Din position: Hem > Stockholms stad > Spånga-Tensta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2012-12-13
Öppet forum klockan 18.00Denna del av sammanträdet inleds med information om projektet T Läs mer...rygga Barn. Allmänheten har därefter möjlighet att ställa frågor. Tidigast klockan 18.30 börjar det formella stadsdelsnämndsammanträdet.Förhinder anmäls till Ida Malmborg, nämndsekreterareTelefon: 08-508 03 499E-post: malmborg.ida.sundback@stockholm.se
Stadsdelsnämnden beslöt att utse ordföranden Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamot Rune Olofsson (S) att justera dagens protokoll.
Stadsdelsnämnden beslöt vidare att protokollet ska justeras den 18 december 2012.
Det anmäldes att protokollet fört vid stadsdelsnämndens sammanträde den 22 november 2012 justerades den 28 november 2012.
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
____________________
Beslut
Stadsdelsnämnden lämnar svar på remissen i enlighet med tjänsteutlåtandet.
Ärendet
Kommunstyrelsen har överlämnat remiss om motion (2012:42) avseende förbättringar av stadens föreningstavlor. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd bereds möjlighet att lämna synpunkter. Maria Hannäs (V) föreslår att kommunfullmäktige beslutar om en översyn av stadens föreningstavlor och utarbetar en policy när det gäller antalet, standard, placering och underhållet.
Nämndens uppfattning är att det inte behövs ytterligare reglering på området. Varje stadsdel kan själva ansvara för föreningstavlornas placering, standard, antal och underhåll.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 oktober 2012.
Dnr 536-2012-1.5.1.
Förslag till beslut
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (FP) föreslog gemensamt för FP+M att nämnden skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag.
Ledamot Rune Olofsson (S) lade gemensamt för S+V fram ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat att anta FP+M:s förslag.
Reservation
Reservation anmäldes av ledamöterna Rune Olofsson (S), Jonas Ljungstedt (V), Emanuel Öz (S) och Eva Andersson (S) till förmån för eget förslag.
”Förslag till beslut
Att tillstyrka motionen
Att därutöver anföra
Instämmer med motionären att det är angeläget med en översyn av stadens föreningstavlor och utarbetandet av en policy när det gäller antalet, standarden, placeringen och underhållet. Från andra stadsdelsförvaltningar finns förslag att frågan kan hänskjutas till stadens parkutskott som ligger under trafikkontorets stadsträdgårdsmästare och där representanter från bland annat stadsdelsförvaltningarna deltar.”
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.
Stadsbyggnads- och idrottsroteln önskar svar från Spånga-Tensta stadsdelsnämnd på en motion av Emilia Bjuggren (S) om konstgräs kring Järvafältet. Förvaltningen delar motionärens syn på att deltagande i idrottsföreningar skapar en positiv gemenskap och bidrar till integration och gemenskap mellan olika grupper i samhället. I stadsdelen finns ett flertal fotbollsplaner och Kulananläggningar. Samtidigt som stadsdelen bör bevaka frågan om idrottsplatser i framtida remissvar till stadsbyggnadskontoret, då grönytor tas i anspråk för bebyggelse samt vid större nybyggen, bör hänsyn tas till kommande underhåll och möjlighet för stadsdelen att förvalta bollplaner.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 12 november 2012.
Dnr 472-2012-1.5.1.
Reservation anmäldes av ledamöterna Rune Olofsson (S), Jonas Ljungstedt (V), Emanuel Öz och Eva Andersson (S) till förmån för eget förslag.
Som motionären påpekar är bristen på fotbollsplaner ett stort problem. Det är ett bra förslag att utnyttja befintliga grusplaner och skolgårdar för att anlägga konstgräs. Att avstå från att anlägga konstgräs därför att de blir tillhåll för ungdomar som inte har någon annanstans att ta vägen är inget godtagbart skäl. Då gäller det istället att hitta andra bra mötesplatser för dessa. Vad gäller eventuella ytterligare idrottsplatser kring Järvafältet bör behovet av dessa vägas mot andra intressen, att vi får en helhetssyn hur Järvafältet ska användas.”
Stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Kommunstyrelsen har överlämnat remiss (dnr 322-1460/2012) Förslag till skolplan till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd som bereds tillfälle att lämna synpunkter. Kommunfullmäktige har i budget beslutat att Stockholms stads skolplan ska revideras 2012. Utgångspunkt har bland annat varit kommunfullmäktiges budget med inriktning för kommande år samt de nationella mål som styr skolan.
Stadsdelsnämnden anser att den föreslagna skolplanen ligger i linje med rådande lagstiftning samt stadens mål och riktlinjer.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 november 2012.
Dnr 551-2012-1.5.1.
Särskilt uttalande
Ledamoten Rune Olofsson (S) lade gemensamt för S+V fram ett särskilt uttalande enligt följande:
”Särskilt uttalande
För oss är det självklart att alla barn och ungdomar har rätt till kunskap och utbildning, oavsett social bakgrund. Alla barn och ungdomar har rätt att få kunskap så att de kan klara kommande studier och arbeten. Alla barn och ungdomar har också rätt att få kunskap så att de kan göra sina röster hörda, muntligt och skriftligt, och kritiskt granska all information som omger dem i samhället. Detta är grundläggande demokratiska rättigheter.
Lärande är en social process där samspelet mellan människor är avgörande. Barn och ungdomar lär sig genom meningsfullt samspel med vuxna och kamrater. Kunskap ser vi som mer än fakta-kunskaper. Det handlar om bildning i bred bemärkelse, t.ex. att söka kunskap och kritiskt ifrågasätta och att samspela med andra för gemensamma mål – det handlar om att växa som människa och utveckla en mångfald av färdigheter.
Det största problemet med dagens skola är att alltför många elever inte får dessa breda kunskaper. Närmare 1/4 av alla elever går ut 9:an utan fullständiga betyg och över 1/10 är inte ens behöriga att söka till gymnasieskolan. Dessutom drabbar detta eleverna på ett ojämlikt sätt, då majoriteten är barn till lågutbildade, invandrare eller fattiga föräldrar. Skolan kan inte kompensera för alla samhällets orättvisor, men den kan vara en utjämnande kraft, som ger barn och ungdomar en så lika start i livet som möjligt, oavsett föräldrar. Länge fungerade också skolan utjämnande. Idag är det inte längre så och skillnaderna mellan olika grupper av elever ökar och segregationen har tilltagit. Spridningen i betyg mellan elever från familjer med olika utbildning och inkomst ökade markant från början av 90-talet till början av 2000-talet. Det går dock att skapa en skola där alla elever når målen oavsett bakgrund och bostadsområde. Forskningen visar tydligt att skolan kan göra större skillnad för hur det går än den sociala bakgrunden och att riktigt bra skolor mer än väl kan kompensera för klasskillnaderna. I en skola som sätter kunskapen i centrum, har högt ställda förväntningar på eleverna, följer upp vad eleverna kan och bygger förtroendefulla relationer lär sig eleverna t.ex. mer, än i en skola där man inte arbetar på detta sätt. Det främsta målet med vår skolpolitik är därför riktigt bra skolor för alla elever, så att alla barn och ungdomar kan få den kunskap de har rätt till. Skolpolitiken måste präglas av att det är skolans kvalitet som avgör hur det går för eleverna – inte deras sociala, biologiska eller etniska bakgrund eller det område där de bor. Allt för ofta diskuteras elevers skolresultat i termer av deras egna egenskaper, i stället för skolans. ”
Ledamoten Awad Hersi (MP) lade för MP fram ett särskilt uttalande enligt följande:
En utmaning i stadsdelen och hela Järva är att många skolor har fått stänga på grund av sviktande elevunderlag. Under de senaste åren har staden beslutat att stänga ned Kämpingeskolan och Bussenhusskolan samt flera i andra stadsdelar i Järva. Den allmänna utvecklingen är att många föräldrar väljer bort kommunala skolan och väljer istället enskilt drivna skolor för sina barn. Men inte alla som önskar att starta en enskilt driven skola kan göra detta, främst på grund av lokalbrist.
Vi anser att staden behöver ta större ansvar när det gäller lokalförsörjningen för de intressenter som vill etablera nya skolor i stadsdelen.”
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på samrådet.
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som innebär att ett befintligt enfamiljshus rivs och ersätts med två parhus på fastigheten Dorotea 16 på Herdevägen i Sundby. Stadsdelsförvaltningen har inbjudits att lämna synpunkter på förslaget. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget med två parhus. Dels ger det ett enhetligt intryck dels blir husen ett märke för 2010-talets byggnadsstil och inte en replik eller reproduktion av tidigare stilar utan något som kan inspirera till nytänkande inom arkitekturen i området.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 november 2012.
Dnr 558-2012-1.5.3.
1. Stadsdelsnämnden godkänner återrapporteringen till Länsstyrelsen i Stockholms län av projektet Utveckling av insatser för barn som utsatts för våld i sina familjer.
2. Stadsdelsnämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd ansökte i maj 2011om utvecklingsmedel hos Länsstyrelsen i Stockholms län för projektet Utveckling av insatser för barn som utsätts för våld i sina familjer. Länsstyrelsen i Stockholms län beviljade 486950 kr i bidrag för projektperioden 2011-09-01 - 2012-08-31.
Stadsdelsnämnden har av Länsstyrelsen nu blivit ombedd att lämna in en återrapportering av projektet.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 5 november 2012.
Dnr 266-2011-2.1.
Ärendet utgår.
1. Stadsdelsnämnden godkänner återrapporteringen till Länsstyrelsen i Stockholms län av projektet Metodutveckling av utredningar när barn utsatts för våld i familjen.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd ansökte i maj 2011om utvecklingsmedel hos Länsstyrelsen i Stockholms län för projektet Metodutveckling av utredningar när barn som utsatts för våld i familjen Länsstyrelsen i Stockholms län beviljade 500 000 kr i bidrag för projektperioden 2011-09-01 - 2012-08-31.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 19 november 2012.
Dnr 289-2011-2.1.
Sedan hösten 2011 har stadsdelsförvaltningen Spånga-Tensta och Hägersten-Liljeholmen i samarbete med socialtjänstförvaltningen centralt i Stockholms stad arbetat med metodutveckling avseende barn utsatta för psykiskt (bevittna, uppleva) och fysiskt våld i sin hemmiljö. Arbetet har bedrivits både vad gäller socialtjänstens utredningar avseende barn och ungdom enligt 11 kap 1 och 2 SOL och när det gäller insatser för denna målgrupp. Utifrån detta arbete har två manualer utarbetats ”Våldsutsatta barn och ungdomar – Signs of safety och BBIC för socialsekreterare i myndighetsutövning (VBU)” samt insatsen ”Tryggare barn”. Båda stadsdelar söker nu ytterligare medel för att implementera de två manualerna och arbetssättet.
Dnr 665-2012-2.1.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens information och lägger därmed ärendet till handlingarna.
Socialstyrelsen har efter en inspektion riktat krav på anpassningar av gruppboendet Solhem 1 och 2. Kraven gäller främst antal boende som maximalt får uppgå till 6 personer enligt LSS. Förvaltningen har vidtagit erforderliga åtgärder vilket gör att boendet nu uppfyller tillsynsmyndighetens krav.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 25 oktober 2012.
Dnr 50-2011-8.
Stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att bereda inkommet medborgarförslag och återkomma till nämnden.
Det har inkommit ett medborgarförslag om att anlägga ett utegym i anslutning till Elinsborg.
Dnr 565-2012-1.2.4.
Det har inkommit ett medborgarförslag om att asfaltera och ordna belysning på stig vid Spånga station
Dnr 611-2012-1.2.4.
Det har inkommit ett medborgarförslag om att sätta upp bänkar vid boulebanan samt bygga ett nytt lusthus vid Elinsborgsbackens servicehus.
Dnr 619-2012-1.2.4.
Stadsdelsnämnden lägger protokollet från sammanträdet den 18 oktober 2012 till handlingarna.
Protokollet från pensinärsrådets sammanträde den 18 oktober 2012 anmäldes.
Dnr 9-2012-1.1.
Stadsdelsnämnden lägger protokollet från sammanträdet den 15 oktober till handlingarna.
Protokollet från rådet för funktionshindersfrågors sammanträde den 15 oktober 2012 anmäldes.
Dnr 10-2012-1.1.
Stadsdelsnämnden lägger förteckningen till handlingarna.
Förteckningen finns i pärm på sammanträdet.
Ingen information togs upp.
- Egnahemsförening representerade av bl.a. Leif Bengtsson och Andreas Herrgård lämnade in synpunkter avseende ärende 5 med dnr 1.5.3-558/2012.
Maria Häggblom informerade om förvaltningens beredskap inför jullovet och julledigheten.
- Förvaltningen har tagit fram en broschyr – Trygghetsplanering jullovet 2012.
- Fritidsgårdarna kommer att ha generösa öppettider.
- Fältassistenter kommer att vara i tjänst varje kväll.
- Stadsdelen erbjuder ca 100 stycken jullovsjobb.
- Stadsdelens föreningsliv kommer att erbjuda aktiviteter till barn och unga under hela jullovet.
- Maria Häggblom informerade om en allvarlig händelse i Blå huset samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta.
- Awad Hersi (MP) frågade hur det går med planeringen av det nya förvaltningshuset? Ann-Katrin Åslund (FP) svarade att fastighetskontoret arbetar med att ta fram underlag. Tidplanen för projektet är ännu inte helt fastslagen.
I pärm på bordet anmäldes inkomna protokoll med mera.
(Bilaga 1 § 18)
1. Att bifalla förvaltningens förslag till beslut samt i övrigt anföra
Verksamhetsplan och budget för stadsdelsnämnden Spånga-Tensta hänger tätt samman med Stockholm stads budget 2013. Mål som beslutats i kommunfullmäktige styr i kombination med de lokala målen nämndens verksamhet. Utgångspunkten för vår förda politik är stockholmaren som bor eller verkar i Spånga-Tensta. Medborgarnas behov, intressen och möjligheter ska vara vägledande i det politiska arbetet. Verksamhet och organisation ska anpassas för att möta medborgarnas val och förväntningar. Utgångspunkten är att boende i Spånga-Tensta ska ha makten över sina egna liv och beslut.
Samarbete med det lokala näringslivet pågår, stadsdelsnämnden har 2012 beslutat att inrätta näringslivsråd, rådet startar sin verksamhet 2013. Även andra former för samarbete med företagare och fastighetsägare ska fortsätta och utvecklas.
Barn och unga
Förskolorna håller hög kvalitet och uppfyller barnomsorgsgarantin. En stor och viktig utmaning är att öka antalet utbildade förskollärare i verksamheterna, målet för 2013 är 50% i stadsdelen. Kompetensutveckling av all personal pågår. Förskolepengen i Spånga-Tensta höjs med 5,3% .
Föreningsliv fyller en mycket viktig funktion för många barn och ungdomar och får även nästa år stöd från staden och stadsdelen, det gäller inte minst sommarverksamhet.
Spånga-Tensta är en stadsdel med många fritidsgårdar. Utveckling av verksamheterna sker kontinuerligt Blå Huset drivs på entreprenad av Stadsmissionen. Fritidsgårdsverksamheter i gamla Spånga, Grottan, Folkan och nu också Bromstens Fritidsgård drivs också på entreprenad och har en uppskattad verksamhet.
Ungdomsprojekten Trygg i Tensta och Tensta against Crime är permanentade.
Goda erfarenheter har gjorts och nya ungdomar får möjlighet att komma med.
Strukturerat samarbete är nyckeln till goda resultat. Arbetet som pågår inom ramen för SamTidigtFörst där skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och polis ingår har givit goda resultat och rönt uppmärksamhet utanför stadsdelens gränser.
Föräldrars ansvar för de egna barnen och ungdomarna kan inte nog poängteras. Ibland behövs stöd i föräldrarollen därför är det bra att såväl den generella föräldrautbildningen ABC som Komet är väl utvecklad i Spånga-Tensta och att många föräldrar deltagit och kommer erbjudas att delta under det kommande året.
När barn eller ungdomar påträffas berusade eller begått brott ska de tillsammans med föräldrarna kallas till socialtjänsten för samtal inom 48 timmar, snabba insatser är viktiga.
Erfarenheterna från tidigare år av sommarjobb för stadsdelens ungdomar är mycket goda och även 2013 kommer den möjligheten att finnas i samarbete med Järvalyftet. Nu prövas även jullovsjobb.
Äldre
Under året sker också satsningar i stadens äldreomsorg bland annat höjs hemtjänstpengen.
Det sker även särskilda satsningar på att utveckla det sociala innehållet, mat och matsituationer och under sommaren ska särskilda aktiviteter genomföras.
Möjligheten för stadsdelens äldre att välja utförare i hemtjänsten och boende efter biståndsbeslut är uppskattat. Att kunna påverka sin livssituation är lika viktigt för äldre som för andra medborgare. Information om alternativen är en central funktion och ska ständigt utvecklas. Tillgänglighet och trygghet i kontakter med förvaltningen är viktiga kvalitetsaspekter.
Stadsdelens äldreverksamhet håller hög kvalitet och samarbetet med frivilligorganisationer förstärker detta ytterligare. Guldkant och Trygghetsringningen är några exempel på detta.
Ekonomiskt bistånd
Samarbetet med jobbtorgen är av central betydelse dels för att hålla kostnaderna nere men ännu mer för att genom jobbtorgen medverka till att ge människor möjlighet till egen försörjning. 2012 har en omorganisation skett för att öka kvaliteten i det sociala arbetet och arbetet med ekonomiskt bistånd i stadsdelen.
Trygghet och delaktighet
Stadsdelen fortsätter att utveckla och förbättra det goda samarbete som redan idag finns med andra aktörer. Detta sker dels inom ramen för det lokal BRÅ samt genom konkreta projekt och uppdrag. Det är tydligt att många medborgare är intresserade av att delta aktivt i det lokala trygghetsarbetet såväl i Tensta som i Gamla Spånga. Ett exempel är föreningar som deltar och organiserar vuxenvandringar och möten i trygghetsfrågor. Ett annat exempel är Grannstödsverksamheten som helt bygger på ideella insatser och fyller en stor funktion. Samarbete med socialtjänst, skola, barn och ungdomsverksamhet, polis, fastighetsägare, föreningsliv och näringsidkare är av central betydelse. Några exempel men inte de enda är Järvaandan, Trygg i Tensta och Tensta Against Crime.
För trygghet och trivsel spelar Järva Rent och Snyggt en stor roll, föreningslivet engageras i olika former av miljöarbete.
Medborgarkontoret ska vara ett viktigt nav. Under året måste arbetet utvecklas och bli den viktiga kontaktlänk till stadsdelens övriga verksamhetsområden som efterfrågas när förvaltningen är utlokaliserad till Lunda industriområde.
En särskild satsning sker på skötsel och utveckling av parker och grönområden. Budgeten för detta ökar med 56%. Bland annat fortsätter upprustningen av gång och parkstråk i Tensta där också olika former av trafikhinder placeras ut, ödledammen vid Antons backe i Solhem renoveras.
Valfrihet och kvalitet
I Spånga-Tensta pågår ständigt utvecklings- och kvalitetsarbete på alla nivåer och alla medarbetare arbetar aktivt med vision 2030, ett Stockholm i världsklass. Vi värnar medborgarnas möjligheter att göra de egna valen. Arbetet i staden fortsätter för att utveckla såväl valfrihetssystem som information om alternativen. Lagen om valfrihet ger stora möjligheter till utveckling.
Valfrihet och kvalitet måste höra ihop. Noggrann uppföljning och kvalitetsgranskning av såväl kommunal som enskild verksamhet är mycket viktigt.
Medarbetarna
Kvaliteten i stadsdelens verksamheter beror i hög grad på engagerade, kompetenta och professionella medarbetare som trivs och vill vara med och utveckla sin arbetsplats, det förutsätter goda chefer och ledare. Arbetet med att ha attraktiva arbetsplatser fortsätter samtidigt som åtgärder för att minska sjukskrivningar genomförs.
Verksamhetsplan och budget 2013 har en tydlig inriktning på hög kvalitet och god hushållning med fokus påstadens kärnverksamheter . Tillsammans med alla stadsdelens medarbetare, ett engagerat föreningsliv många enskilda medborgare och stadens övriga verksamheter fortsätter arbetet för att göra Spånga-Tensta till en trevlig, trygg och spännande stadsdel att bo och vistas i under 2013 och för framtiden
2. Stadsdelsnämnden godkänner omslutningsförändringar om 91,6 mnkr.
3. Stadsdelsnämnden godkänner förslag till resultatenheter enligt bilaga 01.
4. Nämnden ansöker om ytterstadsmedel om feriejobb 2013 enligt bilaga 08.
5. Stadsdelsnämnden beslutar om omedelbar justering i detta ärende.
Förvaltningen lägger i nedanstående ärende fram ett förslag till verksamhetsplan för 2013. I förslaget ingår en beskrivning av de resultat som verksamheterna förväntas uppnå under året och hur de bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål. I verksamhetsplanen finns också ett förslag till budgetfördelning mellan verksamhetsområdena. Budgeten är upprättad i balans.
Arbetet med verksamhetsplanen har sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget med tillhörande mål och budgetramar och förvaltningens ekonomiska prognoser. Ambitionen med 2013 års verksamheter är att erbjuda god kvalitet och en effektiv resursanvändning till största möjliga nytta för våra brukare.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 7 december 2012.
Dnr 479-2012-1.1.
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (FP) lade gemensamt för FP+M fram ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Ledamoten Rune Olofsson (S) lade gemensamt för S fram ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Ledamoten Awad Hersi (MP) föreslog för MP att nämnden skulle återremittera ärendet.
Ledamoten Jonas Ljungstedt (V) lade för V fram ett eget förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Ordföranden ställde proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras. Stadsdelsnämnden beslutade att avgöra ärendet idag.
Ordföranden ställde därefter proposition på FP+M:s förslag och fann att nämnden hade beslutat att anta det.
Reservation 1
Reservation anmäldes av ledamöterna Rune Olofsson (S), Emmanuel Öz och Eva Andersson (S) till förmån för eget förslag.
Att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för år 2013.
Att förvaltningen får återkomma med ett förslag till verksamhetsplan och budget utifrån socialdemokraternas reservation i kommunfullmäktige och vad som anförs här.
Att därutöver anföra följandeStockholm är en stad med nästintill oändliga möjligheter. Den urbana miljön kombinerat med ett tolerant och jämlikt samhälle har skapat möjligheter som finns i få andra delar av världen.
I grunden handlar det om Stockholmarens förmåga att växa och utvecklas och om Stockholmarens nyfikenhet, kreativitet och vilja att skapa något bestående för sig och de sina. Men lika mycket handlar det om ett samhällssystem som genom gemensamma institutioner låter människor vara starka och självständiga individer. I en storstad, mer än i många andra miljöer, är vi beroende av varandra. Där är vi beroende av ett samhälle som fungerar.
Det är när staden är tillräckligt stark för att fungera väl som alla kan få en tillräckligt bra kunskapsgrund för att kunna få ett arbete. Det är när det investeras tillräckligt i vår gemensamma infrastruktur och i vår välfärd som det är möjligt att kunna röra sig fritt och komma till sitt arbete, att det finns värdig äldreomsorg där även äldre ges en chans att leva sitt liv efter egna önskemål.
I Stockholm finns resurserna och förutsättningarna att erbjuda alla människor en välfungerande välfärd. Stadens leverans av välfärd är avgörande för vardagen.
Barnens skola, omsorgen för de som har en funktionsnedsättning eller möjligheten att få en bostad är exempel där en väl fungerande stad är nödvändig.
I det Stockholm som styrts av Moderaterna under 6 år är utanförskapet och bidragsberoendet alltför stort. I vår del av staden växer en generation upp där möjligheten till jobb känns avlägsen. Möjligheten till en bostad, en god hälsa eller en bra utbildning – alla är de exempel på en stad som blir alltmer tudelad. Med tudelningen följer missade möjligheter. Barn som aldrig får chansen att visa sin fulla potential, ungdomar som aldrig kommer in på arbetsmarknaden eller känslan av ökande otrygghet begränsar möjligheter. En sådan stad är en stad med missade möjligheter.
Stockholm kan bättre än idag. I takt med att Moderaterna lagt allt fokus på sänkta skatter och utförsäljning av våra gemensamma tillgångar har förutsättningar för skola, infrastruktur och jobb försummats. Vilket idag märks på försämrade skolresultat, sämre vägar och kollektivtrafik samt ökad långtidsarbetslöshet.
Vi socialdemokrater har en annan ambition för Stockholm. I vårt budgetförslag visade vi på en alternativ väg för Stockholm. En väg där stora investeringar i utbildning och jobb ger möjligheter för fler. En väg som är fylld också av möjligheter för Stockholm
Vi vill bygga ett Spånga-Tensta där alla kan arbeta och växa. Ett Spånga-Tensta där alla oavsett bakgrund har möjlighet att delta i samhället på lika villkor. Där alla kan förverkliga sina drömmar.
Förskolan
Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Forskningen visar tydligt
att en förskola med god kvalitet utjämnar barns olika förutsättningar och motverkar
orättvisor såväl i barns uppväxtförhållanden som i deras senare liv. Förskolor med hög kvalitet i verksamheten som är näraliggande är en förutsättning för att stadens föräldrar ska kunna känna trygghet och ha en fungerande tillvaro.
Idag är andelen förskollärare bland personalen lägre än i övriga Sverige. 2011 hade Göteborg 56 % högskoleutbildad personal i förskolan och Malmö 50 % medan Stockholm bara hade 38 %. Inte nog med att vi ligger långt efter övriga delar av landet – utvecklingen går åt fel håll. Bara sedan 2009 har andelen sjunkit med 5 procentenheter. Det är ett av stadens största problem när det gäller pedagogisk verksamhet. Detta leder till lägre kvalitet på den pedagogiska verksamheten. Denna utveckling måste brytas och fokus måste därför ligga på att tydligt höja andelen förskollärare. Under 2013 ska därför en handlingsplan arbetas fram för att öka andelen förskollärare i verksamheten. Viktiga delar av detta handlar om att ge möjlighet för fler anställda inom barnomsorgen att vidareutbilda sig, höja yrkets attraktivitet och höja stadens konkurrenskraft på denna del av arbetsmarknaden.
Samtidigt har staden/stadsdelen problem med att inte minst barnskötarna saknar heltidstjänster och har så låg lön att det är svårt för förskolor att behålla personal över tid. Staden behöver därför bli en betydlig bättre arbetsgivare, med kompetensutveckling för alla personalkategorier, med heltidstjänster för alla anställda som önskar och med ett löneläge som säkrar tillgången på utbildad personal.
Det ska också ställas krav på att alla bidragsberättigade förskolor inordnas i den gemensamma förskolekön, att enskilda förskolor ska tillämpa stadens köregler och ta emot barn för att uppfylla barnomsorgsgarantin. Undantaget är förskolor såsom föräldra-kooperativ, de ska kunna få ställa krav på föräldrarnas engagemang och liknande.
För att ge barnen samma goda förutsättningar inför grundskolan oavsett deras bakgrund, föreslår vi mer resurser till förskolans socioekonomiska tillägg. Det möjliggör i sin tur viktiga insatser som exempelvis ett utökat arbete med språkutvecklingen. Med ett höjt socioekonomiskt tillägg får också förskolor med störst behov möjlighet att aktivt jobba med att rekrytera en högre andel förskollärare.
Öppettiderna inom förskolan ska vara sådana så att de även passar föräldrar som jobbar på obekväma arbetstider och staden ska kunna erbjuda barnomsorg nattetid till de som efterfrågar och har behov av sådan. Föräldrar ska kunna välja en förskola som passar just deras livssituation.
Vårdnadsbidraget förvägrar barn den viktiga utveckling som förskolan ger, vilket inte minst drabbar barn med utländsk bakgrund, och hindrar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget ska därför avskaffas.
Verksamhet för barn och ungdom
Fritidsverksamheten är en oerhörd viktig del i våra barns trygga utveckling. Det handlar om att bli sedd av flera vuxna, att få möjlighet att träffa nya vänner och att få chansen att odla intressen. En öppen fritidsgård kostar pengar, en stängd kan kosta hur mycket som helst. En enda ung människa som hamnar i missbruk och kriminalitet kan kosta samhället uppemot 2 miljoner kronor per år. Det är mer än den årliga kostnaden för att driva en fritidsgård.
Målet med stadens verksamhet för barn och unga är att erbjuda en meningsfull och tillgänglig fritid för alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomiska och sociala bakgrund. Fritiden ska vara lärande och stärkande, där barnens utveckling och deltagande i det sociala livet tillgodoses. Barnfattigdomen riskerar att leda till att många barn blir ensamma och hamnar i ett socialt utanförskap. De avgiftsfira aktiviteterna blir därför ett allt viktigare inslag i arbetet mot barnfattigdomen. De kommunala fritidsverksamheterna ska systematiskt arbeta med att säkerställa att alla barn och unga får goda möjligheter till en utvecklande och rolig fritid. Fritidsverksamheterna i staden ska vara arenor där barn och unga får möjlighet att ge uttryck för sina ambitioner, känslor och tankar i form av kultur och skapande samt idrott och rörelse. Vi vill att Stockholm ska bli den bästa staden att växa upp i.
Meningsfull och tillgänglig fritid oavsett bakgrund och förutsättningar
Flera rapporter och undersökningar visar att barn från ekonomiskt utsatta hushåll deltar i mindre utsträckning i organiserade fritidsaktiviteter än andra barn. Detsamma gäller barn med ensamstående föräldrar, barn i arbetarhushåll och barn vars föräldrar är födda utomlands. Alla ska ha tillgång till de kommunala fritidsverksamheterna. Tillgängligheten ska vara oberoende av bostadsområde eller föräldrars inkomst. För att nå upp till målsättningen att alla barn ska få en likvärdig fritid krävs det satsningar och nytänkande strategier för att nå alla barn oavsett deras bakgrund och förutsättningar.
Kulturskolan
Den borgerliga majoriteten har under förra mandatperioden höjt avgifterna till kulturskolan kraftigt och tappat hela 16 000 deltagare i Kulturskolan. I anslutning till detta har utbudet smalnats av alltmer och många som vill utöva kultur stängs ute till följd av otillräckligt antal platser eller på grund av saknad av för dem relevant utbud. Kulturskolan behöver nå nya grupper och öka antalet deltagare, det ska inte vara föräldrarnas plånbok eller utbildningsbakgrund som styr barnens deltagande. För att uppnå detta krävs ökade resurser för att öka antalet platser, sänkta deltagaravgifter, mer av prova-på-verksamhet och ett vidareutvecklat utbud för fler och bredare kulturella uttryck. Den nya e-tjänsten och anmälan på nätet stärker Kulturskolans möjligheter att på ett enkelt sätt nå ut i hela staden med sitt utbud. Utbudet ska vara behovsstyrt och närhetsprincipen ska gälla.
Parklekar och lekparker
För de minsta barnen är den öppna förskoleverksamheten och parklekarna viktiga inslag i vardagen. Även för föräldrarna fyller dessa verksamheter en viktig funktion när det kommer till att träffa andra vuxna människor under sin föräldraledighet.
Den öppna förskoleverksamheten och parklekarna ska vara öppen för alla och verksamheten ska stärkas med fokus på att nå fler besökare.
Parklekarna är populära även för barn i förskolan och de lägre klasserna i skolan. De ska erbjuda aktiviteter för barn i olika åldrar på ett utmanande och säkert sätt. Ett fungerande och långsiktigt underhåll av alla parklekar ska säkras. Nästan varje park i staden rymmer lekplatser för barn. Dessa ska värnas och underhållas.
SommarjobbVi tycker det är självklart att satsa på sommarjobb. Sommarjobb under gymnasietiden är den första kontakten med arbetsmarknaden för de flesta ungdomar. Det ger en förberedelse inför vuxenlivet, skapar rutiner, och det arbete som ungdomarna utför är värdefullt för staden. Inte minst förstärker det ungdomars ekonomi och ger dem större frihet. Det viktigaste är dock att den som skaffat sig och kunna behålla anställningar som ung har mycket större chans att göra det när hon eller han blir äldre. Att erbjuda ungdomar möjlighet till sommarjobb är långsiktig arbetsmarknadspolitik och en klok investering för framtiden. Alla som vill ska få ett sommarjobb.
Vi föreslår att förvaltningen ska vidareutveckla sin verksamhet med ”ett-steg-på-vägen” verksamhet där alla arbetssökande erbjuds skräddarsytt och individuellt stöd – vägledning, jobbcoachning, motivationshöjande samtal, kompetensutveckling, utbildning och arbetsträning. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärna i verksamheten.Vi tycker också att förvaltningen skulle få resurser från Järvalyftet för att kunna anställa två personer som näringslivssamordnare. Syftet med dessa personer är att utveckla samarbetet med de privata företagen i vår stadsdel. De kan även genom sitt samarbete möjligöra fler sommarjobbsplatser som kan erbjudas till våra ungdomar vid kommande sommarjobbperiod
Kollo
Allt för många av våra barn har inte möjlighet att lämna sin egen stadsdel under sommaren. Alla stockholmsbarn ska därför erbjudas en plats i antingen den stadsdelsövergripande kolloverksamheten eller i annan sommarverksamhet anpassad efter specifika behov. Uppsökandearbetet ska vara en naturlig del av kolloverksamheten så att fler barn ska få kännedom om kollo.
Mobila fritidsledare
Vi ska inte enbart konstatera att vissa barn inte har någon fritid. Genom att anställa ett antal mobila fritidsledare har andra städer/kommuner kunnat nå barn och ungdomar där de befinner sig. Vi föreslår att ett pilotprojekt startas för att sedan kunna analysera och utvärdera om det är rätt väg att gå.
Ökad samverkan för fritidsgårdsliknande verksamhet
Som ett led i att utveckla flera verksamheter för barn och unga i staden vill vi hitta sätt att underlätta ökad samverkan mellan fritidsverksamhet och stadens större fotbollsplaner och idrotts- och simhallar. Genom att skapa fritidsgårdsliknande verksamheter kan vi fånga upp fler barn och unga. Det är ett koncept där fritidspedagoger möter upp ungdomar för att hjälpa till med läxor och erbjuda mellanmål i samband med träningen eller fånga upp dem som hänger där mellan sina träningsdagar. Det handlar om att erbjuda sociala aktiviteter och stöd till de ungdomar som befinner sig eller kan tänkas hänga där men inte nödvändigtvis har träning just den dagen.
Demokrati och inflytande
Demokrati och inflytande ska finnas som en naturlig del i vårt samhälle varje dag, detta gäller inte minst de verksamheter som riktar sig till barn och unga. Utifrån sitt speciella ansvar för barn och unga ska stadsdelsnämndn arbeta strategiskt med att öka demokratin i beslutsgångar och inflytandet över den egna vardagen. Ärenden ska vara enkla att följa och beslut ska fattas så nära den omfattade som möjligt. Genom att ge barn och unga möjlighet till ökad delaktighet och inflytande över våra gemensamma tillgångar skapar vi en gemenskap där medborgarna bryr sig om sitt samhälle och är villiga att ta ansvar för det.
Stadsdelsnämnden ska vara den decentraliserade och lokalt närvarande förvaltningen i stadsdelen. Därför är det viktigt att stadsdelsnämnden arbetar med att fördjupa demokratin, uppmuntra engagemang och skapa flera forum för dialog med medborgarna kring stadens uppgifter och åtaganden. Stadsdelsnämnderna ska utvecklas för att utgöra en reell kraft och kunna vara ett trovärdigt forum för demokratisk dialog mellan staden och dess medborgare.
Vi föreslår att förvaltningen använder Järvalyftet för att finansiera en tjänst som har som syfte att arbeta med att fördjupa demokratin, dialogen mellan boende i området och politiker samt att stötta ungdomsråd, gårdsråd och andra demokratifrågor. Ett av huvudsyftena måste också vara att kartlägga vilka forum som finns där boende i stadsdelen, framförallt ungdomar, kan engagera sig för sitt närområde. Ett annat kan vara att ge en fördjupad kunskap om det demokratiska systemet och möjligheten att påverka. Megafonen till Spånga-Tensta
Föreningsliv
I Spånga-Tensta har vi föreningar som gör en stor insats på många områden. Det är bra och viktigt att förvaltningen har ett nära samarbete med föreningarna så som det är idag, och att man tar tillvara det engagemang som finns i våra områden. Vi tycker att det är oerhört viktigt att det finns mötesplatser i stadsdelen. Idag har föreningarna svårt att hitta lokaler att ha möten i och det är ofta svårt att få ekonomin att räcka till. Vi vill därför ge förvaltningen uppdraget att ta fram ett förslag på hur man kan ge föreningslivet bättre förutsättningar och möjligheter till mötesplatser. I en långsiktig vision för Järva borde Stockholm satsa på att skapa fler mötesplatser. Järvalyftet kan finansiera uppbyggnaden och upprustning och eventuella ombyggnationer av lokaler, så att vi får mötesplatser och lokaler som föreningar kan ha möten i. Exakt vad som ska finnas och hur det ska fungera måste vi ta fram i samarbete med föreningarna i stadsdelen. Det finns möjligheter för föreningar att söka pengar till att bedriva verksamhet, till exempel via kulturförvaltningen och idrottsförvaltningen, men det är inte många som känner till det. Vi tycker att förvaltningen via medborgarkontoret kan bistå med stöd och hjälp till föreningar att söka dessa bidrag.
Äldreomsorg
Äldreomsorgen ska garantera trygghet i vardagen. Genom en hög kvalitet på tjänsterna kan den äldre så långt möjligt upprätthålla sitt sätt att leva även när fysiken sätter begränsningar. Stockholm ska vara en stad som ser äldre som en tillgång och därför fokuserar på möjligheter mer än begränsningar. Äldreomsorgen ska präglas av ett arbetssätt som kännetecknas av respekt, trygghet och kvalitet för individen.
Stadsdelsnämnden ska bedriva ett aktivt kvalitetssäkringsarbete gentemot såväl kommunal som privat äldreomsorg för att garantera att äldreomsorgen håller en hög kvalitet. Särskilt ska brukarundersökningar kompletteras med andra typer av dokumentation liksom professionella bedömningar. Med ut-gångspunkt i tydliga kvalitetskriterier formulerade för stadens egen verksamhet och i avtal med privata utförare ska kvaliteten i verksamheten regelbundet granskas. Kvalitetsbrister ska omedelbart leda till sanktioner och krav på för-bättringar. Det ska finnas goda möjligheter att bryta avtal med privata utförare som missköter den upphandlade verksamheten.
Valfrihet är viktigt, men vad som är lika viktigt är att kvaliteten ska garanteras oavsett vilken utförare man väljer. Valfrihet för sig garanterar ingenting. Drygt hälften av dem som är 77 år eller äldre har begränsad förmåga att själva välja utförare inom sjukvård och äldreomsorg, visar en studie från KI. Äldreomsorgen måste gå från att se på de äldre som kunder och istället se dem som medborgare som ska garanteras kvalitativ vård och omsorg.
Alla som är i behov av stöd, vård och omsorg ska ha rätt att påverka och ha reellt inflytande över vad som ska göras, när det ska göras, hur det ska göras och av vem det ska göras
För att säkra kvaliteten i egen och upphandlad verksamhet ett program för trygghet i kvalitet. Det är viktigt att resurser avsedda för äldreomsorg verkligen används för äldreomsorg, och inte till stora vinstuttag. Kraven när det gäller såväl kompetens som bemanning behöver tydliggöras och förstärkas.
Kompetensstegen var en viktig insats för äldreomsorgen. Det behövs fler insatser för att höja kompetensen.
Av största vikt är dock att fler yngre väljer att jobba i äldreomsorgen.
Därför är det oroväckande när antalet studerande vid omsorgsprogrammet sjunker.
Staden behöver därför intensifiera sina insatser för att fler ska välja omsorgsprogrammet. Det är en del av arbetet att säkerställa en hög kvalitet i omsorgen om Stockholms äldre.
Arbetssituation inom äldreomsorgen är alltmer pressad med mindre tid för de äldre. Stockholm ligger fortfarande väldigt långt ner när det gäller personaltätheten i äldreomsorgen. Det syns inte minst på de pressade tiderna inom äldreomsorgen. Det är angeläget att skifta spår. En omsorg som ger individuellt stöd kräver också resurser. Därför förstärker vi resurserna för hemtjänsten. Det ger möjlighet att i vardagen öka närvaron och möta de äldres behov. Därtill behöver staden initiera ett långsiktigt arbete för att öka de äldres möjlighet
att påverka sin vardag.
Det är viktigt att staden erbjuder goda arbetsvillkor, bra arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling för personal inom äldreomsorgen så att kompetensen bibehålls och förstärks. För hög personalomsättning innebär många gånger en ottrygghet för de äldre och en förlust av en kontinuitet inom verksamheterna.
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska utgöra den självklara grunden för verksamheten. Alla stockholmare med funktionsnedsättning ska bemötas med respekt, ges en god omsorg, ha en värdig vardag och möjlighet till en rik fritid. Biståndsbedömningen ska vara rättssäker och likabehandling ska råda i staden. Lagstiftningen och inte ekonomin ska avgöra insatsen för den enskilde. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska öka genom anpassningar av utemiljön och den offentliga miljön.
Samlingslokaler i stadsdelarna ska vara utformade med tanke på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Genom träffpunkter för ungdomar ska möjligheten till aktivitet och delaktighet i samhället öka. För vuxna ska det finnas tillgång till individuellt anpassade och meningsfulla dagliga verksamheter. Det ska finnas en frihet att välja daglig verksamhet oavsett vilken stadsdel man tillhör.
År 2010 hade Stockholm stad som mål att bli världens mest tillgängliga stad. Det krävs inte alltför mycket observation i vardagen för att se att staden inte uppnådde målet. Kostnader för gemensamhetsutrymmen i boenden ska inte finansieras genom hyran. Ledsagarservicen syftar till att bryta den isolering som kan bli följden av en funktions-nedsättning. Privatiseringen av ledsagarservice måste utvärderas. Ledsagarservicen ska vara individuellt anpassad och ska kunna användas flexibelt. Möjligheten att vara registrerad hos mer än en utförare kan öka flexibiliteten och ska därför utredas. Rätten till avlösning för anhörigvårdare bör stärkas.
Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri
Individ- och familjeomsorgens mål är att stödja och stärka Stockholms familjer.
Alla barn har rätt till en trygg och säker uppväxt. Under flera år har verksamhetsområdet varit underfinansierat och eftersatt. Vi vet att socialsekreterarna känner sig pressade och att det finns en oro över att inte de inte längre kan göra professionella bedömningar på grund av för hög arbetsbörda. Det är på grund av mängden ärenden och att hela tiden tvingas ta hänsyn till den strama ekonomin. I praktiken vet vi att det enbart finns ett sätt att hålla budgeten och det är genom att vara restriktiv med att köpa vård via så kallade externa placeringar och istället använda öppenvårdsinsatser, insatser på hemmaplan. Det finns fördelar med insatser på hemmaplan, men det finns också tillfällen då det inte är tillräckligt.Att utföra en stor del av insatserna på hemmaplan kräver mycket personal, stort fokus på kompetensutveckling och personal som har både tid och kompetens för att arbeta med dokumentation av metoder, resultat och uppföljningar.
Långsiktighet för framgångsrikt socialt arbete
Socialsekreterare i Stockholm vill och kan göra mer men får inte rätt förutsättningar.
Sju av tio socialsekreterare i Stockholm upplever att de inte kan göra sitt jobb fullt ut. Resurserna motsvara inte målen och kraven vi har på socialtjänsten.
I SSR:s senaste undersökning kan man dessutom se att resultatet i Stockholms är mer alarmerande än i övriga landet. Även socialcheferna larmar om att resursbristen hotar socialtjänsten. Fackförbundet Vision visade i sin årliga chefsrapport att det saknas medel för att kunna leva upp till politikernas målsättning för socialtjänsten och att diskrepansen mellan önskade resultat och tilldelade resurser upplevs som ”ett ständigt krig”. Samtidigt anser få, en av tio chefer, att det helt och hållet finns förutsättningar för att ta sig an utmaningarna. Åtta av tio uppger att det handlar om resursbrist. Det är allvarlig kritik som riktas och måste tas på allvar.
Det är viktigt att när nya arbetsuppgifter läggs på stadsdelarnas socialtjänst att det också tillförs ekonomiska resurser för detta.Socialtjänstlagen skall styra arbetet och budgeten måste möjliggöra detta. Resurser skall motsvara den nivå att rättssäkerheten för medborgarna kan garanteras. Tillgängligheten till en handläggare ska vara stor och handläggningstiderna korta.
Psykiskt funktionshindrade ska erbjudas möjligheten till praktikplats, arbete och träffpunkter. Det ska finnas öppna, icke biståndsbedömda, verksamheter tillgängliga varje dag.
Budget- och skuldrådgivning
Att hamna i skuldfällan är en katastrof för människor. För den som har hamnat i kronofogdens register kan det bli svårt att få banklån, hyreskontrakt, telefonabonnemang och liknande. För att leva upp till målsättningen att snabbt få hjälp gäller det att bemanningen i stadsdels-nämnden består av personal som har särskild kompetens på området.
I Stockholm är det oroande att antalet ungdomar som hamnar i skuldfällan ökat de senaste åren. År 2006 hade inte ens 1 procent mellan 18 och 25 år fått ett inkassokrav. År 2012 har 7 procent av dem redan fått inkassokrav i brevlådan.
Hemslöshetsarbetet
Bostaden innebär en trygghet och stabilitet i vardagen. Vi kan aldrig acceptera att bostadsbristen står i vägen för det sociala arbetet. Den förändrade bostadssituationen i Stockholm med allt färre hyresrätter leder till att andelen hemlösa vuxna klienter på stadsdelarna fortsätter att vara högt och att nya personer med hemlöshet som en del av sina problem tillkommer hela tiden. Detta leder till höga boendekostnader för Individ och Familjeomsorgen, pengar som istället borde användas i de olika verksamheterna.De som en gång har vräkts från sin lägenhet måste få stöd att komma in på bostadsmarknaden igen. Vräkningen i sig innebär i många fall början på en negativ spiral. När denna trygghet försvinner kan också flera andra bitar falla. Ett effektivt sätt att minska hemlösheten är att minska antalet vräkningar. I nära anslutning till stadens skuldrådning ska det finnas ombud som ska hjälpa och stödja personer som hotas av vräkning.
Stadsmiljöverksamhet
Stockholms parker och offentliga rum ska vara mötesplatser. Det är människorna som skapar staden. Staden identifieras av människorna, av liv och rörelse, av stadens urbana puls. Det är kombinationen av en grön stad nära vattnet och en storstad med liv och puls som gör att människor flyttar hit, att studenter vill läsa här och att företag vill etablera sig här. Det är i möten mellan människor som vår stad växer. Därför ska Stockholms stadsmiljö vara en stadsmiljö som främjar människors möten, genom att vår stads offentliga rum ska vara vackra, rena, trygga och kreativa miljöer där människor vill vistas.
Stadsdelsnämnderna ska under året ta fram en offensiv strategi för det offentliga rummet, med fokus på parker i stadsdelsnämndernas områden och på stadens”tomma torg”.
Stockholms parker och offentliga rum ska uppmuntra en hållbar livsstil. Stadsdelsnämnderna ska intensifiera arbetet med att göra Stockholm till en ren och vacker stad. Genom att satsa mindre pengar på reklamkampanjer och mer på att se till att det finns soptunnor, askkoppar och pantbehållare i de områden där många människor rör sig blir det enklare för stockholmarna att bidra till att Stockholm blir en vackrare och renare stad.
Ekonomiskt bistånd är en del av samhällets trygghetssystem, ett yttersta skyddsnät vid tillfälliga försörjningsproblem. Orsakerna till den enskildes försörjningsproblem varierar, alltifrån arbetslöshet, sjukdom till överskuldsatthet. En allt större del av försörjningsstödet härrör till arbetslösheten och att staten fört över kostnader till kommunerna. Lågkonjunktur kombinerat med en ineffektiv jobbpolitik och fördelningspolitik har också lett till att behovet av försörjningsstöd har ökat. Försämringar av a-kassesystemet och sjukförsäkringen har också urholkat trygghetssystemen och förvärrat situationen. I princip bör inte försörjningsstödet vara en a-kassa. Idag är närmare varannan mottagare av försörjningsstöd arbetslös.
Vi föreslår en kraftig insats- Jobb istället för bidrag- genom att ge fler av de som idag ehöver försörjningsstöd på grund av arbetslöshet en tidsbegränsad anställning i staden. Det ger förutsättningar för förbättrad kvalitet i vård, skola och omsorg samtidigt som fler får en arbetslivserfarenhet som ofta är biljetten in på ordinarie arbetsmarknad. I de fall en sådan insats inte leder till jobb direkt kommer det ofta att stimulera till vidare utbildning.
Det kommer innebära ett minskat behov av försörjningsstöd både på kort sikt (under anställningen) och på längre sikt genom att den arbetslöse antingen kan komma in på arbetsmarknaden eller i statliga trygghetssystem.
I ett modernt välfärdsland skall trygghetssystemen avse att stärka individen under tuffa tider. På så sätt ökar individens möjlighet att uppta den egna försörjningen.Alla berättigade till ekonomiskt bistånd ska erhålla stöd på lika villkor. Vår reform innebär att 15 % av de som idag uppbär försörjningsstöd ska erbjudas en tidsbegränsad sysselsättning istället för försörjningsstödet innebär motsvarande minskning av socialtjänstens arbetsbelastning. Vi minskar inte anslaget i denna del varför anslaget i praktiken höjs med 15 %.
Stockholmare som söker ekonomiskt bistånd ska behandlas med respekt och deras ärenden ska hanteras rättssäkert och med korta handläggningstider. Den undersökning som vi Socialdemokrater genomförde under våren 2012 visar hur en allt större andel av socialtjänstens personal upplever ett tryck att vara mer restriktiva i behandlingen av ansökningar. Drygt 80 % av de tillfrågade socialsekreterarna ansåg att de ekonomiska förutsättningarna omöjliggjorde ett bra arbete att det finns ett tryck uppifrån att bli mer restriktiv. Undersökningen visar behovet av att stärka socialtjänstens arbete för att få ett bättre förebyggande arbete och för att kunna garantera rättssäkerhet.
Barnperspektivet måste alltid genomsyras i alla kontakter och beslut hos stadsdels-förvaltningen. Det innebär att barnens väl och framtida möjligheter till ett gott liv måste prioriteras och vara vägledande för samtliga överväganden som görs. Barnets egna behov av stöd ska utredas i anslutning till traditionell biståndshandläggning. Inget barn ska behöva halka efter i skolan på grund av föräldrarnas ekonomiska situation.
Som en del av vår kunskapssatsning föreslår vi därför att kostnader för dator och internetuppkoppling ska inkluderas i normen för barnfamiljer.
Stockholm har ett högt kostnadsläge i jämförelse med resten av landet. Det höga kostnads-läget drabbar stadens fattigaste människor hårdast. Även personer som har ekonomiskt bistånd som sin försörjning är i behov av att kunna röra sig utanför sitt bostadsområde, för att söka jobb eller upprätthålla sociala kontakter. Helt enkelt leva ett normalt liv. Det handlar om att möjliggöra människor rörlighet. Att inte ha råd med ett SL kort kan göra det svårare att söka jobb. Det är ett brott mot bärande delar i en arbetslinje att begränsa människors möjlighet att ta jobb. Därför anser vi att det är viktigt att stor hänsyn, inte minst när det gäller jobbsökande, tas till behovet av SL-kort för den som får ekonomiskt bistånd.
Det har undan för undan skurits ner på möjligheten för personer med ekonomiskt bistånd att tillgodogöra sig tandvård. Även personer med ett långvarigt ekonomiskt bistånd ska ha rätt till den tandvård som möjliggör en god tandstatus.
Mångfald Vår stadsdel har stor mångfald i befolkningssammansättningen. Världen flyttar in till Spånga-Tensta, detta anser vi berika vår stad och stadsdelen. Vi vill intensifiera mångfaldsarbetet i Spånga-Tensta. Vår ambition ska vara hög och vi ska vara ett mönsterexempel i att bemöta det nya Sverige. Detta kräver ett större engagemang av oss. Vi vill ge uppdrag åt förvaltningen att presentera för nämnden en åtgärdsplan som främjar ökad mångfald inom förvaltningen. Det är viktigt att mångfalden återfinns bland förvaltningsledningen och avdelningschefer.
Miljö Att medverka till ett hållbart samhälle är allas vårt ansvar. Det hållbara samhället är något vi strävar efter. Miljöaspekter måste då komma in i all verksamhet och finnas med i allt beslutsfattande. För att det ska bli verklighet behövs att det finns en miljösamordnare som har en rådgivande och granskande funktion.
Andelen ekologiskt odlad och närproducerad mat som erbjuds i stadsdelens verksamheter ska öka under år 2013. ”
Reservation 2
Reservation anmäldes av ledamöterna Awad Hersi (MP) och Derya Uzel (MP) till förmån för eget förslag.
Stadsdelsnämnden beslutar att
1. återremittera budgetunderlaget till förvaltningen för omarbetning med Miljöpartiets budgetförslag i kommunfullmäktige för 2013 som grund
2 . avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för år 2013
3 samt därutöver anföra följande
Majoritetens förslag till verksamhetsplan och budget för år 2013 saknar tillräckliga medel för att kunna erbjuda stockholmarna en fullgod samhällsservice. I Miljöpartiets budgetförslag i kommunfullmäktige finns 458,3 Mkr mer än i den borgerliga majoritetens budget för stadsdelarna. Av det är 220,4 Mkr resurser som förs över från Arbetsmarknadsnämnden till Arbetsmarknadsåtgärder i stadsdelsnämnderna. Miljöpartiets förslag till budget skulle innebära en högre grundläggande service till medborgarna och en större trygghet och kontinuitet i verksamheterna för både brukare och personal. Miljöpartiets indikatorer styr också stadens verksamheter i en grönare riktning.
För att staden ska kunna nå högt satta klimatmål, målen i miljöprogrammet och vattenprogrammet samt bidra till att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål behöver miljö- och klimatkompetensen stärkas på stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelen ska i samverkan med områdets invånare, företag och föreningar förbättra den lokala boende- och stadsmiljön samt öka medvetenheten och engagemanget för miljö- och klimatfrågor.
Stadsdelen ska prioritera arbetet med energirådgivning inom förvaltningens egna verksamheter samt mot företag och hushåll. Stadsdelens verksamheter ska i största möjliga utsträckning tillgodose sina bilbehov via bilpooler. Ambitionen måste vara att Stockholm ska vara ledande i Sverige när det gäller att hushålla med energi och investera i förnyelsebara energikällor. Vid byggplaner ska staden arbeta för ett medborgarinflytande som sträcker sig över kraven i Plan- och bygglagen. Metoder ska utvecklas för att fånga upp grupper som aldrig kommer till tals i stadsbyggnadsrelaterade frågor. Barnperspektivet ska in i stadsplaneringen och metoder för att inkludera barn och deras tankar i stadsplaneringen ska utvecklas.
Barngruppernas storlek behöver minskas till högst 14 barn i småbarnsgrupperna och 18 barn i storbarnsgrupperna. Antal barn per vuxen i förskolan ska minska. Dessutom är det viktigt att hålla nere förskoleenheternas storlek. Alla förskolor ska ges tillgång till genuspedagoger.
Arbetet med policy för upphandling bör vidareutvecklas, särskilt med fokus på förfrågningsunderlagens kvalité, miljökrav samt med tydliga och uppföljningsbara antidiskrimineringsklausuler. Ett av de miljökrav som ska ställas är att inga dubbdäck får användas av dem som utför transporter. Staden ska också säkerställa att leverantörer inte flyttar vinster till så kallade skatteparadis för att undkomma skatt.
Att tidigt vänja sig vid bra och nyttig mat är avgörande för framtida matvanor och därmed för hälsan. Flera stadsdelsnämnder har redan uppnått stadens låga mål på 15 procent ekologiska livsmedel för år 2011. Andelen ekologiska livsmedel ska vara 40 procent år 2013. Alla förskolor ska uppmuntras att ha minst en vegetarisk dag i veckan på sina matsedlar.
Den drastiska minskningen av vissa fiskarter är ett stort ekologiskt hot. Stadsdelarna bör besluta att inte servera hotade fiskareter på förskolor, skolor och äldreboenden, också för att öka kunskapen hos förvaltning, personal och elever om ekologi och matens miljöpåverkan.
Genom internationaliseringen har frågan om hur olika produkter påverkar stockholmarna som konsumenter blivit än mer aktuell. Många undrar exempelvis hur de ska göra med pensionen, vilket elbolag de ska välja och många vill kunna utnyttja sin konsumentmakt. Satsningar på konsumentvägledningen ska öka.
Stadsdelen ska bedriva ett offensivt arbete mot diskriminering. Den diskrimineringsklausul som Miljöpartiet tidigare var med och införde ska återinföras. Föreningar som diskriminerar ska på samma sätt som företag veta att de riskerar att förlora sina bidrag. Stadsdelen ska tydligt prioritera arbetet med att säkerställa att ingen diskrimineras, exempelvis genom antidiskrimineringstester och kontinuerlig utbildning för alla anställda och politiker.
Arbetet för att den fysiska tillgängligheten i stadsdelen ska öka och attityderna till människor med funktionshinder måste förbättras. En viktig del i en god arbetsmiljö är att det finns ett bra, strukturerat sätt att hantera kränkningar, trakasserier och mobbning på arbetsplatsen samt att stadsdelsnämnden prioriterar detta arbete ytterligare.
Inom äldreomsorgen behövs fler platser i servicehus, vård- och omsorgsboenden, demensboenden och trygghetsbostäder. Det finns en ökad efterfrågan på kategoriboenden, exempelvis med inriktning på kultur, språk och hbt. Önskemål att starta äldreboenden som sociala företag ska bejakas. Maten som serveras inom äldreomsorgen ska vara vällagad, hälsosam och god, helst lokalt tillagad och ekologisk. Social gemenskap vid måltider är viktigt, till exempel bör matlag erbjudas. Det ska i varje stadsdel finnas kommunala alternativ, både när det gäller hemtjänst och äldreboende, eftersom det för många är en viktig del av valfriheten att kunna välja detta.
Arbetet inom äldreomsorgen och omsorgen för människor med funktionsnedsättningar är fysiskt och psykiskt tungt och många orkar inte arbeta fram till pensionen. Staden ska utreda en riktad arbetsförkortning för personal i äldre- och funktionshinderomsorg.
Stadens arbetsmarknadsåtgärder ska vara utformade så att varje enskild person hittar sin kortaste väg till rätt jobb. I stället för nuvarande Jobbtorg ska ”En-dörr-in”-verksamheter finnas i varje stadsdel. Verksamheten ska omfatta alla arbetslösa, även dem som står allra längst från arbetsmarknaden och dem som är i behov av rehabilitering. Alla arbetssökande ska erbjudas skräddarsytt och individuellt stöd - vägledning, jobbcoachning, kompetensutveckling, utbildning och arbetsträning. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärna i verksamheten. Det sociala företagandet ska stimuleras.
Den som är berättigad till försörjningsstöd ska även ha rätt till SL-kort och abonnemangsavgift för internet.
Den sociala barn- och ungdomsvården behöver kraftiga förstärkningar. Staden ska aktivt stödja föräldrar med missbruksproblem, barn till psykiskt funktionshindrade och andra barn som far illa. Resurserna till missbruksvården ska öka så att de som söker behandling ska kunna beviljas detta. Vård och behandling för personer med missbruk ska alltid utgå från den enskilde. Trångboddheten ska motverkas.
Barns situation ska uppmärksammas när vuxna söker ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet är tydligt i stadens riktlinjer och innan beslut fattas ska konsekvenser för varje barn alltid övervägas och dokumenteras. Ett barnperspektiv innebär att det inte ska vara möjligt att vräka barnfamiljer. Alla som lever i hemlöshet ska erbjudas ett personligt ombud som ett sätt att skapa nya nätverk och få hjälp med myndighetskontakter. ”
Reservation 3
Reservation anmäldes av ledamot Jonas Ljungstedt (V) till förmån för eget förslag.
att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2013
att ge i uppdrag åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag utifrån Vänsterpartiets reservation i kommunfullmäktige och vad som framförs nedan
Stockholm ska vara en stad i balans – ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Det kräver en politik för jämlikhet. Idag ökar istället segregationen i boendet, skolan och på arbetsmarknaden. Staden ska också överleva. Det kräver en politik för minskad klimatpåverkan.
Stockholm ska vara en öppen, tillgänglig och spännande stad där människor från hela världen är fria och trygga. Människors behov och kvaliteten i välfärden ska komma i första rummet. Välfärden ska finnas där den bäst behövs och inte där den ger mest vinst. Välfärden ska därför befrias från kommersiella intressen samtidigt som aktörer som vill utveckla välfärden kan verka i en bolagsform utan vinstsyfte. Aktivitetsplaner, avknoppning och utmaning avskaffas.
Stadsdelsnämnden ska få tillbaka sin uppgift som handlingskraftigt forum för lokal demokrati. Idag hänvisas oftast medborgarna till centrala nämnder när de kommer med frågor och förslag.
Allt fler beslut om välfärden fattas i bolagsstyrelser. Nämnderna tvingas allt mer ta ställning till remisser och entreprenader och allt mindre till utveckling av egen verksamhet. Sex år av centralisering, konkurrensutsättning och pengsystem har urholkat både medborgarnas möjlighet att påverka mellan valen och politikens möjlighet att styra efter lokala behov.
Vänsterpartiet ökar stadsdelsnämndernas budget med nästan en halv miljard och utbildningsnämnden med över en halv miljard kronor. Resurserna till förskolor, skolor och områden med låga inkomster omfördelas för att minska kunskapssegregationen. Kvinnors arbete uppgraderas genom en historisk jämställdhets- och personalsatsning på 150 mnkr och arbetstiden sänks i äldreomsorgen genom riktade resurser om 50 mnkr. Vårdnadsbidraget tas bort.
Vi prioriterar offentlig konsumtion. Det är klimatsmart, då det ger mindre utsläpp än privat konsumtion. För år 2013 föreslår vi en kommunal inkomstskatt med 17:93 per skattekrona, vilket innebär 45 öre mer i skatt jämfört med 2012.
Med vänsterpartiets budget får Spånga-Tensta stadsdelsnämnd 32,4 mnkr mer än den borgerliga budgeten som beslutats i kommunfullmäktige. Eventuella vinster av effektiviseringar får behållas på arbetsplatsen för att öka kvaliteten och förbättra arbetsmiljön, istället för att skära ned. Ekonomiskt bistånd fördelas i ett eget anslag, så att det inte blir snålare bedömningar och andra verksamheter trängs ut när behov av bistånd ökar.
Vegetarisk mat införs som huvudalternativ en dag i veckan i alla verksamheter. Andelen ekologisk mat ökar till 40 %. Inriktningen är att maten lagas på plats i egna kök. Kött från industriell nötboskapsuppfödning ska undvikas till förmån för fisk, får, ren och vilt. Lokaler med fukt-/giftproblem samt enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas. Höga ljudnivåer ska sänkas.
Förskoleverksamhet
Vänsterpartiet satsar 9,8 mnkr mer i Spånga-Tensta jämfört med kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets mål för förskolan
§ Förskolan ska ha ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt
§ Arbetet med barns språkutveckling och modersmålsstöd ska prioriteras
§ Barns lärande ska stå i fokus i förskolan
§ Alla föräldrar ska kunna vara delaktiga i förskolans pedagogiska arbete
I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet, kunskap i svenska och språkutveckling för flerspråkiga. Finskspråkig förskola startas där det behövs. Läroplanens syn på kunskap och läroprocesser ska genomsyra förskolan, som ska arbeta aktivt med jämställdhet och miljöarbete. Resurserna ska fördelas så att alla förskolor kan arbeta enligt nationella läroplanen.
Barn ska få lära sig simma, cykla och åka skridskor samt uppleva professionell kultur i förskolan. Där inskrivningen är låg ska intresset för förskolan uppmuntras. Lösningar ska tas fram som gör att öppettiden kan kombineras med heltidsarbete oavsett när det utförs. I en del områden behöver förskolan vara öppen hela sommaren. Barn med särskilda behov ska få fullgott stöd. Övergången till skolan ska fungera bra för alla barn.
Småbarnsgrupper ska inte vara större än 14 (sikte på 12) och övriga grupper inte större än 18 barn (sikte på 16). Andra åldersindelningar ska inte innebära större grupper. Barnomsorgsgarantin ska hållas. God personaltäthet är viktigt. Rekrytering av förskollärare och vidareutbildning av barnskötare ska ha högsta prioritet. Vikarier ska ha bra anställningsvillkor.
Vänsterpartiet satsar 1,5 mnkr mer i Spånga-Tensta jämfört med kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets mål för verksamhet för barn och ungdom
§ Öppna förskolor och parklekar ska ha generösa öppettider
§ Unga ska ha nära till icke-kommersiella, tillgängliga och jämställda mötesplatser
§ Ungas inflytande över den egna vardagen ska förbättras
Öppna förskolor, parklekar och fritidsgårdar är viktiga sociala mötesplatser och ska vara lika spännande för flickor som för pojkar och tillgängliga för funktionsnedsatta. Kultur, rörelse och medbestämmande uppmuntras. Framförallt yngre tonåringar ska ha nära till fritidsgårdar och ungdomsmottagningar. Fullvärdiga ungdomsmottagningar behöver återuppbyggas i Vantör och Skarpnäck och även finnas i Älvsjö. Det ska vara lätt för unga att få stöd och hjälp.
Arbetsformer och forum ska utvecklas utifrån barns och ungas perspektiv. Ungdomsråd ska få egen budget. Personalen ska ha adekvat utbildning, HBT-kompetens och kunskap om risk- och skyddsfaktorer. Hedersrelaterat våld uppmärksammas genom kompetensutveckling och samverkan mellan, fritid, socialtjänst och ungdomsmottagning. Information om kollo ska öka. Alla flickor och pojkar 9-16 år som söker ska kunna få kolloplats. Barn med funktionsnedsättningar ska kunna vara med på kollo som andra barn. Avgifterna till kollo sänks med 10 %.
Kultur- och föreningsverksamhet
Vänsterpartiet satsar 1,2 mnkr mer i Spånga-Tensta jämfört med kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets mål för kultur- och föreningsverksamheten
§ Kulturen och föreningslivet ska växa i förorterna
§ Alla flickor och pojkar ska få uppleva och själva delta i skapande verksamhet
§ Alla har lika rätt till kultur oavsett kön, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet eller inkomst
Kulturen ska vara levande i hela staden. Både ekonomiska satsningar och en målmedveten strategi krävs för att stödja och bygga ut en levande kultur i förorterna. Lokala kulturcentra skapas i samverkan med invånare, bibliotek, skolor, Folket Hus och andra aktörer. Vi vill uppmuntra lokala kulturkommittéer och liknande, med företrädare för lokala föreningar och invånare, som kan ge bidrag till lokala offentliga kulturaktiviteter. Kultursekreterare införs för att förmedla kulturmöten i förskolor, fritidsgårdar, gruppbostäder och äldreboenden. Förskolor, skolor och bibliotek ska samverka för att uppmuntra läslust och kunskapstörst.
Föreningsbidragen ska öka i förorterna. Bidragen ska fördelas jämställt. Organisationer som arbetar för jämställdhet ska kunna söka bidrag. Det ska vara lätt att få kontakt med konsumentvägledare och konsumentarbetet ska öka engagemanget för rättvis handel. Genom riktade insatser ska unga informeras om rättigheter som konsumenter för att förebygga skuldsättning.
Vänsterpartiet satsar 3,7 mnkr mer i Spånga-Tensta jämfört med kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets mål för äldreomsorgen
§ Behovet av äldreomsorg ska bedömas likvärdigt oavsett kön och andra diskrimine Behovet av äldreomsorg ska bedömas likvärdigt oavsett kön och andra diskrimineringsgrunder samt utifrån sammanvägda behov för individen
§ Äldre ska kunna påverka sin vardag såväl hur hemtjänsttimmarna används som hur insatserna anpassas till individen i vård- och omsorgsboende
§ Äldre ska ha rätt till äldreomsorg på sitt eget modersmål och med respekt för sina önskningar och behov
Äldres rätt till självbestämmande är utgångspunkten i äldreomsorgen. Hemtjänst med förenklad biståndsbedömning införs. Personaltäthet, kontinuitet och kompetens ska förbättras. Hemtjänsten får mer resurser för att ge mer tid till insatser, till exempel utevistelse och matlagning. Vård- och omsorgsboenden ska ha sociala aktiviteter och fysisk träning flera gånger i veckan.
Större delen av äldreomsorgen utförs utan lön av anhöriga, främst kvinnor. Det bästa anhörigstödet är en väl utbyggd, flexibel och individuell omsorg. Kvinnor och män ska få lika mycket stöd. Hemtjänst ska finnas på olika språk. Anhörigråd och pensionärsråd ska ha bra förutsättningar till insyn och påverkan.
Medarbetarna ska ha en arbetsmiljö som gör att de orkar till 65 år och en rättvis lön. Vi satsar därför på rejält höjda löner, rätt till heltid och kortare arbetsdag med kompetensutveckling, träning och handledning på arbetstid. Personalen ska ha genus- och HBT-kompetens.
Äldreomsorgen värnas mot privata vinstintressen. Boenden återtas i kommunal regi när avtalen löper ut. Oannonserade besök och skarpa metoder ska användas för att upptäcka vanvård, fusk och brister. Kommunal hemtjänst ska införas där den saknas. Servicehusen ska vara kvar som boendeform. Kommunalt drivna boenden av olika slag ska finnas i alla stadsdelar.
Stöd och service till personer med funktionsnedsättningar
Vänsterpartiets mål för stöd och service för personer med funktionsnedsättning
§ Flickor/kvinnor och pojkar/män, ska få omsorg, stöd och service av god kvalitet
§ Bostad, stöd, daglig sysselsättning, fritid och arbete ska byggas ut
§ Brukares självständighet, inflytande och delaktighet i samhället ska stärkas
§ Alla som behöver socialtjänstens insatser ska snabbt få hjälp och stöd
Rätten till självbestämmande är utgångspunkten för att människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Många har blivit kraftigt begränsade i sin vardag när assistans ersatts med hemtjänst. Tillgång till ledsagning ska finnas oberoende av boendeform. Bemanningen i verksamheten ska vara tillräcklig och insatser samordnas för att ge goda levnadsvillkor. Det ska gå att få en personlig assistent som talar hemspråket. Stöd av heminstruktörer för synskadade och hörselskadade ska ges i tillräcklig omfattning.
Att bygga bort bostadsbristen prioriteras. Idag fattas 510 nya bostäder enligt LSS och SOL i staden. Möjligheten att bygga gruppbostäder och servicebostäder ska prövas i alla bostadsprojekt som stadsdelsnämnderna yttrar sig över. Sociala kooperativ är alternativ till daglig verksamhet och en brygga till arbetsmarknaden. Gruppbostäder ska högst ha fem till sex lägenheter. Regeln att gemensamma ytor inte ska belasta hyran i gruppbostäder ska återinföras.
Med utvecklad pedagogik, individuella planer och mål för självständighet kan fler som bor i gruppbostad utvecklas. Fritiden ska förbättras för personer med utvecklingsstörning som bor i gruppbostad. Brukarinflytandet ska öka. Självklart ska man få säga nej till konkurrensutsättning av sin egen gruppbostad. Funktionshindersrådet ska ha mer inflytande.
Individ- och familjeomsorg med socialpsykiatri
Vänsterpartiet satsar 5,0 mnkr mer i Spånga-Tensta jämfört med kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets mål för individ- och familjeomsorg med socialpsykiatri
§ Förebyggande och tidiga insatser för barn och unga ska utökas
§ Bostad, stöd och sysselsättning ska byggas ut för personer med behov
§ Brukarnas självständighet, inflytande och delaktighet ska stärkas
Socialtjänsten baseras på kunskap, erfarenhet, brukarinflytande, utvärdering och forskning. Förebyggande och tidiga insatser prioriteras. Barnperspektivet ska respekteras. Sociala investeringsfonder ger möjlighet att förebygga utslagning och hemlöshet. Brukarorganisationer ska få mer inflytande och tidigare i processen. Verksamheten ska drivas i kommunens regi.
Arbetet mot våld i nära relationer omfattar mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Verksamheten ska byggas ut, för de våldutsatta, barn och förövare. Våld mot äldre kvinnor, missbrukande kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning måste synligöras och alla utsatta ska få ett gott stöd och skydd i tillgängliga jourboenden. Varje utsatt person ska ha lätt att få akut hjälp och stöd efteråt i en vårdkedja så länge stödet behövs.
Barn till föräldrar som missbrukar, har psykisk ohälsa eller i familjer med våld ska få gruppstöd. Familjecentraler byggs ut i samverkan med landstinget. Familjer i behov av stöd ska få kostnadsfri familjebehandling. Utredningstiderna ska hållas. Barn i familjehem ska besökas minst fyra gånger/år varav minst en gång oanmält. Psykisk ohälsa hos unga ska tas på allvar. Utan sociala skyddsfaktorer kan det gå illa, särskilt om det inte går bra i skolan. Unga i riskzon för kriminalitet ska få individuella inriktade insatser. Saklig information om cannabis ska ges till föräldrar och ungdomar.
Ett förebyggande perspektiv är centralt i missbruksvården. Öppenvården ska ha bra öppettider och vara attraktiv för både kvinnor och män. För att nå människor med dolt missbruk krävs samverkan med vårdcentraler och företagshälsovård. Den garanti för missbruksvård som införs måste också garantera behandling. För att få bort hemlösheten krävs att det byggs tillräckligt många billiga hyresrätter samt att boendestöd och meningsfull sysselsättning finns.
Stadsdelsnämnderna ska ta fram planer med insatser för boende, sysselsättning, träfflokaler och uppföljning av levnadsvillkoren för kvinnor och män med psykisk funktionsnedsättning. Idag saknar många både hem och arbete. Möjligheten att bygga gruppbostäder och servicebostäder måste prövas i varje bostadsprojekt som stadsdelsnämnden yttrar sig över. Möjligheten till meningsfull sysselsättning för olika behov måste byggas ut. Idag är det bara 37 % i genomsnitt av alla som har kontakt med socialpsykiatrin som har beviljats sysselsättning.
Vänsterpartiet satsar 0,3 mnkr mer i Spånga-Tensta jämfört med kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets mål för stadsmiljön
§ Alla stockholmare ska ha nära till tillgängliga grönområden och välskötta parker
§ Stärka barns och vuxnas inflytande över stadsmiljö och planprocesser
Det är grundläggande för en god folkhälsa att ha nära till parker och grönområden. Vi ska höja nivån i de lokala parkplanerna och förbättra uppföljningen, till exempel genom gröna nämndindikatorer och en fackmässig bedömning. Biologisk mångfald ska värnas. Alla naturreservat i Stockholms översiktsplan 99 ska inrättas. Alla lekparker ska inventeras, rustas upp och tillgänglighetsanpassas. Barn som använder parkerna ska få lämna synpunkter.
Stadsdelsnämnderna ska ha ett samordnande områdesansvar för stadsmiljön. För medborgarna är det viktiga inte vem som ansvarar för trädplantering, blommor och belysning, utan att det som felar eller fattas rättas till. Delar av barmarksrenhållningen och snöröjningen ska återföras till stadsdelnämnderna för att samordnas med parkskötseln. Nedskräpningen minskas med ökad renhållning och information. Trygghetsvandringar organiseras och belysning i mörka stråk åtgärdas. Gröna jobb skapas genom att tillsynspersoner anställs för större grönområden.
Stadsdelsnämnderna kunna yttra sig över markanvisningarna. Invånarnas synpunkter ska tas tillvara i områdesplanering och omvänd planprocess. Stadens föreningstavlor ska fräschas upp och kompletteras. Stadsdelsnämnderna ska uppmuntra fastighetsnära insamling. Försök med insamling av matavfall ska genomföras i allmännyttan.. Målet är 70 % insamlat matavfall på fyra år.
Flyktingmottagande
Vänsterpartiets mål för flyktingmottagandet
§ Flyktingar som får fristad i Stockholm ska känna sig trygga
§ Barn och unga i flyktingfamiljer har rätt att leva som andra
Staden ska ge god praktisk och social hjälp för att flyktingar snabbt ska komma in i samhället. Ett samlat grepp behövs för att få fram trygga bostäder.
Barnen ska ha egna handlingsplaner för att säkra ett tryggt hem, pedagogisk förskola, en bra skolgång och en stimulerande fritid. Barn till avvisningshotade ska sökas upp så att de får gå i förskola och skola. Ensamkommande flyktingbarn ska fått ett gott stöd. Flyktingar som inte kan arbeta introduceras efter individuella behov. Papperslösa som lever i våldsutsatta relationer ska kunna få plats i skyddade boenden. Staden ska inte anmäla papperslösa eller avvisningshotade som inte är EU-medborgare till Migrationsverket eller till polisen.
Vänsterpartiets mål för ekonomiskt bistånd
§ Kvinnor och män ska få ekonomiskt bistånd utifrån en helhetssyn och anpassat efter förutsättningar och möjligheter på arbetsmarknaden
Alla människor har rätt till social och ekonomisk trygghet. Vänsterpartiet står för en solidarisk socialpoliti som ger rätt till skålig levnadsnivå. Vi vill därför återinföra SL-kortet i normen och ta bort nuvarande stadsdelsarrest samt införa Internet i normen för alla hushåll. Vi vill också lägga in dator i normen för barnfamiljer. Behoven hos de som har långvarigt bistånd ska särskilt beaktas, till exempel behovet av tandvård.
Ensamma föräldrars och barns situation ska alltid uppmärksammas. Det ska finnas tillräckligt med resurser för att kunna tillämpa ett barnperspektiv. Socialtjänsten ska i samverkan med bostadsbolagen se till att barnfamiljer inte vräks av ekonomiska skäl. Vräkningar och hemlöshet motverkas genom tidiga insatser. Ingen ska utsättas för att elströmmen stängs av. Budget- och skuldrådgivning ska erbjudas inom en månad, och inom högst en vecka för barnfamiljer.
Generella insatser minskar också utsattheten för barn i familjer med svag ekonomi. I vår budget finansierar vi bland annat SL-kort till alla gymnasieungdomar även på fritid, sänker avgifterna och tar bort instrumenthyran i Kulturskolan och inför gratis bad för barn och unga.
Arbetsmarknadsåtgärder
Vänsterpartiet satsar 5,7 mnkr mer i Spånga-Tensta jämfört med kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets mål för arbetsmarknadsåtgärder
§ Kvinnor och män ska erbjudas insatser och utbildning utifrån en helhetssyn och anpassat efter förutsättningar och möjligheter på arbetsmarknaden
§ Alla flickor och pojkar som söker ska kunna få ett sommarjobb
Vänsterpartiet budget i staden och nationellt leder till att många fler jobb skapas i både kommun och näringsliv. Vi gör också en stor satsning så att alla ungdomar i Stockholm som söker ska få sommarjobb och att det ska finnas möjligheter till längre jobbperioder än idag.
Arbetsträning erbjuds de som står mycket långt från arbetsmarknaden, som förberedelse till praktik och andra insatser. Offentligt skyddat arbete kan erbjudas de som har fått tillbaka arbetsförmåga efter rehabilitering men ännu inte kan få ett arbete på öppna arbetsmarknaden. Alla som har försörjningsstöd och söker arbete eller går på arbetsträning ska få SL-kort.
Sociala kooperativ är ett bra alternativ för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis hemlösa, psykiskt funktionsnedsatta och personer som rehabiliteras efter missbruk. Målet är minst fem kooperativ. Fem stadsdelsnämnder får ansvaret att samordna kooperativen i samverkan med brukarorganisationer. Kooperativen är en resurs för hela staden.
För att få ett mer levande Tensta centrum behövs fler arbetsplatser. Det är bra att stadsdelsförvaltningen flyttar tillbaka. Det skulle vara önskvärt att även andra förvaltningar, kommunala eller statliga, eller privatföretag skulle etablera sig här. Det skulle ge kundunderlag till butikerna och därmed fler arbetstillfällen.
Vi vill främja ett socialt och ekologiskt hållbart småföretagande för fler jobb och utveckling av hela staden. Många småföretag har verksamhet i förorterna. Med vårt tiopunktsprogram kan småföretagarna få bättre förutsättningar till utveckling. Vi vill starta småföretagarforum, varje förortscentrum ska ha en utvecklingsplan och få utvecklingspengar från staden. Med utbyggda tvärförbindelser i kollektivtrafiken och utbyggt lånecykelsystem blir förorterna lika centrala som i city.
Som arbetsgivare vill vi att stadsdelen ska satsa på bättre arbetsvillkor för de anställda genom rätt till heltid, god arbetsmiljö och intensifierad satsning på kompetensutveckling för alla yrkesgrupper. Arbetet med att få ner personalens sjukfrånvaro ska fortsätta och meningsfulla arbetsuppgifter ska erbjudas till dem som kommer tillbaka efter en längre tids sjukskrivning.
1. Stadsdelsnämnden uppdrar till stadsdelsdirektören enligt 6 kap 33 § kommunallagen, med de begränsningar som anges i 6 kap 34 § samma lag, att på stadsdelsnämndens vägnar besluta enligt förvaltningens förslag till delegationsordning daterad den 26 november 2012.
2. Stadsdelsnämnden överlåter enligt 6 kap 37 § kommunallagen åt stadsdelsdirektören att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen att besluta i stället.
3. Stadsdelsnämnden förordnar enligt 10 kap 4 § socialtjänstlagen sociala delegationen att besluta på nämndens vägnar i ärenden enligt kapitel 13.
4. Stadsdelsnämnden förordnar enligt 6 kap 36 § kommunallagen ordföranden att fatta beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens beslut inte kan avvaktas, enligt kapitel 15.
5. Beslut tagna med delegation ska anmälas.
Avdelningschefer för respektive verksamhetsområde har framfört önskemål om förändrad nivå på delegat dels för att säkerställa likställighetsprincipen och dels för att säkerställa en rationell ärendehantering. I vissa fall föreslås förändringar med anledning av ändrad lagstiftning m.m. Förvaltningen föreslår nämnden fastställa en reviderad delegationsordning.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 26 november 2012.
Dnr 664-2012-1.1.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beviljar bidrag till ideella föreningar enligt följande fördelning:
- Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen beviljas 92000 kronor.
- Verdandi beviljas 455000 kronor.
- Järva Folkets Park beviljas 80000 kronor.
- Spånga Folkdansgille beviljas 10000 kronor.
- Spånga Blåbandsförening beviljas 35000 kronor.
- Eritreanska islamiska föreningen i Stockholm beviljas 10000 kronor.
- Spånga-Tensta kulturkommitté beviljas 80000 kronor.
- Lyktans vänner beviljas 20000 kronor.
- Hela Människan beviljas 75000 kronor.
- Tenstas framtid beviljas 35000 kronor.
- Somaliska Humanitär- och familjeförening beviljas 8000 kronor.
- Al Hidaya beviljas 5000 kronor.
- Tensta kvinno- och tjejjour beviljas 160000 kronor.
- Tenstas familje- och ungdomsförening beviljas 10000 kronor.
- Grannstöd Spånga-Tensta beviljas 40000 kronor.
- Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta beviljas 95000 kronor.
- Systrami beviljas 20000 kronor.
- Grekiska föreningen beviljas 20000 kronor.
I ärendet föreslås hur föreningsbidragen för 2013 ska fördelas. I bilagan till ärendet redovisas samtliga inkomna ansökningar och ansökningssummor. Alla föreningar som har ansökt om bidrag kommer att underrättas per brev med besked om nämndens beslut.
Dnr 523-2012-5.
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (FP) lade gemensamt för FP+M fram ett eget förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Ledamoten Rune Olofsson (S) lade för S fram ett eget förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Ledamoten Awad Hersi (MP) lade för MP fram ett eget förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det.
Jonas Ljungstedt (V) och Markku Sirviö (S) anmälde jäv och lämnade lokalen under nämndens behandling av ärendet.
Reservation anmäldes av ledamöterna Rune Olofsson (S) Emanuel Öz (S) och Eva Andersson (S) till förmån för eget förslag:
Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att bevilja bidrag till föreningar enligt följande:
1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, beviljas 200 000 kr2. Verdandi beviljas 600 000 kr
3. Järva Folkets Park beviljas 200 000 kr
4. Spånga Folkdansgille, bifall till förvaltningens förslag.
5. Spånga Blåbandsförening, bifall till förvaltningens förslag
6. Eritreanska islamiska föreningen i Stockholm, bifall till förvaltningens förslag
7. Spånga Tensta Kulturkommitté beviljas 160 000 kr
8. Lyktans vänner, bifall till förvaltningens förslag
9. Hela Människan, bifall till förvaltningens förslag
10. Tenstas framtid, bifall till förvaltningens förslag
11. Somaliska Humanitära- och familjeförenig, bifall förvaltningens förslag.12. Al Hidaya, bifall förvaltningens förslag
13. Tensta kvinno- och tjejjour beviljas 200000 kr
14. Tenstas familje- och ungdomsförening, bifall till förvaltningens förslag
15. Grannstöd Spånga-Tensta, bifall till förvaltningens förslag
16. Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta beviljas 200 000 kr17. Systerami, bifall till förvaltningens förslag
18. Grekiska föreningen, bifall till förvaltningens förslag
19. SMU i Tenstakyrkan, beviljas 20000 kr
Att därutöver anföra följande:Under de rödgrönas mandatperiod avsattes mer medel till föreningslivet. Det fanns olika projektmedel att söka ifrån och föreningslivet var inte begränsad enbart till föreningsbidraget.
Vi anser att det är viktigt att man uppmuntrar ett levande föreningsliv i vår stadsdel. För en relativt liten summa pengar i bidrag görs mycket arbete. Angeläget är att stödja föreningar som skapar mötesplatser, och som bidrar till integration mellan olika etniska grupper.
Vår stadsdel har drabbats hårt på grund av majoritetens resursfördelningssystem. Därför anser vi att man kan kompensera genom att fördela mer medel till föreningslivet som når ut till många fler av våra medborgare och kommer många till godo.Vi anser också att det är viktigt att verksamheter som riktar sig till barn, unga och kvinnor skall prioriteras.”
Reservation anmäldes av ledamöterna Awad Hersi (MP) och Derya Uzel (MP) till förmån för eget förslag:
Att stadsdelsnämnden beslutar föreningsbidrag enligt följande:
- Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen beviljas 150 000 kronor .- Verdandi beviljas 455 000 kronor. - Järva Folkets Park beviljas 120 000 kronor. - Spånga Folkdansgille beviljas 10 000 kronor. - Spånga Blåbandsförening beviljas 35 000 kronor. - Eritreanska islamiska föreningen i Stockholm beviljas 50 000 kronor.- Spånga-Tensta kulturkommitté beviljas 100 000 kronor.- Lyktans vänner beviljas 50 000 kronor.
- Hela Människan beviljas 150 000 kronor. - Tenstas framtid beviljas 100 000 kronor. - Somaliska Humanitär- och familjeförening beviljas 8 000 kronor.- Al Hidaya beviljas 15 000 kronor. - Tensta kvinno- och tjejjour beviljas 160 000 kronor.
- Tenstas familje- och ungdomsförening beviljas 10 000 kronor.- Grannstöd Spånga-Tensta beviljas 30 000 kronor.- Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta beviljas 200 000 kronor. - Systrami beviljas 20 000 kronor. - Grekiska föreningen beviljas 10 000 kronor.
- SMU i Tensta kyrka beviljas 20000 kronor.
Att utöver anföra
Stödet till föreningen är en viktig komponent i samhället, Miljöpartiet de gröna vill satsa mer på lokala föreningen. Vi vet att många idéer är kläckta i en förening som har blivit en betydande kultur institution eller kommersiellt framgångsföretag. Vår förändring av förvaltningsförslag är full finansierad enligt Miljöpartiets budget för 2013 . Miljöpartiet har i sitt budgetförslag i kommunfullmäktige avsatt mer pengar för föreningsstöd i stadsdelsnämnderna, i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd skulle innebära 1,1 miljoner kronor mer stöd till kultur och föreningsliv. Många medborgare börjar sitt engagemang i samhället genom föreningslivet, därför vill Miljöpartiet öppna flera dörrar till förstärkt samhälleengagemang. ”
Stadsdelsnämnden lägger rapporten till handlingarna.
Årets marknad 1-2 september, som anordnas av Tensta Marknadskommitté, blev den 25:e marknaden i rad. Marknaden har blivit en naturlig mötesplats i nordvästra Stockholm.
Spånga-Tensta SDF stödjer marknaden i syfte att ge en positiv bild av stadsdelen samtidigt som boende och besökare ges tillfälle till att umgås och ha trevligt.
Marknaden möjliggörs av det engagemang som finns i området både från föreningar och enskilda personer. I år har ca 510 personer arbetat under marknadsdagarna för att ge de uppskattningsvis 60 000 besökarna en ren, säker och trevlig folkfest. Även i årets marknad upprepades succén från förra året; Tensta Idol och Barnkarnevalen blev mycket uppskattat bland barnen och ungdomarna.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 november 2012.
Dnr 653-2012-1.2.1.
Stadsdelsnämnden beslutar att bevilja resa inom tjänsten till Nairobi, Kenya, för medarbetarna Eva-Britt Leander och Roland Ki i fältenheten under avdelningen förskola, fritid och prevention.
Två medarbetare inom avdelningen förskola, fritid och prevention har beretts plats på en studieresa till Nairobi, Kenya den 16 – 27 januari 2013. Resan arrangeras av föreningen Globträdet som är en icke vinstdrivande förening som arbetar konsultativt för FN.
Syftet med resan är att se barn och ungdomsarbete i ett av Nairobis utsatta områden Dandora. Besök på skolor, barnhem, kulturcenter och FN ingår i resan. Finansieringen sker via erhållna stipendier från externa fonder.
Resan är en del av ett utbyte med en barn- och ungdomsgrupp från Dandora som turnerar i Sverige varje år med föreställningen My life. Fältenheten i Tensta har under två år varit värdar för gruppen och har för avsikt att fortsätta samarbetet. Ev.entuellt också påbörja ett liknande arbete med ungdomar från Tensta i samarbete med Kulturskolan i Blå huset.
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 26 november 2012.
Dnr 672-1.2.6-2012
Stadsdelsnämnden godkänner månadsrapporten för november 2012.
· Avdelningen förskola, fritid och prevention har bildat en särskild fokusgrupp där föräldrar ingår. Syftet är att diskutera resultatet av förskoleundersökningen och utvecklingsfrågor.
· Avdelningen förskola, fritid och prevention har under månaden genomfört att ett antal NTA-utbildningar för förskolans pedagoger
· Under november månad genomförde representanter från avdelningen förskola, fritid och prevention en studieresa till Köpenhamn
· Avdelningen äldre och funktionsnedsättning har påbörjat analysen av stadens brukarundersökning inom äldreomsorgen
· Förvaltningen har genomfört uppföljning och tillsyn av samtliga team inom Frida gruppens dagliga verksamhet
· Förvaltningen prognostiserar en budget i balans efter resultatöverföring. Före resultatöverföring prognostiserar förvaltningen ett budgetunderskott om 1,1 mnkr
· Ekonomiskt bistånd och flyktingmottagande prognostiserar ett budgetunderskott om 15,0 respektive 0,6 mnkr. Förskolan har en positiv avvikelse om 2,2 mnkr efter resultatöverföring. Omsorgen för personer med funktionsnedsättning har en positiv budgetavvikelse om 3,4 mnkr och äldreomsorg en positiv budgetavvikelse om 3,0 mnkr. Budgetavvikelsen inom individ- och familjeomsorgen är positiv om 5,0 mnkr. Nämnd och administration har en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 4 december 2012.
Dnr 676-1.2.1-2012