Din position: Hem > Stockholms stad > Äldrenämnden > Sammanträde 2008-08-19
(Gruppmöten i Stora resp. Lilla Konferensen från kl. 14.00)
Noteras närvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare.
Vice ordföranden Leif Rönngren (s) utses att tillsammans med ordföranden Ewa Samuelsson (kd) justera dagens protokoll.
Anmäls att äldrenämndens protokoll 7/2008-06-10 justerats 2008-06-12.
Äldrenämndens beslut
Anmälan läggs med godkännande till handlingarna.
Inga övriga frågor anmäls. Dagordningen fastställs.
Ärende
Föreligger ärende dnr: 420-169/2008
Yrkande Ordföranden Ewa Samuelsson (kd) yrkar, med instämmande från övriga ledamöter, bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Äldrenämnden fastställer de reviderade riktlinjerna för bidragsgivning till frivilliga organisationer för äldre enligt bilaga.
Föreligger ärende dnr: 106-163/2008
Yrkande Ordföranden Ewa Samuelsson (kd) yrkar gemensamt med ledamöterna Olle Andretzky m fl (m) och Helen Jäderlund Eckardt (fp) bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Margareta Johansson (v) anmäler ett förslag till beslut och yrkar bifall till detta.
Ledamoten Eivor Karlsson (mp) anmäler ett annat förslag till beslut och yrkar bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställer förslagen mot varann och finner majoritet för förvaltningens förslag till beslut.
Äldrenämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande som svar på remissen.
Reservationer
Mot beslutet reserverar sig ledamoten Margareta Johansson (v) då hon föreslog äldrenämnden att lämna följande remissyttrande:
Äldrenämnden lämnar följande yttrande över remissen.
Kontaktcenter och tidigare beslutade Äldre direkt innebär en funktionsindelning av informationsverksamheten som rör stadsdelsnämndernas verksamhetsområden jämfört med de tidigare geografiskt förankrade medborgarkontoren. Utvecklingen motverkar den lokala demokratin genom att informationen centraliseras och att det personliga mötet blir ovanligare.
Tanken med kontaktcenter är dock i grunden bra, eftersom det har visat sig att tillgängligheten per telefon har ökat rejält i pilotverksamheterna. Det är också positivt att ärendet inte helt utesluter befintliga medborgarkontor som en del av kanalerna till allmänheten.
Däremot har utredningen inte analyserat möjligheterna att ha lokala eller regionala kontaktcenter och inte heller motiverat varför man just föreslår att det ska vara två center. Lokala eller regionala center skulle kunna kombinera ökad tillgänglighet per telefon med bibehållen möjlighet till personliga besök för dem som behöver det.
Mycket av den information som efterfrågas kräver lokal verksamhetskunskap, vilket knappast kan finnas i ett enda stadsövergripande kontaktcenter för de mjuka verksamheterna. Risken finns därför att dubbla informationskanaler byggs upp, vilket blir otydligt inför allmänheten.
Kontaktcenter ska innebära att tid frigörs för att vägleda invånare som inte har möjlighet att söka information via datorer. Det finns dock inget som säkrar att tidsvinsten verkligen används för detta eller för mer tid till strategiskt arbete som antas bli en annan effekt. En uttalad målsättning att öka antalet medborgarkontor eller ökat antal kontaktcenter skulle göra det mer trovärdigt att tidsvinsterna går till avsedda ändamål och inte till besparingar.
Mot beslutet reserverar sig ledamoten Eivor Karlsson (mp) då hon föreslog äldrenämnden att lämna följande remissyttrande:
Det är viktigt att arbetet med att öka tillgängligheten för medborgarna till stadens alla funktioner och tjänstemän är högt prioriterat. Ett kontaktcenter kan vara en god idé och ett led i detta arbete. Men det kommer inte att kunna ersätta de nedlagda medborgarkontoren. Det är också en svaghet att kontaktcentrat inte erbjuder stöd och hjälp för socialtjänstens verksamhet och omsorgen om personer med funktionshinder.
Det finns risk för dubbelarbete och ökad byråkrati i stället för förbättrad tillgänglighet för medborgarna.
Mycket av den information som efterfrågas kräver lokal verksamhetskännedom. Ett enda kontaktcenter för de mjuka, sociala verksamheterna motverkar den lokala demokratin och det personliga mötet med medborgarna.
För bästa lokala kännedom och tillgänglighet för stadsdelarnas invånare bör det finnas ett medborgarkontor inom varje stadsdel. Alternativt ett antal kontaktcenter lokalt placerade.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Leif Rönngren m.fl. (s) gör följande särskilda uttalande:
Arbetet med att ständigt öka tillgängligheten för medborgarna till stadens verksamheter måste alltid vara prioriterat. Detta övergripande mål måste också vara ledstjärna vid effektiviseringar av stadens system och verksamheter.
Vi har i tidigare ärenden haft en del frågeställningar och farhågor om att det nya kontaktcentret – Äldre direkt – som infördes i sommar inte leder till önskad effektivitet och tillgänglighet utan att det istället medför visst dubbelarbete och parallella organisationer som arbetar mot samma målgrupper. Med förslaget om kontaktcenter Stockholm ser vi liknande risker. Finansieringen ska på kort sikt lösas genom den centrala medelsreserven och på längre sikt framgår det att kostnaderna skall beaktas i budget för 2009.
Vi känner en stor oro för den ökade byråkratin som sker på den dagliga verksamheten och stadsdelarnas bekostnad i form av minskat utrymme för verksamhetssatsningar och kvalitetsarbete.
Vidare är det en stor brist att kontaktcentret inte kommer att erbjuda hjälp för socialtjänstens verksamheter och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Som förvaltningen påpekar kan detta uppfattas som otydligt för allmänheten om vissa verksamheter inte ingår i kontaktcentret.
Etableringen av både Äldre direkt och det förslagna kontaktcentret måste noggrant följas upp och utvärderas så att tillgängligheten säkerställs och byråkratin effektiviseras.
Föreligger ärende dnr: 105-29/2008
Äldrenämnden godkänner förvaltningens förslag att beslut om dagverksamhet och/eller korttidsvård vid Pensionat Hornskroken och Pensionat Kinesen ska fattas enligt 4 kap. 1 § SoL och att verksamheterna således tillämpar gällande regelverk i SoL och HSL
Äldrenämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta äldreförvaltningens förslag att beslut om dagverksamhet och/eller korttidsvård vid Pensionat Hornskroken och Pensionat Kinesen ska fattas enligt 4 kap. 1 § SoL och att verksamheterna således tillämpar gällande regelverk i SoL och HSL.
Särskilda uttalanden
Ordföranden Ewa Samuelsson (kd) gör gemensamt med ledamöterna Olle Andretzky m fl (m) och Helen Jäderlund Eckardt (fp) följande särskilda uttalande:
Verksamheten vid Pensionat Hornskroken och Pensionat Kinesen är viktiga delar av stadens stöd till anhöriga och närstående som vårdar personer med demenssjukdom eller liknande symptom över 65 år, bosatta i Stockholms stad.
Att avlösning har erbjudits utan föregående biståndsbedömning har inneburit vissa fördelar, men förvaltningens tjänsteutlåtande pekar på en rad komplikationer som inte är acceptabla. Verksamheten ska bedrivas rättssäkert enligt Socialtjänstlagen och patientsäkerheten garanteras enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Ska likställighetsprincipen kunna upprätthållas och alla i behov av avlösning beviljas likvärdiga möjligheter måste verksamheten vara biståndsbedömd.
Lika viktigt som säkerhet och likställighet är emellertid att avlösning kan ges snabbt och smidigt vid behov. Vi vill särskilt understryka betydelsen av att äldre- och handikappjouren snabbt kan bevilja insatser när det behövs. För personer som återkommande är i behov av avlösning bör biståndsbesluten vara långsiktiga och därmed inte behöva beviljas för varje vistelsetillfälle vid Hornskroken och Kinesen.
Vice ordföranden Leif Rönngren m fl (s) gör gemensamt med ledamöterna Margareta Johansson (v) och Eivor Karlsson (mp) följande särskilda uttalande:
Förändringen som föreslås innebär att staden kommer att säkerställa rättsäkerheten enligt både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Dessutom innebär förslaget att den kommunala likställighetsprincipen kommer att kunna efterlevas bättre. Biståndshandläggning är grunden för insatser enligt gällande lagstiftning.
En viktig konsekvens i och med att den föreslagna ändringen kommer till stånd är att de båda verksamheterna kommer att omfattas av både länsstyrelsens och socialstyrelsens tillsyn framöver.
Vi utgår från att övergången mellan dagens rutiner vid beviljande insatser och de framtida biståndsbedömda insatserna inte kommer att drabba de enskilda äldre som idag vistas i någon av de två aktuella kommunövergripande verksamheterna.
Föreligger ärende dnr: 106-172/2008
Äldrenämnden beslutar att som sitt svar på remissen överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen
Föreligger ärende dnr: 106-176/2008
Yrkande Ordföranden Ewa Samuelsson (kd) anmäler gemensamt med ledamöterna Olle Andretzky m fl (m) och Helen Jäderlund Eckardt (fp) ett förslag till beslut och yrkar bifall till detta.
Vice ordföranden Leif Rönngren m fl (s) yrkar gemensamt med ledamöterna Margareta Johansson (v) och Eivor Karlsson (mp) bifall till förvaltningens förslag:
Ordföranden ställer förslagen mot varann och finner majoritet för kd, m och fp förslag till beslut.
Äldrenämnden beslutar
att besluta i enlighet med stadsledningskontorets förslag samt
att därutöver anföra:
Med införandet av valfrihet inom äldreomsorgens dagverksamheter tas ännu ett steg mot en äldreomsorg som präglas av hög kvalitet, inflytande, individualisering och trygghet. Utformningen av det stöd som ges, även i form av biståndsbedömda dagverksamheter, ska kännetecknas av valfrihet. Värdighet och respekt är utgångspunkten för att äldre ska kunna leva sina liv som de själva önskar.
På några punkter skiljer sig äldreförvaltningens och stadsledningskontorets (SLK) bedömningar. Äldreförvaltningen förordar centralupphandling av dagverksamheter medan SLK ser fördelar med att stadsdelsnämnderna sköter detta när servicehusen alltjämt upphandlas av stadsdelsnämnderna och dagverksamheter ofta är belägna i eller i anslutning till servicehus.
Principiellt delar äldrenämnden äldreförvaltningens bedömning om att centralupphandling är att föredra. Men i väntan på äldreboendedelegationens slutbetänkande, regeringens följande proposition och ett avgörande om hur framtidens service- och trygghetsboende ska se ut bör inte den nuvarande upphandlingsordningen förändras.
Äldreförvaltningen föreslår också att valfriheten införs den 1 september 2009, och inte den 1 juli som SLK förordar. Med framförhållning och planering, inte minst av information och semestrar, menar äldrenämnden att det bör vara fullt möjligt att införa valfriheten redan den 1 juli. Det har dessutom budgetmässiga fördelar.
Äldrenämnden förutsätter dock att kommunstyrelsen och SLK i den fortsatta processen visar stor flexibilitet på den här punkten. Det viktigaste är trots allt att valfriheten införs och att det sker på ett ordnat och välplanerat sätt. Inte om det sker två månader tidigare eller senare.
Vice ordföranden Leif Rönngren m.fl. (s) gör följande särskilda uttalande till vilket även ledamöterna Margareta Johansson (v) och Eivor Karlsson (mp) ansluter sig:
Halva mandatperioden har nu gått. Återigen har nämnden ett ärende på bordet som handlar om införandet av nya valfrihetssystem. När tänker den borgerliga majoriteten gå från att hantera olika sorters organisations- och formfrågor, till att fokusera på innehållet, kvalitén och verksamheternas ekonomiska förutsättningar inom äldreomsorgen?
Gärna valfrihet, men först en innehållsrik och trygg vardag.
Ständiga organisationsförändringar och personalneddragningar drabbar många äldre och gör att många av dem upplever otrygghet. Lägger man dessutom till att äldreinspektörerna framhäver stora brister i de äldres vardag, utifrån den sociala aspekten, så kan vi konstatera att den borgerliga majoriteten sätter systemen framför människorna.
Förhoppningen om att valfrihetssystemet ska öka mångfalden bland dagverksamheterna är god, men med ökat utbud tillkommer också praktiska problem som behöver lösas. Att den äldre inte längre kommer att begränsas till sin stadsdel är positivt, men det innebär att den äldre numera kommer att kunna gå på en dagverksamhet i andra änden av Stockholms stad. Detta kan medföra höga transportkostnader för Stockholms stad och vi vill efterlysa en tydligare redogörelse för hur detta kommer att hanteras och finansieras.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Föreligger ärende dnr: 106-50/2008
Ledamöterna Eivor Karlsson (mp) och Margareta Johansson (v) anmäler ett annat förslag till beslut och yrkar bifall till detta.
Vice ordföranden Leif Rönngren m fl (s) lämnar ärendet utan eget ställningstagande.
Äldrenämnden beslutar att som svar på remissen överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen.
Reservation
Mot beslutet reserverar sig ledamöterna Eivor Karlsson (mp) och Margareta Johansson (v) med hänvisning till sitt gemensamma yrkande:
– att äldrenämnden föreslås besluta att bifalla motionen.
Tjänsteutlåtandet ger inte svar på de viktiga punkter som nämndes i motionen. Där föreslogs kontinuerlig uppföljning på grundval av sju preciserade punkter: Social dokumentation, aktuell biståndsbedömning, demensboendets storlek, integritet och självbestämmande, dementa och personer med fysiska sjukdomar, vistelsens längd och bristande bostadsstandard. Dessa punkter nämns inte alls i tjänsteutlåtandet.
I tjänsteutlåtandet hänvisas istället till mall för ramavtal om enstaka platser samt vård- och omsorgsboenden. Där ingår också hemtjänst, ledsagning och avlösning. Den mallen svarar inte till fullo mot de behov som de som vistas på korttidsboende har.
Socialstyrelsen som, liksom länsstyrelsen, gjorde tillsyn av vissa verksamheter vid korttidsboenden hösten 2006 och våren 2007 skrev bl.a.: ”Verksamheten vid korttidsboenden för äldre har visat sig innehålla flera riskområden. Tidigare rapporter pekar bl.a. på att korttidsboendena är en komplex verksamhet där patienterna ofta har stort sjukvårdsbehov och många aktörer delar ansvaret för patientens vård.” Detta kommenterar inte äldreförvaltningen. Denna komplexa verksamhet har inte behandlats enligt intentionerna i motionen.
Under Ärendets beredning såväl som under Äldreförvaltningens synpunkter och förslag står: ”Då enheter för korttidsvård inte är ett permanent boende anser äldreförvaltningen, till skillnad från länsstyrelsen, att enheterna inte behöver utgöras av fullvärdiga lägenheter i form av kokmöjligheter och eget hygienutrymme. Korttidsvård kan i detta avseende jämföras med sjukhusvård.”
De som vistas på korttidsboendena är idag ofta i så dåligt skick att några ”fullvärdiga lägenheter” inte är aktuellt. Varken länsstyrelsens granskning eller min motion kräver att korttidsboende ska "utgöras av fullvärdiga lägenheter" med kokmöjligheter. Däremot bör korttidsboenden i största möjliga utsträckning ha eget rum och hygienutrymme. Med boendestandard syftas i motionen på det bostadsbestånd där korttidsboendena finns inrymda.
Kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR) skriver i sitt remissvar – till skillnad från äldreförvaltningen – att korttidsboende inte ska jämföras med sjukhusvård. KPR förordar, som också framgår av motionen, att korttidsboenden i största möjliga utsträckning ska vara enkelrum med eget hygienutrymme.
Bland de sju exemplen på kontinuerlig uppföljning som föreslås i motionen fanns bl.a ”Demensboendenas storlek begränsas och säkerheten för demenssjuka tillgodoses.” Av motionen framgår att knappt hälften av de totalt 475 äldre som fanns i de granskade enheterna väntade på permanent särskilt boende. De allra flesta väntade på plats till gruppboende för demenssjuka.
Länsstyrelsen begärde även, i samband med tillsynen, in förtydligande när det gäller alltför stora demensenheter, blandade målgrupper och brister när det gäller säkerheten för de demenssjuka.
I uppföljningsmallen ”Vård- och omsorgsboenden” under Personal och ledning beskrivs dokumenterad relevant utbildning. Där står dock inget om utbildning i demenssjukdomar. Detta trots att demens är en vanlig och speciell diagnos. Eftersom tjänsteutlåtandet inte ger svar på motionens punkter utan utgår från generellt vård- och omsorgsboende via en uppföljningsmall hänvisas därför här till revisionsrapporten ”Livskvalitet på äldreboendet”.
Citat ur revisionsrapporten: ”Det finns en gap mellan de politiska ambitionerna och verkligheten för äldre på vård- och omsorgsboenden. Avsaknaden av ett meningsfullt innehåll i de äldres dag är påtaglig i flertalet av de granskade gruppboendena. Kontoret bedömer att många äldre med behov av social stimulans och stöd i sociala aktiviteter inte får detta tillgodosett i enlighet med fullmäktiges ambition. Det finns ett stort behov av att utveckla såväl måltiderna som möjligheterna till utevistelser och sociala aktiviteter.” Syftet med uppföljningsmallen är att få kunskap om vilka styrkor, svagheter och angelägna förbättringsmodeller som finns. Det borde ge anledning att se över huruvida ”Uppföljningsmall för vård – och omsorgsboenden”, som hänvisas till i tjänsteutlåtandet, täcker behoven för den komplexa verksamhet som korttidsboendena utgör.
Det vore önskvärt om det fanns en särskild mall för korttidsboenden som vore mer konkret och uppföljningsbar.
Bilaga: Utdrag ur Länsstyrelsens pressmeddelande 2007-10-04. ”Korttidsboende – tid för planering eller väntan?” Samt rapportsammandraget ”Livskvalitet på äldreboendet”.
Föreligger ärende dnr: 105-190/2008
Vice ordföranden Leif Rönngren m.fl. (s) gör gemensamt med ledamöterna Margareta Johansson (v) och Eivor Karlsson (mp) följande särskilda uttalande:
Detta ärende är efterlängtat och det har tagit lång tid att arbeta fram det. Strax efter maktskiftet lovade äldreborgarrådet att införa ett trygghetskvitto. Nu är det alltså här. Trots socialstyrelseföreskrifter från 2005, beslut i budgeten för 2007 och en beslutad gemensam överenskommelse mellan staden och landstinget den 1 november 2007 så är trygghetskvittot inte en verklighet så som den ser ut idag.
Av ärendet framgår det att det nu skall utarbetas rutiner så att behandlande läkare eller ansvariga sjuksköterskor överlämnar utskrivningsmeddelandet med uppgifter till den äldre när han/hon skrivs ut från vårdavdelningen. Ett så kallat trygghetskvitto. För att säkerställa trygghetskvittots syfte vore det enda rimliga att även utförare kvitterar insatsen.
Avslutningsvis efterlyser nämnden en sluttidpunkt då de nya rutinerna skall vara implementerade som helhet.
Föreligger ärende dnr: 119-165/2008
Äldrenämnden lägger redovisningen till handlingarna
Förebyggande hembesök för stockholmare 75 år och äldre är en viktig del av stadens skadeförebyggande arbete. Genom förebyggande hembesök kan fallskador undvikas och därmed också mycket lidande för den enskilde och stora kostnader för framförallt kommuner och landsting. Aktiva förebyggande insatser ger möjlighet till ett värdigt åldrande och också möjlighet för den som kan och vill att bo kvar längre.
Redovisningen ger ett kluvet intryck. Flera stadsdelar har insett betydelsen av förebyggande hembesök och rätt uppfattat uppdraget från kommunfullmäktige. Andra stadsdelar behöver ge hembesöken högre prioritet. Tyvärr verkar det också behöva understrykas att det just rör sig om hembesök där skaderisker i hemmiljön kan uppmärksammas. Att bjuda in till informationsmöten i samlingslokaler kan säkert ha visst värde. Men det är inte förebyggande hembesök, vilket är vad kommunfullmäktige beslutat om och anslagit medel för.
Av redovisningen framgår det tydligt att arbetet med de förebyggande hembesöken inte genomförs fullt ut i enlighet med fullmäktiges beslut. Vi har tidigare, genom interpellationer i kommunfullmäktige, uppmärksammat detta faktum. Ambitionsnivån är för låg och arbetet skiljer sig markant mellan stadens olika delar.
Särskilt illa är det att ambitionen med de förebyggande hembesöken som skulle göras tillsammans med landstinget i princip har gått om intet. Samordningen mellan huvudmännen sker endast i undantagsfall.
Vi har tidigare påtalat dessa brister. Ansvaret faller tungt på den borgerliga majoriteten som prioriterat systemförändringar framför att ge personalen goda förutsättningar att uppfylla kommunfullmäktiges mål.
Det förebyggande hälsobesöket riskerar att inte ge det förväntade resultatet om inte styrningen och uppföljningen blir bättre.
Föreligger ärende dnr: 106-168/2008
Föreligger ärende dnr: 113-213/2008
Äldrenämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag
Granskningen visar tydligt att staden har stora brister i sitt uppföljnings- och granskningsansvar. Genom våra tidigare förslag kommer rutiner för granskningar av enskilda utförare att skärpas. Detta är avgörande för att skattemedel inte skall försnillas och för att stadens äldre inte ska råka illa ut med oseriösa entreprenörer.
Juridiken gör gällande att avtal inte kan sägas upp trots de fakta som framkommit i granskningen. Detta borde leda till stor eftertanke hos den borgerliga majoriteten som till varje pris vill privatisera all kommunal verksamhet.
Äldrenämnden godkänner förvaltningens månadsrapport t o m 31 juli 2008.
Anmäls äldrenämndens handikappråd protokoll 7/2008-08-12, vilket justerats 2008-08-13.
Anmälan läggs till handlingarna.
Anmäls äldrenämndens kommunstyrelsens pensionärsråd protokoll 7/2008-08-12, vilket justerats 2008-08-13.
ü Äldreplanen upptryckt och utdelas
ü Kostpolicyn utdelas
ü Årets äldremässa ”Bra liv” äger rum 9-11 september. Äldreförvaltningen medverkar med monter för information
ü Strategen Börje Ferlander slutar för att återgå till tillsynsfrågor vid Socialstyrelsen. Ny strateg med kunskaper om kommunal hälso- och sjukvård och god stilistisk förmåga ska rekryteras
ü Inbjudan till seminarieserie för sjuksköterskor om sår och sårbehandling av svårläkta sår
ü Inbjudan till dialogseminarier om äldreomsorgens behov av utveckling – ”från ord till handling - vill du göra skillnad?”
ü Äldreomsorgsdagarna på Stockholmsmässan, Älvsjö 5-6 november 2008. Tema: Salutogen Äldreomsorg – meningsfull, begriplig och hälsofrämjande.
Uppdrogs åt förvaltningen att beställa ett antal platser för deltagande.
ü Nämnden lyckönskade vice ordföranden Leif Rönngren (s) med anledning av hans giftermål.