Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2011-10-20
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2011-11-02.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2011-09-20 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträden med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2011-10-11 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 29 september 2011.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som kompletterande svar till Skolinspektionens med anledning av dess tillsynsbeslut 2010-12-15 efter tillsyn av mottagandet i den obligatoriska särskolan i Stockholm.
2. Omedelbar justering
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-10-20 . Dnr 2010-415/5977.
Skolinspektionen har i tillsynsbeslut 2010-12-15 begärt att Stockholms kommun ska lämna en redogörelse för vidtagna åtgärder med anledning av beslutet. Utbildningsförvaltningen har inhämtat kompletterande utredningar och därigenom tagit fram ytterligare beslutsunderlag i samtliga kritiserade elevärenden. Förvaltningen har därutöver granskat beslut och beslutsunderlag för samtliga övriga elever i grundsärskolan läsåret 2010/11 och kompletterat dessa i de fall det efter granskningen visat sig påkallat. Vidare har förvaltningen genomfört en översyn och revidering av rutiner för handläggning och utredning, av stödmaterial, av information till vårdnadshavare samt av beslutsdokument. Riktlinjerna har anpassats till den nya skollag som trätt i kraft 2011-07-01. Detta för att säkerställa att mottagandet fortsättningsvis följer författningarnas krav. Arbetet med stödmaterial kommer att fortsätta och kompletteras med kompetensutvecklingsinsatser för berörd personal.
Förvaltningen har tidigare lämnat ett delsvar till Skolinspektionen efter beslut i utbildningsnämnden 2011-06-14. Föreliggande svar utgör en komplettering av detta svar. Till svaret fogas även en redovisning av vidtagna åtgärder på individnivå.
Ärendets beredning
För ärendets beredning har utbildningsförvaltningen inrättat en särskild projektgrupp i samverkan med ledningsstaben. Samråd med grundskoleavdelningen och med stadsledningskontorets juridiska avdelning har dessutom skett löpande.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett för (MP) och (S) gemensamt förslag till beslut, vilket även (V) anslöt sig till, och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat
Reservation
Jan Valeskog m fl (S), Per Olsson m fl (MP) och Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, samt
Att därutöver anföra
Skolinspektionens beslut 2010-12-15 riktade allvarlig kritik mot Stockholms kommun avseende brister i handläggning och utredning av mottagande för elever i särskolan. Skolinspektionen konstaterade att det inte kunde uteslutas att kommunen fattat felaktiga beslut och föreslog kommunen att vidta flertalet åtgärder.
Förvaltningen har inte hittills funnit att felaktiga beslut har fattats, men konstaterar att det inte kan uteslutas att elever kunde ha övergått till grundskolan tidigare om den regelbundna uppföljningen av elevernas skolgång fungerat bättre. Det är bra att staden går grundligt tillväga i granskningen.
Det ursprungliga syftet bakom författningskrav på välgrundade, noggranna bedömningar torde ju vara att säkerhetsställa att varje elev går i den skolform som är bäst för eleven och att rutinerna som varit bristfälliga nu ämnas förbättras välkomnas givetvis. Samtidigt är det oroväckande att överrepresentationen av elever med annan kulturell och språklig bakgrund i särskolan inte tydligare kan bemötas eller förklaras. Detta kräver en större utredning och staden bör ta initiativ till att en sådan görs.
Förvaltningen beskriver också några problemområden utan att presentera konkretiserande åtgärder. Det finns en stor osäkerhet hos skolhälsovårdspersonalen om den medicinska utredningens syfte och innehåll och då remissvar från landstingen är nödvändiga har de i flertalet ärenden inte inkommit. Detta är tätt sammanlänkat med den kritik som riktats mot staden om lång tid mellan utredning och beslut. Att det finns ärenden där en eller flera utredningar gjorts flera år innan beslut har fattats är problematiskt och drabbar barnet.
Rekommendationer om att bedömningar i utredningen som är äldre än ett år görs om innan beslut låter sig fattas kan inte ses som tillräckliga åtgärder för att minska tidsåtgången.
Särskilt uttalande
Ordförande Lotta Edholm (FP) anmälde ett särskilt uttalande från (FP), (M), (C) och (KD) enligt nedan:
Mottagandet av elever i särskolan måste hålla hög kvalitet. Det är glädjande att utbildningsförvaltningen nu kan konstatera att inget barn har blivit felaktigt placerat. Vi välkomnar också att förvaltningen nu har lagt om sina rutiner och metoder så att kraven uppfylls. Alla elever har rätt till en god utbildning utifrån sina förutsättningar.
Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (V)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-09-20. Dnr 2011-400/6478.
Karin Rågsjö (V) har i en skrivelse till kommunstyrelsen föreslagit att staden tar fram en kommunal plan för att minska barnfattigdomen i Stockholms stad.
Utbildningsförvaltningen anser att insatser för att minska barnfattigdomen är en angelägen och viktig fråga. Från skolans perspektiv handlar det om att alla elever ska ha lika rättigheter och att alla elever, oavsett ekonomiska förhållanden, ska ha rätt till en likvärdig utbildning. Sammanfattningsvis arbetar utbildningsförvaltningen medvetet för att försöka skapa likvärdiga möjligheter för våra elever i skolan och för att alla elever ska kunna utvecklas så långt det är möjligt i förhållande till målen.
Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har berett ärendet i samverkan med ledningsstaben och gymnasieavdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följade:
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut, vilket även vice ordförande Jan Valeskog (S) anslöt sig till.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Jan Valeskog m fl (S) och Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, samt
att därutöver anföra följande
Som förvaltningen påpekar är det viktigaste av allt i sammanhanget att få fler att nå målen i skolan och att skolan genom sitt arbete förmår kompensera för elevers olika förutsättningar. Ett steg i rätt riktning är det nya systemet för socioekonomisk fördelning som beslutats.
Om än av mindre betydelse bör frågan om avgifter i skolan ändå ägnas intresse.
I Sverige finns en kvarts miljon fattiga barn enligt Rädda barnen. Dessa barn ska inte behöva avstå från utflykter eller extra aktiviteter som skolan ordnar därför att avgifter tas ut. Förvaltningen lyfter den regeln i skollagen om att skolor kan begära att vårdnadshavare ska bekosta vissa skolaktiviteter under förutsättning att man samtidigt talar om att det är frivilligt. Vi nås av många berättelser från skolan som visar att detta knappast låter sig göras så enkelt som ursprungligen kanske förespeglade lagstiftaren. Betraktat ur perspektivet av det sociala samspelet mellan föräldrar och barn i skolan blir det mer en juridisk än en social frivillighet.
Grundprincipen bör vara att skolan själv tar ansvar för att finansiera sina aktiviteter fullt ut. Ett principbeslut bör därför fattas om att avgifter i Stockholms skolor helt förbjuds, på samma sätt som redan beslutats i t.ex. Malmö. Utbildningsnämnden bör ges i uppdrag att i samråd med förvaltning och skolledningar utforma ett detaljerat förslag.
Vid ett beslut är det viktigt att betona det positiva med att skolorna anordnar utflykter och andra roliga aktiviteter utöver den ordinarie verksamheten. Vid ett förbud finns alltid risken att vissa skolor slutar helt med dessa extra aktiviteter för barnen, istället för att försöka lösa finansieringen så att alla kan följa med. Förutom finansiering via skolans ordinarie budget kan ett sätt vara frivilliga insamlingar av typen skolloppis eller t.ex. försäljning av majblommor o.d. Detta är exempel på frivilliga insamlingar där barnen arbetar tillsammans och tränas i att ta ansvar, och bygger inte på att alla föräldrar ska betala ett visst belopp.
Ledamoten Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Den nya modellen för socioekonomisk tilldelning till skolorna är ett framsteg där man tar hänsyn till fler variabler när det gäller elevernas och skolornas förutsättningar. I fattigdomsbegreppet ryms inte bara att hem kan ha en brist på resurser i form av pengar utan även minst lika mycket att föräldrarna har låg utbildning samt en brist på makt över sina liv och inflytande i samhället. Barn lär sig minst lika mycket utanför utbildningssystemet som innanför. Skolan behöver sträva efter att kompensera för båda dessa arenor. Det krävs därför stora insatser av skolan för att kompensera barnen för det de inte lär sig utanför skolan. De medel som fördelas i dagsläget är inte tillräckliga. Stadens fritidshem har också en stor och viktig roll i att kompensera för socioekonomiska skillnader genom sitt arbete.
Men ett framgångsrikt arbete med eleverna handlar inte bara om att fördela resurser utan lika mycket om hur man på skolorna använder dessa. Duktiga lärare i samarbete i en god arbetsmiljö kan åstadkomma underverk med elever som har brister i sina förutsättningar. Nämnden behöver därför inrikta sig på att stimulera de skickliga lärarna att söka sig till de skolor där eleverna behöver dem mest. Minst lika viktigt som att betala lärarna mer för det viktiga jobb de gör är att skapa goda arbetsmiljöer där lärarna ges mer frihet, flexibilitet och ansvar för att kunna möta varje elevs behov. Det är inte kontroll av lärare som leder till utveckling utan höga förväntningar, tillit, uppmuntran och goda möjligheter till ständig fortbildning och utveckling.
Likaså behöver staden förtydliga principer för uttag av avgifter i skolan. Den nya skollagen har inte gjort det tydligare vilka avgifter som kan tas ut och när. Miljöpartiet la förra mandatperioden ett sådant förslag, men det fick inte gehör hos majoriteten.
Bidrag som avser det stöd som elever på introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val behöver för att uppnå behörighet till ett nationellt yrkesprogram, kompletteras med 1665 kr för det andra ämnet. Bidraget gäller fristående gymnasieskolor.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-10-04. Dnr 2011-452/6822.
I utbildningsnämndens Verksamhetsplan för 2011 fastställdes priset för introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val. Det består av två delar, dels en del som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot dels en del som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet. Bidraget för stödet är fastställt av utbildningsnämnden till ett belopp om 3735 kr per år och elev oavsett antal ämnen.
Skolverket har nu fastställt ett pris för detta bidrag som uppgår till 2700 kr per år, elev och ämne. Beloppet kan högst uppgå till 5400 kr och som lägst till 2700 kr per elev. Det innebär att ersättningen till fristående skolor blir lägre för de elever som enbart behöver uppnå behörighet i ett ämne vilket strider mot förbudet mot att ändra gynnande förvaltningsbeslut. Förvaltningen föreslår att Stockholms stad betalar ut 3735 kr för elever som behöver uppnå behörighet i ett ämne och ytterligare 1665 kr, om eleven så behöver, för det andra ämnet och på så sätt uppnå maxbeloppet om 5400 kr för två ämnen.
Ärendet är berett inom administrativa avdelningen i samverkan med tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
1. Befintlig inspektionsverksamhet avvecklas och ersätts med inspektion/extern utvärdering enligt förvaltningens synpunkter och förslag i detta tjänsteutlåtande
2. Tillgängliga resurser för förskoleinspektion används under 2012 för tillsyn av fristående förskolor.
3. Utbildningsnämnden beslutar att godkänna namnändringar och överföring av funktioner mellan avdelningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-10-03. Dnr 2011-400/6752.
Förvaltningen föreslår att stadens inspektion av förskoleverksamheten inom stadsdelsförvaltningarna och de fristående förskolorna fortsätter i huvudsak enligt nuvarande modell. Genom att i den nya organisationen samorganisera inspektion och tillsyn ges förutsättningar för en ökad omfattning av tillsynen utifrån de behov som uppstår. Det ska finnas möjligheter för anordnare och staden att beställa utökade inspektioner. Tillgängliga resurser för förskoleinspektion används under 2012 i huvudsak för tillsyn av fristående förskolor.
Förvaltningen föreslår avveckling av befintlig inspektion för grund- och gymnasieskola och ersätter den med extern utvärdering. Resurser från nuvarande inspektion bör på sikt föras över till skolpengen. En del av den befintliga resursen för inspektionsverksamheten ska användas för att förvaltningen ska kunna utöva insyn i fristående skolor. Förvaltningen får i uppdrag att till verksamhetsplan för 2012 ta fram ett förslag om inriktningen för stadens insyn i fristående skolor. En mindre resurs överförs till ledningsstaben för att kunna öka arbetet med internkontroll och internrevision.
Beslut om budget för extern utvärdering, insyn och internrevision fattas i verksamhetsplan 2012.
Förvaltningen föreslår samtidigt en namnändring till tillhandahållaravdelningen samt överföring av nämndsekretariatet till ledningsstaben.
Ärendet har beretts av ledningsstaben tillsammans med tillhandahållaravdelningen. Information och samråd har skett med Handikapprådet.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Befintlig inspektionsverksamhet avvecklas och ersätts med inspektion/extern utvärdering enligt förvaltningens synpunkter och förslag i detta tjänsteutlåtande
Tillgängliga resurser för förskoleinspektion används under 2012 för tillsyn av fristående förskolor.
Utbildningsnämnden beslutar att godkänna namnändringar och överföring av funktioner mellan avdelningar.
Ledamoten Måns Almqvist (V) yrkade återremittering.
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade ett för (S) och (MP) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde först proposition om återremissyrkandet, bifall mot avslag och fann att nämnden hade avslagit yrkandet.
Ordföranden ställde sedan förvaltningens förslag och (S) och (MP):s förslag mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande, dvs förvaltningens förslag.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämnden beslut till förmån för eget förslag om återremiss.
Jan Valeskog m fl (S) och Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämnden beslut till förmån för eget förslag:
Vi ser mycket positivt på att stadens egen inspektion ägnas åt tydligt formativ och utvecklande bedömning för ett långsiktigt kvalitetsutvecklingsarbete. Att skolorna får bättre stöd i sitt utvecklingsarbete kommer vara mer värdefullt för utvecklingen av bättre lärprocesser för eleverna.
Också bra att förslaget betonar att arbetet ska göras genom att utarbeta kvalitetskriterier som främst utgår från läroplanerna och relevanta forskningsresultat. Det ska inte finnas lokala kriterier eller någon dold läroplan som styr utvecklingen ute på skolorna. Då omöjliggörs en likvärdig skolgång i staden. Ett väl utfört framåtsyftande och stödjande arbete kan däremot främja likvärdighet.
Inspektion av pedagogisk verksamhet syftar till flera saker. Men främst ska den syfta till att förbättra för eleverna i skolan. Det är deras lärprocesser som ska främjas. Styrning av skolan och stadens pedagogiska verksamheter blir inte bättre ju fler indikatorer vi tar fram eller ju mer information vi samlar in. Att mäta har inget egenvärde, men kan skapa värde om materialet används rätt. Dokumentation och inspektion av skolor ska syfta till att skapa en gemensam bild av utvecklingsområden mellan beslutsfattare, förvaltning och verksamma i skolan. Förhoppningsvis kan ett nytt arbetssätt för stadens inspektion leda till att en större samsyn om vad som är prioriterat växer fram. Utifrån ovanstående behöver förändringen av stadens inspektionsverksamhet noga följas och utvärderas, förslagsvis via samarbete med extern forskare.
Angående inspektion av fristående förskolor behöver ambitionen vara högre än förslaget. Målet bör vara att varje fristående förskola ska ha ett besök (inspektion eller tillsynsinspektion) inom tre till fyra år, och minst inom sex månader efter ett ägarbyte. I samma andra ser vi däremot positivt på att tillgängliga resurser för förskoleinspektion under 2012 används i huvudsak för tillsyn av fristående förskolor.
På förskolenivå finns anledning att se hur man kan förtäta inspektionerna, eftersom fyra-fem år är en mycket lång tid i en verksamhet som förskolan. Vi välkomnar en riktad satsning mot de fristående förskolorna så att kvaliteten där är lika säker som inom kommunens egna verksamheter. Det är angeläget att det finns tydliga kriterier för vilka förskolor som ska prioriteras för dessa inspektioner.
Tack vare regeringens satsning på den statliga skolinspektionen kan Stockholm stad styra om sin inspektionsverksamhet till en mer formativ och utvecklande verksamhet på grund- och gymnasieskolenivå. Detta kommer att leda till en förbättrad inspektion i Stockholm stad.
Inspektionen i grund- och gymnasieskolan kommer framöver att ersättas av en extern utvärdering. Vi vill understryka vikten av att denna utvärderande verksamhet har konkreta och tydliga mål och definitioner.
Jämför service är ett viktigt verktyg som ständigt utvecklas. Öppenhet och insyn ska vara ledande för arbetet med e-tjänster i Stockholm stad.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Per Olsson (MP)
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss om avhopp och avbrott i gymnasieskolan.
2. Beslutet justeras omedelbart.
3. Nämnden anför därutöver
Idag redovisas antalet elever vid en skola som avbrutit i men inte hur många av dem som bytte till samma eller ett annat program vid en annan skola eller hur många som avbröt sina gymnasiestudier etc. I uppdraget till Utredning och statistikkontoret (USK) ska även fristående gymnasieskolorna räknas med. Utifrån ett elevperspektiv är det viktigt att behandla de kommunala och fristående gymnasieskolorna så lika som möjligt. Idag redovisas antalet elever vid en skola som avbrutit men inte hur många av dem som bytte till samma eller ett annat program vid en annan skola eller hur många som avbröt sina gymnasiestudier etc. I uppdraget till Utredning och statistikkontoret (USK) ska även fristående gymnasieskolorna räknas med. Utifrån ett elevperspektiv är det viktigt att behandla de kommunala och fristående gymnasieskolorna så lika som möjligt.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-09-14. Dnr 2011-421/4856.
I en motion till kommunstyrelsen ”Ett dokumenterat arbetssätt för att fler ska fullfölja sin gymnasieutbildning”, föreslår Per Olsson (MP) att samtliga gymnasieskolor ska ha ett genomtänkt, dokumenterat och framåtsyftande arbete för att minska avhoppen och möjliggöra för fler att fullfölja sin gymnasieutbildning, att stadens uppföljning av gymnasieskolornas resultat även ska innefatta en analys om varför eleverna når, eller inte når målen och att utbildningsförvaltningen årligen ska rapportera antalet avhopp och avbrott för samtliga program och årskurser till utbildningsnämnden och kommunstyrelsen.
Förvaltningen anser att motionen tar upp en viktig problematik och att gymnasiereformen, G 2011, som en av sina utgångspunkter har en ökad måluppfyllelse i gymnasieskolan. Förvaltningen redovisar, bl.a. i den årliga kvalitetsredovisningen för gymnasieskolan, ett antal uppgifter som har samband med det motionen tar upp. Bl.a. andel elever med slutbetyg, grundläggande högskolebehörighet, betyg i alla ämnen. Förvaltningen redovisar även frånvaro, och studieavbrott vid skolan samt orsakerna till dessa. Avhopp är en prioriterad fråga i stadens ”Strategier för ledning och styrning av stadens gymnasieskolor”.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben.
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (C) och (KD) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade ett för (S), (MP) och (V) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Att utbildningsnämnden rekommenderar bifall till motionen, samt
Det är bra att förvaltningen kommer att komplettera med en beställning om de uppgifter som saknas angående avhopp i gymnasieskolan. Men arbetet med att säkerställa ett bättre arbetssätt för att få fler att fullfölja sin gymnasieutbildning kan inte lämnas till varje skola utan behöver också samordnas. Det är inte bara genom mätmetoder och indikatorer som vi kan styra skolorna, även på metodnivå bör det vid tillfällen göras. Särskilt bör det ske i strategiskt viktiga frågor som avbrott och avhopp i gymnasieskolan. Att fungerande metoder och tillvägagångssätt som finns i staden tas fram och delas mellan skolor är viktigt.
Alltför stora grupper som lämnar tonåren utan fullständig gymnasieutbildning riskerar långvarig arbetslöshet och känsla av utanförskap. Det är på alla sätt en icke-önskvärd utveckling för Stockholm. Frågan om avbrott och avhopp i gymnasieskolan är därför en fråga av särskilt strategisk vikt för staden. Kommunstyrelsen bör därför tydligare följa utvecklingen.
Majoritetens skolpolitik har identifierat problematiken med låg närvaro, avhopp och avbrott. Men de åtgärder som tagits fram och beslutats om går att ifrågasätta. Dessutom är de bara av åtgärdande karaktär och saknas dimension av främjande och förebyggande. Därför behöver staden också politiskt lyfta fram och peka på vikten av dessa metoder och ett sådant arbetssätt. Av den anledningen behöver den här motionen bifallas av kommunfullmäktige.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Ann Mari Engel (V)
Utbildningsnämnden lämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-10-05. Dnr 2011-412/5708.
Utbildningsnämnden har fått ”Motion av Ann Mari Engel (V) om kulturbussar” på remiss. Motionären lyfter fram att flera andra kommuner har infört s.k. kulturbussar. Det innebär att förskolor och skolor kostnadsfritt kan resa med vanlig busstrafik till olika kulturaktiviteter. I motionen förslås att kommunfullmäktige skyndsamt bör besluta om att utreda om bästa sättet att införa kulturbussar för förskolor och skolor i Stockholm.
Förvaltningen anser inte att en utredning behöver göras. Förskolebarn åker gratis upp till sju år i vuxens sällskap. Storstockholms lokaltrafik, SL, har rabatterade priser som är så gynnsamma att de underlättar för grundskolor och fritidshem att delta i kulturaktivteter.
Utbildningsnämnden lämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat enligt hennes yrkande.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att bifoga förvaltningens tjänsteutlåtande samt för egen del tillägga:
Verksamhet med s k kulturbussar kan ha fler fördelar än att erbjuda låga kostnader för skolornas transporter, vilket gör frågan intressant att utreda.
SL-kort är en direkt förutsättning för det mesta staden kan erbjuda av kultur och fritidsaktiviteter och för att kunna träffa vänner från andra delar av staden. Alla gymnasiestudenter, inte bara de som bor över 6 km från skolan, borde få SL-kort av staden.
Det skulle dessutom underlätta för gymnasieskolorna att delta i olika kulturevenemang. Vianser även att staden borde inleda en diskussion med landstinget om hur kostnaderna för att alla barn och ungdomar ska kunna erhålla terminskort på SL bör fördelas långsiktigt.
Jan Valeskog (S) anmälde ett särskilt uttalande från (S) enligt nedan:
SL-kort är en direkt förutsättning för det mesta staden kan erbjuda av kultur och fritidsaktiviteter, och för att kunna träffa vänner från andra delar av staden. Alla gymnasiestudenter, inte bara de som bor över 6 km från skolan, borde få SL-kort av staden. Det skulle dessutom underlätta för gymnasieskolorna att delta i olika kulturevenemang. Vi anser även att staden borde inleda en diskussion med landstinget om hur kostnaderna för att alla barn och ungdomar ska kunna erhålla terminskort på SL bör fördelas långsiktigt.
Per Olsson (MP) anmälde ett särskilt uttalande från (MP) enligt nedan:
Det är särskilt viktigt att hålla ned avgifterna. Tillgång till kultur får inte bli en fråga om var man bor och går i skolan.
Nämnden fastställer studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2012/2013 i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-10-10. Dnr 11-423/7026.
Tjänsteutlåtandet innehåller förvaltningens förslag till organisation av studievägsutbudet vid stadens kommunala gymnasieskolor läsåret 2012/2013. Studievägsutbudet fastställs årligen av utbildningsnämnden. Antalet platser på de olika programmen i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan ska enligt skollagen så långt det är möjlig anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Det innebär att den definitiva dimensioneringen inte kan göras förrän ungdomarnas val är kända. Beslut om ändringar i dimensionering, liksom fördelningen av utbildningsplatser till respektive skolenhet, är delegerat till chefen för gymnasieavdelningen.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samråd med stadens kommunala gymnasieskolor.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är allsidigt men skulle i framtiden kunna vidareutvecklas med varianter av både naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet, med särskilda inriktningar för omställning till en hållbar framtid. Det är positivt att teknikprogrammet rymmer en samhällsbyggande- och miljöinriktning men en omställning till en hållbar framtid kräver kunskaper även inom andra områden.
Den sneda könsfördelningen när det gäller sökande till visst program är ett gammalt envist problem. Vi saknar i tjänsteutlåtandet en uppdelning av kön när det gäller redovisningen av antalet sökande till programmen i år.
Nämnden sammanträder under 2012 följande dagar: 19 januari, 9 februari, 15 mars, 19 april, 24 maj, 14 juni, 23 augusti, 20 september, 25 oktober, 29 november och 13 december.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-10-20. Dnr 11-014/7244.
Förslaget till utbildningsnämndens sammanträdestider år 2012 har anpassats till de tider stadsledningskontoret beslutat för inlämnande av nämndbehandlade ärenden avseende tertialrapporter, delårsbokslut, verksamhetsberättelse och bokslut.
Ärendet har beretts inom personalavdelningen.
Nämnden sammanträder de dagar och tider som förvaltningen efter samråd föreslagit i tjänsteutlåtandet.
Jan Valeskog (S) överlämnade en skrivelse om enkät till skolorna om aktuella och tidigare IT-kostnader.
Skrivelsen överlämnas till förvaltningen för beredning.
Jan Valeskog (S) ställde en fråga om planerna för Frans Schartaus gymnasium när de internationella skolorna flyttar in där.
Förvaltningschefen svarade att förvaltningen tittar på lokalanvändning i hela staden och återkommer senare till nämnden om detta.