Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2010-11-18
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och ledamoten Maria Hassan (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2010-12-01.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2010-10-21 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträdet med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2010-11-09 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 3 november 2010.
Svar på remiss till kommunstyrelsen av departementspromemorian ”Distansundervisning för elever bosatta i Sverige” från utbildningsdepartementet (U2010/5616/G).
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 12 oktober 2010. Dnr 10-400/7263.
I promemorian ”Distansutbildning för elever bosatta i Sverige” redovisas förslag på när distansundervisning bör kunna erbjudas till elever bosatta i Sverige som ett alternativ till reguljär undervisning. Förslagen gäller elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasiesärskolan och gymnasieskolan.
Förvaltningen anser att det är bra att det klargörs hur distansundervisning kan vara ett alternativ till reguljär undervisning för elever bosatta i Sverige. Förvaltningen ser också positivt på att begreppet definieras och att formerna för hur det ska gå till fastläggs.
Enligt förvaltningens tolkning innebär detta att man inom en huvudman, med sina egna lärare, kan använda arbetsformer av distansundervisningskaraktär även utanför de ramar som promemorian föreslår. Det är enligt förvaltningens mening viktigt att den möjligheten finns för att utvecklingen av alternativa arbetsformer med interaktiva medier inte ska avstanna.
Förvaltningen anser dock att de föreslagna grundläggande förutsättningarna för distansundervisning är alltför snäva och att det även i andra ämnen/kurser än språk bör få förekomma distansundervisning om det finns synnerliga skäl.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av gymnasieavdelningen i samarbete med grundskoleavdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Ledamöterna Maria Hassan m fl (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
De nya reglerna rörande distansundervisning för elever bosatta i Sverige ska inte försämra tillgången till och möjligheten för elever att ta del av undervisning på distans. Det är också viktigt att de skolor som bedriver undervisning på distans för elever i Sverige har möjlighet att fortsätta bedriva en bra undervisningsverksamhet.
Svar till kommunstyrelsen på remiss av betänkande SOU 2010:55, dnr 10-661/7271 från integrations- och jämställdhetsdepartementet.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Romers rätt – en strategi för romer i Sverige
2. Omedelbar justering
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 4 november 2010. Dnr 10-611/7271.
Huvuduppgifterna för delegationen för romska frågor har varit att utreda romers situation i Sverige, att främja och stödja kommunala projekt och verksamheter i olika delar av landet som syftar till att förbättra romers situation, att informera och sprida kunskap om romer och om deras situation i Sverige till allmänheten, myndigheter och kommuner. I remissen av betänkandet svarar förvaltningen endast på de förslag som avser utbildning. Här utvecklar utredarna en rad förslag för att förbättra romers situation i skolan.
Skolinspektionen får i uppdrag att särskilt granska studiehandledning och modersmålsundervisning i förskola/förskoleklass och grundskola för elever med romsk språk- och kulturbakgrund. Inspektionen får också i uppdrag att granska dels kommunernas stöd till romska elever, dels elevernas måluppfyllelse vad gäller grundskolekompetens. Skolverket ska i samråd med romska företrädare göra en beskrivning och analys av situationen för romska barn i förskola/förskoleklass.
Statsbidrag föreslås till kommuner för att utveckla insatser för att förbättra utbildningssituationen och att Diskrimineringsombudsmannen med en rad andra aktörer ska leda en insats för att skapa trygga förhållanden för romska elever i skolan. Det föreslås även statsbidrag för kompetenshöjande insatser för personal med romsk bakgrund och till utbildningsanordnare inom studieförbund, folkhögskolor samt kommunala vuxenutbildningar för utbildningar anpassade för elever med romsk språk- och kulturbakgrund samt för att säkra tillgången till läromedel i romani chib.
Vidare föreslås möjlighet till avskrivning av studiemedelsskulder för grundvux-studier för personer med romsk språk- och kulturbakgrund och att utreda vilka möjligheter det finns till full bidragsfinansiering av grundvux-studier för personer med romsk språk- och kulturbakgrund.
Utredarnas förslag är betydelsefulla delar i ett förändringsarbete för att romers rättigheter ska kunna säkerställas i svensk skola. Utbildningsförvaltningen delar den problembild som beskrivs i betänkandet och instämmer i huvudsak med utredarnas förslag.
Ärendet har handlagts inom grundskoleavdelningen i samverkan med vuxenutbildningsavdelningen.
Ordföranden Lotta Edholm m fl (FP), ledamoten Johanna Sjö m fl (M), ledamoten Erik Slottner (KD) och ersättaren Helen Törnqvist (C) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Att öka kunskapen kring romska barns skolgång är en angelägen uppgift. I Stockholm finns flera skolor som har en betydande andel elever med romsk bakgrund.
Utredningen lyfter fram det faktum att elever med romsk bakgrund inte sällan har en hög frånvaro i grundskolan och ofullständiga grundskolestudier. Vi vill i detta sammanhang understryka att skolplikten är viktig för alla barn. Skolorna har en angelägen uppgift i att samverka med föräldrar för att öka barnens skolnärvaro och skapa förutsättningar för förbättrade studieresultat.
Utredningen föreslår att personer med romsk språk- och kulturbakgrund ska ges möjlighet till avskrivning av studiemedelsskulder för grundvux-studier. Förslaget är problematiskt, inte minst mot bakgrund av att det inte finns något entydigt svar på frågan ”vem är rom?”. Skuldavskrivning för en viss kategori studerande rimmar också illa med principen om likställighet. Vi instämmer också i förvaltningens synpunkt att detta endast kan bli aktuellt under förutsättning att prestationskrav kopplas till eventuell avskrivning.
Utredningen har många bra förslag som skyndsamt bör införas inom Stockholms stad. Vi har under flera års tid påpekat behovet av en kraftansträngning i Stockholm för att öka Stockholms romers delaktighet och minska diskrimineringen och utanförskapet. Det har bland annat föreslagits att kunskaper i romska språk ska kunna prioriteras vid tillsättning av elevassistenttjänster, att staden ska inrätta fler praktikplatser öronmärkta för romer och att den romska minoriteten bjuds in till regelbundna möten med stadens politiker.
Positivt med bred uppslutning och delaktighet i detta viktiga arbete. Men det får inte bli ett arbete som görs enbart för de romska grupperna i Sverige utan tillsammans med dem. Verksamhets- och projektstöd till det romska föreningslivet har stor betydelse för att levandegöra den romska kulturen i Stockholm. Nivån på stöden bör upprätthållas och samarbeten initieras mellan staden och föreningslivet för att ytterligare förstärka det här arbetet.
Den moderatledda alliansens respons har generellt varit mycket svalt. Utbildningsförvaltningens positiva synpunkter på utredningens förslag kommer förhoppningsvis leda till att fler insatser också görs. Det kräver dock engagemang från stadens majoritetspolitiker samt satsningar i form av riktade resurser. Exempelvis påpekar förvaltningen vikten av ett systematiskt arbete med likabehandlingsplaner i skolan, något som varit konsekvent nedprioriterat under mandatperioden.
Få romska elever går ut grundskolan med fullständiga betyg. Frånvaron i skolan är mycket hög: 40 procent på högstadiet och 27 procent på mellanstadiet i genomsnitt. I skolor där man anställt romsk personal har man sett att frånvaron bland romska barn minskat och att fler romska barn deltar i modersmålsundervisningen. Det behövs ett strategiskt arbete för att skapa förtroende för den offentliga skolan.
I Stockholm finns endast en lärare som ger modersmålsundervisning i romska språk. Han har cirka 45 elever i tio olika skolor. Det finns emellertid elever vars rätt till modersmålsundervisning inte tillgodoses, eftersom de talar dialekter som denne ende lärare inte undervisar i. Enligt grundskoleförordningen är en kommun skyldig att ordna modersmålsundervisning endast om det finns en lämplig lärare.
Sverige, som godkänt Europarådets minoritetskonventioner, har flera gånger kritiserats av Europarådet för att inte leva upp till konventionerna. Skarpaste kritiken gäller tillgången på modersmålsundervisning. I Stockholm bör utbildningsförvaltningen därför undersöka det verkliga behovet av modersmålsundervisning i romska språken och se till att alla romska elever erbjuds undervisning. Att det i Stockholm finns mellan 5000 och 7000 romer talar för att det kan vara ett ganska stort antal romska skolbarn som inte får den modersmålsundervisning de borde ha rätt till.
Det får aldrig bli ett motsatsförhållande mellan att vara svensk och att ha romsk bakgrund, oavsett vilket romsk grupp i Sverige en person tillhör. Det blir då viktigt att staden i sin verksamhet inte placerar barn och unga i fack som begränsar individen. Det står varje människa rätt att själva söka sin kulturella identitet, välja och välja bort dess yttringar.
Personer med romsk bakgrund behövs inte bara som fritidsledare, modersmålslärare eller lärare. Staden bör också se över möjligheterna att upprätta en egen fokalpunkt för romska frågor som kan verka som expert åt fler förvaltningar än Utbildningsnämnden.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens redovisning.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att fortsätta stödja och utveckla en likvärdig betygsbedömning i stadens skolor samt föra dialog med skolor som visar avvikelser i betygsbedömningen utifrån resultat som redovisas i ärendet.
En likvärdig bedömning av elevernas kunskaper i Stockholms skolor är mycket viktig. Rapporterna visar att det i stort råder god överensstämmelse mellan betyg och resultat på nationella prov, liksom mellan betyg i grundskolan och gymnasiet.
Ett antal skolor avviker från denna överensstämmelse, i en alltför generös eller restriktiv riktning. I rapporten konstateras att ingen skola i år har vänt en långvarigt positiv eller negativ utveckling av betygsavvikelser. Tvärtom pekar rapporten på att 10 grundskolor och fem gymnasieskolor under åtta års tid satt för höga eller för låga betyg.
Att en skola under ett eller ett par år avviker från ett skattat betygsvärde måste rimligen betraktas som normal avvikelse. Men om samma skola år efter år sätter betyg som inte motsvarar elevernas kunskaper, måste detta få konsekvenser. Förvaltningen ges i uppdrag att följa upp de skolor som under fem år eller mer satt betyg med stor avvikelse (mer än 0,5 från det skattade värdet). Rektor för dessa skolor ska inom tre månader inkomma med en analys kring avvikelsen till förvaltningen. Skolan ska senast i augusti 2011 återkomma med en åtgärdsplan för att likvärdiga betyg sätts utifrån den nya betygsskalan och de nya kunskapskraven.
Vi är övertygade om att fler verktyg för att mäta huruvida elevernas kunskaper motsvarar deras betyg främjar en mer likvärdig betygssättning. Obligatoriska diagnostiska prov bör därför införas i matematik i årskurs 1 i gymnasieskolan. Proven ska dels vara ett hjälpmedel att stötta elever som inte har tillräckliga kunskaper, men också en utvärdering av grundskolans betygssättning.
Den rapport som föreligger nämnden visar på många intressanta samband avseende betygssättning. Detsamma gäller Skolverkets rapport om sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9. Vi menar att en sammanvägning av dessa två rapporter skulle bidra till att ytterligare peka på fall där elevernas betyg inte motsvarar de faktiska kunskaperna, och därmed öka förutsättningarna för en riktig betygssättning. I arbetet med kommande års betygsrapporter bör därför Skolverkets rapport om sambandet mellan nationella prov och betyg vägas samman med stadens studie av betygen i grundskolan och gymnasiet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 26 oktober 2010. Dnr 10-400/7580.
I ärendet redovisas och analyseras utvecklingen av likvärdigheten i betygsbedömningen i Stockholms skolor. Underlag för analysen är förvaltningens undersökning av sambandet mellan elevers meritvärde i årskurs 9 och deras slutbetyg i gymnasieskolan läsåret 2008/2009, skolinspektörernas granskning av läroplansområdet Bedömning och betyg, aktuella uppgifter och statistik över skillnaden mellan resultatet i de nationella proven och slutbetygen i årskurs 9 totalt och vid några utvalda kommunala grundskolor uppdelat på kön.
De undersökningar och resultat som redovisas i ärendet tyder på att utvecklingen av kompetensen att genomföra en likvärdig betygssättning har kommit olika långt på olika skolor och i olika ämnen. Förvaltningens utvecklingsarbete med Bedömning och betyg kommer att fortsätta för att främja en likvärdig och rättvis betygssättning.
Ärendet har utarbetats inom kvalitets- och ekonomiavdelningen. Synpunkter har inhämtats från grundskoleavdelningen.
Yrkanden
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (KD) och (C) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Maria Hassan (S) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Ledamöterna Maria Hassan m fl (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Det är ett gediget arbete som presenteras i rapporten om likvärdighet och betygsbedömning i Stockholms skolor som Utbildningsförvaltningen presenterar. Genom den analys som förvaltningen gör får staden en god utgångspunkt att fortsätta arbetet med ett utvecklat arbete för mer likvärdig bedömning och återkoppling till stadens elever.
Det är likaså välkomnande med de kompletterande studierna kring relationen ytterstad och innerstad samt mellan fristående och kommunala gymnasieskolor. Det är glädjande att det utifrån underlaget inte går att konstatera några avgörande skillnader i fristående och kommunala skolors betygssättning, men samtidigt önskvärt att fler fristående skolor deltar i undersökningen för att tydligare kunna skapa sig en bild av det sambandet.
Vi är oroade över den stora skillnaden i betygssättning på grund av könstillhörighet. Vi vill gärna se ett särskilt forskningsuppdrag för att komma närmre en fullständig analys av orsaker och samband här. Samtidigt visar det på ett tydligt behov av genuspedagoger i skolan.
När en elev går från grundskola till gymnasieskola ska eleven möta en mer individualiserad skola och en undervisning som i större grad är anpassad efter den enskilde elevens egna val och fallenhet. Det bör leda till en positiv utveckling i resultat och prestation för eleven. All annan utveckling vore beklaglig. Därför får inte arbetet med att jämföra betyg i årskurs nio och slutbetyg i gymnasiet utgå från att ingen utveckling ska ske. Samma utgångspunkt bör finnas när vi ser till det socioekonomiska tillägget.
Arbetet med likvärdig bedömning har varit ett prioriterat arbete för förvaltningen i flera år. Att resultatet samtidigt inte förändrats särskilt mycket under de åtta åren som undersökningen genomförts tyder på att arbetsområdet kräver fortsatt fokus. Framförallt gällande praktiska och estetiska ämnen.
Det är samtidigt olyckligt att fokus från arbetet med en mer likvärdig bedömning och återkoppling till eleverna delvis behöver flyttas till arbetet med att införa ett nytt betygssystem där det till och med saknas kriterier för en del av betygsstegen. Det är tyvärr ingenting som kommer gynna en mer likvärdig bedömning, även om de nya kursplanerna är tydligare i det här avseendet.
Den statliga skolinspektionen menar att vi ofta vet att en elev inte når målen, men sällan varför. Vi vill ha en bättre uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i skolan. En bra bedömning talar om hur väl en elev når målen i ett visst ämne. Men en bra återkoppling beskriver också hur det kommer sig att det blev så. Samt vad och hur eleven kan förbättra sitt resultat. En bra bedömning och återkoppling ökar förståelsen för det egna lärandet. Det motiverar till fortsatt kunskapsinhämtning. Det ger lust att lära.
1. Utbildningsnämnden godkänner rapporterna.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att analysera styrkor och utvecklingsområden i rapporterna samt återkomma med förslag i verksamhetsplan 2011.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 26 oktober 2010. Dnr 10-415/7535.
Den obligatoriska särskolan består av grundsärskola och träningsskola. Det ingår i grundskoleinspektörernas och skolbarnsomsorgsinspektörernas uppdrag att inspektera den obligatoriska särskolan. Eftersom i stort sett alla elever i den obligatoriska särskolan i staden finns på skolenheter som primärt bedriver grundskola ingår särskoleverksamheten i inspektioner av grundskolor. Det finns dock vanligen inte möjlighet att göra någon djupare genomlysning av särskoleverksamheten vid sådana inspektioner, som domineras av grundskolans frågor.
Därför har under vårterminen 2010 särskilda inspektioner av den obligatoriska särskolan gjorts vid 22 skolor.
Gymnasieinspektörerna under läsåret 2009/2010 under två veckor genomfört en särskild granskning av samtliga i Stockholm belägna gymnasiesärskolor, fem kommunala och två fristående, samt tre gymnasieskolor som har ett fåtal individintegrerade särskoleelever. Den samlade bedömningen om verksamhetens kvalitet på dessa skolor har inspektörerna gjort i en rapport som redovisas i ärendet.
Inspektörerna bedömer att eleverna i såväl den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan i de flesta fall trivs och känner trygghet. Personalen gör ett bra arbete för att säkra att målen inom området normer och värden uppnås. Om kunskapsuppdraget är bedömningarna mer skiftande.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Alla elever har olika behov och har rätt att få en utbildning som är anpassad för just dem. Varje elev måste bli sedd och få det stöd som krävs för att nå sin fulla potential. Att stärka och utveckla särskolans kunskapsuppdrag är en mycket angelägen uppgift för Stockholms skolor.
Inspektörsrapporterna pekar på att inte minst gymnasiesärskolan brister i kunskapsuppdraget, något som måste tas på största allvar och leda till förbättringsåtgärder. Även de brister avseende åtgärdsprogram i den obligatoriska särskolan som inspektörerna belyser måste mötas med ett konkret förbättringsarbete.
Alla elever har rätt till en bra skola, oavsett var i Stockholm man bor. Stora kvalitetsskillnader mellan skolor är självfallet aldrig acceptabla.
Förvaltningsuppdraget att analysera särskolans styrkor och utvecklingsområden som föreslås i ärendet är angeläget. Vi vill än en gång understyrka vikten av att ökat fokus på särskolans kunskapsuppdrag beaktas i detta arbete.
1. Förvaltningens föreslagna urvalsgrunder godkänns i huvudsak.
Förslaget till reviderade urvalsgrunder innebär att syskonförtur införs som urvalsgrund till förskoleklass i stadens grundskolor, förutsatt att detta inte inkräktar på alla elevers rätt till skolgång inom rimligt avstånd från hemmet. Att rättsläget och tolkningen av skollagen avseende syskonförtur nu klarnat är givetvis mycket glädjande. Syskonförtur bidrar till att underlätta vardagen och öka tryggheten för elever och föräldrar. Vi menar dock att syskonförturen ska omfatta även barn med syskon som ska börja i årskurs 4 och 5 det år barnet ska börja förskoleklass.
De skrivningar i regelverket som innefattar formuleringar om skolpliktsbevakningsområden vad gäller syskonförtur revideras i enlighet med detta till att gälla barn som bor på ett avstånd om högst 2 km från skolan.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 oktober 2010 och i ett utbytesblad som delades ut vid nämndens sammanträde. Dnr 10-413/7200.
De beslut som fattades i utbildningsnämnden 2009-09-17 om urvalsgrunder vid skolplacering utgår från skollagens regler om valfrihet och närhet. Vid skolplacering ska kommunen beakta om det finns särskilda skäl för en elev att gå på en viss skola. Skollagen är inte helt tydlig, utan ger huvudmannen utrymme att tolka reglerna.
Inför val till förskoleklass 2011 beslutade utbildningsnämnden 2010-10-21 att ge förvaltningen i uppdrag att se över urvalsgrunderna, så att såväl vårdnadshavare som skolor uppfattar större tydlighet då det gäller på vilka grunder en skola antar sina elever. Frågan om syskonförtur skulle dessutom tydliggöras och ställas i förhållande till närhetsprincipen och andra särskilda skäl.
Enligt den nya skollagen kapitel 9 och 10, som träder i kraft den 1 juli 2011, kommer den elev som har blivit placerad vid en viss skolenhet att ha rätt att gå kvar där. Detsamma ska gälla den elev som tagits emot i förskoleklassen och som vill fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet.
Ärendet har beretts av grundskoleavdelningen i samarbete med avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet, administrativa avdelningen samt stadens juridiska avdelning.
Förvaltningen föreslår urvalsgrunder då vårdnadshavarnas skolval innebär att antalet sökande elever överstiger antalet platser en skola kan erbjuda.
Förslag till beslut
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (KD) och (C) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta. Ledamoten Per Olsson (MP) anslöt sig till förslaget.
Ledamoten Maria Hassan (S) framlade ett för (S) och (V) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamöterna Maria Hassan m fl (S) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att stryka texten ”bor inom skolans skolpliktsbevakningsområde och” under punkt 2 b) på sid 4 i ärendet
att i övrigt bifalla förslaget till beslut
samt att därutöver anföra
Den princip om syskonförtur som föreslås införas är svag och kommer i många fall sakna betydelse. Alldeles oavsett syskonförtur kommer syskon som bor i skolpliktsbevakningsområdet i stor utsträckning att placeras i samma skola. Syskonförturen spelar därför störst roll för elever vars syskon går i skolor utanför det skolpliktsbevakningsområde de tillhör och med detta förslag införs ingen syskonförtur för dessa.
Ledamoten Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Urvalsgrunder måste vara tillräckligt tydliga för att alla inblandande ska kunna förstå dem samt återberätta dem för andra. Syftet med urvalsgrunderna kan inte vara att alla ska bli nöjda eller få som de vill - det är omöjligt - men vi kan få ett system där det är möjligt att förklara och att förstå varför ett beslut fattas på ett visst sätt.
85%-90% av de föräldrar som söker förskoleplats till sina barn får plats på sitt förstahandsval. Endast 1%-2% får inte plats på någon av sina tre val. Det är för de här familjerna urvalsgrunderna behöver bli så tydliga som möjligt.
Förvaltningens förslag till urvalsgrunder är ett stort steg framåt i det här avseendet. Det finns fortfarande utrymme för tveksamhet och för otydlighet, särskilt avseende urvalsgrunden ”särskilda behov” då det inte finns en avgränsning eller ett förarbete på vad det här kan innebära.
Miljöpartiet vill se en förstärkt syskonförtur. Att barn i samma familj går i samma skola underlättar för föräldrar gällande att lämna och hämta på skolan, planering av föräldramöten och relationer till skolledning. Det ökar förutsättningen för föräldrarnas delaktighet i skolan. Dessutom finns det trafiksäkerhetsvinster och miljövinster att göra när barn inte måste lämnas med bil. Samtidigt är det viktigt att de beslut som fattas har täckning i skollagen.
Det är inte så enkelt att definiera vad ett syskon är relaterat till syskonförtur. Det är i nuläget klokt att följa den definition som finns sedan tidigare inom staden, men det kan finnas anledning att se över kommunfullmäktiges beslut att med syskon avses bara de barn som bor i samma hushåll.
1. Nämnderna godkänner förvaltningens avstämning avseende byggnation av ny förskola och grundskola i kvarteret Innanhavet Södra Hammarbyhamnen samt uppdrar åt förvaltningarna att beställa byggnadsåtgärderna av SISAB under förutsättning att kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner avstämningen.
2. Avstämning av genomförandeförslag avseende byggnation av ny förskola och grundskola i kvarteret Innanhavet Södra Hammarbyhamnen anmäls till kommunstyrelsens ekonomiutskott för godkännande.
3. Nämnderna begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om godkännande av byggnation av ny förskola och grundskola i kvarteret Innanhavet Södra Hammarbyhamnen till en hyreshöjande investeringskostnad om 191,1mnkr och med en hyra år ett om 17,5mnkr varav stadsdelnämndens del av hyran är 7,3mnkr och utbildningsnämndens del är 10,2mnkr.
4. Utbildningsnämnden anmäler för egen del ärendet till Södermalms stadsdelsnämnd. Södermalms stadsdelsnämnd anmäler för egen del ärendet till utbildningsnämnden.
5. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 28 oktober 2010. Dnr 08-324/1921.
Ett genomförandeförslag avseende byggnation av ny förskola och grundskola i kvarteret Innanhavet Södra Hammarbyhamnen godkändes av utbildningsnämnden och av Södermalms stadsdelsnämnd den 18 mars respektive den 25 mars 2010.
Kommunstyrelsens ekonomiutskott behandlade ärendet den 30 april 2010 varvid beslutades att utbildningsnämnden och Södermalms stadsdelsnämnd beviljades att beställa projektering för att kunna fastställa ett målpris för en ny förskola/skola i kvarteret Innanhavet, Södra Hammarbyhamnen.
Ärendet har beretts av utbildningsförvaltningens lokalenhet och grundskoleavdelning samt Södermalms stadsdelsförvaltning i samarbete med SISAB. Samråd med stadsledningskontoret har ägt rum under ärendets beredning.
___________
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende ombyggnad av kök/matsal samt verksamhets- och tillgänglighetsanpassning på Kämpetorpsskolan, till en bedömd projektkostnad av 17,2mnkr och med en tillkommande hyra år ett om 1,31mnkr, och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att ta fram förslagshandlingar och hyresoffert som underlag för genomförandebeslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27 oktober 2010. Dnr 09-324/3788.
I samband med SISAB:s ventilationsprojekt på Kämpetorpsskolan har grundskoleavdelningen valt att se över skolans kök och matsal. Under projektets gång har även beslutats att utredning av tillgängligheten och verksamhetens lokalutnyttjande ska ingå.
Ärendet har beretts av utbildningsförvaltningens lokalenhet och grundskoleavdelningen i samarbete med SISAB. Stadsledningskontoret har informerats om ärendet.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Maria Hassan (S) framlade ett för (S), (MP) och (V) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamöterna Maria Hassan m fl (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis besluta enligt förvaltningens förslag,
att installera ett tillagningskök istället för mottagningskök på
Kämpetorpsskolan,
att installera hörselslinga i samband med tillgänglighetsanpassningen
samt att därutöver uttala
Stockholms skolor behöver ett skolkökslyft. Till nämnden den 19 augusti i år skriver förvaltningen som remissvar på en skrivelse i kommunstyrelsen att i samband med ombyggnadsprojekt för mottagningskök är det naturligt att pröva om köket ska ställas om till tillagning. I ärendet framgår inte om ett sådant ställningstagande är gjort, bara att det fortsättningsvis också ska vara mottagningskök.
Tillagning på plats med råvaror av god kvalitet ger god mat och minskat svinn, vilket gör att det inte blir dyrare med bättre mat utan snarare finns det också ekonomiska vinster i att satsa på god mat. Likaså ges då förutsättningar för en höjd kvalitet på skolmaten. Nyttig och näringsriktig mat som smakar gott ger elever som orkar mer.
En tillgänglighetsanpassning av skolans lokaler får inte bara handla om möjligheten att ta sig in i lokalen utan måste också handla om att ta till sig det som sägs i lokalen. Akustiken i skolan är helt avgörande.
Om skolmiljön inte är en fungerande ljudmiljö uteblir arbetsron. Därför bör hörselslinga installeras på Kämpetorpsskolan i samband med tillgänglighetsanpassningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27 oktober 2010. Dnr 10-024/3106, 3107.
Utbildningsnämnden fattade den 21 oktober 2010 beslut om att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite enligt 3 kap. 16 § Skollagen och Lagen om viten 6§ i två ärenden med dnr. 10-024/3106 och 10-024/3107. Utbildningsnämnden uppdrar åt stadsledningskontorets juridiska enhet att föra nämndens talan i dessa ärenden i Förvaltningsdomstolen.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
Nämnden sammanträder under 2011 följande dagar: 20 januari, 17 februari, 17 mars 14 april, 19 mars, 16 juni, 18 augusti, 22 september, 20 oktober, 24 november, 15 december
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 1 november 2010. Dnr 10-014/7602.
Förslaget till utbildningsnämndens sammanträdestider år 2011 har anpassats till de tider stadsledningskontoret beslutat för inlämnande av nämndbehandlade ärenden avseende tertialrapporter, delårsbokslut , verksamhetsberättelse och bokslut.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen.
Nämnden sammanträder de dagar och tider som förvaltningen efter samråd föreslagit i tjänsteutlåtandet.
Svar på remiss från kommunstyrelsen avseende ändrade reglementen från och med den 1 januari 2011.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 november 2010. Dnr 10-010/7678.
Stadsledningskontoret har utarbetat förslag till reglemente för den nyinrättade arbetsmarknadsnämnden samt förslag till förändringar i reglementen för socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden, fastighetsnämnden, exploateringsnämnden, idrottsnämnden och kulturnämnden. Reglementena ska gälla från den 1 januari 2011.
Ändringarna är föranledda av föreslagna organisationsförändringar i kommunfullmäktiges budget för 2011. För utbildningsnämndens del flyttas ansvaret för kommunal vuxenutbildning till den nya arbetsmarknadsnämnden. Arbetsmarknadsnämnden ska också handha de uppgifter som enligt skollagen (1985:1100) 1 kap 18 § ankommer på kommun avseende det kommunala uppföljningsansvaret för 16-19 åringar. Ansvaret för hantering av stadsgemensamma förskolefrågor överförs från kommunstyrelsen till utbildningsnämnden.
Utbildningsförvaltningen kommenterar i tjänsteutlåtandet förslaget i de delar det avser arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden. Förvaltningen tillstyrker i huvudsak de gjorda ändringarna, med någon förändring och något förtydligande, och föreslår nämnden att godkänna förvaltningens synpunkter som svar på remissen.
Ärendet har beretts inom utbildningsdirektörens stab.
Ledamoten Maria Hassan m fl (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret för unga som inte går i gymnasiet behöver stärkas och utvecklas. Många unga riskerar att hamna mellan stolarna om uppföljningen inte bedrivs tillräckligt aktivt och uppsökande.
Den borgliga majoriteten har sedan maktskiftet 2006 valt att inte prioritera det kommunala uppföljningsansvaret. Bland det första som majoriteten beslutade om var att avskaffa de Navigatorcentra som arbetade med att aktivt söka upp de ungdomar som hoppat av eller aldrig börjat gymnasiet och erbjuda dem utbildning och praktik.
Uppföljningsverksamheten behöver inga fler omorganisationer. Staden bör istället satsa på att göra ett nytag med mer resurser och en högre ambitionsnivå för att nå unga som inte återfinns i gymnasieskolan.
Ledamoten Maria Hassan (S) anmälde en för (S), (MP) och (V) gemensam skrivelse angående besparingar på grundskolelokaler. Dnr 10-102/7801.
Skrivelsen överlämnades till förvaltningen för beredning.
Maria Hassan (S) ställde en fråga om skolplacering av barn med ADHD diagnos. Förvaltningen svarade att flertalet går i vanliga klasser och att det även finns särskilda undervisningsgrupper.
