Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2004-06-22
Justerat den 28 juni 2004
Margareta Olofsson Sekreterare
Hanna Broberg Lisbeth Westerlund
Plats: A-salen, Swedenborgsgatan 20 Tid: 15.00 – 15.50
Närvarande
OrdförandeMargareta Olofsson (v)
LedamöternaKarin Rågsjö (v)
Monika Lindh (s)
Jari Visshed (s)
Lilian Falkbäck (s)
Ian Hamilton (s)
Christer Öhgren (mp)
Hanna Broberg (m)
Ann-Katrin Åslund (fp)
Abit Dundar (fp)
Désirée Pethrus Engström (kd)
Tjänstg. ersättareKerstin Gustavsson (m)
Anita Hillerström Vagli (m)
ErsättareJackie Nylander (v)
Victor Montero (s)
Britta Andersson (s)
Elias Wästberg (m)
Maria Olin (kd)
Förhinder hade anmälts av vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) och ledamoten Anna Kinberg Batra (m) samt ersättarna Inga Näslund (s), Björn Kron (s), Saied Tagavi (s), Jamie Bolling (mp), Patrik Silverudd (fp) och Malin Strid (fp).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Eddie Friberg, Pia Hofmeijer, Vera
Josefsson, Fredrik Jurdell, Anna Mattsson, Nina Mörman Aldunge, Eva Sandberg och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och ledamoten Hanna Broberg (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 28 juni 2004.
Protokoll från sammanträdet den 24 maj 2004 hade justerats den 1 juni 2004.
Protokoll från sammanträdet den 17 juni 2004 hade justerats den 17 juni 2004.
Protokoll från individutskottets sammanträden den 13 maj och 27 maj 2004 hade justerats den 18 maj och 1 juni 2004.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträden den 6 maj och 3 juni 2004 hade justerats den 11 maj och 7 juni 2004.
Dag Helin, förvaltningschef, hade beslutat att Shahid Saleem deltar i European seminar of exchange of experiences and social practices ”Promoting Social Inclusion” i Le Havre, Frankrike, den 22 – 25 juni 2004.
Eddie Friberg, biträdande förvaltningschef, hade den 10 mars 2004 beslutat om införande av information i telefonkatalogens gröna sidor 2004 till en kostnad av 75 898 kr samt inköp av 13 bildskärmar till kansliavdelningen till en kostnad av 60 466 kr och den 26 april 2004 beslutat om uppgradering av journalförings-systemet till en kostnad av 347 914 kr.
Rita Kahn, avdelningschef individorienterade verksamheter, hade den 4 juni 2004 beslutat att Gunnar Fors, enhetschef stadsgemensamma boenden, den 14 juni skulle delta i seminarium i Köpenhamn om samarbete med det uppsökande arbetet för hemlösa i Öresundsregionen.
Ann Hilmersson, chef för Tillståndsenheten, hade den 24 maj 2004 beslutat om vidareutveckling av programvara AlkT till en kostnad av 116 694 kr inklusive moms.
Karin Melin, chef för IT-enheten, hade den 26 april 2004 beslutat om upp-gradering av journalföringssystemet till en kostnad av 154 063 kr.
Maj-Stina Samuelsson, enhetschef Socialjouren, hade den 12 mars 2004 anställt socialsekreterare Maria Mistander.
Pär Jörgensen, institutionschef Gamlebo, hade den 23 februari 2004 anställt sjuksköterska Stina Evegren, den 29 februari 2004 anställt sjukskötare Jukka Kuusela, den 3 mars 2004 anställt undersköterska Patricia Hellgren och den 4 mars 2004 anställt undersköterska Millie Österberg.
Christina Almelund, sektionschef Enheten för hemlösa, hade den 15 april 2004 anställt fältsekreterare Anna Lena Büstrich.
Anmäldes.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 11 juni 2004 hade justerats den 16 juni 2004.
Dnr 402-047/2004
Socialtjänstnämndens beslut
1. Socialtjänstnämnden beslutar uppdra åt förvaltningsledningen att teckna avtal med Skarpnäck Care AB om entreprenaddrift av 45 akutplatser för män i dygnetruntboende samt möjlighet att överbelägga med 10 nattlogiplatser för tiden 2005-01-01 – 2007-12-31 med möjlighet till 2 års förlängning.
2. Socialtjänstnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Ärendet
Socialtjänstnämnden har avtal med Skarpnäck Care AB om 45 härbärgesplatser i dygnetruntverksamhet riktad till hemlösa män i akut behov av boende. Senaste avtalet gäller 2000-01-01 – 2002-12-31 och har förlängts med ett år i taget under två år. Nuvarande avtal löper ut 2004-12-31 och kan inte förlängas ytterligare. En ny upphandling har därför genomförts. Upphandlingen avser 45 förlängda akutplatser för hemlösa vuxna män med missbruks- och/eller psykiska problem samt möjligheten att överbelägga med 10 platser för akut nattlogi.
Nämnden beslutade den 17 februari 2004 att godkänna förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag. Två anbud lämnades in efter annonsering. Båda anbuden uppfyllde de formella kraven och gick vidare till kvalitetsprövningen. Enligt de av nämnden fastställda kriterierna för värdering är Skarpnäck Care AB:s anbud det som är mest ekonomiskt fördelaktigt med hänsyn taget till bästa kvalitet och lägsta pris.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 juni 2004.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Dnr 110-161/2004
1. Socialtjänstnämnden och utbildningsnämnden beslutar vardera för sin del godkänna förslag till sammanläggning av Lokal- och byggnadskonsulterna inom socialtjänstförvaltningen och Projekt- och beställarstöd inom utbildningsförvaltningen enligt detta tjänsteutlåtande.
2. Kommunstyrelsen föreslås besluta att placera enheten inom utbildningsnämnden och att ge socialtjänstnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att genomföra sammanslagningen med den inriktning som anges i tjänsteutlåtandet.
3. Kommunstyrelsen föreslås besluta att och att för egen del beställa ett grundutbud med den inriktning som anges i tjänsteutlåtandet.
4. Tjänsteutlåtandet översänds till kommunstyrelsen som återredovisning av kommunfullmäktiges uppdrag om sammanslagning av Lokal- och byggnadskonsulterna (LoBen) och Projekt- och beställarstöd.
5. Förvaltningen ges i uppdrag att gemensamt med socialtjänstförvaltningen /utbildningsförvaltningen påbörja rekryteringen av enhetschef och att villkora anställningen med kommunstyrelsens godkännande av sammanslagningen.
LoBen inom Socialtjänstförvaltningen och Projekt- och beställarstöd inom Utbildningsförvaltningen erbjuder beställarstöd till stadsdelsförvaltningar och de egna förvaltningarna. Beställarstödet syftar till att stärka förvaltningarna i deras beställarroll i samband med om-, ny- och tillbyggnad av lokaler.
Sammantaget tyder utredningen på en vikande efterfrågan. Avgörande för förvaltningarnas efterfrågan är hur de uppfattar konsulternas kompetens och i vilken omfattning de har eller uppfattar att de har behov av denna kompetens. Utredningen anser att det finns behov av att erbjuda utbildning, rådgivning och erfarenhetsåterföring för att utveckla stadens förvaltningar som beställare. Vidare är den nya enheten i behov av såväl legitimitet i staden som ekonomisk stabilitet. En förutsättning för samgåendet är därför att enheten erhåller en grundbeställning som syftar till att såväl ge ökad ekonomisk stabilitet som att utveckla förvaltningarna som beställare.
Den sammanslagna enheten föreslås placeras inom utbildningsförvaltningens uppdragsavdelning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 april 2004.
Dnr 402-332/2003
Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.
Socialtjänstförvaltningen har fått i uppdrag att göra en kartläggning av missbrukssituationen i Stockholm som ska ligga till grund för en långsiktig plan för att förstärka missbrukarvården.
Socialtjänstnämnden godkände den 30 januari 2004 delrapporten ” Rapport om missbruksarbetet vid stadsdelsförvaltningarna och socialtjänstförvaltningens enhet för hemlösa.”
Den rapport som nu föreligger utgår från nationella, regionala och lokala styrdokument för missbrukarvården samt kartläggningar av missbrukssituationen på nationell nivå och i Stockholms stad. Därutöver har ett stort antal intervjuer genomförts med chefer vid socialtjänstförvaltningens verksamheter inom missbruks- och hemlöshetsområdet. Rapporten redovisar befintliga resurser inom staden och visar på områden som behöver utvecklas. Slutligen lämnas förslag till åtgärder för ett förbättra missbrukarvården inom Stockholms stad. I en särskild bilaga redovisas statistik över socialtjänstens kontakter med vuxna missbrukare under åren 1996-2002.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 maj 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Dnr 402-596/2003
1. Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
2. Socialtjänstnämnden uppdrar åt förvaltningen att närmare klarlägga förhållandena kring de hemlösa barnfamiljerna inom socialtjänsten.
Socialtjänstnämnden beslutade den 16 december 2003 att uppdra åt socialtjänstförvaltningen att dels ”ta fram en detaljerad statistik över de hemlösa under våren 2004” och dels ”att regelbundet ta fram detaljerad statistik över de hemlösa”.
Som följd av socialtjänstnämndens uppdrag genomfördes en räkning av hemlösa i staden under dygnet den 15 april 2004. Räkningen genomfördes genom ifyllande av en enkel enkät som spreds till olika enheter i staden. Totalt inkom 3 687 enkätsvar och efter avräkning av samma personer som inrapporterats från flera enheter återstod 3 370 personer som betecknats som hemlösa.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 maj 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Christer Öhgren (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Christer Öhgren (mp) förslag till beslut.
Reservation
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
1. Rapporten godkänns.
2. Därefter anförs;
Det är en mycket oroande utveckling att antalet hemlösa i Stockholm nu tycks öka.
Stockholms hemlösa mår allt sämre och vänstermajoritetens vilja att byråkratisera och försvåra för de som vill vara med och hjälpa de hemlösa hjälper inte den utvecklingen, tvärtom. Tak-över-huvudet-garantin som infördes under 1999 ska återupprättas och följas upp med fortsatt utbyggnad av motivations- och planeringsboenden.
Vänstermajoritetens användande av de medel som avsatts för att ekonomiskt stödja organisationer och frivilligorganisationer är under all kritik. Såsom även Stockholms stads revisorer påpekat ska inte de medlen användas som budgetregleringspost utan gå till att stödja alla de hårt arbetande frivilliga utan vars bidrag Stockholms utsatta skulle ha en betydligt svårare situation. Samarbetet med frivilligorganisationerna som strukturerades under den förra borgerliga mandatperioden måste utvecklas. Det är genom ett generöst och konstruktivt samarbete med frivilligorganisationerna som hjälpen till de hemlösa kan göras bättre.
Dnr 105-253/2004
1. Socialtjänstnämnden godkänner förslaget till riktlinjer om stadsdelsnämndernas ärendeansvar för funktionshindrade.
2. Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Det finns inga riktlinjer i staden som reglerar stadsdelsnämndernas ärendeansvar för funktionshindrade. Föreliggande förslag till sådana riktlinjer utgår från de lagar som reglerar verksamheten för funktionshindrade, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, och socialtjänstlagen, SoL. Därutöver har hänsyn tagits till de särskilda regler och riktlinjer som finns i staden för verksamhet till funktionshindrade och de riktlinjer som finns för ärendeansvar inom individ- och familjeomsorgens område.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 april 2004.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Ett pengsystem införs för de särskilda boendeformerna.
2. Därutöver anförs:
Stockholms stad bör fortsätta utveckla valfriheten inom omsorgen för de funktionshindrade genom att införa ett pengsystem för de särskilda boendeformerna och dagverksamheter. En sådan peng skulle inte bara öka förutsättningarna för den enskilda medborgaren att välja det boende eller den dagverksamhet som passar henne bäst, oavsett var i Stockholm det är placerat. Ett pengsystem skulle också öka mångfalden av utövare och skapa förutsättningar för var och en att hitta boende och sysselsättning anpassat efter de egna behoven.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
I huvudsak tillstyrks förvaltningens förslag.
Därutöver anförs:
Det finns skäl som talar för att det bör göras en översyn av de olika funktionerna inom handikappomsorgen genom socialtjänstens försorg. Översynen ska ge underlag för en bedömning av vilka funktioner som lämpar sig bäst att sköta centralt i staden respektive på stadsdelsnämndsnivå.
Särskilt uttalande
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) lämnade följande särskilda uttalande.
Stadsdelsnämnderna som i dag utgör en onödig byråkratisk mellannivå i Stockholm ska avskaffas. Genom att administrationen av omsorgen om de funktionshindrade lyfts från stadsdelsnämnderna tillses också att verksamheten ges lika villkor oavsett form och oavsett var i staden man bor. Biståndsbedömning ska lyftas från stadsdelsnämnderna till en central nämnd.
Att minska byråkratin frigör resurser som kan användas direkt i verksamheten och på det sättet ska kvaliteten i omsorgen om de funktionshindrade höjas. Driften av kommunala verksamheter inom äldreomsorg, förskolor, omsorg om de funktionshindrade och skolor överförs till sociala distriktsnämnder. Därmed skiljs beställande nämnd från utförande nämnd och konkurrensneutralitet skapas.
Dnr 201-023/2003
Månadsrapport per 2004-05-31 godkänns.
Under förutsättning att vårdkostnaderna vid Enheten för hemlösa inte ökar jämfört med nuvarande prognos samt att beläggningen och intäkterna inom HVB-institutionerna inte minskar bedömer förvaltningsledningen att socialtjänstnämnden sammantaget kommer att redovisa en budget i balans för verksamhetsåret 2004. Därutöver prognostiseras ett underskott om 5 mkr för ökade ersättningar för utomlänsplaceringar av funktionshindrade. Nämnden har i samband med tertialrapport 1/2004 hemställt om tilläggsanslag för att finansiera denna kostnadsökning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 juni 2004.
Dnr 239-1031/2001
1. Socialtjänstnämnden säger upp gällande avtal om personliga ombud för psykiskt funktionshindrade till 2005-04-24.
2. Socialtjänstnämnden beslutar uppdra åt förvaltningsledningen att teckna ett nytt avtal med Stadsmissionen för tiden 2005-04-25 t.o.m. 2005-12-31.
3. Socialtjänstnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Länsstyrelsen beslutade 2002-10-22 bevilja socialtjänstförvaltningen medel för inrättade av två personliga ombud för hemlösa med psykiska funktionshinder under åren 2003-2005 d.v.s. för 3 år. Socialtjänstnämnden beslutade 2002-12-18 att ge förvaltningen i uppdrag att teckna avtal med Stadsmissionen om drift av verksamhet med personliga ombud för hemlösa med psykiska funktionshinder enligt tjänsteutlåtandet samt riktlinjer från Socialstyrelsen. Förvaltningen och Stadsmissionen har ingått avtal om drift av verksamheten, som gäller 2003-04-25 t.o.m. 2005-04-24. Förvaltningen föreslår att avtalet sägs upp till 2004-04-25 och att ett nytt avtal tecknas med Stadsmissionen för perioden 2005-04-25 t.o.m. 2005-12-31.
I gällande avtal med Stadsmission anges att avtalet kan förlängas med ett år t.o.m. 2006-04-24. Eftersom förutsättningarna för de nya statsbidragen, som kommer att gälla fr.o.m. 2006, ännu inte är kända föreslår förvaltningen att avtal tecknas med Stadsmissionen t.o.m. 2005-12-31. Det innebär att nuvarande avtal måste sägas upp till 2005-04-24 och att ett nytt avtal tecknas för tiden 2005-04-25 t.o.m. 2005-12-31.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 maj 2004.
Dnr 405-243/2002
Socialtjänstnämnden godkänner översynen.
Margareta Olofsson (v) Monika Lindh (s) och Christer Öhgren (mp) har i en skrivelse till socialtjänstnämnden om utvärdering av Kruton, föreslagit att förvaltningen får i uppdrag att se över verksamheten. Bakgrunden är att samtidigt som institutionen har tomma platser, beviljar länsstyrelserna i storstadslänen medel till nya platser i andra skyddade boenden. För Stockholms läns del tillskapas 16 nya platser.
Antalet belagda platser har sedan starten av Krutons skyddade boende (8 platser) varierat. Idag när verksamheten är känd och alltmer etablerad har man en beläggning om 75 %, vilket motsvarar förväntade prestationer.
Under tiden maj 2002 och till dags dato har 69 flickor, varav 50 från stadsdelsförvaltningar, varit inskrivna på Kruton, några av dem mer än en period. Den tid som man i genomsnitt bott på institutionen är 7 veckor. Uppföljningar via enkäter och samtal har gjorts med flickor i samband med utskrivning från Kruton. Flickorna uppger att de fått mycket hjälp och stöd, särskilt genom det kontaktmannaskap som tillämpas.
En mer djupgående och vetenskaplig utvärdering av Krutons skyddade boende kommer att genomföras under hösten 2004. Forskaren Åsa Eldén, Genusavdelningen vid Uppsala universitet, kommer att ansvara för utvärderingen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 18 maj 2004.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström lämnade följande särskilda uttalande.
Om stadsdelsnämnderna avstår från att köpa platser på Kruton på grund av prisnivån, trots att det finns behov av detta boende är det allvarligt. Om det dock enbart handlar om att behovet inte finns i någon större omfattning på grund av att kranskommunerna tillskapar nya boenden, så är det rimligt att dra ner på antalet vårdplatser.
Dnr 402-039/2004
Socialtjänstnämnden godkänner lägesrapporten.
I rapporten redovisas strategiska hemlöshetsfrågor som förvaltningen för närvarande har under utredning. I tjänsteutlåtandet föreslås inriktning på vidare utveckling och utredningar. Frågor som bland annat behandlas är dagverksamheter och boendefrågor.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 juni 2004.
Vänstermajoritetens användande av de medel som avsatts för att ekonomiskt stödja organisationer och frivilligorganisationer är under all kritik. Såsom även Stockholms stads revisorer påpekat ska inte de medlen användas som budgetregleringspost utan gå till att stödja alla de hårt arbetande frivilliga utan vars bidrag Stockholms utsatta skulle ha en betydligt svårare situation. Samarbete med frivilligorganisationerna som strukturerades under den förra borgerliga mandatperioden måste utvecklas. Det är genom ett generöst och konstruktivt samarbete med frivilligorganisationerna som hjälpen till de hemlösa kan göras bättre.
Dnr 402-597/2003
1. Socialtjänstnämnden beslutar att ge förvaltningen ett fortsatt uppdrag att tillsammans med landstinget hitta former för samfinansiering av vård och boendeplatser.
2. Socialtjänstnämnden beslutar att i ett inledningsskede ge staden tillsammans med landstinget en möjlighet till lösning att dela kostnaden solidariskt med 50-50. Efter ett år utvärderas verksamheten för eventuell justering.
Förvaltningen har i uppdrag att tillsammans med landstinget genomföra en inventering av befintliga vårdplatser för målgruppen hemlösa med allvarliga fysiska sjukdomar och utreda former för samfinansiering av vårdplatser för målgruppen.
Landstingets beställaravdelning och förvaltningen har inlett diskussioner med Ersta Sjukhus om möjligheten att utveckla en avdelning för vård och boende med ett mindre antal (7-10) platser för den hemlösa gruppen med stort vårdbehov. Många frågor återstår att lösa omkring formen för samarbete och samfinansiering. En fortsatt planering ger dock förvaltningen en möjlighet att ytterligare förstärka samarbetet med landstinget, vilket kan leda till att mer ändamålsenlig hjälp kan ges till enskilda hemlösa i en ytterst utsatt situation.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 maj 2004.
Den särskilda vårdcentral för hemlösa som Kristdemokraterna tog initiativ till under den förra mandatperioden, Hållpunkt Maria, har visat sig vara en ovärderlig satsning. Att nu gå vidare och utveckla stadens och landstingets gemensamma arbete för hemlösa är helt riktigt och i förlängningen även gemensam nämnd.
Staden har naturligtvis ett stort intresse av att den somatiska vården fungerar för de hemlösa och att de har stabilitet kring medicinering och behandling.
Det finns behov av utvecklingsarbete på fler områden när det gäller diagnosgrupper där staden och landstinget båda arbetar mot samma grupper, till exempel psykiskt sjuka hemlösa.
Dnr 201-001/2002
Socialtjänstnämnden beslutar att frågeställningen i budget 2003 om framtida finansiering av Ersta Vändpunktens verksamhet är besvarad med detta tjänsteutlåtande.
Sedan starten 1986 har Ersta Vändpunkten bedrivit pedagogisk verksamhet i gruppform för anhöriga till personer med alkohol-/drogberoende. Verksam-heten har kommit att inriktas allt mer på barngruppsverksamhet, barn till missbrukande föräldrar. Enligt officiella siffror räknar man idag med att 10 procent av våra barn växer upp med en nära anhörig med alkohol-/ drogberoende. Detta innebär att två till tre barn i varje klass växer upp med denna problematik.
Ersta Vändpunkten är idag mycket etablerade med sin verksamhet och känd bland breda folklager. Ersta Vändpunkten har under åren allt mer befäst sin ställning som kunskaps- och utbildningscenter inom området. Staden ger verksamheten stöd i form av bidrag sedan år 1999. I budget och verksamhetsplan för 2003 fick socialtjänstförvaltningen i uppdrag att se över det finansiella stödet till Ersta Vändpunkten då det är viktigt att verksamheten kan arbeta med en långsiktig planering.
Förvaltningen föreslår att stadens samarbete med Ersta Vändpunkten även framdeles bör ha sin finansiella grund i verksamhetsbidrag genom organisations och föreningsutskottet.
Dnr 119-595/2003
Socialtjänstnämnden beslutar godkänna tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen om inrättande av ett resurscentrum för adopterade.
Adoptionscentrum Söder har i ca 10 år varit involverade i driften av en öppen förskola för adopterade och deras familjer. Situationen för den öppna förskolan har hela tiden varit osäker. Detta blev än tydligare då hela verksamheten stod inför hot om nedläggning i slutet av år 2003. Anledningen var att Adoptionscentrum Söder i oktober 2003 meddelade socialtjänstförvaltningen att man inte längre kunde bedriva den verksamhet som man tagit ansvar för de senaste ca 10 åren. Man uttalade tydligt att man ansåg att det var dags för kommunen att ta sitt ansvar.
När frågan har varit aktuell tidigare har ingen stadsdelsnämnd varit redo att ta ansvar för frågan och det har inte gått att finna någon stadsövergripande lösning. Förvaltningen beskriver i detta ärende att den akuta situationen för den öppna förskolan löstes i början av året och att ett visst utvecklingsarbete har pågått under våren. Förvaltningen föreslår ett fortsatt utvecklingsarbete av verksamheten.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) lämnade följande särskilda uttalande.
Majoritetens hantering av den mycket viktiga verksamhet som bedrivits vid öppna förskolan Jordgloben är under all kritik. Den genomtvingade omstruktureringen av verksamheten som majoriteten med Margareta Olofsson (v) i spetsen genomdrivit innebär att mycket av den inriktning och kompetens som gjorde verksamheten unik och omtyckt försvunnit.
Det kommer nu även i fortsättningen att finnas en öppen förskola för målgruppen men i betydligt sämre form. På sikt är den lösning som nu finns långt ifrån optimal, på grund av att verksamheten är stadsövergripande faller den mellan stadsdelnämndsstolarna.
Redovisning av uppdrag
Dnr 105-365/2003
Socialtjänstnämnden beslutar bordlägga ärendet.
Förvaltningen redovisar och kommenterar statistik över familjevårdens omfattning i Stockholm från perioden 1978 till 2003. Vidare redovisas en studie av de omplaceringar från ett familjehem till ett annat som skedde under 2002. I ärendet förs även en diskussion om tänkbara utvecklingsmöjligheter.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet
Dnr 120-248/2004
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Syftet med studiebesöket i Baltikum var erfarenhetsutbyte och att skapa kontakter, särskilt utifrån att de baltiska länderna från den 1 maj 2004 ingår i Europeiska Unionen (EU). Resan genomfördes den 20 – 23 april med deltagande av ledamöter och ersättare i nämnden samt borgarrådssekreterare från socialroteln och tjänstemän från förvaltningen.
Stockholms stad är redan engagerad i arbete inom UBC (Union of Baltic Cities). Fortsatta kontakter kommer även att ske mellan personal som arbetar vid kriscentra och skolor i Riga och eventuellt vård och behandling av missbrukare.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 juni 2004.
Dnr 119-426/2004
1. Kommunstyrelsens arbetsmarknads- och integrationsberedning beslutar för sin del att godkänna föreliggande inriktningsärende, samt föreslår kommunstyrelsen att 2 000 tkr av stadens centrala anslag för arbetsmarknadsåtgärder får tas i anspråk för ett utvecklingsarbete i enlighet med detta ärende.
2. Kommunstyrelsens personal- och kvalitetsutskottet beslutar för sin del att
2 000 tkr av kompetensfondens medel avsätts för att kunna tas i anspråk för ett utvecklingsarbete i enlighet med detta ärende.
3. Utbildningsnämnden beslutar för sin del att godkänna föreliggande inriktningsärende samt uppdra åt utbildningsförvaltningen att aktivt delta i utvecklingsarbetet.
4. Socialtjänstnämnden beslutar för sin del att godkänna föreliggande inriktningsärende samt uppdra till socialtjänstförvaltningen att aktivt delta i utvecklingsarbetet.
Inom stadens arbetsgrupp för att minska ungdomsarbetslösheten pågår en diskussion om vilken typ av utvecklingsarbete som bör vara högst prioriterat för att på såväl kort som längre sikt minska ungdomsarbetslösheten. Diskussionerna har utmynnat i förslag om insatser inom tre huvudområden:
1. En kartläggning, framförallt med inriktning på gruppen ”Unga Utanför” som stadsdelarna idag uppfattar som den grupp unga där staden idag behöver bedriva ett samlat utvecklingsarbete. Dvs. ungdomar som har särskilda svårigheter och som riskerar bli kvar i arbetslöshet även när konjunkturen vänder.
2. Start av ett utvecklingsarbete avseende s.k. Navigatorcentra för ungdomar bland annat utifrån förslag som lagts fram i den statliga utredningen ”Unga Utanför” i syfte att skapa en sammanhållen bred stöd- och vägledningsfunktion för ungdomar.
3. En inventering av vilka arbetsmarknads- och utbildningsinsatser som idag finns för arbetslösa ungdomar och de ungdomar som har särskilda svårigheter av olika slag, samt hur dessa kan kompletteras för att möta ungdomarnas behov. Inventeringen ska avse både interna aktiviteter och sådana som externa aktörer kan erbjuda. I detta ingår också metodutvecklingsarbete inom stadens olika verksamheter.
I ärendet föreslås att berörda nämnder godkänner inriktningen för ett fortsatt utvecklingsarbete i linje med detta förslag.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ledamoten Christer Öhgren (mp) föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) förslag till beslut.
1. Förvaltningens förslag till beslut avslås.
2. Därutöver anförs följande;
I betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) konstateras att mellan 25 000 och 30 000 unga människor varken studerar, arbetar, aktivt söker arbete eller har någon känd sysselsättning. Utredningen konstaterar vidare att en stor del av dessa ungdomar inte har klarat grundskolan. Att dessa ungdomar inte kunnat fångas upp tidigare under sin skoltid, är ett misslyckande för samhället och inte minst skolan. Stockholms stad har ett ansvar för att erbjuda de ungdomar som hamnat utanför en väg tillbaka till skola och arbete.
Den modell som föreslås i ärendet med så kallade Navigator-centra visar inte på något särskilt tydligt sätt hur detta skulle kunna vara en lösning på ungdomarnas problem. Tvärtom präglas förslaget av stora ord men lite handling. För att lösa de grundläggande problemen med ungas utanförskap hjälper inte särskilda ”Navigator-centra” eller andra kommunala projekt. Det krävs en omläggning av hela den nuvarande skol- och arbetsmarknadspolitiken.
För att bryta utanförskapet krävs en individualiserad skola med höga och tydliga kunskapskrav. Det är inte acceptabelt att var femte elev lämnar grundskolan utan att kunna skriva en sammanhängande text eller läsa en bok. De elever som har svårt att nå skolans kunskapsmål måste få extra stöd, hjälp och tid, t.ex. ett extra år i grundskolan. Att alla gymnasieelever ska bli högskolebehöriga är ett olyckligt och orimligt mål. I stället borde särskilda yrkesinriktade program skapas för elever som vill börja arbeta direkt efter gymnasiet. Därutöver bör en modern lärlingsutbildning skapas där eleverna tillbringar en del av tiden i skolan, en del i arbetslivet.
Det krävs också kraftfulla insatser för att bryta bidragsberoendet. Vuxna personer som är fullt arbetsföra har en skyldighet att efter förmåga försöka bidra till sin egen försörjning. Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst - som inte är jobbinriktad - bidrar snarare till att förvärra än att bryta utanförskapet.
Svar på motion (nr 18) från Abit Dundar (fp) och Ann-Katrin Åslund (fp)
Dnr 106-229/2004
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
I motionen föreslås att Familjerådgivningen ska få ett utökat uppdrag att bedriva stadsövergripande rådgivning till fler grupper än de man idag vänder sig till. Förvaltningen avvisar dock en omvandling av Familjerådgivningen till en stadsövergripande rådgivningsverksamhet. Familjerådgivningen bedrivs utifrån särskilda bestämmelser i socialtjänstlagen och de behov av rådgivning som uppmärksammas i motionen kan tillgodoses av andra verksamheter. De grupper som uppmärksammas i motionen kan få rådgivning från andra delar av socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och frivilligorganisationer.
1. Motionen bifalls.
2. Därutöver anförs följande:
Stockholms stads familjerådgivning är i dag ett bra exempel på en förebyggande verksamhet, där man med relativt små resurser når många människor i behov av hjälp och stöd. Men dagens familjer passar inte alltid in på den bild av familjen, med parrelationen i centrum, som är utgångspunkten för familjerådgivningens verksamhet. Därför vill vi bredda verksamheten till en stadsövergripande rådgivning som även riktar sig till ensamstående och andra tänkbara målgrupper.
Vi vill kommentera de punkter som förvaltningen lyfter fram när de avfärdar motionens förslag.
Till att börja med anförs socialtjänstlagens krav på familjerådgivning som ett argument mot en breddad verksamhet. Att lagen ställer krav på en verksamhet som den som finns i dag, kan dock knappast anses vara detsamma som ett förbud mot en breddad verksamhet för att fånga upp nya målgrupper. Att man som ensamstående förälder inte passar in på socialtjänstlagens beskrivning av familjerådgivning, borde inte få diskriminera en människa från samhällets stöd.
För det andra anges att stödresurser finns på andra håll inom socialtjänsten för de målgrupper motionen beskriver, exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin. Vad motionen vill åstadkomma med en breddad rådgivning är att familjer ska kunna få hjälp och stöd innan problemen blivit så stora att man måste vända sig till socialtjänsten eller psykiatrin. De stödresurser som förvaltningen tar upp träder in efter att de riktigt stora relationsproblemen redan är ett faktum. Vi vill förebygga detta.
För det tredje antyder förvaltningen att förslaget om en breddad rådgivning kommer att ställa grupper mot varandra, och att resurserna inte skulle räcka till för dem som i dag får stöd. Motionen antyder dock inte på något sätt att de som i dag vänder sig till familjerådgivningen inte skulle kunna göra så i framtiden. I samband med att en breddad rådgivning med nya målgrupper utreds, krävs naturligtvis en översyn av vilka konsekvenser detta skulle få för budget och organisation.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi bifall till motionen och en utredning av en breddad, stadsövergripande rådgivningsverksamhet.
Förslaget är vällovligt och den verksamhet som föreslås är säkert bra att tillföra stadens verksamhet. Vi ställer oss dock tveksamma till att föra in verksamheten under familjerådgivningen. Däremot kan sådan verksamhet som föreslås gällande annan relationsrådgivning kunna samlokaliseras med familjerådgivning eller familjecentraler.
Dnr 106-230/2004
Eva Samuelsson (kd), har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta ge stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram förslag på hur verksamheten vid en familjecentral kan läggas upp och hur samverkan med landstinget kan ske för att underlätta för stadsdelsnämnderna att öppna fler familjecentraler.
Förvaltningen vill framhålla att det är stadsdelsnämnderna som har att besluta om hur de organiserar det uppsökande, förebyggande och stödjande arbetet med barnfamiljer i stadsdelen. Sammanfattningsvis har stadsdelsförvaltningarnas individ- och familjeomsorg i hög utsträckning sedan flera år samarbetat med landstingets förebyggande mödra- och barnahälsovård på det lokala planet i olika former. Att i gemensamma lokaler driva en familjecentral har av de flesta stadsdelar bedömts vara för kostsamt och man har därför valt utveckla andra former för samverkan.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 maj 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Stadsdelsnämnderna bör ha frihet att utforma familjecentraler efter de lokala behoven. Dock bör ett utvecklingsarbete kunna bedrivas av socialtjänstförvaltningen genom att förvaltningen utarbetar förslag på hur verksamheten vid en familjecentral kan läggas upp och hur samverkan med landstinget kan ske för att underlätta för stadsdelsnämnderna att öppna fler familjecentraler.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Christer Öhgren (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Självfallet är det stadsdelsnämnderna som beslutar om upprättande av familjecentraler i sina områden. Vi anser att familjecentraler, där dessa finns, är en god lösning för att få till samarbete, vilket annars kan vara svårt emellanåt. Att ha både kommunala och landstingsverksamheter samlat på samma ställe för föräldrar och barn får många goda effekter. Föräldrar och barn får en kontinuitet och trygghet i att vända sig till endast ett ställe och personalen får möjlighet att följa barnen under samma tak.
Att detta skulle kosta mer än att ha olika verksamheter i olika lokaler och platser, är svårt att förstå. Vinsterna för alla inblandade torde vara större.
Remisvar på motion (nr 27) av Ulla Hamilton (m)
Dnr 106-356/2004
Ulla Hamilton (s) ställer i sin motion frågan varför staden inte kan meddela tillsvidaretillstånd för uteserveringar. Det förfaringssätt vad gäller tillstånd för alkoholservering i uteservering som motionären förordar finns dock redan idag.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Motionen bifalls.
Ann-Katrin Åslund frågade om kriterierna för att få plats på LSS-kollo och varför besked om plats kommer sent. Eva Sandberg besvarade frågorna.
Victor Montero frågade om samarbetet mellan den skola nämnden besökte i Riga och skolor i Stockholm. Margareta Olofsson besvarade frågan. Vidare informerade Victor Montero om att han förmedlat engagemang vid Parkteatern sommaren 2005 för dansgrupp vid skolan i Riga
Eddie Friberg informerade om förvaltningens samarbete med polisen om tiggande barn i staden.
Eddie Friberg informerade också om Stadsmissionens uppdrag att med medel från Allmänna Arvsfonden kartlägga hemlösa ungdomar. Rita Kahn är förvaltningens kontaktperson med Stadsmissionen vad gäller detta uppdrag.
En läsarundersökning av den bok som Precens skickat hem till alla tonårsföräldrar med barn mellan 13 – 17 år har gjorts av utrednings- och statistikkontoret (USK). Denna delades ut till nämnden.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) avslutade sammanträdet.
__________________________________