Din position: Hem > Stockholms stad > Kulturnämnden > Sammanträde 2012-06-14
Observera tiden
BESLUT
Kulturnämnden beslutar att godkänna anmälan av protokoll nr 4/2012 från nämndens sammanträde 2012-05-10, som justerats 2012-05-31.
Ordförande Madeleine Sjöstedt (FP) och vice ordförande Ann Mari Engel (V) utses att justera dagens protokoll.
Kulturnämnden beslutar:
Anmälningarna läggs till handlingarna
Anmälan gjordes av:
a) Till kulturnämnden inkomna handlingar
b) Anmälan av Arkivutskottets protokoll 2012-05-10 och 2012-05-30
c) Information om Stockholms stads ateljéstipendium 2012
d) Information om ateljéstödets fördelning mellan män och kvinnor
e) Anmälan av slutrapport Kulan
f) Information om fördelning av subvention 2011
g) Skrivelse angående Skärholmens gård från Skärholmens stadsdelsförvaltning
h) Stockholmsforskningens verksamhet 2011, 2012 och i framtiden
i) Anmälan om nya avgifter vid Stockholms Stadsbibliotek
j) Anmälan av protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor 2012-05-03
k) Anmälan av månadsrapport - Kulturförvaltningen
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) lämnar ett särskilt uttalande rörande anmälningsärende 3 e) Anmälan av slutrapport Kulan enligt följande:
Slutrapporten från Kulan visat att projektet kostat närmare 8 miljoner kronor. Samtidigt konstateras att man inte kan mäta om man egentligen nått något av effektmålen: "Effektmålen har inga mätvärden att utgår ifrån och att jämföra med".
Man har misslyckats med att nå förskolan - endast 25 av stadens 1007 förskolor finns ens registrerade inom Kulan.
I ett annat ärende, redovisning kring subventionen, framgår att antalet besök från förskolor och skolor totalt har minskat i staden under de senaste åren.
Avvecklingen av stadsdelarnas kultursamordnare var uppenbarligen ett misstag. I Vänsterpartiets budget finns utrymme för kultursamordnare i varje stadsdel, vilket vi ses om nödvändigt för att återskapa kontakten mellan förskolor/skolor och kulturlivet. Projektet Kulan har visat sig inte kunna fylla denna funktion.
Anna-Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande rörande anmälningsärende 3 e) Anmälan av slutrapport Kulan enligt följande:
I rapporten skrivs att man i utvecklingen av Kulan tagit hänsyn till att förskolan är en viktig målgrupp. Samtidigt konstateras att enbart 25 av 1007 förskolor valt att registrera sig.
Vidare noterar vi att trots att nätverkets samordnare erbjudits att registrera sin stadsdelsförvaltning, för vidarebefordran av kulturaktörernas utskick, har endast 6 av 14 stadsdelsförvaltningar valt att göra det. Det innebär att huvuddelen av tänkta mottagare och samverkanspartners står utanför Kulan. Det är illa.Effekterna av projektet Kulan är svåra att mäta konstaterar projektgruppen. Att nyttan/effekten av projektet inte kan mätas inom ramen för projektet, att effektmålens formuleringar inte är användbara och att finansiering för att mäta effektmålen saknas är anmärkningsvärt. Naturligtvis borde förvaltningen ha uppmärksammat detta tidigt i projektets skede så att man åtgärdat de bristerna.
Dnr: 1.6-7935/12
Kulturnämnden beslutar att godkänna Stadsarkivets tjänsteutlåtande.
Sammanfattning
Förslaget till trygghets- och säkerhetsprogram tar sin utgångspunkt i
kommunfullmäktiges inriktningsmål om att ”Stockholm ska vara en attraktiv,
trygg, tillgänglig och växande stad, för boende, företagande och besök”.
Programmet ger en översikt över det ansvar av Stockholms stads nämnder och bolag förväntas leva upp till. För att stärka den upplevda trygghetskänslan och beredskapen för det oväntade ska det förebyggande arbetet stå i fokus.
Målet för stadens utveckling av trygghet och säkerhet syftar till att värna stockholmarnas liv och hälsa samt de grundläggande värden och funktioner som staden är satt att ansvara för. Det är staden, det vill säga nämnderna och bolagen, som ska skapa förutsättningar för ett tryggt och robust Stockholm – ett Stockholm i världsklass.
För att programmets innehåll ska bli konkret finns det riktlinjer. Genom dessa kan anpassningar ske om förutsättningar och krav ändras. Stadsarkivet förordar att
Trygghets- och Säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 godkänns.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av Stockholms Stadsarkiv, inom avdelningen för logistik och produktion
Framlagda förslag till beslut
Ordföranden föreslår att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Beslutsgång
Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Dnr 1.1/2209/2012
Kulturnämnden beslutar att godkänna kulturförvaltningens tjänsteutlåtande.
Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag till trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 som nämnderna bereds yttra sig över.
Trygghets- och säkerhetsprogrammet 2013–2016 ger en översikt över det ansvar olika delar av Stockholms stads nämnder och bolag förväntas leva upp till med ett förebyggande arbete i fokus. Förslaget tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål om att ”Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad, för boende, företagande och besök”.
Förvaltningar, nämnder och bolag ansvarar för att trygghets- och säkerhetsprogrammet följs inom respektive verksamhet. Arbetet handlar om att arbeta proaktivt med trygghetsfrämjande och säkerhetsförebyggande åtgärder samt ansvara för att organisationen är väl förberedd att hantera oönskade händelser.
För att programmets innehåll ska bli konkret finns det riktlinjer. Genom dessa kan programmets innehåll anpassas om förutsättningar och krav ändras. Riktlinjerna ingår inte i remissen.
Programmets genomförande och uppföljning sker i stadens system för integrerad ledning och styrning, ILS. Samtliga nämnder och bolag förväntas konkretisera och omsätta programmet till den egna verksamhetens uppdrag och inriktning. Uppföljningen av programmet sker i enlighet med budgetprocessens avstämningar, tertialrapporter och årsredovisning.
Stadsledningskontoret föreslår att Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016 godkänns och att Säkerhetsprogram för Stockholms stad 2009-2012 utgår som styrdokument vid utgången av 2012.
Kulturförvaltningen stöder förslaget.
Ärendet har handlagts av kulturförvaltningens administrativa stab.
Dnr 4.1/2350/2012
- att i huvudsak godkänna förvaltningens remissvar
- att därutöver anföra
Stockholms stad växer i rekordtakt. Denna utveckling är mycket positiv och ett bevis på att Stockholm är en attraktiv stad men innebär samtidigt en utmaning eftersom fler invånare betyder fler bostäder, ökat tryck på kommunikationer, fler arbetsplatser, mer offentlig service och så vidare.
En sida av utmaningen består i att Stockholms tillväxt ska ske i samklang med de kulturhistoriska miljöer av stort värde som redan finns i staden. Det Stockholm vi bygger för framtiden måste ske med respekt för det Stockholm vi har att förvalta. I detta arbete har Kulturförvaltningen genom Stockholms stadsmuseum med sin stora kunskap om stadens bebyggelse, historia och kulturmiljöer en nyckelroll.
Gällande Grammet 1 mm vid Brommaplan innebär exploateringen, förvaltningens remissvar att döma, inte särskilt betydande inskränkningar av befintliga kulturhistoriska värden varför intresset av fler bostäder och förbättrade kommunikationer överväger exploateringens påverkan på befintliga arkitektur- och landsskapsvärden.
Stadsbyggnadskontorets programförslag innehåller uppförandet av en ny inomhusterminal för bussar, uppgraderad biljetthall för tunnelbanan, utökade lokaler för handel, service och kontor samt 600-700 nya lägenheter. En ny detaljplan enligt programförslaget innebär att tre fastigheter rivs, varav två av särskilt kulturhistoriskt värde.
Kulturförvaltningen ställer sig bakom målet med programförslaget. Platsen är lämplig för bebyggelse och Brommaplan som tyngdpunkt i översiktplanen ska stärkas. Översiktsplanen Promenadstaden innehåller samtidigt målet om att platsers särskilda karaktärsdrag ska bilda utgångspunkt i Stockholms pågående stadsomvandling. Kulturförvaltningen anser att de befintliga byggnaderna i linje med detta skulle kunna ses som en resurs att integrera i stadsplaneringen. Exploateringen bör omstuderas i syfte att, förutom förväntningar på lägenhetsantal, funktion, handel och en rationell trafik- och bostadsmaskin, även skapa en kontakt med platsens historia och varierade omgivning.
Om Kulturskolans lokaler försvinner enligt förslaget, bör nya lokaler vid Brommaplan vara ändamålsenliga och ljudanpassade även för verksamhet under kvällar och helger.
Ärendet har handlagts av Stadsmuseets kulturmiljöenhet och Kulturskolans enhet i Bromma.
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut. Se under rubriken BESLUT.
Kulturförvaltningens förslag till beslut. Se under rubriken ”Sammanfattning”
Anna-Greta Leijon m.fl. (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
- att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med berörda förvaltningar finna ändamålsenliga lokaler för kulturskoleverksamheten innan husen rivs.
Då byggherren JM har aviserat att de inte kommer tillhandahålla nya lokaler för Kulturskolan är det av yttersta vikt att stadens förvaltningar säkerställer att ändamålsenliga lokaler finns tillgängliga innan husen rivs.
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kulturnämnden beslutar enligt förslag från ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP) samt Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M).
Reservation
Anna-Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förslag till beslut.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Dnr 1.1/2385/2012
Kulturnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande.
I en skrivelse till kulturnämnden föreslår Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mårten Andersson (V) och Mats Berglund (MP) att kulturförvaltningen ser över kriterierna angående stadens hederspriser och kulturstipendier. Skrivelsens författare önskar att förvaltningen i högre grad än tidigare uppmärksammar kulturutövare verksamma inom barn- och ungdomskulturen. Man önskar statistik över fördelningen mellan konstarter, kön och verksamhetsområden bland prismottagare och kulturstipendiater.
En sammanställning av senare års hederspristagare visar att andelen mottagare som vänder sig helt eller delvis till en barn- och ungdomspublik uppgår till 40 %. Med denna bakgrund anser inte kulturförvaltningen att kriterierna för hederspriser och kulturstipendier bör ses över.
Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden att godkänna detta tjänsteutlåtande.
Ärendet har beretts vid kulturstrategiska staben.
Dnr 1.7-9071/12
Kulturnämnden beslutar att godkänna Stadsarkivets tjänsteutlåtande samt att överlämna yttrandet till revisorerna.
Stadens revisorer har efter granskning av kulturnämndens verksamhet för år 2011
avseende Stadsarkivet tillstyrkt att kommunfullmäktige beviljar nämnden och dess ledamöter ansvarsfrihet för granskningsperioden.
Revisorerna har samtidigt överlämnat revisionskontorets årsrapport avseende
Kulturnämnden och dess förvaltning Stadsarkivet för yttrande.
Ärendet har beretts av Stockholms Stadsarkiv.
Dnr 5.5-9075/2012
Redaktör och fil. dr Mats Hayen vid Stockholms stadsarkiv ska som representant
för projektet Tidigmoderna konkurser (samarbetsprojekt med Uppsala universitet)
delta i WEHC 2012. Hayen kommer vid konferensen att presentera
forskningsrapporten Analyzing industrial, commercial and financial bankruptcies
in Stockholm, 1750-1850. The background, main sources and methods of a
project at the Stockholm City Archives.
Resan helfinansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
Dnr 9.5-8676/2012
Det internationella samarbetet är centralt för arkivinstitutionernas utbyte av erfarenheter och utvecklande av nya perspektiv och lösningar i den gemensamma strävan att skapa insyn i och tillgänglighet till arkiven såväl i vårt eget land som internationellt.
Lennart Ploom medverkar i uppföljningen av konferensen "Commercial activities in archives" i London den 11 maj 2012 och deltar i ett initiativ for systematisk samverkan kring dessa frågor som bland annat kretsar kring öppen data och PSI-direktivet. Martin Ståhl kommer vid ovanstående kongress dels att ha ett uppdrag som reporter för ICA, dels att ha en redaktionell uppgift som medlem i utgivningskommittén för ICA:s medlemsskrift "Comma". Martin Ståhl har också, förutom dessa två uppdrag, ett ansvar att vid kongressen inhämta information som kan komma Stadsarkivet till del samt att informera om Stadsarkivets arbete utåt.
Martin Ståhl står, genom ett tilldelat stipendium, själv för sina omkostnader i samband med resan.
Dnr 2.6/2727/2012
Kulturnämnden beslutar att godkänna att förvaltningen genomför en upphandling av bemanningstjänster samt uppdrar åt kulturdirektören att:
- besluta om förfrågningsunderlag
- genomföra upphandlingen
- fatta tilldelningsbeslut
- teckna avtal med vald anbudsgivare
SSB använder sedan år 2010 bemanningstjänster för att lösa behovet av korttidsvikarier, upp till 14 dagar, i verksamheten. Det gäller framförallt behov som uppkommer på grund av sjukdom, vård av barn och semester.
Nu gällande avtal, som upphandlats via SKL/Kommentus, går ut under år 2012 och den nya upphandlingen via SKL/Kommentus kommer inte att innehålla personalkategorin bibliotekarie. SSB behöver därför göra en egen upphandling av dessa tjänster.
Mot denna bakgrund föreslår Kulturförvaltningen att en upphandling genomförs. Då det beräknade värdet av upphandlingen beräknas överstiga det lagstadgade tröskelvärdet 1,9 mnkr föreslås upphandlingen genomföras som en öppen upphandling enligt 5 kap i Lagen om offentlig upphandling (LOU).
Ärendet har beretts inom stadsbibliotekets ledningsgrupp och personalutskott samt i avdelningens samverkansgrupp. Dialog har också skett med förvaltningens administrativa stab. Avstämning har skett med SKL/Kommentus och deras kommande upphandling för bemanningstjänster kommer inte att innehålla personalkategorin bibliotekarie.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att inte upphandla bemanningstjänster
- att undersöka förutsättningarna för att i stället lösa behov av korttidsvikarier med egen personal
- att anföra följande
Vi anser att staden i största möjliga utsträckning ska undvika att använda bemanningsföretag, som för de anställda innebär osäkra och kortsiktiga anställningar. Stadens biblioteksverksamhet bör skötas av utbildad, kunnig personal med god lokal kännedom och vi anser att kompetens finns hos stadens egna anställda.
Det har också visat sig att man genom att anlita bemanningsföretag kraftigt har överskridit den beräknade budgeten.
Kulturförvaltningen bör därför undersöka förutsättningarna för att i stället för bemanningsföretag använda egna anställda som korttidsvikarier. Kostnaderna för en eventuellt ökande administration borde kompenseras med att man inte behöver betala stora ersättningar till de företag som hyr ut personalen utan kan betala lönerna direkt till personalen.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Anna-Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Det är nödvändigt att kunna upprätthålla öppettider och god service vid biblioteken vid frånvaro i verksamheten. Av det skälet behövs i vissa fall inhyrd personal.
Samtidigt är det här en kostnad som inom Stadsbiblioteket avviker väldigt kraftigt från den lagda budgeten. Årsprognosen är 2,5 - 3 mnkr vilket innebär ett underskott på 1,3 – 1,8 mnkr. Det är alldeles nödvändigt att minska kostnaderna och en åtgärdsplan för detta ska enligt förvaltningen finnas klar.Den upphandling som nu ska göras får inte innebära ökade kostnader för inhyrd personal och vara dimensionerad så att behovet beräknas utifrån resultatet av åtgärdsplanen.
Dnr 6.1/2080/2012
Kulturnämnden beslutar att godkänna förslaget till referensgrupp.
Vid kulturnämndens sammanträde 2011-12-13 beslöts att godkänna kulturförvaltningens förslag till nytt stödsystem för det fria kulturlivet, dnr: 1.1/3248/2011. En av förändringarna i detta är ett förstärkt referensgruppsarbete med ökad transparens och utvecklat arbetssätt inom kulturförvaltningen.
Kulturförvaltningen föreslår en rådgivande referensgrupp om 10 personer för att förstärka bedömningen av konstnärlig kvalitet, delaktighet, publik räckvidd, jämställdhet och flerkulturellt perspektiv. Syftet är att få en breddad och fördjupad bedömning av ansökningarna om kultur- och utvecklingsstöd.
Ärendet har beretts inom kulturstrategiska staben.
Mats Berglund (MP) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att godkänna förvaltningens förslag av tio personer till referensgruppen
- att därutöver uppdra åt kulturnämnden att fyllnadsvälja ytterligare två personer varav en från majoriteten och en från oppositionen
- att därutöver anföra:
Kulturförvaltningens förslag till referensgrupp innebär en fördelning med två konstnärer, tre producenter/regissörer och fem experter av olika slag. Den kompetens och den representation som saknas i gruppen är kulturkulturkonsumentens. Liksom i vårt rättssystem kan allmänhetens perspektiv tillgodoses även i detta genom politiskt utsedda förtroendevalda. Till skillnad från i det judiciella systemet är dock principen om ”armlängds avstånd” viktig att upprätthålla i detta sammanhang varför de förtroendevalda bör vara så få att de inte kan komma i närheten av en majoritetsställning inom referensgruppen.
Därför bör två politiskt tillsatta ledamöter, varav en från majoriteten och en från oppositionen, ingå som fullvärdiga medlemmar i referensgruppen, och då i huvudsak som representanter för kulturkonsumenterna bland övriga experter och kulturproducenter. Förslaget har även den fördelen att den demokratiska/politiska nivån kommer in i ett tidigare skede i bidragsbesluten än vad som hittills skett där nämnden haft det politiska ansvaret men utan insyn i beredningen.
Mats Berglund (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Ordförande Madeleine Sjöstedt m.fl. (FP), Ariane Bucquet Pousette m.fl. (M) med instämmande av Cecilia Önfelt (C) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Samtidigt som offentligt stöd i många fall är en nödvändighet för att kultur av hög kvalitet och/eller präglad av konstnärlig förnyelse ska existera innebär offentligt stöd till kulturlivet alltid att en beroenderelation mellan politisk makt och kulturliv upprättas. För att parera denna situation är principen om armlängds avstånd en grundbult i svensk kulturpolitik, en garant för att det offentliga ska stödja utan att styra kulturens innehåll.
En viktig del i stadens arbete med principen om armlängds avstånd är att referensgrupperna, med bakgrund av att nämnden den 2011-11-08 fattade beslut om nytt kulturstöd, nu utses av nämnden efter ett öppet nomineringsförfarande. Till nämnden har nu alla föreslagna referenspersoner också redovisats.
Därutöver innebär det nya kulturstödet att konstnärlig kvalitet och konstnärlig förnyelse har fått ökad betydelse i stadens bidragsgivning till det fria kulturlivet. Genom att referenspersonerna tillför förvaltningen särskilda kompetenser är deras arbete en viktig del av att de ambitioner som det nya kulturstödet innebär förverkligas.
Vice ordförande Ann Mari Engel (V) och Anna-Greta Leijon m.fl. (S) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
När nämnden nu fattar beslut om den rådgivande referensgrupp som bl.a. har till syfte att stärka upp bedömningen av konstnärlig kvalitet i samband med det nya stödsystemet för det fria kulturlivet vill vi på nytt poängtera vikten av öppenhet och transparens, bl. a. genom öppna beslutsprotokoll.
Dnr 6.1/1177/2012
Kulturnämnden beslutar att fördela verksamhetsstödet för år 2012 till studieförbunden enligt förvaltningens tjänsteutlåtande.
Kulturnämnden beslöt 2012-03-22 att göra en delutbetalning av verksamhetsstödet för 2012 till studieförbunden, motsvarande 25 procent av det budgeterade stödet 22 210 tkr (inklusive administrativt stöd till FOSAM på 20 tkr), dnr 1.6/1177/2012. Förvaltningen föreslår att det resterande verksamhetsstödet till studieförbunden för 2012 fördelas som grundbidrag, volymbidrag och prioriterat bidrag enligt detta tjänsteutlåtande.
Ärendet har handlagts vid kulturstrategiska staben.
Som vi tidigare har påpekat skulle det socialdemokratiska budgetförslaget innebära en utökning av stödet till Folkbildning med 3,5 mkr utöver den borgerliga majoritetens och skulle ha gett förutsättningar för generösare verksamhetsstöd till folkbildningsorganisationerna i Stockholm 2012.
Dnr 6.1/1402/2012
DANSISTAN är en infrastrukturell satsning för att sprida dans till barn och unga genom ett nätverk av scener som presenterar dansföreställningar för barn och unga via förskola, grundskola och gymnasium.
Verksamheten söker stöd för att vidareutveckla infrastrukturen och vidga verksamheten. DANSISTAN beviljades tidigare 349 tkr för första delen av 2012 och söker i detta ärende 349 tkr för att genomföra, utveckla och vidga verksamheten under andra hälften av 2012.
Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar om bifall för sökt belopp om 349 tkr.
Ärendet har beretts vid kulturstrategiska avdelningen.
Dnr 1.1/2609/2012
- att från och med bibliotekets höstöppettider (v. 33) förbereda och under hösten flytta Akalla bibliotek till biblioteken i Husby och Kista.
- att utveckla och erbjuda ny mobil biblioteksservice i Akalla, exempelvis bokbuss.
Genom att samla resurser möjliggörs en intensifierad utveckling av verksamhet med utgångspunkt i existerande lokaler samt förbättrade förutsättningar att möta boende även utanför bibliotekslokalerna. Därmed föreslås att flytta Akalla bibliotek med tillhörande resurser till biblioteken i Husby och Kista. Ny mobil biblioteksservice, så som exempelvis bokbuss, skall samtidigt utvecklas och tillhandahållas i Akalla.
Ärendet har beretts av Stockholms stadsbibliotek
- att avslå förslaget att stänga biblioteket i Akalla
- att utreda förutsättningarna för att rusta upp lokalerna för det nuvarande biblioteket, alternativt hitta andra lämpliga lokaler i centrum
- att genom resursförstärkning ge Akalla bibliotek bättre öppettider och förutsättningar för utökad programverksamhet.
Våra stadsbibliotek är grundstenar i utvecklingen av demokratin och folkbildningen. De är också lokala utbildnings- och kulturcentra av stor strukturell betydelse. Bibliotek ska inte läggas ner!
Den kulturella segregationen i Stockholm växer och flera av våra förorter utarmas alltmer på kommunal och kommersiell service. Detta är alldeles uppenbart när det gäller Järvafältet. Samtidigt säger sig staden vilja göra stora satsningar på att utveckla området genom det s.k. Järvalyftet.
Förslaget att stänga biblioteket i Akalla går stick i stäv på planerna att utveckla området och är en mycket olycklig signal till invånarna om att deras möjlighet att utvecklas och vara delaktiga i kulturlivet ska ytterligare minskas. Den vaga skrivningen om ”ny mobil biblioteksservice i Akalla, exempelvis bokbuss” är alldeles för oprecis och till intet förpliktigande.
Inom Järvalyftet är ett av målen att satsa på ökad utbildning för barn och vuxna. Då är det ju direkt kontraproduktivt att lägga ner ett närbibliotek som är en av förutsättningarna för att stimulera främst barn att läsa.
Att biblioteket har fått färre besökare och lån hänger samman med den bristande satsningen med alltför snäva öppettider och fåtalig personal. För många invånare i Akalla är dock biblioteket en viktig samlingspunkt. Biblioteket utgör den enda kontinuerliga kulturverksamhet som finns i stadsdelen.
Inte minst förskolebarnen är flitiga besökare och för dem är det mycket viktigt att ha biblioteket i närområdet. Även många äldre invånare rör sig inte mellan stadsdelarna. Det har också blivit omfattande lokala protester mot förslaget att lägga ner biblioteket. Även den borgerliga majoriteten i den lokala stadsdelsnämnden har protesterat mot förslaget.
Vi anser att staden i stället måste satsa på att utveckla biblioteken särskilt i de områden som har brist på annan kulturell infrastruktur, där behoven av utbildning är mycket stora och där många av invånarna saknar möjligheter eller vana att ta sig till andra delar av staden. I Akalla bör man satsa på väsentligt ökat öppethållande och på att genom läxhjälp och programverksamhet få fler besökare. Frågan om lokalerna kan renoveras bör utredas tillsammans med Svenska Bostäder, alternativt andra lokaler i centrum övervägas.
Anna-Greta Leijon m.fl (S) föreslår att kulturnämnden beslutar enligt sitt förslag till beslut enligt följande:
- att delvis godkänna förvaltningens förslag
- att ytterligare utreda möjligheterna att finna en fysisk lokal för biblioteksverksamheten i Akalla
Vi står fast vid att staden i första hand bör pröva möjligheterna för en alternativ fysisk lokal för ett bibliotek i Akalla. Förvaltningen har genomfört undersökningar och fört samtal som förespråkar vikten av den fysiska miljön som är så viktig för t.ex. läxläsningshjälp, spontana besök och att tillfredställa behovet av en öppen och tillgänglig mötesplats. Tillgängligheten måste även gälla i benämning av socioekonomiska faktorer t.ex. frågor såsom att öka läsviljan i de områden där utlåningen av böcker är lågt. Det är enklare för de som inte pratar perfekt svenska att gå till en fysisk plats.
I den kommande nya bibliotekslagen som arbetas fram på Kulturdepartementet och som nu skickas ut på remiss lyfts särskilt prioriterade grupper, bland annat barn och ungdomar. Vi tycker det är viktigt att beakta detta och ur ett barnperspektiv är den fysiska miljön mer tillgänglig än en bokbuss som kommer enbart på vissa utsatta tider.
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Vice ordförande Ann Mari Engel och Anna-Greta Leijon m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina förslag till beslut.
Sedan maktskiftet i Stadshuset 2006 har bibliotekens anslag ökat dramatiskt. Den av nämnden nyligen antagna strukturplanen för Stockholms stadsbibliotek är ännu ett steg mot en modern biblioteksverksamhet i staden där biblioteken ligger där stockholmarna rör sig och är öppna när de har tid att besöka dem samt att de befintliga resurserna ska användas på ett sådant sätt att så mycket biblioteksverksamhet som möjligt fås ut av anslagna medel.
I strukturplanen föreslås en rad satsningar men även en del omdisponeringar av befintliga resurser för att uppnå den ovan utryckta målsättningen. Exempelvis föreslås att Kista bibliotek flyttar till nya lokaler, att Hjorthagens bibliotek flyttar till Norra Djurgårdsstaden, att Gamla Stan flyttar till Slussen och att ett nytt bibliotek etableras i Hässelby Gård. Till detta utreds även möjligheten att etablera nya bibliotek i Liljeholmen och Gullmarsplan vid kollektivtrafiknära lägen. Utgångspunkten för var biblioteken ska ligga är deras förutsättningar att nå så många stockholmare som möjligt. En ambitionshöjning är även att bibliotekens öppettider ska förlängas för att nå upp till en viss miniminivå.
Genom att samla resurserna från tre bibliotek till två bedömer Stockholms stadsbibliotek att biblioteksresurserna kan användas på ett mer effektivt sätt och därmed att de två biblioteken med förstärkta resurser ska kunna nå fler invånare.
För vissa grupper, såsom gamla och små barn, är dock fysisk närhet till ett bibliotek viktigare än för andra grupper. För att fortsättningsvis erbjuda även dessa en god biblioteksservice föreslås den uppsökande och mobila biblioteksverksamheten att öka i Akalla.
Mats Berglund (MP) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
En flytt av Akalla bibliotek till de näraliggande enheterna i Kista och Husby kommer medföra vissa försämringar för delar av de boende i bibliotekets närmaste upptagningsområde. Dock gör Miljöpartiet samma bedömning som kulturförvaltningen att den sammanlagda vinsten med att koncentrera resurserna är i förlängningen till fördel för alla parter. Vi ser också positivt på ökade ambitioner för mobila former av biblioteksservice i området.
Dnr 6.1/2693/2012
Mot bakgrund av brister i studieförbundens hantering av nuvarande stödordning fick kulturförvaltningen 2010 kulturnämndens uppdrag att föreslå ett nytt bidragssystem med större inslag av kvalitativa bedömningar. Förvaltningen anlitade konsulten Peter Almerud för att göra en översyn. Utredningsprocessen har genomförts i nära dialog med företrädare för studieförbunden.
Kulturförvaltningens förslag vill, med utgångspunkt i studieförbundens egna idéburna målsättningar och mål satta i kulturnämndens verksamhetsplan, främja kvalitativ bildnings- och kulturverksamhet med fokus på tillgänglighet, mångfald och delaktighet. Stödet är framåtblickande och premierar nytänkande genom att det i större utsträckning bygger på planerad än genomförd verksamhet.
Bidragssystemet är uppdelat i ett treårigt stöd för statsbidragsberättigade studieförbund som utgör 90 procent av det totala anslaget, samt ett rörligt stöd om 10 procent som även kan sökas av andra folkbildande organisationer. Det treåriga stödet beslutas i form av överenskommelser[1] med årliga avstämningar av genomförd verksamhet och föregås av en dialog om de behov som studieförbundet bedömer som angelägna men också om inriktningen i kulturnämndens budget och verksamhetsplan. Det nya systemet med treåriga överenskommelser träder i kraft 2014 efter en övergångsperiod 2012-2013.
Ärendet har handlagts inom kulturstrategiska staben i samarbete med administrativa staben.
- att delvis godkänna förslaget
- att återremittera förslaget för inhämtande av synpunkter från folkbildningsorganisationerna och klarläggande av arbetsprocessen kring ”överenskommelserna”
Föreliggande förslag har en bra utgångspunkt: att förändra och förbättra stödet till folkbildningsorganisationerna. Förslaget har genomgått flera förbättringar efter dialoger med de berörda, men eftersom det ska implementeras först 2014 finns det tid för ytterligare förtydliganden och förbättringar av förslaget. Det är också angeläget att studieförbunden och Fosam får möjlighet att komma med synpunkter på detta senaste förslag.
I stället för den tidigare formen som innebar ett visst grundstöd föreslås nu att 90 % av nuvarande stöd ges som treårigt stöd för verksamhet, som ska förhandlas fram i överenskommelser med förvaltningen. Denna modell är ovanlig i bidragssammanhang och kan innebära såväl godtycke som en stark styrning av innehållet i studieförbundets verksamhet.
Vi tycker att det är mycket viktigt att värna studieförbundens självständighet och fristående ställning, baserad på egen idéburen verksamhet. Vi tycker också att det är viktigt att stödet är långsiktigt, stabilt och transparant över tid. Vi önskar därför en bättre redovisning av vad dessa överenskommelser innebär och hur dialogen kring dessa ska genomföras. I förslaget konstateras att ”Centrala frågor för dialogen är de behov som studieförbundet bedömer som angelägna men också innehållet i kulturnämndens budget och verksamhetsplan”. Vi har svårt att förstå hur denna dialog ska kunna föras utan att förvaltningens utgångspunkter blir styrande. Det är inte studieförbundens ansvar att förverkliga stadens kulturpolitiska mål.
Resterande 10 % av det nuvarande bidraget ska vara rörligt och kunna sökas av andra organisationer. Om inte den sammanlagda summan höjs med minst 10 %, kan alltså det nya systemet i praktiken innebära en sammanlagt minskad budget för de nuvarande studieförbunden. Detta är inte acceptabelt, då de genomgått mycket stora nedskärningar i budgeten och negativa förändringar i stödsystemen under de senaste decennierna.
Det nya stödet till folkbildningen innebär ett flertal viktiga förändringar jämfört med stadens tidigare bidragsgivning. Genom att staden nu ger möjligheten att söka medel för mer än ett års verksamhet ges bättre förutsättningar för kontinuitet i studieförbundens verksamhet. Genom att bidragens storlek snarare ska vara beroende av verksamhetens olika kvaliteter och dess framåtriktade arbete framför dess kvantitet minskar såväl risken för volymjakt där kvantitet sätts framför kvalitet som risken för fusk.
I det nya stödet understryks vikten av studieförbundens självständighet och deras idéburna profiler vilket är viktigt för att studieförbunden ska kunna fortsätta att vara bärare av bildningsideal och ge människor möjlighet till personlig utveckling och kompetensutveckling
Vi ser den dialog med studieförbunden som föregått framtagandet av det nya stödet för folkbildningen som positivt. Vi noterar med tillfredsställelse och vill stryka under att kommunen respekterar studieförbundens självständighet och unika karaktär och att prioriteringarna ska tas fram i reell dialog med studieorganisationerna.
Stödet till studieförbunden måste vara transparant och stabilt över tid och vi ser det som synnerligen angeläget att det inte minskas i de kommande årens budgetar.
Anmälan av inkomna skrivelser
Ordföranden anmälde två inkommen skrivelse:
- Skrivelse från Anna-Greta Leijon m.fl. (S) rörande fördelning av subvention 2011
- Skrivelse från Marja Sandin-Wester och Mats Berglund (båda MP) om kultur för förskolorna inom ramen för projektet Kulan
Övriga frågor:
- Frågor ställdes om playalong.se, en webbaserad tjänst, utvecklat av fyra instrumentallärare på Kulturskolan, via vilken elever kan lära sig spela musikinstrument via internet. Kulturskolan köper idag tjänster från Playalong som komplement till undervisningen i klassrum. Mer information finns på http://www.playalongmusic.com/sv
Information
- Berit Svedberg informerade att även de av kulturnämnden fattade utredningsbesluten rörande ombyggnationer av Stockholms Stadsmuseum och Stockholms Stadsbibliotek ska vidare till Stadsledningskontorets ekonomiutskott för beredning innan kulturnämnden kan gå vidare och fatta ett inriktningsbeslut.
- Mikael Petrén, chef för Stockholms Stadsbiblioteks virtuella enhet berättade om bibliotekets digitala utveckling. Satsningen på det digitala biblioteket har markant ökat tillgängligheten för besökarna genom att erbjuda ett större utbud av böcker och annan media. Tekniken har även möjliggjort spridning av böcker som inte längre går att få tag i, såsom de nyligen digitaliserade Alva och Gunnar Myrdals-titlarna, som kommit ut både som e-böcker och som nytryck.
- Berit Svedberg informerade om situationen med biblioteket i Hässelby gård, där kulturförvaltningen arbetar vidare med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning för att hitta nya samarbetsformer kring biblioteksverksamheten i lokalerna. Stadsdelsförvaltning vill, av framförallt ekonomiska skäl, inrymma allhusverksamhet i sitt befintliga lokalbestånd och kommer återkomma med förslag på lokaler.
- Patrik Liljegren ombads återkomma med information om subventioner och arbetet med det nya kulturstödet till nämndens sammanträde i augusti.
- Anders Gullberg informerade om Stockholmsforskningens verksamhet, som styrs av att initiera och stimulera ny forskning, bl.a. genom Stockholmiapriset som går till bästa master- eller magisteruppsats om Stockholmsförhållanden. Stockholmsforskningen ger även ut angelägna Stockholmsböcker i monografiserien, där aktuella ämnen just nu är kommunfullmäktiges 150-årsjubileum och cyklismen i Stockholm.
- Solbritt Benneth informerade om hur arbetet fortsätter med att hitta Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan. Efter två öppnade gravtunnor där Magnus Ladulås inte låg fortsätter den arkeologiska utgrävningen i ett nyupptäckt och ännu outforskat område mellan de två gravtunnorna i förhoppning om att Magnus Ladulås ska ligga begraven där.
[1] Med reservation för att kulturförvaltningen erhåller tillräckliga budgetmedel för ändamålet.