Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2008-04-17
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (fp) och vice ordföranden Roger Mogert (s) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2008-05-01.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2008-03-13 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp FVG 2008-04-08 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan läggs till handlingarna.
___________
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2008-04-03.
Svar på skrivelse från Lotta Edholm (fp), Johanna Sjö (m) och Helen Törnqvist (c) samt Madeleine Sjöstedt m fl (fp),
Cecilia Brinck m fl (m) och Inga-Märta Fröman m fl (kd)
1. Nämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2. Nämnden anför därutöver:
Stockholm har ett väl utbyggt system för att förmedla kultur till elever. Stadens budget för Kultur för de unga och regeringens satsning på Skapande skola gör att alla Stockholms elever bör kunna få god tillgång till kultur. Det är dock tydligt att samarbetet mellan kulturverksamheterna och skolorna skulle kunna fungera betydligt bättre.
Kulturförvaltningens och utbildningsförvaltningens styrgrupp för att utveckla samarbetet mellan kultur och skola är viktig och kommer förhoppningsvis att skapa goda resultat. Likaså bör den nya kulturplanen för barn och unga föreslå åtgärder för att förbättra samordningen.
Det är dock viktigt att förvaltningarna så snart som möjligt involverar det fria kulturlivet i arbetet. Inom det fria scenkonstlivet finns flera kreativa förslag på hur samarbetsformerna kan utvecklas. Dessa initiativ bör tas tillvara och såväl det fria scenkonstlivet som Stockholms elever bör involveras i arbetet. Förvaltningarna bör därför, tillsammans med representanter för scenkonsten, Stockholms skolor och elever, utforma ett förslag till metod som både stärker scenkonstens närvaro i skolan och förskolan och förenklar för teatrarna att sälja sina produktioner.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-02-05.
Dnr 07-407/2204.
Lotta Edholm (fp), Johanna Sjö (m) och Helen Törnqvist (c) samt Madeleine Sjöstedt m fl (fp) Cecilia Brinck m fl (m) Inga-Märta Fröman m fl (kd), redogör i skrivelsen; Enklare och bättre relation mellan skolorna och kulturlivet för vikten av att stärka kulturens närvaro i Stockholms skolor. För att göra detta föreslås att kultur- och utbildningsförvaltningarna stärker scenkonstens närvaro och vidtar åtgärder för att följa upp, förenkla och bistå skolorna i att förmedla kultur.
Förvaltningsdirektörerna, Berit Svedberg, kulturförvaltningen och Thomas Persson, utbildningsförvaltningen utsåg hösten 2007 en styrgrupp för samverkan kring gemensamma frågor gällande kultur och skola.
Styrgruppen har tillsatt en arbetsgrupp för en ny kulturplan för barn och unga och i projektdirektivet gett i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder enligt skrivelsen och infoga dessa i förslaget till ny kulturplan för barn och unga.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts gemensamt av utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning och kulturförvaltningens avdelning för kultur och integrationsstöd.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Kulturförvaltningen och utbildningsförvaltningen föreslår att kulturnämnden och utbildningsnämnden beslutar att överlämna och åberopa förvaltningarnas gemensamma tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen ”Enklare och bättre relation mellan skolorna och kulturlivet”.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till eget förslag från (fp), (m), (kd) och (c).
Vice ordföranden Roger Mogert (s) yrkade bifall till ett förslag från (s), (mp) och (v).
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt hennes yrkande.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (s), ledamöterna Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande:
att delvis bifalla förvaltningens förlag till beslut samt
att därutöver anföra följande
Sedan stadsdelarnas kultursekreterare avskaffades har skolornas kulturköp minskat drastiskt. Flera skolor berättar själva om att det nu har blivit krångligare och mindre tillgängligt att ordna kulturverksamhet för eleverna i och med att samordningen försvann. Staden bör därför inrätta en fungerande infrastruktur som kan stödja skolorna i deras arbete med att integrera kulturverksamhet som en del i den ordinarie verksamheten.
Kultur ska vara en del av den ordinarie verksamheten i skolan, och för det behövs tillräckliga resurser både hos skolorna men även för t ex kulturskolan. I dagsläget blir kulturverksamheten något utöver den ordinarie verksamheten, där skolor blir tvungna att ta betalt för att möjliggöra kulturupplevelser för barnen. Det leder till att kulturen blir en segregerande verksamhet, istället för en integrerande, och på sikt att kulturverksamheten kommer för stadens barn kommer att minska ytterligare.
Remissvar till kommunstyrelsen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-03-10. Dnr 08-611/598.
I betänkandet av utredningen om rätt till utbildning m.m. för barn i familjer som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning föreslås att dessa barn/ungdomar skall ha rätt till undervisning inom det offentliga skolväsendet på huvudsakligen samma villkor som barn/ungdomar som är bosatta i Sverige. Detta gäller dock inte undervisning i fristående skolor eller deltagande i enskilt driven förskoleklass, förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg.
Kommunerna föreslås kompenseras för ökade kostnader genom ett specialdestinerat statsbidrag.
I betänkande föreslås inget förbud för polisen att hämta barn/ungdomar som skall avvisas/utvisas i förskolor eller skolor. Det konstateras att frizoner där polisen inte får ingripa i syfte att verkställa lagligt fattade beslut inte förekommer i svensk lagstiftning.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (mp) yrkade bifall till eget förslag, vilket även ledamoten Inger Stark (v) anslöt sig till.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt hennes yrkande.
Ledamöterna Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
och därutöver tillägga
Förslaget i utredningen är i rätt riktning. Barn och unga som lever gömda ska ha rätt till utbildning i det offentliga skolväsendet. Många mår psykiskt dåligt och särskilda resurser krävs för att ge dem stöd. Det finns däremot flera brister i systemet som föreslås. Om inte skolan får fungera som en frizon där man inte riskerar att bli påkommen och hämtad av polis och rättsväsende, kan det leda till att familjer håller sina barn fån skolan för att skydda sig själva och syskon till barnet. Möjligheten att göra skolor till frizoner behöver utredas ytterligare.
Dessutom är flyktingmottagning är ett odelat statligt ansvar. Det innebär att kostnader för att införa en reglerad rätt till utbildning i olika former för barn och ungdomar som håller sig undan ett avvisnings- eller utvisningsbeslut måste därför finansieras fullt ut av staten. Den modell som föreslås i utredningen gör att ersättningarna till kommunerna inte anpassas till faktiskt antal elever, flyktingströmmar eller till de verkliga kostnaderna. Utredningens förslag omfattar dessutom endast barn som fått ett verkställbart beslut om utvisning eller avvisning. Barn som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd, s.k. papperslösa barn, omfattas däremot inte av lagregleringen.
Bättre är om rätten till utbildning verkligen erkänns alla barn och att den finansiella modellen mer liknande den som används för diplomatbarn.
En ny betygsskala
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-03-06. Dnr 08-401/584.
I promemorian om en ny betygskala föreslår utbildningsdepartementet en ändring av gällande betygsskala. Där föreslås att en sexgradig betygsskala införs, fem betygssteg för godkända resultat och ett betygssteg för icke godkänt resultat. Beteckningarna föreslås utgöra en bokstavsskala, där A-E betecknar godkända resultat och F icke godkänt resultat. Detta ska gälla för samtliga skolformer. Dock ska icke godkänt resultat inte sättas i särskolan. Om underlag för bedömning helt saknas till följd av omfattande frånvaro ska betyg inte sättas, vilket markeras med ett horisontellt streck.
Förvaltningen ställer sig positiv till den överlämnade promemorian från utbildningsdepartementet om en ny betygsskala. Fler betygsteg innebär större möjlighet att differentiera mellan elever med olika resultat. Förvaltningen delar också arbetsgruppens förslag att det är lämpligt att den nya skalan börjar användas samtidigt som reviderade kursplaner börjar användas.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med kvalitets- och gymnasieavdelningen samt avdelningen för vuxenutbildning.
Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Omedelbar justering.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) yrkade bifall till eget förslag.
Ledamoten Per Olsson (mp) yrkade bifall till eget förslag.
Ledamoten Inger Stark (v) yrkade bifall till eget förslag.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat enligt hennes yrkande.
Roger Mogert m fl (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att avslå förvaltningens förslag till beslut och
En eventuell förändring av betygssystemet måste ha målsättningen att göra systemet tydligt och rättvist. Det förslag som beskrivs i ärendet riskerar dock att bli otydligt och genom sin otydlighet skapa problem med att göra rättvisa bedömningar. Om det föreslagna systemet genomförs är risken stor att det inte blir hållbart över tid utan kan behöva ändras för att fungera på ett rättvist och användbart sätt.
För att betygen ska vara möjliga att använda som ett positivt instrument i elevens utveckling krävs att kunskapsmålen är kopplade till betygsstegen. I detta förslag saknas den kopplingen. Kriterierna för hur betygen ska sättas måste vara tydliga så att det är möjligt att göra rättvisa bedömningar.
Ledamoten Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att inte godkänna förvaltningens förslag till beslut
och därutöver anföra
Man förslår att dagens system med fyra betygssteg ( IG, G, VG och MVG) ersätts med ett nytt system med sexgradigt system. Fler betygssteg skall ge större tydlighet och motivera eleverna att lära sig mera. Men så kommer inte fallet att bli.
Låt oss först titta på vilka kriterier ett målrelaterat betygssystem skall uppfylla. Kunskapskraven måste vara tydliga om ett målrelaterat betygssystem skall kunna fungera för eleverna. Här misslyckas förslaget om en ny betygsskala. Det kommer inte att finnas några nationella kriterier för de två nya betygsstegen som skall ligga mellan G och VG samt VG och MVG. Kriterierna för dessa mellansteg kommer att tas fram lokalt. Det gör att betygets roll som urvalsinstrument går förlorad. Istället för det uttalade syftet skapas här den verkliga flumskolan.
Regeringens förslag till nya betygssteg är en dålig kompromiss mellan alliansens ideologi och skolans verklighet. Och en ren bluff gentemot lärare, föräldrar och elever. För inte är det så att elever, lärare och föräldrar har efterfrågat ett nytt system med otydliga betygssteg? Ett system där man kan ha olika betygskriterier i olika skolor och olika delar av landet?
Ett betygssystem är per definition något som skall vara exakt. Ett system som mycket förenklat tydligt visar vilka kunskapskrav som eleven uppfyller. Ett system som enligt pedagogisk forskning duger som urvalssystem men inte för att motivera elever att lära sig mera. Inte heller duger betygssystemet som system för att förmedla alla dessa ytterligare signaler som lärare oftast vill förmedla till både elever och föräldrar. Som lärare vill man förmedla mycket mer bara vilken kunskapsnivå eleverna ligger på.
Det är mycket som inte får plats i ett betygssystem som bara består av några siffror eller bokstäver. Därför behövs det andra utvärderingsinstrument i den svenska skolan. Vi vet också från olika forskningsprojekt både i Sverige och internationellt att betyg inte fungerar som motivationssystem. Det nya förslaget till betygssystem avslöjar med all önskvärd tydlighet att betyg alena inte kan leva upp till de kriterier som vi måste ställa på ett modernt utvärderingssystem. Det tillför inga nya tydliga betygskriterier, det motiverar inte, det förmedlar inte den informationen som lärare, föräldrar och elever vill ha.
Vill vi verkligen vill lösa betygsfrågan på ett långsiktigt hållbart sätt måste vi också inse betygens inneboende problematik och möjligtvis använda betygen till det som de kan vara bra till, nämligen som urvalsinstrument, och utveckla nya system för motivation och information i skolan. Våra nya lösningar måste bygga på pedagogisk forskning, inte på politikers och föräldrars minnen från den egna skolgången.
Ledamoten Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att avslå förvaltningens förslag till beslut, och
därutöver anföra
En genomgående kritik mot det nuvarande betygssystemet är att många elever upplever lärarnas betygsbedömningar som orättvisa, bland annat för att betygsskalor är ett begränsat verktyg för läraren att förmedla vidare all nödvändig information och inspiration till eleverna.
Den kritiken kommer inte att lösas med det nuvarande förslaget som är än mer godtyckligt då det inte att finnas några nationella kriterier för de två nya betygsstegen som skall ligga mellan G och VG samt VG och MVG. Vi i vänsterpartiet menar dessutom att man börjar från fel håll då man valt att fokusera på betygskalan och inte på betygssystemet. Skolans olika verktyg måste alltid vara byggda utifrån att eleverna ska ha rätt till kunskap och den tillfredställelse som det innebär. Ett fungerande betygsystem följer upp eleven utan att för den delen stigmatisera den enskilde. Istället fokuserar den på skolans arbete med att ge eleverna rätt förutsättningar så att alla elever ska får de kunskaper som de har rätt till.
1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
2. att därutöver anföra:
I utredningen föreslås att kommunens bidragsbeslut ska vara möjliga att överklaga genom förvaltningsbesvär. Vi välkomnar den förstärkning av de fristående skolornas rättssäkerhet som detta förslag syftar till. Det är emellertid viktigt att lagstiftaren säkerställer att en sådan ordning inte får som konsekvens att domstolarna tvingas göra avvägningar kring bidragsnivåer som egentligen är politiska. Rättsväsendets uppgift bör vara att pröva lagligheten i kommunens beslut, själva innehållet bör däremot kommunen råda över.
I de fall där misstanke om oegentligheter hos en fristående verksamhet uppstår är det av yttersta vikt att Skolverket eller kommunen snabbt vidtar åtgärder. I de fall där oegentligheterna förmodas vara så grova att beslut fattas om att dra in tillståndet, är det mycket angeläget att den påföljande rättsprocessen sker snabbt. Utdragna processer kan innebära ett mycket olyckligt slöseri med skattemedel. Det är också mycket angeläget att för barns och elevers skull snabbare kunna stänga verksamheter som inte uppfyller kraven.
Att en kommun skulle föregripa domstolsbeslut genom att stoppa utbetalningar innan de fallit i frågan om tillstånd, är emellertid oförenligt med rättssäkerheten. Det riskerar dessutom att försätta kommunen i en juridiskt svår situation.
Tillsyn och uppföljning av fristående verksamheter måste utföras metodiskt och med största noggrannhet. Den tillsyn som görs av Skolverket och kommunen syftar till att säkerställa att gällande författningar och styrdokument efterlevs. Det är emellertid väsentligt att upprätthålla en tydlig gränsdragning mellan detta tillsynsansvar och rent polisiära åtaganden, som åvilar de rättsvårdande myndigheterna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-03-25. Dnr 08-452/611.
Regeringen beslutade att tillkalla en särskild utredare för att se över hur lagstiftningen kan ändras så att offentliga och fristående skolor ska kunna bedriva verksamhet på lika villkor. Utredningen föreslår att beslut om bidrag till enskilda förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt fristående skolor ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär, att kommunens budget ska vara grunden för utbetalning av bidrag, utökning av riksprislistan och att fastställa särskilda belopp för de nationella inriktningarna musik inom det estetiska programmet samt transport och logistik inom fordonsprogrammet. Därutöver föreslår utredningen hur kommunernas ersättning till de fristående skolorna ska beräknas.
Utbildningsförvaltningen anser att många av utredningens förslag är bra och att det blir tydligare och renare riktlinjer mellan kommunerna och de fristående skolorna. Förvaltningen anser dock att det är oacceptabelt att de fristående skolorna ska få ersättning för sina faktiska lokalkostnader vilket utredningen föreslår. Det ökar kraftigt både kommunens och skolans administration. Därutöver anser utbildningsförvaltningen att kommunerna måste kunna ta hänsyn till de kostnader som skolpliktsansvaret medför. Kommunerna och de fristående skolorna har olika uppdrag vilket fastslås i skollagen. Det måste få genomsyra resursfördelningen. För att minska skillnaderna föreslår utbildningsförvaltningen att Utbildningsdepartementet även bör se över skollagen avseende kommunernas respektive de fristående skolornas uppdrag för att i den mån det är möjligt likställa deras åtaganden.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen i samråd med avdelningen för enskilt driven/fristående verksamhet.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss rörande ”Bidrag på lika villkor”.
Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Ordföranden yrkade bifall till ett förslag från (fp), (m), (kd) och (c).
Vice ordföranden Roger Mogert (s) yrkade bifall till eget förslag från (s) och (v).
Ledamoten Per Olsson (mp) yrkade att ärendet överlämnas utan eget ställningstagande.
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (s) och ledamoten Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
De krav på kvalitet som ställs på de pedagogiska verksamheterna i Stockholm måste gälla oavsett driftsform. För att möjliggöra lika villkor mellan kommunala och fristående skolor måste kraven som ställs på dem vara lika och det är detta som bör stå i fokus.
För att kunna säkra kvaliteten på all utbildning, oavsett anordnare och driftsform, bör t ex inspektörsverksamheten stärkas och antalet inspektioner öka. Kvalitetsgranskningar måste vara offentliga och lättillgängliga och kommunerna måste ges större möjlighet till insyn i den fristående utbildningsverksamheten. Om det är så att en skola missköts måste kommunerna ha möjligheten att införa sanktioner för att inte riskera att barnen och ungdomarnas utbildning riskeras.
Det måste också vara möjligt att ställa andra typer av krav på dem som anordnar fristående pedagogiska verksamheter. Exempel på sådana är möjligheten att ställa krav på kollektivavtal och utbildad personal och tillgång till skolbibliotek, studieväg- och arbetsmarknadsvägledning och elevvård.
Ledamoten Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande att ärendet skulle överlämnas utan eget ställningstagande.
Särskilt uttalande
Ledamoten Cecilia Brinck m fl (m), ledamöterna Erik Slottner (kd) och Helen Törnqvist (c) anmälde ett särskilt uttalande:
Utredaren har föreslagit att kommunernas möjlighet att genom så kallade skolpliktsavdrag eller på annat sätt missgynna fristående skolor ska avskaffas. Utbildningsförvaltningen argumenterar däremot för en bibehållen möjlighet till skolpliktsavdrag. Vi delar inte förvaltningens uppfattning i denna fråga. Skolpliktsavdraget kompenserar inte för några faktiska merkostnader för staden utan är i praktiken ett otillbörligt missgynnande av fristående alternativ. För verkligt likvärdiga villkor för offentliga och fristående skolor krävs att skolpliktsavdraget slopas.
Förvaltningen hävdar dessutom att staden har en skyldighet att tillhandahålla skolor ”i alla områden”. Men huruvida staden faktiskt har en sådan skyldighet är en fråga som diskuteras i samband med att skolpliktsansvaret utreds. Svaret på den frågan är långt ifrån givet. Det beror på vad som anses vara ett område i lagens mening. Det kan mycket väl vara så att en kommun anses utgöra ett område, vilket skulle göra förvaltningens argumentation i denna del irrelevant.
Svar till kommunstyrelsen på remiss av motion av Yvonne Ruwaida (mp)
1. Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-03-25. Dnr 08-125/408.
Förvaltningen har förståelse för de synpunkter som framförs i motionen beträffande hotet om att östersjötorsken riskerar utfiskning men anser att befintliga styrdokument såsom Stockholms miljöprogram 2008-2011 och Stockholms stads upphandlingspolicy ger möjligheter att styra inköp och upphandlingar mot en hållbar utveckling och att dessa i första hand ska användas istället för att ta fram nya policydokument.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert (s), ledamoten Per Olsson (mp) och ledamoten Inger Stark (v) yrkade bifall till ett gemensamt förslag från (s), (mp) och (v).
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt hennes yrkande.
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (s), ledamöterna Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
istället styrka motionärens yrkande, och
Självklart måste Stockholms stad ta sitt ansvar för sin påverkan på miljön, både vad gäller klimatet och den biologiska mångfalden. Skolan är genom skolmåltiden en stor konsument av råvaror. Skolmaten är enormt viktig för elevernas välbefinnande och resultat. Självklar ska den mat som staden serverar sina unga vara nyttig och hållbart producerad. Det är nyttigt att äta fisk, det ska vi självklart också erbjuda i skolan, men Stockholm stad är en så stor aktör att man kan ställa krav på leverantörerna att de ska följa kriterierna i WWF:s guide och de märkningar som håller sig inom ramen för dessa kriterier.
Remissvar till kommunstyrelsen på motion av Ann-Margarethe Livhm fl (v)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-03-31. Dnr 08-123/648.
Kommunstyrelsen har till utbildningsnämnden remitterat en motion - Åtgärdsplan för att genomföra funktionshinderombudsmannens förslag på strategiskt viktiga förbättringsåtgärder inför 2010 - av Ann-Margarethe Livh (v) m fl. Motionärernas förslag är att staden tar fasta på förbättringsförslagen i funktionshinderombudsmannens (FO) årsrapport år 2006 och beslutar, senast i samband med tertialrapport 1 - 2008, om en åtgärdsplan med tidtabell, finansiering och uppföljning för att genomföra de förbättringar som krävs inom strategiska områden.
Enligt förvaltningens mening bör inte någon ytterligare och särskild plan tas fram för funktionshinderområdet, utan dessa frågor ingår istället i gällande planerings- och uppföljningssystem, styrdokument etc.
Ärendet har beretts inom kvalitetsavdelningen i samverkan med grundskole- och gymnasieavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) och ledamöterna Inger Stark (v) och Per Olsson (mp) yrkade bifall till eget förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (s) och ledamöterna Inger Stark (v) och Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Vi noterar förvaltningens redovisning av tillgänglighetsarbetet i skolorna och håller med om att mycket bra insatser görs, men det är tyvärr inte tillräckligt om vi ska nå målet att Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad år 2010. Ett talande exempel är förvaltningens redovisning av att enkelt avhjälpta hinder i grundskolorna inte kan åtgärdas förrän tidigast år 2012 till 2013 även om resurser ställs till förfogande.
Sedan motionen skrevs med utgångspunkt från Funktionshindersombudsmannens årsrapport för år 2006 har även årsrapporten för år 2007 färdigställts. Rapporten har inte behandlats av kommunstyrelsen men ger enligt förvaltningen en likartad bild av utvecklingen som tecknas i årsrapporten för år 2006. Det brådskar således med beslut om åtgärder för hur arbetet ska bedrivas för att uppnå målen i det handikappolitiska programmet, exempelvis beslut om mätbara kriterier för måluppfyllelse och tydliga handikappolitiska uppdrag i stadens budget.
Förvaltningen anser inte att det behövs fler planer utan att tillgänglighetsfrågorna istället ska ingå i gällande planerings- och uppföljningssystem. Vi delar i stort denna uppfattning men tyvärr har det handikappolitiska programmet inte fått genomslag i verksamhets- och budgetplaneringen. Däremot bedömer vi att det kan behövas övergripande konkreta planer exempelvis för en tillgänglig personalpolitik som måste vara likvärdig i hela staden.
Vi utgår från att alla partier kan ställa sig bakom kraftfulla och skarpa beslut om ett ökat tempo i tillgänglighetsarbetet utifrån förslagen i Funktionshindersmannens årsrapporter och den lägeskartläggning som Sveriges kommuner och landsting genomför under våren.
1. att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut,
2. att uttala att motionen bör avstyrkas,
3. att därutöver anföra:
Enligt Stockholms stads upphandlingspolicy ska verksamhet som inte utgör myndighetsutövning eller strategiska ledningsfunktioner antingen upphandlas i konkurrens eller erbjudas medborgarna genom valfrihetssystem. Valfrihetssystem, avknoppningar och en mångfald av utförare innebär ökade förutsättningar för en individualiserad offentlig service med utgångspunkt i respekten för den enskilda stockholmarens självbestämmande och preferenser.
Målsättningen med upphandling och avknoppning är i första rummet större valfrihet för den enskilde och en ökad mångfald av utförare, men också att kvaliteten ska förbättras genom att den enskilde själv kan välja den verksamhet som kvalitetsmässigt svarar mot de individuella förväntningarna. Det vore orimligt att belasta enskilda utförare med kostnader för att staden inför valfrihetssystem eller genomför upphandlingar som beslutats i god demokratisk ordning. Tvärtom är det ur ett kvalitets- och uppföljningsperspektiv viktigt att krav på och förutsättningar för utförarna är desamma oavsett huvudmannaskap.
Det är i sammanhanget viktigt att understryka det faktum att alla människor har olika behov och preferenser. Det gör att en enda monopolistisk utförare knappast kan uppfylla alla skiftande önskemål inom utbildningsnämndens område. Stadshusmajoritetens politik utgår från den enskilde medborgaren. I den politiken är konkurrensutsättning ett medel för ökad kvalitet och individanpassning i stadens verksamheter och därmed något genuint positivt. Alternativa utförare och den dynamik dessa medför har utgjort den enskilt mest vitaliserande faktorn på skolområdet de senaste femton åren.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-03-19. Dnr 08-125/740.
I motion inlämnad av Ann-Margarethe Livh m fl (v), om att låta upphandlade företag betala för privatiseringen, yrkas att kostnaderna för att genomföra stadens privatiseringsprogram måste kartläggas och redovisas för stockholmarna. Vidare yrkas att overheadkostnaderna för arbetet med upphandlingar ska räknas ut och tas med i avtalsvillkoren. Tanken är att beloppet ska täcka kommunens kostnader för upphandling, tillståndsgivning och uppföljning av avtal samt kommunens skyldighet att ha en ständig beredskap för att kunna ta det yttersta ansvaret exempelvis vid en konkurs.
Förvaltningen tolkar att förslagsställarnas yrkanden gäller overheadkostnader som genereras med anledning av de planeringar rörande konkurrensutsättning som kommunfullmäktige (KF) begär från alla stadens nämnder, i de så kallade aktivitetsplanerna.
Förvaltningens bedömning är, om de förslag/krav som framförs i motionen kan genomföras, att de inte kommer att ge några ekonomiska fördelar för staden.
Ordföranden yrkade bifall till eget förslag från majoriteten (fp), (m), (kd) och (c).
Vice ordföranden Roger Mogert (s) och ledamoten Inger Stark (v) yrkade bifall till eget förslag.
Ledamoten Per Olsson (mp) yrkade att ärendet lämnas utan eget ställningstagande.
Lika villkor ska gälla för kommunal och privat verksamhet som är finansierad av offentliga medel, men så är det inte i praktiken och ytterligare begränsningar är tyvärr att vänta enligt den statliga utredningen Bidrag på lika villkor (SOU 2008:8).
Enligt lag har kommunen det yttersta ansvaret och måste därför betala kostnader som de privata företagen slipper. En del av dessa kostnader kompenseras genom skolpliktsavdrag och ersättning för barnomsorgsgarantin.
Andra kostnader står kommunen helt för, exempelvis uppbyggnad och administration av det nya datorbaserade kösystemet inom förskoleverksamheten och kostnader för att lägga ut information om privata verksamheter på stadens hemsida. Dessutom svarar kommunen för den löpande uppföljningen av privata förskolor, den kommunala uppföljningen av skolorna samt uppföljningen av upphandlade verksamheter inom vuxenutbildningen.
I takt med att det blir fler privata förskolor, grundskolor, gymnasieskolor samt privat driven vuxenutbildning kommer behovet av uppföljning att öka. Därmed kommer kommunens kostnader att öka utan att det idag finns möjlighet att låta företagen betala kostnaderna.
Förvaltningen bedömer att staden inte skulle få några ekonomiska fördelar av att lägga in overheadkostnader i avtalen med privata utförare, eftersom de i så fall skulle höja priserna. Om det inte är möjligt att göra, får staden finna andra vägar. Exempelvis bör staden utreda möjligheter att införa avgifter inom pengfinansierade verksamheter för de utökade inspektionerna som krävs för att kontrollen ska vara av acceptabel kvalitet och nivå.
Det är därutöver av stor vikt att stadens alla fasta och löpande kostnader för privatiseringen kartläggs och redovisas för stockholmarna, så att de kan jämföra de ökade kostnaderna i relation till kvaliteten i den privata verksamhet som bedrivs för skattepengar.
1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut,
Den typ av regelverk som föreslås i motionen skulle riskera att uppfattas som direkt fientligt mot alternativa utförare, vilket skulle kunna få som konsekvens att seriösa privata utförare tvekar att lämna anbud till staden. För en ökad mångfald och kvalitetskonkurrens är det tvärtom väsentligt att säkerställa att så många aktörer som möjligt ges möjlighet att delta i stadens upphandlingar. På skolområdet är den rådande tillståndsprövningen hos Skolverket, kombinerat med den övriga tillsyn och inspektion som görs, tillfredsställande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-03-26. Dnr 08-124/741.
Utbildningsnämnden har ombetts yttra sig om en motion om hårdare granskning av ekonomi och kvalitet av privat driven verksamhet finansierad av kommunen.
Utbildningsförvaltningen redogör i tjänsteutlåtandet för vilka verksamheter som skulle omfattas av de ökade kontrollerna och för vilka förutsättningar det finns för att kontrollera leverantörerna av tjänster, samt översiktligt om de kontroller som görs. Utbildningsförvaltningen anser att det bör finnas situationer där nämnden på laglig grund kan stoppa utbetalningar till en fristående skola eller enskilt driven verksamhet. Det är dock viktigt att kommunen inte tar på sig uppgifter som andra offentliga myndigheter ansvarar för.
Tyvärr är det inte självklart att alla entreprenörer som driver verksamhet efter genomförda upphandlingar och peng-finansierade verksamheter solidariskt följer de lagar och avtal som reglerar deras verksamhet. Oseriösa företagare hotar likställigheten i förhållande till de kommunala verksamheterna som enbart drivs av medborgarnyttan.
Upphandlare anställs för att genomföra alliansens konkurrenspolicy men hur många handläggare anställs för att följa upp ekonomi och kvalitet i de allt fler verksamheter som läggs på entreprenad, drivs med pengsystem eller privatiseras genom avknoppning?
Det senaste året har vi tyvärr sett exempel på hur vinstintresset går före kvaliteten i privata förskolor och skolor och vi befarar att lycksökarna kan öka när allt fler verksamheter privatiseras. Insynen och möjligheten att granska verksamheterna har uppenbarligen inte varit tillräcklig från stadens sida. Exempelvis behövs tätare uppföljning med oannonserade besök och granskning som även omfattar ekonomi, lokaler och personalens förhållanden.
Vi noterar att utbildningsförvaltningen anser att staden på laglig grund ska kunna stoppa utbetalningar till en privat förskola eller skola och delar förstås den uppfattningen. Det är inte rimligt att verksamhet ska få fortgå trots uppenbara missförhållanden.
Det är bra att revisionskontoret nu granskar den situation som nu uppstått på Bismilahi förskola AB och vi utgår från att det blir skärpta regler för den framtida kontrollen. Om inte uppföljningen skärps och privatiseringens effekter utvärderas riskerar staden på sikt att helt förlora kontrollen över stora delar av den verksamhet som finansieras av stockholmarna.
Det är också viktigt för demokratin att de privata utförarna åläggs att informera om de krav på kvalitet som samhället ställer på verksamheten och alla granskningsresultat som rör verksamheten. Brukarna har då möjlighet att själva kräva förbättringar, vilket ökar trycket på företagen att följa bestämmelserna.
Ledamoten Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag att lämna ärendet utan eget ställningstagande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-03-17. Dnr 08-051/267.
Utbildningsförvaltningen anser att en tydligare kommunikationstjänst behövs inom Stockholms stad som förenklar förhållandet mellan beställare och leverantör. Det krävs en samlad kommunikationskedja på såväl strategisk som operativ nivå.
Utbildningsförvaltningen tycker det är bra att staden tar ett helhetsgrepp samt förtydligar omfattningen och ansvaret för datakommunikationen genom att
· kommunstyrelsen ges det yttersta ansvaret för den långsiktiga planeringen och samordningen av stadens lösningar för datakommunikation
· den operativa driften av kommunikationsnätet upphandlas i konkurrens efter det att utredningen om två separata nätverk (administrativa och det publika) är utredd, beslutad och genomförd.
Ärendet har beretts inom kvalitetsavdelningen och administrativa avdelningen vid utbildningsförvaltningen.
Förslag till beslut
Ledamöterna Inger Stark (v) och Per Olsson (mp) yrkade bifall till eget förslag.
Ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Vi delar förvaltningens uppfattning om att det behövs en samlad kommunikationskedja på strategisk nivå men är mycket tveksamma till en centralisering av den operativa nivån.
Vi är inte övertygade om att den operativa nivån måste centraliseras för att öka kvaliteten och säkerheten och bedömer att servicen kan försämras för användarna. Driftsstopp måste åtgärdas på kortast möjliga tid, eftersom många enheter behöver kontinuerligt datorstöd. Frågan om att ha kvar IT-tekniker på förvaltningarna bör därför utredas vidare, där för- och nackdelar redovisas på ett tydligt sätt. Idag köper en del förvaltningar tjänster av andra förvaltningar. Frågan om den operativa driften måste få avgöras av förvaltningarna själva.
Vi kan inte se att stadsledningskontorets utredning visar att konkurrensutsättning skulle ge ökad kvalitet eller minskade kostnader, varför en upphandling verkar vara helt styrd av ideologiska skäl. Åtminstone kan man kräva att staden gör en förstudie som visar vilka vinster som kan åstadkommas genom en konkurrensutsättning.
Vi anser också att medarbetarnas inflytande vid utvecklingen av verktyg och system behöver beaktas så att dessa verkligen svarar mot användarnas behov. Det är en viktig arbetsmiljöfråga för alla medarbetare som använder stadens IT-system. Hur kopplingen till verksamhetens behov och medarbetarnas inflytande ska säkras behöver därför förtydligas.
Utbildningsnämnden fastställer underlaget till budget för 2009 och inriktning för 2010 - 2011. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-03-28. Dnr 08-102/ 687.
Under de närmaste åren kommer ett stort antal förändringar inom skol- och utbildningsområdet att beslutas på den statliga nivån. Bland annat utarbetas en ny skollag. Konsekvenserna för staden behandlas när förslagen blir kända.
Skolverket har lämnat förslag till regeringen på mål att uppnå i grundskolans årskurs 3. Enligt regeringens tidplan planeras dessa att gälla från och med höstterminen 2008. Nationella prov ska sedan ges i denna årskurs första gången vårterminen 2009. Regeringen har dock ännu inte fastställt målen.
Förslag till en ny gymnasieförordning presenteras redan den 31 mars 2008. Innehåll och konsekvenser för staden kommer att presenteras i ett tillägg till planeringsunderlaget i samband med utbildningsnämndens beslut i detta ärende.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) och ledamoten Inger Stark (v) yrkade bifall till eget förslag från (s) och (v).
Ledamoten Per Olsson (mp) yrkade bifall till eget förslag från (mp).
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat enligt hennes yrkande.
Idag råder det brist på resurser inom såväl grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen i Stockholm. I över ett år har flera skolor flaggat för och fått genomföra besparingar för att klara av att hålla de åtstramade budgetramar de har tilldelats. Den pedagogiska personalen i skolorna minskar, grupperna blir större och de som drabbas är framförallt de barn som är i behov av särskilt stöd. När det gäller vuxenutbildningen har besparingskraven inneburit att många stockholmare nu står utan möjlighet till en andra chans att omskola sig eller läsa vidare vid högskola och universitet. I planerna till underlag för utbildningsnämndens budget för 2009 och 2010-11 måste det därför garanteras att resurser finns så att det finns en reell möjlighet att arbeta med att förbättra och stärka de berörda verksamheterna.
Satsningar måste även göras på skolbarnsomsorg och fritidsverksamheten i staden. Dessa områden har fått stå tillbaka och prioriteras inte av den borgerliga majoriteten i Stockholm. Satsningar behövs även på elevhälsoarbetet och på annan stödjande verksamhet i skolan. Dessa områden har drabbats hårt när stadens skolor är tvungna att göra besparingar.
I förslaget till treårsplan saknas realistiska strategier för hur staden ska hantera den kraftigt ökade andelen av avknoppade förskolor samt den ökande andelen fristående grund- och gymnasieskolor. I samband med att antalet avknoppade förskolor och fristående skolor blir fler, blir situationen för de kommunala verksamheterna förändrad och det måste tas hänsyn till.
Andelen flyktingar ökar, många av dem är unga analfabeter som inte hinner komma in på gymnasiets IV-program innan de är över 18 år. De är för unga för SFI och för gamla för gymnasiet. Det finns ingen skolform som kan fånga upp dessa unga människor och ge dem en bra start i det nya landet. Åtgärder som kan lösa problemet saknas helt i förvaltningens underlag till budget.
Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut, och
därutöver tillägga
Skolan är en plats där man växer som människa. Stockholms skolor ska garantera en skolgång som är meningsfull, begriplig och hanterbar för alla elever. Varje elev behöver bli sedd, får utvecklas och lära utifrån sina egna förutsättningar och behov. För att kunna se och lyfta varje individ krävs större pedagogisk mångfald och lokal frihet att utforma arbetet på det sätt som passar just den skolan och just de eleverna. Då är skolan fri att fokusera på kunskaper och kan hitta kreativa sätt att utveckla undervisningen.
Med pedagogisk frihet kommer också mer ekonomisk frihet, men det kan inte genomföras utan tillräckliga resurser. Den dåliga ekonomin i stadens skolor är ett resultat av dåligt budgetarbete från stadens håll, inte ett ansvar som ska läggas enskilda skolor. Därför måste det till resurser så att alla skolorna kan fortsätta sätta sitt pedagogiska uppdrag i centrum, utan att behöva göra besparingar och göra sig av med viktiga funktioner såsom kuratorer, studievägledare och specialpedagoger.
Vi behöver satsa på elevers inflytande, hälsa och trygghet. En elevombudsman ska tillsättas för att i samråd med elevernas egna organisationer vara ett stöd för skolornas utvecklingsarbete med elevinflytande. Eleverna ska inte tvingas in i strukturer för att påverka utan elevernas egna organisationer ska få plats i skolans utveckling. Inflytande är en rättighet enligt skollagen och det pedagogiska värdet av en demokratisk skola är ovärderligt.
Stockholms elever ska ha god tillgång till psykologer, kuratorer och studie- och yrkesvägledare förutom den lagstiftade skolhälsovården. Elevhälsoarbetet ska utveckla tillit till den egna förmågan utifrån de olika förutsättningar och behov eleverna har.
All Stockholms skolor ska ha en likabehandlingsplan. Stockholm stad ska erbjuda alla utbildning utan risk för att utsättas för diskriminering eller kränkningar och staden ska uppmuntra till normkritiskt tänkande. Det ska finnas utrymme för att prioritera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Svar på skrivelse från Ann Marie Engel (v), Inger Stark (v), Roger Mogert m fl (s) och Per Olsson (mp)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-02-28. Dnr 08-400/475.
I februari 2008 lämnades en skrivelse till kulturnämnden och utbildningsnämnden i vilken undertecknarna beskriver en oro för Svenska balettskolans ekonomiska förutsättningar mm. Man önskar en plan för hur utbildningen ska säkerställas för framtiden, att en begäran om ökade statliga medel tas fram och att behovet av elevhem för utbildningar med riksintag utreds.
Ärendet har beretts av Gymnasieavdelningen i samråd med Kulturförvaltningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Svar på skrivelse från Helen Törnqvist (c)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Helen Törnqvist (c).
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-02-12. Dnr 07-511/2504.
Tjänsteutlåtandet innehåller utbildningsförvaltningens yttrande utifrån skrivelse om elevers hälsa i Västerort med anledning av Brommaflygets potentiella hälsorisker för barnen i Bromma och Västerort.
Ärendet har beretts inom uppdragsavdelningen.
Utbildningsnämnden bordlägger ärendet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-03-27.
Dnr 08-401/809.
Utvecklingsplanen är utgångspunkt för utvecklingsinsatser inom stadens prioriterade områden för skolan. Syftet med planen är att föreslagna utvecklingsinsatser, utifrån ett helhetsperspektiv, ska ge möjlighet att höja lärarnas kompetens och ge bättre förutsättningar för skolans utvecklingsarbete. Målet är att höja elevernas resultat.
Planen beskriver roll- och ansvarsfördelning inom utbildningsförvaltningen, utvecklingsstöd och vilka utvecklingsinsatser som kommer att genomföras 2008- 2010. Inom vissa ämnesområden har utvecklingsinsatser påbörjats under 2007 eller tidigare. Utvecklingsarbete, för att bli lyckosamt, behöver präglas av långsiktighet. Därför är det viktigt med en plan som sträcker sig över flera år. Effekterna på sikt bör även innebära att skolan som helhet med dess medarbetare utvecklar en kunskap och beredskap för att möta och genomföra kommande behov av utveckling och förändring.
Ärendet har beretts i samverkan med grund-, gymnasie-, vux-, kvalitets- och personalavdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner Utvecklingsplan för utbildningsförvaltningen 2008-2010.
Ordföranden yrkade att ärendet skulle bordläggas och förklarade sig finna att nämnden hade beslutat enligt hennes yrkande.
Utbildningsnämnden godkänner ändringar i delegationsordningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-03-13. Dnr 08-013/661.
Enligt kommunallagen (KL, SFS 1991:900) 6 kap 33 § får en nämnd delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden.
Detta tjänsteutlåtande innehåller ändring i utbildningsnämndens delegationsordning avseende nivå för beslut om uppsägning av plats i skolbarnsomsorg (punkt 104) samt tillägg om sommarstängning av hel eller del av fritidshem (punkt 105).
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden hade beslutat i enlighet med detta.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-03-19.
Dnr 08-112/2
Föräldraalliansen i Stockholms stad (FiSS) utgör ett samarbetsorgan och forum för föräldraföreningar, föräldrasammanslutningar och enskilda medlemmar i Stockholms stad. Föräldraalliansen i Stockholms stad (FiSS) har ansökt om 800 tkr i verksamhetsbidrag för år 2008. För år 2007 uppgick stödet från utbildningsnämnden till 600 tkr. Förvaltningen anser att FiSS har genomfört sin verksamhetsplan för 2007 och föreslår därför att föräldraalliansen tilldelas 600 tkr för verksamhetsåret 2008.
Föreningen har även ansökt om 200 tkr i projektstöd för projektet ” Utvecklad föräldrasamverkan som metod för positiv skolutveckling”. Förvaltningen föreslår att FiSS tilldelas ett projektstöd om 200 tkr.
Ärendet har handlagts inom grundskoleavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (s) och ledamöterna Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) anmälde ett särskilt uttalande:
Föräldraalliansen bedriver ett viktigt arbete och de måste ges möjlighet att på ett långsiktigt plan arbeta med föräldrasamverkan och utvidga sin verksamhet. Föräldrarnas engagemang och vilja att vara delaktiga och påverka måste tas tillvara och därför är behöver staden hitta sätt att uppmuntra till att fler föräldraföreningar startar.
Det skulle också vara bra om samma stöd kunde utgå till elevernas egen organisering. I förening skapas engagemang och det är ofta första steget till att bryta utanförskap bland unga. Dessutom är det genom elevernas egna organisationer som möjligheten till elevinflytande kan skapas och erkännas så som den fastställs i skollagen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-04-04. Dnr 08-453/803.
Utbildningsnämnden i Stockholms stad har beretts möjlighet att lämna ett yttrande över innehållet i den inlaga som lämnats till Länsrätten den 14 mars 2008 av ombudet för Bismilahi Förskola AB gällande överklagande av Utbildningsnämndens beslut den 13 mars 2008 att återkalla Bismilahi Förskola AB´s tillstånd att bedriva förskola.
Ärendet har beretts på avdelningen för enskild/fristående verksamhet i samråd med Stadsledningskontorets juridiska avdelning.
1 Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Länsrätten som yttrande gällande målnummer 5923-08, rotel 661.
2 Stockholms Stads juridiska avdelning får i uppdrag att, i enlighet med tidigare utfärdad fullmakt, föra Utbildningsnämndens talan. Adress: Stockholms Stad, Juridiska avdelningen, 105 35 Stockholm. Telefon 08-508 29756 (exp), fax 08-508 29755
3 Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-04-01. Dnr 08-513/773.
I betänkandet angående ökad likvärdighet för elever med funktionshinder föreslås att den nya myndigheten, Myndigheten för specialpedagogik, får i uppdrag att utveckla verksamheten för funktionshindrade både genom regionala lösningar och genom viss utvidgning av statliga specialskolor.
Förvaltningen ställer sig positiv till inriktningen i utredningen då den syftar till ökad valfrihet för den aktuella målgruppen samt att den betonar vikten av en likvärdig skola med hög kvalitet för alla barn och ungdomar.
Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken i Sverige bör elever med funktionshinder ha möjlighet att bo med sina föräldrar eller i deras närhet och gå i skola i närheten av hemmet. Av detta skäl ställer sig förvaltningen mycket positiv till den föreslagna höjningen av det statliga bidraget till regionala lösningar för döva eller hörselskadade elever.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) och ledamöterna Per Olsson (mp) och Inger Stark (v) överlämnade två skrivelser:
”Om Stockholms ungdomsparlament”, Dnr 08-522/1314.
”Om avgifter i Stockholms skolor”, Dnr 08-110/1308.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
3. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-04-17. Dnr 08-022/438.
En elev vid S:t Görans gymnasium stängdes av under perioden 24 januari – 6 februari 2008. Den 5 februari 2008 beslutade vice ordföranden i utbildningsnämnden om förvisning av eleven under perioden 7 februari – 14 februari 2008 i avvaktan nämndens sammanträde. Detta beslut överklagades av eleven och beslutet upphävdes av länsrätten.
Ärendet har beretts på gymnasieavdelningen i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning.
