kommer att spridas på olika sätt, exempelvis matematikutveckling, modersmålet som grund samt gymnasiekurser för grundskoleelever.
Livskunskap är ett ämne som vi vill se på alla skolor som en del i ett aktivt folkhälso- och trygghetsarbete. I Östberga öppnades skolan på kvällstid och föräldrar och barn kunde tillsammans genom lek lära sig svenska och matte, umgås med varandra och
grannarna. Denna verksamhet som kallades för familjematte/familjesvenska är väl värd att pröva i fler skolor.
Under den förra mandatperioden påbörjades också ett arbete med genuspedagoger. Genuspedagogerna skulle fungera som spjutspetsar i jämställdhetsarbetet ute på skolorna. Vi inledde även ett viktigt arbete mot det hedersrelaterade tvånget och våldet. Tanken var att arbetet mot det hedersrelaterade våldet skulle bli en del av jämställdhetsarbetet. Det är oerhört viktigt att detta arbete inte stannar av utan vidareutvecklas.
Enligt stadens handlingsprogram för barnkonventionen ska alla nämnder årligen i verksamhetsprogrammet redovisa plan och åtgärdslista för vad som behöver utvecklas, uppmärksammas eller förändras för att barnkonventionens intentioner ska förverkligas. I förslaget till verksamhetsprogram saknas en sådan plan.
Det finns ett avsnitt i verksamhetsplanen om enkelt avhjälpta hinder och det är bra men inte tillräckligt. Stadens handikappolitiska program omfattar fler områden som berör skolan, där det ska finnas åtaganden som leder till att stadens inriktningsmål uppnås. Det handlar exempelvis om kommunikation, inkludering, bemötande och samverkan med handikapporganisationer. Åtagandena ska enligt programmet bygga på en kartläggning av de totala behoven och vara kostnadsberäknade.
Däremot vill vi berömma förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan som är mycket ambitiös och visar på konkreta förbättringar som kan uppnås genom lönekartläggning. Likaledes är väsentlighets- och riskanalysen med arbetsplan för internkontroll mycket genomarbetad. Vi kan inte annat än instämma i den riskbedömning som görs om faran för sämre attraktivitet för de kommunala verksamheterna om de minskar i omfattning samtidigt som ersättningen till enskilt drivna verksamheter höjs.
Det är även positivt för vår miljö att en åtgärdsplan ska tas fram för att få ner elförbrukningen i gymnasieskolorna.
Utbildningsnämndens budget för 2007 innehåller stora nedskärningar som kommer att kosta på i en redan slimmad organisation, som också ska ta över stadsdelsnämndernas ansvar för skolorna. Det är en centralisering som kommer att slå sönder samnyttjandet av lokaler och samverkan mellan förskolor, skolor och andra verksamheter. Det är också ett politiskt beslut som kommer att slå sönder den lokala kännedomen och kräva en uppbyggnad av ny administration och kvalitetskontroller. Totalt kommer lokal- och administrationskostnaderna att minska med 110 mnkr, vilket kommer att märkas i sämre kvalitet i verksamheterna.
Vänsterpartiet avvisar även förslaget att dra in de fria terminskorten för gymnasieelever, eftersom det kraftigt motverkar ungdomars rätt till likvärdiga
levnadsvillkor i staden. Många ungdomar från fattiga familjer har inte cykel och det är inte rimligt att de ska tvingas promenera till skolan om de råkar bo på fel sida om den lagstadgade sexkilometersgränsen. Dessutom gör de fria terminskorten det möjligt även för ungdomar i fattiga familjer att röra sig fritt i sin stad och ta vara på dess möjligheter. Ungdomarna döms till stadsdelsarrest liksom de vuxna med försörjningsstöd som nu nekas SL-kort.
Vi anser att de gemensamma skattepengarna ska prioriteras till verksamhet och inte till ideologiska experiment som utmaningsrätt, tvångsprivatiseringar, lärlingssystem och pengsystem.
Vi vill dessutom framhålla hur viktigt det är att få tillstånd en fungerande koppling mellan budget och resultat, eftersom det är en av poängerna med det integrerade lednings- och kvalitetssystemet.
Allt fler ungdomar lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg, i synnerhet ungdomar med annan bakgrund än svensk. Arbetsmiljön är dålig för både lärare och elever och stressen ökar. Regeringens kommande gymnasiereform kommer att förvärra dessa problem. Istället för en modern gymnasieskola som är rustad att möta dagens och framtidens behov får vi med gymnasiereformen en gymnasieskola som bäst verkar lämpad att matcha ett gammaldags skråväsende. Vänsterpartiet avvisar därför förslaget till ny gymnasiereform.
Vänsterpartiet vill ha en gymnasieskola som möter dagens krav och där ungdomar trivs och mår bra. Den profilering av gymnasieskolor som den borgerliga majoriteten föreslår kommer öka klyftorna och segregationen. En satsning på ytterstadsgymnasier måste innebära att de flesta gymnasier har ett så brett utbud av utbildningsprogram som möjligt. Vänsterpartiet vill inte se en uppdelning i A- och B-gymnasier, där de senare framförallt återfinns i ytterstaden.
Elitskolor leder enbart till att resurser tas från de elever som idag ganska enkelt kan få stimulans genom svårare kurser och kurslitteratur men också genom träning i vardagliga relationer med elever som har olika styrkor och svagheter.
Vi instämmer i de vackra orden om att integrationen ska öka, men att då inte se betydelsen av modersmålsundervisningen är emot all empirisk vetenskap om att ett bra hemspråk är vägen till nya kunskaper. De modersmålssatsningar som kommer att fortsätta på Farsta och Tensta gymnasium är bra, men det räcker inte om vi inte börjar med modersmålet redan i grundskolan och helst redan i förskolan.
En kommunal gymnasieskola är en av förutsättningarna för en utbildning utan segregation. Vänsterpartiet arbetar därför för bra kommunala gymnasieskolor och vill ha en lagändring så att Stockholms stad ska kunna säga nej till etableringar av enskilda gymnasieskolor. Eftersom också de enskilda skolorna är skattefinansierade
ska samma krav ställas på dem som på de kommunala när det gäller läroplan, behöriga lärare, anpassade undervisningslokaler, skolgårdar, bibliotek och skolmåltider. Insynen i de enskilda gymnasieskolorna ska öka och undervisningsnämnden ska verka för fler inspektioner. Inspektionerna måste gälla alla skolformer.
Alla skolelever oavsett skolform och oavsett funktionsnedsättningar ska ha rätten att gå i en inkluderande skola, vilket kräver att olika yrkesgrupper samarbetar i skolan. Det krävs en god pedagogisk förmåga att lösa problem och vilja att söka lösningar inom klassens ram för att förebygga att elever placeras i en särskild undervisningsgrupp. Den pedagogiska forskningen visar att permanenta segregerande åtgärder har stigmatiserande effekter. Arbetet i arbetslag måste därför stimuleras, så att pedagogiska lösningar kan utvecklas som underlättar att eleverna kan gå kvar i sina klasser. Elever med funktionsnedsättningar och deras föräldrar måste liksom andra elever och föräldrar tillförsäkras rätt till inflytande i skolans planering av skolgången.
Vi ifrågasätter varför eleverna just ska öka kunskaperna om Kina och inte exempelvis om andra utvecklingsländer. Detta kan enbart ses som en enskild yttring istället för ett genomtänkt koncept från professionen. Om liknande verksamheter ska lyckas till fullo, så förutsätter det snarare att ett sådant initiativ kommer underifrån istället för tvärt om.
Skolan ska ha ett kontinuerligt hälsofrämjande arbete som bygger på att alla verksamma i skolan är delaktiga och tar ansvar. Elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och integreras i skolans alla verksamheter. Elevhälsoarbetet ska skapa tillit till den egna förmågan utifrån de olika förutsättningar och behov eleverna har. Elevernas självkänsla ska stärkas och nolltolerans mot alla slag av kränkande behandling ska råda. Motion och rörelse ska vara en naturlig del av skoldagen, likaväl som näringsriktiga och avgiftsfria skolmåltider under gymnasietiden. Vänsterpartiet vill framhålla att vi ser även elevhälsoarbetet, skolstödet och biblioteken som kärnverksamheter i skolan.
Alltför många ungdomar lider av uppgivenhet, är självdestruktiva och har psykiska problem. Framför allt många unga tjejer känner sig diskriminerade i gymnasieskolan. Vänsterpartiet vill stärka tjejernas självkänsla, bland annat genom att erbjuda feministiskt självförsvar under skoltid. Skolan ska stödja tjejgrupper. Samtidigt ska pojkarna få möjlighet att träffas i killgrupper och diskutera sexualitet, samlevnad och relationer ur ett jämställdhetsperspektiv. Vidare måste skolorna följa upp att sex- och samlevnadsundervisningen verkligen genomförs i enlighet med läroplanen för alla elever. Det är genom sex- och samlevnadsundervisningen som eleverna kan lära sig att sätta gränser och värna sin integritet.
Disciplinåtgärder är fel väg att gå eftersom det inte stimulerar till nya kunskaper och glädjen att lära sig nya saker. Vi tror snarare på en kunskapstörstande demokratiskt styrd skola med en åldersadekvat elevmakt istället för att ge upp och vidta disciplinåtgärder. I Vänsterpartiets budget gör vi en omfattande satsning på elevdemokrati. I fler kommunala gymnasieskolor ska elever garanteras medbestämmande, till exempel genom styrelser med elevmajoritet. Ett verkligt medbestämmande ska inte inskränkas till vilka mat som serveras till lunch. Elever kan och bör delta i andra för gymnasieskolan vitala arbetsfrågor. Gymnasieskolan är både lärarnas och elevernas arbetsplats.
Vi ser med spänning fram mot vad ytterligare ett policydokument mot mobbning ska göra för verkan. Att skolket ska minska är vällovligt, men hur? Och hur ska vi hjälpa de barn som idag inte känner sig välkomna till skolan av andra lärare och elever? Då hjälper det inte med skuld och skam som anmärkningar om skolk i betyget innebär i verkligheten.
Vi bevakar med stor oro den nya majoritetens planer om sanktionsmöjligheter och utredning om inrättandet av en skolakut som ska samla elever under 15 år som begått brott. Detta kan vara en väg bort från en inkluderande skola och kan i värsta fall öka utsattheten och utslagningen från såväl skola som samhälle.
Uppföljningsansvaret för ungdomar 16-19 år sköts bäst av stadsdelsnämnderna, som har lokalkännedomen och kan söka upp och motivera ungdomarna till fortsatta studier. Däremot är det bra att utbildningsförvaltningen ansvarar för ett centralt register och svarar för att det finns attraktiva utbildningar som kan erbjudas ungdomarna.
Kompetensutbildning måste gälla all personal, eftersom alla vuxna i skolan är lika viktiga.
De minskade antalet platser på komvux kan närmast jämföras med kejsarens nya kläder. Man har politiskt bestämt att antalet sökande till komvux ska minska på grund av det gynnsamma läget på arbetsmarknaden och avskaffandet av rekryteringsbidraget. Mycket tyder snarare på att det är många övertaliga i statliga och kommunala verksamheter som kommer att se om sitt hus och läsa vidare. Vi säger nej till att öka kraven på studiepresentationerna inom Komvux eftersom det direkt motsäger att resurserna ska användas till dem som har störst behov.
Stockholms stad växer så att det knakar, allt fler väljer att flytta till storstaden vilket gör det knepigt att avyttra lokaler inom förskolan och grundskolan. Det som snarast behövs är flexibla lokaler som kan användas både av grundskoleklasser och av gymnasieklasser när behoven växlar. Skolbarnomsorgen måste även kunna samverka med andra kommunala verksamheter, inte minst är detta viktigt för att kunna nyttja lokalerna på bästa sätt.”
Reservation mot nämndens beslut anmäldes av ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande: ” Jag reserverar mig mot nämndens beslut då jag yrkade att nämnden skulle besluta
1. omarbeta verksamhetsplanen med miljöpartiets förslag till budget som grund
Detta innebär en förstärkning för utbildningsnämndens budget med 54 mkr och en förstärkning för grundskola, skolbarnsomsorg och särskola med 35 mkr.
2. införa öppna nämndmöten
3. aktivt arbeta med ökat elev- och studentinflytande t ex genom att särskilda stimulansbidrag ges till skolor som vill satsa på demokratiskt utvecklingsarbete.
4. satsa strukturerat på elevernas personliga utveckling och självkänsla bl a genom att erbjuda fortbildning för lärare
5. satsa på fler mindre gymnasieskolor med flexibla lokallösningar
6. genomföra högre kvalitet i SFI-undervisningen bland annat genom att höja SFI-lärarnas lön och status och genom att garantera 30 timmar per vecka lärarledd undervisning och gemensamma kursstarter
7. öka kunskaperna om diskrimineringen i Sverige, oavsett om det gäller etnisk bakgrund, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentifikation, könsuttryck eller geografisk hemvist
8. ej införa skriftliga omdömen från år ett men däremot betona vikten av en aktiv dialog med föräldrarna t ex genom utvecklingssamtal
9. inför arbetet med verksamhetsplan II särskilt lyfta frågan om kvalitén i skolbarnsomsorgen
10. förutsättningslöst analysera resultatförsämringen inom vuxenutbildningen
11. ej dra in SL-kort för gymnasieelever då möjligheten att välja skola inte ska bero på familjens ekonomiska status
12. satsa förebyggande istället för att skriva in frånvaro i gymnasiebetygen
13. avslå förslaget om att införa ordningsbetyg
14. installera solceller och annan ny energieffektiv teknik på Kista gymnasium i samband med att energiprogrammet där får en nystart
15. fortsätta med och utöka antalet gymnasier med elevmajoritet
16. utöver dessa att-satser också säga följande
Utbildningsnämnden är redan idag Sveriges största kommunala nämnd/förvaltning. Att flytta grundskolan, skolbarnsomsorgen och särskolan till utbildningsnämnden innebär en gigantisk centralisering. Samtidigt försämras möjligheterna till samarbete med fritidsverksamheterna och de sociala verksamheterna vilket varit en av vinsterna med stadsdelsnämnderna. Möjligheten till dialog och direktkontakt med de politiker som bestämmer över skolan försvåras för föräldrar och elever i Stockholm när det öppna forum som stadsdelsnämnds-mötena utgör försvinner. En självklar konsekvens
borde åtminstone vara att utbildningsnämndens möten öppnas för allmänheten och ärendenas innehåll tydligare offentliggörs.
Att föreslå att 35 % av de administrativa tjänsterna inom skolområdet ska dras in utan konsekvensanalys känns inte särskilt trovärdigt.
Grunden till en bra skola är en god undervisning inom en rad viktiga ämnen. Inte minst är det viktigt att lyfta fram de praktiska och estetiska ämnena. Men dagens skola har också andra uppgifter än att bara lära ut faktakunskaper. Det är inte riktigt så enkelt som att vägen till en bra skolmiljö nås genom att skriva in skolk i betyget, eller att införa betyg och omdömen i mycket tidig ålder. Många skolor fungerar mycket bra, elever och lärare trivs och tycker det är roligt att gå till sin arbetsplats. Tyvärr hörs detta alltför sällan i den offentliga debatten som fokuserar enbart på problemen. Men skolan är en spegel av vårt samhälle och de problem och brister som finns i samhället finns tyvärr också i skolan. I Sverige har antalet unga som lider av oro, ångest, värk och depression ökat, i vissa fall fyrdubblats sedan 80-talet. Vårt samhälle präglas idag av utanförskap och växande psykisk ohälsa. Detta får konsekvenser, särskilt för skolan.
Det krävs mycket av dagens skola! Utbildningsnämndens roll är att ge alla som jobbar på ute i vardagen stöd och underlätta deras arbete med att garantera en skola av bra kvalité.
Att som kommunfullmäktige uttrycka skolans huvuduppgift som att förmedla kunskap anser vi bottnar i ett passivt och förlegat förhållningssätt. Kunskap är en utvecklingsprocess. Det är inget som någon ger och någon annan tar. Vi önskar att skolan ska vara en plats där ungdomar förbereder sig för högskolestudier eller skaffar sig en yrkesutbildning samtidigt som de får möjlighet till stärkt självkänsla och förmåga att stå emot grupptryck och stå upp för allas lika värde. Skolan ska vara en plats där barn och ungdomar växer som människor. För att uppnå detta ska skolan avsätta tid för att eleverna ska lära sig konstruktiva sätt att lösa konflikter och hantera känslor. Detta är livsviktiga färdigheter som motverkar mobbning. Men mobbning är också en ledarskapsfråga. Alla vuxna i skolan ska ingripa snabbt och kraftfullt mot mobbning. Men detta sker inte på det viset som alliansens partier tror, genom mer auktoritära ledare i skolan. Auktoritär behöver bara den bli som saknar auktoritet. En lärare med auktoritet klarar sig utan auktoritära metoder. Pedagogiken är skolans främsta verktyg. Så vill miljöpartiet att det ska förbli. Förbud, tvångsåtgärder och betyg i lägre åldrar kommer inte skapa en bättre skola där våra barn och unga kan växa och förberedas för att bli bidragande medmänniskor i ett öppet och inkluderande samhälle.
Utveckling genom dialog
Alla elever och föräldrar har rätt att veta hur skolarbetet går i förhållande till både egna och skolans mål. Detta kan ske genom en bra och hela tiden pågående dialog
som bygger på ömsesidighet. Däremot tror vi att skriftliga omdömen från år ett innebär mycket merarbete för lärarna samtidigt som de skapar en form av ”betygsbedömning” av mycket små barn. Lärarna vet redan idag mycket om elevernas kunskaper och det är inte ytterligare bedömning som behövs utan snarare möjlighet att sätta in stöd och åtgärder. Framförallt måste det till mer dialog mellan lärare och föräldrar – det får aldrig ersättas av skriftlig kommunikation. Något som nu kan bli konsekvensen av majoritetens förslag.
De kommunala gymnasierna ska erbjuda bra och konkurrenskraftiga utbildningar. Grundprincipen ska vara att antalet utbildningsplatser anpassas efter elevernas förstahandsval. Staden har många stora gymnasieskolor och behöver satsa på mindre gymnasieenheter. Ett bra exempel på en lyckad satsning är Skärholmens gymnasiums samarbete med Stadsteatern.
Skollokaler ska utvecklas utifrån de pedagogiska krav som finns när det gäller pedagogiskt innehåll och programstruktur på den enskilda skolan. Eftersom elevantalet förändras över tiden är det angeläget att skollokalerna ger möjlighet till en flexibel användning. När underhållsåtgärder eller verksamhetsanpassningar utförs i skollokalerna ska även tillgänglighetsanpassningar genomföras.
Stadens stora gymnasieskolor passar bra för att pröva ny teknik när det gäller t ex energiåtgärder. Solceller och liknande ny teknik som installeras kan på ett naturligt sätt blir ett inslag i undervisningen. Det är viktigt att skolorna fungerar som föregångare när det gäller att vara miljövänliga och energieffektiva arbetsplatser. När nu energiprogrammet får en nystart i Kista vore det en bra markering att installera t ex solceller.
Vuxenutbildningen och SFI är oerhört viktiga verksamheter där kvaliteten och lärarnas status behöver höjas. Svenska för invandrare är en ständigt ifrågasatt studieform. Här behövs arbetsro och en schablonhöjning. Ett lämpligt tillfälle att göra detta är inför den nya upphandlingen. Undervisningsmiljöer och arbetssätt som i högre grad möter individuella behov ska utvecklas inom SFI och utbildningen för vuxna. Skolverkets statistik visar att Stockholm satsar mindre än en tredjedel så mycket pengar per heltidsstuderande inom SFI som exempelvis Göteborg. För att förbättra kvaliteten på SFI i Stockholm gör miljöpartiet en satsning på 20 mkr för 2007.
Livschanser innebär bland annat att det aldrig ska vara för sent att utbilda eller vidareutbilda sig. Här ska KomVux finnas som en möjlighet till en andra chans. När majoriteten nu vill satsa på lärlingsutbildning, vilket vi tycker är bra, måste man
också se kopplingen till KomVux som en viktig möjlighet att senare läsa in teoretiska ämnen.
Det är bra att förutsättningslöst analysera varför kunskapsnivåerna sjunker och föreslå åtgärder. Pedagogiken behöver förändras och utvecklas när elevernas förutsättningar förändras.
Lika rätt
Skolan har en viktig roll i arbetet med jämställdhet och pojkars och flickors lika villkor. I staden finns det ett antal lärare som har utbildats till genuspedagoger. Dessa bör användas i arbetet med att förstärka jämställdhetsarbetet på skolorna. Skolverket har nyligen granskat läromedel och funnit att de innehåller många fördomar. Det är oerhört allvarligt och kräver en ökad medvetenhet av dem som väljer och använder läromedel, Skolans roll är att arbeta medvetet med att öka kunskaperna om diskriminering i Sverige. Det gäller all diskriminering, oavsett etnisk bakgrund, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentifikation, könsuttryck eller geografisk hemvist
Skolan är elevernas arbetsplats där de tillbringar en stor del av sina liv. Då ska man självklart lyssna till deras åsikter i olika frågor och låta dem påverka skolans vardag i större utsträckning. I dag har endast Globala gymnasiet en styrelse med elevmajoritet. Vi hade önskat att fler skolor skulle kunna följa detta exempel men regeringen driver nu utvecklingen åt motsatt håll. Att utan utvärdering avsluta försöket med elevstyrda skolor är oseriöst framförallt mot de elever och skolledningar som framgångsrikt arbetat med detta i flera år. Stockholm bör därför fortsätta med och utöka antalet gymnasier med elevmajoritet i styrelserna.
På miljöpartiets initiativ har en elevrådsombudsman inrättats i Stockholm. Detta är en början till större elevdemokrati. Utbildningsförvaltningen har tidigare beslutat att elevråds-ombudsmannens arbete nu sker inom ramen för Elevorganisationens arbete. Vi utgår från att detta arbete ryms även inom den av majoriteten föreslagna budgeten för 2007 även om det inte omnämns.
En förutsättning för ökat elevinflytande är att eleverna får kunskap om sina rättigheter och att tydliga och förståeliga mål finns utarbetade och är kända av eleverna. Metoderna för arbetet med elev- och föräldrainflytande behöver utvecklas. Särskilda stimulansbidrag bör ges till skolor som vill satsa på demokratiskt utvecklingsarbete. Det pedagogiska värdet av en demokratisk skola är ovärderligt.
När förslag finns om att begränsa intaget till en skola, lågga ner en skola eller genomföra förändringar som är av stor betydelse för personal och elever måste tillfälle ges för både anställda och elever att framföra sina synpunkter på förslaget innan beslut tas. Möjligheterna till påverkan och dialog för eleverna måste utvecklas.
Föräldrar och elever ges möjlighet att välja skola och inriktning utifrån individens skiftande förutsättningar och önskemål. Alla skolor ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Stimulansbidrag eller andra bidrag som staden beslutar om ska alltid på likvärdigt sätt utgå till enskilda anordnare.
Ersättaryttrande avgavs av Helen Törnqist (c) enligt bilaga 1 till detta protokoll.
Dnr 07-000/97:1
Svar på remis från Kommunstyrelsen (dnr 004528/2006)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Kommunstyrelsen som svar på remiss rörande ”Remiss av förslag till förordningar om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och förordning om utbildning m.m. och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige”.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2006-12-19
Utbildningsnämnden har på remiss från Kommunstyrelsen fått ”Remiss av förslag till förordningar om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och förordning om utbildning m.m. och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige”. Förslagen innebär att regeringen nu på förordningsnivå inför bestämmelser om rätt till viss utbildning för beskickningsmedlemmars barn. Det statliga anslaget som idag finansierar statsbidrag till internationella skolor kommer istället att användas till att finansiera skolgången för diplomatbarnen. Därmed kommer inte statsbidrag att utgå till internationella skolor för de folkbokförda elever som går där. Dessa elever ska finansieras av hemkommunen. Bestämmelserna ska tillämpas från den 1 juli 2007.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Kommunstyrelsen som svar på remiss rörande ”Remiss av förslag till förordningar om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och förordning om
utbildning m.m. och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige”.