Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2013-02-04
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) och vice ordföranden Roger Mogert (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 7 februari 2012.
Dnr 3.5.1-0364/2012
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden godkänner förslaget till förändrat förfrågningsunderlag för upphandling av ledsagarservice och avlösarservice enligt SoL och LSS.
2. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Ärendet
Stockholms stad tillämpar lag om valfrihetssystem (LOV) vid upphandling av ledsagarservice och avlösarservice enligt SoL (socialtjänstlagen) och LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Socialnämnden har fått i uppdrag att ta fram förslag till förfrågningsunderlag, genomföra annonsering, godkänna sökanden samt teckna och vårda avtal. Kommunfullmäktige beslöt 26 november 2012 att tillsvidareavtal med uppsägningsrätt ska gälla. Med anledning av denna förändring och på grund av justerad lagtext och kvalitetskrav finns det behov av att även justera förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget ska gälla från och med ansökningstillfälle 15 februari 2013 och för samtliga utförare med start 1 april 2013.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 22 januari 2013.
Beslutsgång
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) anmälde att Vänsterpartiet inte deltar i beslutet.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Nu förändras förfrågningsunderlaget vid de av socialnämnden upphandlade tjänster enligt LOV. Nämnden har tidigare beslutat om att detta underlag ska kompletteras med både sociala och etiska krav. Tyvärr finns inte finns inte detta med i det nya förfrågningsunderlaget.
Vidare ska förbehåll om att de grundläggande mänskliga rättigheterna i arbetslivet som definierade av ILO följas. Det är för oss rimligt att Stockholm stad i all sin verksamhet, även den upphandlade, verkar för god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor. Ett sätt att göra detta kan vara att arbeta med den beprövade ”Vita jobb-modellen”. För att ytterligare stärka skyddet av arbetstagaren ska kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Vidare ska avtal säkra att personalen försäkras och att arbetsgivaren betalar in pensioner för de anställda.
Vi noterar att det återigen görs skillnad på meddelarfrihet beroende på driftsformen. Vi anser att samma yttrandefrihet eller meddelarfrihet i fråga om arbetet ska gälla för personalen i den upphandlade verksamheten som för offentliganställda. Regeringens senfärdighet i att utreda saken gör att en del av kommunens finansierade verksamheter inte har lika stor transparens. Yttermera är antidiskrimineringsklausulen är otillräcklig då den inte gäller för underleverantörer och inte anger vite som sanktionsmöjlighet. Värt att notera är att den bara kan tillämpas när det finns en lagvunnen dom, detta är problematiskt eftersom mål om just diskriminering brukar leda till förlikning.
Dnr 3.5.1-680/2012
1. Socialnämnden godkänner förslaget till förändrat förfrågningsunderlag för upphandling av boende och daglig verksamhet enligt LSS.
Stockholms stad tillämpar sedan 1 januari 2010 lag om valfrihetssystem (LOV) vid upphandling av enskilt drivna verksamheter inom boende och daglig verksamhet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Socialnämnden har fått i uppdrag att ta fram förslag till förfrågningsunderlag, genomföra annonsering, godkänna sökanden samt teckna och vårda avtal. Med anledning av förändringar i avtalstid, laglagtext och kvalitetskrav finns det behov av att göra justeringar i förfrågningsunderlaget.
Dnr 3.5.1-681/2012
1. Socialnämnden godkänner förslaget till förändrat förfrågningsunderlag för upphandling av familjerådgivning.
Stockholms stad tillämpar sedan 1 januari 2011 lag om valfrihetssystem (LOV) vid upphandling av familjerådgivning. Socialnämnden har fått i uppdrag att ta fram förslag till förfrågningsunderlag, genomföra annonsering, godkänna sökanden samt teckna och vårda avtal. Med anledning av justeringar av kraven på utförarna och kraven i förfrågningsunderlaget finns det behov av att göra förändringar av detta.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 15 december 2012.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 1.6-605/2012
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Stadsledningskontoret föreslår att staden bör införa standardiserade arbetssätt med tekniskt systemstöd för ärende- och dokumenthantering. Förvaltningen anser att det är angeläget att staden utvecklar systemstödet för ärende- och dokumenthantering för att öka effektiviteten och förbättra tillgängligheten till stadens allmänna handlingar och möjliggöra e-tjänster för stockholmarna. Grundtanken i projekt eDok är bra men förslaget är otydligt och viktiga aspekter är inte belysta. Förvaltningen anser att förslaget har väsentliga brister och inte kan ligga till grund för en upphandling.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 4 december 2012.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är viktigt att de arbetssätt som föreslås för stadens övergripande ärende- och dokumenthantering är kompatibla med befintliga unika system som finns inom respektive förvaltning. Specialist- och verksamhetsanpassade system som används inom socialtjänsten måste kunna integreras utan att förlora det arbete och den utveckling som pågått i flera år.
Svar på remiss av motion från kommunstyrelsen
Dnr 1.6-628/2012
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Motionärerna (MP) pekar på det våld som män utsätts för i nära relationer och föreslår att socialtjänsten vidtar olika åtgärder till stöd för våldsutsatta män.
Förvaltningen hänvisar till det arbete som för närvarande pågår inom socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna för att förstärka och utveckla stadsdelsnämndernas verksamhet, så att såväl våldsutsatta som våldsutövande personer, oavsett kön eller könsidentitet, kan få stöd och hjälp.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 14 januari 2013.
Förslag till beslut
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ett tilläggsförslag och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ordföranden tog först upp förslaget att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt detta förslag.
Ordföranden tog därefter upp vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) tilläggsförslag.
Nämnden beslutade utan omröstning att avslå tilläggsförslaget.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi hade föreslagit att nämnden skulle besluta om följande tilläggsförslag.
Det är mycket positivt att det snart ska antas riktlinjer för socialtjänstens handläggning av ärenden som handlar om våld i nära relationer, vilket är en central beståndsdel i en sådan åtgärdsplan som efterfrågas i motionens andra att-sats. Men utöver detta behövs också en verksamhet riktad mot män som utsätts för våld i nära relationer; med jourtelefon, mottagning, skyddat boende, terapisamtal och juridiskt stöd vid anmälan om misshandel.
Dnr 1.6-691/2012
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
Fastighetskontoret innehar ca 300 bostadsrätter för LSS-boende varav de flesta av lägenheterna är byggda på 1980- och 1990-talen. Enligt fastighetskontoret har bostadsrätterna ett stort underhållsbehov. I förslaget presenteras en finansieringsplan för upprustning under en 15-årsperiod och att finansieringen sker via hyreshöjning.
Förvaltningen ställer sig positiv till att underhållet av lägenheterna åtgärdas. Förvaltningen kan inte bedöma vilken finansieringsform som är lämpligast även om det i dylika fall ofta tillämpas hyreshöjning. Denna kostnad ska fördelas på hyresgästen samt ansvarig nämnd för vissa gemensamma ytor.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi noterar att den föreslagna hyreshöjningen ska belasta stadsdelsförvaltningarna, som i sin tur tar ut en bruksvärdeshyra av de boende. Vi utgår från att eventuella hyreshöjningar för de boende förhandlas fram med hyresgästorganisationerna på vanligt sätt.
Dnr 1.2-0662/2011
1. Socialförvaltningen godkänner verksamhetsberättelsen för 2012.
2. Socialnämnden överlämnar verksamhetsberättelsen till kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden begär att kommunstyrelsen ombudgeterar 4,5 mnkr för projekt SkolFam.
4. Socialnämnden begär att kommunstyrelsen ombudgeterar 2,9 mnkr för projekt Botorg
5. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Nämnden har i huvudsak uppfyllt kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdena. Det ekonomiska utfallet visar ett överskott jämfört med budget på 4,7 mnkr, efter avsättning till resultatfond och begärda ombudgeteringar. Nämnden har under de senaste åren arbetat med en strukturerad resultatstyrning. Effekten av detta är bland annat en tydligare koppling mellan verksamhetsresultat och ekonomiskt resultat. De flesta verksamheterna har en budget i balans och har haft en god prognossäkerhet.
Socialnämndens verksamhetsberättelse för 2012 visar en fortsatt positiv utveckling. Socialnämnden har en budget i balans och god prognossäkerhet, vilket skapar förutsättningar för en fortsatt trygg och god omsorg i Stockholms stad.
Alliansens satsning på föräldrastödsprogram som vänder sig till alla föräldrar med barn mellan tre och tolv år är en framgång. Över 5 000 föräldrar har anmält sitt intresse. Föräldrastödsprogrammet är en framtidsinvestering för våra barn och unga då forskning visar att den största förebyggande effekten nås om insatserna riktas till hela befolkningen och inte bara mot högriskgrupper. Under året har även Stockholms stad nått målet att alla stadsdelar innehar BBIC-licens (barns behov i centrum).
De flesta stadsdelar i Stockholms stads har under 2012 arbetat, eller påbörjat arbetet, med sociala insatsgrupper, en samverkan runt en ung människa, där polis, socialtjänst, skola och andra viktiga aktörer i personens nätverk samarbetar och stödjer personen att sluta med kriminalitet. När stuprören försvinner och det finns en tydlig dialog och samverkan, samtidigt som sekretessreglerna hanteras på rätt sätt, ökar möjligheterna att leda den unga personen på rätt väg igen.
Under året har funktionshinderområdet stärkts ytterligare. De utbildningsinsatser som har genomförts inom ramen för Forum Carpe och projekt Carpe 2 har bidragit till ökade kunskaper hos berörd personal. Nämnden har vidare antagit ett förslag till gemensamt program för stöd till stadens anhöriga, som kommer att ersätta den tidigare anhörigpolicyn. Det nya programmet inkluderar stöd till anhöriga till personer med funktionsnedsättning.
Hemlöshetsräkningen 2012 visar att det totala antalet hemlösa är den lägsta i Stockholms stad sedan hemlöshetsräkningen började, år 2004. 2866 personer räknas som hemlösa. Stadens arbete går i rätt riktning samtidigt som det fortfarande finns utmaningar. Under 2012 fick Enheten för hemlösa ytterligare 40 extra lägenheter. Bostadsförmedlingen förmedlade ca 340 försöks- och träningslägenheter till socialnämnden och stadsdelsnämnderna för arbetet mot hemlöshet. Under året påbörjades ett unikt projekt tillsammans med Stockholms Stadsmission och Frälsningsarmén. Projekt Vinternatt, ett härbärge för hemlösa EU-medborgare och tredjelandsmedborgare. Stadens uppsökande verksamhet fick i samband med detta ett stärkt uppdrag att arbeta mot målgruppen. Projektet pågår till april 2013 och ska sedan utvärderas.
Arbetet med sprututbytesprogrammet har fortgått under 2012. Programmet är ett fyraårigt pilotprojekt där landstinget ansvarar för verksamheten som öppnar under våren 2013 vid S:t Görans sjukhus. Stockholms stad kommer att knyta en uppsökarresurs till verksamheten.
Under 2012 genomfördes en satsning på cannabisprevention, hur staden kan öka kunskap och förståelse om droger och dess påverkan bland personal, unga och deras föräldrar. Stockholmsenkäten hos stadens unga visade att användandet av droger är en fortsatt utmaning, även om trenden har stagnerat. Därför fortsätter satsningen och i budget för 2013 avsattes ytterligare tio miljoner kronor för det preventiva arbetet, varav två går till Maria Ungdom.
Under året har arbetet med Origo fortsatt, ett länsgemensamt resurscentrum för hedersrelaterat våld och förtryck dit människor som lever under förtryck och hot om hedersrelaterat våld kan komma för skydd, råd och stöd. Origo är ett samarbete mellan länsstyrelsen och Polismyndigheten i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms stad och invigs i februari 2013.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Socialförvaltningen visar ett sammanlagt överskott på 4,9 mkr. Det hade varit ett positivt besked om det vore så att stadens alla verksamheter inte hade behövt genomgå besparingar. Budgeten har hållits på bekostnad av de mest behövande verksamheterna. Detta bygger på ett politiskt beslut där man har räknat allför snävt. När det inte budgeteras för pris och lönekompensation blir resultatet besparingstvång. I en personalintensiv verksamhet finns det två stora utgiftsposter – löner och lokalkostnader. Det framgår heller inte av verksamhetsberättelsen hur oerhört ansträngande det varit för både chefer och övriga medarbetare att ständigt tvingas se mer till budget än till behov, att ständigt pressa priserna, att ständigt trolla med knäna för att försöka följa lagstiftning och riktlinjer och ändå hålla budgeten.
Ett bra exempel på att staden inte når sin fulla potential är inom socialtjänsten. Socialsekreterarna i Stockholm vill och kan göra mer men får inte rätt förutsättningar. Sju av tio socialsekreterare i Stockholm upplever att de inte kan göra sitt jobb fullt ut. Resurserna motsvarar inte målen och kraven vi har på socialtjänsten.
I fackförbundet SSR:s senaste undersökning kan vi se att resultatet i Stockholms är mer alarmerande än i övriga landet. Även socialcheferna larmar om att resursbristen hotar socialtjänsten. Fackförbundet Vision visar sin chefsrapport att det saknas medel för att kunna leva upp till politikernas målsättning för socialtjänsten och att diskrepansen mellan önskade resultat och tilldelade resurser upplevs som ”ett ständigt krig”. Samtidigt anser få, en av tio chefer, att det helt och hållet finns förutsättningar för att ta sig an utmaningarna. Åtta av tio uppger att det handlar om resursbrist.
Det är allvarlig kritik som riktas och som måste tas på allvar. Det är viktigt att när nya arbetsuppgifter läggs på stadsdelarnas socialtjänst att det också tillförs ekonomiska resurser för detta. Socialtjänstlagen ska styra arbetet och budgeten måste möjliggöra detta. Resurser ska motsvara den nivå att rättssäkerheten för medborgarna kan garanteras. Hälften av socialsekreterarna i SSR:s enkät svarar nej på frågan om de man anser att man klarar kvaliteten och rättsäkerheten på sin arbetsplats, enligt lagens intentioner.
Dessa resultat speglas även i stadens medarbetarenkät gjord bland socialförvaltningens personal. I den framkommer att bland annat att endast 57 procent anser att arbetsbelastningen är rimlig och att endast 62 procent är nöjda med sin nuvarande arbetssituation. Detta illustrerar väl att resurserna inte matchar ambitionerna.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Det ger ett märkligt intryck att stadens mål anses helt uppfyllda när det gäller frågor om barn och ungdomar som far illa eller är i riskzonen liksom frågor om våldsutsatta i nära relationer. Detta samtidigt som vi vet att orosanmälningarna om barn och unga som far illa fortsätter att öka, liksom polisanmälningarna om misshandel i nära relationer och om misshandel av små barn. Socialtjänstinspektörernas rapporter visar att många allvarliga orosanmälningar som borde ha lett till utredning istället avskrivs, vilket är oacceptabelt.
Det behövs betydligt mer av tidiga och förebyggande insatser. Miljöpartiet har bland annat föreslagit att en fond för sociala investeringar ska inrättas, med avsikt att medel ska kunna frigöras för tidiga insatser. Det behövs även ett tydligare normkritiskt och attitydpåverkande arbete ute i förskolor, skolor och socialtjänst för att förebygga våld.
I verksamhetsberättelsen är det tydligt att ett genomgripande barnperspektiv saknas. Det behövs en plan för hur FN:s Barnkonvention ska efterlevas inom socialtjänstens alla delar, inte minst med avseende på barns rätt att få sin röst hörd och att barns bästa ska beaktas i beslut som rör dem. Tyvärr är det allt för ofta som barn och unga upplever att de inte bemöts på ett respektfullt sätt i mötet med socialtjänsten. Ambitionerna att göra ett gott arbete är höga men med snäva budgetramar och krav på att inte överskrida dessa är det kanske inte alltid så lätt att erbjuda den tid och engagemang som barn i utsatta livssituationer kan behöva. Det behöver tas fram indikatorer för hur Barnkonventionen följs.
När det gäller hemlöshet behövs en granskning av de fall där barnfamiljer vräkts från sina hem, om vad som hade kunnat göras för att förhindra detta. De hinder som finns för människor att få en bostad (utöver bostadsbristen) behöver undersökas och ett arbete sättas igång för att få bort dessa hinder.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Förvaltningen redovisar en budget med ett litet överskott. Efter överföring av resultatenheternas resultat är överskottet 4,7 miljoner kronor. Det är ett förhållandevis litet överskott sett till budgetens omfattning. Trots det anser vi att de 4,7 miljoner kronorna skulle ha använts. Både Socialjouren och Enheten för hemlösa hade behövt pengarna. Dessutom kunde Q-jouren fått ett välbehövligt tillskott.
Utbetalningen av ekonomiskt bistånd har ökat med 0,3 procent mellan år 2011-2012. Detta är inte förvånande eftersom arbetslösheten ökar, vad som dock är förvånande är att det ökar mest på Kungsholmen med 7,5 procent följt av Älvsjö med 6 procent. Även 2012 minskar utbetalningen på Södermalm, i Enskede-Årsta-Vantör samt i Skärholmen. Vi efterlyste en analys 2012, vi efterlyser den igen.
Socialjourens ärenden fortsätter att öka oroväckande under 2012, från 18000 år 2011 till 23500 år 2012. Den största ökningen rör barn och ungdom som ökar med 7 procent. Vi förväntar oss en rapport under våren varför ökningen är så stor och vilka åtgärder som kommer att vidtas.
När det gäller arbetet med kvinnofrid-våld i nära relationer så har det hänt mycket som är positivt under 2012. Q-jouren har fått fortsätta tack vare pengar från organisations- och föreningsutskottet, Relationsvåldscentrum fungerar mycket bra, Origo öppnar äntligen, projekt hedersam har utbildat, arbetat med förebyggande arbete och samordnat. Ändå finns det en hel del som bekymrar oss.
Det allvarligaste är att stadsdelarna inte uppmärksammar det hedersrelaterade förtrycket och våldet i tillräcklig utsträckning. Detta måste förvaltningen arbeta med under 2013, genom Origo. Vidare menar vi att kvinnojourerna måste få stabila, långsiktiga villkor för sin viktiga verksamhet. Den största delen av arbetet med att skydda våldsutsatta kvinnor och barn tar frivilligorganisationer. De tar även det största ansvaret. Då är det självklart att de också ska ha förutsägbara villkor som gör att de varje nytt år ska slippa oroa sig för att inte få bidrag.
Alltfler barn och ungdomar far illa i vår stad. Socialjourens arbetsbelastning har ökat, en stor del av ökningen handlar om barn och ungdomar samt ensamkommande flyktingbarn. I ljuset av det är det mycket olyckligt att Barnahuset ännu inte har kommit igång. Vi förväntar oss att det löser sig och att barnahuset kommer igång första kvartalet 2013. Det är dessutom mycket olyckligt att flera stadsdelar har problem med att hinna med alla ärenden som rör barn och ungdomar. Det är inte bara Rinkeby-Kista som har det tufft!
När det gäller hemlösheten så har den akuta hemlösheten ökat vilket är oroväckande. Andelen försökslägenheter måste öka och vår mening är att de ska spridas över staden. Under 2012 förmedlades inga försökslägenheter i innerstaden vilket får till följd att segregeringen i staden ökar ytterligare. En mycket oroväckande trend.
Dnr 3.3-3/2013
Socialnämnden godkänner förvaltningens rapport avseende utbildningssatsning 2012 för personal i Stockholms stad som i sin yrkesfunktion möter människor med funktionsnedsättning.
Staden avsatte under 2011 och 2012 särskilda medel för utbildningssatsningar till personal som i sin yrkesfunktion möter människor med funktionsnedsättning.
Under 2012 har prioriterats främst längre utbildningar med möjlighet till fortsatt stöd och handledning efter avslutad kurs. Under året har utbildningar anordnats i bland annat motiverande samtal, supported employment, fördjupad handläggning, samverkan skola, förskola och socialtjänst, neuropsykiatri, anhörigstöd, våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, förhandlingsteknik för chefer och mobilen som hjälpmedel.
Utvärderingar som gjorts i samband med kurserna visar att deltagarna har varit mycket nöjda med de utbildningar som har genomförts. Vidare visar utvärderingarna att kunskapen som lärs ut i samband med längre utbildningar med möjlighet till uppföljning får större genomslagskraft i det dagliga arbetet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 januari 2013.
Dnr 3.1-18/2013
1. Socialnämnden godkänner rapporten
2. Ärendet överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom
I rapporten redovisas resultatet från kartläggningen av personer, 20 år och äldre, med missbruksproblem som hade kontakt med stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningens enhet för hemlösa under oktober månad 2012. Under oktober 2012 var 2 668 personer som av handläggarna bedöms ha missbruksproblem aktuella vid stadsdelsförvaltningarna och Enheten för hemlösa. Antalet aktuella personer har minskat successivt under hela 2000-talet. Kvinnorna utgör ca en fjärdedel av den kartlagda gruppen och andelen har ökat något sedan förra kartläggningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 10 januari 2013.
Förvaltningen konstaterar i sitt tjänsteutlåtande att socialtjänstens handläggare ser fortsatt stora behov av olika boendeformer och att budget- och skuldrådgivning har ökat för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Det första stödjer det vi har hävdat länge; att en fast bostad bör vara en rättighet och att det gynnar möjligheten att ta tag i missbruksproblem. När det gäller budget- och skuldrådgivning konstaterar förvaltningen att en ordnad ekonomi ökar den enskildes möjlighet till eget boende och det är viktigt att denna rådgivning utvidgas ordentligt, så att den blir lättillgänglig för alla.
Svar på skrivelse från Inger Stark (V), Jackie Nylander (V), Mia Sundelin (S) och Stefan Nilsson (MP)
Dnr 3.2.-0623/2012
Skrivelsen är besvarad med förvaltningens tjänsteutlåtande.
I skrivelsen framförs att det är angeläget att Qjouren inte läggs ner då det är den enda kvinnojouren i länet för våldsutsatta kvinnor som har ett pågående missbruk.
RFHL Stockholm ( Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende) har sedan 2007, tillsammans med socialnämnden, fått årliga utvecklingsmedel från Länsstyrelsen i Stockholms län för start och utveckling av Qjouren som erbjuder skyddat boende med fem platser, telefonjour, samtal, rådgivning och utåtriktat arbete. Det är ca hälften av de placerade kvinnorna som kommer från Stockholms stad, resten från länskommunerna.
Länsstyrelsen har successivt, från 2008, sänkt det beviljade bidraget till Qjouren. Socialförvaltningen är av den uppfattningen att den, genom sin bidragsgivning, inte bör subventionera andra kommuners placeringar i boendet. Från och med hösten 2012 kommer andra kommuner att få betala 2400 kr per dygn för en placering, vilket motsvarar den faktiska dygnskostnaden år 2013, medan staden betalar 1200 kr. Avgiften för placeringar från Stockholm subventioneras genom ett bidrag om 1390tkr från organisations- och föreningsutskottet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 7 januari 2012.
Q-jouren är en kvinnojour med inriktning på att hjälpa missbrukande och våldsutsatta kvinnor. Under 2012 har verksamhetens fortlevnad dock varit hotad. Vi har vid ett flertal tillfällen påpekat Q-jourens betydelse för några av samhällets allra mest utsatta. Därför lade vi exempelvis en skrivelse i nämnden den 27:e september i vilken vi menade att Q-jouren borde kunna garanteras medel ur det överskott som fanns i nämnden. Därför glädjer det oss att Q-jouren äntligen beviljas stöd från socialförvaltningen vilket gör att verksamheten kan fortsätta. Men lika glädjande som det är att Q-jouren kan fortsätta att bedriva sin verksamhet, lika oroande är det att denna typ av verksamhet kan få gå så lång tid i ovisshet som Q-jouren nu har gjort. Det behövs tydliga besked i god tid för att få den trygghet och stabilitet som krävs för att bedriva en verksamhet med hög kvalitet.
Tack för svaret även om det var ett ickesvar. I vår skrivelse föreslår vi att Stockholms stad ska köpa alla platser, RFHL fortsätter att driva jouren och Stockholms stad köper platserna. Det finns fem platser, de platserna behövs. Helst skulle jouren utvidgas men i nuvarande lokaler är det svårt.
Stadsdelarna bör uppmanas att använda Qjouren, det är helt orimligt att det står tomma platser när vi vet att behovet är stort.
Vi menar naturligtvis inte att socialförvaltningen ska subventionera platserna åt kranskommunerna, det vore orimligt. Eventuellt skulle Stockholm kunna sälja platser till andra kommuner.
Det måste till en långsiktig lösning, allt annat är skandal. Alla kvinnor som är i behov av skydd har rätt att få det. Det gäller självklart även utsatta kvinnor som befinner sig i aktivt missbruk.
Svar på skrivelse från Elisabeth Brandt Ygeman (S), Stefan Nilsson (MP) och Inger Stark (V)
Dnr 3.2-0624/2012
Elisabeth Brandt Ygeman (S) med flera framför i en skrivelse till socialnämnden att förvaltningen bör få i uppdrag att finna en långsiktig och hållbar finansiering för Ersta Vändpunkten. Vändpunkten är en mottagning som erbjuder stöd och hjälp till anhöriga till missbrukare. Vändpunkten erbjuder bl.a. barnprogram, tonårsprogram (13-16 år) och program för unga vuxna (17-25 år) som syftar till att stärka de unga, vars föräldrar är missbrukare eller befinner sig i riskzonen, och att bryta ohälsosamma mönster.
Staden har lämnat årliga verksamhetsbidrag sedan 1999. Enligt stadens riktlinjer för stöd till frivilligorganisationer beviljas verksamhetsbidrag årsvis, med hänsyn till den kommunala budgetordningen, men ska uppfattas som långsiktigt. För 2013 har Ersta Vändpunkten ansökt om 4 mnkr och har beviljats 2,1 mnkr. Inför beslutet om bidrag uppmärksammande förvaltningen Vändpunkten på behovet av att säkerställa finansieringen från andra kommuner som använder verksamheten.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnade in en skrivelse den 31:a oktober 2012 om vikten av att finna långsiktiga och hållbara finansieringsmöjligheter för Ersta Vändpunkten. Ersta Vändpunktens verksamhet är en professionell och uppskattad verksamhet som riktar sig till anhöriga till personer med missbruksproblematik. En viktig del i detta arbete är att stödja barn och ungdomar. Här är dock behovet större än vad som mäktas med att erbjudas. För 2012 års terminsstart hade Vändpunkten 39 barn i kö till sin gruppverksamhet. Köerna leder till att barn får vänta längre än önskvärt och ur ett barnperspektiv är det knappast önskvärt. Det är glädjande att verksamheten har fått stöd för 2013, men att det är värt att inskärpa att det i sig inte ökar långsiktigheten finansieringen som till 30 procent består av verksamhetsstöd och resterande kommer från gåvor. Behovet av att finna långsiktiga lösningar för att vi aldrig ska behöva neka barn och unga rätt stöd kvarstår.
Redovisning av utvecklingsmedel
Dnr 1.7-0183/2011
Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till Länsstyrelsen i Stockholms län.
Länsstyrelsen i Stockholms län har beviljat medel till socialnämnden för att förstärka och utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn. I detta ärende slutrapporterar förvaltningen 12 projekt med bidrag beviljade för år 2012.
Projekten har genomförts i samarbete med ideella organisationer. Regeringen har beslutat att ansvaret för dessa utvecklingsmedel förs över från länsstyrelsen till Socialstyrelsen från och med 2012. Ansökan om utvecklingsmedel kan inte längre göras gemensamt av en kommun och en ideell förening utan endast av var och en för sig. Huvuddelen av organisationerna som ingår i detta ärende har sökt och beviljats utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för år 2012.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 18 december 2012.
Övergripande är det glädjande att ta del av det viktiga arbete som gjorts inom samtliga projekt för våldsutsatta kvinnor och barn, även tjejjouren som gör ett viktigt förebyggande arbete.
Vi kan konstatera hur viktig den idéburna sektorn är för att uppmärksamma särskilda behov, engagera och sprida kunskap.
I rapporteringen från Manscentrum framgår att det är kö till den gruppbehandling som de erbjuder för män som misshandlar. Det är glädjande att det är tryck på behandlingen, samtidigt som behoven uppenbarligen är större än vad som kan tas omhand.
Vi anser att socialförvaltningen bör se över hur man i större utsträckning kan möta behoven av insatser bland män som misshandlar. Det kan förebygga misshandel i nära relationer samtidigt som det i ett större perspektiv kan handla om att jobba med mansrollen, som fortfarande är påfallande snäv och därmed både begränsar och styr beteenden.
För övrigt anser vi att det är synd att utvecklingsmedel inte längre ska kunna göras av kommun och frivilligorganisationer tillsammans, när det finns skäl för detta.
Dnr 2.6.1-12/2013
Socialnämnden beslutar att redovisningen godkänns och att rapporten läggs till handlingarna.
Sommaren 2012 fattade kommunfullmäktige beslut om Överenskommelsen mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn. Överenskommelsen anger principiella grunder för samverkan. Överenskommelsen är resultatet av en lång process under åren 2010-2011 där ca 100 organisationer deltog och en partsgemensam arbetsgrupp tog fram förslaget. Överenskommelsen signerades vid en ceremoni i stadshuset i september år 2012. Det är nu 70 ideella organisationer som har beslutat att ingå i Överenskommelsen. En ny partsgemensam arbetsgrupp har bildats, som ansvarar för att ta fram konkreta åtgärder med utgångspunkt i Överenskommelsen och för att följa upp Överenskommelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 9 januari 2012.
Det har gått kort tid sedan överenskommelsen i Stockholm gjordes. Det finns all anledning att följa utvecklingen vidare. För övergripande resonemang hänvisar vi till vad Miljöpartiet sagt i kommunfullmäktige 2012-06-11.
Stockholm har valt enbart social- och äldrenämnderna som part, på det sättet är området avsmalnat. Integrationsområdet finns exempelvis inte med där det finns en särskild överenskommelse nationellt, på motsvarande vis som det sociala.
Särskilt viktigt är också att beakta argument från organisationer som valt att stå utanför, till exempel kring rollen som röstbärare. Det är viktigt att dessa organisationers relation till staden inte påverkas negativt av att de står utanför överenskommelsen.
Dnr 1.7-14/2013
1. Socialnämnden godkänner ansökan om utvecklingsmedel om 2939 524 kronor till Socialstyrelsen för att utveckla socialtjänstens arbete mot våld i nära relation.
2. Socialnämnden godkänner återrapportering till Socialstyrelsen gällande 2012 års utvecklingsmedel.
Under 2012 utlyste Socialstyrelsen 70 mnkr som kommuner eller stadsdelsförvaltningar kunde söka för att utveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Socialförvaltningen sammanförde tre projekt i en ansökan om 430tkr och beviljades 400tkr. Arbetet har under hösten pågått enligt projektplanerna och målen har delvis uppnåtts. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer får medel överföras till 2013 och arbetet kan därför fortgå under våren. En återrapportering av medel för åtgärder 2012 ska nu lämnas till Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har till samma ändamål utlyst ytterligare medel för 2013. Förvaltningen har gått in med en ansökan för att fortsätta det arbete som påbörjades 2012. Ansökan innehåller denna gång fyra projekt och omfattar 2939524 kronor.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 18 januari 2013.
Dnr 1.1-690/2010
Socialnämnden beslutar att utse en ledamot till socialnämndens, äldrenämndens och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor för åren 2013-2014.
Socialnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor består av sju ledamöter och väljs för fyra år. Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. För år 2013 har en ledamot avsagt sig sitt uppdrag.
HSO Stockholms stad samordnar nomineringarna till stadsdelsnämndernas, facknämndernas och bolagens råd för funktionshinderfrågor. Detta sker i samverkan med handikappföreningarna både inom och utanför HSO Stockholms stad. Håkan Jarmar RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) har nominerats till socialnämndens, äldrenämndens och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor för perioden 2013-2014.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 7 januari 2013.
Dnr 1.7-0377/2012
1. Socialnämnden godkänner redovisningen av verksamheten med personliga ombud för hemlösa med psykiska funktionshinder för 2012.
Socialförvaltningen har sedan 2003 erhållit statsbidrag till två personliga ombud för hemlösa med psykiska funktionshinder. Länsstyrelsen i Stockholms län begär därför en redovisning av verksamheten inför beslut om fördelning av statsbidrag för år 2013.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 8 januari 2013.
Dnr 3.2-13/2013
Socialnämnden godkänner redogörelsen om trygghetspriset 2012 och tidsplan för utdelning av priset 2013.
Trygghetspriset instiftades av kommunstyrelsen 22 februari 2012 på förslag av socialnämnden (dnr 3.2-0513/2011) Trygghetspriset delas ut som en del i målsättningen att Stockholm 2030 ska vara världens tryggaste huvudstad. Priset är till för att främja och uppmuntra organisationer och verksamheter att aktivt arbeta för att öka tryggheten. Priset har specifika teman varje år. Temat 2012 var ungdomar och trygghet.
I stadens trygghetsmätning ser vi att människor som har en eller flera funktionsnedsättningar är utsatta för brott och upplever otrygghet i större utsträckning än övriga befolkningen. Därför föreslås temat för 2013 års trygghetspris vara funktionsnedsättning och trygghet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 9 januari 2013.
Dnr 1.3- 667/2012
1. Socialnämnden godkänner socialtjänstinspektörernas rapporter.
2. Socialnämnden tillsänder Rinkeby- Kista respektive Enskede- Årsta- Vantör stadsdelsnämnder föreliggande rapporter.
Socialtjänstinspektörernas uppgift är att granska kvaliteten och rättsäkerheten i individ- och familjeomsorgens verksamheter ur ett brukarperspektiv. Hösten 2012 inleddes arbetet med att granska myndighetsutövningen vid den sociala barn- och ungdomsvården vid stadsdelsförvaltningarna. Dessa rapporter omfattar en granskning av den sociala barn- och ungdomsvården vid Rinkeby- Kista och Enskede- Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 17 januari 2013.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och tjänstgörande ersättaren Jackie
Nylander (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) förslag till beslut.
Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden godkänner förvaltningens rapport.
2. Därutöver anför nämnden följande:
Alla barn har rätt till en trygg och säker uppväxt. Under flera år har verksamhetsområdet varit underfinansierat och eftersatt. Stadsdelsnämnderna vittnar om tuffa utmaningar som en följd av underfinansieringen och avsaknaden av långsiktig planering. Budgeten ska därför vara vägledande med utrymme för socialtjänsten att på lokalnivå kunna utveckla verksamheterna så de svarar mot de lokala behoven. I denna behovsstyrda verksamhet är det viktigt att utrymme finns för individuella bedömningar. Arbete med klienterna måste därför prioriteras liksom ett stärkt barnperspektiv i det sociala arbetet. För att nå framgång måste det sociala arbetet vara förebyggande, kontinuerligt, långsiktigt och tillgängligt.
Att det inte fullt ut ser ut enligt ovanstående beskrivning blir med all önskvärd tydlighet klar när vi läser Granskning av sociala barnavården vid Rinkeby-Kista och Enskede-Årsta-Vantör, Dnr 1.3-667/2012. Granskningen är genomförd av stadens socialtjänstinspektörer som kommer med en rad kritiska synpunkter.
I Rinkeby-Kista fann inspektörerna att rättsäkerheten påverkades av att en tredjedel av utredningarna saknade beslut om förlängning av utredningstiden. Yttermera påverkades rättsäkerheten av att tiden för förhandsbedömningarna inte kunde hållas.
I Enskede-Årsta-Vantör fanns en tillgänglighetsproblematik som påverkades av den snäva bedömning som tillämpades vid förhandsbedömningarna och ställningstagandet att inte inleda en utredning. Det visar sig även att vid föreslagna insatser så motsvarade inte dessa de behov som framkommit vid utredningen. I Enskede-Årsta-Vantör riskeras rättsäkerheten av att förhandsbedömningarna har en tendens att bli omfattade och tiden inför ställningstagandet överskreds. Det har till och med saknats skriftligt beslutsunderlag i några av ärendena som granskats.
Barnperspektivet i det sociala arbetet behöver stärkas i Stockholm. Under 2012 har vi sett att barn som far illa inte alltid får den hjälp de behöver. Under socialnämnden föreslår Socialdemokraterna därför en ökad budget för ett stärkt barnperspektiv.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens rapport
2. Därutöver anför nämnden följande.
Stockholms stads socialtjänst har det yttersta ansvaret för att Stockholms barn och unga har goda uppväxtvillkor, får det stöd de behöver för sin sociala utveckling och inte utsätts för våld eller andra övergrepp. Stadens socialtjänstinspektörer pekar i sina genomarbetade rapporter på påtagliga brister i stadens ansvar för barn och unga i Enskede-Årsta-Vantör och Rinkeby-Kista.
I den sociala barn- och ungdomsvården i Enskede-Årsta-Vantör beskriver socialtjänstinspektörerna att utredningarna i vart fjärde fall leder fram till förslag om insatser som inte motsvarar barnets behov som det framkommit i utredningen. Inspektörerna framhåller att barnperspektivet måste stärkas i valet av insats.
Det framkommer att anmälningar om oro för att barn far illa i Enskede-Årsta-Vantör ofta skrivs av utan utredning, vilket socialtjänstinspektörerna i nästan vartannat granskat fall anser vara felaktigt:
”Ställningstagandet att inte inleda utredning var, enligt socialtjänstinspektörernas bedömning, inte alltid i överensstämmelse med Socialstyrelsens krav ’att utredning torde vara ovillkorligt när en förhandsbedömning inte kan utesluta att det kan finnas behov av skydd eller stöd direkt för barnet’. Uppskattningsvis rörde det sig om nära hälften av de granskade förhandsbedömningarna. Anmälningarna beskrev allvarliga förhållanden för barnen, misstankar om omsorgsbrist med våld och relationsproblematik. Motiveringen till att inte inleda utredning grundade sig vanligtvis på om föräldern hade stöd eller kunde få stöd någon annanstans, exempelvis via familjerätten, den egna öppenvårdens förebyggande verksamheter eller via landstingets vuxenpsykiatri. Eventuella konsekvenser och behov för barnet framgick inte. Föräldraperspektivet framstod många gånger starkare än barnperspektivet, vilket också blev tydligt i motiveringarna för att inte inleda utredning. Tillgängligheten för barnen vad gäller behov av stöd och skydd påverkas därmed.”
I både Enskede-Årsta-Vantör och Rinkeby-Kista förekommer det att de tidsgränser som finns för utredningarna överskrids, ibland utan att det fattats beslut om att förlänga utredningstiden.
Socialsekreterare i båda stadsdelsförvaltningarna beskriver att en hög arbetsbelastning, stor personalomsättning och resursbrist går ut över barnens bästa genom att de inte kan göra ett så bra arbete som de skulle vilja. Socialsekreterare i båda stadsdelsförvaltningarna uppger att budgeten styr valet av insatser, och i Enskede-Årsta-Vantör instämmer de med socialtjänstinspektörernas egen slutsats att insatserna inte alltid motsvarar de behov som barnen och familjerna har.
Rapporten ger en bild av en socialtjänst som, trots välutbildad, engagerad och ofta erfaren personal, inte fullt ut klarar av sitt uppdrag att värna barnens rätt till en trygg uppväxt. Vi ser särskilt allvarligt på att ”allvarliga förhållanden för barnen, misstankar om omsorgsbrist och relationsproblematik” avskrivs utan utredning, uppenbarligen p.g.a. resursbrist. Det är oacceptabelt.
Under den nuvarande majoriteten har socialtjänsten i Stockholm fått kraftigt minskade reala budgetanslag. Rapporter som dessa visar att det är en oansvarig politik. Stockholms socialtjänst behöver mer resurser för att klara sitt viktiga uppdrag.
Dnr 7.0-24/2013
1. Förvaltningens rutiner för intagning till LSS-kollo förtydligas.
2. Förvaltningen överlämnar tjänsteutlåtandet till stadsdelsförvaltningarna för kännedom.
Några av LSS-kollos verksamheter har haft ett högt antal arbetsskadeanmälningar under flera år. Några av arbetsskadorna har varit mycket allvarliga och kunde ha fått allvarliga konsekvenser för de anställda. Förvaltningen har med anledning av detta gjort en översyn av LSS-kolloverksamheten. Slutsatsen är, att det är vissa kollogårdar som är drabbade och främst en gård, där målgruppen består av personer med autism och utvecklingsstörning. I förvaltningens översyn, har det framkommit att en stor andel av arbetsskadeanmälningarna har sin orsak i utåtagerande beteende hos deltagarna som höga skrik, nypningar, klösningar och slag. Ett flertal av arbetsskadorna har kunnat härröras till ett fåtal deltagare.
För att säkerställa att deltagarna vid LSS-kollo får insatser utifrån sina behov, att deltagarna som grupp fungerar tillsammans och att det är en god arbetsmiljö för anställda, behöver deltagarnas behov noggrannare kartläggas och kollogrupperna sättas samman på ett välfungerande sätt. Förvaltningens samverkansformer med stadsdelsförvaltningarna samt rutiner för platserbjudande och intagning behöver utvecklas och förtydligas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 15 januari 2013.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 7 januari 2013 justerat 8 januari 2013.
Protokoll från rådets för funktionshinderfrågor sammanträde 31 januari 2013 justerat 31 januari 2013.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 24 januari justerat 28 januari 2013.
Protokoll från individutskottets sammanträden 14 december 2012 justerat 28 december 2012, 21 december 2012 justerat 28 december 2012, 28 december 2012 justerat 28 december 2012, 7 januari 2013 justerat 16 januari 2013, 11 januari 2013 justerat 18 januari 2013 och 18 januari 2013 justerat 29 januari 2013.
Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området Personalärenden med dnr 2.5-22/2013.
Inkomna handlingar m.m. till socialnämnden under perioden 10 december 2012 till 21 januari 2013.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 30 januari 2013 justerat 4 februari 2013.
Avdelningschef Eva Sandberg informerade om Kriscentrum för kvinnors flyttning till ersättningslokaler utifrån att en omfattande renovering ska genomföras i ordinarie lokaler.