Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2006-03-23
Program: Information om planeringen för äldreboenden i Östra Söderort.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) justera protokollet den 29 mars 2006.
Anmäldes justerade protokoll från sammanträdena den 25 januari 2006 och den 15 februari 2006.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser, m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Till stadsdelsnämnden hade remitterats ett förslag till detaljplan omfattande tre delområden vid den s.k. Kryddhyllan i Hökarängen. Planen ger möjlighet att bygga knappt 180 bostadsrättslägenheter.
Ärendet bordlades vid sammanträdet den 15 februari 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 30 januari 2006, dnr 302-686/2005.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) framlagda förslaget.
Nämnden hade således i enighet beslutat följande.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen till stadsbyggnadsnämnden
överlämna och åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Farsta stadsdelsnämnd anför därutöver följande
Ja till bygge. Nej till de nu föreslagna placeringarna.
Vi är stolta över vårt Farsta- område inte minst stadsdelen Hökarängen. Nämnden förutsätter att Stadsbyggnadsnämnden känner samma stolthet och är varsamma vid förändringar inom området. Hökarängen har en tydlig grund i 1950-talet. Nämnden och invånarna är mycket angelägna om att behålla detta särdrag. Kompletterande bebyggelse ska smälta väl in i området.
Nämnden och förvaltningen har tidigare förordat att nya bostäder i första hand placeras utmed Pepparvägens fortsättning söder ut mot Farstavägen. Då kommer de även att bidra till en tryggare miljö för gående mellan Hökarängen och Farsta. Nämnden har hört att detta område är en viktig passage för grodor, vargar och rådjur som rör sig mellan Nackareservatet och Hanvedenkilen. Om de klarar att passera Nynäsvägen och tunnelbanan är nämnden övertygad om att de även kan hitta fram mellan de föreslagna nya husen. Nämnden uppmanar Stadsbyggnadsnämnden att snarast starta planering för bostadsbyggande i detta område.
Nämnden avvisar de tre punkthusen som föreslås insprängda vid Kummin-, Muskot-, och Korintvägarna.. Marken är nu parkmark. Det är redan i dag trångt där för människor och bilar. Husbygge innebär avsevärda försämringar för de boende.
Det föreslagna bygget mellan Saltvägen och tunnelbanan får ett konstigt, inklämt läge och förstör en grundtanke med bebyggelsen i Hökarängen - att alla boende ska ha ostörd kontakt med det gröna från vardagsrummet. Om husen flyttas söderut minskar olägenheterna.
Nämnden är även tveksam till bygget utmed Pepparvägen pröva att placera dessa längre söderut.
Nämnden kan inte heller se någon redovisning av grönmarkskompensation vilket är ytterligare en anledning till att vi nu avvisar förslagen. Några ideér för kompensationen är regnvattenforsar som kastar sig utför de delar av branten som blir kvar om vi bygger längre söder ut. Annat kan vara tydligare skyltning och entréer till Fagersjöskogen. Barnlekplanteringar intill Fagerlidsparken, för kurragömma, kojbyggen etc. Syrénbersåer inne på gårdarna på Pepparvägen.
Vi vill förtätaAll förtätning i Hökarängen är inte dålig. På Sirapsvägen anser vi att förslaget är för futtigt. Varför inte bygga ett höghus där, som kunde knyta ihop höghuset i centrum med de på Lingvägen. Nämnden har även erfarit att dagligvarubutiken i Hökarängens centrum vill bygga ut och om. Vi har inget emot detta men kräver att fastigheten anpassas till 50-talsstilen i resten av centrumet. Nuvarande byggnad är ett verkligt sår i centrumbilden. För att maximera markanvändningen bör om möjligt ett höghus byggas ovanpå affären, liknande grannfastigheten. Nämnden är dock medveten om att bägge dessa förslag blir besvärliga med ökad trafik och parkering på Sirapsvägen.
Nämnden är mycket intresserad av att det byggs även i vårt område, vilket bl a framgår av vår verksamhetsplan 2006. Nämnden har där bl a pekat på spännande möjligheter i ett nytt, mycket högt hus som ersätter nuvarande T-banehuset i Farsta centrum.
Stadsbyggnadsnämnden är mycket välkommen till oss i Farsta stadsdelsnämnd så vi kan inleda en dialog om utvecklingen av vårt gröna, fina område.
3. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 6 mars 2006, dnr 102-89/2006.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle godkännas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet samt anmälde ett särskilt uttalande.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) förklarade att han inte tar egen ställning till ärendet samt anslöt sig till det av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anmälda särskilda uttalandet.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) framlagda förslaget.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner i huvudsak förvaltningens förslag till budget för åren 2007-2009.
2. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för fortsatt beredning
samt hemställer att kommunstyrelsen beaktar de synpunkter som framförs i ärendet.
3. Farsta stadsdelsnämnd anför därutöver följande.
Nämnden delar i dagsläget förvaltningens bedömningar i tjänsteutlåtandet. Nämnden återkommer senare under året till situationen i nämndens skolor. Detta påverkar budgeten.
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med ett underlag för beslut om snabbare avveckling av dubbelrummen på Farsta sjukhem. För de som vill dela rum ska möjligheten finnas kvar, för övriga ska rummen användas som enkelrum.
Nämnden anhåller om extra budgetmedel för att finansiera ytterligare en boendeenhet för hemlösa, enligt förvaltningens underlag.
Nämnden har hittills mycket positiv erfarenhet av Hökarängens närvårdscentral och samverkan där mellan landstinget och nämnden. Detta samarbete med sjukvård och hemtjänst i nära samverkan bör utvidgas och omfatta hela Farsta-området. Nämnden kommer att överlägga med landstinget för att hitta lösningar på detta.
Nämnden noterar att detta endast är ett första budgetunderlag. Förslagen vad gäller jämställdhet och mångfald bland medarbetarna och invånarna måste vidareutvecklas med väsentligt konkretare och målsatta åtgärder.
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och Markkontoret skapa underlag för en årlig genomgång av byggen m fl förändringsprojekt inom nämndens område. Nämnden är inte tillfreds med nuvarande sätt att hantera dessa frågor. Nämndens synpunkter förefaller komma in för sent och väga för lätt.
I verksamhetsplanen för i år har nämnden påpekat att det 2007 inte längre är möjligt att fortsätta nuvarande verksamhet utan att få kompensation för pris- och löneökningar. Nämnden anser vidare att det krävs budgetutrymme för förvaltningens gemensamma administration. Det är inget bra system att ta detta ur verksamhetens utrymme – då de inte kan påverka administrationen.
Slutligen understryker nämnden vikten av att det även under kommande åren finns resurser avsatta för kompetensutveckling, stadsförnyelse och miljöåtgärder. Värdefulla insatser har kunnat genomföras under denna mandatperiod med hjälp av Kompetensfonden, Stadsdelsförnyelsen och Miljömiljarden.
4. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) enligt följande:
”Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
att ställa sig bakom folkpartiets budgetförslag i staden som underlag för 2007 års budget med inriktning på 2008 och 2009
att i övrigt lämna förvaltningens förslag utan eget ställningstagande
att därutöver anföra:
Underlaget för budget år 2007 och beräkningar för åren 2008 och 2009 baserar sig på kommunfullmäktiges budget för 2006 med inriktning för åren 2007 och 2008. Folkpartiet har inte samma prioriteringar för Stockholms stads och Farstas verksamhet. Vårt budgetförslag i kommunfullmäktige som prioriterar de kommunala kärnverksamheterna skola, förskola och äldreomsorg, och som ger större förutsättningar för den enskilda människans valfrihet.
Som underlag för arbetet med 2007 års budget och beräkningar för 2008 och 2009 hänvisar vi därför till de utgångspunkter som finns i folkpartiets förslag gällande 2006 års budget.”
Särskilt uttalande anmäldes av ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Vi lämnar förslaget till flerårsprogram utan eget ställningstagande och hänvisar till de förslag
som lämnats i våra budgetreservationer för 2006 års budget.”
Till stadsdelsnämnden har remitterats ett förslag till detaljplan för kvarteret Klädskåpet m.m. i stadsdelen Hökarängen. Planen möjliggör att ett flerbostadshus med sammanlagt 14-15 lägenheter byggs intill Hauptvägen, öster om Konsolvägen. Byggherre är AB Stockholmshem. Enligt tidsplanen kan detaljplanen bli antagen och vinna laga kraft andra kvartalet 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 27 februari 2006,
dnr 302-76/2006.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget.
Ledamoten Gunnar Sandell (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
1. Att bifalla förvaltningens förslag i sina delar
2. Att därutöver anföra
Stockholm blir en allt mera segregerad stad. Detta måste motarbetas. Det är därför viktigt att arbeta för ett blandat boende. Detta sker genom att man blandar bostadsrätter med hyresrätter och villor. Alla stadsdelar har allt att vinna på att motverka att staden blir helt uppdelad genom boendet. I Hökarängen är bostadsbeståndet till övervägande del hyresrätter. Ny bebyggelse borde därför självklart vara i form av bostadsrätter.”
Till stadsdelsnämnden har remitterats ett förslag till detaljplan för kvarteret Stadsbudet i stadsdelen Hökarängen. Planen möjliggör att ett flerbostadshus med 15 lägenheter byggs vid korsningen Fagersjövägen-Stadsbudsvägen. Byggherre är AB Stockholmshem. Enligt tidsplanen kan detaljplanen bli antagen och vinna laga kraft andra kvartalet 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 28 februari 2006, dnr 302-65/2006.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Till stadsdelsnämnden har remitterats ett förslag till miljöprogram för Stockholms stad för åren 2007-2010. Det nu gällande programmet har kritiserats för att inte i tillräcklig omfattning ha samordnats med andra program inom staden. En bärande tanke i det nya programmet är att skapa ett mer verksamhetsintegrerat program som inte ska stå i motsatsförhållande till andra styrdokument inom Stockholms stad. Framtagandet av programmet har skett genom bred samverkan mellan stadens förvaltningar och bolag. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 27 februari 2006, dnr 310-88/2006.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad han föreslagit.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
1. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar och åberopar förvaltningens förslag som sitt eget.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Jag anser att nämnden skulle ha beslutat
1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
2. att i halvtidsutvärderingen samt den avslutande utvärderingen för detta miljöprogram göra en samhällsekonomisk beräkning
3. att därutöver anföra följande
Det är positivt att Stockholm stad reviderar sitt miljöprogram för att få ett fungerande och viktigt instrument att göra Stockholm hållbart. Det är bra att Stadsledningskontoret är huvudansvariga för programmet då detta ska vara hela stadens program. Den breda ansatsen att skapa delaktighet och tydliggöra sektorsansvaret är ett steg i rätt riktning.
Vi är positiva till den utveckling i programmet där man försökt att koncentrera de olika områdena och vad som är möjligt att påverka. Dock är antalet nyckeltal under de olika målen över
lag många. Det finns, trots de goda ambitionerna, anledning frukta att stockholmarna och förvaltningarna inte orkar beakta och observera samtliga. Därför bör ytterligare ett försök göras att låta några nyckeltal utgå utifrån antagandet att de "skuggas" eller åtminstone delvis täcks in, samvarierar, med annat/andra nyckeltal under målet. Det finns även problem med vissa nyckeltal när det gäller uppföljningen vilket måste ses över.
Det finns en hög ambition i programmet vilket är bra men det bör ställas mot vad som är möjligt att uppnå. Exempelvis finns det fortfarande en rad ”verka för” mål där staden inte har rådighet att fult ut påverka situationen vilket skapar otydlighet som t.ex. nyckeltalet om andelen hushåll och företag som köper miljömärkta varor.
Det hade varit önskvärt med en analys om målen är kostnadseffektiva samt en samhällsekonomisk analys om hur målen påverkar staden. Till stor del borde de flesta målen vara samhällsekonomiskt sunda då det är billigare att minska utsläpp idag än om 10 eller 100 år. För att miljöarbetet ska flytta fram positionerna gentemot andra viktiga samhällsområden är det positivt att visa att miljöarbetet inte alltid kostar pengar utan också är samhällsekonomiskt klokt.
Vi är även fundersamma till hur man har använt sig av vissa absoluta tal när det gäller olika mål eftersom det är svårt att se varifrån dessa kommer och behöver bygga på verksamheterna. De olika målen är nödvändiga för att bli konkret men det är viktigt att veta hur och varför man kommit fram till de specifika målen.
Agenda 21-verksamheten är viktig i arbetet med att förverkliga miljöarbetet inom staden och därför bör detta arbete fortsättningsvis betonas.”
”Revidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen”
har utsänts på remiss för stadsdelsnämndens yttrande. Syftet med programmet är att stödja den svenska lagstiftningen och visa på områden där staden kan bidra till minskad efterfrågan på sexuella tjänster och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 23 februari 2006, dnr 500-40/2006.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle godkännas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
BESLUT
1. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar remissvaret som sitt eget.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut,
2. att därutöver anföra:
Ett socialt program för att minska prostitutionen är angeläget av flera skäl. Dels innebär det en tydlig politisk markering att detta är en prioriterad fråga, där staden är beredd att möta nya problem med nya arbetsmetoder och ställa nödvändiga resurser till förfogande. Dels ger det personalen inom de berörda verksamheterna, såväl inom socialtjänstförvaltningen som ute i stadsdelarna, tydliga mål att arbeta efter och verktyg att utvärdera de insatser som görs.
Fortfarande finns emellertid flera brister i det förslag till program som föreligger. Det gäller inte minst inom nya och växande problemområden som Internetprostitution och trafficking.
Prostitutionen via Internet är på många sätt oerhört allvarlig. Såväl polis som socialtjänst vittnar om att denna form av könshandel är svår att komma åt. Många nätprostituerade har också en social situation som till stora delar skiljer sig från den problembild som många gatuprostituerade har, något som ställer ytterligare krav på socialtjänsten i arbetet med att hjälpa människor att ta sig ur prostitutionen.
I en delrapport från projektet mot nätprostitution framgår tydligt det mycket stora behovet av fortsatt arbete med denna fråga. Då krävs också tydliga politiska prioriteringar av frågan. En fortsatt prioritering av resurser för arbete mot Internetprostitutionen är mycket angeläget, liksom en samverkan med de frivilligorganisationer som besitter kunskaper i frågan.
Som sägs i programmet behövs det en god tillgång till vård och behandling. Det sägs vidare att det ofta är en lång process att ta sig ur prostitution. Idag finns det stöd i form av särskild gynekologmottagning, krisbearbetning samt stödsamtal. Inga direkta behandlingshem eller andra vårdalternativ finns.
Erfarenheter från Prostitutionscentrum visar att det finns en tydlig brist på behandlingsalternativ för kvinnor som försöker komma ur sin situation. Många är så skadade av åratal av övergrepp och missbruk att de behöver stöd under en längre tid. Kvinnorna har ofta drabbats av övergrepp som barn och skadats psykiskt på vägen Samtalsterapin behöver därför kompletteras med nya behandlingsalternativ, i möjligaste mån i samarbete med landstinget.
Vi föreslår därför en översyn av behovet av ytterligare behandlingsalternativ för denna grupp.
När det gäller trafficking har det nya förslaget till program en alltför avvaktande hållning. Samordningsprojekt och förändrad lagstiftning har skapat bättre möjligheter för staden att hjälpa de personer som utsatts för internationell könshandel. Men de löser inte problemen. Stadens insatser för traffickingoffer måste öka, i samarbete med frivilligorganisationer. Bland annat handlar det om att erbjuda boende och andra former av stöd för dessa människor.
Vi vänder också starkt emot förfaringssättet att överlämna ärenden för personer som utsatts för trafficking till stadsdelarna. Risken är stor att stadsdelarna mycket sällan får sådana ärenden, och därmed saknar den kunskap och de kontaktkanaler som krävs för att erbjuda ett bra stöd. Ärenden med personer som utsatts för trafficking bör hanteras centralt av staden.
Förslaget till nytt program tar upp vikten av att arbeta förebyggande mot prostitution. Det är mycket bra. Vi vill dock peka på behovet av en ökad kunskapsöverföring mellan prostitutionsenheten och stadsdelarna. Prostitutionsenheten har också ett viktigt uppdrag som katalysator för att få igång arbetet på exempelvis skolor. Vi vill understryka att uppdraget att arbeta förebyggande inte får utdelas passivt utan måste innehålla krav på uppföljning.
Skolan har en central roll att spela i det förebyggande arbetet mot barn och ungdomar, och inte bara när det gäller att informera om prostitution. Ungas språkbruk är en viktig fråga, en annan handlar om de alltmer populära hemsidorna på Internet där framför allt ungdomar triggas att vika ut sig. Från sajter som porrigast.se är steget till prostitution kanske kortare än många vuxna förstår.
Programförslaget understryker vikten av ett helhetsperspektiv i arbetet för att minska prostitutionen. Detta är helt riktigt. Men ambitionen att ta ett helhetsgrepp på frågan får inte fastna i kosmetiska förslag som krav på porrfria hotell eller förbud mot viss typ av reklam. Arbetet för att bryta prostitutionen måste gå avsevärt djupare än så.
Till sist vill vi också understryka vikten av att kontinuerligt utvärdera det arbete som görs för att motverka prostitutionen i stadens olika verksamheter.”
Till stadsdelsnämnden har för yttrande remitterats en skrivelse från Ewa Samuelsson (kd), ställd till kommunstyrelsen. I skrivelsen föreslås att kommunstyrelsen uppdrar åt stadsledningskontoret att arbeta fram en särskild policy för kameraövervakning i stadens skolor för att i första hand begränsa och förebygga skadegörelse och annan brottslighet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 6 mars 2006, dnr 403-101/2006.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att skrivelsen skulle tillstyrkas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad han föreslagit. Vidare anslöt han sig till den av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) föreslagna anförandetexten.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna
och åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
1. att bifalla förvaltningens förslag
Skolan ska som alla andra arbetsplatser i Stockholm vara trygg och säker. Ändå har flera undersökningar visat att problemen med skadegörelse och otrygghet i stadens skolor är omfattande. Trots att kameraövervakningen är mycket problematisk ur integritetssynpunkt måste den ibland accepteras på avgränsade utrymmen och där det tydligt markeras. Det är därför bra att Farsta stadsdelsförvaltning har dragit samma slutsatser som vi avseende nödvändigheten av kameraövervakning i skolan. Säkert har de miljoner som skattebetalarna i Farsta tvingas betala för vandalism i skolorna varje år bidragit till detta. Erfarenheterna från bland andra skolor visar att kostnaderna för skadegörelse och klotter kan minskas med upp till 90 procent med hjälp av kameraövervakning.”
1. att bifalla skrivelsen
2. att därutöver anföra följande
Att behöva införa kameraövervakning på våra skolor är naturligtvis egentligen ett misslyckande. Kameror ska endast tas till som sista åtgärd när alla andra åtgärder misslyckats. Den enorma kostnad som skadegörelsen utgör föranleder ändå att denna form av övervakning prövas när alla andra åtgärder har misslyckats. De resurser som förstörelsen av skolorna kostar kan användas på så mer väl använda sätt för att skapa en bra skola.
Skadegörelsen på stadens skolor blir tyvärr allt grövre och orsakar stora ekonomiska skador på skolorna. Det har visat sig att det runt om i landet har varit mycket effektivt att minska skadegörelsen genom att införa kameraövervakning. Idag finns det kameraövervakning på ett stort antal skolor runt om i landet och även i Stockholm finns det flera skolor som har infört kameraövervakning. Därför måste staden agera för att vara tydliga med hur man ser på denna utveckling och införa en policy. En policy som strukturerar vad det är som gäller för skolorna och som ökar tydligheten och minimerar risken för att några fel skall begås.
Staden bör ta till sig de erfarenheter som finns från de skolor som redan idag har kameraövervakning. Genom att kameraövervakningen redan finns i Stockholms skolor kan man få god information kring hur det påverkar skolmiljön och hur kostnadseffektivt det är vilket är information som bör ligga till grund i utformandet av en policy.
Den 26 mars 2002 beslutade stadsdelsnämnden att utredning och planering skulle genomföras för bland annat två gruppbostäder i Sköndals centrum. En av dessa, Sköndal 1 i kvarteret Wienerbrödet, är i drift sedan hösten 2004. Projekteringen av den andra gruppbostaden är nu genomförd, byggnation pågår och inflyttning beräknas kunna ske i mitten av maj 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 7 mars 2006, dnr 303-173/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd begär kommunstyrelsens godkännande av projektets genomförande
samt ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om stimulansmedel uppgående till
1,8 mnkr för sex nya lägenheter och 0,5 mnkr för startkostnader.
2. Farsta stadsdelsnämnd begär hos fastighets- och saluhallsnämnden att fastighets- och
saluhallsnämnden köper lägenheterna i enlighet med detta ärende.
3. Farsta stadsdelsnämnd beslutar vidare att uppdra åt förvaltningen att efter kommun-
styrelsens godkännande teckna hyresavtal avseende en gruppbostad i kvarteret
Vetebrödet enligt i ärendet redovisade villkor.
Inom Farsta stadsdelsområde finns torgplatser vid Farsta torg, Stieg Trenters torg, Hökarängsplan och Gubbängstorget. Stadsdelsförvaltningen föreslår i detta ärende att nämnden fastställer oförändrade avgifter för både de fasta och tillfälliga torgplatserna inom området. Vidare föreslår förvaltningen att skolklasser och ungdomsföreningar skall kunna utnyttja de tillfälliga torgplatserna avgiftsfritt. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 15 februari 2006, dnr 305-195/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd fastställer avgifterna för torgupplåtelser i enlighet med vad som anges i tjänsteutlåtandet.
Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning ska varje nämnd årligen upprätta en internkontrollplan. Av internkontrollplanen ska framgå vad som ska kontrolleras, vem som ansvarar för kontrollen samt hur och när kontrollen ska rapporteras till nämnden. Planen ska utgå från en risk- och väsentlighetsanalys. Förvaltningen kommer under 2006 att arbeta vidare med risk- och väsentlighetsanalyser ute i verksamheterna. I de fall aktuella rutiner saknas ska sådana upprättas alternativt uppdateras och enheterna ska förbättra dokumentationen av den egna internkontrollen. Årets granskningar innefattar bl.a. avgiftsdebitering inom barnomsorgen, trygghetslarmen i äldreomsorgen och dokumentationen inom skolornas elevvård. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 15 mars 2006,
dnr 012-162/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner förslag till internkontrollplan för år 2006.
Kommunfullmäktige beslutade den 5 december 2005 att biblioteksråd skulle inrättas i varje stadsdelsnämnd enligt de instruktioner som framtagits av kulturnämnden. Varje biblioteksråd ska bestå av tre ledamöter, varav en är ordförande och sammankallande i rådet. Stadsdelsförvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden utser tre ledamöter, varav en till ordförande för tiden till och med utgången av 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 002-47/2006.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade att ärendet skulle bordläggas.
Nämnden biföll yrkandet.
1. Farsta stadsdelsnämnd bordlägger ärendet
Stadsdelsförvaltningen har under 2005 utvecklat samverkan med föreningar som ger stöd och hjälp till äldre. Bidrag har under 2005 delats ut till föreningar enligt av stadsdelsnämnden tidigare antagna riktlinjer. Stadsdelsnämnden har beslutat öka stödet till föreningar med 100 000 kronor. Förvaltningen föreslår att en förening, eller flera i samverkan, ska kunna beviljas bidrag för att utveckla sin verksamhet efter särskild ansökan. Förvaltningen kommer i månadsannonseringen under april att inbjuda föreningar till att ansöka om medlen. Föreningar som inte tidigare arbetat med denna fråga prioriteras. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 24 januari 2006, dnr 008-91/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd fastställer riktlinjerna för det utökade bidraget till utomstående
organisationer i enlighet med stadsdelsförvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden uppdrog den 25 september 2003 åt stadsdelsförvaltningen att på försök installera publika datorer inom stadsdelsområdet i syfte att i första hand sprida kommunal information via Internet. I november 2004 genomfördes en utvärdering av försöksverksamheten och stadsdelsnämnden beslutade att försöksverksamheten vid Farsta centrum skulle permanentas, att datorn vid Postiljonen äldreboende skulle flyttas till EMMA kafé i Hökarängen för fortsatt försöksverksamhet, samt att datorn vid Edö äldreboende skulle få förlängd försöksperiod. Stadsdelsförvaltningen föreslår i detta ärende att försöksverksamheten vid EMMA kafé blir en permanent verksamhet och att datorn vid Edö tas ur bruk. Vidare föreslås att verksamheten i Farsta centrum får vara kvar tills vidare. Någon ny försöksverksamhet föreslås inte med hänvisning till att datorerna kräver en stor andel personella resurser samt att abonnemangskostnaden är relativt hög. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 7 mars 2006, dnr 011-124/2006.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade avslag på förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
1. Farsta stadsdelsnämnd uppdrar åt stadsdelsförvaltningen att fortsätta arbetet
med de publika datorerna i enlighet med vad som anges i tjänsteutlåtandet.
1 att avslå förvaltningens förslag till beslut
2 att därutöver anföra
Datorer är ett viktigt hjälpmedel i informationsspridande och demokratiarbete. Därför finns datorer tillgängliga för allmänheten på stadens bibliotek. Att däremot placera ut datorerna på de platser som det nu är fråga om ställer vi oss mycket tveksamma till. Om EMMA- verksamheten behöver en dator är det bättre att de avsätter pengar i sin egen budget eller äskar stöd från staden för detta så att de själva tar ansvar för utnyttjandet och driften.”
Från och med 2006 har investeringsmedel avseende parkmiljö fördelats till stadsdelsnämnderna. En stor del av stadsdelsförvaltningarnas parkinvesteringar beslutas av kommunfullmäktige och projektleds och genomförs via stadens markkontor. Övriga investeringsmedel fördelas direkt till stadsdelsnämnderna och avser mindre projekt, ofta utspridda geografiskt och av mindre karaktär. Stadsdelsnämnderna i söderort planerar för att gemensamt upphandla ramavtal för genomförande av investeringsarbeten. För genomförande av stadsdelsnämndernas parkinvesteringar planerar stadsdelsförvaltningarna Enskede-Årsta, Farsta, Hägersten, Liljeholmen, Skarpnäck, Skärholmen, Vantör och Älvsjö en gemensam upphandling av ramavtal för anläggningsarbeten. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 6 mars 2006, dnr 105-196/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar delta i gemensam upphandling av ramavtal
avseende entreprenör för genomförande av parkinvesteringar.
2. Farsta stadsdelsnämnd uppdrar åt stadsdelsdirektören vid Enskede-Årsta
stadsdelsförvaltning att fatta samtliga för upphandlingen nödvändiga beslut,
att teckna avtal med utsedda leverantörer samt att fatta övriga nödvändiga
beslut som rör avtalet under avtalsperioden.
Från och med 2006 har investeringsmedel avseende parkmiljö fördelats till stadsdelsnämnderna. En stor del av stadsdelsförvaltningarnas parkinvesteringar beslutas av kommunfullmäktige och projektleds och genomförs via stadens markkontor. Övriga investeringsmedel fördelas direkt till stadsdelsnämnderna och avser mindre projekt, ofta utspridda geografiskt och av mindre karaktär. För upprättande av ritningar, mängdförteckningar, mätningar m.m. planerar stadsdelsförvaltningarna Enskede-Årsta, Farsta, Hägersten, Liljeholmen, Skarpnäck, Skärholmen, Vantör och Älvsjö en gemensam upphandling av ramavtal för projekt- och byggledningskonsulttjänster. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 20 februari 2006, dnr 105-197/2006.
avseende projekt- och byggledningskonsulttjänster.
2. Farsta stadsdelsnämnd uppdrar åt stadsdelsdirektören att fatta samtliga för
upphandlingen nödvändiga beslut, att teckna avtal med utsedda leverantörer
samt att fatta övriga nödvändiga beslut som rör avtalet under avtalsperioden.
Från och med 2006 har stadsdelsnämnderna övertagit ansvaret för driften av trafiklederna från trafikkontoret. För Farsta stadsdelsnämnds del innebär det att nämnden övertagit ansvaret för delar av Nynäsvägen och Örbyleden. Nuvarande driftavtal löper ut i september 2006.
Med anledning av detta har Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning påbörjat en ny upphandling avseende driften av trafiklederna. Entreprenaden omfattar vinterväghållning, renhållning och parkskötsel inom vägområdet. Avtalet beräknas träda i kraft i oktober 2006 och avtalstiden är två år med möjlighet till förlängning i två år och sedan i ytterligare två år. För att upprätthålla en god trafiksäkerhet på lederna och samordna driften föreslår förvaltningen att Farsta stadsdelsnämnd ansluter sig till den upphandling som Enskede-Årsta påbörjat samt uppdrar åt stadsdelsdirektören vid Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning att fatta nödvändiga beslut och teckna avtal med utsedd entreprenör. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 6 mars 2006, dnr 105-198/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar ansluta sig till gemensam upphandling avseende
drift av trafikleder.
att teckna avtal med utsedd entreprenör samt att fatta övriga nödvändiga
Socialtjänstförvaltningen fick under 2003 uppdraget av samtliga stadsdelsnämnder i
Stockholms stad att organisera och administrativt genomföra förenklad upphandling av vissa
boendeformer enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) samt daglig verksamhet enligt LSS, i syfte att träffa ramavtal för
tiden från och med 1 januari 2004 till och med 31 december 2006, med möjlighet till två års
förlängning. I detta ärende föreslår stadsdelsförvaltningen att ramavtalet förlängs att
gälla till och med 31 december 2008. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat
den 15 februari 2006, dnr 513-125/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att förlänga ramavtalet gällande vissa boenden enligt
SoL och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS, att gälla från och med 1 januari 2007
till och med 31 december 2008.
2. Farsta stadsdelsnämnd överlämnar protokollsutdraget för kännedom till vårdgivarna
och till socialtjänstförvaltningen.
Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården. En avvikelse ska alltid kunna analyseras och följas upp och erfarenheterna av det inträffade ska återföras till enheterna. När en avvikelse inträffar, rapporterar enheten avvikelsen till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och anger vilka åtgärder som vidtagits för att händelsen inte ska upprepas. Allvarligare avvikelser utreds av MAS, som också bedömer om avvikelsen faller under den s.k. Lex Maria. MAS sammanställer avvikelserna två gånger om året och återrapporterar till enheterna. I denna promemoria redovisas rapporterade avvikelser inom stadsdelsområdet under andra halvåret 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 8 mars 2006, dnr 506-199/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd lägger promemorian till handlingarna.
Lördagen den 12 november 2005 hade Hökarängsskolan upplåtit sina lokaler till den mycket uppskattade tävlingen First Lego League, som anordnades där för tredje gången. I samband med att tävlingen avslutades hade avloppen i två handfat i A-husets plan tre täppts igen med pappershanddukar och vattnet satts på. Först i samband med städning av lokalerna på söndagsmorgonen upptäcktes vattenskadan. Skadorna blev mycket omfattande och täckte en yta av ca 700 kvadratmeter. Saneringsarbetet och restaureringen påbörjades omedelbart men har ännu inte kunnat avslutas på grund av kvarstannande fukt. Kostnaderna för sanering och restaurering beräknas enligt fastighetsägaren uppgå till ca 1 200 tkr. Skolorna är försäkrade i S:t Eriks försäkring, men för vattenskador uppgår självrisken till 30 basbelopp, vilket motsvarar 1 188 tkr. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 7 mars 2006, dnr 303-174/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar täcka kostnaderna för självrisken i samband med
regleringen av en omfattande vattenskada i Hökarängsskolan. Självriskkostnaden
beräknas uppgå till 1 188 tusen kronor.
Den 18 april kommer ett öppet möte att anordnas, kallat ”Om framtiden i Farsta”, i Farsta gymnasiums aula. En skrift planeras då läggas fram, som redovisar alla de projekt som under drygt två år drivits inom ramen för Stadsdelsförnyelsen i Farsta stadsdelsområde. Under mötet kommer även ett urval av projekten att presenteras av projektledare. Under det öppna mötet, som är det tredje i ordningen, avses projekten inom Stadsdelsförnyelsearbetet i Farsta, följas upp och summeras. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 22 februari 2006, dnr 004-175/2006.
Vid stadsdelsnämndens sammanträde den 15 december 2005 anmälde ledamoten Bertil Fredriksson (kd) skrivelsen ”Får barnen komma till tals i Stockholm?” till förvaltningen för beredning. Kommunfullmäktige har reviderat sitt handlingsprogram för hur stadens verksamheter ska arbeta med utgångspunkt i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. I skrivelsen uppdrogs åt förvaltningen att redovisa hur barnkonventionen i sin helhet arbetats in i verksamheten och att specifikt redovisa hur barnets bästa beaktas i alla beslut som fattas, vad som görs för att barn skall få komma till tals samt att redovisa hur uppföljningen av detta sker. I denna promemoria lämnas ett svar på skrivelsen. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 7 mars 2006,
dnr 400-689/2005.
Bertil Fredriksson tackade förvaltningen för det arbete som lagts ned på att besvara skrivelsen.
I promemorian beskrivs inledningsvis förutsättningarna för att medel ur Kompetensfonden ska beviljas och arbetsgången från projektidé till finansierat projekt. Därefter följer en kompletterande redovisning av projekt som beviljats medel under 2004/2005 inom programområdet för förskola, skola, fritid och kultur, med en beskrivning av uppnådda resultat. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, dnr 500-23/2006.
I rapporten redovisas en uppföljning av den kartläggning av klottret i Farsta närpolisområde som gjordes inom Grannstödsprojektet under 2005. Området omfattar Farsta och Vantör församlingar. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 10 mars 2006,
dnr 399-217/2006.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anmälde ett särskilt uttalande.
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
”Klottet kostar årligen mångmiljonbelopp i stadsdelen. I rapporten kan konstateras att den modell som SISAB använder, att ta bort klotter så fort det uppstår, har visat sig bra. Det är önskvärt att denna modell används så långt det är möjligt också av andra.
Vidare bör man i skolorna tydligare i undervisningen beröra ämnet att samhället inte tolererar skadegörelse i form av att se till att vatten rinner ut i skolan eller att klottra runt om i stadsdelen.”
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut.
I ärendet redovisas budgetläget per den 28 februari 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 13 mars 2006, dnr 103-188/2006.
1. Farsta stadsdelsnämnd lägger rapporten till handlingarna.
Nämnd och förvaltning förde en diskussion om trafiksäkerhets- och parkeringsproblem i skolornas närhet. Bland annat väcktes frågan om skolgårdar skulle kunna användas som parkeringsyta under veckoslut och helger.
Förvaltningen bad att få återkomma med information om vad som kan göras beträffande de förslag som lades fram.
Ekonomichefen Lena Holmdahl meddelade att en folder om fördelningen av stadens resurser och ett uppslag i miniatyr över stadsdelsnämndens bokslut 2005, hade delats ut till nämnden.
Cecilia Frostenson, biträdande chef för fritids- och kulturverksamheten, informerade om fältarbetarnas beredskap inför årets valborgsmässofirande. En förfrågan om förtroendevaldas intresse att delta i det drogförebyggande arbetet i samband med firandet kommer att skickas ut som ett e-postmeddelande.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och tjänstgörande ersättaren Agnes Thörnblom (mp) uppdrog åt förvaltningen, med hänvisning till § 62, att i höst anordna ett liknande möte, men med ytterligare innehåll och som ska utgöra en slutpunkt för arbetet i projektet Stadsdelsförnyelsen.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) anmälde skrivelserna ”Uppföljning av utsatta barns situation i stadsdelen” och ”Stärk beredskapen inför hotet av fågelvirus” till förvaltningen för beredning. Skrivelserna utgör bilaga 1 respektive bilaga 2 till detta protokoll.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde skrivelsen ”Angående bristfällig snöröjning” till förvaltningen för beredning. Skrivelsen utgör bilaga 3 till detta protokoll.
Madeleine Sjöstedt betonade vikten av att nämndens samstämmiga hållning i frågan om omdaningen av Fagersjö och omtanken om fagersjöborna får spridning utan att förvanskas.
Ordföranden Tomas Rudin (s) och ledamoten Gunnar Sandell (s) lade fram ett förslag om att nämnden gemensamt skulle avfatta en skrivelse till stadsbyggnadsnämnden, ägnad att påminna om och understryka att nämnden i enighet avstyrkte planförslaget gällande Domaren 1 m.m. inom stadsdelen Svedmyra.
Nämnden uppdrog åt ledamoten Gunnar Sandell att utforma ett textförslag för vidare befordran till gruppledarna.
____________________________________________________________________________
BILAGOR
BILAGA 1
Protokoll 2006-03-23
§ 69
Skrivelse till Farsta stadsdelsnämnd
Uppföljning av utsatta barns situation i stadsdelen
Sverige har under den senaste tiden skakats av en rad fruktansvärda våldsbrott där barn varit inblandade både som direkta och indirekta offer. Att barn misshandlas till döds, lämnas för omhändertagande av okända eller tvingas bli vittnen till grymheter i familjen är det yttersta misslyckandet av omgivningen i form av både enskilda och myndigheter.
Vid flera av de fall som uppmärksammats under senare tid hade myndigheter i form av skola, sjukvård och sociala myndigheter möjligen kunnat vara mera aktiva. Dessa fall borde leda till en översyn av de rutiner och handlingsplaner som finns inom de myndigheter som kommer i kontakt med barn i svåra situationer.
I Farsta vet vi att antalet fall av anmäld misstanke om missförhållanden där barn är inblandade har ökat under det senaste året. Förvaltningen har gått igenom olika aspekter på barns situation utifrån barnkonventionen, men vi efterlyser en fördjupad analys. Vår plikt som politiker är att se till att barnen i vår stadsdel värnas på alla sätt.
Vi skulle vilja ha svar på vilken slutsats förvaltningen drar m a a ökningen av anmälda misstänkta missförhållanden?
Vilka åtgärder har vidtagits?
Vad händer om barn uteblir från skolan en längre tid i Farsta?
Gör skolan eller annan inblandad myndighet hembesök till barn som misstänks leva under missförhållanden?
Är det ett problem att vårdnadshavarens samtycke krävs för att få kontakt med barnet?
Stockholm den 23 mars 2006-03-21
Madeleine Sjöstedt (fp) Inga-Lill Persson (fp)
Vladan Boskovic (fp) Christina Becker (fp)
------------------------------------------------------------------------------------------------------
BILAGA 2
Stärk beredskapen inför hotet av fågelvirus
Sedan drygt två år tillbaka har fåglar i Sydostasien drabbats av fågelinfluensa orsakad av H5N1-virus. Fågelinfluensan har sedan spridit sig och finns nu också bland fåglar i Stockholm. Detta kan få allvarliga konsekvenser bl a för djurlivet.
I dagsläget råder stor oro bland stockholmarna. Så länge vi inte vet säkert effekterna från det hotande viruset måste denna oro tas på allvar. Det ställer frågan om vår krishantering på sin spets. För stadsdelarna är detta viktigt som ansvariga för parkskötsel, information till medborgarna etc.
Det är även viktigt att minimera riskerna för stockholmarna att komma i kontakt med fåglar eller dess avföring som kan vara smittad. I dagsläget har vi i Farsta stora kolonier av kanadagäss och vitkindade gäss som inte utgör en naturlig del av det ekologiska systemet. Dessa gäss trivs på samma ställen som människor – i våra parker och stränder. Eftersom vi i Farsta har flera sjöar och stränder inom vårt område måste nu uppmärksamhet ägnas dessa frågor. Det är viktigt att stadsdelen kan agera med kort varsel om smittade fåglar hittas i Magelungen eller Drevviken. Det är också viktigt att det finns planer för att klara parkskötseln och minimera fågelspillningen i vår närmiljö då våren kommer.
Hur ser beredskapen ut?
Hur ser planeringen för information till medborgarna ut?
Har medel avsatts för särskilda åtgärder inom parkskötseln?
Genomsöks våra stränder på jakt efter smittade fåglar?
Stockholm den 23 mars 2006
BILAGA 3
Skrivelse 060323.
Angående bristfällig snöröjning.
Klagomål har framförts angående bristfällig snöröjning på många håll i vår stadsdel.
Att den ovanligt snörika vintern har inneburit svårigheter att forsla undan snömassorna är helt förståeligt och att transportera bort all röjd snö från gatorna är heller inte möjligt.
Däremot borde de entreprenörer som utför snöplogningen av våra gator kunna se till att vissa områden röjs mera noggrant.
Ett exempel på uselt fungerande snöröjning - trots att man har tillgång till ändamålsenliga maskiner som lätt kan få bort snön - är handikapparkeringsplatserna vid Sköndals Centrum.
Dessa platser är meningen att man skall kunna använda om man t.ex. är rullstolsburen.
Detta har varit en omöjlighet under en stor del av vintern då plogningen inte har fungerat och gett möjlighet för handikappade att använda denna parkering. Tvärtemot har en snövall som efterhand förvandlats till en isvall lagts upp där förflyttning till rullstol och rollator kunde ha varit möjlig.
Enda möjligheten för de handikappade har varit att flytta över till rullstol/rollator ute i gatan.
Detta bör entreprenörerna uppmärksammas på i fortsättningen. Handikapparkeringen är tillfredsställande skyltad så det handlar bara om att använda sunt förnuft och ”plogbilen” så är detta inte något problem längre.
Bertil Fredriksson
Kristdemokraterna