Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2013-08-22
Ärendena 32 och 33 i föredragningslistan flyttades till efter ärende 34 övriga frågor.
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde senast den 5 september 2013.
Anmälan av protokollet från utbildningsnämndens sammanträde den 13 juni 2013, som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
.
Personalfrågor från Birgitta Lanér (S) och Abdo Goriya (S). Förvaltningen lovade att återkomma till nämnden med svar.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 12 juni 2013, och den 13 augusti 2013, som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan läggs till handlingarna.
Förvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 31 juli 2013.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2013-05-23 – 2013-07-31 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Anmäldes protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor från 7 augusti 2013.
Anmäldes månadsrapport från juli 2013.
Anmälan lades till handlingarna.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsnämndens antagninsdelegerade den 28 juni 2013, som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Ärendet
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 25 juni 2013, dnr 13-124/1962.
Stadsrevisionen granskar varje år nämndens verksamhet. Granskningen omfattar nämndens planering och uppföljning i verksamhetsplan, tertialrapporter och verksamhetsberättelse. Revisionen granskar också hur delar av verksamheten fungerar i förhållande till lagstiftning, regler och föreskrifter.
Stadsrevisionens sammanfattande bedömning av utbildningsnämndens verksamhet 2012 är:
- Sammantaget har utbildningsnämnden inte helt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
- Nämndens interna kontroll har varit tillräcklig.
- Bokslut och räkenskaper är i allt väsentligt rättvisande samt följer regler och god redovisningssed.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av utbildningsförvaltningens ledningsstab i samverkan med förvaltningens övriga avdelningar.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar:
1. Förvaltningens tjänsteutlåtande godkänns och överlämnas till stadsrevisionen som yttrande över årsrapport 2012.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Yrkande
Ordförande yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak godkänna redovisningen.
att därutöver anföra följande.
Det är bra att revisorerna så tydligt lyfter fram det allvarliga i att skolverksamheten i Stockholm inte bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och inte heller från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. Denna kritik har socialdemokraterna lyft fram under en lång tid, att utvecklingen på Stockholms skolor generellt sett går åt fel håll. Vi anser, i likhet med revisorerna, att mer åtgärder måste vidtas för att klara de skolor som successivt får sämre kunskapsresultat. Strategier behövs men också mer resurser för att kunna få fler duktiga lärare på skolorna.
Likaså måste en kraftfull insats ske, samt kanske också en organisatorisk förändring, så att samverkan mellan skolorna och socialtjänsten lokalt kan fungera bättre. Denna samverkan var betydligt bättre när stadsdelsnämnderna ansvarade för grundskolan. Även projektet med fler skolor och utbyggda skolor, sker alltför långsamt. Vi ser med stor oro på att dagens låga utbyggnadstempo kommer innebära en fortsatt stor brist på skollokaler de närmaste åren.
Slutligen konstaterar vi att med Socialdemokraternas budget och målsättningar för utbildningsnämnden hade verksamheterna getts mer resurser och bättre förutsättningar att fullfölja sina uppdrag. 320 miljoner utöver dagens budget hade då lagts på att höja kvaliteten och kunskapsnivån i skolan, och på att ge lärarna mer tid och bättre förutsättningar att göra sitt jobb.
Särskilt uttalande
Per Olsson m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
När en läser stadsrevisionens rapport står det klart att efter snart två mandatperioder med Allianspartierna i majoritet är det fortfarande brister i grundskolans arbete med att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver för att klara kunskapsmålen, och staden har ännu inte funnit tillräckligt framgångsrika åtgärder för att minska frånvaron, främst i gymnasieskolan. Detta är kritik som återkommer. Ovanpå detta sjunker kunskapsresultaten, främst i socioekonomiskt utsatta delar av staden. Sammantaget ger det en bild av en skolpolitik som träffar fel och som istället för att ge fler elever en ärlig chans i skolan ökar på skillnaderna mellan de elever som klarar skolan väl och de som inte får samma chans att lyckas.
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är oroande att stadsrevisionens årsrapport visar att nämnden inte uppnår kunskapsmålen i skolan. Framförallt i skolor med högt socioekonomiskt index och i grundskolan.
Vi håller med om kritiken från stadsrevisorerna att nämnden har för många indikatorer och att detta bör minskas ned och fokuseras mer på nämndens kärnfrågor - elevernas lärande och framförallt behörighet till gymnasiet.
Enligt Skolinspektionen finns det brister i nämndens arbete med särskilt stöd. Det är viktigt att nämnden arbetar med den här typen av frågor vilket förvaltningen själva pekar på och ger förslag på hur skolorna ska jobba för att förbättra arbetet. Det är viktigt att skolorna har bra rutiner kring detta, dock handlar det inte så mycket om skolornas interna arbete och rutiner som om större strukturella faktorer.
I ett flertal av tillsynsärendena till dagens nämndmöte framgår det att många av skolorna som har högt socioekonomiskt index, dvs de skolor nämnden får kritik för att de inte uppnår kunskapsmålen, enligt Skolinspektionen gör det som förvaltningen föreslår som lösningar, dvs att i nära ledarskap från rektor identifiera problem och jobba med dessa specifikt.
Utöver specifika problem inom en skola finns andra strukturella problem som gör att elever i vissa skolor inte uppnår sina kunskapsmål. Valfrihet i skolan bör ses över då det bidrar till mer segregation. Friskolor, valfrihet och konkurrens mellan elever leder inte till högre kvalitet för alla utan bara för de som har förutsättningar att välja bort skolorna med låga resultat. Denna skolsegregation försvårar skolornas arbete i de mest utsatta områdena att uppnå sina mål.
Utöver detta är det även en resursfråga. Gymnasieskolornas underskott benämns även i rapporten. En fråga som även tidigare varit uppe i nämnden. I rapporten nämns detta som något som kommer ordnas upp men det som framstår som tydligt är att skolan får för lite resurser. Den borgerliga majoritetens kontinuerliga skattesänkningar har varat årligen under flera år och sägs bygga på effektivisering av det byråkratiska styret. Det är tydligt att skattesänkningar, ökad skolsegregation grundat i valfrihet för de resursstarka, fler friskolor och försämrade skolresultat för framförallt de resurssvaga eleverna har ett samband.
1. Utbildningsnämnden godkänner revideringen av stödmaterialet för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 28 juni 2013, dnr 13-003/5209.
Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har tillsammans reviderat det stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan som beslutades av utbildningsnämnden respektive socialnämnden i april 2012.
Stödmaterialet har reviderats mot bakgrund av ändringar i socialtjänstlagen och andra regelverk. För att minska lärares och skolans administration har dokument, som inte följer av skolans regelverk, tagits bort.
Ärendet har beretts gemensamt av utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Socialnämnden behandlar det reviderade stödmaterialet vid sammanträdet den 28 augusti 2013.
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta följande:
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Det är självklart angeläget att det finns tydliga förutsättningar för samverkan och ansvarsfördelning mellan olika aktörer inom kommunens ansvarsområden.
När frågan nu aktualiseras i samband med Arbetsmiljöverkets föreläggande blir bilden en annan. I detta ärende liksom i ärende 9 Sammanställning av regelverk samt rekommendationer för arbetet med elever i behov av stöd och särskilt stöd är det de svagaste eleverna som kommer att beröras av de föreslagna åtgärderna.
Att spara resurser genom att minska administrationen kring det relativt fåtal, av totalt drygt 80 000, elever som berörs av förslaget är närmast stötande.
Vi hänvisar i sakfrågan till vårt förslag till beslut då Utbildningsnämnden 2013-06-13 behandlade frågan om reviderade riktlinjer för familjehemsvård av barn och unga (ärende 19).
När det gäller de elever det här är fråga om blir skolans och därmed lärarnas behov av stödresurser särskilt tydligt och detta blir inte mindre tydligt av att åtgärden presenteras som en arbetsmiljöåtgärd kopplad till Arbetsmiljöverkets föreläggande som i allt väsentligt handlar om lärarnas arbetsbörda.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens sammanställning och rekommendationer som stöd till skolor i deras arbete med elever i behov av stöd och särskilt stöd.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 3 juli 2013, dnr 13-400/5210.
”Sammanställning av regelverk samt rekommendationer för arbetet med elever i behov av stöd och särskilt stöd” är ett stöd till skolornas arbete med dessa frågor. Dokumentet innehåller också information om funktioner som finns inom utbildnings-förvaltningen centralt, som är viktiga vid skolornas arbete med stöd och särskilt stöd.
Avsikten är att dokumentet ska användas som ett ”uppslagsverk” och underlätta skolornas arbete med stöd och särskilt stöd till elever.
Skolan rekommenderas att arbeta med generella, pedagogiska och praktiska anpassningar i det dagliga arbetet. Åtgärdsprogram utarbetas för elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen även efter det att generella pedagogiska anpassningar gjorts.
Respektive rektor väljer om de mallar för åtgärdsprogram som finns på PedagogStockholm (förvaltningens mall och Skolverkets nyligen framtagna mall) ska användas eller om skolan har egna som täcker kraven på utarbetandet av åtgärdsprogram.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samarbete med grundskole- och gymnasieavdelningarna. Arbetsgrupper och referensgrupp med deltagare från grund- och gymnasieskolor och avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa har aktivt deltagit i arbetet.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag.
att utvärdera om anslagna medel för elever med särskilda behov är tillräckligt för att klara lagstiftningen på området.
Vi vill i detta sammanhang klargöra att vi anser det vara helt oacceptabelt att beslut om tilläggsbelopp, eller avslag, blir översända till elever/skolor strax innan terminsstarten. Sådana beslut måste komma i god tid innan eleven börjar skolan så att nödvändiga förberedelser för att ge berörda elever ett godtagbart stöd blir möjliga att planera. Vi vill också, återigen, beklaga att storleken på det ekonomiska stödet för barn med behov av särskilt stöd, liksom det socioekonomiska stödet,enligt vår uppfattning inte är tillräckligt omfattande. Socialdemokraterna kommer i sin budget, precis som tidigare, föreslå att detta stöd blir i en omfattning som bättre än idag svarar mot behovenför dessa barn.
En utvärdering bör ske i förvaltningen under hösten om hur administrationen skett av tilläggsbeloppet inför höstterminen 2013 samt om huruvida anslagna medel för elever med särskilda behov är tillräckligt för att svara mot lagstiftning och förordningar på området.
Per Olsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att Utbildningsnämnden i huvudsak beslutar enligt förvaltningens förslag.
att därutöver tillägga följande.
1. Det är utmärkt att det finns en sammanställning av rekommendationer för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också bra att betydelsen av hela inlärningsmiljön betonas. Samtidigt som varje enskild elevs behov hela tiden ska sättas i centrum, får de problem och hinder som eleverna kan stöta på under skolgången inte individualiseras. Människors hinder för att kunna utvecklas måste alltid sättas i relation till omgivningen. Ett talande exempel är att den hörande blir funktionshindrad i en teckenspråksmiljö, dominerad av döva.
2. Vi är ense med förvaltningen om att den enskilda skolan ska avgöra när, hur och i vilken omfattning särskilt stöd ska sättas in, eftersom man där har den bästa kunskapen om eleverna. Vi menar dock att lärarnas betydelse bör lyftas mer. Det är de som har den allra bästa kunskapen om eleverna, eftersom bara de möter eleverna i det dagliga arbetet. Det är därför viktigt att säkerställa deras inflytande när det gäller om enskilda elever ska få särskilt stöd, eller inte.
3. Ett av stadens övergripande mål är att dess verksamheter ska vara kostnadseffektiva. Detta har vi i princip inget att invända emot, förutsatt att varje skola får de resurser man behöver för att kunna ge varje enskild elev det stöd hen behöver, vilket idag inte är fallet. En alltför stor del av stadens elever lämnar grundskolorna utan att vara behöriga till gymnasieskolan och alldeles för många lämnar gymnasieskolan i förtid. För att kunna vidareutveckla arbetet krävs att skolornas personal har tillräckligt med tid och tillgång till ständig kompetensutveckling. Att majoriteten nöjer sig med att bara reglera kraven utan att säkerställa att skolorna har tillräckligt med resurser räcker inte därför inte.
4. Vi har tidigare påpekat, bl.a. i en motion till kommunfullmäktige, att det är nödvändigt att dokumentationskraven inte blir kontraproduktiva, dvs. att skolans personal får ägna så mycket tid och kraft till skriftlig dokumentation att de får för lite utrymme för eleverna – och både elevernas och personalens arbetsmiljö blir lidande. Det tål att sägas många gånger. Det är i möten mellan lärare och elever, mellan elever och mellan de som arbetar på skolan som den egentliga kunskapsutvecklingen sker. Dessa möten måste vi politiker värna om.
5. En viktig resurs som stadens skolor inte ska behöva avstå ifrån är ULE, avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa. Tillgången till resurser på skolorna ska inte behöva avgöra om man ska kunna anlita URL, utan behoven. Vi vill därför avskaffa det köp- och säljsystem som idag styr avdelningens arbete.
Vi noterar att Utbildningsnämnden föreslås bifoga också detta ärende som en del av svaret på Arbetsmiljöverkets föreläggande.
Vi är övertygade om att varje erfaren lärare är medveten om att, som förvaltningen konstaterar: En elevs behov av stöd kan tillgodoses på många olika sätt, till exempel genom att skolan gör generella, pedagogiska och praktiska anpassningar i det dagliga arbetet. Syftet med dessa anpassningar är att tydliggöra och klargöra skolans arbetssätt och metoder och undanröja eventuella hinder i lärmiljön för elever i behov av stöd. Samtidigt kommer en god lärmiljö samtliga elever till del.
Vi är också övertygade om att det är lärarnas medvetenhet om att de kunde göra så mycket mer för lärmiljön i skolan, för elever i behov av stöd, för elever i behov av särskilt stöd och för elever som bara någon gång under skoltiden har behov av stöd om man hade mer tid, var fler och omgiven av mer stödresurser.
Ärendet kan ses som en tydlig illustration av skolans arbetsmiljöproblem och skulle därför fungera bättre som stöd för mer resurser i en anslagsframställning än som en del i utbildningsnämndens svar på Arbetsmiljöverkets föreläggande. Som sådant kan det uppfattas som ett slag mot de svagaste eleverna och lärarna, som försöker leva upp till alla krav.
1. Utbildningsnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av Arbetsmiljöverkets föreläggande.
Nämnden anför därutöver följande:
Lärarna är skolans viktigaste resurs och den avgörande faktorn för om eleverna lyckas eller inte. Vi har redan påbörjat ett arbete för att minska lärarnas arbetsbörda. Genom Utbildningsnämndens svar till Arbetsmiljöverket går vi vidare med ytterligare åtgärder för att förbättra lärarnas arbetssituation.
Utöver utbildningsförvaltningens förslag ska förvaltningen ta fram exempel på beräkningsmodeller som rektor och lärare i samverkan kan använda när det anses nödvändigt för att bedöma om lärares arbetsuppgifter ryms inom arbetstiden.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 augusti 2013, dnr 13- 401/2803.
Arbetsmiljöverket har förelagt Stockholms stads utbildningsförvaltning att vidta åtgärder angående lärares arbetsmängd. Bakgrunden är att Arbetsmiljöverket har bedömt att det finns risk för att lärare vid utbildningsförvaltningens grund- och gymnasieskolor kan drabbas av ohälsa till följd av hög arbetsbelastning.
Föreläggandet är förenat med vite på 2000000 kronor om inte förvaltningen vidtar de åtgärder som Arbetsmiljöverket kräver. Förvaltningen ska senast den 2 september skriftligen redovisa vidtagna åtgärder för Arbetsmiljöverket (AV:s beslut 2013-02-20 och 2013-05-02, diarienr IMS 2012/36270).
Arbetsmiljöverkets beslut innehåller tre kravpunkter som var och en innehåller flera krav på åtgärder. Gemensamt för samtliga tre punkter är att kraven inte är helt tydliga och preciserade. Vid ett möte den 7 mars angav företrädare för Arbetsmiljöverket att kraven kan uppfyllas på olika sätt.
I tjänsteutlåtandet redovisas vilka åtgärder som utbildnings-förvaltningen har vidtagit och förslag till åtgärder. Förvaltningen redovisar även hur det systematiska arbetsmiljöarbetet har förändrats efter det att Arbetsmiljöverket lade sitt föreläggande i februari 2013. Redovisningen omfattar även ett antal bilagor.
Nedan sammanfattas de vidtagna åtgärderna.
Första kravpunkten
Första punkten i Arbetsmiljöverkets föreläggande lyder:
Ni ska se till att det skriftligen blir klarlagt för samtliga lärare och skolledare vilka arbetsuppgifter som det åligger lärarna att utföra inom ramen för respektive lärares reglerade arbetstid. Ni ska också se till att det skriftligen blir klarlagt för dem i vilken ordning lärarna ska prioritera sina arbetsuppgifter när den reglerade arbetstiden inte räcker till för alla uppgifter samt att det likaså tydliggörs vilket stöd som enskilda lärare kan erbjudas i sitt arbete.
Utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag till nya riktlinjer för att skriftligt klargöra vilka arbetsuppgifter som kan ingå i lärares uppdrag. Riktlinjerna, inklusive en checklista, är också ett skriftligt stöd för prioriteringar.
Andra kravpunkten
Andra punkten i Arbetsmiljöverkets föreläggande lyder:
Ni ska undersöka omfattningen av de arbetsuppgifter som i dag åligger lärare att utföra och bedöma riskerna för att de kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet till följd av hög arbetsbelastning. Därvid ska omfattningen av de administrativa arbetsuppgifterna särskilt beaktas. Av riskbedömningen, som ska dokumenteras skriftligt, ska det framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte.
Ni ska därefter, utifrån resultatet av undersökningen och riskbedömningen, ange vilka arbetsuppgifter som kan tas bort från eller förenklas för lärarna. Resultatet av undersökningen och riskbedömningen samt vilka arbetsuppgifter som ni kommer att ta bort från eller förenkla för lärarna, ska skriftligen redovisas till Arbetsmiljöverket.
Den centrala förvaltningen har genomfört en enkätundersökning till alla tillsvidareanställda lärare. Den har legat till grund för en riskbedömning och en handlingsplan. En åtgärd i handlingsplanen är att varje skola, inom ramen för ordinarie samverkansformer mellan arbetsgivaren och arbetstagarna, ska se över de områden där förvaltningen centralt bedömer att det aggregerade enkätresultatet visar på hög risk för ohälsa. Vid behov ska rektor besluta om att vidta åtgärder.
Generellt för alla skolor och lärare har arbetsuppgifter tagits bort eller förenklats genom beslut av utbildningsnämnden och utbildningsförvaltningen i maj 2013. Det handlar bland annat om arbetsuppgifter som Arbetsmiljöverket nämner särskilt i föreläggandet gällande grundskolan: det så kallade Stockholmsprovet i matematik, mallen för pedagogisk planering samt upprättandet av individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. För gymnasieskolan omfattade de beslutade åtgärderna enklare frånvarorapportering samt att varje rektor ska se över skolans administrativa administration respektive mötesstruktur.
Utbildningsförvaltningen lägger fram ytterligare två tjänsteutlåtanden med förslag som förväntas minska lärares administrativa börda till utbildningsnämndens sammanträde den 22 augusti. Det är tjänsteutlåtandena ”Revidering av stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan” och ”Sammanställning av regelverk samt rekommendationer för arbetet med elever i behov av stöd och särskilt stöd” som bland annat omfattar åtgärdsprogram, en arbetsuppgift som också nämns i föreläggandet.
Tredje kravpunkten
Tredje punkten i Arbetsmiljöverkets föreläggande lyder:
Ni ska se till att berörda arbetstagare och skyddsombud ges möjlighet att medverka vid genomförandet av kravpunkterna 1 och 2.
För arbetet med Arbetsmiljöverkets föreläggande har en partssammansatt arbetsgrupp skapats där skyddsombuden och representanter från den centrala förvaltningen har ingått. Gruppens uppdrag har fastställts av förvaltningens ledningsgrupp. Uppdraget har varit att ta fram underlag som skulle kunna ligga till grund för förvaltningens åtgärder och redovisning till Arbetsmiljöverket. Det uppdraget är nu avslutat. Ytterligare ett uppdrag har varit att ta fram underlag för den fortsatta utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det arbetet fortsätter till och med september 2013 då underlag ska överlämnas till Förvaltningsgruppen, som utgör skyddskommitté i förvaltningsövergripande arbetsmiljöfrågor.
För att hämta in synpunkter från berörda arbetstagare har den centrala förvaltningen genomfört den enkätundersökning riktad till alla tillsvidareanställda lärare som nämnts ovan.
Förbättrad lokal överenskommelse om samverkan
Organisationen av det systematiska arbetsmiljöarbetet vid utbildningsförvaltningen har utvecklats sedan Arbetsmiljöverket fattade beslut om föreläggande i februari 2013.
Förvaltningen och de fackliga organisationerna har i juni 2013 enats om justeringar av den lokala överenskommelsen till samverkansavtal för utbildningsförvaltningen. Justeringarna innebär att arbetsmiljöarbetet har tydliggjorts. Information om arbetsmiljön samlas nu upp från varje skola och förs vidare, via samverkansgrupp på områdesnivå, till den centrala förvaltningsgruppen och förvaltningsledningen, för att ligga till grund för beslut om eventuella förbättringsåtgärder.
Ärendet har beretts av grundskole- gymnasie- och personalavdelningarna.
Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta följande:
1. Utbildningsnämnden antar förslag till riktlinjer för Stockholms stads grund- och gymnasieskolors arbetsmiljöarbete gällande lärares arbetstid och arbetsmängd.
2. Utbildningsnämnden godkänner redovisningen till Arbetsmiljöverket över vidtagna åtgärder för att förbättra lärares arbetsmiljö.
3. Beslutet justeras omedelbart
Ordförande Lotta Edholm (FP), ledamöterna Markus Nordström (M), Karin Ernlund (C) och ersättaren Ella Bohlin (KD) framlade eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordförande ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Jan Valeskog m.fl. (S) reserverade sig mot förvaltningens förslag till förmån för eget förslag:
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut.
att uppdra åt förvaltningen att våren 2014 följa upp hur lärarna upplever att deras situation förändrats efter att stadens åtgärder för minskad arbetsbelastning genomförts.
att uppdra åt förvaltningen att återkomma till nämnden med resultatet av uppföljningen av lärarnas arbetsbelastning senast i juni 2014.
att därutöver anföra följande
Det är bra att denna genomlysning av lärarnas arbetsförhållanden har skett även om det är olyckligt att Arbetsmiljöverkets förelägganden uppfattas som otydliga, trots att gemensamma möten om detta genomförts med myndigheten.
Enkäten som genomförts hos skolpersonalen i Stockholm har en låg svarsfrekvens, det är också olyckligt. Det hade rimligtvis varit möjligt att med extra resurser sett till att denna svarsandel kunna bli betydligt högre och därmed lättare att kunna dra slutsatser av. Trots det är det allvarligt att så stor andel av de svarande anser att man har svårt att hinna med rast och vila, vilket väsentligt också ökar risken för ohälsa bland lärarna. Bland annat denna mycket centrala frågeställning har blivit mer klarlagd ifall svarsfrekvensen varit större än vad det nu blev.
Socialdemokraterna i Stockholm genomförde våren 2013 en egen lärarenkät där 1600 lärare svarade å frågor om skolans utveckling och deras egen roll och arbetssituation. Det var en dyster bild som där framtonade. 88 % av de tillfrågade lärarna ansåg att de på senare år har fått sämre möjligheter att utföra det pedagogiska uppdraget. 77 % ansåg att möjligheten att ge varje elev det stöd den behöver har blivit sämre på senare år. Den bild som Socialdemokraternas egna undersökning gett oss visar än tydligare på hur viktigt det är att Stockholm stad satsar på att ge alla lärare tid och möjlighet att göra sitt jobb.
Det är nu viktigt att åtgärder vidtas lokalt på varje enskild skola så att dessa frågor om arbetsbelastning, hälsa, mm noga kommuniceras, diskuteras och förekommande fall åtgärdas av respektive skolledning. Skolorna och rektorerna måste få det stöd de behöver i detta arbete av förvaltning och utbildningsnämnd.
Utbildningsnämnden vidtar nu ett antal åtgärder för att minska lärarnas arbetsbelastning. För att veta huruvida åtgärderna ger önskad effekt ska utbildningsförvaltningen under våren 2014 genomföra en uppföljning där lärarna ges möjlighet att utvärdera sin arbetssituation efter de genomförda reformerna. Utbildningsförvaltningens utvärdering ska återrapporteras till nämnden senast juni 2014.
att utbildningsnämnden ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att prioritera vad som är viktigt i lärarnas arbetsuppgifter enligt nedan.
att utbildningsnämnden i övrigt godkänner förvaltningens förslag till beslut.
Skolan är en politiskt styrd organisation. Utbildningsnämndens uppgift är att se till att ge skolorna och dess lärare förutsättningar för att ge alla elever den stimulans och det stöd de behöver för att kunna utvecklas optimalt. I det ansvaret ligger att man talar om vad som är viktigast i lärarnas uppgifter. Utbildningsförvaltningens uppgift är att verkställa politikernas prioriteringar. Det blir en ohållbar situation för den enskilda läraren om nya direktiv uppifrån, dvs. från rektor och i förlängningen utbildningsförvaltningen, staplas på varandra, samtidigt som inget säger vilka arbetsuppgifter som ska tas bort istället. En enskild lärare kan inte vägra att utföra ålagda arbetsuppgifter. Det är det som Arbetsmiljöverkets föreläggande handlar om. I utbildningsförvaltningens förslag till beslut skjuter man över ansvaret för att prioritera på de enskilda lärarna, arbetslagen och rektorerna, samtidigt som en minoritet av lärarna upplever att de får det stöd de behöver från sina rektorer när det gäller att
prioritera. Risken är uppenbar att situationen för lärarna inte förbättras, vilket i sin tur inte bara drabbar eleverna, utan också läraryrkets status.
Vi förstår att fördelningen av arbetsuppgifterna kan se olika ut för olika lärare. Men det är den pedagogiska samvaron med eleverna och samverkan med kollegor samt kompetensutveckling som är det allra viktigaste i lärarnas uppdrag. Övriga arbetsuppgifter måste komma i andra hand, alternativt kompenseras med minskad undervisningstid. Utbildningsförvaltningen kan med fördel, utifrån nämndens prioriteringar, skapa en modell för hur lärarnas arbetsuppgifter ska prioriteras, som utgör ett stöd för skolorna, dess rektorer och lärare. De åtgärder som vidtas för att göra lärarnas arbetsmiljö långsiktigt hållbar ska utvärderas och följas upp regelbundet samt föreläggas kommunfullmäktige. Att stadens lärare har tid och ork att ägna sig åt sitt huvuduppdrag är en angelägenhet för hela staden.
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Förvaltningen har gjort ett bra och gediget jobb med att gå igenom lärarnas arbetsuppgifter, förklara hur metoden ska gå till för att lärare ska klara av sitt arbete inom givna ramar samt genomföra konkreta ändringar i policys för att minska den faktiska administrativa bördan.
Det är riktigt att lärare är en välutbildad yrkeskår som själva ska ges förtroende att göra prioriteringar i det egna arbetet. Det är även rimligt att rektor som ytterst ansvarig för pedagogik på skolan är den som läraren ska rapportera till när läraren känner att tiden för alla uppgifter inte räcker till. För att detta ska fungera är det dock viktigt att det inte finns problem för lärare att säga till rektor att de inte hinner med. Det är möjligt att det kan upplevas svårt att berätta för sin chef att man inte klarar av uppgifterna inom sin arbetstid och det kan upplevas som att felet ligger hos en själv som lärare. Rektor är den som sätter lön, är person som kontaktas som referens vid nya jobb och det kan vara känsligt att visa att man inte hinner med om man upplever att andra hinner med samma uppgifter på jobbet. En analys rörande detta tas inte upp av förvaltningen vilket är synd då det kan bidra till fortsatt hög belastning för lärarkåren. Det är mycket viktigt att arbetsbelastningen inte bara blir en fråga för den enskilda läraren och rektor att diskutera utan att detta även görs i facklig form såsom APT-möten och med andra kollegor i de arbetsgrupper som lärarna är verksamma vid.
Utöver det finns det andra problem med rektor som kontaktperson som är viktigt att tänka på. Rektor bär inte bara ansvar för att lärares arbetssituation är hållbar som en del i det pedagogiska ansvaret med att se över lärarens arbetstid och arbetsuppgifter. Dessutom har rektor även ansvar att hålla budget. Om det finns ett strukturellt problem med att det är för få lärare, hur ser då rektors möjlighet ut att ta upp detta med förvaltningen? Här finns ett problem där både rektor och lärare, likt alla människor vill klara av sina jobb, kan känna det som ett misslyckande att säga att det inte går att göra inom de befintliga ramarna, vare sig det rör sig om tid eller budget.
Detta problem kan inte lösas genom regleringar på arbetsplatsen utan måste lösas genom politiken. Därför är det viktigt att rektorer har utrymme och känner förtroende att förvaltningen kan föra fram vilka hinder och resursbrister som finns inom verksamheten så att politiken har möjlighet att se över detta och verka utifrån informationen.
Att känna möjlighet till att kunna påverka både på sin arbetsplats och genom arbetsplatsen, då den kommunala verksamheten ger möjlighet till samhällspåverkan, är mycket viktigt både för de anställda som för kvaliteten på verksamheten. I en politisk organisation är därför en god dialog mellan anställda närmast verksamheten och politikerna mycket viktigt.
1. Utbildningsnämnden godkänner dels förvaltningens genomförandeförslag avseende om- och tillbyggnadsåtgärder i Alviksskolan, dels förvaltningens förslag till förhyrning av evakueringspaviljonger.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att beställa byggnadsåtgärderna och förhyra paviljongerna om kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner investeringen respektive förhyrningen.
3. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om godkännande att dels vidta om- och tillbyggnadsåtgärder vid Alviksskolan till en hyreshöjande kostnad om 48,5 mnkr, dels förhyra evakueringspaviljonger under 18 månader till en bedömd hyreskostnad om 5,8 mnkr per år, d.v.s. totalt 8,7 mnkr.
4. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 3 juni 2013, dnr 08-324/1589.
Hus A vid Alviksskolan är i stort behov av upprustning och modernisering. Alla tekniska installationer är uttjänta, mekanisk till- och frånluftsventilation och tillgänglighet saknas helt.
Den hyresgenererande kostnaden beräknas till 48,5 mnkr. SISAB:s kostnader för underhållsåtgärder beräknas till 32,3 mnkr. Den totala kostnaden för projektet beräknas därför till 80,8 mnkr. Tillkommande årlig hyreskostnad beräknas till 4,0 mnkr. Skolans totala hyreskostnad första året efter färdigställandet beräknas till 20,9 mnkr.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till dels om- och tillbyggnad av Alviksskolan, dels förhyrning av evakueringspaviljonger samt uppdrar åt förvaltningen att beställa byggnadsåtgärderna och förhyra paviljongerna om kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner investeringen respektive förhyrningen.
Ombyggnadsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för Alviksskolan, centrala utbildningsförvaltningen i form av administrativa avdelningen och grundskoleavdelningen samt SISAB. Ett samordnande huvudskyddsombud har på sedvanligt sätt ingått i projektets styrgrupp.
Överläggning med SISAB om offerten har genomförts. Vidare har samråd skett med stadsledningskontoret både vad avser ombyggnadsförslaget och förhyrningen av evakueringspaviljonger.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
1. Utbildningsnämnden godkänner genomförandeförslaget angående byggnation av nytt kök, matsal och undervisningslokaler samt ombyggnation av befintligt kök och matsal i Örbyskolan.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att av SISAB beställa byggnadsåtgärder om kommunstyrelsen godkänner investeringen, till en total kostnad om 60280400 kr vilket innebär en hyreshöjning år 1 om 4572524 kr.
3. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om att godkänna de byggnadsåtgärder som innefattas i förvaltningens förslag till en kostnad om 60280400 kr som innebär en hyreshöjning år 1 efter genomförandet om 4572 524 kr.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 juni 2013, dnr 10-324/592.
Med anledning av Arbetsmiljöverkets föreläggande från den 6 april 2011, som förenats med vite om 1000000 kr, föreslår utbildningsförvaltningen nybyggnation av kök och matsal på Örbyskolans skolgård. Befintligt kök och matsal svarar inte mot skolans behov vilket resulterar i att kökspersonalens arbetsbelastning är för hög. Dessutom behövs fler undervisningslokaler för att möta den förväntade elevantalsökningen i området.
Den planerade nybyggnationen innebär en ny byggnad i två plan om totalt 1 100 kvm som kommer att inrymma kök och matsal i undervåningen och undervisningslokaler i övervåningen. Befintlig köksbyggnad kommer att ställas om till undervisningslokaler samtidigt som hus F och H avvecklas för att bereda plats för nybyggnationen.
Byggnationen innebär att kökets kapacitet ökas från 250 till 700 portioner, samt att skolans elevkapacitet kommer att öka med 100 platser, från 530 till 630 elever.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen i samråd med SISAB, skolans ledning, intendent, kökspersonal och facklig företrädare. Samråd har genomförts med stadsledningskontoret.
Förvaltningen föreslår att Utbildningsnämnden beslutar följande:
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende om- och tillbyggnad av Enskedefältets skola samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med ett förslag till genomförandebeslut.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 17 maj 2013, dnr 11-324/4705.
Arbetsmiljöverket har förelagt Stockholms kommun ett vite om 5 mnkr om inte ventilationen i klassrummen i hus B vid Enskedefältets skola anpassats till dagens krav. Skolans toalettantal ska också ha ökats senast den 1 juli 2013. Fastighetsägaren, SISAB, har samtidigt erhållit ett vite om 5 mnkr som innebär ett förbud att upplåta lokalerna för skolverksamhet efter den 30 juni 2013 om inte ventilation och toaletter åtgärdats.
Eftersom evakueringsfrågan inte lösts så att B-huset kan tömmas till höstterminen 2013 godkände utbildningsnämnden den 7 februari 2013 ett förslag om att hyra ventilationsaggregat för Enskedefältets skola under läsåret 2013/2014, vilket medför att evakuering inte behöver genomföras förrän till höstterminen 2014. Beträffande toaletterna så har en toalettpaviljong ställts upp på skolgården.
Den 80-åriga skolan är i sin helhet i behov av upprustning och anpassning till dagens och morgondagens arbetsformer. Förvaltningen föreslår därför bland annat integrerade lokaler för årskurserna F-3, översyn av kök och matsal, tillgänglighetsåtgärder, säkrare skolväg samt skolgårdsupprustning.
SISAB bedömer den hyreshöjande kostnaden till 140 mnkr och den tillkommande årshyran till 10,3 mnkr. Den totala årshyran vid färdigställandet skulle då bli 19,4 mnkr.
Ombyggnaden kommer att ske under läsåren 2014/2015 och 2015/2016.
Inriktningsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för Enskedefältets skola, centrala utbildningsförvaltningen i form av administrativa avdelningen och grundskole-avdelningen samt SISAB. Ett samordnande huvudskyddsombud har på sedvanligt sätt deltagit i arbetet.
Ärendet har anmälts till kommunstyrelsens ekonomiutskott.
I samband med möten med föräldraföreningen om evakueringsförslagen har även informerats om om- och tillbyggnadsförslaget.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende om- och tillbyggnad av Enskedefältets skola samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med ett förslag till genomförandebeslut.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandebeslut om att teckna ett hyreskontrakt med SISAB avseende en paviljong i anslutning till Årstadalsskolan till en årlig kostnad om ca 1,12 mnkr.
2. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens beslut om att beställa kompletterande tilläggsarbeten i huvudbyggnaden till en uppskattad årskostnad om ca 200 tkr.
3. Utbildningsnämnden begär kommunstyrelsens ekonomiutskotts medgivande till att hyra in paviljongen i anslutning till Årstadalsskolan samt till beställningen av tilläggsarbetena.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 5 augusti 2013, dnr 13-324/5230.
Elevantalsprognosen för Årstadal visar på en ökning med nästan 300 procent för de kommande tio åren. Då den befintliga Årstadalsskolans kapacitet inte svarar mot prognosernas behov har utbildningsförvaltningen föreslagit en nybyggnation i området, se utbildningsnämnden i juni 2013. Den nya skolan kommer emellertid att stå klar först år 2018 och redan till hösten 2013 måste ca 76 nya skolplatser skapas. Förvaltningen föreslår därför att Årstadalsskolans kapacitet utökas genom en uppställning av en tillfällig skollokal i två plan, totalt 406 kvm, till en hyresökning om ca 1,12 mnkr per år.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen och grundskoleavdelningen. Under ärendets beredning har utbildningsförvaltningen samverkat med bland annat stadsbyggnadskontoret och SISAB. Samråd med stadsledningskontoret har ägt rum.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende tillgänglighetsåtgärder för de publika lokalerna i Abrahamsbergsskolan samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna om kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner investeringen.
2. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om godkännande av att tillgänglighetsåtgärder vidtas vid Abrahamsbergsskolan till en hyreshöjande kostnad om 12,4 mnkr och med ett hyrestillägg om 1,6 mnkr första året efter genomförandet.
3. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 10 juni 2013, dnr 13-324/2787.
Mot bakgrund av vad som i stadens handikappolitiska program anförs vad avser enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning i publika lokaler beslöt utbildningsnämnden den 10 juni 2010 att uppdra åt utbildningsförvaltningen att genomföra tillgänglighetsanpassningar i stadens grundskolor.
Tillgänglighetsanpassningar har därefter skett i samband med om- och tillbyggnader av skolor. Efter ett genomfört pilotprojekt kommer nu successivt tillgänglighetsprojekt avsedda enbart för åtgärder i skolornas publika lokaler att vidtas. Den första omgången består av 10 grundskolor och 4 gymnasieskolor.
Abrahamsbergsskolan är en av skolorna som nu föreslås tillgänglighetsanpassas, i detta fall med över 80 olika åtgärder. Den hyresgenererande kostnaden har beräknats till 12,4 mnkr, vilket ger en hyreshöjning om 1,6 mnkr första året efter genomförandet. Storleken på den hyresgenererande kostnaden innebär att kommunstyrelsens ekonomiutskott måste godkänna investeringen.
Inriktningsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för grundskoleavdelningen, administrativa avdelningen och SISAB.
Samråd med stadsledningskontoret har genomförts.
Inriktningsärendet för först gymnasie- och vuxenutbildnings-skolorna och därefter grundskolorna redovisades för dåvarande handikapprådet. Rådet förordade att nämnden borde överväga nivå tre med tanke på det politiska målet avseende 2010, men framhöll nivå två som en mininivå.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende tillgänglighetsåtgärder för de publika lokalerna i Björngårdsskolan samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 12 juni 2013, dnr 13-324/2788.
Tillgänglighetsanpassningar har därefter skett i samband med om- och tillbyggnader av skolor. Efter ett genomfört pilotprojekt kommer nu successivt tillgänglighetsprojekt avsedda enbart för åtgärder i skolornas publika lokaler att vidtas. Den första omgången består av 10 grundskolor och 4 gymnasieskolor
Björngårdsskolan är en av skolorna som nu föreslås tillgänglighetsanpassas, i detta fall med närmare 60 olika åtgärder. Den hyresgenererande kostnaden har beräknats till 6,6 mnkr, vilket ger en hyreshöjning om 0,8 mnkr första året efter genomförandet.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende tillgänglighetsåtgärder för de publika lokalerna i Gärdesskolan samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna om kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner investeringen.
2. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om godkännande av att tillgänglighetsåtgärder vidtas vid Gärdesskolan till en hyreshöjande kostnad om 8,7 mnkr och med ett hyrestillägg om 1,1 mnkr första året efter genomförandet.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 juni 2013, dnr 13-324/2791.
Gärdesskolan är en av skolorna som nu föreslås tillgänglighetsanpassas, i detta fall med cirka 70 olika åtgärder. Den hyresgenererande kostnaden har beräknats till 8,7 mnkr, vilket ger en hyreshöjning om 1,1 mnkr första året efter genom-förandet. Storleken på den årliga hyreshöjningen innebär att kommunstyrelsens ekonomiutskott måste godkänna investeringen.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende tillgänglighetsåtgärder för de publika lokalerna i Norra Ängby skola samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 juni 2013, dnr 13-324/2792.
Mot bakgrund av vad som i stadens handikappolitiska program anförs när det gäller enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning i publika lokaler beslöt utbildningsnämnden den 10 juni 2010 att uppdra åt utbildningsförvaltningen att genomföra tillgänglighetsanpassningar i stadens grundskolor.
Norra Ängby skola är en av skolorna som nu föreslås tillgänglighetsanpassas, i detta fall med närmare 100 åtgärder. Den hyresgenererande kostnaden har beräknats till 5,9 mnkr, vilket ger en hyreshöjning om 0,8 mnkr första året efter genom-förandet.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag om tillgänglighetsåtgärder för de publika lokalerna i Nya Elementar samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 14 juni 2013, dnr 13-324/2793.
Mot bakgrund av vad som anförs i stadens handikappolitiska program när det gäller enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning i publika lokaler beslöt utbildningsnämnden den 10 juni 2010 att uppdra åt utbildningsförvaltningen att genomföra tillgänglighetsanpassningar i stadens grundskolor.
Nya Elementar är en av skolorna som nu föreslås tillgänglighetsanpassas, med cirka 60 olika åtgärder. Den hyresgenererande kostnaden har beräknats till 7,0 mnkr, vilket ger en hyreshöjning om 0,9 mnkr första året efter genom-förandet.
Svar på remiss från kommunstyrelsen gällande motion (2012:44) dnr 328-001258/2012.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 29 juli 2013, dnr 13-333/2825.
Utbildningsnämnden har på remiss från kommunstyrelsen fått Emilia Bjuggrens (S) motion om konstgräs kring Järvafältet. I motionen framförs att förslag på att SISAB ska anlägga kulan-anläggningar (s.k. näridrottsplatser) eller liknande på sina skolgårdar i Kista, Akalla, Husby, Tensta, Hjulsta och Rinkeby som kan nyttjas av skolorna på dagarna och för spontanidrotten på kvällarna. Samt att grusplanerna kring Järvafältet som till exempel Husbytrean och Hjulsta BP ska ersättas med konstgräsplaner.
Ärendet har beretts inom lokalenheten på utbildningsförvaltningens administrativa avdelning.
att bifalla motionen.
Det är bra att förvaltningen i princip stöder denna motion. Det är viktigt att ungdomar i hela staden får bättre möjligheter att utöva idrott. Förslagen enligt motionen kommer förlänga idrottsäsongen väsentligt för barn och ungdomar i området och därmed även möjliggöra för fler att bli idrottsaktiva. Det är därför viktigt att förslagen i denna motion genomförs.
Lotta Edholm m.fl. (FP), Markus Nordström m.fl. (M), Karin Ernlund m.fl. (C)och Ella Bohlin (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Unga mår bra av att röra på sig. Fysisk aktivitet motverkar inte bara fetma och hjärt- och kärlsjukdomar utan forskning har även visat att det leder till bättre studieresultat. Tonåringar som upprätthåller vanor av god fysisk aktivitet fortsätter dessutom i högre grad att röra sig fysiskt som vuxna, med de hälsovinster som detta innebär. Genom god tillgång till idrottsytor och idrottsaktiviteter i staden kan alla stockholmare stimuleras att röra på sig och motionera mera. Staden har därför som mål att öka antalet bokningsbara idrottsytor men samtidigt ska det också finnas plats för spontanidrott.
Stockholm har i dag drygt 60 konstgräsplaner. Men efterfrågan på idrottsanläggningar ökar i samband med att Stockholm växer. Staden satsar därför på idrotten. Fotboll är den populäraste idrotten bland både tjejer och killar och ytterligare minst 10 konstgräsplaner kommer därför att anläggas de kommande två åren.
I detta sammanhang är det givetvis också viktigt att de idrottsytor som utbildningsnämnden förfogar över tillgängliggörs. Utbildningsnämnden och idrottsnämnden samarbetar därför redan med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) för att finna möjliga lösningar och åtgärder för att bättre tillgängliggöra skolidrottshallar, skolgårdar och andra idrottsytor efter skoltid. Ambitionen är att fler av idrottsytorna ska göras tillgängliga när de inte används av skolan.
Det finns därtill många goda exempel på där fler parter har bidragit med både medel och kunskap beträffande att utveckla skolgårdar, med inriktning på lek och motion, för elever under dagtid och allmänhet och föreningar under kvällstid och helger. Ett exempel är Johannes bollplan i Vasastan, som består av en konstgräsfotbollsplan, skolfriidrottsytor, innebandyplan med sarg samt basketytor. Bollplanen är belägen på skolmark men sköts av idrottsförvaltningen. Detta kan vara en framkomlig väg men det är viktigt att berörda förvaltningar ser över möjligheter till att hitta lämpliga fördelningsprinciper vad gäller såväl investeringar som drift.
Att utöka det totala utbudet av idrottsytor och konstgräsytor för motion och idrott är en prioriterad fråga för staden.
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr 326-702-2013.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 5 augusti 2013, dnr 13-400/286.
Kaj Nordquist (S) framför i en motion förslag på hur staden ska underlätta för dyslektiker. Utbildningsförvaltningen väljer att lämna synpunkter på de förslag i motionen som berör nämndens verksamheter förskola och skola.
I läroplanen för förskolan formuleras uppdraget med det läsförberedande arbetet. I stadens förskolor används olika metoder för att stimulera barnens intresse och förmåga att kommunicera genom symboler och tecken.
Förvaltningen erbjuder via uppdragsavdelningen de kommunala skolorna stöd och fortbildning när det gäller kompensatoriska arbetssätt och hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd, bland annat dyslektiker. Förvaltningens satsning med kompetensutveckling när det gäller bedömning och betyg har lett till att lärare fått utveckla sina strategier för att bedöma elevernas kunskapsutveckling fortlöpande och inte enbart genom prov och tester.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning i samråd med gymnasie- och tillhandahållaravdelningarna.
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade eget förslag och yrkade bifall till detta.
Socialdemokraterna har medverkat i beslut om att göra Stockholm till en allt mer tillgänglig huvudstad, men vi menar att staden måste fortsätta att utvecklas.
Trots många av de positiva beslut som tagits finns mycket kvar att uträtta, inte minst inom skolans värld. Om de problem som elever med dyslexi upplever i Stockholms skolor vittnar flera organisationen av dyslektiker. Det är vittnesbörd staden måste ta på allvar, och därmed agera för att förbättra situationen för elever med dyslexi.
Ett Stockholm i världsklass ska vara världsklass för alla stockholmare, oavsett om de har dyslexi eller ej. Det gäller i skolan, i arbetslivet och i det offentliga livet inom staden
Per Olsson m.fl. (MP) och Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Efter förändringarna av pengsystemet gällande tilläggsbidrag blir det särskilt viktigt att följa upp hur skolgången för elever med dyslexi påverkats. Den kompetens som förvaltningen hänvisar till inom skolstöd är förknippad med kostnader för den enskilda skolan, vilket kan, men behöver inte, medföra att sådan hjälp efterfrågas mindre som en konsekvens av förändringen av tilläggsbeloppen. Uppföljning krävs.
Svar på skrivelse från Per Olsson (MP)
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 5 augusti 2013, dnr 13-516/2553.
Per Olsson (MP) har till utbildningsnämnden överlämnat en skrivelse som behandlar vikten av att rusta skolorna för att kunna möta varje elev, oavsett behov, inom ramen för den ordinarie undervisningen så långt det är möjligt.
Förvaltningen arbetar på olika sätt för att rusta skolorna i att kunna ge alla elever det stöd som de behöver. Förvaltningen fortsätter arbetet med inkludering och att anpassa lärmiljön så att elever i behov av särskilt stöd i så stor utsträckning som möjligt ska kunna gå kvar i ordinarie verksamhet. Förvaltningen stödjer skolorna i deras arbete med elever i behov av särskilt stöd genom att ta fram rekommendationer, stödmaterial och genom olika utbildningsinsatser.
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Rektor bemannar utifrån behov en organisation för att kunna möta elever i behov av särskilt stöd, bland annat med speciallärare.
Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har berett ärendet i samverkan med gymnasieavdelningen.
1. Utbildningsnämnden godkänner ändringen av ändamål för Oscar Larssons stiftelse i enlighet med tjänsteutlåtandet.
2. Beslutet överlämnas till kommunstyrelsen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från 22 augusti 2013, dnr 13-113/5471.
Oscar Larsson överlämnade år 1941 pengar till en fond som skulle förvaltas och disponeras av folkskoledirektionen. Direktionen fattade 1962 beslutet att fondens avkastning ska gå till bidrag till en elev i grundskolan för inköp av ett musikinstrument. I samband med en genomgång av stiftelsens ändamål har stadsledningskontorets finansavdelning och juridiska avdelning samrått om möjligheten att utöka destinatärskretsen. Detta för att pengarna ska kunna fördelas på fler elever som studerar musik.
En formulering av ändamålet, som rekommenderats av stadens juridiska avdelning, bör därför vara att medlen ska användas som bidrag till ”musikstuderande ungdomar inom Stockholms stad”. Denna formulering vidgar destinatärskretsen och håller sig inom de önskemål som donatorerna föreskrivit.
Ärendet har handlagts inom förvaltningens ledningsstab.
Svar på skrivelse från Edith Ringmar (V)
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 5 augusti 2013, dnr 12-416/10040.
Edith Ringmar (V) har till utbildningsnämnden lämnat en skrivelse med frågor om skolgång för barn som vistas i skyddat boende på grund av att vårdnadshavare har skyddsbehov och därför vistas i skyddat boende.
Kommunens ansvar är att se till att alla barn får den skolgång de har rätt till. I Stockholms stad har en av de centralt placerade grundskolorna fått i uppdrag att ansvara för samordning och genomförande av särskild undervisning på de skyddade boendena. Det gäller i de fall elever på skyddade boenden inte kan gå kvar i sin ordinarie skola eller i en skola i närheten av boendet.
Av de framtagna uppdaterade riktlinjerna och stödmaterialet för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan, som behandlats av utbildningsnämnden den 22 augusti 2013, framgår hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan socialtjänst och skola för barns skolgång under vistelse i skyddat boende.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samråd med gymnasieavdelningen och ledningsstaben.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion 2013:40 ”Om införande av en HBT-policy i Stockholms stad”
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 10 juni 2013, dnr 13-400/2719.
I en motion yrkar Karin Hanqvist (S) på att staden tar fram en HBT-policy för samtliga stadens nämnder och styrelser.
Förvaltningens bedömning är att skollagens bestämmelser om arbete mot diskriminering och stadens riktlinjer för nämnder och styrelsers jämställdhets- och mångfaldsarbete skyddar de intressen som avses i motionen. Enligt 6 kap. skollagen ska skolan varje år i sin plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas i syfte att motverka diskriminering och kränkande behandling.
Ärendet har beretts av gymnasieavdelningen i samarbete med grundskoleavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsförvaltningen beslutar följande:
1. Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
En HBT-policy ska motverka och synliggöra diskriminering på grund av sexuell läggning, men det är inte det enda. En HBT-policy ska också tjäna till att öka förståelsen och kunskapen bland Stockholms stads medarbetare för att främja en god hälsa och förebygga ohälsa hos homo-, bisexuella och transpersoner. Det handlar i grunden om att öka kunskaperna hos politiker, chefer och anställda, om att se till att stadens verksamheter har hög HBT-kompetens. Det borde vara självklart i Stockholm idag.
att bifalla motionen och införa en hbt-policy i Stockholms stad.
att därutöver anföra.
En hbt-policy är i stor grad relevant för utbildningsnämndens verksamhetsområde. Elever tillbringar nästan hela sina dagar i skolan och där utvecklas tankar, idéer, funderingar och kunskap. Skolan behöver tydligt formulera att det är okej att vara hbt-person. Att skolan är ett andrum kan vara av särskild relevans för personer som lever under hedersförtryck. Det förefaller märkligt att anse att befintlig lagstiftning mot diskriminering är tillräcklig i arbetet för att förbättra situationen för hbt-personer när vi gång på gång läser om hatbrott mot hbt-personer, psykisk ohälsa och om hbt-personers rädsla för att vara sig själva.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion 2013:48 ”om inventering av förskolebarns möjligheter till utelek.”
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen på ”Motion (2013:48) om inventering av förskolebarns möjligheter till utelek.”
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 29 juli 2013, dnr 13-331/4600.
Rana Carlstedt (S) har i en motion pekat på de positiva effekterna för förskolebarn som är förknippade med möjligheterna till utelek och föreslår att stadsledningskontoret ska ges i uppdrag att kartlägga förskolornas utemiljöer.
Att göra en kartläggning av utemiljön för de över tusen kommunala och fristående förskolorna i staden är en mycket omfattande uppgift. Eftersom inga minikrav på gårdsyta finns skulle en kartläggning inte medföra att några nya krav kan ställas på anordnare. Förvaltningen menar att en kartläggning inte ska genomföras.
Ärendet är beretts inom tillhandahållaravdelningen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen på ”Motion (2013:48) om inventering av förskolebarns möjligheter till utelek.”
2. Att beslutet justeras omedelbart.
Det är märkligt att staden inte resan har en kartläggning över förskolornas utemiljöer. Det borde vara en självklarhet, då vi vet hur viktigt det är med utelek för barns hälsa såväl som kunskapsutveckling.
Miljöpartiet i Stockholms stad har tidigare föreslagit att staden ska införa ett nytt verktyg i bedömningen av skolgårdar och förskolegårdar kallat lekvärdesfaktorer. Modellen har tidigare använts i Malmö och innebär att både planerade och existerande skolgårdars värde bedöms utifrån faktorer som friyta, vegetation och omvärldsförståelse.
Svar på remiss från kommunstyrelsen av betänkandet ”Det svenska medborgarskapet” SOU 2013:29 (Dnr. 001-1091/2013).
Förvaltningen presenterade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 augusti 2013, dnr 13-611/5293.
Regeringen beslutade i januari 2012 att uppdra åt en särskild utredare att klarlägga och lämna förslag om vissa medborgarskapsfrågor. Redovisningen av utredningens överväganden och förslag rör sig inom områdena: det svenska medborgarskapets betydelse, medborgarskapsceremonier, erhållande av så kallad språkbonus samt ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga.
Förvaltningen anser att utredningens förslag är bra. Betänkandet lägger särskilt fokus på barnperspektivet och förslag som syftar till att stärka rätten till svenskt medborgarskap med betoning på barnets samhörighet med Sverige.
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
Förslaget till en språkbonus innebär i praktiken att medborgarskapet villkoras på ett sätt som Miljöpartiet tar skarpt avstånd ifrån. Förslaget blir heller inte mindre märkligt i ljuset av att Sverige som land inte har ett officiellt språk, och att då ge snabbare handläggning pga. kunskap i svenska är inkonsekvent och ogenomtänkt.
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr: 001-959/2013,”Fri att leka och lära – ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan”, SOU 2013:26.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 19 juni 2013, dnr 13-411/4870.
Betänkandet innehåller förslag om tillägg i skollagen med krav på målinriktat, systematiskt och dokumenterat arbete för barnens säkerhet. Ett nationellt rapporteringssystem ska upprättas. Syftet är att öka kunskapen på det här området som ett underlag för ett strategiskt förbättringsarbete.
Förvaltningen är positiv till betänkandets förslag men betonar vikten av att framtida regelverk inte blir begränsande för barnens möjlighet till glädjefylld lek och lärande.
Vidare bör arbetet med rapporteringssystemet utgå från att det inte ska innebära nya arbetsuppgifter eller ökade kostnader för kommunerna eller att den administrativa bördan för förskolecheferna ska öka.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens tillhandahållaravdelning.
Svar på skrivelse från Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V).
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V) om pedagogiska metoder i förskolan.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 5 juli 2013, dnr 13-453/1166.
Marina Gunnmo Grönros (V) och Edith Ringmar (V) har den 14 mars 2013 ställt en skrivelse till utbildningsnämnden om pedagogiska metoder i förskolan. I skrivelsen ställs frågor om nämndens tillsyn av den Ideella Föreningen Albatrossens förskolor.
Föreningens samtliga förskolor har varit föremål för tillsyn. Även om vissa brister har uppmärksammats i Föreningens förskolor bedömer förvaltningen att verksamheten inte bedrivs i strid mot skollagens grundläggande värderingar.
Yttrande till Skolinspektionen över åtta ansökningar gällande godkännande som huvudman för riksrekryterande utbildning vid den fristående gymnasieskolan Kulturama med följande diarienummer 21-2013: 963, 967, 968, 969, 970, 973, 974 och 975.
1. Utbildningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
2. Ärendet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 25 juni 2013, dnr 13-455/4979.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen.
Yttrande till Skolinspektionen över tre ansökningar gällande godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning vid den fristående gymnasieskolan Stockholms Idrottsgymnasium med följande diarienummer. 32–2013:577, 32–2013:584 och 32–013:588.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 25 juni 2013, dnr 13-455/4997.
Tilläggsbeloppet
Frågor ställdes till förvaltningen från nämnden rörande hanteringen och administrationen av tilläggsbeloppet. Förvaltningen redovisade för nämnden vad som hänt sedan beslutet i april.
Följande skrivelser lämnades in till utbildningsnämnden:
Skrivelse från Lotta Edholm (FP), Markus Nordström (M), Karin Ernlund (C) och Ella Bohlin (KD) om uppföljning och återrapportering av tilläggsbeloppet.
Skrivelse från Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) angående nytt system för tilläggsbelopp för elever med ett omfattande behov av stöd i grundskolan.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
Utbildningsnämnden beslutar följande:
Förelägganden med stöd av 26 kap. 10 och 27 §§ skollagen
Föreläggande förenat med vite
1. Utbildningsnämnden förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 §§ skollagen huvudmannen Förskolan Olympen AB (org.nr. 556418-7309) att vid vite av 300000 kronor senast den 31 december avhjälpa förskolans brister i enlighet med detta beslut, punkt 1 – 6 nedan.
1.1. Huvudmannen ska med stabilitet och varaktighet se till att barn ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (3 kap. 3 § skollagen).
1.2. Huvudmannen ska uppfylla skollagens krav gällande förskolechef. (2 kap. 9-11 §§ skollagen). Huvudmannen ska se till att
a. en förskolechef finns för förskolan som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt (2 kap. 11 § skollagen),
b. förskolechefen har ett sådant mandat och ansvar som ska tillfalla en förskolechef (2 kap. 10 § skollagen),
c. förskolechefen har förutsättningar att leda och samordna utbildningen och kan verka för att utbildningen utvecklas (2 kap. 9 § skollagen).
d. det finns en tydlig dokumentation för vad som gäller för ställföreträdande förskolechef och vad som ingår i uppdraget som avdelningsansvariga om sådana utses (2 kap. 10 § skollagen).
1.3. Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek så att skollagens mål kan uppfyllas (3 kap. 3 §, 8 kap. 2 och 8 §§ skollagen).
1.4. Huvudmannen och förskolans förskolechef ska se till att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver (8 kap. 9 § skollagen).
1.5. Huvudmannen ska i de fall tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23 § skollagen medges använda detta för avsett ändamål (8 kap. 23 § skollagen).
1.6. Huvudmannen ska följa bestämmelserna om registerkontroll av personal (2 kap. 31 – 33 §§ skollagen och Stockholms stads riktlinjer för fristående förskolor, avsnitt 3.4).
Om huvudmannen inte följer ovanstående beslut kan utbildningsnämnden ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite. Detta kommer att prövas efter uppföljande granskning av förskolan.
Ovanstående beslut kan överklagas i enlighet med bifogad blankett.
Övrigt föreläggande
2. För nedanstående brist som gäller förskolans höga personalomsättning kommer nämnden att bedöma om huvudmannen följt nämndens beslut genom kontinuerliga kontroller hösten 2013 och våren 2014. Slutlig kontroll och bedömning i denna fråga kommer att göras efter den 1 oktober 2014.
2.1. Huvudmannen ska vidta konkreta åtgärder som minskar förskolans personalomsättning, i syfte att förskolan kontinuerligt ska ge barn den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål och erbjudas en trygg omsorg i en god miljö (3 kap. 3 § och 8 kap. 2 och 8 §§ skollagen). Förskolans personalomsättning får under perioden 1 oktober 2013 till den sista september 2014 inte överstiga 35 %.
Anmärkningar med stöd av 26 kap. 11 § skollagen
3. Enligt 26 kap. 11 § skollagen tilldelas huvudmannen en anmärkning på grund av att förskolan inte i tillräcklig utsträckning uppfyller kraven i skollagen och förskolans läroplan när det gäller systematiskt kvalitetsarbete.
a. Huvudmannen ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap. 3 § skollagen).
b. Huvudmannen ska se till att det på förskolan genomförs ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med 4 kapitlet skollagen.
c. Bristerna i förskolans systematiska kvalitetsarbete ska vara helt avhjälpta den 30 augusti 2014.
4. Enligt 26 kap. 11 § skollagen tilldelas huvudmannen en anmärkning på grund av att förskolans miljö inte lever upp till kraven i förskolans läroplan. Förskolans pedagogiska miljö kommer att inspekteras under våren 2014.
5. Samtliga ovanstående beslut gäller omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 augusti 2013, dnr 11-453/8704.
Utbildningsnämnden fattade den 30 mars 2012 ett tillsynsbeslut där huvudmannen ålades att åtgärda de brister som uppmärksammats i huvudmannens förskola. Detta beslut har följts upp under våren 2013. Förvaltningens uppföljning visar att huvudmannen fortfarande bedriver sin förskola med allvarliga brister.
Förvaltningen har samtidigt genomfört en utredning av hur huvudmannen använt det tilläggsbelopp som huvudmannen medgivits med hänsyn till tre enskilda barn (ärendet, dnr 12-516/1961, detta ärende är sekretessbelagt). Utredningen av detta ärende visar att huvudmannen inte gett det stöd dessa barn behöver och att utbetalt tilläggsbelopp inte har använts till det som tilläggsbeloppet var avsett för. Utbetalt tilläggsbeloppet kommer att återkrävas i särskild ordning.
Förvaltningen har även genomfört tre utredningar med anledning av anmälningar som lämnats till förvaltningen; dnr 12-453/6466, 12-453/7099 och 12-453/9457 gällande huvudmannens förskola. Även dessa utredningar visar att huvudmannen inte bedriver sin förskola i enlighet med skollagens kvalitetskrav.
Ärendet med dnr 12-453/9457 förstärker allvaret i vad som framkommit i förvaltningens övriga tillsynsutredningar. Ärendet visar på hur huvudmannens bristande ansvarstagande för sin förskola drabbat enskilda barn.
Detta förslag till beslut grundas på resultaten av de tillsynsutredningar som genomförts i dnr 11-453/8704, 12-516/1961, 12-453/6466, 12-453/7099 och 12-453/9457. Utredningarna redovisas i detta beslut.
Beslutet grundas även på att huvudmannen redan den 7 juli 2009 förelagts att avhjälpa förskolans brister (dnr 09-453/2521) och att huvudmannen trots detta beslut inte avhjälpt förskolans brister med varaktighet. Utöver detta förstärks allvaret i nämndens beslut av att huvudmannens samtliga förskolor fortfarande bedrivs med brister trots tidigare påpekanden och de tillsynsbeslut som riktats till huvudmannen.
Förvaltningens sammanfattande bedömning blir därför att beslutet bör förenas med vite.
Utbildningsförvaltningen gör i detta ärende en helhetsbedömning av huvudmannens förskolas brister. Förvaltningen föreslår därför att nämnden fattar ett samlat beslut som även inkluderar beslut om föreläggande som inte är förenat med vite samt beslut om anmärkning, trots att dessa beslut kan fattas på delegation av tjänsteman.
Ärendet har beretts på tillhandahållaravdelningen på utbildningsförvaltningen.
Företräde
Bolagets VD och verksamhetsansvarig Roland Johansson, verksamhetsansvarig för område förskolor Annette Johansson och ombudet advokat Per Lindell beviljades företräde inför nämnden enligt 14§ förvaltningslagen.
Roland Johansson, Annette Johansson och advokat Per Lindell redogjorde för bolagets syn på förvaltningens förslag till beslut.
1. Utbildningsnämnden förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 §§ skollagen huvudmannen Förskolan Olympen AB (org.nr. 556418-7309) att vid vite av 300000 kronor senast den 31 december avhjälpa förskolans brister i enlighet med detta beslut punkt 1 – 7 nedan.
1.2. Huvudmannen ska uppfylla skollagens krav gällande förskolechef (2 kap. 9-11 §§ skollagen). Huvudmannen ska se till att
1.3. Huvudmannen ska höja andelen förskollärare för att säkerställa att barn får en likvärdig utbildning och att barn ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (1 kap. 9 § och 3 kap. 3 § skollagen).
1.4. Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning så att skollagens mål kan uppfyllas (3 kap. 3 §, 8 kap. 2 och 8 §§ skollagen).
1.5. Huvudmannen ska se till att det kontinuerligt i förskolan finns tillräckligt med personal så att barns säkerhet och rätt till utbildning av hög kvalitet inte äventyras.
1.6. Huvudmannen ska följa bestämmelserna om registerkontroll av personal (2 kap. 31 – 33 §§ skollagen och Stockholms stads riktlinjer för fristående förskolor, avsnitt 3.4).
1.7. Huvudmannen ska se till att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver (8 kap. 9 § skollagen).
2. För nedanstående brist som gäller instabilitet i förskolans personalorganisation kommer nämnden att bedöma om huvudmannen följt nämndens beslut genom kontinuerliga kontroller hösten 2013 och våren 2014. Slutlig kontroll och bedömning i denna fråga kommer att göras efter den 1 oktober 2014.
2.1. I enlighet med 26 kap. 10 § skollagen föreläggs huvudmannen att se till att förskolans personalorganisation har en stabilitet som medger att barn kontinuerligt ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål och att barn erbjuds en trygg omsorg i en god miljö (3 kap. 3 § och 8 kap. 2 och 8 §§ skollagen).
4. Enligt 26 kap. 11 § skollagen tilldelas huvudmannen en anmärkning med anledning av att förskolans pedagogiska arbete och miljö inte fullt ut uppfyller skollagens kvalitetskrav.
a. Huvudmannen ska utforma den pedagogiska miljön så att syftet med utbildningen kan uppfyllas (2 kap. 35 § och 8 kap. 2 och 8 §§ skollagen).
b. Förskolans pedagogiska arbete och pedagogiska miljö ska utformas så att barn ges det inflytande som avses i 4 kap. 4, 9 och 13 §§ skollagen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 augusti 2013, dnr 11-453/9312.
Utbildningsnämnden fattade den 10 maj 2012 ett tillsynsbeslut där huvudmannen ålades att åtgärda de brister som uppmärksammats i huvudmannens förskola. Detta beslut har följts upp under våren 2013. Förvaltningens uppföljning visar att huvudmannen fortfarande bedriver sin förskola med allvarliga brister.
Förvaltningen har samtidigt genomfört två tillsynsutredningar med anledning av två anmälningar som inkommit under våren 2013. Vad som hittills har framkommit i dessa tillsynsutredningar redovisas i detta beslut. Utredningarna visar att huvudmannen inte bedriver sin förskola i enlighet med gällande författningar.
Bristerna i huvudmannens förskola är allvarliga.
Allvaret i detta beslut förstärks av att nämnden i tidigare tillsynsärenden på grund av brister i andra av huvudmannens förskolor lämnat påpekanden och även tillsynsbeslut riktade mot huvudmannen och att dessa, trots tillsynsbeslut, inte avhjälpts.
Nämndens sammanfattande bedömning blir därför att delar av föreliggande beslut ska förenas med vite.