Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2009-11-26
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och vice ordföranden Roger Mogert (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2009-12-09.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2009-10-22 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2009-11-17 och 2009-11-24 samt från MBL-förhandling 2009-11-24, som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2009-11-12.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion från Roger Mogert (S)
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-11-10. Dnr 08-452/2308.
Motionären föreslår i syfte att bibehålla levande minoritetskulturer att ett riktat stöd ska införas till stöd för skolor och utbildning för de nationella minoriteterna utifrån varje minoritets behov.
Förvaltningen stöder motionärens uppfattning om värdet av levande minoritetskulturer och möjlighet för nationella minoriteter att bedriva skolverksamhet i Stockholm.
Stockholm främjar fristående skolors etablering i staden utifrån lika villkor oavsett huvudman, med vårdnadshavares möjlighet att jämföra olika skolors verksamhet och resultat inför val av skola samt genom inspektion och kvalitetsgranskning av skolornas modersmålsundervisning.
Förvaltningen anser att de förutsättningar som idag finns för skolor i Stockholm att bedriva en verksamhet med hög kvalitet, möjliggör för såväl minoritetsskolor som skolor utan särskild inriktning att främja de nationella minoritetsspråkens ställning och upprätthållande.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Förslag till beslut
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett för (S), (V) och (MP) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Roger Mogert m fl (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
samt att därutöver anföra
Förvaltningen har rätt i sak. Det finns möjlighet att till exempel starta friskolor också för nationella minoriteter. Vad motionen tog sikte på var dock att dagens lagstiftning ställer krav på att särskilt stödja de nationella minoriteterna. Att anordna skolverksamhet för flera av dessa minoriteter är förknippade med särskilda kostnader för till exempel extra säkerhetsåtgärder som skolpengen normalt inte täcker. Dessa minoriteter har en juridisk och moralisk särställning som särskiljer deras skolverksamhet från friskolor som har andra typer av profiler. Av dessa skäl är det lämpligt att staden genom extra anslag eller liknande stödjer denna typ av skolverksamhet bättre än i dag.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion från Stefan Nilsson (MP)
Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-10-26. Dnr 09-125/3247.
I en motion av Stefan Nilsson (mp) föreslås att de livsmedel som köps in till stadens verksamheter inte ska innehålla skadliga transfetter.
Transfett finns naturligt i mejeriprodukter och i kött från kor och får men framställs även på kemisk väg av livsmedelsindustrin.
Förvaltningen föreslår att de rekommendationer som Livsmedelsverket förespråkar följs. Näringsrekommendationerna ligger till grund för kostråden att välja produkter med lågt innehåll av mättade fettsyror och transfettsyror. För att öka kunskaperna kommer förvaltningen att erbjuda de köksanställda utbildning för att öka kunskaperna kring livsmedelsval, tillagningsmetoder, matsedelsuppbyggnad och val av tillbehör.
Ärendet har beretts inom uppdragsavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med henne yrkande.
___________
Svar på remiss från kommunstyrelsen på skrivelse från Carin Jämtin (S)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-10-27. Dnr 09-352/3246.
Carin Jämtin (S) har till kommunstyrelsen överlämnat en skrivelse om möjligheten att inrätta ett holkprogram. I skrivelsen lyfts att staden behöver utreda möjligheten att inrätta ett holkprogram för att främja den biologiska mångfalden och bekämpa skadedjur i staden. Utbildningsförvaltningen tar inte ställning till om det föreligger ett generellt behov av att inrätta ett holkprogram, men anser att det för skolans del inte föreligger något sådant behov.
Ärendet är berett inom grundskoleavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert framlade ett för (S), (V) och (MP) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Roger Mogert m fl. (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
Stockholms stad är 2010 års europeiska miljöhuvudstad. Detta är till stor del ett resultat av de insatser som genomfördes och medel som avsattes under förra mandatperioden. Arbetet med miljöfrågor är av högsta vikt för att få ett samhälle som håller i längden.
Ett holkprogram är en enkel och kostnadseffektiv åtgärd för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Vi instämmer inte i förvaltningens påstående om att det inte föreligger något behov av holkprogram från skolans perspektiv. För att barn och elever ska kunna ta del av naturen krävs en biologisk mångfald och det är rimligt att elever lär sig natur- och djurvård i skolan. Dessutom torde ökad biologisk mångfald vara ett mål som alla nämnder och förvaltningar bidrar till efter bästa förmåga. Det bör också vara möjligt att göra insatsen obligatorisk på samma vis som andra uppdrag från nämnd och fullmäktige.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP)
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-11-10. Dnr 09-102/3249.
Utbildningsnämnden har fått en skrivelse från Roger Mogert (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) angående nedskärningar i skolan med efterfrågan på analys av enskilda skolors ekonomiska läge, prognosförutsättningar samt en riskanalys avseende utbildningskvaliteten. I skrivelsen efterfrågas förvaltningens förslag till budgetjusteringar till skolor med stora underskott p.g.a. särskilda skäl, förslag på centralt stöd till skolledare samt ett förslag på införande av uppsägningsstopp i kommunala skolor.
Under läsåret 09/10 har grundskoleavdelningen, som stöd till skolledare, startat ett arbete med ekonomidialoger med de enheter som har problem med sin ekonomi. Två personer, en externt rekryterad verksamhetsrevisor samt en handläggare med mångårig rektorserfarenhet fungerar som ett stöd för rektorer som har en budget i obalans. De gör en verksamhetsanalys och hjälper berörda rektorer med en åtgärdsplan för att komma tillrätta med ekonomin på enheten.
Att begära extra medel för innevarande år för att täcka de kostnader som skrivelsen handlar om är inte förenligt med de ekonomiska styrprinciperna i staden.
Förvaltningen lämnar inte något förslag på ett generellt uppsägningsstopp för de kommunala skolorna då förutsättningarna varierar stort mellan olika skolor och varje skola beslutar själv om hur verksamheten bäst dimensioneras och utformas utifrån antalet elever.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen och kvalitets- och ekonomiavdelningen.
att återremittera skrivelsen till förvaltningen
Det är mycket positivt att förvaltningen genomför verksamhetsgenomgångar så som efterfrågas i skrivelsen. Däremot saknar vi i svaret den utförliga analys per skola som efterfrågades i skrivelsen vilket är beklagligt. Vi noterar också att de flesta skolorna klarar 2009 genom att knapra på sparat kapital, vilket minskar marginalerna inför nästa år.
Den situation som vi ser i dag är en konsekvens av de nedskärningar som den borgerliga majoriteten har genomfört i skolan. Skolborgarrådet pratar gärna om procentuella schablonhöjningar, men nämner inte de 900 miljoner kronor som har dragits undan från skolan sedan maktskiftet; 500 miljoner kronor i samband med överföringen från stadsdelsnämnderna, 300 mnkr i riktade nedskärningar föregående år och 100 miljoner kronor till i år.
Till detta kommer att majoriteten har valt att inte räkna upp det socioekonomiska anslaget. Eftersom detta anslag 2006 utgjorde halva budgeten för vissa skolor så innebär det att den procentuella intäktsökningen för skolor i stadens fattigare områden bara har varit hälften så stor som intäktsökningen i stadens rikaste områden. Denna fördelningsprincip är helt oacceptabel: resurser måste fördelas efter behov, inget annat.
Svar på skrivelse från Helen Törnqvist (C)
Nämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-10-30. Dnr 09-201/1177.
Utbildningsförvaltningen saknar möjlighet att som enskild förvaltning göra varje rektorsområde till en egen övertalighetskrets. På stadsnivå gäller ”Kollektivavtalet för hantering av övertalighet” till och med 2011-12-31. Förändring av avtalet kan endast genomföras av parter på stadsövergripande nivå.
Ärendet har handlagts inom personalavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Roger Mogert m fl (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttagande enligt nedan:
Vi noterar att så som framförs i tjänsteutlåtandet så överrensstämmer inte skrivelseskribentens bild av hanteringen av övertalighet med det faktiska förfarandet i staden. Vidare önskar vi påtala att den viktigaste faktorn för att förbättra skolresultaten är duktiga och engagerade lärare. Ska vi som kommun kunna locka till oss de bästa lärarna ställer detta krav på god personalpolitik, där anställningstrygghet rimligtvis har en framskjutande roll.
Ersättaryttrande
Ersättaren Helen Törnqvist (C) anmälde ett ersättaryttrande enligt nedan:
Alliansen har under mandatperioden givit rektorerna i Stockholm ytterligare makt och ansvar, samt skapat lika villkor för kommunala och fristående skolor. Om varje rektorsområde skulle vara en egen turordningskrets kunde rektorerna känna ännu större självbestämmande över sin egen personalstyrka, vilket vore positivt för måluppfyllelsen och kontinuiteten för eleverna på de skolor där söktrycket är stabilt.
1. Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2010 godkänns. Del 1 av verksamhetsplanen överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Nämnden begär godkännande hos kommunstyrelsen av budgetjusteringar för omslutningsökningar motsvarande 1102,5mnkr, se bilaga 2.
3. Elevpeng till grundskola, elever i behov av särskilt stöd, obligatorisk särskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 5, 8, 9, 12 och 16.
4. Interkommunal ersättning till grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 7, 11, 15 och18.
5. Ersättning till fristående obligatorisk särskola, fristående gymnasieskola respektive fristående gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 10, 14 och 17.
6. Resultatenheter för 2010 godkänns enligt bilaga 2.
7. Föreslagna organisatoriska förändringar fastställs, se avsnitt 4.2, grundskoleavdelningen samt avsnitt 4.3, gymnasieavdelningen.
8. Skrivelsen ”Matematikkunskaper i grundskolan” från borgarrådet Roger Mogert (s) och Inger Stark (v) anses besvarad, se avsnitt 2.2 samt bilaga 27 a och b.
9. Den reviderade ”Utvecklingsplan 2008-2010” godkänns, se avsnitt 2.2 och bilaga 24.
10. Aktivitetsplan för upphandling i konkurrens godkänns, bilaga 22.
11. Arbetsplan för internkontroll godkänns, se avsnitt 3.7.3 samt bilaga 26.
12. Modell för prissättning vid försäljning av tjänster godkänns, se bilaga 21.
Att därutöver anföra
Nämnden anser att verksamhetsplanen väl speglar verksamhetens prioriteringar och målsättningar. Verksamhetsplanens inriktning motsvarar väl de intentioner som lades fast i kommunfullmäktiges budget för 2010. Utvecklingsplanen specificerar tydligt de insatser som ska vidtas på prioriterade utvecklingsområden.
Nämnden konstaterar vidare att Stockholms skolor uppvisar en mycket god resultatutveckling under mandatperioden. Inte minst som resultatförbättringarna framkommer i officiell statistik där objektiva kriterier mäts, och där värdena redovisas vart och ett för sig. Färsk statistik som Skolverket presenterade denna vecka ger syn för sägen:
Årskurs 9, Stockholms kommunala grundskolor 2006 2007 2008 2009
Elever till föräldrar med förgymnasial utbildning
Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 45% 42% 46% 63%
Andel elever som är behöriga till nationella program 68% 62% 66% 81%
Elever till föräldrar med eftergymnasial utbildning
Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 84% 84% 83% 85%
Andel elever som är behöriga till nationella program 95% 95% 95% 96%
Det har alltså skett en dramatisk förbättring av resultaten för elever med lågutbildade föräldrar, samtidigt som också resultaten för elever med högutbildade föräldrar har höjts något. Detta innebär att kunskapsklyftorna minskat påtagligt i Stockholms stad under innevarande mandatperiod.
Skillnaderna mellan elever med lågutbildade föräldrar och elever med högutbildade föräldrar, vad gäller andelen elever som är behöriga till nationella program, har sedan 2006 minskat med 12 procentenheter.
Skillnaderna mellan elever med lågutbildade föräldrar och elever med högutbildade föräldrar, vad gäller andelen elever som uppnått målen i alla ämnen, har sedan 2006 minskat med 17 procentenheter.
Vidare kan nämnas att andelen elever i grundskolan som inte uppnådde målen i svenska minskat från 3% 2006 till 2,4% 2009, vilket är den lägsta siffran någonsin.
Andelen elever i grundskolan som inte uppnådde målen i engelska har minskat från 6,3% 2006 till 6,1% 2009, också detta den lägsta noteringen någonsin.
Några siffror behöver dock analyseras närmare. Andelen elever som inte uppnådde målen i matematik, 6,9%, är visserligen ett värde som också det har sjunkit kraftigt de senaste åren, men den trenden måste fortsätta. Matematikutveckling är därför ett prioriterat område för nämnden 2010.
Utöver detta vill nämnden också betona att en skola med trygghet och arbetsro är en förutsättning för att kunna nå en skola i världsklass. Där spelar skolans arbete med värdegrunden och arbetet mot mobbning en avgörande roll.
Skolbarnomsorgen spelar en betydande roll för barnens trygghet och pedagogiska utveckling efter skoldagens slut. Det är därför angeläget att skolbarnomsorgen håller en hög kvalitet och att skolorna arbetar med den frågan.
Vad gäller gymnasieskolan förtjänar frågan om entreprenörskap, som nämns i verksamhetsplanen och som är en naturlig beståndsdel i den nya gymnasiereformen, att lyftas upp. Att utveckla ett enteprenöriellt tänkande kommer att bli allt mer nödvändigt för att hävda Stockholms konkurrenskraft i en globaliserad värld.
Vidare är en plan för klagomålshantering ett betydelsefullt inslag i en skattefinansierad organisation. En sådan plan innebär att ta brukarnas och de anställdas synpunkter på allvar.
På miljöområdet bör inventeringen av grundskolornas utemiljöer framhållas, för att få en överblick över skolgårdar och barnens möjlighet till fysisk aktivitet.
Det är angeläget att alla elever lär sig simma. Idrottsförvaltningens skolsimsatsning, som ingår i projektet "Simma säkert", ska göras känd i stadens skolor.
Slutligen vill vi understryka hur viktigt arbetet med att förbättra mathanteringen i våra skolkök är. Förvaltningens arbete med dessa frågor ska regelbundet avrapporteras till nämnden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-11-16. Dnr 09-201/3720.
Utbildningsnämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att tillhandahålla utbildning, oavsett huvudman, för alla barn, ungdomar och vuxna i staden. Visionen är att erbjuda medborgarna - oavsett anordnare - en utbildning av hög kvalitet samt en oberoende information om skolorna och deras verksamhet.
Visionen om Ett Stockholm i världsklass visar på hur staden ska fortsätta att utvecklas för att motsvara medborgarnas, besökarnas och näringslivets förväntningar och behov. Stockholm ska vara mångsidig och upplevelserik, innovativ och växande samt medborgarnas Stockholm. Förändringar i omvärlden, som globalisering och teknikutveckling, påverkar skolans roll och uppdrag. Det pågår dessutom förändringar i den nationella styrningen av skolan. Detta är bakgrund och förutsättningar för arbetet med utbildningsförvaltningens vision om En skola i världsklass.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Ordföranden framlade ett gemensamt förslag till beslut från (FP), (M), (KD) och (C) och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) framlade ett gemensamt förslag till beslut från (S), (V) och (MP) och yrkade bifall till detta.
att återremittera förslaget om Hässelby gymnasium till förvaltningen
Skolan ska vara en plats där barn och ungdomar växer som människor. Skolan ska vara begriplig, meningsfull och hanterbar för samtliga elever. Den rödgröna överenskommelsen innebär att vi vill använda motsvarande omkring hälften av majoritetens skattesänkning under mandatperioden, en halv miljard kronor, till att investera i skolan och i stockholmarnas livslånga lärande.
Majoritetens ambitioner att ha en skola i världsklass som förbereder eleverna för att bli världsmedborgare med särskilda kompetenser i språk, matematik, naturvetenskap och digital kompetens, går naturligtvis att hålla med om. Dessvärre leder deras politik inte dit. Idag tvingas rektorer skära ned i nödvändig verksamhet och har små möjligheter att ge elever som behöver det särskilt stöd. Ofta får elevassistenter utan pedagogisk utbildning handleda de elever som har störst behov. Utbildningsinspektörerna anmärker i sin senaste rapport på att andelen elever som inte når kunskapsmålen är för stor, och att eleverna har bristande kännedom om målen och sin egen kunskapsutveckling. Modersmålsundervisningen är på vissa håll av mycket låg kvalitet, enligt inspektörerna, liksom hela skolbarnomsorgsverksamheten.
Tertialrapport 2 visar att genusarbetet i förskolan har avstannat. Tidigare larmrapporter från elevhälsan visar att det saknas 30 miljoner kronor för att kommunen ens ska kunna leva upp till den skolhälsovård som eleverna har rätt till i lagen. Det går över 800 elever per kurator och i vissa stadsdelar över 1000 elever per skolsköterska.
Flera indikatorer i verksamhetsplanen är för lågt ställda. Är det rimligt att endast 32% av niondeklassarna ska vara nöjda med hur deras skola använder IT i undervisningen, eller är detta en indikator på att skolan inte hänger med i den digitala utvecklingen? Är det tillfredsställande att mindre än hälften (46%) av niondeklassarna är nöjda med lugnet i klassrummet, eller har skolan gett upp tanken på arbetsro för högstadieelever? Även målet för andelen elever som ska klara gymnasiebehörigheten är lågt satt. För att få till stånd en positiv utveckling inom skolan krävs också att vi från politiskt håll vågar arbeta med målstyrning på riktigt – inte bara sätta mål utifrån hur verkligheten ser ut i dag.
I Skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” visas tydligt att klyftorna i svensk skola ökat. Skillnaderna mellan olika elever och olika skolor har blivit större. Föräldrarnas bakgrund spelar en större roll för hur barnen klarar sig i skolan. Istället för att utjämna skillnaderna så att alla barn får samma förutsättningar bidrar skolan idag istället till att förstärka skillnaderna.
Självklart ska vi ha en skola i världsklass – men för alla barn! Skolan måste kunna garantera alla barns rätt till kunskap, oavsett vilka föräldrar barnen har.
Detta perspektiv lyser i stora drag med sin frånvaro i verksamhetsplanen för 2010. Hur kan utbildningsnämnden motverka de växande sociala skillnaderna och skapa en skola som i verklig mening är likvärdig och garanterar alla barn samma möjligheter? Erbjudande om läxhjälp, så att stödet hemifrån inte blir avgörande för att klara skoluppgifterna, är en insats som kan bidra till att motverka de ökade klyftorna.
I Stockholm har vi i dag en stor valfrihet inom skolan. Samtidigt vet vi att familjens ekonomiska och kulturella kapital påverkar vilken skola barnen går i. Alla barn har rätt att gå i en bra skola. Staden behöver därför identifiera kvalitetsindikatorer som både kommunala och fristående skolor ska använda i sin marknadsföring och jämförelser, så att konkurrens verkligen leder till högre kvalitet och så att det är kvalitet som driver föräldrarnas och elevernas val.
Förslaget till verksamhetsplan och budget är i övrigt omfattande. Vi väljer här att särskilt kommentera endast ett urval av alla förslag.
Inledningsvis kan vi konstatera att det kommer att vara en tuff situation för stadens skolor även nästa år. Stockholm ska ha en skola i världsklass, menar majoriteten samtidigt som de behandlar skolan oansvarigt. Flertalet skolor redovisar ekonomiska förluster och tvingas låta bli att både anställa nödvändig personal som att genomföra
nödvändiga reparationer av sina lokaler. Skolorna måste ta ansvar för sin ekonomi men skolan ska utgå från ett elevperspektiv. Sparande på skolan slår hårt mot barn och kommande generationer. Höjningen av skolpengen täcker sannolikt inte pris- och löneökningar, i synnerhet inte i skolor med hög andel socioekonomiskt anslag. Samtidigt fördelas vissa administrativa kostnader ut i högre utsträckning än tidigare.
Detta ska också ses med bakgrund av det besparingsbeting som läggs på nämnden. Skolborgarrådet pratar gärna om procentuella schablonhöjningar, men nämner inte de 900 miljoner kronor som har dragits undan från skolan sedan maktskiftet 2006; 500 miljoner kronor i samband med överföringen från stadsdelsnämnderna, 300 mnkr i riktade nedskärningar föregående år och 100 miljoner kronor till i år. Att göra nedskärningar på vuxenutbildning i en djup lågkonjunktur är en mycket oklok politik.
Till detta kommer att majoriteten har valt att inte räkna upp det socioekonomiska anslaget. Eftersom detta anslag 2006 utgjorde halva budgeten för vissa skolor så innebär det att den procentuella intäktsökningen för skolor i stadens fattigare områden bara har varit hälften så stor som intäktsökningen i stadens rikaste områden. Vi är också bekymrade över att den nya lagstiftningen om ”lika villkor” kan innebära en del problem när det gäller den socioekonomiska resursfördelningen. Lagstiftningen och tillämpningen av densamma får inte få till följd att resurser inte fördelas efter behov.
I förslaget föreslås dessutom extra bidrag för skolstöd finansieras ur denna pott, trots att neuropsykiatriska funktionshinder och liknande diagnoser inte är socioekonomiskt relaterade. Om majoriteten avsåg att genomföra denna reform borde denna finansieras av ett särskilt anslag från kommunfullmäktige.
Likaså drabbas stadens särskolor av nedskärningar i form av sänkt skolpeng, som en konsekvens av höjda resekostnader. Särskolan står för en liten del av kommunens budget och detta kan inte tolkas som något annat än ett budgeteringsmisstag från majoritetens sida som nu drabbar många barn med stora behov.
Införandet av det socioekonomiska anslaget till gymnasieskolan innebär vidare att fyra skolor går miste om intäkter på c:a 2 mnkr vardera. Resurser borde här ha tillförts så att inga skolor gått förlorande in i det nya systemet.
Omfördelningen mellan skolor fortsätter således i och med detta förslag. De omfördelningsprinciper som majoriteten har infört är helt oacceptabla: resurser måste fördelas efter behov, inget annat. I våra respektive budgetar tillför vi tillräckliga resurser för att både täcka pris- och löneökningar samt göra reella satsningar där det behövs.
Majoriteten väljer också att nästan dubblera avgiften för öppen fritidsverksamhet för 10-12-åringar, från 200 kr till 350 kr per termin. Inga resurser tillförs verksamheten, vilket innebär nya nedskärningar. Detta samtidigt som skolinspektörerna pekar på stora barngrupper, ej utbildad personal och pedagogiskt undermånlig verksamhet i skolbarnomsorgen. Situationen är än värre när det gäller öppen fritidsverksamhet och det kommer naturligtvis att ytterligare försämras med denna avgiftshöjning. Skolbarnsomsorgen behöver mer resurser och minskade barngrupper. Nämnden borde också satsa på utbildning för barnskötare till fritidspedagoger eftersom det är brist på pedagogiskt utbildad personal. Men istället för att tillföra resurser väljer majoriteten att höja avgifterna.
Likaså fortsätter nedskärningarna på lokaler. Självklart bör de lokaler staden äger och hyr användas på ett så effektivt sätt som möjligt och vi ska inte ha stora lokaler som står tomma, men det är samtidigt viktigt att ha tillräckliga lokaler för att bedriva en god pedagogisk verksamhet och ge möjlighet till aktiviteter bland eleverna. Det behövs till exempel bra bibliotek, matsalar, gymnastiksalar och olika ämnessalar. Dessutom är tillgången till skolgård viktig. Detta perspektiv menar vi saknas i majoritetens uppdrag till nämnden.
Det nya avtalsexperimentet GS-IT blev inte frivilligt så som oppositionen efterfrågat och nu belastar det utbildningsbudgeten med 78,2 miljoner kronor. Detta är medel som hade behövts för att höja utbildningskvalitet, till elevvård och annat – som nu går till administration.
Ett perspektiv som i stort sett saknas är de flerspråkiga barnen. De omnämns kortfattat när det gäller förskola, men knappast alls när det gäller grundskola. Vi vet att flerspråkiga barn är överrepresenterade bland dem som saknar behörighet till gymnasieskolan. Detta gäller i synnerhet de barn som kommit till Sverige under sin skoltid. Ska vi bli en skola i världsklass måste vi också kunna ta emot världens barn och säkra även deras rätt till kunskap. Detta måste vara en central del i stadens utvecklingsarbete och synas i resursfördelningen. Det handlar bland annat om kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för all personal och ökat stöd till skolor med nyanlända elever.
Det är bra att skolornas utveckling av åtgärdsprogram enligt verksamhetsplanen ska stödjas. En viktig del i denna utveckling är att det inte är barnets tillkortakommanden som lyfts fram eller att åtgärderna blir krav riktade mot barnet, vilket olika utvärderingar visat ofta är fallet idag. Istället måste åtgärdsprogrammen handla om att utveckla pedagogik och skolmiljö, för att säkra alla barns rätt till kunskap.
Vi är bekymrade över att kommunen enligt en ny rapport från revisorerna inte fullföljer det kommunala uppföljningsansvaret och menar att verksamheten inom gymnasieslussen är otillräcklig. Det delade ansvaret mellan nämnden och stadsdelsnämnderna fungerar inte i dag.
Alla är överens om att jämställdhet är viktigt och i ett demokratiskt samhälle självklart. Men jämställdhet uppstår inte ur tomma intet. Där kommer genuspedagogiken in. S, V och Mp är överens om att ett aktivt genuspedagogiskt arbete ska bedrivas från förskolan till gymnasiet. Till detta krävs både handlingsplaner och genuspedagoger. Vi vill satsa på handledning och utbildning.
Stockholms stad har gjort en kartläggning av det hedersrelaterade tvånget och förtrycket. I kartläggningen finns det en mängd förslag på åtgärder som måste till för att komma tillrätta med problematiken. Men det är inte mycket som händer. I majoritetens verksamhetsplan finns en enda mening om hederskulturer. ”När det gäller jämställdhetsintegreringen kommer särskilt fokus att riktas mot så kallade hederskulturer i några berörda skolor.” Det är allt. Det krävs både resurser och särskilda aktiviteter och detta räcker inte. Varje skola ska ha en handlingsplan så att alla vet vad som måste göras. Dessutom behövs det utbildning av all personal i skolan.
Vi delar förvaltningens uppfattning att det krävs åtgärder för att hantera den negativa utvecklingen för Hässelby gymnasium. Däremot menar vi att det är viktigt att alla alternativ för skolans utveckling utreds noggrant. Beslutet berör minst 200 elever och dessutom ett antal anställda i kommunen. Det har också en potentiellt negativ inverkan på stadsdelen. I beslutsunderlaget saknar vi en redogörelse för de tillgängliga alternativen med kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser. Det är viktigt att i en sådan här process lyssna och ta hänsyn till elevernas synpunkter, till exempel om önskemål att få gå kvar sin utbildning på skolan. I detta fall kom beskedet sent och föregicks inte av dialog med varken elever eller personal. Därför vill vi att ärendet återremitteras. Vi vill också i detta sammanhang påtala att det är viktigt att staden kan erbjuda gymnasieutbildning i ytterstaden även i framtiden.
Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet går till val på att höja utbildningskvaliteten i Stockholms skolväsende. Vi är beredda att tillföra mer resurser för att ge rektorerna större utrymme att arbeta med den pedagogiska utvecklingen och för att ge elever större möjligheter till extra stöd. Men vi är också beredda att på ett betydligt mer aktivt sätt än den sittande majoriteten ta oss an och lösa skolans olika problem. Stockholms skolor behöver en politik som bryr sig mer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-10-28. Dnr 09-125/3592.
Nuvarande avtal ingicks med AIG Europe 2006-07-01 och gäller t.o.m. 2010-06-30. Avtalet kan ej förlängas och därför måste en ny upphandling genomföras. Nytt avtal planeras att gälla fr.o.m. 2010-07-01.
Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningsförvaltningen att upphandla kollektiv olycksfallförsäkring för barn och ungdomar samt andra grupper inom stadens verksamhetsområden. Direktören uppdras att besluta om förfrågningsunderlag och tilldelning samt teckna avtal med antagen försäkringsgivare.
Ärendet har beretts av kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslut i enlighet med detta.
Utbildningsnämnden fastställer tillägg och ändringar i delegationsordningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-10-30. Dnr 09-103/3639.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får en nämnd delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden.
Detta tjänsteutlåtande innehåller tillägg till och ändring i utbildningsnämndens delegationsordning. Tillägg avser en ny punkt 546 avseende besked om att anställning upphör vid 67 års ålder. Ett förtydligande görs i kommentaren till punkt 502 angående anställning av person som fyllt 67 år.
Ändringen avser hur lång tid en avbetalningsplan enligt punkt 613 får avse.
Vissa korrigeringar föreslås med anledning av den ändring av utbildningsförvaltningens organisation som trädde i kraft den 1 juli 2009 som innebar att kvalitetsavdelningen och ekonomi- och lokalavdelningen slogs ihop.
Ärendet har beretts inom förvaltningschefens stab.
Nämnden antar förvaltningens förslag till system för intern kontroll
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-10-22. Dnr 09-124/3725.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) och stadens riktlinjer för ekonomisk förvaltning är varje nämnd ansvarig för upprättande av ett system för intern kontroll. I detta ärende redovisar förvaltningen ett förslag till system för intern kontroll som ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter som styr verksamheten.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-11-19. Dnr 09-013/3903.
Kommunfullmäktige har beslutat upphandla driften av IT inom staden. Staden har tecknat avtal med Volvo IT till och med år 2014. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har bedömt att beslut om avrop inte är att betrakta som ren verkställighet av fullmäktiges fattade beslut. Därmed kan förvaltningschefen inte fatta beslut utan att utbildningsnämnden beslutat att avrop ska göras och att uppdraget att avropa går till förvaltningschefen.
De avrop som ska göras från stadens ramavtal avser arbetsstationer, skrivare, support med mera för samtliga skolor/enheter inom förvaltningen. Denna typ av avrop finns inte reglerade i delegationsordningen.
Vice ordföranden Roger Mogert (S) överlämnade 3 skrivelser från (S), (V) och (MP):
”Skrivelse angående att GS-IT dränerar stadens skolor på resurser” Dnr 09-051/4098,
”Skrivelse angående verksamhetseffekter av plötsliga volymförändringar” Dnr 09-400/4097,
”Skrivelse angående byggande av passivhus-skola i N:a Djurgårdsstaden”, Dnr 09-324/4099
Skrivelserna överlämnas till förvaltningen för beredning.
