Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-08-26
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) justera protokollet 2004-08-30.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet 2004-06-17.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden remiss av slutbetänkandet "Äldrepolitik för framtiden, 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning" (SOU 2003:91). Regeringen beslutade 1998 att tillsätta en parlamentarisk beredning med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Beredningen har arbetat under namnet SENIOR 2005 och dess ordförande har varit biskop Claes-Bertil Ytterberg. Beredningen fick i uppgift att ha kontakt och samråd med andra utredningar som har pågått parallellt och berört äldreområdet. Beredningen avlämnade ett delbetänkande under våren 2003. Föreliggande slutbetänkande lämnades till regeringen i oktober 2003. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-06-23, dnr 504-176/2004.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle bifallas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) yrkade att förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen skulle överlämnas och i huvudsak åberopas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) framlagda förslaget.
BESLUT
Nämnden ser liksom förvaltningen positivt på förslagen i betänkandet. Möjligen är det lite för lite nytänkande. Vi är mycket positiva till att medverka i utvecklingen av äldrepolitiken, inte minst åtgärder för att öka allas möjligheter att vara aktiva och delaktiga i samhället, att alla ska få en god livskvalité.
Nämnden vill särskilt lyfta fram behovet av att i många av SDN Farstas områden, med hus byggda på 40-talet, finna ekonomiska lösningar så att hissar kan installeras. Detta för att öka tillgängligheten för alla. En ökad rörlighet på bostadsmarknaden ökar förutsättningarna för dessa lösningar. Detta kan ske genom ombyggnad/tillbyggnad av några fastigheter inom kvarteren.
Nämnden vill så långt möjligt arbeta efter kvarboendeprincipen. Denna förutsätter dock hissar, ibland annan ombyggnad och teknikstöd, flexibel och nära sjukvård och hemtjänst samt att den äldre själv anser att detta ger ett tryggt och gott boende.
Nämnden vill slutligen peka på vikten av att anhöriga som gör en stor insats i stöd till sjuka äldre ska få ett bra stöd. Detta gäller inte minst tillfällig avlastning vid behov.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
att delvis besluta enl förvaltningens tjänstemannaförslag samt att därutöver anföra följande;
Utredningen Äldrepolitik i framtiden är i sig en bred analys med fakta om framtidens äldreomsorg med ett antal punkter med förslag till förändringar. Vi moderater har inriktat vårt arbete på att identifiera och analysera hinder men också möjligheter för att på sikt skapa en långsiktig och hållbar utveckling av äldrepolitiken. Vi noterar dock med tillfredsställelse den tydliga fokuseringen på individens behov och önskemål som görs i betänkandet, vilket överensstämmer med moderat politik.Vi instämmer i flertalet av de 100 förslag som presenterats i slutbetänkandet men beklagar att utredningens majoritet inte förmått gå längre i sin ambition att konkretisera de egna slutsatserna i verkliga åtgärder - många och viktiga frågor hänvisas tillbaka till regeringen för vidare handläggning med risk för att angelägna beslut kan komma att fördröjas. Vi menar vidare att eftersom utredningen inte fått uppdrag i direktiven att ta upp huvudmannaskapsfrågorna och den framtida finansieringen av äldreomsorgen, saknas möjligheten att ta de helhetsgrepp som behövs för att pröva nya lösningar. Bl a visar långtidsutredningen i sin analys att det blir svårt att finansiera välfärdssystemet enbart via skatter, om nuvarande ambitioner skall bibehållas. Socialstyrelsen har också i uppföljningar och utvärderingar konstaterat att det inte finns några rimliga förklaringar till skillnaderna när det gäller kostnad och resurstillgång i kommunerna. Varför det är så stor skillnad i kommunerna är en fråga som sällan diskuteras. Inte heller är det möjligt att få svar på frågan om vad den offentligt finansierade vården och omsorgen kostar och hur resurserna används.Mot bakgrund av detta har vi moderater framfört att resurserna för vård och omsorg bör fördelas efter individuella behov och att pengarna bör följa de äldres val av vårdgivare i hela landet och EU. För att detta skall bli möjligt krävs att finansieringen av äldreomsorgen blir en statlig angelägenhet och att det görs en överenskommelse mellan de politiska partierna i syfte att garantera resurser till en värdig vård och omsorg.Med en sådan lösning och med en likvärdig behovsbedömning får vården av våra äldre samma förutsättningar. Utredningen har i denna fråga inte velat gå oss till mötes.Rätt att välja boende är en självklarhet för oss moderater - vi vill ha fritt vårdval över hela landet för de som behöver vård och omsorg.När det gäller service i hemmet menar vi att utredningen lagt ner ett stort och gediget arbete på att få fram konkreta förslag till lagändringar, men detta blev för komplicerat och dessutom så ofördelaktigt ekonomiskt pga momsreglerna att det i princip blir helt ointressant för både kommunen och för den enskilde. Nuvarande momsregler innebär ju att moms ska tas ut om inte servicetjänsten hars behov bedömts. Utredningen har därför endast föreslagit att försöksverksamhet för service i hemmet inom nuvarande lagstiftning görs.Vi vill se möjligheterna och menar att det måste vara möjligt att pröva en försöksverksamhet utanför nuvarande lagstiftning för de kommuner som vill pröva nya former för service i hemmen."
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) till förmån för eget yrkande.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden remiss angående "Förslag till strategi för Stockholms vattenarbete år 2004-2015". Arbetet med ett nytt vattenprogram, Vattenprogram för Stockholm 2000, har pågått sedan 1999. Vattenprogrammet består av tre rapporter, varav två tidigare avrapporterats till kommunfullmäktige. Arbetet med strategin, rapport 3, påbörjades inom Projektgruppen för Stockholms sjöar och vattendrag. Under sista halvåret har arbetet förankrats genom ett processinriktat arbetssätt enligt principen om samverkan, med stadens förvaltningar och bolag som primära målgrupper i en gemensam lärande- och beslutsprocess. Organisationen har utgjorts av styrgrupp, projektledning, strategigrupp, arbetsgrupp samt en processledningsfunktion. Stadsdelsförvaltningarna har formulerat ett gemensamt yttrande vad gäller generella synpunkter på förslaget. Farsta stadsdelsförvaltning har yttrat sig om de vattenområden som gränsar till det egna stadsdelsområdet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-07-02, dnr 310-278/2004.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) yrkade att förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen skulle överlämnas och åberopas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) förklarade att han inte tar egen ställning till ärendet.
Nämnden vill understryka att vi har underbara sjöar i Farsta – både Drevviken och Magelungen. Vi måste gemensamt kämpa för dessa. Föra en dialog, prioritera åtgärder samt se till att vi får resurser!
Det är våra gemensamma skattepengar vi använder så vi är skyldiga hushålla med dem. Vi måste veta vad vi gör, att det leder till förbättringar i hela sjösystemet, inte enbart i en enstaka vik. Detta är ett långsiktigt arbete. Vi måste ha en helhetssyn så att vi bygger en ekologiskt hållbar storstad för oss och för våra barn.
Viktigt att förebygga, komma åt källorna till problemen. Rena dagvattnet, bygg rening för alla avlopp, förhindra påverkan från tipparna, åtgärda Kräppladiket, i nära samverkan med grannkommunerna.
Vi ska arbeta vidare med programmet för rekreation som bygger på Ekopark Syd idén. Bl a gäller det bad, möjlighet till strandpromenader även för funktionshindrade. Sjöarna och stränderna ska vara attraktiva och tillgängliga för oss som bor runt dessa! Vi har mycket kvar att göra, detta program är dock ett bra steg mot målen. Nämnden ska fortsätta detta arbete i nära samverkan med alla intresserade medborgare och deras föreningar.
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden remiss angående organisationsöversyn av gatu- och fastighetskontoret. Stadsdirektören har av kommunstyrelsen fått uppdraget att genomföra en översyn av gatu- och fastighetskontoret. Som konsultstöd har företaget Solving Bohlin & Strömberg engagerats. Enligt utredningsdirektiven betonas att "möjligheterna till rationaliseringar, ökad transparens och effektiviseringar skall analyseras och beaktas". Utredningen har analyserat fyra principiella huvudstrukturer och förordar en modell som består av en trafik- och exploateringsnämnd med två förvaltningar, trafik- respektive mark/exploateringsförvaltningen. Trafikförvaltningen skulle enligt förslaget få det totala ansvaret för drift och underhåll av gator, torg och allmänna platser, vilket skulle innebära att det ansvar som stadsdelsförvaltningarna har idag för vinterväghållning och barmarksrenhållning återgår till fackförvaltningen. Vidare skulle stadsdelsförvaltningarna enligt förslaget få utökat ansvar för huvuddelen av parkverksamheten, d.v.s. inte som idag enbart ansvaret för drift och underhåll, utan även för reinvesteringar och investeringar. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-07-20, dnr 300-316/2004.
Nämnden ser kopplingar till SPO-utredningen som fortfarande är under beredning, vi har därför svårt att ta ställning till detaljer i den remitterade utredningen.
Nämnden anser principiellt att så många frågor som möjligt ska behandlas decentraliserat, så nära medborgarna som möjligt. Nämnden anser vidare att det är viktigt att koppla ihop investering, genomförande och drift då dessa påverkar varandra, alltså bör de ligga inom samma nämnds ansvarsområde. Ansvarsfördelningen ska även vara enkel att förstå för medborgarna, de bör i första hand få hjälp med allt av sin stadsdelsnämnd. Slutligen vill nämnden understryka vikten av att om upphandling sker ha flera alternativ att välja mellan, kostnadsutvecklingen inom området är mycket oroande.
Farsta stadsdelsnämnd har anmodats lämna synpunkter/önskemål inför gatu- och fastighetskontorets utarbetande av förslag till verksamhetsplan för 2005. Som underlag för stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande har använts den sammanställning av önskemål om åtgärder inom Farstaområdet som stadsdelsnämnden redovisade i samband med remissbehandlingen av gatu- och fastighetsnämndens verksamhetsplan för 2004. Enligt gatu- och fastighetskontorets önskemål ska förslagen prioriteras efter angelägenhetsgrad. Stadsdelsförvaltningens förslag till önskemål och prioriteringar redovisas i form av en separat förteckning med kommentarer. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-07-30, dnr 102-371/2004.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) yrkade att förvaltningens tjänsteutlåtande med bifogad förteckning jämte en tilläggstext som svar på remissen skulle överlämnas och åberopas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Nämnden vill för det första understryka att medborgarna i Farsta har många synpunkter och idéer som rör GFN:s område. Vi behandlar en del av dessa inom ramen för Stadsdelsförnyelsen. Dessa förslag kommer att tas upp när de är färdigberedda. Ett exempel på ett problem som länge diskuterats utan att lösas är Stieg Trenters torg vid Farsta strand. Nämnden är mycket angelägen om att GFN och vi snarast hittar lösningar så att problemen är ur världen till våren 2005. Vi är också angelägna om att GFN gör vad den kan för att få byggbolagen att bygga vid Larsboda så att Ågesta Broväg kan förbättras.
För det andra vill nämnden prioritera åtgärder i Fagersjö. Det är den stadsdel inom vårt område som behöver mest. Det finns ingen fungerande service där numera, inte ens en postlåda! GFN kan bidra med busshållplatser vid Lidl. Åtgärder enligt stadens vattenprogram måste ske så att Magelungen förbättras. Då ska även baden utredas, ett bra bad ska finnas vid Fagersjö till sommaren 2005.
För det tredje finns förvaltningens lista samt andra önskemål nämnden noterat. Bland dessa bl a att gångtunneln vid Hökarängens södra utgång åtgärdas så att belysningen förblir lysande och klotter förhindras. Vidare en hållplatskur vid Ullerudsbacken. Infartsparkering i två plan vid Gubbängens centrum. Marieborgs båtklubbs hus behöver rustas och få el indragen, finns i stolpe nära. Bad vid Farsta strand samt iordningställande av sandbadet vid Farstanäset.
4. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
Stadsbyggnadskontoret har till Farsta stadsdelsförvaltning remitterat ett förslag om ny bostadsbebyggelse norr och öster om Kvickenstorpsskolan/Kvickensvägen. I förslaget anges att flerfamiljshus med totalt ca 130-160 lägenheter med hyresrätt avses, men hustyper eller exakta lägen för byggnaderna har inte angetts. Då den tänkta bebyggelsen tar naturmark i anspråk, föreslås s.k. grönytekompensation i form av utveckling av våtmark och andra åtgärder norr om området. Parkering bedöms av kostnadsskäl komma att ske i form av markparkering med 0,7 platser per lägenhet. Med största sannolikhet kommer det att finnas behov av en ny barnstuga i det nya bostadsområdet. Enligt tidsplanen för projektet kan byggstart ske tidigast våren 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-07-29, dnr 302-298/2004.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) yrkade att nämnden som svar på remissen skulle överlämna och i huvudsak åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle bifallas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade att stadsbyggnadskontorets förslag skulle avstyrkas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget.
Nämnden är mycket angelägen om fortsatt och snabbt bostadsbyggande då alltför många Stockholmare saknar bostad. Inom vårt stadsdelsområde har många markanvisningar lämnats, det pågår mycket planeringsarbete. Vi ser fram emot när även byggbolagen tar sitt ansvar och bygger på dessa ytor.
Vi har konstaterat att SMÅA har byggt parhus utmed Kvickensvägen, inflyttning pågår fortfarande. Vid planeringen har marken varit detaljplanelagd som parkmark. SMÅA har 2001 begärt att få bygga mera men fått avslag av staden med motiveringen att resterande mark behövs som parkmark, att det finns värdefulla naturvärden. Detta torde inte minst gälla Skönstaholms våtmark som bedöms vara ekologiskt värdefull.
Nu har nya planer presenterats vilka innebär att det ska byggas 130-160 lägenheter i flerfamiljshus i omedelbar närhet till de nya parhusen. Stadsdelsförvaltningen understryker att förlusten av öppen naturmark samt de nybyggda husen ställer stora krav på byggnadernas estetiska kvalitéer samt åtgärder i kringliggande miljö. Vissa uppgifter tyder på att delar av det planerade området har besvärliga grundförhållanden i form av lera. Det planerade nybygget avses att anvisas efter en markanvisningstävling där en förutsättning för att få vara med och tävla är att hyran hålls låg.. Kvalitetskraven och åtgärdskraven enligt ovan torde dock driva upp kostnaden. Vid den föreslagna exploateringen bör även Skönstaholms våtmark rustas upp, vilket ytterligare fördyrar projektet.
Vägverket har pekat på risken för bullerstörningar från Nynäsvägen med 56 000 fordon, varav 5 200 lastbilar, samt svårigheterna att komma ut från Kvickensvägen till Farstavägen med 12 000 fordon. De anser att det är bättre att om bygge ska ske, bygga småhus för att utfarten till Farstavägen ska fungera.
Nämnden avstyrker förslaget om bygge av 160 lägenheter i flerbostadshus på den nu föreslagna platsen av ovan redovisade skäl. Nämnden vill i stället föreslå att småhusbebyggelsen fortsätter på denna plats, gärna i form av hyresradhus. Nämnden förslår vidare att lägenheter i flerbostadshus planeras som en förlängning av Lingvägen, med utfart åt det hållet samt på den obebyggda marken mellan skolan och Pepparvägen, helst på bägge sidor om vägen upp mot gångvägen som går vidare utmed tunnelbanan. Om möjligt bör markanvisningstävlingen omfatta denna mark i stället för den nu föreslagna.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att därutöver anföra:
Den del av Farsta som nu planerar att bebyggas är en otillgänglig, oanvänd och oskön plats. Bebyggelse har därför flera gånger föreslagits i olika sammanhang. Vi är därför positiva till viss bebyggelse och känner inte att miljövärdena just på denna plats har ett så högt värde att de bör framkalla några restriktioner vad gäller byggande.
Vi ställer oss negativa inför att det ska vara just hyresrätter i detta område. Farsta har ett rikt bestånd av hyresrätter och för att säkra en blandad bebyggelse är det snarare andra upplåtelseformer som borde prövas.
Att endast planera för 0,7 parkeringar per lägenhet är på tok för lite för ett ytterstadsområde som Farsta.
Ovillkorligen måste samråd och godkännande ske av nyinflyttade i det angränsande området."
att avstyrka stadsbyggnadskontorets förslag
att därutöver anföra
Förslaget strider mot gällande detaljplan. Den föreslagna grönytekompensationen blir en dålig ersättning för den natur och parkmark som försvinner. Farstas lägenhetsbestånd av många små lägenheter kommer att tillföras ytterligare små lägenheter som därmed förstärker pågående segregation. Farsta är de små lägenheternas förort. Bostadsbeståndet i intilliggande Hökarängen består till 90 % av hyresrätter (max tre rum och kök). Det finns ett stort behov av andra boendeformer i området. Byggnation av nya fastigheter utmed Kvickensvägen pågår och de nya fastighetsägarna har betalat omkring två och en halv miljon kronor var för sitt nya boende under givna förutsättningar såsom fastlagd detaljplan, att unik miljö och natur skall bibehållas, att skogen skall finnas kvar som bullerskydd mot Nynäsvägen. Förslaget innebär att man i stället får en krans av höga hyreshus runtom."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden en motion från Désirée Pethrus Engström (kd) om förbättring av situationen för våldtagna kvinnor. Motionsställaren utgår från en undersökning om situationen för våldtagna kvinnor i Sverige och föreslår att ett projekt startas av socialtjänstförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag och i samverkan mellan polis, åklagare, socialtjänst, kvinnojour m.fl. för att förbättra situationen för våldtagna kvinnor samt att kommunstyrelsen avsätter medel i budgeten för kommande år för ett sådant projekt. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-09, dnr 500-201/2004.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att motionen skulle tillstyrkas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anslöt sig till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) framlagda förslaget.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Bertil Fredriksson (kd) och Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
att tillstyrka motionen
Samtliga remissinstanser påpekar vikten av att med oförminskad kraft verka för att förbättra situationen för våldtagna kvinnor och kvinnor som utsatts för annan typ av våldsrelaterade brott. Många kvinnor är nöjda med det psykosociala mottagandet i staden. Problemet är att brotten sällan leder fram till åtal och att kvinnor i många fall inte tycker att det är någon idé att ens anmäla våldtäkten. Ett projekt där man samordnar polis, åklagare, socialtjänst och kvinnojour, Teamet för våldtagna kvinnor med flera borde därför vara en rimlig åtgärd. Där kan man tillsammans ta fram riktlinjer och handlingsplaner för hur man på bästa sätt kan se till att kvinnan som anmäler våldtäkt eller misshandel får en rättssäker behandling. Att starta ett projekt av det här slaget gör att frågan kommer få ett större fokus än vad den har idag. Socialtjänstnämnden bör därför ges i uppdrag att fullfölja motionens intentioner. Att anordna ett seminarium med berörda instanser kunde vara en början för att få igång en bredare dialog och ett starkare samarbete."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden ovanstående remiss. Kommunfullmäktige beslutade under 2003 att inrätta en arbetsmarknads- och integrationsberedning under kommunstyrelsen. I beredningens uppgifter ingår bl.a. att utveckla stadens arbetsmarknadspolitik. Beredningen har i kommunfullmäktiges beslut om budget 2004 fått i uppdrag att lämna förslag till riktlinjer och nyckeltal på arbetsmarknadsområdet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-17, dnr 500-275/2004.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens svar på remissen i huvudsak skulle godkännas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Att i huvudsak godkänna förvaltningens svar på remissen
Att därutöver anföra
Förslaget till arbetsmarknadspolitiska riktlinjer för Stockholms stad är ett dokument som frossar i högtidliga fraser och önskemål men som helt saknar konkreta och mätbara idéer för att uppnå målen. Sida upp och sida ner återkommer ord och fraser som att skapa goda förutsättningar, tillvarata kompetens, samverka, träffa lokala överenskommelser, kommunintern samverkan, kompetensutveckla, öka mångfalden, anpassa osv.
Utvecklingen under innevarande mandatperiod har dessutom gått i motsatt riktning. När målet är att minska arbetslösheten och bidragsberoendet har läget försämrats. Idag är betydlig fler arbetslösa och bidragsberoende än för två år sedan. Orsaken till den negativa utvecklingen är att vänstermajoriteten inte begriper, eller vill begripa, vilka drivkrafter som genererar nya arbetstillfällen, tillväxt och viljan att ge sig ut på arbetsmarknaden.
Vi har vid upprepade tillfällen påpekat det orimliga i att först besluta om den värsta skattechocken modern tid och sedan bli förvånad när resultatet blir ökad arbetslöshet och ökat bidragsberoende. Sambandet är självklart. Lägger man till skatteutjämning och det faktum att de boende i stockholmsregionen betalar 45 procent av alla statliga inkomstskatter är det inte konstigt att tillväxten är usel.
Receptet för minskad arbetslöshet och minskat bidragsberoende heter sänkt skatt, minskade pålagor från den socialdemokratiska regeringen och motprestationer i form av arbetsinsatser eller utbildning vid bidragsmottagande."
Revisionskontoret har för yttrande överlämnat ovanstående rapport till Farsta stadsdelsnämnd. Revisionen har under åren 2001-2003 granskat barnomsorgen (förskolan) i Stockholms stad. Resultaten av dessa granskningar finns redovisade i tidigare rapporter. I föreliggande rapport redovisas granskningen av fritidshemmen. I denna granskning har främst ingått en stor enkätundersökning med syfte att ta reda på hur personal och föräldrar ser på situationen vid fritidshemmen. Syftet har också varit att med utgångspunkt i enkätsvaren bedöma om lagens krav och stadens mål och ambitioner för verksamheten är uppfyllda. Resultaten av personal- och föräldraenkäten ger enligt revisorerna en mycket oroande bild av fritidshemsverksamheten i Stockholms stad. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-02, dnr 104-277/2004.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde ett särskilt uttalande, till vilket ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anslöt sig.
Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Bertil Fredriksson (kd) och Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
"Revisionskontorets rapport riktar kritik mot bland annat gruppernas storlek, personaltätheten och möjligheterna till lugn och avskildhet. Enligt kontoret är det till och med tveksamt om stadens fritidshem klarar att leva upp till de krav som specificeras i de nationella och kommunala styrdokumenten.
Förvaltningen kommer med en rad tänkvärda och bra förslag till hur verksamheten kan förbättras. Dessa förslag bör genomföras.
Genomgående får de fristående fritidshemmen bättre betyg än de kommunala. Personalen i de fristående fritidshemmen upplever i högre grad än den kommunala att barngrupperna är lagom stora och att barnen får tillräcklig uppmärksamhet. Andelen högskoleutbildad personal på de fristående fritidshemmen är dessutom högre.
För att höja kvaliteten i den kommunala skolbarnsomsorgen måste andelen högskoleutbildad personal höjas. Det är endast genom ge utbildade lärare ansvaret för den pedagogiska verksamheten som fritidshemmen kan nå upp till de krav och rekommendationer som ges i statens styrdokument."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden ovanstående remiss. Utbildningsnämnden fick i stadens budget för 2004 i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda förutsättningarna för införandet av schabloner för grundskoleverksamheten med avseende på elever med fysiska funktionsnedsättningar i de s.k. FH-klasserna i Alviks-, Skanskvarns- och Österholmsskolan, där anpassad undervisning i särskilda undervisningsgrupper bedrivs för elever med hörselskador respektive rörelsehinder. Även Manillaskolans förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för stockholmselever berörs till viss del av utredningen. En förutsättning för utredningen är att ett förslag till nytt system inte får medföra ökade kostnader. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-06, dnr 400-333/2004.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m), vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens förslag till beslut skulle godkännas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
1 Att godkänna förvaltningens förslag till beslut
2. Att därutöver anföra följande:
En övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem för elever med fysiska funktionsnedsättningar får i vart fall inte leda till nya kraftiga nedskärningar. Förslaget måste därför, om det genomförs, kompletteras med en tydlig analys av vilka konsekvenser detta skulle få för berörda elever."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden ovanstående remiss. Utbildningsförvaltningen fick i juni 2003 utbildningsnämndens uppdrag att i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram ett förslag till schabloniserat resursfördelningssystem för drift av särskoleverksamheten i Stockholm. Samtidigt fick utbildningsförvaltningen uppdraget att se över bidragen till fristående skolor. I förslaget till schabloner är den ekonomiska utgångspunkten den sammanlagda budget som nuvarande system ger upphov till. Beräkningarna har utgått från de schabloner som idag finns för grundskolan generellt. Därtill har lagts en resursförstärkning. Storleken på detta belopp är beroende av vilken av fem föreslagna behovsgrupper eleven bedömts tillhöra. Grundskoleschablonen och resursförstärkningen bildar sedan tillsammans den totala schablon som ska utbetalas per elev i särskolan. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-06, dnr 400-335/2004.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Att som svar på remissen anföra
Socialdemokraterna har under de senaste åren visat en stor motvilja mot särskolan, bland annat genom kraftiga nedskärningar i särskoleverksamheten i Stockholm. En övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem för särskoleverksamheten i Stockholms stad får inte leda till nya kraftiga nedskärningar. Utbildningsförvaltningen bör därför återkomma med en tydlig analys av vilka konsekvenser detta skulle få för särskoleverksamheten."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden ovanstående remiss. Kommunstyrelsen har uppdragit åt kulturnämnden att utarbeta ett förslag till kollopolicy för Stockholms stad. En arbetsgrupp bestående av representanter för tre stadsdelsförvaltningar och stadsledningskontoret samt en sociolog, som utvärderat kolloverksamheten i Stockholm 2001-2002, har handlagt ärendet. I detta ges en historik, en nulägesbeskrivning samt förslag till mål och riktlinjer för sommarkoloniverksamheten. I uppdraget ingår att se över hur informationsspridning , utbud, tidsperioder och former för kollo kan utvecklas för att bättre nå invandrarbarn och ekonomiskt svaga grupper. Kommunstyrelsen uttrycker det som angeläget att kollos integrerande funktion förstärks. Likvärdiga urvalskriterier ska gälla för hela staden. Likaså bör kvalitetskontrollen av entreprenörerna skärpas. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-08-06, dnr 407-334/2004.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens svar på remissen i huvudsak skulle godkännas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad han föreslagit.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
att i huvudsak godkänna förvaltningens svar på remissen
att därutöver anföra:
Det är värdefullt att sommarkolloverksamheten nu ska få gemensamma riktlinjer. Dock framstår det som märkligt att inriktningen dels är att alla ska få plats, dels att urvalskriterier föreslås. Om alla som söker får plats på kollo finns ju rimligen inget behov av urval. Det är viktigt att barn som kommer till kollo inte skiktas beroende på social bakgrund utan att integrationsperspektivet får vara tydligt. Kolloverksamhet som enbart skulle rikta sig till barn från socialt tunga miljöer kräver specialutbildad personal och betydligt högre personaltäthet.
Av utvärderingen framkommer att många barn och föräldrar önskar längre perioder. Kortare perioder har dock den fördelen att fler kan erbjudas plats varför perioderna inte bör förlängas. Den arbetsgrupp som deltagit i utarbetande av förslaget ville inte förlänga perioden utan ville prioritera att fler barn ska få åka.
En annan aspekt på kolloperiodens längd berör de föräldrar med utländsk bakgrund som i dagsläget är tveksamma till att sända sina barn på kollo. Det finns en rädsla att barnen kan utsättas för oönskat inflytande under kollovistelsen. Det motståndet lär snarast öka om kolloperioden förlängs.
Under en stor del av barnens tid träffar de inte sina föräldrar. Mer tid med barnen är ett önskemål i de allra flesta familjer. Av det skälet bör staden pröva "familjekollo" där barn och deras föräldrar tillsammans kan spendera en vistelse på kollo. Det är rimligt att det avser familjer där den ekonomiska situationen inte medger semesterresor o dyl. Föreningen "Makalösa föräldrar" ordnar sådana till självkostnadspris och det brukar vara mycket uppskattat att få göra saker tillsammans som dessa familjer inte annars skulle ha möjlighet till."
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut. I ärendet redovisas budgetläget per den 31 juli 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 103-101/2004.
Ordföranden Tomas Rudin (s) meddelade att den tidigare aviserade planeringsdagen för nämnden den 24 september flyttas till den 19 oktober. Under denna dag får bland annat beredningarna tillfälle att redovisa sina arbeten.
Ersättaren Britt-Marie Wahlin (s) väckte en fråga med anledning av en tidningsartikel om barn som vistas på dagis när föräldrarna är lediga från sina arbeten. Frågan gällde i vilken utsträckning det förekommer inom förvaltningen och om det upplevs som ett problem. Förvaltningen har, utan tillgänglig statistik, märkt en förändring som innebär att vissa barn vistas längre tid på dagis under sommaren. En kortare diskussion följde.
Ledamoten Gunnar Sandell (s) väckte en fråga med utgångspunkt i det påstådda förhållandet att vissa nämnder ser till att ha många obehöriga lärare för att hålla kostnaderna nere. Frågan gällde om sådant förekommer i Farsta stadsdelsförvaltning. Förvaltningen svarade att få obehöriga lärare finns i stadsdelsområdet och att många behöriga söker till utlysta tjänster.
Frågor väcktes om barnkultur, bristfällig parkskötsel, väntetider till dagis, kompetensmedel till vårdpersonal, fördelning av medel till flyktingmottagande m.m.
Ledamoten Lennart Isacsson (m) väckte en fråga om arbetsgruppen för den beslutade översynen av riktlinjerna och bidragsvillkoren gällande organisationer verksamma inom äldre- och handikappomsorgen. Frågan gällde om arbetet påbörjats. Ersättaren Anita Fehrnström (s) svarade att nämndens äldreberedning tar upp frågan vid sitt möte den 9 september.
Ingen information förelåg.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anmälde en skrivelse, "Oroande ökning av MRSA", till förvaltningen för beredning. Skrivelsen utgör bilaga 1 till detta protokoll.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
____________________
Sluten del av sammanträdet
§§ 155-156
BILAGA 1
Protokoll 2004-08-26
§ 154
Oroande ökning av MRSA
Smittskyddsenheten på socialstyrelsen är oroad över den ökande spridningen av multiresistenta stafylokocker, MRSA. I en artikel i Svenska Dagbladet den 19 augusti har antalet fall ökat de senaste åren och 2004 ser ut att bli ett rekordår, inte minst inom äldrevården. T o m juli har 370 fall anmälts och den största ökningen är i Stockholm. Bara under juli månad gjordes 166 anmälningar.
Ett nytt handlingsprogram mot smittan antogs så sent som i våras, men smittspridningen fortsätter. Enligt Svenska Dagbladet vet smittskyddsenheten ännu inte säkert vad som ligger bakom den fortsatta smittspridningen, om det kan vara nya stammar och nya smittkällor och i väntan på en ny rapport om läget, arbetar enheten för högtryck. Tätare inspektioner på alla nivåer i vården och nya striktare regler för hur hygienen ska skötas införs.
I artikeln framkommer vidare att smittskyddsenhetens chef ser bristen på kunskap inom hemtjänsten som ett stort problem i detta sammanhang. "Äldre skuffas mellan olika vårdenheter och personalens kunskaper är ofta bristfälliga. Handhygienen är eftersatt och skyddskläder saknas ofta helt."
Trots att Stockholms stad sedan i maj i år börjat utbilda hemtjänstpersonal i dessa frågor, beskrivs smittsituationen som oroande.
Vi vill därför uppdra åt förvaltningen att till nästa nämnd lämna en redogörelse för smittsituationen i vår stadsdel under 2004, vilken utbildning nyanställda får i frågan, om arbetslagens bestämmelser om skyddsutrustning efterlevs samt om och hur de nya skärpta hygienreglerna implementeras hos personalen.
Stockholm 2004-08-26
Birgitta Holm (m) Eva Gottfridsdotter Nilsson (m)
Cecilia Nordenfelt (m) Arne Fredholm (m)
Lennart Isacsson (m) Peter Lindén (m)