Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2011-04-19
BESLUT
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 3/2011 från nämndens sammanträde 2011-03-22, som justerats 2011-04-04.
Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) och vice ordförande Ann Mari Engel (V) utses att justera dagens protokoll.
Kulturnämnden beslutar följande:
Anmälningarna läggs till handlingarna
Anmälan gjordes av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Kulturförvaltningens månadsrapport för mars 2011
c) Anmälan av protokoll från Arkivutskottet 2011-04-13
d) Anmälan av protokoll från möte med Handikapprådet 2011-01-13
e) Anmälan av protokoll från möte med Handikapprådet 2011-02-10
Dnr: 1.2-5663/11
1. att godkänna Stadsarkivets förslag till underlag för planering för år 2012 och inriktning för 2013 och 2014
2. att överlämna underlaget till kommunstyrelsen
Sammanfattning
Enligt kommunallagen ska kommunens budget innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid utgöra periodens första år. Stadsarkivet förslag har upprättats enligt de anvisningar som Stadsledningskontoret har utfärdat.
Nämndernas underlag ska redovisa en övergripande och sammanfattande analys av verksamheten de kommande åren. Underlaget ska beskriva trender, utvecklingstendenser, strukturella frågor och demografiska förändringar samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Lokal-, ledarskaps- och kompetensförsörjning ska beaktas.
Ärendets beredning
Stadsarkivets underlag till planering för år 2012 och inriktning för 2013 och 2014 har behandlats vid sammanträde med Arkivutskottet den 13 april 2011 och i Förvaltningsgruppen den 12 april 2011.
Framlagda förslag till beslut
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S) samt Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
”Vi föreslår att Kulturnämnden beslutar att
delvis godkänna Stadsarkivets förslag till underlag för planering för 2012 och inriktning för
2013 och 2014
Samt anför följande:
I april 2010 – i Underlag för budget 2011, med inriktning 2012 och 2013 konstaterade Stadsarkivet att de politiska målen och lagstadgade åtagandena inte var i balans med de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten och att detta kunde leda till ”okloka och kortsiktiga åtgärder”.
Efter årsskiftet 2010 – i Verksamhetsberättelse 2010 beskrevs detta tydligare ”Verksamhetens drift i enlighet med uppdrag, politiska mål och de ekonomiska förutsättningarna skapade en strukturell obalans mellan uppdrag och budget. Stadsarkivet har under året vidtagit driftsinskränkningar som tillsammans med en budgetjustering medfört att det beräknade underskottet kunnat reduceras. Drifts-inskränkningar har bland annat gällt bemanning, kompetensutveckling, arkivvård och lokalunderhåll. De kortsiktiga konsekvenserna har varit ökade handläggningstider, minskade insatser för publicering och användbarhet och att nödvändiga vårdinsatser fått skjutas fram.”
I budget för 2011 angav Stadsarkivet i sin risk-och väsentlighetsanalys flera sannolika och allvarliga risker; t ex att handläggningstider inte kan hållas, att rådgivningen kan uppfattas som oprofessionell och otillgänglig, felaktiga bedömningar, att man inte gör enhetliga bedömningar och att inspektions-ärenden avslutas utan tillräcklig uppföljning.
I detta ärende, Underlag för budget 2012 med inriktning 2013 och 2014 framgår att Stadsarkivet beräknas få en lägre tilldelning från kommunfullmäktige med 1.8 miljoner. Efter mycket omfattande neddragningar för att verksamheten ska hamna i nivå med budget konstaterar Stadsarkivet också i detta ärende att den obalans som varit mellan politiska mål, lagstadgade åtaganden och ekonomiska resurser ”delvis kommer att kvarstå under kommande treårsperiod varför fortsatta åtgärder krävs för en budget i balans”.
Det här är en berättelse om ett Stadsarkiv som går ytterligare åderlåtning till mötes. Det är medarbetare som sliter sig genom neddragningar, besparingar, oro för försämrad kvalitet. Där de, liksom alla de som behöver Stockholms stadsarkivs tjänster får konstatera att ett Stockholm i Världsklass på det här området sviktar oroväckande mycket.
Det är till skada för arkivhanteringen och den viktiga vården av historien att majoriteten återigen
väljer att försämra de ekonomiska förutsättningarna för Stadsarkivet.
Vi anser att Stadsarkivet måste få ekonomiska förutsättningar som gör det möjligt att leva upp till politiska mål och lagstadgade åtaganden.”
Beslutsgång
Kulturnämnden beslutar enligt Stadsarkivets förslag.
Reservation
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S), samt Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Omedelbar justering
Dnr: 1.1/1277/2011
att godkänna förvaltningens underlag till budget för år 2012 och beräkningar för åren 2013 och 2014 samt överlämna ärendet till kommunstyrelsen
Bakgrund
Årsredovisningen för kulturförvaltningen med bokslut för 2010 (KuN 2011-02-15) utgör bakgrundsbeskrivning till det underlag för budget för 2012-2014, som ska lämnas till kommunstyrelsen inför den centrala budgetberedningen. Utgångspunkten för budgetunderlaget är beslutad plan för 2012 i kommunfullmäktiges budget för år 2011 med inriktning för åren 2012-2013.
Ärendet har handlagts av ekonomistaben i samarbete med verksamhetsavdelningarna. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen den 18 mars och 31 mars 2011.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Marja Sandin-Wester (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
”Förslag till beslut
att delvis godkänna förvaltningens underlag till budget
att för 2012 planera en utökad budget för kulturförvaltningen
attdärutöver anföra
Förvaltningen har gjort ett genomarbetat underlag gällande behoven för de närmaste årens kulturverksamheter i Stockholm. Vi välkomnar inställningen att kulturen bör genomsyra all verksamhet i staden och att det ska vara mer rum för kulturen, i alla bemärkelser.
Ambitionerna krockar dock med verkligen, då det samtidigt framgår att de ekonomiska förutsättningarna saknas för att genomföra de föreslagna satsningarna. Förvaltningen framhåller att verksamheterna inte kommer att kunna få full kostnadstäckning. Det är också ett problem att det finns stora behov av ökad digitalisering, samtidigt som IT-kostnaderna blivit ett växande problem för flera av förvaltningens verksamheter.
Med vårt förlag till budget hade förvaltningen kunnat göra nödvändiga satsningar på att utveckla kulturverksamheterna i staden i stället för att skära ner, vilket blir resultatet av den nuvarande majoritetens sparbeting.
Vi ser växande problem på en rad områden:
Biblioteken har stora svårigheter trots extra satsningar. Personalen är hårt arbetsbelastad och medieutbudet minskar på många håll. Den digitala utvecklingen med alltfler ljudböcker medför också skenande kostnader, som är svåra att överblicka. Frågan om huvudbibliotekets nödvändiga upprustning och utbyggnad är olöst.
Kulturskolan har med de senaste årens nedskärningar och avgiftshöjningar kunna nå betydligt färre barn, särskilt från förorten och i familjer där tröskeln till kulturen är högre. Vi anser att det krävs en rejäl satsning på kulturskolan med ökade resurser för ytterstaden och uppsökande verksamhet samt sänkta avgifter.
Det saknas finansiering för den planerade utbyggnaden av Liljevalchs och därmed ökade driftskostnader, liksom för pågående projekt med tidsbegränsad finansiering som Kulan.
De två största problemen med den nuvarande kulturpolitiken, förutom avsaknaden av rimlig finansiering, är bristen på satsningar på kultur i förorten och aviserade och påbörjade förändringar i stödet till det fria kulturlivet.
Kulturlivet i stora delar av staden har under de senaste åren utarmats väsentligt. I stora områden i ytterstaden finns mycket få kulturinstitutioner. De lokala satsningarna på kultur-och föreningsliv har uteblivit pga. nedskurna resurser för stadsdelsnämnderna. Kulturskolan får allt färre deltagande barn i dessa områden och det finns inte längre utrymme för t ex program på biblioteken. Det saknas samlingslokaler och lokala kulturhus på många håll och föreningslivet har fått nedskurna bidrag. Staden måste nu göra rejäla insatser för att motverka den ökande segregationen som inte bara innefattar bostäder, skolor och tillgång till kommunal service utan även tillgång till kultur- och föreningsverksamhet.
Vi ser många problem med uppdraget att utveckla kvaliteten i stadens kulturverksamheter och bidragsgivning samtidigt som resurserna för detta saknas. Det pågående arbetet med översyn av bidragssystemet, i en riktning mot mer projektinriktat arbete, kan äventyra många etablerade och populära kulturverksamheter i staden. Det kommer också att innebära en ökad styrning från förvaltning och politiker och en ökad osäkerhet hos kulturlivet, som omöjliggör långsiktig planering. Den s k kulturbonusen är ett steg mot att i ökad utsträckning styra över verksamheternas innehåll, i riktning mot ett större beroende av sponsorer. Detta tokiga och svårbegripliga system har dessutom inte lett till de aviserade effekterna då verksamheterna inte varaktigt har ökad sin publik och sina egna intäkter. Vi anser att bonussystemet bör skrotas och medlen överföras till ordinarie bidragsgivning.
Årets beslut om ”omställningsbidrag” för flera viktiga verksamheter, har skapat stora problem och en berättigad oro i hela det fria kulturlivet. Vi anser att staden ska kunna finansiera både etablerade långsiktiga verksamheter och nya kortsiktiga projekt, vilket dock förutsätter en utökad budget. Det är också förstås orimligt att fatta beslut om nedläggning av pågående verksamheter under innevarande budgetår.
Den borgerliga majoriteten anser inte att kommunen ska finansiera kulturens infrastruktur,
t ex lokalhyror. Detta är för oss en obegriplig abdikering från ansvar, då stadens publika kulturverksamheter förutsätter lokaler, liksom konstnärerna för att kunna producera måste ha tillgång till ateljéer och träningslokaler. Tvärtom borde staden initiera att nytt hyressystem, med utgångspunkten att kulturverksamheterna inte ska betala marknadshyror för lokaler i kommunens egna fastigheter.
I stället för ogenomtänkta experiment bör stödet till det fria kulturlivet förstärkas ordentligt eftersom Stockholm behöver ett fritt och aktivt kulturliv och verksamheterna behöver förutsägbarhet, långsiktighet och en rimlig nivå i förhållande till kostnaderna.”
Anna Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
1. ” Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut
2. Att därutöver anföra följande
Stockholm växer och kultur kan vara ett kitt som håller samman människor i tider av stark omvandling. Det finns dock tre grundläggande problem med den kulturpolitik som bedrivs av den borgerliga majoriteten. Det första är att resurserna är för snålt tilltagna. Förvaltningen påpekar i budgetunderlaget att trots effektiviseringsarbetet har man svårt hur verksamheterna ska kunna få full kostnadstäckning. Förvaltningen befarar personalminskningar om inte kompensation anslås. Vi ser redan idag en rad oroväckande besparingar, exempelvis på Kulturskolan, något som allvarligt går ut över barnens deltagande i kulturell verksamhet. Vi noterar också att den utökade verksamheten till följd av den planerade utbyggnaden av Liljevalchs enligt förvaltningen inte heller ryms inom budget utan kräver ett utökat anslag.Vidare är framtiden oklar för flera angelägna projekt vars finansiering snart tar slut, såsom KULAN och Ekoteket.
Det andra problemet är att den borgerliga majoriteten i grunden ifrågasätter kommunens roll som ansvarig för kulturens infrastruktur, såsom lokaler, scener och ateljéer. Detta försvårar vardagen för många kulturarbetare, som blir tvungna att söka sig till andra yrken.
Det tredje problemet är att den borgerliga majoriteten är angelägen om att styra över bidragsgivningen från verksamhetsstöd till projektstöd. Detta leder till svårigheter för kulturinstitutioner och utövare att planera långsiktigt, vilket riskerar att urholka kvaliteten i verksamheten. Detta öppnar både för att politiker och tjänstmän får större inflytande över kulturens innehåll, liksom att kommersialiseringens negativa effekter får för stort genomslag.
Det är allvarligt att ett flertal fria verksamheter har fått avslag, i vissa fall till och med utan omställningsstöd. I det flesta fallen har detta dessutom skett utan att verksamheterna deltagit i någon diskussion om stödet. Det är inte acceptabelt att under innevarande verksamhetsår halvera ett verksamhetsbidrag för en pågående verksamhet som kräver långsiktig planering.
Ett exempel på att mer resurser behövs är frågan om samlingslokaler. Samlingslokalerna i Stockholm har under lång tid minskat kraftigt och idag finns endast 20 stycken kvar. De är ofta i dåligt skick och sällan anpassade till dagens kreativa verksamheter. Nödvändiga investeringar och upprustningar behöver göras för att göra lokalerna mer flexibla och lämpliga.
Samlingslokalerna och hemgårdarna ska utgöra en lokal bas för kreativ verksamhet i närområdet, fungera som infrastruktur för samtal, dialog och utveckling för medborgarna.
Kulturskolan behöver nå nya grupper och öka antalet deltagare. För att uppnå detta krävs ökade resurser för att sänka deltagaravgifterna, erbjuda mer av prova på-verksamhet, vidareutveckla utbudet mot fler och bredare kulturella uttryck och en verksamhet som i ökad grad speglar deltagarnas egna kulturer samt en pedagogik som är mer inriktad mot grupper av barn och ungdomar och projekt, både fysiskt och via digitala medier.
Kulturnämnden behöver intensifiera sitt arbete med att stimulera kulturen i ytterstaden bättre. Staden måste även ta ett ansvar för att bli en fullvärdig och ledande medlem i Filmregion Stockholm-Mälardalen för att stärka förutsättningarna för svensk och internationell filmproduktion i regionen. Ökad regional samverkan är över huvud taget en fråga av stor strategisk vikt.
Vi vill också instämma med förvaltningen i att det finns fortsatt stora behov av att bygga om och renovera Stadsbiblioteket.
Slutligen konstaterar vi att den Kulturvision som förvaltningen beskriver rymmer många goda ansatser. Desto tråkigare då att statusen för detta dokument, som processas fram inom staden och med andra institutioner, i dagsläget är mycket oklar. Förhoppningsvis kan Visionen snarast få en tydligare ställning som drivkraft för Stockholm stads arbete på Kulturområdet.”
Ordföranden ställer de framlagda förslagen mot varandra och kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V), och Marja Sandin-Wester (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Anna Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 3.1/3028/2011
att godkänna att avdelningen Stockholms stadsmuseum med Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen deltar i tävling om kvalitetsutmärkelsen 2011.
Frågorna i Kvalitetsutmärkelsen tar sin utgångspunkt i krav på systematik, struktur och resultat. Verksamheterna som tävlar ska kunna beskriva om de har metoder och arbetssätt för att kunna styra, följa upp och utveckla sin verksamhet utifrån behov och övergripande mål. De som deltar i Kvalitetsutmärkelsen får verksamhet och organisationsstruktur genomlyst och bedömd vilket är en väsentlig del i en fortsatt utveckling.
Stockholms stadsmuseum med Medeltidsmuseet och Stockholmsforskningen har systematiskt arbetat med vision, verksamhetsidé, mål och resultat och vill genom att ställa upp med ett tävlingsbidrag se om avdelningen är på rätt väg. Avdelningen är den enda verksamhet inom Kulturförvaltningen som deltar under 2011.
Ärendet har beretts inom Stockholm s Stadsmuseum.
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M), vice ordförande Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon m.fl. (S) samt Marja Sandin-Wester (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
”Stadsmuseet och dess experter har en viktig roll i Stockholm. Stadsmuseet arbetar med allt från arkeologiska utgrävningar, undersökningar av hur den moderna staden vuxit fram, digitalisering och tillgängliggörande av Stockholms kulturarv, till att undersökadagens stockholmares syn på sin stad och på att vara stockholmare. De skapar samtalet om vad staden har varit och vadstaden är. I årets budget tillsköt vi medel för en satsning på den viktiga utställningsverksamheten, av vilken stadsmuseet är en del. I samband med utvecklingen av Slussen planeras för en mötesplats för stockholmarnas intresse för staden, dess historia och framtida utveckling. Där spelar stadsmuseet i Södra stadshuset vid Slussen en viktig roll med sitt engagemang för Stockholm och sitt kunnande.
Museets systematiska arbete med att undersöka stadens historia och att upplysa och engagera medborgarna är en stolthet för Stockholm och vi initiativet att delta i stadens kvalitetstävling visar självförtroende och höga ambitioner.”
Dnr: 1.1/2334/2011
Ärendet har beretts inom ekonomistaben i samråd med övriga avdelningar.
Dnr: 1.1/1692/2011
att godkänna remissvaret
I en skrivelse till kommunstyrelsen ”Om att i samband med visionen om Söderstaden utforma en Bomässa i Slakthusområdet” skriver Tomas Rudin (S) att staden bör ta till vara tillfället att göra Slakthusområdet till en unik stadsdel i Stockholm. I samband med upprustningen av området föreslår Rudin att staden tar initiativ till en bomässa för att visa upp Stockholms kreativa kår av arkitekter, byggare och stadsplanerare.
Förvaltningen delar Tomas Rudins åsikt om att Slakthusområdet är en intressant plats i Stockholm med stor potential att värna matkultur och andra konstnärliga och kreativa näringar. Förvaltningen har god kunskap om områdets kulturhistoriska värden och medverkar gärna i utvecklingen av området och framför allt dess kulturliv. Frågan om en bomässa är för tidigt väckt då hela Slakthusområdet just nu står inför en stor översyn.
Ärendet har handlagts gemensamt av Stadsmuseet och kulturstrategiska avdelningen.
Marja Sandin-Wester (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
”Stockholm är inne i en historiskt expansiv period. Vi behöver bygga lägenheter för de många tusentals personer som föds eller flyttar in till staden. Den stora utmaningen gäller inte minst att bygga energismart samt att täcka underskottet på små och billiga lägenheter för studenter och unga. Bomässor å andra sidan tenderar att leda till fantasifulla och mycket dyra lägenheter. Behovet av den typen av boende saknas i Stockholm. Dessutom har vi alltför ofta sett hur bomässor har genererat skandaler och folkligt missnöje.
Inför en eventuell framtida exploatering av Slakthusområdet bör mycket stor hänsyn tas till den industrihistoriska kulturmiljön.”
Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Marja Sandin-Wester (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Anna Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
”Vi delar uppfattningen att Slakthusområdet är intressant ur många synpunkter och anser därför att frågan om en ev. Bomässa, enligt det förslag Tomas Rudin väckt, bör prövas tidigt i samband med den planerade översynen av området och visionen om Söderstaden.”
Dnr: 361/5412/2011
att tilldela Palatset AB 4 miljoner kronor för den publika verksamheten hösten 2011.
Sedan 2009 har Palatset Riddarholmen AB arbetat för ett kulturcentrum för barn och unga i det Gamla riksarkivet på Riddarholmen. Palatsets vision är att bli ett kvalitativt smörgåsbord av det som barnkulturen har att erbjuda i Sverige och i världen, en nationalscen för barnkultur. Målgruppen är alla Sveriges barn och deras familjer. Uppstartsåren 2009 och 2010 har bland annat finansierats av offentliga medel från Statens kulturråd, Stockholms Läns Landsting och från Stockholm stad. Stockholms stads stöd för 2009/2010 uppgick till 5,5 Mkr och har varit riktat till förankring av verksamhet och publika program.
Verksamheten planeras på en omfattande nivå och beräknas attrahera 50 000 besökare 2011 och mellan 120000 och 250000 besökare 2012. Beräknat entrépris är 114 kr/person. Budgetomfång är enligt Palatsets underlag 42,3 Mkr. Intäkterna utgörs av egna intäkter (21 %), privat och extern finansiering (50 %) och offentlig finansiering (14 %).
Förvaltningen gör bedömningen att etableringen av ett centrum för barnkultur är ett ambitiöst och intressant initiativ som trots dess utmaningar bär på många möjligheter att ytterligare utveckla och synliggöra barnkulturen i Stockholm. En av möjligheterna är att Palatset Riddarholmen AB kan utgöra en plattform och stark infrastruktur för många etablerade och oetablerade aktörer inom barn och ungdomsområdet. Förvaltningen föreslår att den publika verksamheten under invigning och följande period 2011 stöds med 4 miljoner kronor. Stödet avser publika programrelaterade produktionskostnader.
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska avdelningen.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
att tilldela Palatset Riddarholmen AB 4 mkr för den publika verksamheten hösten 2011
att påbörja en diskussion med stadens ledning om framtida medel för att stödja denna verksamhet som ej bör tas från nämndens projektmedel
att med Palatset inleda en diskussion om att sänka nivån på entréavgifterna, särskilt för stadens skolor
att anföra följande
Vi anser att det är ett mycket intressant arbete som bedrivits av Palatset Riddarholmen AB och välkomnar idén en ny kulturinstitution för barn och unga i Stockholm, Det är glädjande att huset på Riddarholmen äntligen renoverats och får en publik och spännande användning,
Projektet har initialt fått stöd från staden och verksamheten förutsätter offentligt stöd även i fortsättningen, även om huvuddelen av budgeten planeras täckas av externa medel. Det finns en hel del frågetecken kring projektet, vilka förvaltningen tidigare har presenterat för nämnden. Vi uppmanar förvaltningen att noga följa utvecklingen.
Vi anser att den tilltänkta entréavgiften på 120 kr per barn är mycket hög och risker att utestänga många familjer. För stadens skolor att det en mycket stor utgift. Eftersom planeringen bygger på många besök från Stockholms skolor, uppmanar vi förvaltningen att inleda en diskussion med Palatset om nivån på entréavgifterna. Vi ser det också som olyckligt att skolorna ska bli hänvisade till att äta på en kommersiell restaurang i huset, vilket ytterligare ökar deras kostnader.
Vi anser att stadens stöd ej ska belasta de redan alltför knappa medlen för projektbidrag utan borde finansieras på annat sätt och uppmanar nämnden att inleda en diskussion med stadens ledning om att en eventuell framtida finansiering bör ske på annat sätt. ”
Att tilldela Palatset AB 4 Mnkr för den publika verksamheten hösten 2011 under förutsättning att följande villkor uppfylls:
1. Ett väl tillrättalagt utrymme står till förfogande för besökande skolklasser m.fl. för att kunna inta medhavd matsäck
2. Inträdesavgiften kraftigt rabatteras för skolklasser från Stockholms stad”
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Marja Sandin-Wester (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina förslag till beslut.
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
”Barn- och ungdomskultur är prioriterat i Stockholm och efterfrågan på bra kulturaktiviteter är enorm. Med sitt centrala läge och sitt unikainnehåll kommer Palatset att bli ett nav i Stockholms barn- och ungdomskultur.Det gamla riksarkivet på Riddarholmen är en spännande byggnad med en vacker interiör. Att den nu får denna publika användningjust för barn och unga är fantastiskt roligt.
Vi ser fram emot den verksamhet som Palatset kommer att erbjuda efter invigningen i höst.”
Anna Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
” Vi instämmer i förvaltningens bedömning att etableringen av ett centrum för barnkultur är ett intressant och ambitiöst initiativ och ställer oss bakom beslutet att tilldela Palatset Riddarholmen AB ett projektstöd om 4 mkr för den publika verksamheten hösten 2011.
Att många etablerade och oetablerade aktörer inom barn- och ungdomsområdet saknar lokaler för sin verksamhet är välkänt och har av oss påtalats bl a i samband med verksamhetsplanering och stöd till samlingslokaler. Det är nödvändigt med en stark infrastruktur för barn- och ungdomskulturen och Palatset är i det sammanhanget ett välkommet projekt.
I samband med tidigare beslut om projektstöd (2009-12-15) noterade förvaltningen: ”I förvaltningens beredning framkommer ett antal osäkerhetsfaktorer som bör noteras. Även om många aktörer på området stöder Palatset som idé och vision har projektet ännu inte uppnått stabilitet och stark förankring i stadens kulturliv och i näringslivskontakterna.” Så vitt vi kan bedöma av underlaget för dagens beslut kvarstår denna osäkerhet. Förhoppningen är att starten av verksamheten hösten 2011 ska visa upp konstnärligt innehåll och pedagogik för publik, samarbetspartner och ytterligare finansiärer.
Medräknat dagens beslut uppgår det sammanlagda projektstödet till 9,5 mkr. Av ansökan framgår att Palatset AB räknar med fortsatt omfattande offentligt stöd bl a från Stockholms stad vilket enligt vår mening understryker behovet av en större kulturbudget än vad majoriteten hittills ställt sig bakom.”
Dnr: 6.2/1878/2011
att tillstyrka förvaltningens förslag till mottagare av stadens kulturstipendier 2011:
Bildkonst
Stefan Constantinescu
Anna Stina Erlandsson
Mats Hjelm
Carl Michael Lundberg
Iris Smeds
Aleksandra Stratimirovic
Konsthantverk
Yoko Andersson Yamano
Illustration
Jonna Fransson
Fotografi
Nygårds Karin Bengtsson
Johan Willner
Film
Ina Holmqvist och Emelie Wallgren
Axel Petersén
Musik
Jenny Wilson
Sofia Jernberg
Klas Lindquist
Love Derwinger
Dans
Helena Franzén
Christina Tingskog
Teater
Ulf Eriksson
Litteratur
Jonas Brun
Kulturnämnden har i uppdrag av kommunstyrelsen att lämna förslag till kandidater för Stockholms stads kulturstipendier. De 20 stipendierna på 25 000 kr vardera fördelas inom bildkonst, konsthantverk, illustration, foto, film, musik, dans, teater och litteratur.
Dnr: 1.1/1849/2011
att som svar på remissen överlämna och åberopa förvaltningens svar.
Tomas Rudin (s) har motionerat om att ta fram ett skyltprogram för att öka kunskapen om Stockholms gatunamn och deras historia. Motionären föreslår att en årlig summa avsätts i stadens budget för en successiv uppsättning av beskrivande skyltar över gators och platsers namnsättning runt om i staden. Remissen från Kommunstyrelsen skall vara besvarad 2011-05-13.
Kulturförvaltningen ser positivt på motionärens förslag men föreslår att historiken tillgängliggörs digitalt istället för på skyltar.
Ärendet har beretts inom Stadsmuseet.
Dnr: 9.1-6821/2011
att Elisabeth Klett reser till Sydney, Australien, som Stadsarkivets representant i
SIS (Swedish Standards Institute) i det internationella arbetsmötet med ISO
/TC 46 SC11 den 2-5 maj 2011.
Elisabeth Klett representerar Stockholms stadsarkiv som internationell expert för SIS (Swedish Standards Institute) i det internationella arbetsmötet med ISO /TC 46 SC11 Information and documentation den 2-5 maj 2011. Elisabeth Klett deltar i arbetsgruppen för Archives/ Records Management, SC11.
Ärendet har beretts inom Stadsarkivet.
Dnr: 1.1/2363/2011
att godkänna FOSAM:s förslag om mottagare av stadens
folkbildningsstipendier:
ABF: Mats Larsell
Bilda: Stefan Jämtback
Folkuniversitetet: Mairo Burdette och AnnMari Barbut
Ibn Rushd: Yasin Ahmed
NBV: Ilyas Acarp
Medborgarskolan: Anna Federici
Sensus: Kathleen Quinlan
Studiefrämjandet: Owe Sandström
Studieförbundet Vuxenskolan: Rimma Markova
FOSAM (Folkbildningsorganisationernas Samarbetskommitté i Stockholm) har i uppdrag att anmäla förslag på folkbildningsstipendiater i Stockholms stad till kulturnämnden.
1. Ordföranden lämnade ordet fritt för frågor till förvaltningen.
· Ann Mari Engel (V) bad kulturhuschefen Eric Sjöström redogöra för omständigheterna kring den inställda dansföreställningen Celebration of Womanhood . Kulturhuschefen berättade om motiven för sitt beslut och att föreställningen kommer att ges den 1 maj dock utan den del som låg bakom det tidigare beslutet att ställa in.
· Ann Mari Engel (V) ställde också en fråga om urvalet till den arbets- respektive referensgrupp som deltar i arbetet med att ta fram nya riktlinjer för kultur- och integrationsstödet. Patrik Liljegren, chef för kulturstrategiska avdelningen, informerade om urvalet och processen som bland annat innehåller en workshop med det fria kulturlivet den 19 maj dit också kulturnämnden bjuds in. Ett färdigt förslag till nya riktlinjer kommer att läggas fram till nämnden den 30 augusti.
· Berit Svedberg, kulturdirektör, informerade om den nyligen genomförda ”Kulturnatten”. Innan alla arrangemang är redovisade har 62000 besök registrerats jämfört med 6000 första året 2010. Viktiga orsaker till framgången är att marknadsföringen skett i samarbete med DN och att det inte tagits ut entré. Nästa år blir det en ny Kulturnatt den 21 april 2012.
2. Besök av kulturnämndens Handikappråd
Nämndmötet avslutades med att medlemmar av Handikapprådet informerade om aktuella tillgänglighetsfrågor. De närvarande medlemmarna var:
· Charlotte Norlin, ordförande i rådet och nominerad av Reumatikerföreningen i Stockholm
· Gunnar Häger, vice ordf./ SRF Stockholms stad
· Karina Hell Andersson/HRF Stockholm
· Eva Söderbärj/ FUB Föreningen för utvecklingsstörda
· Berit Hinderson/ FHLIS Hjärt- och lungsjukas förening i Stockholm
Charlotte Norlin utgick i sin presentation från Handikapprådets tre prioriterade områden: Bemötande, information samt tillgänglighet till kulturbyggnader och kulturarv. I den diskussion som sedan följde ställdes frågor om bland annat tillgängligheten i ”Palatset” (kulturhuset för unga), hörselskadades tillgång till teckentolkning och filmtextning, problemet med buller och bakgrundsljud samt de möjligheter som den digitala utvecklingen kan erbjuda funktionshindrade.
Diskussionen kom också att handla om särskilda medel för tillgänglighetsåtgärder inom staden och nämndordföranden konstaterade att ansvaret för detta nu ligger inom förvaltningar och bolag och att investeringsmedel disponeras av de kommunala instanser som har fastighetsägaransvar.
Nämndordföranden tackade delegationen från Handikapprådet för värdefulla synpunkter och förklarade nämndmötet avslutat. Därefter vidtog information om Stadsarkivet av stadsarkivarien jämte medarbetare.
Anmälda skrivelser
Skrivelse
2011-04-11
Madeleine Sjöstedt (FP)
m fl
Birgitta Holm (M) m fl
Cecilia Önfelt (C)
Förse Gunnar och Alva Myrdals verk med Creative Commons licens!
Kulturnämnden beslutade 2009 att införa Creative Commons som licenssystem för Stadsarkivets och Stadsmuseets bilder. För oss är det viktigt att staden ligger i framkant när det gäller tillgänglighet till information för medborgarna. Chydeniusinitiativet, som innebar att Stadsarkivet fick i uppdrag att utreda hur offentlighetsprincipen kan förverkligas fullt ut med de nya möjligheter som den nya informationstekniken ger, är också en del av vårt arbete för öppenhet. En del av denna strategi är även e-arkivet, som lanserades 2010, ett ambitiöst projekt som när det är fullt utvecklat kommer att öka tillgängligheten och minska byråkratin för stadens handläggning av ärenden. Vi har också drivit på att staden skall använda öppen källkod. Kulturnämnden har till exempel fattat beslut om att lägga upp tillgänglighetsguiden i öppet format på nätet.
De ovan nämnda initiativen handlar om att skapa tillgång till den information som staden producerar eller äger, främst för att underlätta vardagen, och för att skapa möjligheter för entreprenörer att använda den information som är allmän. Men det finns också vidare kulturpolitiska aspekter - det handlar om att göra kulturarvet levande och tillgängligt. Ett stort problem för vårt kulturarv är att god och viktig litteratur, som inte längre tillhör den allra mest efterfrågade, hamnar på vad man brukar kalla ”backlist” – det kommersiella intresset är inte tillräckligt stort för att förlag skall göra nytryck. Endast den som har tid och möjlighet att lägga mycket arbete på att genom söka i antikvariat och bibliotek kan få tag på dessa böcker – och förr eller senare är de sista exemplaren på marknaden utslitna, och endast pliktexemplaren på KB minner om att dessa böcker någonsin funnits.
Den digitala revolutionen erbjuder fantastiska möjligheter att motverka denna kollektiva glömska. Vi tycker att staden skall gå i bräschen och visa det goda exemplet som upphovsrättsinnehavare.
Staden äger genom testamente upphovsrätten till makarna Gunnar och Alva Myrdals samlade verk (med vissa undantag). Makarna Myrdal har haft en enorm betydelse för den politiska debatten under 1900-talet med sin omfattande produktion av böcker och artiklar. Bland deras verk kan nämnas ”Kris i befolkningsfrågan”, ”Varning för fredsoptimism”, ”Politiskt manifest om världsfattigdomen” och ”Hur styrs landet”. Flera av deras verk har inte kommit i nytryck på mycket länge och går endast att finna på bibliotek och på antikvariat. Stockholm får regelbundet förfrågningar från forskare, som vill trycka utdrag för antologier, och har på senaste tid tillåtit tryck utan att ta ut avgift för det.
Kulturnämnden ger nu i uppdrag till förvaltningen att till nästa nämnd återkomma med förslag på hur Staden hädanefter kan förse efterfrågade verk av makarna Myrdal med lämplig Creative Commons licens.
Kulturnämnden
2011-04-19
Skrivelse angående brev från Fria Teatern, Fria Teaterns vänner och Folkmusikens Hus angående Stallet
Sedan majoriteten i kulturnämnden i januari beslutade om s k ”omställningsbidrag”, i praktiken en nedläggning, av ett antal etablerade och uppskattade kulturverksamheter i Stockholm, har det blivit alltfler protester från kulturorganisationer och medborgare.
Ledamöterna i nämnden har mottagit många protester mot beslutet och har fått påpekanden om felaktigheter i beslutsunderlaget. På föregående sammanträde behandlades en skrivelse från Teaterförbundet angående problemen kring det indragna bidraget till Danscentrum.
Nu föreligger skrivelser från Fria Teatern, Fria Teaterns vänner och .
angående de nedskurna bidragen till Fria Teatern och Stallet.
Vi anser att de framförda synpunkterna och frågorna är av en sådan vikt för beslutet att nämnden bör behandla dem. Vi önskar att på nästa sammanträde behandla skrivelserna från Fria Teatern, Fria Teaterns vänner och Folkmusikens Hus samt att förvaltningens svar redovisas i samma ärende.
Ann Mari Engel (v) Anna-Greta Leijon (s) Marja Sandin-Wester (mp)
m.fl. m.fl. m.fl.