Din position: Hem > Tyresö kommun > Byggnadsnämnden > Sammanträde 2024-10-22
38 BN/2024:50
Avfallsstrateg Heidi Pintamo från enheten analys- och tillväxt informerar om kommande bygglovshantering för befintliga och nya avfallsbehållare hos stora samfälligheter i kommunen.
Bygglovschef Monica Juneheim informerade om hur föregående månad varit i verksamheten samt föregående månads statistik.
Ordförande Mikael Onegård (M) föreslår att byggnadsnämnden beslutar att informationen noteras.
Ordföranden ställer frågan om byggnadsnämnden bifaller ordförandeförslaget och finner att byggnadsnämnden bifaller det.
39 BN/2024:49
Planchef Örjan Lindbeck utbildar nämnden i handläggning och framtagande av detaljplaner.
Ordförande Mikael Onegård (M) föreslår att byggnadsnämnden beslutar att:
Ordföranden Mikael Onegård (M) ställer frågan om byggnadsnämnden bifaller ordförandeförslaget och finner att byggnadsnämnden bifaller det.
40 BN/2024:33
Den aktuella fastigheten ingår i kommunens kulturmiljöinventering för Fårdala upprättad januari 2015.
Ansökan inkom 3 juli 2024 och avser uppförande av stödmur i efterhand då stödmuren redan har uppförts och hanteras i ett pågående tillsynsärende med diarienummer BYGG 2024-000229. Då byggnadsarbeten påbörjats innan byggnadsnämnden utfärdat ett startbesked kommer en byggsanktionsavgift att tas ut. Frågan om sanktioner hanteras i tillsynsärendet. Som högst är muren 0,95 meter med en totallängd om 18 löpmeter.
Åtgärden avviker från detaljplan 95 på grund av att en stor del av muren placeras på mark som inte får bebyggas, s.k. prickmark. Avvikelsen bedöms inte vara liten eller förenlig med detaljplanens syfte och mot bakgrund av detta kan inte bygglov beviljas för åtgärden.
Bygglovsenhetens bedömning kommunicerades till sökanden den 8 juli 2024 med information om att ansökan inte kan beviljas då den ansökta åtgärden avviker från detaljplanen gällande placering på prickmark. I brevet framgår att ansökan kommer att prövas i byggnadsnämnden om sökanden inte väljer att dra tillbaka eller revidera ansökan.
8 juli 2024 inkom sökanden med en skrivelse samt foto- och kartbilagor och anför bland annat följande:
Bilderna påvisar att stödmurar redan förekommer i området och att de tomter som har störst höjdskillnad behöver dem. Fastigheten har en av de största
höjdskillnaderna i området. Ca 75% av muren är bygglovspliktig och ca 50% av totala längden avviker från detaljplanen.
Bör inte den delen kunna räknas som en liten avvikelse när hela området redan avviker betydligt mer.
Inkomna synpunkter anses vara bemöta i tjänsteskrivelsen och föranleder inget ändrat ställningstagande från bygglovsenheten.
På grund av att åtgärden avviker från gällande detaljplan har berörda sakägare beretts tillfälle att inkomma med eventuella synpunkter.
Angående bygglovsansökan för uppförandet av stödmur på fastigheten vill jag framföra följande motargument till förvaltningens förslag, samt föreslå att nämnden bifaller ansökan.
Förvaltningen har argumenterat att avvikelsen från gällande detaljplan inte är en sådan som kan tillåtas enligt 9 kap. 31b § plan- och bygglagen (PBL), då de bedömer att åtgärden inte är av liten eller begränsad omfattning och därmed inte tillstyrker bygglov.
Jag vill emellertid framhålla att stödmurens placering visserligen inkräktar på prickmark, men att denna avvikelse inte bör betraktas som väsentlig i det här fallet. Stödmurens funktion är nödvändig för att skapa en stabil och säker användning av tomten, samt för att säkerställa att fastigheten kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Detta ligger i linje med detaljplanens övergripande syfte, som är att möjliggöra en funktionell och säker bebyggelse i området.
Vidare kan vi konstatera att prickmarkens syfte är att skydda vissa områden från bebyggelse, men en stödmur, till skillnad från byggnader, har en annan karaktär. Den bidrar inte till en ökad exploateringsgrad på samma sätt som exempelvis en bostadsbyggnad skulle göra, utan har snarare en teknisk funktion som främjar en långsiktig och hållbar markanvändning.
Därför bedömer jag att den aktuella avvikelsen kan anses vara av mindre betydelse, och att bygglov kan beviljas med stöd av 9 kap. 31b § PBL, eftersom åtgärden är nödvändig för att tomten ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt.
Med detta som grund yrkar jag att nämnden bifaller ansökan om bygglov för stödmuren, trots avvikelsen från detaljplanen.
Ansökan inkom 2024-07-03 och avser uppförande av stödmur i efterhand då stödmuren redan har uppförts och hanteras i ett pågående tillsynsärende med diarienummer BYGG 2024-000229. Som högst är muren 0,95 meter med en totallängd om 18 löpmeter.
Stödmuren avviker från för fastigheten gällande detaljplan 95 på grund av att en stor del av muren placeras på mark som inte får bebyggas, s.k. prickmark.
Enligt 9 kap 31b § plan- och bygglagen (2010:900), PBL får bygglov ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte, eller åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.
Bygglovsenheten bedömer att avvikelsen inte är en sådan avvikelse och därför kan inte bygglov tillstyrkas för åtgärden.
Joakim Grimborg (KD) yrkar bifall till ordförandens förslag.
Ansökan inkom 2024-08-06 och avser montering av solpaneler på takfallen mot öst och väst i efterhand då åtgärden redan har utförts och hanteras i ett pågående tillsynsärende med diarienummer BYGG 2024-000229. Då åtgärden påbörjats innan byggnadsnämnden utfärdat ett startbesked kommer en byggsanktionsavgift att tas ut. Frågan om sanktioner hanteras i tillsynsärende.
Den aktuella fastigheten ingår i kommunens kulturmiljöinventering för Fårdala upprättad januari 2015 med bland annat följande riktlinjer.
Taken på kedjehusen i området har brant vinkel och solpanelerna kommer att vara väl synliga. Tre av kedjehusen har någon gång under 2021-2023 monterat solceller på taken utan bygglov.
Enligt 8 kap 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL ska hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag så som byggnadsmaterial, takutformning, färgsättning, form och byggnadens samspel med omgivningen. Kravet gäller alla byggnader och vid alla ändringar, såväl vid tillbyggnad som vid ombyggnad och övriga ändringar. Det som sammanlagt karaktäriserar en byggnad och dess samspel med omgivningen ska lyftas fram även i den vardagliga bebyggelsemiljön. (jfr prop. 1997/98:117 sid. 21).
Enligt 2 kap 6 § PBL gäller kravet på varsamhet inte enbart enskilda byggnader utan även hela bebyggelsemiljön. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Föreslagen åtgärd bedöms inte vara varsam och mot bakgrund av detta kan inte bygglov beviljas för åtgärden.
Bygglovsenhetens bedömning kommunicerades till sökanden den 12 augusti 2024 med information om att ansökan inte kan beviljas då den ansökta åtgärden bedöms inte vara varsam. I brevet framgår att ansökan kommer att prövas i byggnadsnämnden om sökanden inte väljer att dra tillbaka sin ansökan. Sökanden har inte bemött bygglovsenheten bedömning.
Ordförande Mikael Onegård (M) föreslår byggnadsnämnden att:
1. Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900)
2.Bygglovsavgiften för sökanden nedsattes till noll kronor.
I ärendet om bygglovsansökan för montering av solpaneler, vill jag härmed framföra följande argumentation som motsäger förvaltningens bedömning och föreslår att bygglov beviljas.
Förvaltningen har argumenterat att åtgärden inte är förenlig med varsamhetskraven enligt 8 kap. 17 § och 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (PBL), samt att solpanelernas svarta kulör är dominerande i förhållande till byggnadens och områdets rödaktiga tak, vilket anses bryta mot riktlinjerna i kommunens kulturmiljöinventering för Fårdala. De anser därför att bygglov inte bör beviljas.
Argument för bifall till bygglovsansökan: 1. Avvägning mellan kulturhistoriska värden och hållbara energilösningar: Kulturmiljöinventeringen för Fårdala lyfter fram viktiga aspekter kring bebyggelsens karaktär och enhetliga utformning. Samtidigt står vi inför en tid där samhällsutvecklingen kräver att vi väger dessa kulturhistoriska värden mot andra lika betydelsefulla intressen – i detta fall främjandet av förnybara energikällor och hållbar utveckling. Solpanelernas installation bidrar direkt till den nationella och kommunala strävan att öka användningen av miljövänlig energi, vilket är ett intresse som bör väga tungt i en samlad bedömning.
2. Moderniseringen av fastigheter: Det är viktigt att tillåta fastighetsägare att anpassa sina byggnader till modern teknik och hållbara lösningar, utan att för den skull kraftigt påverka byggnadernas ursprungliga arkitektur. Solpaneler kan ses som en nödvändig utveckling som inte bara ökar energieffektiviteten, utan även ökar fastighetens långsiktiga värde och funktion. Att tillåta sådana installationer bidrar till en balanserad utveckling av områden som har kulturhistoriskt värde, utan att helt begränsa möjligheterna till modernisering.
Samlad bedömning: Utifrån en samlad bedömning anser jag att kulturmiljöinventeringens riktlinjer bör vägas mot andra viktiga intressen, som främjandet av hållbar energi och möjligheten för fastighetsägare att anpassa sina byggnader till framtidens energibehov.
Mot denna bakgrund anser jag att bygglov bör beviljas.
Anna Pasini Frängsmyr (S) yrkar bifall till ordförandes förslag. Olof Wallentin (L) yrkar bifall till ordförandes förslag. Joakim Grimborg (KD) yrkar bifall till ordförandes förslag. David Kern (SD) yrkar bifall till ordförandes förslag.
Olof Wallentin (L) inkommer med särskilt yttrande. Joakim Grimborg (KD) inkommer med särskilt yttrande. David Kern (SD) inkommer med särskilt yttrande.
42 BN/2024:43
Fastigheten X är belägen vid Breviksmaren på Yttre Brevik och omfattas av strandskydd. Fastigheten ingår i riksintresse för kustområde och skärgård.
17 januari 2024 inkom ansökan om strandskyddsdispen. Ansökan rörde ursprungligen en komplementbyggnad med en BYA på 52 kvm, altandäck på 66 kvm och markuppfyllnad på en yta av ca 400 kvm. Bygglovsenheten bedömde att hela ytan på 518 kvm inte var ianspråktaget och sökanden inkom med reviderade förslag.
Aktuellt förslag blev komplett 2024-09-25 och innebär en komplementbyggnad på 22 kvm som ska användas som bastu med omklädning/relax/förråd och ska ersätta befintlig komplementbyggnad på 12 kvm med samma användning. Bygglov krävs för åtgärden och en ansökan har ännu inte inkommit.
Ansökan redovisar en tomtplatsavgränsning på 22 kvm som upptar byggnadens yta på marken. Minsta avstånd till strandlinjen blir ca 20 meter, vilket inte blir närmare än befintlig komplementbyggnad.
Sökanden anger att platsen är ianspråktagen av befintlig komplementbyggnad med användningen bastu med omklädning/relax/förråd och att denna avvändning har funnits sedan före 1975. Bygglovsenheten kan konstatera att byggnaden fick bygglov 1951 som en sjöbod men finner inget skäl att ifrågasätta att användningen blev den nuvarande före det generella strandskyddet inträdde år 1975.
43 BN/2024:42
16 april 2024 inkom ansökan om strandskyddsdispens avseende uppförande av komplementbyggnad med en byggnadsarea på 60 kvm samt plank på fem meter som sitter ihop med byggnaden. Åtgärderna ska ersätta befintlig komplementbyggnad och plank med snarlik storlek och mått. Ansökan redovisar en tomtplatsavgränsning på fastighetens övre västra del med en area på 2 890 kvm och med ett minsta avstånd till strandlinjen mot norr på ca 50 meter, mot öst ca 81 och mot sydöst ca 110 meter. Ärendet var komplett 2024-09-16. Bygglovsansökan för åtgärderna behandlas i ärende BYGG 2024-000161.
Sökanden anger att platsen är ianspråktagen av befintligt enbostadshus, komplementbyggnad och plank. Bygglovsenheten kan konstatera, genom att granska historiska ortofoton, att byggnaderna har funnits sedan före det generella strandskyddet inträdde år 1975 samt att byggnader fanns på platsen även år 1960.
44 BN/2024:48
Ansökan avser strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus och nybyggnad av två komplementbyggnader som avses användas som gäststuga och sjöbod. Byggnadsnämnden beslutade den 22 november 2023 att inte bevilja dispens för åtgärderna. Länsstyrelsen instämde i byggnadsnämndens bedömning avseende att neka dispens för sjöboden men återförvisade ärendet avseende tillbyggnaden och gäststugan för att nämnden ska bevilja dispens för dem samt göra en tomtplatsbegränsning.
Bygglovsenheten föreslår att byggnadsnämnden beviljar dispens för tillbyggnad av fritidshus på en yta om 22,3 kvm och nybyggnad av gäststuga med en yta om 14,7 kvadratmeter samt med en tomtplatsavgränsning på 750 kvm kring berörda byggnader.
46 BN/2024:44
Kommunkansliet föreslår att sammanträdesdatum för byggnadsnämnden för 2025 fastställs enligt förslag i tjänsteskrivelsen. Årshjulet för kommunens styrprocess beslutas i och med antagande av kommunplanen. Sammanträdesdatum för byggnadsnämnden planeras utifrån när kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har sina sammanträden. Nämnden ska beakta att ärenden som ska beslutas slutgiltigt i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige kan gå vidare utan dröjsmål till kommunstyrelsen då de fastställer sammanträdesdatum samt justering av protokoll för 2025. Ärendet bedöms inte beröra barn varför någon prövning av barnets bästa inte har genomförts. Förslaget till beslut har inga ekonomiska konsekvenser.
Handlingar som ingår i beslutet
Tjänsteskrivelse Byggnadsnämndens sammanträdesdatum för 2025.
47
Byggnadsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän enligt byggnadsnämnden delegationsordning. Fattade delegationsbeslut redovisas i bilagor.
Delegationslista, nova. Delegationslista, lex.
48
Meddelanden till byggnadsnämnden 2024, se bilagor.
Beslut 46245-2024 Beslut från annan myndighet Beslut från annan myndighet