Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2012-02-09
Beslut
Vice ordförande Jan Valeskog (S) och ledamot Christoffer Järkeborn (M) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-02-22.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2012-01-19 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildnings- förvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2012-01-10 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Ärendet utgår.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 18 januari 2012.
Anmälan lades till handlingarna.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-01-19. Dnr 11-006/8779.
Stadsledningskontoret föreslår att staden i ett stadsövergripande positionspapper lägger fast sin grundinställning till EU-politik med påverkan på Stockholm och stockholmarna. En enhetlig och politiskt behandlad linje är avgörande för att staden på ett framgångsrikt sätt ska kunna påverka EU-beslutens utformning. Det är även en förutsättning för att staden ska få genomslag för sina ståndpunkter i samarbetsorganisationen Eurocities, Stockholmsregionens Europaförening (SEF) och Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Enligt förvaltningens mening är stadens positionspapper tillräckligt för utbildningsnämndens verksamhet.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens ledningsstab.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enighet med hans yrkande, förvaltningens förslag.
Reservation
Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att därutöver anföra följande
Under hösten 2011 utmärkte sig två stora misslyckanden inom den borgerliga alliansens politik. Dels fastslogs att Sveriges klimatutsläpp åter börjat öka trots regeringens insatser och löften, och dels uppdagades stora problem med kvaliteten inom flera välfärdsbranscher där alliansen genomfört omfattande utförsäljningar. Med anledning av detta är det berättigat att komma med vissa invändningar mot några av de föreslagna principerna.
Inom den andra principen (Valfrihet, kostnadseffektivitet och miljö) finns det riktlinjer som behöver omarbetas. Punkt två slår fast att miljövänliga lösningar inte ska vara ett tvingande krav vid offentliga upphandlingar. Men med anledning av att klimatarbetet inte bara går för sakta utan dessutom åt fel håll är det inte rimligt att marknaden på egen hand, genom en valfrihetsprincip kommer att hantera klimat- och miljöproblemen. Miljön behöver sättas i främsta rummet som ett tvingande krav.
Även inställningen att staden ska ställa sig avvisande till att ge offentliga myndigheter större möjlighet att ge stöd ”som hotar att snedvrida konkurrensen” bygger på samma felaktiga princip. Ur miljö- och klimatperspektiv slår det undan stadens möjligheter att sätta in välbehövliga kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med akuta problem. Och ur ett välfärdsperspektiv innebär det att stadens möjligheter att erbjuda offentliga alternativ till den privata marknaden delvis slås ut. Det är inte rimligt och bör omarbetas.
Ledamoten Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
att därutöver anföra följande
Att staden ska verka aktivt för att påverka EU:s lagstiftning och politik för att ta tillvara stadens och stockholmarnas intressen är viktigt men också lite av en självklarhet. Vilka de intressena kan anses vara är däremot en politisk fråga. Är det att ytterligare bidra till att cementera den inre marknadens fria rörlighet som en princip överordnad alla sociala, miljömässiga och folkhälsorelaterade hänsyn? I så fall kan de föreslagna principerna sägas vara fullt rimliga.
Vi menar att det vore fel av staden att ställa sig bakom dessa principer.
Inför EU-parlamentsvalet granskades de tidigare fem årens fall där kommissionen dragit enskilda länder inför EG-domstolen i fall rörande miljö och hälsa. Det skedde i 19 fall. I alla dessa fall har domstolen gått helt på marknadens linje, det vill säga att medlemsländerna inte fått vidta åtgärder för att skydda miljö eller folkhälsa. Under samma tid har kommissionen utfärdat en enorm mängd anmärkningar mot medlemsstater som så gott som alltid fått till följd att miljökrav fått strykas för att de kan påstås stå i konflikt med den inre marknadens regler. Trots att EU spelat en viktig roll i FN:s klimatförhandlingar är EU också en av få organisationer i världen som kan förhindra enskilda länder att gå före på miljöområdet.
De föreslagna principerna nämner inte med ett ord konflikten mellan aktiva miljöambitioner och den inre marknaden utan är skrivna som om det var två principer som var ”ömsesidigt förstärkande”.
Förslaget ställer sig som vi tolkar det också emot tänkbara förändringar av dagens upphandlingsregler. Men dessa regler kan bl.a. kritiseras för att de har ett för snävt företagsekonomiskt perspektiv. De fokuserar alltid på lägsta möjliga pris och det är ofta mycket svårt att få med andra aspekter som hur den sociala och ekologiska hållbarheten påverkas. Ett lågt pris får därmed också ett pris. Om inte annat illustreras det av situationen inom Stockholms äldreomsorg.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vi anser att frågor om betydelsen av kvalitet i verksamheten och i samband med upphandlingar bör förtydligas och utvecklas ytterligare. Vi har alltför ofta sett upphandlingsunderlag där främst priset har viktats högt medan de kvalitetsmässiga aspekterna har nedtonats. Likaså betydelse av att regler utformas så att den offentliga upphandling som genomförs sedan också följs upp och noga utvärderas.
1. Utbildningsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-01-18. Dnr 11-030/9172.
Socialnämnden har tagit fram ett förslag till program för kvinnofrid – mot våld i nära relationer 2012 - 2014, som skickats på remiss till bland annat utbildningsnämnden.
Målgruppen för programmet omfattar kvinnor som utsatts för våld i nära relation, barn som upplevt våld mellan närstående vuxna samt män som utövat våld i nära relation. Programmet innehåller åtta mål och 15 indikatorer för att följa upp målen. Målen syftar till att kvinnor och barn ska leva ett liv utan våld och vara trygga.
Utbildningsnämndens verksamhet omfattas inte av programmets mål och indikatorer. Skolan har dock en anmälningsskyldighet enligt skollagen och socialtjänstlagen om misstanke finns att barn far illa.
Ledamoten Linda Nordlund (FP) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med Linda Nordlunds (FP) yrkande, förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande:
Att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag
Det är viktigt att särskilt framhålla skolan ansvar och betydelse i det förebyggande arbete i frågor om jämställdhetsarbete och mot våld mot kvinnor. De mål som finns i programmet påverkar därför indirekt även skolans arbete i värdegrunds och jämställdhetsfrågor. Frågan om skolans ansvar och möjlighet att vara en viktig aktör i dessa frågor skall därför framhållas tydligt och klart från nämndens sida.
Ledamöterna Linda Nordlund (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M), Helen Törnqvist m fl (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Att motverka våld i nära relationer är grundläggande för att alla människor ska ha den frihet och trygghet att utveckla sin fulla potential som de har rätt till. Särskilt viktigt är detta i skolans värld där eleverna bygger sin framtid.
Det är viktigt att de som arbetar i skolan är medvetna om problematiken med våld i nära relationer och kan agera handlingskraftigt om de vet eller misstänker att någon utsätts för våld. Skolan har kontakt både med föräldrar som blir våldsutsatta i sin relation, liksom barn som bevittnar sådan misshandel och barn som själva är i en relation där de utsätts. Det kan även förekomma våld i nära relationer mellan elever på samma skola.
Skolan är den plats där elever som har det svårt hemma, eller i sina relationer, har en möjlighet att bli sedda. Skolan är många gånger avgörande för att se till att elever med svårigheter uppmärksammas och får den hjälp de behöver. Ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten är avgörande i detta. 2012 ska alla skolor ha en egen kontaktperson inom socialtjänsten. Riktlinjerna för samverkan mellan skola och socialtjänst ska också revideras under året. Det är viktigt att Stockholms stads program för kvinnofrid beaktas i det arbetet.
Utbildningsförvaltningen bör även som arbetsgivare ha kompetens att se och handla om en anställd blir utsatt för våld i nära relationer. Det är också viktigt att det finns en medvetenhet om att våld i nära relationer kan drabba alla och finns också i samkönade relationer. Förutfattade meningar om hur våldsamma relationer ser ut får inte hindra att personer som behöver det får hjälp och stöd.
Ledamoten Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande vilket även Måns Almqvist (V) anslöt sig till.
Utifrån det program som skickats ut på remiss är det sannolikt en korrekt bedömning av förvaltningen att frågorna inte ligger under nämndens verksamhetsområde. Samtidigt vet vi alla att skolan har ett viktigt ansvar i att uppmärksamma ifall ett barn far illa på grund av våld i hemmet. Likaså sker en viktig del av det förebyggande värdegrundsarbetet i skolan. I det avseendet är det en brist att det exempelvis inte finns några indikatorer som mäter om lärarna upplever sig ha den hjälp och det stöd de behöver för att kunna interagera med eleverna på ett bra sätt. Därför hade det varit önskvärt med en bredare ansats i det ursprungliga programmet, men också med en tydligare markering från utbildningsförvaltningen att detta är frågor vi alla behöver ta ett gemensamt ansvar för.
1. Verksamhetsberättelse 2011 för utbildningsnämnden godkänns och del 1 överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande.
2. I bokslutet gjorda periodiseringar godkänns. Väsentligt belopp sätts till 50000 kronor.
3. Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om utökad budgetram med 4,0 mnkr varav1,0 mnkr avser felaktig prestationsjustering förskola och 3,0 mnkr avser felaktig prestationsjustering fritidshem.
4. Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om ombudgetering till 2012 av 2,0mnkr avseende ny pedagogisk plattform.
5. Nämnden hemställer om att kommunstyrelsen beslutar att resultatenheternas resultat för 2011, ett sammanlagt överskott om 179,8mnkr, överförs till utbildningsnämnden 2012.
6. Nämnden godkänner de förändringar som anges i avsnitt 3.1.1 om resultatenheter och anslagsenheter.
7. Utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för 2011 överlämnas med godkännande till nämndens revisorer.
8. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-01-31. Dnr 12-123/128.
Nämnden ska årligen lämna en verksamhetsberättelse med uppföljning av hur väl nämnden har bidragit till att uppfylla fullmäktiges mål utifrån budget 2011, samt analys av utfallet. Utöver uppföljning av kommunfullmäktiges mål finns andra områden där nämnden särskilt redovisar resultatet av den verksamhet som har bedrivits.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samarbete med de övriga avdelningarna inom förvaltningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
3. Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om utökad budgetram med 4,0mnkr varav 1,0mnkr avser felaktig prestationsjustering förskola och 3,0mnkr avser felaktig prestationsjustering fritidshem.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att i huvudsak bifalla förvaltningens utlåtande
Att därutöver anföra
Utbildningsförvaltningens förslag till verksamhetsberättelse 2011 är en föredömlig produkt; välstrukturerad, analytisk och koncis, och ger på så sätt en god grund till nämndens diskussioner och framtida beslut.
På en rad punkter delar vi dock inte bedömningen att verksamheten och resultaten uppnår en acceptabel nivå, vilket vi önskar borde framgå tydligt i verksamhetsberättelsen. Det gäller bland annat nedanstående.
Verksamheten med jämför service anses innebära att målet om goda förutsättningar för vårdnadshavares och elevers val är uppfyllt. Vi delar inte den bedömningen. Vi ser inte hur Jämför Service har utvecklats under 2011, och anser att Jämför Service behöver utvecklas på en rad punkter och innehålla mer adekvat information för att stockholmarna ska kunna göra ett mer informerat, och i förlängningen för verksamheterna kvalitetsdrivande, val. Det gäller bland annat omsättning på lärare, tillgången till olika faciliteter och verksamheter av stor vikt för eleverna, och hur stor del av skolpengen som går till att utveckla verksamheten.
Vi noterar att det inte finns några tillförlitliga data över lärartätheten i vare sig de kommunala eller fristående skolorna. Då lärartäthet är en viktig faktor inte minst för yngre elever och elever med utländsk bakgrund bör materialet kompletteras med detta så snart det är möjligt. Samma sak gäller för andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning.
Vi är oroade över utvecklingen inom frånvaron i skolan. Såväl anmäld som ogiltig frånvaro är problematisk i skolan. Vi inser den möjliga felkällan att skolorna blivit bättre på att redovisa frånvaro, men eftersom resultaten ändå ligger så långt från målsättningen krävs fortsatta insatser på området. Den ökande oron i skolan jämfört med föregående år – här mätt i andelen elever som upplever att de kan arbeta utan att bli störda – är något som sticker ut i verksamhetsberättelsen, och något som förvaltningen och nämnden bör följa noggrant. Inte minst då detta gäller för samtliga årskurser som redovisas.
Det mest centrala i förvaltningens uppföljningar är ändå hur kunskapsresultaten utvecklats. Trots en viss upphämtning från 2010 på några områden noterar vi två saker som är centrala att fastslå. För det första: med undantag för en enda indikator (enligt översynen på sida 37-38) når inte Stockholms skolor upp till något av de kunskapsrelaterade målen uppsatta av kommunfullmäktige. Det kan inte beskrivas som något annat än ett misslyckade. För det andra: Som förväntat – givet av tidigare statliga analyser av hur stor andel av eleverna som klarar tre respektive åtta ämnen i grundskolan (den tidigare och den nuvarande gränsen för gymnasiebehörighet) är det inte förvånande att regelförändringarna inte medfört några dramatiska skillnader. Men resultaten för andelen behöriga till gymnasiet 2011 ligger alltjämt under resultaten från 2006, då alliansen övertog ansvaret för skolpolitiken. Redan 2006 hade Stockholms skolor stora utmaningar, men i ljuset av den efterföljande utvecklingen har alliansens politik inneburit fem förlorade år för Stockholms skolor. Samma sak gäller för andelen ungdomar som fullföljer sin gymnasieutbildning: tydliga utmaningar redan 2006, 2011 har resultaten förvärrats. Det är vår fasta övertygelse att det kommer bli mycket svårt för stockholmspolitiken att ge det bidrag som behövs för skolornas utveckling, med mindre än att vi har en samsyn om denna verklighet.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Förslaget till verksamhetsberättelse är omfattande och visar att ett ambitiöst arbete pågår i Stockholms skolor och inom utbildningsförvaltningen. Den politiska styrmodell som förvaltningen har att arbeta utefter medför dock ett flertal problem, något vi kommenterat utförligt i samband med verksamhetsplanen för 2012. Den uppsjö av mål och indikatorer som den borgerliga majoriteten infört gör det svårt att se vad som egentligen är viktigast och svårt för de flesta i skolan att minnas vilka mål som gäller. Ett särskilt problem med mängden mål och indikatorer är att det saknas prioriteringar om vilka måls om är viktigast för skolorna att arbeta med och vilka som har lägre prioritet. Kunskapsresultaten behandlas som ett mål bland andra, trots att det handlar om skolans huvuduppgift. Men undermåliga resultat i matematik kan inte kompenseras av uppnådda mål vad gäller ”utökad valfrihet” eller ”antal elbilar”. Men den största inskränkningen av valfrihet handlar i själva verket om alla elever som nu lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. När förra årets verksamhetsberättelse behandlades valde den borgerliga majoriteten att i en särskild skrivelse lyfta upp ”implementeringen av entreprenörskapsreformen” i samma mening som satsningar på matematikundervisningen. Fast för säkerhets skull i fet stil. Denna oförmåga att prioritera är en av orsakerna till att huvuduppgiften – kunskapsresultaten – är det mål som majoriteten har svårast att lyckas med. Inför framtiden vill vi istället rensa bland de många målen och peka ut några som särskilt viktiga att prioritera. Utbildningskvalitet med fokus på en likvärdig utbildning för alla elever i Stockholms stad måste tydligt prioriteras framför andra mål. De allvarligaste bristerna är att kunskapsresultaten i skolan generellt är för låga samt att det är stora skillnader mellan skolor, klasser och elever. Kort sagt pågår en kunskapssegregering. Att höja kunskapsresultaten och minska gapet mellan skolors och elevers resultat måste därför vara huvudmålet för all skolverksamhet. Av skolans redovisade resultat är det enskilt mest oroande den mycket negativa utvecklingen för matematikämnet och de många elever som inte klarar gymnasiebehörigheten. Att mer än var tionde elev inte klarar att ta sig in på ett gymnasieprogram är en siffra som dessvärre ligger stabilt på ungefär samma nivå år från år. Idag har en trend av individualisering fått stort genomslag i skolan. Den har inneburit en överföring av ansvar från skola och lärare till eleverna själva. Läraren använder mindre tid till gemensam undervisning och eleverna pratar allt mindre inför varandra. Inte minst är detta vanligt inom matematikämnet och i undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Det är också två områden där resultaten är särskilt nedslående. Detta måste förändras. Det krävs en diskussion i skolan om hur vi bättre kan tillvarata den resurs som lärarens gemensamma undervisning för hela klassen utgör.
En förhoppning är att tecknen till resultatförbättringar i vissa skolor i socioekonomiskt utsatta områden blir en bestående trend. Den bild som under året tecknats av stadens skolinspektion och som bygger på en längre tids observation, har annars varit det motsatta: d.v.s. en accelererande kunskapssegregering. 2012 blir ett viktigt år för att se om ett trendbrott trots allt kan vara på väg, och i vilken mån det i så fall kan kopplas till de särskilda utvecklingsinsatser som riktats till vissa skolor. Glädjande att notera är att de skolor som tagit del i satsningarna på läsning och språk också kunnat visa tydliga resultatförbättringar på nationella prov i årskurs 5.
Som skolinspektörerna påpekat under året är det önskvärt med ökad kompetensutveckling framöver för att få till en mer likvärdig bedömning inom läsutvecklingsarbetet, LUS.
Störst betydelse för skolans resultat har lärarna och kvaliteten på deras undervisning. Från alliansen har det i flera år talats om den stundande satsningen på landets lärare. Men 2011 års resultat gör det rimligt att tala om lärarsatsningen som försvann. Under ett år när inflationen närmade sig 3 % erhöll Stockholms lärare ett generellt påslag på 1,7 %. Den s.k. lärarsatsningen blev med andra ord ännu en reallönesänkning. Orsaken är inte att de borgerliga politikerna missunnar Stockholms lärare en riktig lönehöjning, eller att de aktivt vill åstadkomma reallönesänkningar. Det är bara så att de prioriterar en låg kommunalskatt ännu mer. Budgeten har helt enkelt inte utrymme för några satsningar på lärarlöner. Regeringen å sin sida prioriterar en kostsam sänkning av restaurangmomsen, trots utbildningsministerns återkommande löneprat.
I Vänsterpartiets budgetalternativ föreslog vi en högre kommunal skattesats, bland annat för att vi prioriterar en satsning på Stockholms lärare. Vi vill genomföra en skolsatsning som omfattar en halv miljard extra. Det ger möjlighet för staden att ta ett första viktigt steg för att höja såväl lärarlönerna som yrkets attraktivitet och status.
Verksamhetsberättelsen för 2011 visar att Stockholms elever når goda kunskapsresultat på många områden. Meritvärdet för eleverna i årskurs 9 har ökat, andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen har ökat, liksom resultaten på de nationella proven med ett undantag – matematik i årskurs 9 – och här följer stockholmseleverna samma trend som resten av riket.
Utvecklingen i grundskolans tidigare år visar på förbättrade kunskapsresultat. Andelen elever som nått godkänt på de nationella proven i årskurs tre ökar från 74 % år 2010 till 79 % år 2011. Resultatet tyder på att ett tydligt fokus på kunskap under grundskolans tidigare år ger resultat.
I gymnasieskolan ökar betygsmedelvärdet för elever med slutbetyg, liksom andelen med minst G på nationellt prov i engelska A, matematik A och svenska B. Det är också fler elever som går vidare till högre studier inom tre år. Andelen elever med behörighet till universitet och högskola har ökat från 87 % till 89 % från 2010 till 2011. Om vi ska lyckas med målet att skapa en skola i världsklass krävs emellertid ytterligare ansträngningar, inte minst inom matematik och naturvetenskap.
Stockholms skolor har under 2011 fortsatt sitt kunskapscentrerade arbete. I jämförelse med 2011 har det genomsnittliga meritvärdet i Stockholms kommunala grundskolor ökat från 219,9 till 223,7, vilket är den högsta nivån någonsin. Det är pojkarna som står för förbättringen av det genomsnittliga meritvärdet. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen har under samma period ökat från 75 % till 77 %.
Lässatsningen och införandet av LUS (läsutvecklingsscheman) har varit mycket framgångsrik. Andel elever i årskurs 3 som läser flytande och obehindrat (LUS punkt 15) har ökat.
Det är viktigt att utbildningsförvaltningen verkar för att fler fristående förskolor startar. I vissa stadsdelar är trycket oerhört stort på förskolorna och där har de fristående en viktig roll. Stimulansbidraget som utgår till nystartade förskolor fortsätter under 2012.
Stockholms skolor har haft flera insatser som syftat till att utveckla undervisningen i bl a matematik och teknik. Det är ett viktigt arbete och i Stockholms stads budget för 2012 slås fast att den breda satsningen på matematik, teknik och naturvetenskap fortsätter inom grund- och gymnasieskolan.
Många skolor har tyvärr problem med arbetsron och ordningen på lektionerna. Det är ett reellt problem att så pass många elever inte upplever att de kan arbeta utan att bli störd på lektionen. Därför är det positivt att utbildningsförvaltningen kommer att arbeta vidare med denna fråga.
Verksamhetsberättelsen visar allt färre anslagsenheter. Stockholms skolors goda ekonomi är positiv och en viktig grund för att alla elever ska få en utbildning i världsklass.
Verksamhetsberättelsen tar upp det viktiga arbetet med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap. Det är viktigt att detta arbete fortsätter under 2012.
Stadens utbildningsinspektörer konstaterar att förskolor och skolor, oavsett huvudman, i Stockholms stad allmänt fungerar bra. De kan dock konstatera att det är stora skillnader mellan de inspekterade skolorna. Ett viktigt arbete pågår med att höja nivån på de skolor som presterar svagast.
Ledamoten Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vi har läst förvaltningens utförliga verksamhetsberättelse med stort intresse. Verksamhetsberättelsen visar att förvaltningen och verksamheterna arbetat ambitiöst för att förbättra verksamheten på flera områden, däribland med satsningar på språkutveckling, IT och matematik, samverkan med forskning samt organisationsförändringar som ska ge större stöd till lärare och rektorer i deras pedagogiska arbete. Vi vill också ge ett stort erkännande till skolledningar och lärare som dagligen sliter hårt att för att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas utveckling och som satsar extra tid och intresse för att själva lära mer och utvecklas.
Gång på gång understryker utbildningsförvaltningen i verksamhetsberättelsen lärarnas betydelse för elevernas lärande, samtidigt som för lite gjorts för att förbättra lärarnas arbetsvillkor. Att ge ett fåtal skolor, som nått bättre resultat utifrån sina förutsättningar, ett extra påslag om 1 % utöver det redan mycket blygsamma generella påslaget 1,7 %, räcker naturligtvis inte långt för att göra yrket mer attraktivt. Yrkes-, kompetens- och löneutveckling hänger samman och måste satsas på samfällt. Här har Miljöpartiet har högre ambitioner än majoriteten.
Endast 42 % av stadens elever i årskurs 8 anser att de kan arbeta utan att bli störda. Endast 50 % av stadens gymnasieelever är nöjda avseende lugn och ro. Nämndmålet som handlar om elevinflytande uppfylls inte heller. Vi frågar oss om majoriteten ser det tydliga sambandet mellan arbetsmiljö, trivsel och kunskapsresultat i skolan. Stockholm stad kan bättre gällande att garantera elever och lärare en god arbetsmiljö.
Vi kan konstatera att majoriteten inte heller lyckats uppnå sina egna miljömål, när det t.ex. gäller andelen ekologiska livsmedel, eller andelen bilar utan dubbdäck. Miljöpartiet har betydligt högre ambitioner på miljöområdet. Vi vet, utifrån goda exempel i andra städer, att det går att lyckas mycket bättre med miljöarbetet. Det är alldeles för länge nu som majoriteten valt att inte prioritera frågorna.
Andelen unga som inte fullföljt gymnasiet och som därför får svårigheter att komma vidare med sina liv är fortfarande för hög. Vi ser att det är en stor utmaning, för en stad som gör anspråk på att vara i världsklass, att kunna erbjuda alla unga vägar in i vuxenlivet som utgår ifrån deras intressen och förutsättningar. Vi i Miljöpartiet är beredda att anta den utmaningen. Vi utgår ifrån varje individs grundläggande rätt att kunna utnyttja sin fulla potential för att utveckla sina möjligheter att både kunna försörja sig och att delta i samhällslivet som medmänniska och medborgare.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-01-18. Dnr 12-126/185.
Humant papillomvirus, HPV, är världens vanligaste sexuellt överförda infektion. Det finns många olika typer av HPV varav vissa kan förorsaka cancer. Socialstyrelsen har 2008 beslutat att vaccination mot HPV ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet från och med den 1 januari 2010 (SOSFS 2008:31).Skolhälsovården blev därmed ansvarig för att till vårdnadshavare för flickor födda 1999 eller senare erbjuda vaccination mot HPV då flickorna är 10-12 år gamla och går i årskurs 5-6.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande.
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att ansöka om auktorisering för vårdavtal om vaccination mot humant papillomvirus (HPV).
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
1) Att i huvudsak bifalla förvaltningens utlåtande.
2) Att därutöver anföra
Ansträngningarna för att få till stånd möjligheten till dessa vaccinationer måste fortgå och intensifieras. När vaccinationer av kvinnliga elever väl kommit till stånd, vill vi dock framhålla att staden bör gå vidare med att erbjuda vaccination även för pojkar. Pojkar och män drabbas också av könssjukdomen kondylom, som härrör från HPV. Hos män kan det leda till penis-, anal- och tonsillcancer. När HPV-vaccinet först togs fram var det dyrt och det saknades infektionsepidemiologiska data att vaccinet även hade effekt på pojkar/män. Idag har priset sjunkit och kunskapen finns att vaccinet är lika effektivt för pojkar/män. Eftersom pojkars och mäns hälsa ska värderas jämställt med flickors och kvinnors bör även de erbjudas HPV-vaccin. Dessutom överför män HPV till andra män och kvinnor som inte är immuna.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende uppförande av en ny miniladugård vid Spånga gymnasium och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa åtgärderna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-12-14. Dnr 08-324/3945.
Utbildningsnämnden godkände 2011-03-17 ett inriktningsförslag om uppförande av en ny miniladugård vid Spånga gymnasium samt uppdrog åt utbildningsförvaltningen att återkomma med ett förslag till genomförandebeslut.
Den nuvarande miniladugården för naturbruksprogrammet vid Spånga gymnasium är hårt sliten, inte av den standard som idag krävs för djurhållning samt ofunktionell som undervisningslokal. Skolan har behov av en miniladugård för att behålla undervisningskvaliteten. Ett förslag till ny miniladugård har med anledning av detta tagits fram. Kostnaderna för en ny byggnad bedöms till 9,8 mnkr och hyreshöjningen det första året till 0,7 mnkr. I samband med ombyggnaden bedöms evakuerings- respektive återetableringskostnader på i storleksordningen 100 tkr komma att uppstå.
Nybyggnadsförslaget har beretts i samråd mellan representanter för Spånga gymnasium, centrala utbildningsförvaltningen i form av administrativa- respektive gymnasieavdelningen och SISAB. Ett samordnande huvudskyddsombud har ingått i styrgruppen.
Då de hyreshöjande kostnaderna för åtgärderna inte överstiger 10 mnkr behöver ärendet inte godkännas av kommunstyrelsens ekonomiutskott.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
1. Utbildningsnämnden utser 5 ledamöter och 5 ersättare till antagningsdelegerade till och med utgången av år 2012.
Ledamöter:
Linda Nordlund (FP), ordförande
Markus Nordström (M)
Helen Törnqvist (C)
Mattias Vepsä (S) vice ordförande
Maja Ahlstedt (MP)
Ersättare:
Mikael Valdorson (M)
Henrik Appelqvist (M)
Erika Svanström (KD)
Eleonore Eriksson (S)
Edith Ringmar (V)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-01-19. Dnr 12-011/186.
Antagningsdelegerade är ett beredande och beslutande organ till utbildningsnämnden. Delegerade ska besluta om bl a tidplan för antagning till gymnasieskolan, preliminär och slutlig antagning till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och övriga allmänna antagningsfrågor som inte är av principiell betydelse.
Kommunfullmäktige väljer varje år ledamöter till stadens nämnder, varför nämnderna i sin tur årligen måste utse ledamöter till sina utskott och delegationer.
Antagningsdelegerade består av 5 ledamöter och 5 ersättare som utses av nämnden för den tid som nämnden bestämmer, dock längst till utgången av 2012. Nämnden utser ordförande och vice ordförande bland ledamöterna.
Ärenden får avgöras endast om minst tre av ledamöterna är närvarande och ense om beslutet.
Ordföranden föreslog 5 ledamöter och 5 ersättare till antagningsdelegerade och förklarade sig finna att nämnden beslutat utse dessa.
Utbildningsnämnden utser Hans Nordmark, gymnasiechef för gymnasieområde 10, till ledamot och Karin Henrekson Ahlberg, rektor vid IB School South, till suppleant i styrelsen för stiftelsen Gustaf och Ida Unmans donationsfond för tiden 2012-02-10 t o m 2014-12-31.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-01-25. Dnr 11-113/7221.
Stiftelsen Gustaf och Ida Unmans donationsfond har till ändamål att utdela stipendier till studerande vid gymnasieskolor och skolor för konst och konsthantverk i Stockholm.
Styrelsen i stiftelsen utses i enlighet med beslut av kammarkollegiet 1993-10-15. Därav framgår att skolstyrelsen i Stockholm ska utse en ledamot i styrelsen jämte ersättare för denne ledamot.
2009-01-15 utsåg utbildningsnämnden Hans Nordmark till ordinarie ledamot och Karin Henrekson Ahlberg till suppleant för tiden 2000-01-16 - 2011-12-31.
Förslag till beslut
1. Tillägg i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från
2012-01-31. Dnr 12-013/301.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen.
Detta tjänsteutlåtande innehåller förslag till tillägg i delegationsordningen för utbildningsnämnden. Tillägget innebär att det införs en ny punkt 414 om beslut om skolpliktsbevakningsområden. Beslut ska fattas av grundskoledirektören, Gr D.
Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) överlämnade skrivelsen ”Lärarnas delaktighet gällande särskilt stöd”.
Jan Valeskog (S) överlämnade en skrivelse rörande förskolestatistik och en skrivelse rörande lärares administrativa arbete.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
Jan Valeskog ställde fråga om skolstöd för IB-programmet, vilket förvaltningen återkommer om.
Han ställde också fråga om hur kösituationen inför skolval ser ut, bl a gällande Sturebyskolan. Förvaltningen återkommer med en presentation av skolval när ansökningstiden gått ut den 15 februari och förvaltningen har en klar bild om söktrycket. En handlingsplan finns för placering av alla barn i kommunal skola.
