Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2009-09-17
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och vice ordföranden Roger Mogert (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2009-10-01.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2009-08-20 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Protokollsanmärkning
Ersättaren Hanna Hellman (S) var felaktigt antecknad som tjänstgörande ersättare. I stället kommer Ghalia Abboud antecknas som tjänstgörande ersättare.
Ersättaren Helen Törnqvist (C) påpekade att även (C) stödjer det gemensamma förslaget från (FP), (M) och (KD) till beslut enligt § 12 och detta ska antecknas som ersättaryttrande.
__________
Anmälan av protokoll från sammanträden med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2009-09-08 och 2009-09-15 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2009-09-04.
Svar på remiss från kommunstyrelsen (Ds 2009:25)
1. Utbildningsnämnden beslutar att som svar på remissen överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande
samt därutöver anföra
Det är utmärkt att vi med den nya skollagen får en sammanhållen lagstiftning som även inbegriper frågor som för närvarande regleras genom en mängd olika förordningar. Vidare är det positivt att vi nu får en lagstiftning som så långt möjligt är lika för såväl kommunala som fristående skolor.
Några viktiga förslag som kan nämnas att möjligheten att få befrielse från obligatorisk undervisning kraftigt begränsas, att blockbetyg och möjligheten att konkurrenskomplettera sina betyg genom vuxenutbildningen tas bort, samt att rektor och lärare får ökade befogenheter att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero.
Bland sådant som borde uttryckas tydligare är att möjligheten att upprätthålla skolplikten måste skärpas. I dag är det för lätt att undandra sig skolplikten. Det måste finnas effektivare sanktioner mot brott mot skolplikten än vad det gör i dag. Det är ett kunskapsmässigt och socialt problem av stora mått för ett barn att inte vara i skolan. Det behövs betydligt effektivare former för samverkan mellan skola och socialtjänst i dessa fall. Det bör också finnas en självanmälningsplikt även i skolan, liknande sjukvårdens ”lex Maria”.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-31. Dnr 09-000/2455.
Kommunstyrelsen har remitterat ”Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet” till utbildningsnämnden.
Förvaltningen är i huvudsak positiv till förslagen i Den nya skollagen. Förvaltningen har valt att lämna synpunkter på vissa definitioner och områden.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av förvaltningschefens stab tillsammans med grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningsavdelningen, avdelningen för enskilt fristående, kvalitets- och ekonomiavdelningen och uppdragsavdelningen samt i samråd med handikapprådet.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att som svar på remissen om Den nya skollagen överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till ett förslag till beslut från (FP), (M) och (KD).
Vice ordföranden Roger Mogert (S) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m fl (S) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
1. att delvis besluta enligt förvaltningens förslag
2. och därutöver tillägga
Miljöpartiet ställer sig positiva till att förskolan föreslås bli en egen skolform, att fristående skolor och förskolor ska bli en del av skolväsendet och friskolorna ska rätta sig efter samma regelverk som kommunala skolor. Det är också positivt att Skolinspektionen ges möjlighet till skarpare sanktioner mot de huvudmän som missköter sig, att det införs rättigheter för den elev som behöver stöd och hjälp, att tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan säkras, liksom tillgång till studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek. Dessutom är det bra att flexibel skolstart och omprövning av betyg inte avfärdats utan utreds vidare.
På vägen till en individualiserad skola där alla elever får möjlighet att nå sin fulla potential hade det också behövts bättre och mer långtgående förslag på fortsatta försök om slopad timplan. Vi vill att timplanen avskaffas och ersätts med ett regelverk motsvarande det som gäller för de skolor som deltar i timplaneförsöket.
Vi motsätter oss att det inte ska vara möjligt att komplettera sina betyg på Komvux för att exempelvis ha möjlighet att gå vidare till studier eller arbete. Detta kommer leda till att elever som presterar sämre kan sträva efter streck eller IG, och därmed en möjlighet att läsa upp betygen, istället för ett G som aldrig kan förbättras. Det är, precis som idén med merit poäng i vissa ämnen, något som får ej önskade konsekvenser konsekvenser. Möjligheten att bevilja undantag fråntvånget att sätta betyg borde även gälla kommunala skolor.
Det är bra att rätten till utbildning stärks. Men rätten till utbildning är tredelad. Rätten till utbildning, rätten i utbildning och rätten genom utbildning. Förslaget till skollag missar de två senare delarna. Den borgerliga skolpolitiken har tydligt flyttat eleven till periferin och istället satt ämnet i centrum. Elevcentrerat lärande har ersatts med lärarcentrerad undervisning. Bristande resultat ska lösas med mer betyg och framförallt fler betygssteg. Men märkligt nog utan tydliga kriterier för alla betygssteg. Betygen ersätter samtal och förståelse för det egna lärandet. Detta är tydliga steg som gör att initiativkraft och engagemang försvinner från lärandet och elevernas utveckling. Det saknas också en strategi för ökad modersmålsundervisning. Det bör vara en rättighet också i förskolan och såväl enskilda ämnen som i studiehandledningen.
Vidare att staten föreslår detaljstyrning av skolmaten och simundervisningen men inte förmår avveckla timplanerna och skjuter upp frågan om flexibel skolstart är olycksbådande. Skollagen tenderar också att utmåla skolan som en egen värld vilket är farligt. Så klart ska rådande diskrimineringslagar ange vad som är kränkande också i en skola och arbetsmiljölagen gälla när det kommer till arbetsmiljöfrågor. På samma sätt som Europakonventionen eller Barnkonventionen gäller också på skolans område. Det behövs inte särskilda skrivelser om det här utan hänvisning går alldeles utmärkt.
Vi vill också se möjligheter för lokala skolstyrelser med föräldrar eller elever i majoritet.
Skolan har två uppdrag; ett socialt och ett kunskapsuppdrag. Dessa är nära sammanflätande och beror på varandra för att kunna nås fullt ut. En meningsfull, begriplig och hanterbar skola är nödvändig för att detta ska hända.
Särskilt uttalande
Roger Mogert m fl (S) och Inger Stark (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vi beklagar att regeringen inte bjudit in oppositionen till överläggningar för att söka gemensamma lösningar för en skollag som håller över regeringsskiften. Skolorna måste få långsiktiga spelregler och arbetsro. Såväl vår regering under förra mandatperioden som de tidigare borgerliga regeringarna har haft en mycket öppnare inställning i sitt arbete.
Många delar av förslaget härstammar från arbetet med skollagen under förra regeringen. Dit hör till exempel rätten att överklaga åtgärdsprogram, vilken stärker elevernas och föräldrarnas ställning.
Vi är dock kritiska till att regeringen helt stänger dörren för möjligheten att läsa in kunskaper efter gymnasiet. Vi avskaffade gräddfilen för dem som konkurrenskompletterar, komvuxplatser måste alltid först ges till dem som saknar fullständig utbildning. Men regeringen vill förbjuda att elever läser upp sina betyg på komvux, även om de inte tar platser från någon annan. En ytterligare återvändsgränd instiftas, istället för att öka platserna inom vuxenutbildningen.
Regeringen använder inte heller möjligheten att införa lika villkor för kommunala skolor och friskolor. Fristående skolor undantas från besparingar under innevarande verksamhetsår, varför vi ser en påtaglig risk att besparingarna i de kommunala skolorna kan bli mycket stora i ett svårt ekonomiskt läge. Friskolorna ska också få fortsätta att obegränsat kunna dela ut miljontals kronor till sina aktieägare och behöver inte ens följa timplanen. Vi vill ha lika villkor på riktigt, på alla områden.
Vi saknar vidare förslag om att fördela resurser efter behov, så att alla elever ska kunna få det stöd de behöver. Detta vill vi reglera i lag. Regeringen anger att kommunerna inte behöver erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid, detta är vi starkt tveksamma till.
Våra krav på skollagen
1. Alla barn är olika – lika förutsättningar kräver olika resurser
Alla barn och ungdomar har rätt till kunskap och utbildning, oavsett social bakgrund. Alla barn och ungdomar har rätt att få kunskap så att de kan klara kommande studier och arbete. Lärande är en social process där samspelet mellan människor är avgörande. Barn och ungdomar lär sig genom meningsfulla samspel mellan vuxna och kamrater. Kunskap ser vi som något utöver faktakunskaper, det handlar om bildning i bred bemärkelse. Det största problemet med dagens skola är att alltför många elever inte får dessa breda kunskaper.
Vi vill att skolan ska ha som tydligt mål att utjämna skillnader och kompensera de barn som kommer från hem utan studietradition. Lika möjligheter kräver olika resurser. Vi vill ha nationellt styrande regler i skollagen som garanterar att resurserna i alla kommuner fördelas efter behov. Elever som inte når målen har rätt till stöd. Ett minsta antal undervisningstimmar ska garanteras. Lärares möjlighet att ”ordinera” stöd måste stärkas. Om åtgärdsprogram inte upprättas ska föräldrarna kunna överklaga detta. Elever ska också erbjudas stöd med läxläsning.
2. Blandad elevsammansättning
Vi vill att alla skolor oavsett huvudman ska vara skyldiga att sträva mot en socialt och kulturellt blandad elevsammansättning. Varje skola ska årligen redovisa vilka insatser och åtgärder som vidtagits för att nå målet. Vi ställer oss tveksamma till förslaget om färdighetsprov inom grundskolan. Skolan ska utveckla elevers talanger utifrån deras intressen och engagemang, inte ta dessa för givna och opåverkbara.
3. Skärpta kvalitetskrav
Alla skolor oavsett huvudman ska regelbundet kvalitetskontrolleras om de uppfyller målen. I sista hand ska en skola kunna stängas. Det handlar om kunskapsresultaten men också om tillgången på till exempel elevhälsa, skolbibliotek och näringsriktigt skolmat.
4. Lika regler kommunala och fristående skolor
Vi vill att alla skolor oavsett huvudman ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Alla skolor ska följa samma skollag och samma nationella läroplan, kursplan, timplan och betygssystem.
Det ska gälla samma sekretess, öppenhet och meddelarskydd i alla skolor.
5. Behöriga lärare ska sätta betyg
Vi vill strama upp regelverket om behöriga lärare. Målet är att alla lärare i skolan ska vara behöriga. Vi vill att endast behöriga lärare ska få sätta betyg. Elever ska också ha rätt att få betyg omprövade (inte överklagade).
6. Nolltolerans mot mobbing och förstärk elevhälsan
Många barn och ungdomar mår inte bra. Världens säkert tuffaste lagstiftning mot mobbing och kränkningar i skolan måste bli än mer effektiv. Vi vill ha en översyn av lagen. Elevhälsan måste också få en bredare kompetens och en allt mer framträdande plats i skolan.
7. All undervisning ska vila på vetenskaplig grund
Alla barn och unga måste själv få välja religion och politisk inriktning. All undervisning ska vila på vetenskaplig grund och vara icke-konfessionell.
8. Lex Sara
Vi vill införa en ”Lex Sara” för skolan där all skolpersonal oavsett huvudman ska vara skyldig att rapportera missförhållanden eller när läroplan eller värdegrund inte följs.
9. Självstyrande skolor
Vi vill öka möjligheterna för självstyrande skolor. Man ska inte tvingas starta en friskola för att förverkliga och utveckla nya pedagogiska idéer.
10. Garanterad vuxenutbildning
Vuxna som saknar gymnasiekompetens ska ha rätt att komplettera sin utbildning för att få grundläggande och särskild behörighet för högskolestudier.
11. 10-årig grundskola
Vi vill att förskoleklassen blir en del av en ny obligatorisk grundskola samtidigt som samverkan och samarbetet mellan personal i förskola och skola stärks.
12. Modersmålsstöd i förskolan
Förskolan ska vara en självklar del av skollagen. Den är det första steget i det livslånga lärandet. Även modersmålsundervisning i förskolan och omsorg på obekväm arbetstid ska skrivas in i skollagen.
13. Arbetsro
Förslagen i skollagen andas unken 50-talsskola. Vi löser inte ordningsproblemen i skolan genom en återgång till forna tiders skola. Kvarsittning, skriftlig varning och kortare avstängning löser inga problem. Arbetsro i skolan får vi om eleverna känner arbetslust, har förtroende för de vuxna i skolan och känner att de ingår i ett socialt sammanhang.
Vi vill att det i skollagen skrivs in att alla skolor måste ha ordningsregler som stöd för lärarens arbete. Ordningsreglerna ska beslutas tillsammans på skolan och skrivas under av lärare, elever och föräldrar.
14. Tydliga befogenheter
Det ska tydligt framgå vilka rättigheter och skyldigheter som elever, lärare och skolledare har. Rollfördelningen mellan utbildningens huvudmän å ena sidan och lärare och skolledare å den andra ska vara tydlig.
15. Hållbara regler för etablering av fristående skolor
Vi ser stora risker med den helt fria etableringsrätten för friskolor som finns nu. När elevunderlaget viker finns en risk att friskolor går i konkurs och att de kommunala skolorna dräneras på resurser för utbildningen. Dessutom är det rimligt att det allmänna ska garantera tillgängligheten till en kommunal grundskola i varje geografiskt område. Därför är det också rimligt att kommunerna har möjlighet att säga nej till nyetablering av friskolor eller på annat vis begränsa den. En möjlig modell för det senare är att låta ett större antal ansökande konkurrera om ett fåtal tillstånd motsvarande det tillskott i utbildningsplatser som är rimligt. På så vis kan vi säkra ekonomin hos befintliga och tillkommande friskolor, samtidigt som vi garanterar mångfald och pedagogisk utveckling. Vidare vill vi att möjligheterna till vinstuttag ska begränsas från friskolor. Skattepengar avsatta för skola ska gå till en bättre utbildning för alla. Närhetsprincipen ska värnas.
Ersättaryttrande
Ledamoten Helen Törnqvist (C) anmälde ett yttrande:
Om jag hade varit i beslutande ställning hade jag yrkat bifall till förslaget från (FP), (M) och (KD).
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-26. Dnr 09-033/1747.
Utbildningsförvaltningen har fått i remiss att lämna synpunkter på stadsledningskontorets förslag till program för utvecklingen i Söderort. Förvaltningen anser att det utifrån ett skolperspektiv finns skäl att avgränsa det geografiska området för Söderorts vision till att omfatta i huvudsak den yttre delen. Skarpnäck, Farsta, Vantör, och Skärholmen är stadsdelar som tillsammans med zonen runt Enskededalen och Solberga i Älvsjö behöver lyftas ytterligare. Här är skolans måluppfyllelse låg samtidigt som folkhälsotal och drogvaneundersökningar pekar på utmaningar för stora grupper. Förvaltningen anser också att en framtida vision för Söderort bör ta avstamp i tidigare visionsarbete och befintliga utvecklingsområden i staden som helhet såväl som i Söderorts skolor; matematik, naturvetenskap och språk respektive samarbete med handels- och logistikföretag, satsningar på idrott och hälsa samt miljö och internationalisering kopplat till IKT.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen.
Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna förvaltningens synpunkter som svar på remissen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) anmälde ett särskilt uttalande från (S), (MP) och (V) enligt nedan:
Skolan och utbildningsväsendet i stort är den kanske allra viktigaste motorn för att få till stånd utveckling och tillväxt i ett samhälle, så också i Söderort. Nu sjunker istället resultaten i yttre söderort. Färre elever än genomsnittet för staden går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Bara 45 procent av gymnasieeleverna i söderort går vidare till högskolan inom tre år. Samtidigt vet vi att andelen högskoleutbildade pedagoger är låg i förskolan. Barn med störst behov får sämst förutsättningar. Detta är delvis en resursfråga och här har majoritetens nedskärningar inte bidragit positivt.
I själva verket menar vi att utvecklingen i Söderort bör genomföras med förskolorna och skolorna som utgångspunkt. De kommunala skolorna bör därför ges särskilda medel för att delta och bidra i programarbetet.
Vi anser att programmet bör kompletteras med att:
· Det bör inrymma ett arbete som syftar till att tillskapa jobb som kommer boende i Söderort till del.
· En inventering av de tillgångar och resurser som finns i Söderort, inte minst hos de boende, bör genomföras och utgöra utgångspunkt för arbetet med visionen. Där bör också hinder för att ta tillvara dessa resurser analyseras.
· Ett utvecklat socialt och lokaldemokratiskt perspektiv måste tillföras visionen.
· Ett samlat program för att etablera och vidmakthålla offentlig och kommersiell service i stadens stadsdelar, samt tillföra arbetsplatser och verksamhetslokaler, framförallt genom en satsning på centrumbildningarna.
· En förbättrad kommunal närvaro i hela området
· En satsning på möjligheterna till fritid och rekreation i stadsdelarna
· En strategi gentemot andra aktörer, inte minst landstinget, för att garantera ett intresse för de berörda stadsdelarna. De södra förorterna har många barnfamiljer och ett stort behov av sjukvård mm.
· Stadsdelarna bör kompletteras och utvecklas med nya hus och bostäder som tillför nya kvaliteter. Dessa ska också komma redan boende till del.
· Resurser måste tillföras och paras med åtaganden om programarbetet ska bära frukt.
· Avsätt särskilda projektmedel så att förskolor och skolor i området kan delta i utvecklingsarbetet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-23. Dnr 09-114/2470.
Utbildningsberedningen inom Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har under året utrett frågan kring gemensam interkommunal prislista för gymnasieprogrammen. Samtliga kommuner i Stockholms län har tecknat samverkansavtal som innebär förstahandsmottagande till gymnasieprogrammen.
Utredningsgruppen föreslår att ett avtal om gemensamma programpriser upprättas mellan samtliga kommuner i Stockholms län, som en naturlig del av samverkansavtalet. Eftersom samtliga kommuner ingår i länsövergripande samverkansavtal så är det naturligt att alla är med.
Övergripande är utbildningsförvaltningen positiv till utredningsgruppens förslag.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-21. Dnr 09-050/2699.
Stockholms kommunfullmäktige har i framtidsdokumentet Stockholm 2030 angett att Stockholms stad ska vara världsledande på att utveckla, kommersialisera och tillämpa ny energi- och miljöteknik. Samlingsbegreppet Grön IT beskriver de åtgärder och insatser varmed IT bidrar till en minskad miljöbelastning, antingen genom förbättringar av själva IT-användningen eller genom att IT stödjer en miljömässigt god verksamhetsutveckling.
Utbildningsförvaltningen instämmer i behovet av en framåtblickande strategi för IT och hållbar utveckling och ser det som ett viktigt steg i realiserandet av Vision 2030.
I förslaget till strategi för Grön IT beskrivs ett antal olika aktiviteter och förslag kring hur IT kan bidra till en minskad miljöbelastning.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-24. Dnr 09-126/2417.
Ett förslag till övergripande samverkansavtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar har utarbetats. För varje mottagning ska dessutom lokala samarbetsavtal respektive driftsavtal utformas mellan ansvarig förvaltning inom staden och landstingets ansvariga hälso- och sjukvårdsenheter. Det övergripande samverkansavtalet föreslås en giltighetstid på två år. Avtalet prolongeras automatiskt med ytterligare ett år om ingen uppsägning har gjorts av någon av parterna senast tre månader innan avtalets utgång. Enligt förvaltningens uppfattning är giltighetstiden för kort och bör, för att skapa kontinuitet i verksamheten, förlängas med två år med automatisk prolongering.
Ärendet har handlagts inom utbildningsdirektörens stab i samråd med uppdragsavdelningen/elevhälsan.
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Roger Mogert m fl (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Ungdomsmottagningarna har en viktig funktion för att främja ungdomarnashälsa avseende sexualitet, samlevnad och identitetsutveckling. Samhället har ett ansvar att aktivt motverka att ungdomar hamnar utanför.
Ungdomsmottagningarna ska vara den första linjen för unga medborgare, som fångar upp dem innan tvingande besök hos vårdcentraler, akut – och abortmottagningar och/eller Maria ungdom.
Situationen för Stockholms ungdomsmottagningar har under en längre tid varit bekymmersam Det är därför glädjande att berörda parter vill agera för att förbättra situationen för ungdomsmottagningarna.
En fråga som tyvärr måste lyftas är den med vilken betydelse ett nytt och övergripande samverkansavtal kan få för tillgänglighet och resurstilldelning när lokala förutsättningar såsom budget och olika ambitionsnivåer säkerligen tillåts ha en återhållande verkan på nödvändiga resursförstärkningar.
Vi välkomnar ett nytt samverkansavtal, men vi vill också se ökande resurser framöver. Inte minst behövs resurserna för att få till stånd en fungerande samverkan med skolan, vilket är särskilt viktigt då vi vet att skolpersonal brukar ha stora svårigheter att hantera de typer av problematik som ungdomsmottagningarna är specialister på. Ungdomsmottagningarna måste också vara öppna under sommartid. Behoven är mycket stora.
Eftersom ungdomsmottagningarna fyller en mycket viktig funktion är det beklagligt att mottagningarna i exempelvis Skarpnäck, Rågsved och Enskede har slagits ihop till en enda mottagning vid Gullmarsplan. Tillgängligheten har därmed minskat, vilket främst drabbar de yngre. Eftersom den moderatstyrda majoriteten har dragit in SL- korten för gymnasieungdomar och har tagit bort SL- korten från försörjningsstödsnormen har många stockholmare försämrad möjlighet att använda kollektivtrafiken idag.
Att stadens ungdomsmottagningar inte lever upp till rekommendationen för basbemanning av mottagningarna tyder på att det idag finns för lite resurser avsatt till ungdomsmottagningarna.
Samt anför därutöver
Att som förälder inte samverka när socialtjänsten utreder barns behov av skydd och stöd kan inte accepteras. Det finns exempel på att särskilda samverkansteam mellan skola och socialtjänst, genom att ge intensivt skolstöd till barnen, kan öppna tidigare helt slutna familjer för samarbete.
Det behövs en mer kraftfull lagstiftning. I Danmark och Norge finns redan möjligheten att ställa familjer som inte samverkar under särskild tillsyn, och föräldrar kan avkrävas att följa en särskild handlingsplan. Barnskyddsutredningen har tagit flera viktiga steg mot en lagstiftning som stärker barnets ställning. Men arbetet måste fortsätta med att utforma en lagstiftning som ger bättre möjligheter för samhället att ingripa snabbare när barn behöver skydd. Lagstiftningen bör skärpas så att föräldrarna har en skyldighet att medverka i socialtjänstens utredningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-26. Dnr 09-000/2686.
Barnskyddsutredningen har sett över bl.a. bestämmelserna till skydd för barn och unga i socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Utredningen förslår att reglerna för den sociala barn- och ungdomsvården samlas i en ny särskild lag: Lagen om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Utredningen föreslår en rad förändringar som ökar barn och ungdomars rättssäkerhet och som skärper kraven på bl.a. socialtjänstens arbete. Förslagen rör barn/ungas rätt till information och yttranderätt, ökade dokumentationskrav, anmälningsskyldigheten, utredningsskyldigheten, uppföljningsskyldigheten, ansvarig socialsekreterare, avtal med familjehem och ökade utbildningskrav på socialtjänstens personal. Förvaltningen tillstyrker dessa förslag.
Utredningen lägger även förslag som ökar kraven på samverkan mellan bl.a. socialtjänst/ landsting och socialtjänst/skola. Det gemensamma ansvarsområdet barn och unga som far illa bör kartläggas av landsting och kommun och leda till överenskommelser om samordnade insatser, ansvars- och kostnadsfördelning, uppföljning, utvärdering m.m. Förvaltningen tillstyrker utredningen även i denna del. Förslagen ligger i linje med det arbete som pågår i länet och inom staden inom ramen för ”Barn och unga i behov av särskilt stöd” (BUS). Förvaltningen anser att utredningens skrivningar när det gäller denna samverkan kan utformas mer pregnant.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samarbete med gymnasieavdelningen.
Ordföranden framlade ett förslag till beslut från (FP), (M) och (KD) och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (S), ledamöterna Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Roger Mogert (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Detta är en viktig lagstiftning. Vi vill i detta sammanhang betona vikten av att personalen i skolan får god utbildning i att ge stöd till unga i behov av sådant, ett område där det ofta brister i dag. Detta är dock en resursfråga och tillräckliga medel måste avsättas för detta.
Ett flertal av de utsatta barn och ungdomar som socialtjänsten har skäl att finna oro för är ofta samma elever som även skolorna har svårt att nå. Vi anser därför att stadens fritidsverksamheter ska vara en part i detta samverkansarbete. Fritidsgårdar etc har inte samma skrämmande myndighetsroll vilket gör att de har mycket att bidra med när det gäller såväl akuta som preventiva situationer. Ett nätverksarbete som fanns naturligt i Stockholm när skolan var organiserade under stadsdelsnämnderna.
Ledamoten Helen Törnqvist (C) anmälde följande yttrande:
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-26. Dnr 08-421/4672.
Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av gymnasieskolors förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning. Granskningen har omfattat 27 huvudmän i hela landet. Syftet med granskningen är att den ska leda till förbättringar i verksamheterna så att andelen elever som fullföljer sin utbildning med slutbetyg och grundläggande högskolebehörighet till vidare studier ska öka.
I Stockholms stad har Thorildsplans gymnasium granskats. Granskningen genomfördes 28-29 januari 2009.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Ledamoten Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Elevers reella möjlighet till delaktighet och inflytande över sin utbildning är oerhört viktigt. Miljöpartiet har fler gånger föreslagit att detta är någonting som behöver utvecklas inom staden. Skolinspektionens rapport är ännu ett exempel på att det behövs.
Svar på remisser från Skolinspektionen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-28. Dnr 09-455/2995.
Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola prövas av Skolinspektionen. Lägeskommunen och närliggande kommuner ges möjlighet att yttra sig över ansökan. Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat 33 ansökningar om etablering eller utökning av befintlig verksamhet inför läsåret 2010/11.
Det är Skolinspektionens uppgift att bedöma om utbildningen ger de kunskaper och färdigheter som skolan ska förmedla och om den svarar mot gymnasieskolans värdegrund och allmänna mål.
Förvaltningen bedömer att årets ansökningar inte medför långtgående negativa, ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende enligt gällande lagstiftning.
Ärendet har beretts av avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samråd med gymnasieavdelningen och inspektions- och analysenheten. Underlag har inhämtats från utrednings- och statistikkontoret (USK), Regionplane- och trafikkontoret vid Landstinget samt gymnasieintagningen i Stockholms län.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett förslag till beslut från (S) och (V) och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett tredje förslag och yrkade bifall till detta.
Roger Mogert m fl (S) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
att till Skolverket tillfälligt avstyrka förslag om nyetableringar av skolor under nästa år med hänsyn till kraftigt minskat elevantal
att tillskriva regeringen för att uppmärksamma behovet att skyndsamt ändra lagstiftningen så att kommunen får reellt inflytande vid etablering av fristående gymnasieskolor
samt att därutöver anföra
Allt tyder på en utveckling mot fler och fler privata skolor i Stockholm som riskerar att skapa problem inom Stockholms skolvärld. Den nuvarande lagstiftningen räcker inte till för att värna det kommunala skolväsendet från påtagliga och negativa effekter. Varje enskild ansökan om nyetablering är i sig inte ett hot mot stadens skolor, men den sammantagna bilden år efter år visar allt mer oroande effekter.
Vi är oroliga för att den ökade etableringen tvingar kommunala, såväl som fristående, gymnasieskolor in i en ond spiral av nedskärningar och allt sämre möjligheter att attrahera elever. Resultatet blir i värsta fall nedläggning av väl fungerande skolor. På sikt ökar elevernas resvägar och stora områden i ytterstaden kan komma att helt sakna gymnasieskolor, vilket bidrar till att förorterna blir sovstäder.
Tyvärr kan staden inte reellt påverka nyetablering på grund av överetablering, trots att situationen kan leda till att kommunala skolor med kort varsel kan tvingas ta emot elever från fristående skolor som går omkull. Det råder allt annat än likställighet mellan kommunala och fristående skolor i staden.
Kommande år står vi inför en särskilt allvarlig situation med elevbrist. Därför föreligger en risk för bestående negativa effekter för gymnasieutbildningen i staden om fler etableringar tillåts. Det är därför lämpligt att införa en tillfällig paus för etableringar av så väl nya fristående som nya kommunala gymnasieskolor i staden.
1. Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag
Elevunderlaget för gymnasieskolorna i Stockholm krymper framöver och konkurrensen om eleverna ökar. Etableringen av fler fristående skolor kommer ge konsekvenser för de redan etablerade skolorna. Men trots en snabb och stor etablering av fler aktörer de senaste åren har inte de kommunala gymnasieskolorna tvingats försvinna från Stockholms skolvärld. Däremot ser vi att ansökningarna till skolinspektionen blir färre och allt färre ansökningar blir godkända och startar.
Konkurrens är bra, den kommunala skola som är konkurrenskraftig kommer att överleva. De friskolor som lyckas erbjuder något attraktivt, och det är bra för eleverna. Kommunala skolor måste bli bättre på att lyfta upp de fördelar som kommunala skolor ofta har, t ex bra skolgårdar, bibliotek och gympasalar. Det svikande elevunderlaget tvingar också skolinspektionen att mer kritiskt ta sig an de ansökningar som kommit in. Det är bra.
Det är viktigt att kritiskt granska de ansökningar om att starta fristående skolor som finns. Huvudmän som inte kommer på lång sikt att kunna driva en kvalitativ pedagogisk verksamhet ska inte heller starta. Det är framförallt kritiskt ur ett elevperspektiv att utbildningar som startar inte avslutas inom en för kort period.
Staden ska inte ha en avgörande röst angående nyetableringar. Det är inte heller nödvändigt med en paus i etableringen. Det är inte stadens uppgift att välja ut vilka skolor som är bra, det ska elever och föräldrar avgöra själva.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-28. Dnr 09-454/2996.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat 24 ansökningar om godkännande av och rätt till bidrag för fristående grundskolor, fristående särskolor samt fristående förskoleklasser i anslutning till fristående grundskolor till Stockholms stad. Ansökningarna avser start läsåret 2010/11. Ansökan om godkännande och rätt till bidrag prövas av Skolinspektionen. Det är Skolinspektionens uppgift att bedöma om utbildningen ger de kunskaper och färdigheter som skolan ska förmedla och om den svarar mot förskoleklassens, grundskolans och särskolans värdegrund och allmänna mål.
Ansökningarna fördelar sig på, grundskola 9 ansökningar, grundskola med förskoleklass 11 ansökningar, grundsärskola med förskoleklass 3 ansökningar och grundsärskola 1 ansökan.
Ärendet har sammanställts på avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samarbete med grundskoleavdelningen och inspektions- och analysenheten.
att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag
att tillskriva regeringen för att uppmärksamma behovet att skyndsamt ändra lagstiftningen så att kommunen kan säga nej till etablering av fristående grundskolor, särskolor samt fristående förskoleklasser.
Allt tyder på en utveckling mot fler och fler privata skolor i Stockholm och som riskerar att skapa problem inom Stockholms skolvärld. Den nuvarande lagstiftningen räcker inte till för att värna det kommunala skolväsendet från påtagliga och negativa ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska effekter. Varje enskild ansökan om nyetablering är inte ett hot mot stadens skolor men kan enligt vår mening inte uteslutas.
Flera skolor påverkas lokalt vid nyetablering av fristående skolor i ett område vilket framgår av förvaltningens analys. En mer övergripande påverkan på det kommunala skolväsendet finns också genom de elevrörelser som uppstår i staden. Det blir därmed en successiv utglesning med allt längre avstånd mellan de kommunala skolorna i dessa områden.
Vem tar skolpliktsansvaret när det inte finns kvar kommunala skolor i alla stadsdelar? Tyvärr kan staden inte säga nej till nyetablering, trots att situationen kan leda till att kommunala skolor med kort varsel tvingas ta emot elever från fristående skolor som gått omkull. Det råder allt annat än likställighet mellan kommunala och fristående skolor.
Skolornas ökade konkurrens skapar oönskade effekter, bland annat den rädsla för att elever med svensk bakgrund söker sig bort om andelen invandrade elever blir för dominerande på skolan.
Barn i grundskoleålder ökar de kommande tio åren i Stockholm. Därför är det välkommet med fler aktörer som kan erbjuda pedagogisk verksamhet.
Däremot får etablering av fristående pedagogiska verksamheter inte bli en ursäkt för staden att inte satsa på den kommunala verksamheten. Den borgerliga majoriteten har genomfört dumdristiga avknoppningar av kommunal verksamhet och behövda satsningar på förskola och skola uteblir.
Konkurrens är bra, den kommunala skola som är konkurrenskraftig kommer att överleva. De friskolor som lyckas erbjuder något attraktivt, och det är bra för eleverna. Kommunala skolor måste bli bättre på att lyfta upp de fördelar som kommunala skolor ofta har, t ex bra skolgårdar, bibliotek och gympasalar.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S), Susanna Brolin (V) och Per Olsson (MP)
Utbildningsnämnden beslutar att som svar på skrivelsen om skolskjuts till Hjorthagens skola överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-06-11. Dnr 09-515/1172.
En skrivelse har inkommit från Roger Mogert (S), Susanna Brolin (V) och Per Olsson (MP) om skolskjuts till Hjorthagens skola. Författarna önskar att en långsiktig lösning när det gäller skolskjuts för barn som bor i Ekhagen och Lappkärrsberget. Förvaltningen konstaterar att det är rektor som beslutar om rätten till skolskjuts som går utöver stadens skolskjutsanvisningar. Ekhagen och Lappkärrsberget tillhör inte Hjorthagens skolas upptagningsområde och rektor har, i enlighet med stadens skolskjutsanvisningar, ingen skyldighet att anordna skolskjuts.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att som svar på skrivelsen om skolskjuts till Hjorthagens skola överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-05-14. Dnr 09-515/1176.
En skrivelse har inkommit från Roger Mogert (S), Susanna Brolin (V) och Per Olsson (MP) som tar upp problem med skolskjutsar vid Stockholms skolor. I skrivelsen ställs frågor kring skolskjuts mellan frånskilda föräldrar och föräldrar boende i annan kommun.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett för (S), (V) och (MP) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Roger Mogert m fl. (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
Att avslå förvaltningens förslag till beslut
Att alla barn som har skolskjuts ska få det även till skilda föräldrar boendes utanför kommungränsning givet att detta är praktiskt möjligt utifrån restiden
Av tjänsteutlåtandet framgår att det är möjligt för kommunen att besluta om mer generösa regler än de lagstadgade. Vi anser att med bakgrund av vad som har anförts i skrivelsen om hur elever hamnar i kläm så bör kommunen ta ett större ansvar än den gör i dag. Det är rimligt att ge dessa barn, som ofta är funktionshindrade, det stöd de förtjänar. Detta givet att det är praktiskt möjligt, det vill säga att restiden till föräldern ligger inom ramen för vad som är möjligt att resa dagligen. Exakt prövning av detta bör göras från fall till fall och förvaltningen bör ansvara för att utarbeta praxis och riktlinjer kring detta.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP)
Nämnden beslutar att som svar på skrivelse från (S), (V) och (MP) om uppföljning av avstängda elever godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-26. Dnr 08-421/184.
I en skrivelse från (S), (V) och (MP) önskas svar på vilka planer och åtgärder som finns i samband med avstängning av elever samt en statistik över avstängningar. Under de senaste fem läsåren har beslut fattas om 74 avstängningar. I 8 fall har avstängningen även lett till en förvisning av eleven. Under den redovisade femårsperioden har avstängning/förvisning förekommit vid 11 gymnasieskolor. Beslut om avstängning är delegerat till rektor, beslut om förvisning tas av utbildningsnämnden. Ett beslut om avstängning ska föregås av en allsidig utredning. Innan beslut tas har eleven och dennes vårdnadshavare (om eleven är under 18 år) rätt att yttra sig. När det gäller omyndig elev ska kontakt tas med socialtjänsten. Ett beslut om avstängning eller förvisning ska innehålla besked om möjligheten att överklaga beslutet till länsrätten. Under och i samband med elevens återgång till skolan sker samtal med eleven som syftar till att skapa betingelser för att den fortsatta skolgången kan fullföljas på ett tillfredställande sätt
Ärendet har handlagts inom gymnasieavdelningen.
Att som svar på skrivelse från (S), (V) och (MP) om uppföljning av
avstängda elever godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande.
Roger Mogert m fl (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enigt nedan:
att uppdra åt förvaltningen att återkomma till nämnden med ett förslag om hur kommunen på ett systematiskt sätt kan arbeta för att ge stöd till avstängda och avvisade elever
Varje kommun har ett särskilt, lagstadgat ansvar för elever under 20 år som inte går i gymnasieskolan. I Stockholm är detta ansvar delegerat till Utbildningsnämnden. Därför är det oroande att förvaltningen i sitt svar inte kan redogöra för ett systematiskt arbete med elever som stängs av från gymnasiet. Även om orsakerna till avstängningarna kan vara vitt skilda så menar vi att det behövs ett sammanhållet och systematiskt arbete för att på bästa sätt kunna ta hand om dessa unga människor. När en ung människa faller igenom samhället är det en stor tragedi, men också en långsiktigt stor kostnad för samhället. Därför är det också rimligt att större resurser avsätts för att förhindra detta.
1. Tertialrapport 2 2009 med delårsrapport per den 31 augusti godkänns. Rapportens del 1 överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Nämnden föreslår att kommunstyrelsen godkänner föreslagen budgetjustering med totalt 6,2mnkr avseende enskilda utförares förskolelokaler eller lokaler för skolbarnsomsorg med hög hyra, se bilaga 2.4.
3. Nämnden ansöker hos kommunstyrelsen om 35,6mnkr i stimulansbidrag för enskilda utförares utbyggnad av förskolelokaler, se bilaga 2.15.
4. Förslag till omslutningsförändringar motsvarande totalt 15,3mnkr godkänns, se bilaga 2.3
5. Årsmål för särskilt markerade indikatorer fastställs.
6. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-09-09. Dnr 09-103/2880.
Tertialrapport 2 avser huvudsakligen prognos på ekonomiskt utfall och måluppfyllelsen utifrån verksamhetsplan 2009 med mål, indikatorer och aktiviteter. Avvikelser analyseras och kommenteras. Delårsbokslut per den 31 augusti analyseras och kommenteras.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samarbete med övriga avdelningar inom förvaltningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett för (S), (MP) och (V) gemensamt förslag och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) och ledamöterna Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med en utförlig analys skola per skola om det ekonomiska läget, prognos för kommande år samt riskanalys om konsekvenser för utbildningskvaliteten
Att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag till budgetjustering där skolor med stora underskott tillskjuts extra medel i de fall där det finns särskilda skäl
att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag på att införa ett uppsägningsstopp för de kommunala skolorna
samt
att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag på centralt stöd för att hjälpa skolledare att genomföra effektiviseringar (dvs att uppnå samma resultat/kvalitet som i dag fast till lägre kostnad, till skillnad från nedskärningar som ger lägre kvalitet)
Vi kan av den ekonomiska rapporten konstatera tydliga indikationer på en än mer försämrad ekonomisk situation för flertalet skolor. Av de kommunala grundskolorna gör 55 procent ett underskott, bland gymnasieskolorna hela 58 %. Samtidigt visar tertialrapporten att bara knappt en tredjedel av skolorna i Stockholm har pengar över i verksamheten. Totalt sett har skolorna börjat knapra på sparade överskott från tidigare år.
När vi nu snart går in i ett nytt budgetår med minskade medel ser vi en påtaglig risk till än större nedskärningar. Dessa är en direkt konsekvens av de skattesänkningar som har genomförts och riskerar att drabba barn och elever hårt. Majoriteten har under mandatperioden sänkt skatten kraftigt, en intäktsminskning på cirka 1 miljard kronor. Detta är resurser som hade behövts för att stärka kvaliteten och kunskapen i skolorna. De resurser som den moderata majoriteten har skjutit till täcker för skolans avseende inte ens löne- och kostnadsökningarna. Att underskotten nu kommer är därför långtifrån överraskande.
Vidare kan vi notera att arbetet med IT i skolan och miljöfrågorna lämnar mycket i övrigt att önska. Båda dessa frågor är viktiga utvecklings- och framtidsfrågor varför de bör prioriteras högre än vad den borgerliga majoriteten i dag gör.
Slutligen vill vi uttrycka en oro över de uppsägningar som planeras. Vi behöver fler vuxna i skolan, inte färre. Kvalitet i välfärden måste gå före skattesänkningar.
Ändring i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-21. Dnr 09-013/2777.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen.
Detta tjänsteutlåtande innehåller förslag till korrigeringar i delegationsordningen för utbildningsnämnden, främst föranledda av att sekretesslagen (1980:100) ersatts av den nya offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400).
Rapporten pekar på ett fortsatt behov av målmedvetet arbete för elevernas fysiska och psykiska hälsa.
Rapporten konstaterar att åtgärdsprogram för elever med fysiska funktionsnedsättningar och elever med Asbergers syndrom ofta saknas. Det är av yttersta vikt att utbildningsförvaltningen säkerställer att åtgärdsprogram upprättas för eleverna.
Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande. Tolerans, förståelse för olikheter och respekt för andra ska prägla skolans vardag. Skolan ska vara en säker plats där alla känner sig trygga. Mobbning sker idag ofta via mobiltelefoner och datorer vilket gör det svårare för vuxna att upptäcka. Detta måste uppmärksammas i värdegrundsarbetet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-27. Dnr 09-510/2971.
På utbildningsdirektörens uppdrag avlämnar uppdragsavdelningens enheter skolhälsa, skolstöd och psykologenhet en elevhälsorapport. Rapporten ingår i stadens kvalitetssystem för de pedagogiska verksamheterna som ett av underlagen till skolornas/stadens kvalitetsredovisning. Fr.o.m. 2009 innehåller elevhälsorapporten dels jämförelser över tid (delrapport 1) dels belyses ett ”fokusområde” som bestämts av förvaltningsledningen (delrapport 2).
Förvaltningen har påbörjat ett arbete med att följa upp att alla elever med funktionsnedsättning som inte beräknas uppnå målen har ett åtgärdsprogram. I nästa års elevhälsorapport redovisas hur skolorna arbetar med åtgärdsprogram för hela elevgruppen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att lägga anmälan av elevhälsorapporten 2008/09 till handlingarna.
Roger Mogert m fl (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Elevhälsorapporten ger en i stora delar mörk bild av elevers hälsa. Detta är särskilt upprörande då många av hälsoproblemen har funnits i flera år eller förvärrats. Att bara hänvisa till rektors ansvar är därför inte rimligt. Förvaltningen bör ta ett större ansvar för att komma tillrätta med elevers dåliga hälsa. Det är både en fråga om att värna elevernas välmående och att ge dem goda förutsättningar för inlärning.
Vi ser nu också hur nedskärningar i skolan leder till större klasser och mindre personal, det vill säga att skolans förmåga att se varje elev och dess behov försämras. Detta är mycket allvarligt utifrån ett elevhälsoperspektiv.
Rapporten visar tydligt att Stockholms stad brister i stödet till elever med särskilda behov. De uteblivna satsningarna på dessa elever från skolborgarrådets sida visar sig nu ute i verksamheterna. Det är framför allt elever i socioekonomiskt utsatta områden som inte får det stöd de behöver. Elevhälsopersonalen i rapporten anser att en tredjedel av eleverna som bor i socioekonomiskt utsatta områden är i behov av särskilt stöd. Många av dessa elever får inte undervisning eller studiehandledning i sitt modersmål, vilket troligen orsakar de sämre resultaten. Med bättre modersmålsundervisning samt ämnesundervisning, t ex matematik, på modersmål skulle fler elever nå målen.
Det är också mycket tydligt att elever och personal trivs bättre i skolor där alla är involverade i arbetet med värdegrund, konflikthantering och attityder till olikhet. Rapporten ger ett uttryckligt stöd för kravet att återinföra livskunskap på skolschemat.
_________
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-24. Dnr 09-126/2382.
Lärarutbildningen på Stockholms universitet omfattas av så kallade basgruppsdagar. Basgruppsverksamheten regleras i avtal med kommuner i Stockholms län som ansvarar för genomförande av dagarna. Utbildningsförvaltningen har sedan införandet av en stadsgemensam VFU-organisation haft avtal med Stockholms universitet.
I och med samgåendet mellan Lärarhögskolan och Stockholms universitet har lärarutbildningen omorganiserats och basgruppsavtalet behöver revideras för att förtydliga parternas åtaganden. Ett nytt avtal har under våren 2009 utarbetats i samverkan mellan Stockholms universitet, Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och referensgrupper med representanter från kommunerna där utbildnings- förvaltningen varit delaktig. Intention och syfte med avtalet har inte förändrats men parternas åtaganden har tydliggjorts och stärkts, omfattningen minskats och ersättningen förändrats.
Ärendet har beretts av Kvalitets- och ekonomiavdelningen och har förankrats med avdelningschefer på utbildningsförvaltningen, i samverkansgrupp för förskola – skola i Stockholms stad, referensgrupp med rektorer samt med basgruppsledare.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-26. Dnr 09-434/2652.
Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har av Diskrimineringsombudsmannen (DO) blivit ombedd att inkomma med yttrande senast den 22 september 2009, angående anmälan från en studerande vid Västerorts vuxengymnasium avseende etnisk och religiös diskriminering under januari 2009. Ärendet avser händelser som förknippas med A K:s rätt att under lektionstid bära niqab. Som ansvarig förvaltning för skolverksamheten i staden anser förvaltningen att det är av största vikt att de elever/studerande som deltar i undervisning och befinner sig i skolans lokaler inte har sitt ansikte dolt. Detta ställningstagande grundar sig dels på pedagogiska och sociala skäl, dels på säkerhetsmässiga skäl såsom framgår av svaren i förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden till Diskrimineringsombudsmannen överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut
2. Att därutöver tillägga
Det är oacceptabelt att skolborgarrådet liksom förvaltningen anser att skolan har rätt att vägra de två kvinnorna delta i undervisning om de bär niqab.
Det är inte politikernas eller förvaltningens roll att bestämma vad folk har på sig. Sådana här situationer löses bäst genom dialog och öppenhet, inte genom förbud. Skolverkets rekommendation borde inte ses som vägledande, då den dels är från 2003, och dels endast rör burqa, där man alltså inte ser kvinnans ögon.
Utbildningsförvaltningens hänvisning till pedagogiska och sociala skäl är orimliga. Folk kan läsa på distans utan någon som helst kontakt med läraren utan att det ses som pedagogiskt omöjligt. Om det är kvinnan som man bryr sig om i den här frågan, så är det mycket bättre att låta henne utbilda sig och utveckla sin självständighet. Självklart ska även personalens oro tas på allvar, men genom dialog och öppenhet finns säkerligen möjligheter att lösa situationen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-08-26. Dnr 09-434/2653.
Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har av Diskrimineringsombudsmannen (DO) blivit ombedd att inkomma med yttrande senast den 22 september 2009, angående anmälan från en studerande vid Västerorts vuxengymnasium avseende diskriminering under januari 2009. Ärendet avser händelser som förknippas med F F:s rätt att under lektionstid bära niqab. Som ansvarig förvaltning för skolverksamheten i staden anser förvaltningen att det är av största vikt att de elever/studerande som deltar i undervisning och befinner sig i skolans lokaler inte har sitt ansikte dolt. Detta ställningstagande grundar sig dels på pedagogiska och sociala skäl, dels på säkerhetsmässiga skäl såsom framgår av svaren i förvaltningens tjänsteutlåtande.
Ärendet har beretts inom vuxenutbildningsavdelningen.
3. Att avslå förvaltningens förslag till beslut
4. Att därutöver tillägga
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-07-07. Dnr 08-324/472.
Förvaltningen har erhållit en skrivelse från Roger Mogert (S). I skrivelsen framgår att Katarina Norra skola vill få sitt skolkök renoverat och ombyggt till ett tillagningskök.
Förvaltningen har under våren 2009 gett SISAB i uppdrag att utreda en alternativ billigare ventilationslösning med syftet är att hitta en enklare lösning än den som tidigare offererats. SISAB avser att återkomma under hösten 2009.
Förvaltningen strävan är att kostnaden ska ligga långt under 5 mnkr som är gränsen för när ett ombyggnadsprojekt enligt delegationsordningen ska behandlas av nämnden.
Ärendet har beretts av grundskoleavdelningen. Synpunkter har inhämtats från förvaltningens ekonomi- och lokalavdelning.
Utbildningsnämnden beslutar:
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-09-09. Dnr 09-050/3085.
Varje år börjar drygt 6000 Stockholmsbarn i förskoleklass. Föräldrarna har möjlighet att välja utifrån ett utbud av kommunala och fristående verksamheter. För att intentionen med detta skolval ska uppfyllas krävs att sker på ett kvalitets- och rättssäkert sätt. Det är angeläget att det sker med en resurseffektiv administration och en kvalitetssäkrad och transparent handläggningsprocess som den enskilde medborgaren har full insyn i.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar om att inför skolvalet 2010 utveckla en e-tjänst som i ett första steg 2010 möjliggör vårdnadshavares val av förskoleklass och skolbarnsomsorg via webben. I första steget ska e-tjänsten användas vid val till kommunal förskoleklass och skolbarnsomsorg samt till förskoleklass i fristående skola där skolhuvudmannen valt att ansluta till tjänsten. Tjänsten syftar till att på sikt tillgodose medborgarnas förväntningar på en samlad e-tjänst i ett enhetligt system för olika val som rör skolan oavsett skolhuvudman.
Ärendet har beretts i samverkan mellan grundskoleavdelningen, avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet och administrativa avdelningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
- att inför skolplaceringen 2010 införa en e-tjänst som för vårdnadshavare erbjuder och möjliggör att göra ett aktivt val av förskoleklass och skolbarnsomsorg i enlighet med detta tjänsteutlåtande
- att återkomma med eventuella förslag till förändringar i nuvarande regler efter hand som arbetet fortskrider
- att en kommunikationsstrategi tas fram för information till vårdnadshavare och elever om e-tjänsten och hur den fungerar m.m.
- att fortsätta utveckla e-tjänsten för att på sikt möjliggöra ansökan till samtliga årskurser i grundskolan samt ansökan om byte av skola.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och ansökan om statsbidrag inom vuxenutbildningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-09-07. Dnr 09-112/2814.
Kommuner ges möjlighet att utöver ordinarie kommunal vuxenutbildning ansöka om statsbidrag för att bedriva yrkesinriktad gymnasial yrkesutbildning, yrkesvux, under perioden 15 mars 2009 - 31 december 2011. Ansökan skall till Skolverket vara inkommen senast den 21 september 2009 gällande nästkommande år. Syftet med satsningen är att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Det ska också vara möjligt för dem som tidigare läst ett studieförberedande program att skaffa sig en gymnasial yrkesutbildning. Om samtliga behöriga sökande inte kan tas emot till utbildningen, skall företräde ges till de personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden, oavsett tidigare utbildning. Förvaltningen har under innevarande år erhållit statliga medel för 395 heltidsplatser inom yrkesvux. Inför 2010 ansöker nu förvaltningen till Skolverket om statliga medel riktade till yrkesvux om 793000 verksamhetspoäng och 40 MKR vilket motsvarar ca 800 heltidsplatser.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden till Skolverket överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som ansökan om statliga medel avseende yrkesvux.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-09-14. Dnr 09-007/2658.
För att klara av att ge länets alla invånare vaccination mot nya influensan krävs stora insatser av sjukvården. Landstingen har huvudansvaret för att genomföra vaccinationerna. Mot bakgrund av det stora antalet personer som ska vaccineras behöver de engagera all sjukvårdande verksamhet inklusive t.ex. skolhälsovården.
I Stockholms stads skolor finns ca 85 000 elever och ca 16000 personal varav merparten bedöms vilja ha vaccinering mot den nya influensan.
Kostnaderna för vaccinet finansieras av staten.
Vårdgivare kan ansöka om auktorisering för vårdavtal om vaccinering mot den nya influensan. Utbildningsnämnden är vårdgivare för skolhälsovården som bedrivs i egen regi.
Ärendet har beretts inom utbildningsdirektörens stab i samverkan med uppdragsavdelningen och kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden till utbildningsdirektören delegerar att ansöka om auktorisering för vårdavtal om vaccination mot nya influensan.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) och ledamöterna Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) överlämnade två skrivelser:
” Skrivelse angående nedskärningar av antalet anställda inom utbildningsområdet” Dnr 09-200/3250 och
”Skrivelse angående nedskärningar i skolan” Dnr 09-102/3249.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
Förvaltningsdirektör Thomas Persson informerade om Kammarrättens dom angående förvaltningens överklagande i ärendet Bismilahi Förskola AB. Kammarrätten avslår utbildningsnämndens överklagande. Domen sänds ut till alla nämndledamöter.
Förvaltningsdirektören överlämnade till nämnden en inbjudan till jämställdhetsutbildning. Utbildningen är en del av projektet ”Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass” och äger rum den 22 oktober 2009 efter nämndsammanträdet.
Avdelningschef Håkan Edman redogjorde för hanteringen av elevärende i Solbergaskolan.
