Din position: Hem > Stockholms stad > Miljö- och hälsoskyddsnämnden > Sammanträde 2013-08-27
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att bevilja närvarorätt vid dagens sammanträde till Jan-Ulrik Sjögren, Arne Jamtrot, Monica Kurtsson, Annkristin Axén och Daniel Persson samt till Sara Tierney från KTH och Helena Brunnkvist från Stockholms Universitet och till personalföreträdaren Luis Lopez från fackförbundet Vision.
Beslut
Miljö- och hälsoskyddsnämnden utser vice ordföranden Katharina Luhr (MP) att tillsammans med ordföranden Per Ankersjö (C) justera dagens protokoll.
Justering sker torsdagen den 5 september 2013.
Protokoll 5/2013 från miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 18 juni 2013 anmäls.
Inkomna skrivelser m.m. till miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt förteckningar från den 15 augusti 2013 och den 27 augusti 2013 anmäls.
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut fattade inom miljöförvaltningen från och med 2013-05-18 – 2013-08-02.
Handlingar i ärendet
Lista över delegationsbeslut ur ECOS för delegationsperioden 2013-05-18 – 2013-08-02.
Protokoll 5/2013 från miljö- och hälsoskyddsnämndens och fastighetsnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 3 juni 2013 anmäls.
Dnr 2013-10091
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens förslag:
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer förslaget till taxor för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa och strålskyddslagstiftningen, enligt bilagor till förvaltningens tjänsteutlåtande, att gälla från den 1 januari 2014.
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 15 augusti 2013.
Nämndens behandling av ärendet
Framlagda förslag till beslut
Nämnden föreslår (se beslutet).
Beslutsgång
Ordföranden Per Ankersjö (C) finner att nämnden beslutar enligt miljöförvaltningens förslag.
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2013-8036
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner och överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen.
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden översänder beslutet för kännedom till trafik- och renhållningsnämnden.
3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 13 augusti 2013.
1) Ordföranden Per Ankersjö (C), vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP), Jonas Nilsson m.fl. (M) och Karin Karlsbro (FP) föreslår (se beslutet).
2) Mikael Magnusson m.fl. (S) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande
1 Yrka att motionen föreslås bli bifallen
2 Därutöver anföra att:
Avfallsfrågan är en av våra stora hållbarhetsfrågor. Vi behöver ständigt utveckla ny teknik och nya lösningar både när det handlar om att minska avfallsströmmarna och att ta hand om vårt avfall. Torrkonservering är en intressant teknik, som behöver prövas och få en seriös utredning. Motionen bör därför bifallas.
3) Stellan F Hamrin (V) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
Motionen bifalles.
Det är möjligt att processen inte är klimat- och/eller kostnadseffektiv men detta framgår i så fall inte av svaret. Själva idén förefaller god och fullt värd att utredas seriöst. Avståndet till insamlingsställe är viktigt för genomförandet men rimligtvis starkt beroende av systemets utformning och måste dessutom sättas i relation till den ekonomiska/ekologiska vinsten.
Som jämförelse kan nämnas att vi i mitt bostadsområde med stadens välsignelse samlar in biologiskt avfall med större avstånd än 100 m till insamlingsställe och där avfallet transporteras till Uppsala. Om detta anses rimligt i ett inledande skede borde det vara rimligt också i andra sammanhang. Bara man vill.
Ordföranden Per Ankersjö (C) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Per Ankersjö (C), vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP), Jonas Nilsson m.fl. (M) och Karin Karlsbro (FP).
Reservation
Mikael Magnusson m.fl. (S) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Stellan F Hamrin (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Utgår
Remiss från mark- och miljödomstolen (M 1921-13 Avd 4)Dnr 2012-14395 och 2012-14391
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkar att mark- och miljödomstolen avslår överklagandet och fastställer miljö- och hälsoskyddsnämndens båda beslut av den 9 november 2012.
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande med bilagor som svar på mark- och miljödomstolens remiss.
3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppdrar åt förvaltningschefen att företräda nämnden i ärendet.
4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Yttrande till mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt (M 2772-13 avd 4)Dnr 2012-13677
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkar att mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande som stöd för sin talan.
En rapport från miljöförvaltningenDnr 2013-10239
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna anmälan om rapporten.
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna rapporten till Livsmedelsverket.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 15 juli 2013.
Dnr 2013-7440
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens yttrande som svar på remissen.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 5 augusti 2013.
Beslu tsgång
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2013-8858
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar godkänna och överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 17 maj 2013.
1) Ordföranden Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M) och Karin Karlsbro (FP) föreslår (se beslutet).
2) Mikael Magnusson m.fl. (S) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
Stockholm måste ha ambitionen att vara världsledande i att fasa ut de fossila bränslena och ställa om till 100 procent förnybarproduktion av energi. För att genomföra detta behövs en lång rad åtgärder och incitament. Företag, kommunala bolag och förvaltningar, och inte minst vi som enskilda medborgare har möjligheter och ett ansvar att bidra till snålare energianvändning och att driva på för användning och produktion av förnybar energi.
Genom utförsäljningen av Stockholm Energi försämrades drastiskt möjligheterna för staden att medverkat till en sådan utveckling. Vid sidan av allt som redan görs skulle Stockholms stad kunna skaffa sig ytterligare ett viktigt verktyg till för att stimulera produktion av förnybar energi för Stockholm – och det vore att tillskapa ett nytt kommunalt energibolag för förnybar energi. Motionären vill att förutsättningarna för att tillskapa detta utreds. Motionen bör bifallas.
3) Vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
1 Motionen tillstyrks
2 Justera beslutet omedelbart
3 I övrigt anföra:
Det är viktigt att fördelar och eventuella nackdelar med ett eget kommunalt energibolag utreds ordentligt. Frågan handlar inte enbart om de fördelar som kan uppnås på miljöområdet, med satsningar på vindkraftverk och solcellsanläggningar utan även om möjligheten till bättre samordning av och kunskap om hur Stockholms stads olika elabonnemang ser ut och fungerar i dag. De fakta, som Serviceförvaltningen baserar sina för staden gemensamma elupphandlingar på är inte alltid sakligt grundade, vilket leder till att elupphandlingarnas resultat inte blir optimala. Detta är i sig inte Serviceförvaltningens fel, utan beror på att elfrågorna hanteras mycket olika inom stadens förvaltningar och bolag. Det kan leda till att upphandlingsresultaten på elsidan inte alltid motsvarar verkligheten. Detta skulle kunna rättas till om Stockholms stad tillförs mer spetskompetens inom elområdet, till exempel i form av ett elbolag.
4) Stellan F Hamrin (V) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
Förvaltningen ger själv ett antal goda skäl till varför ett nytt kommunalt energibolag borde skapas. Ett ytterligare skäl är att de flesta kommuner har sådana bolag. Dock krävs självfallet en aktiv politisk styrning för att uppfylla nationella och lokala klimatmål för att detta ska vara motiverat. Bolaget Vattenfall utgör ju ett ur både ekonomisk och ekologisk synpunkt gott exempel på detta.
V har sedan länge krävt ett kommunalt energibolag som ersättning för det som staden med stor förlust för kommunens invånare sålt ut. Vi ser fram mot att tillsammans med S och Mp kunna förverkliga detta mål för att uppfylla våra klimat- och energimål.
Ordföranden Per Ankersjö (C) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M) och Karin Karlsbro (FP).
Vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2013-7232
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna och överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen.
1) Ordföranden Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M), Karin Karlsbro (FP) och Mikael Magnusson m.fl. (S) föreslår (se beslutet).
2) Vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
Att staden går in och investerar i vindkraftandelar kan leda till snabbare utbyggnad av den svenska vindkraften och därmed ökad tillgång till förnybar el. Att staden bidrar till att öka tillgången till förnybar el är en viktig del i att bli fossilbränslefri. En annan fördel med egenägd vindkraft är att energipriset kommer att bli mer förutsägbart, och i ett troligt scenario även billigare för staden. Vi instämmer även med förvaltningen att vindkraftverken bör ligga där vindförhållandena är optimala för hög elproduktion.
Motionen bifalles
Vi delar motionärens syn vad gäller behovet av kommunalt ägda vindkraftanläggningar. Ägande ger den makt och inflytande som behövs för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå uppsatta klimat- och miljömål. Ny vindkraft utgör ett bra sätt att förverkliga dessa mål. Dock bör andelen vindkraft utformas med hänsyn till andra förnybara energiformers ekonomiska och miljömässiga förutsättningar.
Ordföranden Per Ankersjö (C) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M), Karin Karlsbro (FP) och Mikael Magnusson m.fl. (S).
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av Mikael Magnusson m.fl. (S) enligt följande:
Vi stödjer inriktning på ökad andel vindkraft men vill inte nu binda oss för en viss procentsats.
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2013-9074
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna och överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP) och Mikael Magnusson m.fl. (S) enligt följande:
Många åtgärder för att minska energislöseriet genomförs inte trots att de är lönsamma. Direktivet bör införlivas så att det bidrar till att energieffektiviseringar genomförs i praktiken. Frågan om det ska vara interna eller externa experter bör belysas närmare utifrån perspektivet vilket som ger mest energieffektivisering.
Av underlaget framgår att det behövs ett system för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll ifall besiktning ska få göras av interna experter. Av underlaget framgår att Sverige inte har ett fungerande system för detta i dag.
Vi anser att transporter av både personer och gods bör ingå i energikartläggningen. Verksamhetsutövare kan göra mycket för att effektivisera energianvändningen i transporter till och från egna lokaler.
Vid bedömning av vad som är lönsamt eller kostnadseffektivt vid beslut av installation om mätning bör hänsyn tas också till signaleffekten av information om energianvändningen. Många hushåll är medvetna om klimatproblem och behovet av att hushålla med energi. Bättre information behövs om att den egna energianvändningen kan minska även om hushållet har råd att slösa.
Staden bör överväga att genom ägardirektiv eller på annat sätt uppmana stadens fjärrvärmebolag att hjälpa till att skapa finansiella lösningar som underlättar för bostadsrättsföreningar och små fastighetsägare att vidta energieffektiviseringsåtgärder. Den borgerliga utförsäljningspolitiken har bidragit till det stora antalet små bostadsrättsföreningar i Stockholm.
Särskilt uttalande lämnas av Stellan F Hamrin (V) enligt följande:
Vi delar i allt väsentligt förvaltningens synpunkter men anser att kravet på införande av individuell mätning alltid ska ske vid omfattande renovering eller nybyggnation.
Vinsten med individuell mätning är så stor att en särskild prövning vid dessa tillfällen bara komplicerar processen.
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2013-8035
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 24 juni 2013.
Vi delar i allt väsentligt förvaltningens synpunkter i ärendet. Dock bör det verkligen understrykas att det är viktigt att arbetet kommer igång så snart det är möjligt och att alla möjligheter till medfinansiering från staten ses över och utnyttjas.
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP) enligt följande:
Vi håller med förvaltningen om att man bör samordna framtagandet av en saneringsplan för Vinterviken med den huvudstudie som just nu pågår. Vi vill särskilt framhålla att det förorenade området vid Vinterviken har klassats som ett av Sveriges mest förorenade områden (”Mycket stor risk”) och bör saneras omgående oavsett om bidrag för sådan sanering kan tillhandahållas från saneringsfonden eller inte. Det nationella miljömålet Giftfri miljö beräknas enligt Naturvårdsverket inte kunna uppnås i Stockholmsregionen. År 2012 hade över 10 000 förorenade områden identifierats bara i Stockholms län och endast två av dessa områden var godkända bidragsprojekt i åtgärdsfas. Samtidigt kan konstateras att anslagen till den statliga saneringsfonden stadigt minskar enligt nedanstående tabell:
2010: 578 miljoner kronor
2011: 503 miljoner kronor
2012: 450 miljoner kronor
2013: 394 miljoner kronor
En naturlig följd av dessa krympande anslag är att möjligheten till statligt stöd i samband med en sanering minskar på motsvarande sätt och vi vill därför att man i den kommande planeringen tar hänsyn till att statliga medel sannolikt inte kommer utdelas för saneringen av Vinterviken. Eftersom Vinterviken fortsatt är ett av Sveriges mest förorenade områden och orsak till att giftiga ämnen än idag sprids i människors miljö bör förvaltningen utreda möjligheterna att sanera området utan hjälp av statligt stöd.
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2013-9203
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt förvaltningarnas gemensamma förslag:
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden överlämnar som svar på kommunstyrelsens remiss av ”Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden” förvaltningarnas gemensamma tjänsteutlåtande.
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen
Miljöförvaltningens, trafikkontorets och stadsledningskontorets gemensamma tjänsteutlåtande från den 3 juli 2013.
1) Ordföranden Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M), Karin Karlsbro (FP), Mikael Magnusson m.fl. (S) och Stellan F Hamrin (V) föreslår (se beslutet).
1 Avslå förslaget att Norra länken läggs utanför trängselskattezonen
3 I övrigt anföra följande:
Finansdepartementet föreslår att Norra länken läggs utanför trängselskattezonen, i huvudsak med argumentet att den bör hanteras på samma sätt som Essingeleden.
Trängselavgifterna är ett mycket effektivt styrmedel och den enda åtgärd som hittills lyckats minska trafikflödet in och ut ur Stockholms innerstad. För att minska trafiken och ställa om till ett hållbart trafiksystem behöver dagens utformning av trängselskatten uppdateras. Mer flexibla avgifter bör införas samt intäkterna investeras i kollektivtrafiken. Trängselskatt på Essingeleden ska även skyndsamt komma till, och i samband med det är det rimligt att även Norra länken omfattas. Utvidgning av trängselzonen, flera zoner, höjda och flexibla avgifter är andra tänkbara förändringar i en nära framtiden. Det viktigaste målet bör vara kraftigt minskade trafiknivåer.
I detta underlag står ingenting om förväntade trafikmängder på Norra länken. Norra länken kommer av allt att döma att bli hårt trafikerad och den ökade vägtrafiken som alstras innebär enligt stadens översiktsplan Promenadstaden att flera stora omkringliggande vägprojekt blir nödvändiga. Utifrån möjligheten att uppnå transportsektorns samlade målbild krävs åtgärder som minskar det totala trafikarbetet istället för att planera för ökad vägtrafik. Utökade trängselavgifter är en av flera viktiga åtgärder för att nå dit.
Ordföranden Per Ankersjö (C) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M), Karin Karlsbro (FP), Mikael Magnusson m.fl. (S) och Stellan F Hamrin (V).
Med klokt och mer flexibelt användande av trängselskatten kan Stockholm snabbt få mindre köer och förbättrad framkomlighet för alla trafikslag, samtidigt som man kan pressa tillbaka de skadliga partikelhalterna på Stockholms gator och bidra till minskad klimatbelastning. Dessutom kan man få fram ytterligare medel för t.ex spårinvesteringar. Effektivare trafikstyrning ger stora samhällsekonomiska vinster.
I sammanhanget vill vi särskilt påpeka att Stockholms stad bör följa upp och i tillämpliga delar stödja vad förhandlingspersonerna föreslår i 2013 års, så kallade Stockholmsförhandling. De förändringar regeringens förhandlingspersoner förordar bör lämpligen genomföras samordnat med den justering, kopplad till öppnandet av Norra Länken, som det remitterade förslaget berör. Staden bör ligga på regeringen för att få till stånd en sådan samordnad revision av trängselskatten.
I sammanhanget vill vi understryka vikten av att trängselskattesystemet löpande anpassas till förändringar av infrastrukturen och trafikflödena och att sådana justeringar samordnas med kollektivtrafiken. Detta talar för att kontrollen över systemet läggs på lokal/regional nivå.
Dnr 2013-8338
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Per Ankersjö (C), vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP), Jonas Nilsson m.fl. (M) och Karin Karlsbro (FP):
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner förvaltningarnas gemensamma tjänsteutlåtande som svar på remissen.
3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att därutöver anföra följande.
Vi välkomnar att Spårväg City förlängs och knyts ihop med tunnelbanan och pendeltågen. Vi ser också positivt på att övergången från busstrafik till spårvagn på sträckan förväntas sänka bullernivåerna. Av remissmaterialet följer att trafiklösningen ännu inte är beslutad, men att planerna medger såväl en lösning med biltrafik på Klarabergsgatan som en utan biltrafik. Vi vill i detta sammanhang påpeka att en lösning där biltrafiken på Klarabergsgatan starkt begränsas är att föredra, och att det i det fortsatta arbetet med Spårväg City även bör utredas om biltrafiken på Hamngatan kan begränsas.
Det framgår inte av remissmaterialet hur förändringarna av Klarabergsgatan kommer att påverka cyklisterna. Klarabergsgatan och området kring Sergels torg är en central punkt för shopping och nöjen. Vi vill därför betona vikten av tydliga och generösa cykelvägar där cyklister separeras från gående och eventuell biltrafik så att de inte tvingas dela på samma ytor.
Miljöförvaltningens, trafikkontorets, stadsbyggnadskontorets, exploateringskontorets och fastighetskontorets gemensamma tjänsteutlåtande från den 5 juli 2013. Förvaltningarna föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
2) Mikael Magnusson m.fl. (S) och Stellan F Hamrin (V) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt förvaltningarnas gemensamma förslag.
Mikael Magnusson m.fl. (S) och Stellan F Hamrin (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till förvaltningens förslag.
Vi har ingenting i sig att invända mot remissvaret som förvaltningarna har skrivit. Förlängningen av NK-expressen till T-centralen är nödvändig för att göra spårvagnen användbar. För under den borgliga ledningen har kollektivtrafiken under flertalet år varit kraftigt misskött med flera felprioriteringar som NK-expressen. Istället för att satsa på projekt som verkligen gynnar stockholmare och är samhällsekonomiskt lönsamma som tunnelbana till Nya Karolinska/Hagastaden och Nacka.
Det är positivt att Spårväg City nu kan förlängas från Kungsträdgården fram till T-Centralen. Men det är i sammanhanget viktigt att även fortsätta förberedelserna för en fortsatt dragning av Spårväg City över till Kungsholmen.
Behovet av utbyggd kollektivtrafik är mycket stort och tillgängliga resurser f.n. otillräckliga särskilt så länge projektet Förbifarten inte stoppas. Vi är positiva till en utbyggd trafik enligt förslaget men reserverar oss för att andra och viktigare projekt kan tvingas gå före.
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2013-7584
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 12 augusti 2013.
2 Att ärendet justeras omedelbart
Vi anser att det är viktigt att staden uppmuntrar återvinning genom byten som en del av ett mer klimatsmart leverne.
1 Föreslå kommunfullmäktige att delvis bifalla motionen.
För att minska Stockholms avfallsmängder krävs ett batteri av olika åtgärder. Återbruk är en viktig del. Att kunna lämna bort fungerande produkter istället för att kasta dem skulle kunna underlättas rejält om återvinningsparker skulle kunna etableras vid återvinningscentraler. Hur dessa ska integreras och hur den ansvariga organisationen ska fungera och kontrakteras, måste därför utredas. Vi yrkar därför på att berörda förvaltningar får i uppdrag att utreda kretsloppsparker vid Stockholms återvinningscentraler och därmed att motionen delvis bifalles.
Stödja motionen.
Det är inte helt enkelt att på ett rimligt effektivt sätt sköta bytesverksamhet. Det finns många exempel på detta på lokal nivå. Det är då desto mer intressant att erfarenheterna från Göteborg med återvinningsparker vid ÅVC är goda. Fungerande återvinning genom byten är ur klimatsynpunkt viktigt. Argumentet att detta skulle krocka med annan verksamhet utgår från att privata intressen är viktigare än samhällets och är en synpunkt vi absolut inte delar.
Ordföranden Per Ankersjö (C) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden har beslutat enligt förslag från Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M) och Karin Karlsbro (FP).
Remiss från stadsbyggnadsnämndenDnr 2013-137
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att tillstyrka stadsbyggnadsnämndens förslag till Program för Mälarbanan.
En utbyggnad av Mälarbanan är mycket önskvärd och måste genomföras. Det stora behovet får dock inte leda till att otillräcklig hänsyn tas till klimateffekter och boende. Befolkningen runt Järvafältet drabbas sedan lång tid av att den fysiska miljön successivt försämras. Vi begär därför att en fullständig plan upprättas för alla de ingrepp som nu sker på och vid Järvafältet. Det är vidare nödvändigt att man vid bedömning av översvämningsrisken inkluderar effekter av att havet når upp till Mälaren och därigenom ev. påverkar det berörda området.
Dnr 2013- 9455
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M) och Karin Karlsbro (FP):
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner förvaltningens förslag till reviderade lokala hälsoskyddsföreskrifter för Stockholms kommun enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtandet att gälla från och med den 1 januari 2014.
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden hemställer hos kommunfullmäktige att fastställa föreskriften.
Närheten mellan bostad, arbete och nöjen är en tillgång för staden som bidrar till att fler och fler människor söker sig hit för att bo och arbeta. Den moderna staden är den levande staden som både bjuder på puls och lugna oaser. Att människor vill vistas utomhus i stadens centrala delar även på kvällstid är i grunden någonting positivt eftersom det bidrar till en både trygg och levande stad. Samtidigt som det är viktigt att gällande lagar och regler vad gäller buller och andra störningar följs är det viktigt att den puls och det folkliv som är naturligt i en stad inte motverkas av stelbenta regler. Nämnden anser inte att det är önskvärt medelst generella föreskrifter förbjuda högtalarmusik utan att det först har kunnat påvisas att musiken utgör en olägenhet för människors hälsa eller miljön enligt rådande regelverk.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 7 augusti 2013. Förvaltningen föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
Ordföranden Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M) och Karin Karlsbro (FP) föreslår (se beslutet).
Mikael Magnusson m.fl. (S) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
Att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
att avslå förslaget avseende om att nya dagvattenanläggningar enbart ska vara anmälningspliktiga
att därutöver anföra
Dagvatten har under de senaste åren fått en ökad betydelse som en orsak till förorenade vattendrag. Därför anser vi inte det är motiverat att minska kraven på nya dagvattenanläggningar genom att de bara ska vara anmälningspliktiga.
Även om förvaltningen för fram rimliga argument kring att begränsa högtalarmusik och exemplet med Medborgarplatsen säkert innebär störningar för vissa invånare. Så kan en ytterligare reglering av högtalarmusik utöver de som redan finns i ordningsstadgan och annan lagstiftning ge oönskade konsekvenser för kulturell- och idrottsverksamhet som inte är önskvärd. Därför ser vi med viss tveksamhet till ytterligare utredning hur högtalarmusik kan begränsas.
Vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
1 Godkänna förvaltningens förslag
2 Hemställa till kommunfullmäktige att fastställa föreskriften
3 Därutöver anföra följande:
Förvaltningen framför i sitt tjänsteutlåtande ett önskemål om införandet av en generell föreskrift som ger nämnden möjlighet att förbjuda störande högtalarmusik utan att det i varje enskilt fall behöver prövas om musiken utgör en olägenhet för människors hälsa och miljö. Vi ställer oss positiva till att en mer noggrann utredning avseende möjligheterna att enligt nuvarande lagstiftning införa sådan reglering. Uteserveringar hör våra varmare månader till och är ett positivt inslag i stadsmiljön så länge de inte utgör en alltför stor olägenhet för närboende. Vi anser att frågan faller inom nämndens ansvarområde och man därmed också bör ges möjlighet att upprätthålla en atmosfär som är trevlig för alla medborgare.
Stellan F Hamrin (V) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens förslag.
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2013-9768
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Vi anser att det bör klargöras vad som händer ifall företag bryter mot §§ 11 och 12 i den föreslagna förordningen. Dessa paragrafer nämns inte i § 46 om sanktioner. Vi anser att kraven i §§ 11 och 12 rörande design för att avlägsna batterier eller design för att förbereda återanvändning är viktiga. Tillsynsansvariga bör har instrument och mandat för att se till att kraven efterlevs.
Dnr 2013-5898
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningschefen att teckna avtal med EU-kommissionen gällande miljöförvaltningens deltagande i projektet EV-EXPAND om projektet får ansökt finansiering från EU.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 19 juni 2013.
Remiss från Sveriges kommuner och landsting (SKL), dnr 13/3569Dnr 2013-9404
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna och överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från SKL.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 31 juli 2013.
1) Ordföranden Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M), Karin Karlsbro (FP), Mikael Magnusson m.fl. (S) och vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslår (se beslutet).
2) Stellan F Hamrin (V) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
Gränsen för högsta tillåtna energiförluster i nybyggda fastigheter ska vara 45 kWh/m2 kopplat till krav på egen produktion eller finansiering av förnybar energi som motsvarar fastighetens förluster.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser måste snabbt minskas om inte de negativa effekterna ska bli så allvarliga att rådande samhällsstrukturer förstörs. Byggandet är en av de verksamheter där snabba åtgärder är särskilt viktiga eftersom nybyggda fastigheter kommer att finnas under mycket lång tid. Vi anser därför att de föreslagna gränserna är helt otillräckliga.
Ordföranden Per Ankersjö (C) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Per Ankersjö (C), Jonas Nilsson m.fl. (M), Karin Karlsbro (FP), Mikael Magnusson m.fl. (S) och vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP).
De krav som ställs vid byggandet av en byggnad, kommer att ha betydelse mycket lång tid därefter. Därför är det viktigt att det finns stränga krav på energieffektivitet, om vi ska klara klimatutmaningarna, men också för att minska risken för hotande ökade boendekostnader. I en skärpt klimatpolitik och med ökat tryck på råvaror är det viktigt att sammantaget minska energibehoven, annars kommer trycket på ved att bli för högt – till skada för exportindustri och övrig samhällsekonomi.
Det är viktigt att både grundkraven är stränga, samt att det ges möjlighet för kommuner att gå före och bidra till teknikutveckling. Den av SKL och förvaltningen föreslagna basnivån på 70 kWh per kvadratmeter för den klimatzon Stockholm ligger i. menar vi vara för hög. Vi anser att man bör överväga att ytterligare skärpa upp kraven genom att sänka denna angivna nivå. På motsvarande sätt är kravet om 55 kWH per kvadratmeter också satt så att det kravet skulle kunna skärpas, dvs få ett lägre tal. Intresset för de stora byggbolagen att bygga standardiserat och att det ska vara så lätt och billigt att uppfylla lågt satta krav till del är förståeligt. Samtidigt måste vi från den kollektiva politikens sida, stå upp för att våra städer bebyggs med byggnader som ligger i frontlinjen för att bygga klimat- och energismart till rimliga kostnader.
Vi håller med förvaltningen i stora delar av övriga resonemang, inte minst vill vi också se en ändring av Plan och bygglagen (PBL) så att en kommun i detaljplan kan ställa krav på energiprestanda på nya byggnader på mark som kommunen inte äger. Vi anser också att nettovärme sannolikt är det bästa sättet att mäta och att dessa mätningar ska ske teknikneutralt, med tillägget att den nuvarande de facto-rabatten för solenergi ska fortsätta gälla för att särskilt stimulera introduktionen av detta energislag på våra byggnader.
Detta ärende hänger samman med ett av ärendena i förvaltningens delegationsbeslut under sommaren, ”Remiss av betänkandet en enklare plan och bygglovsprocess”. Situationen är märklig, med en regering som menar att högre kommunala krav på energieffektivt byggande är ett hinder för bostadsbyggande. Medan kommunerna, här representerade av SKL, ser detsamma som en tillgång. Vi anser att det är viktigt att kommuner får möjlighet att ställa högre krav på energieffektivt byggande för att kunna gå före i en omställningsprocess.
Jäv
Maria Brogren (C) har på grund av jäv inte deltagit i eller varit närvarande vid handläggningen av detta ärende.
Remiss från Trafikverket (KF/KS, dnr 314-1001/2013)Dnr 2013-9204
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar som svar på kommunstyrelsens remiss av ”Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025” förvaltningarnas gemensamma tjänsteutlåtande.
Miljöförvaltningens, trafikkontorets, stadsbyggnadskontorets, exploateringskontorets och stadsledningskontorets gemensamma tjänsteutlåtande från den 4 juli 2013.
2) Vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (M) föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
1 Som svar på remissen av ”Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025” anföra följande:
Åtgärdsplaneringen och den nationella planen är viktiga redskap för att ge förutsättningar för hållbara transporter, skapa regional utveckling genom samhällsekonomiskt väl avvägda åtgärder och bidra till goda levnadsförutsättningar och en hållbar utveckling. I grunden handlar det om att transportsystemet blir strukturerande för samhällsplaneringen och bebyggelseplaneringen över mycket lång tid och måste uppnå den samlade målbilden för transportsystemet. Det gör dessvärre inte remissversionen av nationella planen.
Det är direkt ansvarslöst att fortsätta en planering som omöjliggör klimatomställningen, förvärrar miljöproblemen och ökar trängseln för dagens och morgondagens stockholmare. Finansieringen inom stockholmsöverenskommelsen låser nuvarande och kommande medel för mycket lång tid och förhindrar därmed för stockholmsregionen att i ett senare skede åtgärda det brister som dagens planering nu förstärker.
I samband med både Kapacitetsutredningen och Naturvårdsverkets underlag för färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050 har Trafikverket bidragit med ett klimatscenario och en målbild för ett transportsystem som når klimatmålen (Trafikverkets tolkning av fossiloberoende fordonsflotta) till 2030. Trafikverkets analys visar att om transportsektorn ska bidra till klimatmålen behöver personbilstrafiken nationellt minska med 20 procent och tillväxten i lastbilstrafiken dämpas till 2030 jämfört med dagens nivå. Vidare skriver Trafikverket att ta fram en prognos för klimatscenariot skulle innebära ett omfattande arbete som med nuvarande direktiv inte ryms inom åtgärdsplaneringen. Därför genomfördes enbart känslighetsanalyser på vissa vägprojekt med investeringskostnader på minst 200 mkr.
Tjugoen vägprojekt har genomgått analys med 20 procent mindre biltrafik, det så kallade klimatscenariot. Om man räknar svag lönsamhet som osäker lönsamhet återstår 13 lönsamma projekt med nuvarande biltrafik och i klimatscenariot är endast 5 av 21 projekt garanterat lönsamma. Om klimatscenariot vore utgångspunkt för planeringen skulle med ett förenklat antagande följaktligen bara en fjärdedel av projekten i nuvarande åtgärdsplanering vara lönsamma när man bortser från de osäkert lönsamma. Rapporten säger att det är ett rimligt antagande att projekt som redan har låg lönsamhet skulle vara olönsamma i ett klimatscenario. Det går å andra sidan inte att säga säkert att de projekt som redan har hög eller mycket hög lönsamhet garanterat kommer vara lönsamma även i ett klimatscenario.
Klimatscenariot pekar på att det för att nå klimatmål och göra transportsektorn mindre beroende av fossila bränslen krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet, en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle. Samtidigt som biltrafik skulle minska i ett klimatscenario skulle kollektivtrafiken, gång, cykel och gods på järnväg och sjöfart öka. Det är naturligt att projekt med en sådan inriktning skulle bli mer lönsamma i ett klimatscenario och en sådan känslighetsanalys skulle därför vara intressant och ett utgöra ett viktigt underlag för prioritering.
Känslighetsanalysen för klimatscenariot, här illustrerat med 20 procent mindre biltrafik, visar att det är viktigt för vilken framtid som planeringen görs. För att förverkliga klimatscenariot krävs ett antal andra förändringar i samhället. Utöver planering och utveckling av infrastruktur behöver samhällsplanering, styrmedel och beteendeförändringar gemensamt dra åt samma håll. För att nationella planen ska vara förenlig med en hållbar utveckling skulle man behöva planera utifrån en målbild om ett framtida hållbart samhälle, något som både Trafikverket och Naturvårdsverket förslog i underlaget till Färdplan 2050. Vidare bör känslighetsanalyserna redovisas för samtliga åtgärder i planen och där utgöra ett viktigt underlag för planens prioritering.
Ett fungerande transportsystem kan bara förverkligas genom en förståelse av sambanden mellan samhällsplaneringen i stort och trafiksystemets komponenters för- och nackdelar i olika sammanhang. Markanvändning och regionstruktur är nyckeln till ett bra trafiksystem där bebyggelseplaneringen ska ske med hög tillgänglighet och med gång, cykel samt kollektivtrafiken som norm. En tät, funktionsblandad bebyggelse skapar en tillgänglighet som bygger på närhet mer än på rörlighet. De av Riksdagen beslutade transportpolitiska målen ska utgöra grunden för transportsystemets utveckling.
Kostnaden för Förbifart Stockholm uppgår enligt Nationella planen nu till 31,4 miljarder kronor i 2013 års prisnivå. Med räntekostnaderna inräknade är kostnaden cirka 50 miljarder kronor. Pengar som behövs för att Stockholm ska bli en klimatneutral region med fungerande effektiva transporter och där länets transporter utgör cirka en tredjedel av dagens utsläpp av koldioxid.
I effektbedömningen (TRV 2012/29166) av Förbifart Stockholm anger Trafikverket att projektet är en ”klar målkonflikt mellan miljö och framkomlighet för bil då utbyggnaden av Förbifarten medför kraftiga intrång i natur- och kulturmiljöer och bidrar till ökad biltrafik, ökat bilberoende, ökad energiförbrukning och ökade utsläpp av växthusgaser, samt även ökat buller och luftföroreningar, vilket totalt sett bedöms leda till en ökad belastning på befolkningens hälsa. Den bedöms därför ha ett negativt bidrag till den långsiktiga ekologiska hållbarheten”.
Därför bör Förbifarten inte byggas.
Vi delar kontorens slutsats att klimatutmaningen behöver analyseras djupare mot bakgrund av trafikverkets prognoser. Det är av stor vikt att resurser redan i ett tidigt stadium styrs mot mer resurseffektiva transportslag, såsom kollektivtrafik och cykel. I ett ständigt växande Stockholm kommer fler resor i framtiden att behöva ske med kollektivtrafik och cykel, inte bara av klimatskäl utan också av framkomlighetsskäl. För att åstadkomma detta måste dessa transportslag prioriteras upp när det kommer till investeringar. Därför ställer vi oss också tveksam till att i detta skede peka ut en Östlig förbindelse som ett prioriterat projekt. Mot bakgrund av den utveckling som vi ser och som vi vill se i Stockholm talar mycket för att en investering i ännu en större motorväg i stockholmsområdet inte är ett modernt sätt att bygga den hållbara staden och att intresset för ett sådant projekt kommer att avta allt mer.
Den föreslagna planen bör avslås och Trafikverket bör åläggas att ta fram en ny nationell plan för transportsystemet baserat dels på att den s.k. Förbifart Stockholm stoppas, dels på att utsläppen av klimatgaser i princip ska upphöra nationellt senast 2040 och att kostnaden för energi baseras på att endast 40 % av nu kända olje- och gasfyndigheter av klimatskäl kan användas.
Vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag.
Särskilt uttalande lämnas av ordföranden Per Ankersjö (C), Mikael Magnusson m.fl. (S) och Stellan Hamrin (V) enligt följande:
Vi instämmer i stora delar i kontorens förslag till remissvar på förslaget till nationell plan för transportsystemet. Svaret visar att den borgliga ambitionsnivån när det gäller infrastrukturen är allt för låg efter många år med eftersatt underhåll få nya nyinvesteringar. Det visar sig i planen då viktiga projekt saknas som en koppling mellan Södra länken och Nynäsvägen och flera utbyggnader av tunnelbanan. För att Stockholm ska fortsätta vara en konkurrenskraftig region och stockholmare ska välja kollektivtrafiken även i fortsättningen behövs ambitionsnivån öka kraftigt i den nationella planen för transportsystemet.
Remiss från länsstyrelsen (KF/KS, dnr 314-921/2013)Dnr 2013-8701
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar som svar på kommunstyrelsens remiss av ”Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025” förvaltningarnas gemensamma tjänsteutlåtande.
1 Delvis bifalla kontorets förslag till beslut
2 Utöver detta anföra
Länsplanen för regional transportinfrastruktur 2014-2025 saknar i dess nuvarande form de ambitioner som är nödvändiga för att Stockholmsregionen ska kunna växa hållbart. Planen bör därför kompletteras med följande övergripande målsättningar:
- Andelen som åker kollektivt måste öka.
- Utbyggnaderna av kollektivtrafiken ska stödja ett ökat bostadsbyggande.
- Pendling mellan hem och arbete/studier ska bli lättare.
- Trängselskattens utveckling samordnas med kollektivtrafik- och infrastruktursatsningar för att minimera bilköer och förbättra tillgängligheten.
Utifrån detta är tunnelbanans utbyggnad en nyckelfråga. Kapaciteten i befintligt nät behöver öka och tunnelbanan behöver snarast byggas ut.
Viktigast i närtid är utbyggnaden mot Hagastaden och Nya Karolinska sjukhuset. Att som länsplanen föreslår en utbyggnad dit först 2019 är inte tillräckligt. Länsstyrelsen öppnar dock upp för att landstinget kan bygga tidigare och få betalt i efterhand. Tyvärr finns idag inga sådana ambitioner hos landstingsmoderaterna utan de fortsätter att planera för spårväg till området. De har heller inte avsatt några pengar fram till 2018 på en spårlösning till Hagastaden. Här behöver vi vara tydliga om våra ambitioner om en snabbare utbyggnad samt påtala att den Socialdemokratiska landstingsbudgeten har avsatt både pengar till utbyggnaden till Hagastaden men även för nödvändiga kapacitetsförstärkningar och modernisering av grön linje västerut.
I länsstyrelsens plan är tunnelbana till Hagastaden beskrivet som en första etapp av en längre utbyggnad. Det välkomnar vi då det är i enlighet med vårt förslag om en ny linje som kan avlasta systemet som helhet – den lila linjen från Hagsätra via Älvsjö i söder till Arenastaden och Danderyd i norr.
Utbyggnaden av tunnelbana till Nacka är inte föremål för länsplanen. Det bör ändå påpekas att arbete med förstudien drar ut på tiden och att tidsplan med sikte på en färdig utbyggnad först 2030 inte är tillräckligt ambitiös.
Medel till utbyggd tunnelbana till Täby och på sikt Arninge samt till Barkarby saknas i såväl länsplan som förslag till nationell plan.
En utbyggnad av T-banans blå linje Akalla-Barkaby-Hjulsta är från Stockholms perspektiv angelägen eftersom en sådan lösning i flera avseenden verksamt kan öka attraktiviteten hos och stärka sambandet mellan bostadsområden på norra och södra Järva.
För pendeltågstrafiken fortgår arbetet med citybanan enligt plan men i förslaget till nationell plan är nu äntligen hela Mälarbanans fyrspårsutbyggnad mellan Barkarby och Kallhäll med. Det skapar stabilitet i systemet och möjliggör en kapacitetsökning till 10-minuteratrafik i rusningstid.
Förbättrade kommunikationer på Södertörn måste ges stor prioritet och bidra till en bra balans mellan satsningar på objekt norr respektive söder om city. Att både Spårväg syd och Södertörnsleden skjuts på obestämd framtid är oacceptabelt. Konkreta förslag som kan genomföras i närtid måste tas fram.
En annan nyckelfråga är hur trängselskattesystemet löpande justeras efterhand som trafiken och infrastrukturen förändras. Att bilköerna minskar är avgörande för att, i avvaktan på T-banans utbyggnad och redan på kort sikt, snabbt kunna öka utbudet av snabba, punktliga bussar. Om revideringar av trängselskatten samordnas med kollektivtrafikplaneringen förbättras möjligheterna att utnyttja infrastrukturen på ett effektivt sätt, säkra framkomligheten för varutransporter, räddningsfordon m.m. och minimera miljöstörningarna från trafiken. Det talar för att kontrollen över trängselskatten förs över till lokal/regional nivå. I det slutliga förslaget till länstransportplan bör man beakta de förslag till förändringar av trängselskattesystemet som 2013 års Stockholmsförhandling i en framställning till regeringen den 1 juli 2013 förordat.
Den föreslagna planen bör avslås och Länsstyrelsen ta fram ett nytt förslag utifrån den nya plan som Trafikverket bör utarbeta.
Vi instämmer i det uttalande som utan protester gjordes av den ledande tjänsteman som vid KSLs presentation förra veckan och som löd ”Det är bilen som ska ut”.
Särskilt uttalande lämnas av ordföranden Per Ankersjö (C) enligt följande:
Det är glädjande att investeringarna i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur har ökat i planen. Jag instämmer dock i kontorens synpunkt att kriterierna för tilldelning av medel till framförallt cykelinfrastruktur måste bli tydligare. Likaså måste staden bli bättre på att identifiera och lyfta in namnsatta cykelsatsningar i länsplanen, exempelvis den cykelförbindelse mellan södermalmstorg och klara mälarstrand som omnämns i samband med byggnationen av Nya Slussen.
Det är inte lika glädjande att planen bedöms ha en negativ påverkan på klimatet. Jag vill därför understryka kontorens synpunkt att mer resurseffektiva transportslag, såsom kollektivtrafik och cykel, bör prioriteras. I ett ständigt växande Stockholm kommer fler resor i framtiden att behöva ske med kollektivtrafik och cykel, inte bara av klimatskäl utan också av framkomlighetsskäl. För att åstadkomma detta måste dessa transportslag prioriteras upp när det kommer till investeringar. Därför ställer jag mig också tveksam till att i detta skede peka ut en Östlig förbindelse som ett prioriterat projekt. Mot bakgrund av den utveckling som vi ser och som vi vill se i Stockholm talar mycket för att en investering i ännu en större motorväg i stockholmsområdet inte är ett modernt sätt att bygga den hållbara staden och att intresset för ett sådant projekt kommer att avta allt mer.
Särskilt uttalande lämnas av Karin Karlsbro m.fl. (FP) enligt följande:
God kollektivtrafik till Hagastaden har hög prioritet, detta kan ske genom olika alternativ, och huruvida tunnelbana eller spårväg är den bästa lösningen övervägs för närvarande av regeringens förhandlingspersoner. En avgörande fråga för huruvida den gröna linjen ska avgrenas är vad som händer med befintlig trafik på nämnda linje. Det är angeläget att kollektivtrafiken västerut inte försämras. Det föreligger motstridiga besked huruvida det råder överkapacitet på delar av den gröna linjen och därmed om avgrening är lämplig. Trycket på linjen är redan högt och lär öka på viktiga knutpunkter, t.ex. i Alvik, när tvärbanan till Solna öppnas. Andra viktiga faktorer rör kostnaden för detta projekt och en avgrenings inverkan på andra kollektivtrafiklösningar, såväl vad avser Hagastaden som övriga Stockholm. I nuläget saknas det således tillräckligt beslutsunderlag och det behövs en mer utförlig diskussion på den politiska nivån. Folkpartiet anser därför att frågan om val av kollektivtrafiklösning till Hagastaden måste hållas öppen.
Det gemensamma tjänsteutlåtandet ställer sig även positivt till att Spårväg Syd initialt skulle kunna trafikeras med utökad och sammanhållen busstrafik. Folkpartiet anser att det är viktigt att sträckan Flemingsberg–Kungens kurva/Skärholmen trafikeras med spårvagn så snart som möjligt.
Det är positivt med en länsplan som lägger tyngdpunkten på investeringar i kollektivtrafikåtgärder. Bedömningen att det framförallt är inom kollektivtrafiken som det behövs stora satsningar är välkommen. Dessvärre är planeringen styrd av tidigare beslut som för regionen längre bort från att nå klimatmål och en fungerande transportinfrastruktur. Om länsplanen gavs möjlighet till friare planering som inte vore styrd av Stockholmsöverenskommelsen är det troligt att utfallet för länet blivit mer positivt än vad planen nu kan åstadkomma.
Dock utgör länsplanen endast en del av den sammanlagda planeringen av transportinfrastrukturen. Detta har gjort det svårt att på ett bra sätt miljöbedöma planen. Den ekonomiska fördelningen till spår respektive väg riskerar även att bli kommunikativt vilseledande, då fördelningen av investeringsmedel i regionen som helhet uppvisar en större tyngdpunkt för väginvesteringar. Ett stort antal länsvägar vars åtgärder sker genom 5 miljarder i intäkter från trängselskatten faller helt utanför detta resonemang. Det är även oklart på vilket sätt dessa vägåtgärder har miljöbedömts då dessa enbart har bedömts som grupp och inte var för sig.
Den pågående tunnelbaneförhandlingen medför en viss osäkerhet då de viktiga investeringarna har lyfts ur planen och status samt finansiering blir oklara. Det finns mycket som talar för att kommande tunnelbaneinvesteringar ska finansieras genom utbyggda och justerade trängselskatter och det är angeläget att dessa förändringar förs in i planen för att kunna se de trafikstyrande åtgärderna detta medför. Trängselskatten har som syfte att styra trafiken. För att se effekterna av planens åtgärder tillsammans med förändringar av trängselskatten är det nödvändigt att även dessa finns i planen och ligger som grund för trafikprognoser och samhällsekonomiska.
Det är välkommet att länsplanen lyfter fram behovet av tunnelbana till Hagastaden genom en delfinansiering av objektet. Det bör även ligga i planens långsiktiga intentioner att en tunnelbana mellan Odenplan och Hagastaden ska kunna förlängas både åt norr och åt söder. Därför bör planen tydliggöra nödvändigheten av att planeringen av tunnelbanan till Hagastaden möjliggör detta.
Planen tillför inte de investeringar som krävs ens för att uppnå en lägsta godtagbar standard för det regionala cykelvägnätet. Investeringar i cykelåtgärder har bedömts som mycket samhällsekonomiskt lönsamma och kostnaderna är små i förhållande till övriga åtgärdsområden.
Länsstyrelsen har till länsplanen gjort en jämställdhetsbedömning som visar att planen leder till ökad jämställdhet om den omfördelar resurser från biltrafiken till kollektiv-, gång- och cykeltrafik samt skapar förutsättningar för en transportsnål planering. Det tydliggörs därmed att målet om jämställdhet även är kopplat till andra betydande vinster för samhället, till exempel miljö och transportsnål tillgänglighet.
Dnr 2013-10729
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna att förvaltningen medverkar på EcoMobility 2013.
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att delegera till förvaltningschefen att besluta vem från förvaltningen som medverkar.
Dnr 2013-10730
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner att Gustaf Landahl medverkar vid Smart City Week Event i Yokohama samt Nordic Green Japan 2013 i Tokyo.
Ordföranden Per Ankersjö (C) finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
Remiss från länsstyrelsen, dnr 5511-12036-2013Dnr 2013-7065
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker GW:s Bulk Tankrengöring AB (556371-6678) ansökan om miljöfarlig verksamhet enligt förvaltningens tjänsteutlåtande under förutsättning att villkor, begränsningsvärden, för buller och mängd utsläppt avloppsvatten preciseras.
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att översända förvaltningens tjänsteutlåtande till länsstyrelsen.
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2013-8706
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Vi instämmer med förvaltningens tjänsteutlåtande att Stockholms stad bör uttala stöd för medborgarinitiativet Right2Water.
LägesrapporteringDnr 2013-592
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna lägesrapporteringen.
Vi stöder förvaltningens arbete med kemikalieplanen. Arbetet är, så vitt vi kan bedöma, på rätt väg och vi ser fram emot det slutliga förslaget. Vi vill understryka följande:
Stadens kemikalieplan bör utvecklas gradvis. Frågan är för komplex för att kunna hanteras i ett svep. Vi föreslår därför att kemikaliearbetet delas upp i två faser: dels vad som skall göras nu och dels vad som bör göras inom några år, när erfarenheterna av den första fasen vunnits.
Den första fasen bör rimligen handla om kandidatlistan enligt REACH och omfatta:
- Beslut om upphandlingskrav enligt kandidatlistan
- Avdela tillräckliga resurser för kemikaliecentrum
- Organisera uppföljning och kontroll av att upphandlingskraven verkligen följs
- Tillsätt ett vetenskapligt råd – gärna internationellt - som stöd för den andra fasen
- Fortsatt arbete med kemikalieforum och tillsyn av detalj- och partihandel.
Vi vill understryka att tilläckliga resurser måste avdelas för den andra och den tredje punkten. Det är här som politiken visar om den menar allvar eller ej.
Den andra fasen bör rimligen handla om kemikalier som ännu inte står på kandidatlistan men där det finns vetenskaplig grund att vara ytterst restriktiv när det gäller exponeringen av känsliga och/eller utsatta grupper inom befolkningen (barn och ungdomar men kanske också anställda inom vissa branscher). SIN-listan är en lämplig startpunkt:
- Utökad miljöövervakning för att kartlägga exponeringen hos känsliga eller utsatta grupper;
- Utveckla metoder för att kartlägga de viktigaste användningsområdena för de kemikalier som ger störst bidrag till exponeringen;
- Utveckla informationsunderlag kring dessa kemikalier för tillsynsmyndigheter, användare, handel, privata inköpare och offentliga upphandlare;
- Gradvis införa krav om restriktioner i stadens upphandling av varor OCH tjänster
Denna andra fas innebär ett betydande utvecklingsarbete, som därför måste få ta sin tid. Detta arbete bör göras gemensamt med de andra storstäderna (och andra kommuner som vill delta) och bör stödjas av ett – gärna internationellt – vetenskapligt råd. Vem vet – kanske det också finns möjligheter till internationellt samarbete? Eller stöd från EU?
Särskilt uttalande lämnas av vice ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP) och Stellan F Hamrin (V) enligt följande:
Allmänt:
Vi ser positivt på utkastet till kemikalieplan då många viktiga delar av stadens kemikaliearbete har tagits med. Vi är också mycket nöjda över att barns exponering för kemikalier har fått en central roll i förslaget. Att skydda barn (födda och ofödda) från en tidig kemikalieexponering måste förbli en av de viktigaste delarna av planen.
Kemikalieplanen har fortfarande utvecklingspotential, t.ex. skulle vi vilja se att det utvecklas hur kemikaliecentrum ska arbeta med information till allmänheten och hur staden ska förebygga utsläpp av kemiska ämnen till mark, vatten och luft.
Det räcker inte att ta fram en kemikalieplan, resurser kommer att behöva tillföras för att arbetet ska bli genomfört. Det är viktigt att kemikaliecentrum bildas och finansieras fullt ut.
Vi efterlyser en stor tydlighet i kemikalieplanen för bättre användarvänlighet. Vilka kemikalier får inte användas, var gäller specifika riskbedömningar, när kan undantag beviljas? Vilka kemikalier bör fasas ut och under vilken tidsperiod? Här är det mycket viktigt att kraven formuleras på ett klart och tydligt sätt.
Vi anser att staden ska bygga upp vissa egna system för kravställande. Kemikalieområdet är ett ganska rörigt och föränderligt område där det kan vara svårt att göra rätt, vilket kräver kunskap och tydlighet. Staden är en stor aktör som har stor inverkan och därför bör gå före. Staden har också många underaktörer som behöver tydlighet. Därför anser vi att kemikalieplanen kommer vara viktig som ett övergripande dokument för att styra stadens alla verksamheter, men att starkare krav ska kunna ställas inom specifika viktiga områden, exempelvis inom skolor och förskolor. Vid miljödiplomering av förskolor kan t.ex. en tydlig grupp uppställda mål och riktlinjer prickas av och därmed ge en större tydlighet för förskolans ledning och för föräldrar till barnen på förskolan. Vi tror också på en ”kloka-listan” som kan tas fram i samarbete mellan kommuner, där listade produkter som uppfyller kommunens kemikaliekrav inom prioriterade områden finns med. Vi anser dock att man i den övergripande planen kan utgå från befintliga verktyg.
Vi saknar en strategi för hur man ska undvika att få in nya skadliga kemikalier i stadens verksamheter, d.v.s. skadliga kemikalier som ännu inte uppförts på några listor. Därför bör försiktighetsprincipen inkluderas i kemikalieplanen. Vi ställer oss mycket positiva till ett samarbete mellan kommuner vad gäller kemikaliearbetet.
Tidsplan:
Om planen ska löpa över fem år är det viktigt att åtgärder och strategier är tidssatta i planen så att åtgärder kan prickas av. Vi vill även lägga till en genomgång med eventuell revidering, som kan godkännas av MHN efter 2,5 år (halvtid).
Kemikaliecentrum:
Det är viktigt att kemikaliecentrum blir en expertinstans som kan hjälpa stadens olika förvaltningar och bolag i en mängd frågor, inte bara upphandlingsfrågor. Planen gäller främst stadens egen verksamhet, men det är även viktigt att Stockholms medborgare kan få råd och hjälp med vilka kemikalier som bör undvikas. Exempel på detta kan vara vilka ogräsbekämpningsmedel man ska undvika (och varför) och vad ska man tänka på när man renoverar. Vi vill gärna se en strategi för det utåtriktade arbetet, t.ex. genom en hemsida med råd för olika hushållskemikalier och renoveringstips, samt utåtriktade kampanjer, såsom information och reklam för mobila miljöstationen. Många av de kemikalier som används inom stadens geografiska område används av privatpersoner och det är därför av stort intresse att nya kemikaliecentrum får utrymme att även arbeta utåtriktat mot medborgarna för att styra mot en bättre kemikalieanvändning. Vi ser positivt på en samordning med andra städer som har ett aktivt kemikaliearbete, exempelvis med ett gemensamt framtagande av en hemsida.
Upphandling:
Vi anser att det är viktigt att ställa skall-krav vid upphandling och att detta ska göras i alla fall där det är lagligt möjligt. Kemikalieplanen ska inte lämna ansvaret för upphandling till förvaltningar eller bolag utan måste skarpt beskriva vad som inte ska upphandlas, och vilka miljökrav som ska ställas. Det är även av största vikt med uppföljning och även påföljd om kraven inte har följts.
Vi vill därutöver tillägga att Kemikalieplanen också måste hantera de gifter som bildas vid ex. byggverksamhet genom kombination av icke giftiga ämnen eller genom olämpliga processer. Hit hör ex. målning med linoljefärg som vid torkning/oxidering frigör betydande mängder formalin liksom användande av produkter och metoder som frigör starkt giftiga ämnen när plastmattor anbringas på mer eller mindre fuktig betong.
Därutöver måste tydliga mål sättas upp för gifter i livsmedel och all konsumtion inriktas på produkter med minsta möjliga giftinnehåll. Det innebär ex. att viss fisk och en del andra produkter med förhöjda gifthalter måste förbjudas.
Dnr 2013-10457
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att förelägga idrottsnämnden att vidta åtgärder och/eller utredningar m.m. enligt vad som framgår av:
bilaga 2 Vällingby sim- och idrottshall
bilaga 3 Högdalens sim- och idrottsanläggning
bilaga 4 Liljeholmsbadet
bilaga 5 Västertorps sim- och idrottshall
bilaga 6 Skärholmens sim- och idrottshall
bilaga 7 Farsta sim- och idrottshall
bilaga 8 Åkeshovs sim- och idrottshall
bilaga 9 Husbybadet
bilaga 10 Tensta sim- och idrottshall
bilaga 11 Forsgrenska badet
bilaga 12 Bredängsbadet
2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att till idrottsnämnden översända beslutet och tjänsteutlåtandet inklusive föreläggandena i bilagorna 2-12 rörande de elva bassängbadsanläggningarna.
3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att översända kopia på beslutet till fastighetsnämnden.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande från den 6 augusti 2013.
Tjänsteutlåtandet innehåller en tydlig genomgång av bristerna i de olika berörda badanläggningarna. Det är dock tydligt att en bakomliggande orsak till dessa brister är problem med styrning och ansvarsfördelning, och att investeringar i underhåll och upprustningar inte gjorts. Stockholms badanläggningar har länge spelat en viktig roll för folkhälsan och är nödvändiga för att upprätthålla simkunnigheten hos Stockholms invånare. När vi låter våra gemensamma badanläggningar förfalla är det hög tid att diskutera om det är rimligt att simhallar i Stockholm kan behöva stänga på grund av bristande skötsel.
Vi noterar att baden i Järvaområdet är de enda som har fuktskador. Detta kan vara en tillfällighet men kan också vara ett uttryck för den starka tendens som finns att negligera förortsbefolkningens livsvillkor. Att Förbifarten går i ytläge enbart där är ett annat och allvarligare utslag av denna inställning liksom beslutet att inte lägga E18 i tunnel vid Järvafältet. Vi förutsätter därför att skulle problemen med badanläggningarna i Järvaområdet visa sig allvarliga är det där befintliga resurser satsas i första hand.
Dnr 2013-11495
Skrivelse från Katarina Luhr m.fl. (MP) anmäls och överlämnas till miljöförvaltningen för beredning.
Avdelningschefen Pia Winbladh Högfors informerar om det preliminära resultatet av den nyligen genomförda kampanjen Återvinningsstationer 2013.
Avdelningschefen Daniel Selin informerar om kemikalier och gifter som upptäckts i kosttillskott och i mat.
Avdelningschefen Gustaf Landahl informerar om att Stockholms stad är nominerad till Cities Climate Leadership Awards.