Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2004-11-30
Justerat den 6 december 2004
Margareta Olofsson Sekreterare
Peter Lundén-Welden Lisbeth Westerlund
Plats: A-salen, Swedenborgsgatan 20 Tid: 15.00 – 15.35
Närvarande
OrdförandeMargareta Olofsson (v)
Vice ordförandePeter Lundén-Welden (m)
LedamöternaMonika Lindh (s)
Jari Visshed (s)
Lilian Falkbäck (s)
Ian Hamilton (s)
Karin Rågsjö (v)
Hanna Broberg (m)
Anna Kinberg Batra (m)
Ann-Katrin Åslund (fp)
Abit Dundar (fp)
Désirée Pethrus Engström (kd)
Tjänstg. ersättareJackie Nylander (v)
ErsättareInga Näslund (s)
Victor Montero (s)
Britta Andersson (s)
Kerstin Gustavsson (m)
Elias Wästberg (m)
Malin Strid (fp)
Maria Olin (kd)
Förhinder hade anmälts av ledamoten Christer Öhgren (mp) samt ersättarna Saied Tagavi (s), Björn Kron (s), Jamie Bolling (mp), Anita Hillerström Vagli (m) och Patrik Silverudd (fp).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Eddie Friberg, Stig Hanno, Pia Hofmeijer, Vera Josefsson, Fredrik Jurdell, Eva Sandberg och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 6 december 2004.
Protokoll från sammanträdet den 29 oktober 2004 hade justerats den 8 november 2004.
Protokoll från sammanträdet den 25 november 2004 hade justerats den 25 november 2004.
Protokoll från individutskottets sammanträden den 8 oktober och 4 november 2004 hade justerats den 18 oktober och 10 november 2004.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 4 november 2004 hade justerats den 8 november 2004.
Protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde den 19 oktober 2004 hade justerats den 21 oktober 2004.
Dag Helin, förvaltningschef, hade den 20 oktober 2004 beslutat att Stig Hanno, Shahid Saleem, Yasmine Ekman Munir, Arion Chryssafis, Ulla-Britt Fingal och Gunilla Kvist skulle genomföra ett kombinerat planeringsmöte/studiebesök i Budapest, Ungern, den 14 – 17 november 2004 och den 18 november 2004 beslutat om studieresa till S:t Petersburg den 28 november – 1 december för 10 personer inom individorienterade verksamheter.
Rita Kahn, avdelningschef individorienterade verksamheter, hade den 9 november 2004 beslutat om planeringsdag tur och retur Åland den 10 november 2004 för personalen på Enhetens för hemlösa kansliavdelning samt att Jouko Lindgren i tjänsten medges delta vid det 7:e Internationella symposiet om missbruksbehandling som anordnas av Centre for Alcohol and Drug Research i samarbete med Aarhus universitet den 25 – 27 november 2004.
Mona Ekberg, chef för Enheten för ledsagarservice, hade den 27 september 2004 anställt ledsagare/personlig assistent Susanne Palm och den 7 oktober 2004 anställt ledsagare/personlig assistent Eduarod Valenzuela.
Göran Hägglund, chef för Maria Ungdomsenhet, hade den 25 oktober 2004 beslutat bevilja socialsekreterarna Therese Travis och Annica Hammarstrand att i tjänsten under perioden 17 – 23 november askultera på Tallinna Laste Turvakeskus (Tallin Center for children at risk).
Britt Larsson, institutionschef Västberga, hade den 31 augusti 2004 anställt behandlingsassistent Peter Gasslander.
Mats Löfman, institutionschef Edshemmet, hade den 10 september 2004 anställt behandlingsassistent Kaija Lönn.
Christina Wiklander, institutionschef Bandhagshemmet, hade den 1 oktober 2004 anställt kock Paul Pei.
Viveca Feldt, sektionschef Maria Ungdomsenhet, hade den 4 oktober 2004 anställt socialsekreterare Pia Bodén.
Anmäldes.
Protokoll från sammanträdet den 19 november 2004 hade justerats den 23 november 2004.
Dnr 307-630/2004
Ordföranden Margareta Olofsson (v) hade den 15 november 2004 beslutat att Knut Sundell, FoU-enheten, får delta i konferens arrangerad av Mentor Foundation i Orlando, USA, den 17 – 20 november 2004.
Dnr 403-600/2004
Socialtjänstnämndens beslut
1. Socialtjänstnämnden godkänner förfrågningsunderlag för stadsgemensam upphandling angående köp av tjänster från bemanningsföretag.
2. Förvaltningschefen på Norrmalms stadsdelsförvaltning får i uppdrag att på socialtjänstnämndens vägnar fatta tilldelningsbeslut och teckna ramavtal samt att besluta om löpande frågor kring denna upphandling och de ramavtal som den leder till.
3. Norrmalms stadsdelsförvaltning får i uppdrag att återkomma med redovisning av genomförd upphandling.
4. Stadsdelsdirektören får i uppdrag att överenskomma med berörda bemanningsföretag om en kortsiktig förlängning av gällande ramavtal för att uppnå gemensam starttidpunkt för de nya ramavtalen.
5. Paragrafen justeras omedelbart
Ärendet
Nuvarande ramavtal för stadens nämnder om bemanningstjänster inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade löper ut sommaren 2005. I ärendet föreslås att socialtjänstnämnden godkänner förfrågningsunderlaget för en ny upphandling och uppdrar åt förvaltningschefen på Norrmalms stadsdelsförvaltning att på nämndens vägnar genomföra förnyad upphandling, fatta tilldelningsbeslut, teckna ramavtal samt besluta i löpande frågor om upphandlingen och ramavtalen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 oktober 2004.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Dnr 115-239/2002
1. Socialtjänstnämnden godkänner redovisningen av genomfört arbete samt planering och finansiering av fortsatt arbete med att utveckla och implementera KCT Stockholm.
2. Socialtjänstnämnden uppdrar åt förvaltningen att i samverkan med kompetensfonden, representanter för kommunstyrelsens handikappråd, funktionshinderombudsmannen, gatu- och fastighetskontoret (tillgänglighetsprojektet) och andra intressenter planera och genomföra utbildningar så att tillgången på personer med kompetens i olika tillgänglighetsfrågor svarar mot behovet i staden.
Syftet med Alfa-projektet är att utveckla praktiska metoder för att göra alla arbetsplatser tillgängliga för alla människor oavsett kön, funktionshinder eller etnicitet. Alfa står för ”Ett tillgängligt arbetsliv för alla”. Alfa är ett projekt inom EU:s program Equal, som syftar till att motverka diskriminering och utestängning i arbetslivet. EU-projektet startade i maj 2002 och ska avslutas december 2005.
Kompetenscenter för tillgänglighet, KCT Stockholm, är en del av Alfa-projektets verksamhet. KCT bedriver konsultverksamhet för ökad tillgänglighet samt samlar och utvecklar kunskap inom olika tillgänglighetsområden. I tjänsteutlåtandet redovisas KCT Stockholms mål, verksamhet, utvecklingsområden samt förslag till fortsatt arbete jämte finansiering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 oktober 2004.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Desirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Arbetet med att göra arbetsplatser tillgängliga för fler är angeläget och måste fortsätta. De satsningar som hittills genomförts har i grunden varit positiva och visar samtidigt att tillgänglighetsarbetet måste intensifieras i staden. Det är mot den bakgrunden oerhört betydelsefullt att den kompetens och kunskap som byggts upp också resulterar i konkreta åtgärder.
Dnr 105-568/2004
1. Socialtjänstnämnden godkänner för egen del förslaget till reviderade riktlinjer.
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för beslut.
Alla föräldrar har enligt lag försörjningsskyldighet för sina barn. Om barnet inte bor tillsammans med en förälder ska föräldern betala ett underhållsbidrag. När barn är placerade i familjehem och eller på institution genom socialtjänsten har föräldrarna i stället skyldighet att bidra till kommunens kostnader för vården.
Gällande riktlinjer för fastställande av föräldrars ersättning till staden antogs av kommunstyrelsen 1992. Syftet med föreslagen revidering är att anpassa riktlinjerna till nu gällande lagstiftning, att stärka likställigheten i staden samt att erbjuda vägledning och stöd för handläggningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 12 oktober 2004.
Dnr 105-626/2004
1. Socialtjänstnämnden godkänner lägesrapporten.
2. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att systematisera insamlandet av uppgifter om behovet av särskilda boenden
3. Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet för kännedom till kommunstyrelsen.
Genomförandegruppen började sitt arbete 2001 och leds av socialtjänstnämnden. Den består i övrigt av representanter från stadsdelsförvaltningar, stadsledningskontoret, gatu- och fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret. Gruppen ska fungera sammanhållande för utbyggnaden i hela staden.
Från 2001 till utgången av år 2004 kommer 229 nya lägenheter ha färdigställts i bostad med särskild service. Av nytillskottet utgör 55 lägenheter ersättning för gruppbostäder i s.k. äldre norm. Om alla planerade objekt följer den tidsplan som finns beräknas ytterligare ca 315 nya lägenheter stå klara under 2005 och 2006. Utöver detta finns planering för ca 175 lägenheter 2007 och 2008.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 november 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl.(v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) framlade ett förslag till beslut till vilket vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) anslöt sig.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl.(v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är mycket glädjande att utbyggnaden av särskilda boenden i staden skjutit fart. I Genomförandegruppens rapport pekas på vikten av att uppgifter om behovet av särskilda boenden hämtas in på ett enhetligt och systematiskt sätt. Socialtjänstförvaltningen får därför i uppdrag att ansvara för att inhämtandet av uppgifter systematiseras.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Alla skall ha rätt till ett bra boende. Inom handikappomsorgen ska valfrihet råda både vad avser val av boendeform, och rätt att välja boende i olika stadsdelar. För att detta ska vara möjligt krävs det att det finns boenden i den utsträckning som behövs. Det är därför mycket angeläget att staden vidtar ytterligare åtgärder för att öka utbyggnaden av bostäder med särskild service för funktionshindrade.
Funktionshindrade ska garanteras ett bra boende utifrån den enskildes behov. Bristen på platser i gruppboenden leder bland annat till att unga vuxna tvingas bo kvar på elevhem, trots att de behöver och önskar bo med andra vuxna människor i gruppboende. Andra bor kvar hemma hos sina föräldrar.
Det finns även ett stort behov av gruppboende, service/stödboende för gruppen psykiskt funktionshindrade. Denna grupp är idag mycket utsatt sedan man inom landstinget dragit ner på resurserna inom den psykiatriska vården.
Arbetet med utbyggnaden av bostäder för funktionshindrade kräver en betydligt mer långsiktig behovsanalys än vad som framgår av ärendet. Staden bör också ta fram en tidtabell för när platsbristen realistiskt kan vara åtgärdad.
En förutsättning för en bra utbyggnad av gruppboenden är att förslagen kommer in tidigt i planprocessen. Staden bör bevaka detta i ökad utsträckning för att säkerställa byggandet av fler gruppbostäder.
Om vi lyckas i vår ambition att anpassa samhället efter allas behov kommer också kraven på specialinsatser att kunna minska. I framtiden ska inte en funktionsnedsättning behöva bli ett hinder för att fullgott eget boende. Nyproducerade flerfamiljshus och den yttre miljön kring bostäderna bör så långt det är möjligt anpassas till människor med funktionshinder. Det kommer dock alltid att finnas situationer som kräver ytterligare anpassning för att enskilda ska kunna klara sin vardag.
Det är viktigt att handikapporganisationer och anhörigföreningar medges möjlighet att delta i planeringen av boendet.
En kartläggning av organisationer som arbetar inom området missbruk och hemlöshet
Dnr 402-616/2004
1. Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
2. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av berörda organisationer, med inriktning att lyfta fram respektive organisations unika kompetens.
3. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att utarbeta ett förslag till en samordningsfunktion i enlighet med tjänsteutlåtandet.
4. Därutöver anförs följande.
Vi ser flera möjligheter till utveckling av samordningen mellan socialtjänsten och frivilligorganisationernas verksamhet. Fullmäktiges beslut om kontaktpersoner på stadsdelsförvaltningarna och uppdrag om gemensamma utbildningar för socialtjänstens personal och frivilligorganisationerna är några beslut som utvecklar samordningen. Tanken med kontaktpersoner på stadsdelsförvaltningen är just att kontakterna mellan frivilligorganisationerna, stadens uppsökare och stadsdelsförvaltningarna ska kunna förbättras. De gemensamma utbildningarna ska syfta till att öka förståelsen och kunskapen om varandra samt ge socialtjänsten och frivilligorganisationerna likvärdig kunskap.
I kartläggningen lyfts två grupper upp som särskilt problematiska, dels de psykiskt funktionshindrade som undviker socialtjänsten, dels den ökande gruppen från gamla östblocket, bl.a. romer.
Av och till har vi diskuterat, bl.a. tillsammans med frivilligorganisationerna, möjligheten att starta dagverksamhet som särskilt riktar sig till psykiskt funktionshindrade. Detta har inte realiserats p.g.a. av svårigheter att styra de hemlösa till vissa dagverksamheter. Det är inte heller önskvärt att ingripa i människors möjlighet att uppsöka den eller de dagverksamheter som de vill besöka. En dagverksamhet som särskilt riktar sig till psykiskt funktionshindrade måste därför byggas upp på ett sådant sätt att verksamheten särskilt attraherar de psykiskt funktionshindrade. Hur detta ska gå till och om det ens är möjligt måste utredas vidare.
Förvaltningen måste också utreda vilka insatser som kan göras för de fattiga romerna och deras barn som söker sig till Stockholm från öststaterna.
Majoriteten har under 2004 haft en grupp som träffat företrädare för de stora dagverksamheterna. Delar av det som framkommer i kartläggningen har även framkommit vid dessa träffar. Fullmäktigebeslutet om en kontaktperson på varje stadsdelsförvaltningen är ett resultat av dessa träffar, liksom beslutet om gemensam utbildning.
I bilagda rapport redovisas innehåll och inriktning av 19 organisationers verksamhet inom området missbruk och hemlöshet. Organisationernas relation till varandra och till socialtjänsten belyses liksom utvecklingsmöjligheter och problemområden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 november 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
En stad som har höga ambitioner för det sociala området måste låta offentlig, ideell och privat verksamhet komplettera varandra. Det finns ingen motsättning mellan att ha god kvalitet i den offentliga verksamheten och att vara öppen och drivande vad gäller nya aktörer och organisationer.
Frivilligorganisationerna och de ideella föreningarna bygger i grunden på frivilligt engagemang från medborgarna och den verksamhet de bedriver spelar en viktig roll i stadens sociala arbete. För många människor, som av olika anledningar tappat sina egna sociala nätverk, kan frivilligorganisationerna utgöra en viktig länk till social gemenskap och nystart. De ideella organisationernas betydelse för samhället måste ligga till grund för stadens kontakter och relationer med dess företrädare.
Den kartläggning av organisationer som arbetar inom områdena missbruk och hemlöshet visar att det finns ett stort medborgerligt engagemang som måste tas tillvara. Kartläggningen ger en god överblick av det viktiga arbete som bedrivs runt om i staden. Det är nu angeläget att kartläggningen också får ligga till grund för en fortsatt positiv och öppen attityd från stadens och socialtjänstförvaltningens sida.
Halvårsredovisning av samarbetsprojekt
Dnr 402-617/2004
Socialtjänstnämnden godkänner rapport över verksamhet och ekonomi för projektet perioden 1 januari – 30 juni 2004.
Ett av målen i Socialtjänstnämndens budget för 2004 är att skapa varaktiga och sociala förbättringar för marginaliserade och utsatta personer. Hösten 2003 inleddes ett samarbete mellan staden, Rainbow Sweden och Stiftelsen Hotellhem som fick namnet Stockholmsmodellen. Projektet är ett samarbetsprojekt för att genom insatser när det gäller boendemöjligheter, arbetsträning, fritidssysselsättning stärka en av de svaga länkarna i vård- och rehabiliteringskedjan för missbrukare och hemlösa, nämligen tiden efter genomgången institutionsbehandling.
I rapporten redovisas att boendet fungerar bra. Däremot har sysselsättningsdelen av projektet inte riktigt fått fart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 november 2004.
Att skapa varaktiga och sociala förbättringar för marginaliserade och utsatta personer är, precis som framhålls i tjänsteutlåtandet, angeläget och måste få vara en prioriterad uppgift för staden. Den insikt som finns inom Stockholmsmodellen om att goda resultat uppnås genom samverkan mellan offentliga och ideella aktörer är viktig och grundtanken i projektet är också rimlig och riktig.
Av rapporten framgår att boendedelen av projektet nu fungerar tämligen väl, men också att övriga delar släpar efter. Eftersom själva grundtanken i Stockholmsmodellen handlar om att samordna boende – arbete – fritid tvingas vi konstatera att projektet än så länge inte lever upp till sitt syfte. Trots att närmare två år passerat har uppbyggandefasen inte helt klarats av.
En förutsättning för att den så kallade Stockholmsmodellen ska bli framgångsrik är att alla tre pelare fungerar. Det betyder att det fortsatta arbetet måste fokuseras på sysselsättning och fritid och att vi i nästa rapport kan ta del av förändringar och förbättringar som gör att hela kedjan håller samman.
Dnr 106-187/2002
1. Socialtjänstnämnden återremitterar ärendet.
2. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att återkomma med ett förslag om en mötesplats för hemlösa föräldrar och deras familjehemsplacerade barn, i egen regi eller samverkan med någon organisation.
3. Därutöver anförs följande.
Nämnden instämmer i förvaltningens uppfattning att umgänget med hänsyn till barnperspektivet bör ske i familjehemmet. Problemet är att valet inte står mellan att träffas i familjehemmet eller på en särskild mötesplats, valet står mellan att träffas eller inte träffas alls. I det perspektivet anser vi att det är bättre för både barn och föräldrar att träffas, även om det inte sker i familjehemmet.
Kommunstyrelsen uppmanade i sitt beslut socialtjänstnämnden att se över behovet av en central mötesplats. Huruvida det finns ett sådant behov framgår inte av förvaltningens tjänsteutlåtande. Stadsmissionens dagverksamhet för kvinnor, Klaragården, ser ett sådant behov utifrån sina besökares perspektiv och har i flera år övervägt att starta en liknande verksamhet i sina lokaler. En verksamhet förlagd där skulle emellertid inte kunna omfatta barnens pappor.
Nämnden anser att en öppen förskola eller familjerådgivningens lokaler, bl.a. utifrån ett perspektiv som utgår från barnens behov av trygg och säker miljö, skulle kunna fungera som mötesplatser under tider som inte används av ordinarie verksamhet.
Förvaltningen instämmer i Margareta Olofssons (v) och Annika Billströms (s) uppfattning att det är angeläget att ge hemlösa föräldrar stöd att skapa kontakt med sina barn. Under förutsättning av det är till barnens bästa bör stöd att möjliggöra möten kunna ges på olika sätt utifrån den enskildes aktuella situation. En möteslokal i anslutning till en befintlig verksamhet skulle kunna vara en form av stöd. Inom ramen för Stadsmissionens dagverksamhet Klaragården bedömer man att en sådan mötesplats skulle kunna skapas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 november 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle återremittera ärendet.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) framlade därutöver ytterligare ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade först att återremittera ärendet.
Ordföranden ställde därefter de två förslagen till beslut mot varandra.
Socialtjänstnämnden anför följande.
En av de mest grundläggande byggstenarna i en ung människas liv är fungerande relationer med sina föräldrar. Det är mot bakgrunden glädjande att initiativ tas för att möjliggöra möten mellan hemlösa föräldrar och deras familjehemsplacerade barn. I många fall skulle den typen av möten kunna skapa långsiktiga relationer och vara en del i att skapa en känsla av trygghet, sammanhang och gemenskap mellan föräldrar och deras barn.
Möten mellan hemlösa föräldrar och familjehemsplacerade barn måste emellertid hanteras varsamt för att skapa största möjliga trygghet. Det är, vilket också poängterats tidigare, angeläget att sådana möten tillåts ske på barnets villkor och i lokaler som är ändamålsenliga. Det är av flera skäl tveksamt huruvida Klaragården kan anses leva upp till de kraven.
Klaragårdens verksamhet riktar sig till hemlösa kvinnor och erbjuder en fristad från droger, våld och prostitution. Även om stor energi läggs vid att skapa en trygg miljö är det inte självklart att barn skulle uppleva denna plats som trygg.
Det är också anmärkningsvärt att socialtjänstförvaltningen föreslår en mötesplats för barn och föräldrar i en miljö som enbart vänder sig till kvinnor. En insikt i att barn behöver goda och naturliga relationer med sina föräldrar måste sträcka sig längre än att enbart skapa mötesplatser för möten med den ena föräldern. I det aktuella förslaget skulle situationen inte förbättras överhuvudtaget för de hemlösa män som också är föräldrar, vilket vi finner helt oacceptabelt.
Mötesplatser för barn och föräldrar är viktiga och staden bör på olika sätt verka för att sådana tillkommer. I ett nytt förslag bör därför förvaltningen återkomma med förslag på en ny lokal där också hemlösa män ges möjlighet till möten med sina barn.
Dnr 402-627/2004
Socialtjänstnämnden godkänner projektrapporten.
Socialjouren har genomfört ett projekt med fältförlagd biståndsbedömning under perioden den 15 april – 15 september 2004. Erfarenheterna från projektet redovisas i en rapport. Projektet har nått goda resultat när det gäller att länka hemlösa till handläggare på stadsdelsförvaltningarna och till Enheten för hemlösa.
Arbetsmetoderna för att söka upp, motivera och länka hemlösa, som söker akut nattlogi, till rätt handläggare på stadsdelsförvaltningarna behöver utvecklas vidare liksom samarbetsformerna mellan berörda aktörer (uppsökare, handläggare på Socialjouren och på stadsdelsförvaltningarna och personal på härbärgena). Planer finns på att involvera ett antal stadsdelsförvaltningar och frivilligorganisationer i ett pilotprojekt för att arbeta vidare och fördjupa samarbetet. Förvaltningen återkommer i ett senare ärende med ett mer konkret innehåll i projektplanen. Medel från kompetensfonden ska sökas för projektet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 november 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
1. Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak projektrapporten.
2. Därutöver anförs följande.
Arbetet med att stävja hemlösheten är och förblir en av stadens mest angelägna och prioriterade frågor. En framgångsfaktor i arbetet med att motverka hemlösheten är intimt förknippad med hur staden vill samverka med frivilligorganisationerna. Den nya majoritetens första reella åtgärd på detta område innebär att tak-över-huvudet-garantin ifrågasätts. Majoriteten vill strama åt möjligheterna för de hemlösa att, utan att söka socialtjänstens tillstånd, få tak över huvudet. Krav på biståndsbedömning för att få tak över huvudet riskerar leda till att hemlösa i ökad utsträckning undviker att söka upp härbärgesplats. Majoriteten fokuserar kommunala insatser snarare än att ge frivilligorganisationerna utrymme och resurser.
Det är naturligtvis glädjande att staden, trots allt, fortsätter arbetet med att hjälpa hemlösa. Målet med den nya majoritetens arbete med hemlösa är att minska direktintaget på härbärgena och att minska kostnaderna. Detta kan knappast uppfattas som en satsning på de hemlösa. Det är uppenbart att det försök som nu rapporteras har inneburit att den absoluta garanti som tidigare kunde utställas inte längre gäller, att den kallas för någonting annat och att perspektivet återigen blivit myndighetens snarare än den hemlöses.
Fältförlagd biståndsbedömning, hur nobla intentioner som än finns, är inte en tak-över-huvudet-garanti. I förlängningen kan en urvattnad garanti förvärra situationen för de hemlösa och minska förtroendet och trovärdigheten för stadens arbete.
I ärendet är det otydligt huruvida den ursprungliga tak-över-huvudet-garantin fortfarande existerar. Fältförlagd biståndsbedömning består enligt ärendet i att två uppsökare förlagt sitt arbete till härbärgena – något som vi förutsatte redan existerade som en del av stadens uppsökande verksamhet.
Den nu gällande tak-över-huvudet-garantin måste finnas kvar. Därtill bör arbetet mot hemlösheten utvecklas med en stödgaranti som tar vid där tak-över-huvudet-garantin upphör. Den ska vara individuellt utformad och innefatta stöd och behandling mot missbruk/psykisk ohälsa. Stadsmissionens Bostället är exempel på en verksamhetsidé som det finns stort behov av.
Socialtjänstförvaltningen bör ges i uppdrag att utreda en med frivilligorganisationerna gemensam reception för hemlösa centralt i Stockholm. Där skulle både företrädare för kommunens olika enheter och för frivilligorganisationerna finnas till hands. Hemlösa som bara vill kontakta någon av representanterna ska självfallet ha rätt att göra så. Den som vill träffa socialtjänstens ”tak-över-huvudet-jour” kan göra det och sedan direkt vända sig till någon av frivilligorganisationerna. Kontakt med Enhetens för hemlösa jourverksamhet borde också vara möjlig, liksom med landstingets vårdcentral för hemlösa. En samordning av detta slag skulle hjälpa många hemlösa att få stöd och hjälp.
Frivilligorganisationernas arbete är ovärderligt både när det gäller att förebygga hemlöshet och i fråga om att bygga upp det mänskliga nätverk som krävs för att många av de hemlösa stegvis ska kunna ta ansvar för ett eget hem. Detsamma gäller anhöriga, vänkretsen, tidigare arbetskamrater etc. till den som blivit hemlös. Även om staden kan finna en bostad krävs ett mänskligt engagemang från det civila samhället för att bostaden så småningom ska bli ett bestående och tryggt hem.
En del hemlösa har under längre tid varit i kontakt med offentliga myndigheter och har av en eller flera anledningar gradvis tappat förtroendet för dessa. Här kan frivilligorganisationerna spela en viktig roll, bland annat med att återknyta kontakten med de sociala myndigheterna. Staden bör därför kunna upphandla verksamhet som syftar till att stödja de hemlösa. Personligt ombud bör därtill utses av stadsdelsnämnden för varje hemlös som önskar en person som följer med till myndigheter, hyresvärdar etc. Rekrytering av dessa personliga ombud bör ske bland frivilligorganisationer.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
I stadens budget för 2005 anges att socialtjänstnämnden ska införa flexibel fältförlagd biståndsbedömning.
För nämnden är det viktigt att de hemlösa som söker akut logi på natthärbärgena får möjlighet till kontakt med socialtjänsten. Det rimliga är att denna kontakt sker där de hemlösa befinner sig, dvs. på härbärget. Det är ett önskemål från frivilligorganisationerna att socialtjänsten regelmässigt och metodiskt ska finnas på härbärgena för att kunna ge bistånd i härbärgesmiljö.
Vi har full förståelse för att förvaltningen vill pröva olika planer och fortsätta verksamheten i projektform. Vi vill dock påpeka att fullmäktiges uppdrag innebär att en flexibel fältförlagd biståndsbedömning ska införas, vilket för vår del innebär att vi kan tänka oss verksamheten i projektform tills rätt modell och samarbetsformer har hittats. Vi ser fram emot projektplanen, som vi förutsätter kommer snarast.
Ansökan till kompetensfonden om utvecklingsmedel
Dnr 448-633/2004
1. Socialtjänstnämnden godkänner förslag till kompetenshöjande forum inom socialtjänstförvaltningen och utbildningsprojektet som erbjuds till stadsdelsnämnder.
2. Socialtjänstnämnden godkänner finansieringsplanen med de åtaganden för socialtjänstförvaltningen som angivits i ansökan.
Kommunfullmäktige fattade år 1999 det första beslutet om ”Handlings-program för Stockholms stads arbete inom Operation Kvinnofrid”. Enligt detta beslut har stadsdelsförvaltningarna mellan åren 1999 och 2001 erbjudits basutbildningar i mäns våld mot kvinnor. De lokala utbildningarna inklusive ett antal centrala konferenser inom socialtjänstförvaltningen samt internat- och fördjupningsutbildningar för stadsdelsförvaltningarnas representanter har genomförts i socialtjänstförvaltningens regi.
I stadens budgetförslag år 2005 för socialtjänstnämnden anges som viktiga frågor för 2005-2007 att ”stärka arbetet med kvinnors och barns situation”.
I detta förslag till kompetenshöjande insatser prioriteras utbildningar och metodutveckling i frågor som handlar om barn i de familjer där det förekommer våld.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 november 2004.
1. Socialtjänstnämnden avslår i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2. Socialtjänstnämnden bifaller förslaget om att ta fram ett stadsövergripande handlingsprogram i kvinnofridsfrågor och att där verka för ökad samverkan mellan olika myndigheter.
Arbetet mot våld mot kvinnor och barn är ett av de mest angelägna uppgifterna för stadens socialtjänst. Kompetensutveckling av personal som i olika sammanhang möter utsatta kvinnor och barn som utsatts för hot och våld, eller riskerar att utsättas för detta, är mycket viktig. Denna uppgift är dock något som kontinuerligt bör utföras inom ramen för den ordinarie verksamheten.
Under den förra majoriteten satsade staden på olika insatser inom kvinnofridsområdet. Socialtjänstförvaltningen/kvinnofridssamordnaren genomförde i samråd med stadsdelsförvaltningarna 43 basutbildningar. Dessutom startades mottagningen för våldtagna kvinnor.
Vi yrkar bifall till förslaget om att ta fram ett stadsövergripande handlingsprogram i kvinnofridsfrågor. I dag finns stora brister i stadens arbete för kvinnofrid. Fortfarande saknar många stadsdelar en plan för arbetet mot våld mot kvinnor, trots fullmäktiges beslut om att en sådan plan ska upprättas i varje stadsdel. Vi anser dock inte att detta arbete ska göras inom ramen för kompetensfonden.
Staden ska givetvis ha höga ambitioner för fortbildning och vidareutveckling av sin personal, varför kompetensutveckling är mycket centralt för kvaliteten i verksamheten. Kompetensutveckling är något som ständigt måste pågå och som måste vara en självklar del av den ordinarie verksamheten och den ordinarie budgeten. Detta var också skälet till att de borgerliga partierna reserverade sig mot förslaget att avsätta medel för en speciell kompetensfond. Den uppenbara risken med att välja en extraordinär finansieringslösning är att personalutveckling friställs från den ordinarie verksamheten och riskerar att försvinna eller försämras när pengarna som finns avsatta i kompetensfonden tagit slut.
Utbildning är viktigt och har redan genomförts i större skala i staden. Det som nu saknas enligt många är en samordning av insatser mellan olika myndigheter och instanser för att få till stånd en god samverkan för de utsatta kvinnorna. Ett sådant samverkansprojekt finns bland annat i Jämtland, vilket redovisas i ett ärende om våldtagna kvinnor i Socialtjänstnämndens augustisammanträde.
Kvinnor behöver stöd av socialtjänsten men de vill också se till att de män som våldfört sig genom slag eller våldtäkt också får sitt straff. Att inte bli lyssnad på och få sitt ärende prövat är annars ytterligare en kränkning.
Det är beklagligt att majoriteten avslagit sådana förslag från m, fp och kd i både socialtjänstnämnd och kommunfullmäktige.
Dnr 448-634/2004
1. Socialtjänstnämnden beslutar att hos Kompetensfonden ansöka om medel till metod- och kompetensutveckling avseende tillsynen över folköls- och tobaksförsäljningen i Stockholms stad i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
Ansvaret för folköls- och tobakstillsynen har efter beslut i kommunfullmäktige lagts ut på stadsdelsnämnderna med vissa övergångsbestämmelser. I praktiken har dock Precens legat kvar med ett samordnings- och utbildningsansvar efter önskemål från berörd personal på stadsdelsförvaltningarna. I syfte att i nära samarbete med stadsdelsförvaltningarna utveckla den kompetens som behövs för att de ska kunna ta över stadens tillsyn över folköls- och tobaksförsäljningen den 1 januari 2006 ansöker socialtjänstförvaltningen om medel från Kompetensfonden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 november 2004.
1. Socialtjänstnämnden avslår förvaltningens förslag till beslut.
En välfungerande folköls- och tobakstillsyn är mycket viktig för att begränsa ungdomars tillgång till tobak och alkohol. Stadens drogvaneundersökning visar att en betydande del av de ungdomar som missbrukar tobak och folköl själva köper öl, snus och cigaretter i butiker. Därför är det viktigt att stadsdelsförvaltningarnas tillsynsansvariga har en god kunskapsnivå och kompetens i dessa frågor. Vi anser dock att den föreslagna kompetensutvecklingen ska ske inom ramen för den ordinarie verksamheten.
Dnr 448-635/2004
1. Socialtjänstnämnden beslutar att hos Kompetensfonden ansöka om medel till utveckling av kompetens för uppbyggnaden av två nya stödcentra för brottsoffer samt att förstärka de tre redan befintliga stödcentra för brottsoffer i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
2. Socialtjänstnämnden godkänner finansieringsplanen med de åtaganden för socialtjänstnämnden som angivits i ansökan.
Socialtjänstförvaltningen bedriver verksamheter med brottsofferstöd och medling på tre ställen i Stockholms stad. Det är mycket angeläget att utvecklingen av brottsofferstöd och medling fortsätter i staden. Förvaltningen anser att nämnden bör hemställa hos Kompetensfonden om medel till fortsatt metod- och kompetensutveckling för att användas tillsammans med de berörda stadsdelsförvaltningarna och närpolisområdena.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 18 november 2004.
Vi har tidigare ställt oss positiva till det förslag om en utökning av stödverksamheten för unga brottsoffer som behandlades vid socialtjänstnämnden förra sammanträde. Erfarenheterna från stödcentrum för unga brottsoffer i City, Vällingby och Skärholmen är goda.
Vi motsätter oss att staden utökar sitt arbete för vuxna brottsoffer inom ramen för kompetensfonden. Risken finns att det arbete som i dag utförs av brottofferjourerna undergrävs, och att staden på detta sätt dödar bra verksamheter. Att göra projektet beroende av kompetensfondsmedel är också mycket riskfyllt, eftersom det inte finns några som helst garantier för en fortsatt finansiering efter projekttidens utgång. Arbetet med stöd till brottsoffer kräver kontinuitet, och bör inte göras beroende av projektstöd i olika former.
Dnr 440-614/2004
Socialtjänstnämnden ansöker för 2005 hos kommunstyrelsen om 1,9 mkr ur medelsreserven för att starta en särskild verksamhet för kvinnor vid Västberga gård.
Från våren 2003 till september 2004 hade Västberga gård efter önskemål från stadsdelsförvaltningarna, på försök ett avskilt program för kvinnor som oftast varit bostadslösa och inte kan gå direkt in i ett behandlingsprogram. Förvaltningen föreslår att socialtjänstnämnden hos kommunstyrelsen ansöker om 1,9 mkr ur medelsreserven för att på Västberga gård starta en ny reguljär verksamhet med ett särskilt kvinnoprogram utifrån de erfarenheter man gjort under försöksverksamheten.
Dnr 201-23/2003
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per 2004-10-31.
Under förutsättning att vårdkostnaderna vid Enheten för hemlösa inte ökar jämfört med nuvarande prognos samt att beläggningen och intäkterna inom HVB institutionerna inte minskar ytterligare bedömer förvaltningsledningen att socialtjänstnämnden sammantaget kommer att redovisa en budget i balans för verksamhetsåret 2004.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 november 2004.
Det är alarmerande att se att hjälpbehoven bland de hemlösa i staden ökar och därmed kostnaderna för denna verksamhet. Den nuvarande vänstermajoriteten har misslyckats med att hjälpa denna grupp till det bättre.
Vi noterar också att månadsrapporten redovisar ett överskott på 500 tkr i stödet till organisationer. Det blir allt tydligare att majoriteten bortprioriterar stödet till stadens frivilligorganisationer.
Dnr 405-623/2004
1. Socialtjänstnämnden godkänner förslaget till projekt med sjukhuskuratorer knutna till Kriscentrum för kvinnor.
2. Förvaltningen får i uppdrag att presentera en utvärdering av projektet.
Det är positivt att förvaltningen tar initiativ till detta projekt och att Kriscentrum för kvinnor varit i kontakt med Södersjukhuset för ett framtida samarbete mellan projektet och den centraliserade våldtäktsmottagning som planeras på Södersjukhuset. Det är viktigt att ett sådant samarbete kommer till stånd för att ytterligare stärka arbetet för våldsutsatta kvinnor. Det är också viktigt att ge kvinnorna möjlighet till en sammanhållen kontakt som inte avbryts när hälso- och sjukvårdens omhändertagande inom landstinget övergår till socialt stöd inom kommunen.
Förvaltningen föreslår att ett projekt med sjukhuskuratorer knutna till Kriscentrum för kvinnor startar i enlighet med projektansökan. En ansökan om medel från kompetensfonden för att finansiera projektet har skickats in.
Verksamheten med sjukhuskuratorer knutna till Kriscentrum för kvinnor har tidigare rymts inom ordinarie budgetram och bör även fortsättningsvis vara en del av den ordinarie verksamheten. Eftersom verksamheten i hög grad vilar under landstingets ansvarsområde, bör Stockholms läns landsting ansvara för huvuddelen av finansieringen av denna verksamhet.
Dnr 404-615/2004
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Uppsökarenheten för vuxna har i samarbete med MoB (regeringens mobilisering mot narkotika) planerat och genomfört en nationell konferens om uppsökande arbete riktat mot narkotikamissbrukare. Förvaltningen har åtagit sig att ta initiativ till att ett nationellt nätverk för uppsökare bildas.
Dnr 102-624/2004
Följande sammanträdesdagar gäller för socialtjänstnämnden under 2005.
Fredagen den 28 januari kl. 13.30
Tisdagen den 15 februari kl. 15.00
Tisdagen den 15 mars kl. 15.00
Tisdagen den 19 april kl. 15.00
Torsdagen den 19 maj kl. 15.00
Tisdagen den 14 juni kl. 15.00
Tisdagen den 23 augusti kl. 15.00
Tisdagen den 20 september kl. 15.00
Tisdagen den 25 oktober kl. 15.00
Tisdagen den 22 november kl. 15.00
Tisdagen den 13 december kl. 15.00
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 november 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) framlade ett förslag till beslut till vilket samtliga partier anslöt sig.
Dnr 445-621/2004
1. Socialtjänstnämnden föreslår Allmänna Barnhuset att utdelningen av Stockholmsfondens avkastning 2003 och 2004, sammanlagt 110 tkr, ges till i tjänsteutlåtandet föreslagna projekt.
2. Socialtjänstnämnden uppmanar bidragstagaren att redovisa resultatet av arbetet till socialtjänstnämndens FoU-enhet och till Allmänna Barnhuset.
Genom överenskommelse mellan socialtjänstnämnden och Allmänna Barnhuset ska avkastningen ur Allmänna Barnhusets Stockholmsfond ges till projekt som bidrar till att förbättra den sociala barnavården. Enligt praxis har forskning inom barn- och ungdomsområdet prioriterats.
Tre ansökningar har inkommit och behandlats. Det sammanlagt sökta beloppet uppgår till 999 tkr. Den disponibla summan för utdelning uppgår preliminärt till 110 tkr. Medel föreslås beviljas till två projekt med sammanlagt 110 tkr. På den tredje ansökan föreslås avslag.
Remiss av betänkande från LSS- och hjälpmedelsutredningen
Dnr 106-591/2004
1. Socialtjänstnämnden beslutar att som svar på remissen hänvisa till tjänsteutlåtandet och överlämna det till kommunstyrelsen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Utredningen lämnar förslag på åtgärder som omfattar fem delar av hjälpmedelsområdet: avgiftssystemet för hjälpmedel, de förändrade förutsättningarna på hjälpmedelsområdet genom utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik och digital tekning, hjälpmedelsförsörjningen inom utbildningsväsendet, systemet för arbetshjälpmedel samt gränsdragningen mellan individuella hjälpmedel och arbetshjälpmedel för personliga assistenter.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 oktober 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
Vi vill understryka funktionshindrade barn och ungdomars rättighet till bra hjälpmedel och god tillgänglighet i skolan.
Elever med funktionshinder ska ha rätt till bra hjälpmedel i skolan. Det kan till exempel handla om inlästa läroböcker till synskadade eller dyslektiker eller om datorer för personer med olika slag av funktionshinder. Elever som behöver personlig assistans ska vara garanterade detta i förskola/skola, för att eleven ska känna trygghet och kunna ägna sin kraft åt skolarbetet.
Elever med funktionsnedsättning ska så långt som det är möjligt få valfrihet i skolan. Skollokalerna ska anpassas efter barnens behov och hinder för framkomlighet måste avlägsnas. De ekonomiska hinder som idag finns för friskolor att ta sig an elever med funktionshinder måste så långt det är möjligt avlägsnas.
Yttrande över revisionsrapport
Dnr 202-537/2004
Socialtjänstnämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till revisionskontoret
Revisionskontoret har med stöd av utomstående konsult granskat stadens insatser för missbrukare i åldrarna 18-35 år vid stadsdelsförvaltningarna Hässelby Vällingby, Katarina Sofia, Skarpnäck och Rinkeby. Granskningen visar bl.a. att det förekommer stora brister vad gäller rutiner och dokumentation och att det finns risk att missbrukare inte får den hjälp och det stöd som de har rätt till enligt lag. Vidare påpekas att stadens riktlinjer behöver förtydligas i vissa punkter och förankras i verksamheterna. I tjänsteutlåtandet redovisar förvaltningen sina synpunkter och de åtgärder som för närvarande genomförs eller planeras för att förbättra och utveckla stödet till handläggare inom stadens missbrukarvård.
2. Förvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en vårdgaranti för missbrukare enligt vad som anförs nedan.
3. Därutöver anförs.
Revisionskontorets rapport visar på betydande brister i vården av vuxna missbrukare i flera stadsdelar. Bristen på dokumentation, individuella behandlingsplaner och uppföljning i missbruksvården gör att många människor inte får det vård de har rätt till, och att vården inte leder till drogfrihet.
Behovet av åtgärder för att snabbt komma till rätta med dessa brister är stort. Detta gäller inte minst i Skarpnäck och Katarina-Sofia. Risken är uppenbar att liknande brister finns på många andra håll i staden, i stadsdelar som inte omfattats av revisorernas granskning. Vi efterlyser betydligt mer långtgående förslag och åtgärder än de som redovisas av förvaltningen i ärendet.
Bra insatser i missbruksvården bygger på en sammanhängande vårdkedja. Samverkan mellan staden och landstinget måste förbättras avsevärt i detta avseende. Men det räcker inte. För en bättre vård vill vi även införa en vårdgaranti för missbrukare. Vårdgarantin skulle innebära att ingen missbrukare ska behöva vänta mer än en viss tid på att insatser sätts in. Socialtjänstförvaltningen bör därför få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en vårdgaranti för missbrukare i Stockholm.
Anmälan av revisionskontorets rapport oktober 2004
Dnr 202-601/2004
Socialtjänstnämnden beslutar lägga anmälan till handlingarna.
Revisionskontoret har granskat nämndens delårs- och tertialrapport 2 år 2004. I granskningen har ingått att bedöma om nämndens tertial- och delårsrapport är upprättade i enlighet med stadens anvisningar samt bedöma om resultaträkningarna är rättvisande. Vidare ingår att bedöma om nämndens uppföljningsrutiner och analyser ger förutsättningar för tillförlitliga prognoser. Därtill har revisionskontoret bedömt om nämnden vidtagit tillräckliga åtgärder för att hålla sin budget. Viss verksamhetsuppföljning har genomförts.
Nämnden överlämnade skrivelse om julöppna dagverksamheter från ordföranden Margareta Olofsson (v) och ledamoten Monika Lind (s) till förvaltningen för beredning
Ersättaren Victor Montero (s) frågade om när tjänsteutlåtande om riktlinjer för ansökan om serveringstillstånd ska föreläggas nämnden. Ett ärende kommer att tas upp på sammanträdet i januari 2005
Verksamhetsberättelse för Familjerådgivningen 2003 lämnades till nämnden för kännedom.
Nämnden inbjöds till invigning av nytt boende för hemlösa i Råcksta den 13 december 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) avslutade sammanträdet.