Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-12-16
Program: Besök från utbildningsförvaltningens utvärderingsavdelning. Tre skolinspektörer r Läs mer...edovisar och besvarar frågor om inspektionsrapporterna för förskola, grundskola och fritidshem.
Nämnden utsåg vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) att jämte ledamoten Gunnar Sandell (s) justera protokollet 2004-12-22.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet 2004-11-25.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-11-23, dnr 102-535/2004, med bilagor.
Ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) yrkade att förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för 2005 i huvudsak skulle godkännas och överlämnas till kommunstyrelsen samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade att förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2005 skulle avslås samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle tillstyrkas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad han föreslagit.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ordföranden Tomas Rudin m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) framlagda förslaget.
BESLUT
Farsta ska vara ett attraktivare stadsdelsområde att bo och arbeta i samt besöka!
Farsta-området är grönt och vackert med bra bostäder, många arbetsplatser samt intresserade och kunniga invånare. Vi vill göra Farstas stadsdelar ännu attraktivare, roligare och mer spännande. Vi är stolta över vår hembygd, men inte nöjda. Vi står inför nya utmaningar. Vi fortsätter därför vårt arbete med en politik för ökad rättvisa, förbättrad välfärd och en ekologiskt hållbar utveckling. Vår politik formas utifrån fem tydliga inriktningsmål:- Förbättra välfärden och våra verksamheter.- Bygga bostäder och utveckla Stockholm.- Göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad.- Bryta segregationen och fördjupa demokratin.- Ta ansvar för ekonomin.Vi representerar de partier som tillsammans utgör majoriteten i Farsta Stadsdelsnämnd. Farsta-områdets invånare röstade rödgrönt i senaste valet. Våra partier fick nästan 65 % av rösterna. Nu arbetar vi vidare grundat i det förtroende vi fick. Alla behövs och är välkomna i arbetet. Vi stänger ingen dörr till konstruktiva förslag från något håll.
Nämnden har med stor tillfredställelse noterat de goda, engagerade insatser medarbetarna i förvaltningen gör. Nämnden ser även mycket positivt på förvaltningens förslag till verksamhetsplan som nu förelagts nämnden för beslut. Nämnden instämmer i stort i de planer förvaltningen presenterat, dock med några tillägg enligt detta beslutsförslag.
Kommunfullmäktige har beslutat om en budgetökning för nämnden med 95,6 miljoner kronor för 2003; 12,9 mkr för 2004 samt 23 mkr för 2005. De nya resurser vi fått till Farsta-området ger oss möjligheter att bl a genomföra:
Förbättra välfärden och våra verksamheter
Ge alla barn och unga en bra start i livet
Nämnden understryker vikten av att skolans arbete ger alla elever godkänt i basämnena svenska, matematik och engelska. Språkutvecklingen är viktig, inte minst undervisning i modersmålet. Nämnden fortsätter att satsa på kraftfulla åtgärder för att motverka mobbing och sexuella trakasserier. Aktiva insatser för ökad jämställdhet ska ske. Problem för flickor i kyskhetskulturer ska särskilt uppmärksammas.
Skolorna bör pröva former för att ännu bättre ta tillvara resurser i stadsdelen, genom fler vuxna i skolan t ex pensionärer. Elevassistenterna ska utbildas för att säkerställa kvalitén. Fritidsklubbarna för alla elever i 4-6:an ska fortsätta att utvecklas.
Nämnden fortsätter arbetet med utvecklingen av verksamheten i de skolor nämnden driver. De ska ha den kvalité så att barn och föräldrar inte behöver efterfråga privata alternativ. Marknadsföring av skolorna ska ske.
Mötesplatser och kulturverksamhet för ungdomar
Nämnden instämmer i förvaltningens bedömning att fritidsverksamheten fungerar väl i vårt område. Viktigt utveckla formerna för ungdomarnas inflytande, att ta tillvara deltagarnas intresse för verksamheterna, projektet Ungas röst i Farsta är viktigt för detta.
Ökad livskvalitet för äldre
Nämnden anser att vi har en bra äldreomsorg med duktig personal. Nämnden är angelägen om att äldre ska kunna välja boende. De som bor kvar hemma ska kunna göra det så länge som möjligt och då få hjälp och stöd samt känna sig trygga genom t ex larm. Viktigt att alla i särskilda äldreboenden, om de så önskar, får möjlighet till regelbunden utevistelse minst en gång i veckan. Det är även viktigt att fortsätta utveckla samverkan mellan landstingets och kommunens resurser i äldreomsorgen. Nämnden ser med stor förväntan fram emot en första utvärdering nästa år av projektet Hökarängens närvårdscentral där nämnden och landstinget samverkar nära och i nya former.
Tillgången till särskilt boende är just nu i balans. Det är dock svårt att bedöma behoven av äldreomsorg framöver. Nämnden uppdrar därför åt förvaltningen att genomföra uppsökande verksamhet gentemot de invånare över 80 år som inte redan har kontakt med äldreomsorgen, i syfte att ge en klarare bild av deras situation och behov av omsorg från nämndens sida.
Förbättringar för funktionshindrade
Nämnden instämmer i att långsiktiga insatser för psykiskt funktionshindrade är mycket viktiga. Ett boende med rätt stöd, meningsfull sysselsättning och fungerande sociala relationer ingår i detta. Sysselsättning, gemenskap och individanpassad arbetsträning som ges genom Emma-Kuggen, Emma-café och Farsta-cirkeln är verksamheter av stort värde. Vidare är projektet med rörligt team viktigt. Nämnden understryker vikten av det arbete som sker för barn som växer upp i familjer med psykiska funktionshinder samt med missbrukande föräldrar.
Hemlösa
Nämnden har uppmärksammat de hemlösas svåra situation, Farsta lär ha den största andelen i staden. En inventering bör ske, finns det t ex barnfamiljer bland dessa? Frivilligorganisationerna bör engageras mer. Vilket behov finns det av lågtröskelboende, hur kan det i så fall ordnas inom vårt område? Finns det möjlighet ordna fler korttidsboende? Långsiktiga lösningar måste arbetas fram i samverkan med de hemlösa och stadens gemensamma resurser. Nämnden vill ha en rapport senast i maj 2005 om läget och vidtagna samt planerade åtgärder. Nämnden är även angelägen om att den kvinnogrupp som nu träffas inom Pröva får tillgång till lämplig lokal så att verksamheten kan utvecklas.
Bygga bostäder och utveckla Stockholm - Farstaområdet Näringslivskontakter
Det är viktigt att utveckla kontakterna med näringslivet inom området. Detta bl a för att slå vakt om och utveckla de små centrumen, öka sysselsättningen samt utnyttja områdets resurser på bästa sätt. Kan turism i vårt vackra område vara något att utveckla, inte minst då Ekopark Syd blir verklighet? En inventering bör fortlöpande ske av lediga butiks-, industri- och kontorslokaler inom området. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att tillsammans med Näringslivskontoret utveckla detta.
Farsta centrum
Farsta Centrum är en mycket väl fungerande detaljhandel. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att tillsammans med stadens gemensamma resurser fortsätta arbetet med planerna och möjligheterna för Farsta centrum och området runt centrumet.
Bostäder
I Farsta-området finns mark, goda kommunikationer, arbete, affärer och möjligheter till fritidsaktiviteter. Det finns utmärkta möjligheter att bygga mer inom vårt område. Dessa bostäder skall komplettera nuvarande bestånd, vilket kräver en del större lägenheter. Vi vill att det byggs olika former av bostäder, vi vill se mer av tredimensionellt ägande och fler kooperativa lösningar. Billiga lösningar prioriteras. Vi vill bygga så att integrationen främjas, vi vill inte ha fler segregerade områden som Östermalm, Djursholm, Rinkeby. Nämnden är angelägen om att allt görs så att vi kan bidra till den nödvändiga bostadsutbyggnaden, dock utan att de viktiga gröna områdena förstörs. Nämnden har noterat att det förefaller svårt att få igång byggherrarna inom området. Nämnden är angelägen om att dessa frågor behandlas i en helhet, vi vill att förvaltningen tillsammans med övriga berörda en gång årligen redovisar planerade förändringar inom vårt område. Den av kommunfullmäktige beslutade Vision Söderort är ett underlag. Utbyggnaden inom området måste ske i nära dialog med medborgarna, företagarna och föreningarna. Nämnden ska fortsätta sitt särskilda engagemang för Fagersjö. Förvaltningen får i uppdrag att ordna öppna möten om utvecklingen av Farsta-området samt bereda dessa frågor.
Agenda 21, Ekopark Syd och Magelungen
Nämnden vill utveckla miljöarbetet, grundat i tidigare goda erfarenheter. Vi vill utveckla det hållbara Farsta-området med god miljö och bra livsvillkor för alla invånare. Utvecklingen kan ske bl a genom Agenda 21-ombud i skolorna och föreningarna. Fjärilsbassänger liksom mer blommor i stadsdelarna är konkreta exempel på miljöåtgärder. Det är viktigt att ta tillvara de goda erfarenheterna av projekt "Ytterstadssatsningen" och "Hållbar livsmiljö i Farsta" bl a det öppna arbetssättet i nära kontakt med invånarna och föreningsverksamheten. Nämnden har vid flera tillfällen, i full enighet, tillstyrkt omfattande åtgärder för att rädda Magelungen. Det är mycket bra att partierna är överens i denna viktiga fråga. En särskild plan för kommunens sjöar har utarbetats. Nämnden har hos Kommunstyrelsen sökt 5 miljoner ur "Miljömiljarden" för ett projekt, vilket ej beviljades i första tilldelningen. Nämnden har därför uppdragit åt förvaltningen att snarast återkomma med underlag för en ny ansökan.
Rent, helt och tryggt Farsta-område
Nämnden noterar att vi lever i ett grönt och fint område. Vissa fläckar finns dock. Förvaltningen har fått ett uppdrag att inventera var det finns klotter inom området samt vem som har ansvar för åtgärder. Nämnden är angelägen om att åtgärder vidtas för att få bort klottret, i vissa fall behöver förändringar av ytor mm ske för att förhindra klottring. Nämnden har efter senaste upphandlingen tvingats besluta om ett avtal vilket medför att kostnaderna för park- och gatuskötseln ökar med 40 %! Förvaltningen bör fortsätta arbetet att hitta alternativa sätt att lösa park- och gatuskötseln t ex att viss del av skötseln sköts genom avtal med fastighetsägare inom området. En del kanske kan tas över av föreningar genom brukaravtal
Vi är vidare angelägna om mer blomsterutsmyckning och konst i t ex i våra olika stadsdelscentrum.
Nämnden noterar det mycket angelägna och goda arbete som sker inom det lokala brottsförebyggande rådet. Det är viktigt att detta fortsätter.
Bryt segregationen och fördjupa demokratin
Främlingsfientligheten
Nämnden har tidigare med stor oro noterat tendenser till främlingsfientlighet och rasism i mindre kretsar inom området. Arbete med åtgärder mot detta har genomförts i skolan, på fritidsgårdar, i lokala BRÅ, i kyrkorna. Detta arbete bör fortsätta.
Långtidsarbetslösheten och försörjningsstöd
Nämnden är mycket angelägen om att alla arbetsföra är i arbete. Förvaltningen genomför insatser inom detta område. Nämnden är angelägen om att även arbetsförmedlingen bidrar med sin kompetens i detta arbete. Om inte den enskilde, arbetsförmedlingen och stadsdelsförvaltningen kan ordna arbete inom tre månader bör den enskilde anvisas annan sysselsättning. Den ekonomiska utvecklingen i regionen är på rätt väg. Under nästa år bör även arbetsmarknaden förbättras. Det ger förutsättningar för att kostnaderna för försörjningsstödet minskar. Nämnden har tagit del av redovisning av de åtgärder som nu sker inom förvaltningen för att komma tillrätta med stora brister i handläggningen, vilka har bestått under många år. Nämnden är angelägen om att åtgärder för fler i arbete samt ökad kvalité i bedömningarna medför att de resurserna vi tilldelats för försörjningsstödet för 2005 räcker. För den enskilde och för nämnden är det mycket angeläget att alla tänkbara åtgärder sker för att fortsätt minska behovet av försörjningsstöd. Förvaltningen ska ha en regelbunden kontakt med alla personer som får försörjningsstöd, en plan för hur stödet ska avvecklas ska finnas för alla senast vid utgången av 2005. De som behöver bidrag och inte kan få försörjning på något annat sätt skall självklart även i fortsättningen få detta, dock efter noggrann och sakkunnig prövning.
Kultur och konsumentvägledning
Nämnden är mycket angelägen om fler insatser för och resurser till kulturen. Biblioteken och skolorna är naturliga kulturhus inom stadsdelarna. Projekt Konsthall i centraltvätteriet ger nya möjligheter. Föreningsverksamheten skall stödjas. Kultiveringen av Farsta-området innebär vidare att fler mötesplatser för kultur ska finnas. Farsta-området skall präglas av etnisk och kulturell mångfald. Barnen är särskilt prioriterade. Medborgare som upplever sig ensamma och isolerade är särskilt angelägna att nå med vårt kulturutbud.
Nämnden vill vad gäller den lokala konsumentvägledningen i första hand prioritera förebyggande arbete som ekonomisk rådgivning, skuldsanering för att undvika bl a vräkningar. Vidare är det intressant att arbeta med informationsinsatser om konsumtion och reklam. Kurser i vardagsekonomi samt en behovsenkät är andra viktiga insatser.
Medborgarnas delaktighet
Nämnden är mycket angelägen om att medborgarna deltar i och delar ansvaret för verksamheten. Det räcker inte att be om förtroende vid valen vart fjärde år. Erfarenheten är att engagemanget ökar vid förändringar – särskilt om dessa upplevs negativa. Då är många med på nämndens öppna möten, vilket är bra för dialogen men väl sent för andra åtgärder. Nämnden vill att engagemanget och deltagandet sker närmare den verksamhet som direkt berör medborgaren.
För att nya invånare i området ska känna sig välkomna uppdras åt förvaltningen att tillsammans med företagare i området utreda hur de nyinflyttade ska få ett välkomstbrev med information om nämndens verksamhet, kommunens övriga utbud samt föreningarna och det kommersiella utbudet inom området.
Arbete pågår för att inom varje stadsdel, i befintliga lokaler med befintliga resurser, öppna en plats för medborgarservice. Där ska medborgarna få information om verksamheterna samt om annan offentlig verksamhet. Nämnden har noterat att försöksverksamheten under 2004 med medborgarterminaler har redovisats i ett särskilt ärende till nämnden. Verksamheten avses att permanentas i Farsta centrum, försöksverksamheten fortsätter i övrigt.
Nämnden är vidare angelägen om att föreningarna och deras engagemang på bästa sätt tas tillvara. Stöd till föreningarna bör ske genom att de har tillgång till lokaler och informationskanaler. Under 2005 bör ett arbete ske så att föreningarnas information underlättas tex genom hemsidan och bättre anslagstavlor vid platser där många människor passerar. Vi ser positivt på en utveckling mot social ekonomi, att verksamhet kan bedrivas i kooperativ eller annan gemensam form. Förvaltningen bör informera om denna möjlighet. Samarbete bör även ske med volontärbyråer.
Vi vill att stadens lokaler utnyttjas optimalt, nämnden har stora kostnader för lokaler inte minst i skolorna. Dessa ska användas även för föreningarnas verksamhet. Nämnden ser mycket positivt på det Romska kulturcentrum som Kulturnämnden har medverkat till i Gubbängen.
Medarbetarna
Medarbetarna är helt avgörande för verksamhetens kvalité. Nämnden är angelägen om att alla tänkbara åtgärder sker för att säkerställa personalförsörjningen samt förebygga långtidssjukdom och hög personalomsättning. En god arbetsmiljö, bra arbetstidsutläggning och arbetsledning, positiva kontakter med invånare/brukare och arbetskamrater i samma grupp är avgörande. Kompetensfonden ger goda möjligheter till kraftfull utveckling av medarbetare, flera projekt har startat, fler ska utvecklas.
I Farsta ska vi bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete för att öka jämställdheten både i verksamheterna och för medarbetarna.
De fackliga företrädarna är viktiga, utvecklingen ska ske i nära samverkan med dessa.
Fortsatt arbete samt beredningar
Nämnden beslutade januari 2003 om ett antal beredningar, f n är denna verksamhet vilande. Nämnden har en omfattande verksamhet vilken kan jämföras med en medelstor kommun. Nämnden anser att det är viktigt att olika ledamöter/ersättare ska kunna koncentrera sig på vissa delar av verksamheten. Nämnden uppdrar därför åt presidiet att snarast återkomma med förslag till hur nämndens arbete kan förändras.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
Det är med oro vi ser vad som händer runt omkring oss här i Farsta. Arbetslösheten är hög, socialbidragen rakar i höjden, alltför många elever lämnar skolan med otillfredsställande kunskaper. Den döda hand som lagts över utveckling i Stockholm märks tydligt även här hos oss i Farsta.
Stockholm har förlorat sin roll som tillväxtmotor, och trots att tillväxten ökar i landet så ökar arbetslösheten i Stockholm. I den socialdemokratiskt ledda majoritetens budget sker den i särklass största satsningen 2005 på ökade socialbidrag. Bristen på skattebetalare gör att viktiga verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar.
Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd förståelse för näringslivets villkor. Till detta hör naturligtvis att inte höja skatter och avgifter, men också att verka för en god offentlig service med bra förskolor och skolor, äldreomsorg som fungerar och ett rikt kulturliv. Arbetstillfällen och inflyttning är en garant för ökad både kommunal och privat service. Därför förslår vi att Farsta stadsdelsnämnd gör et satsning på att få företag att etablera sig i stadsdelen och att få människor att flytta hit.
Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten. Pengarna skall gå till en bra skola och omsorg. En viktig del av denna prioritering handlar om att öronmärka de resurser som skall gå till kärnverksamheter.
Ge makten åt medborgarna
Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. Ett kraftigt minskat socialbidragsberoende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid. Valfrihetsreformerna är nu stoppade. Äldreomsorgen i Farsta har tagits över i egen regi. Nya medel har anslagits. Det är bra. Men ingen vet vad en entreprenör hade kunnat göra för dessa extra resurser. Om de privata entreprenörerna hade fått vara kvar hade också invånarna haft en större valmöjlighet.
Vi vill flytta makt från stadsdelsnämnderna till individen genom olika former av pengsystem. Vi vill att Farsta ansöker om att få bli försöksstadsdel för ett sådant system.
En politik för tillväxt
Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap. Arbetet med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste bli en central uppgift för stadsdelen. Vi är därför mycket nöjda med de åtgärder som vidtas inom försörjningsstödet i Farsta. De positiva erfarenheterna i Skärholmen kan här tjänas som ytterligare inspiration.
Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst som inte framförallt är jobbinriktad, bidrar till att förvärra utanförskapet. Stockholmare som kan arbeta, ska arbeta. En person som söker socialbidrag på grund av arbetslöshet ska börja arbeta igen inom fem dagar. Om personen inte hittar ett eget arbete eller inte kan matchas ihop med ett ledigt jobb, ska hon eller han tilldelas arbetsuppgifter i staden, exempelvis inom parkskötsel.
Idiotstopp för avknoppning, återkommunalisering av entreprenader och systematisk utsvältning av privata alternativ håller sakta men säkert på att utradera den marknad för småföretag inom välfärdssektorn som byggdes upp under den förra mandatperioden. Detta är mycket allvarligt. Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att kvävas i sin linda. Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att byta politik och istället uppmuntra entreprenader och privata alternativ.
Folkpartiet menar också att stadsdelen måste ha en tillväxtinriktad attityd i sin egenskap av remissinstans och påtryckare i stadsövergripande frågor kring byggande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.
Förskola
En betydande del av pengarna som anslås till förskolan används idag till annan verksamhet. I genomsnitt försvann mer än fem procent av barnomsorgens resurser till byråkrati och administration under 2004. I Farsta följer vi genomsnittet. Stadsdelen bör verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden. Med en förskolepeng skulle förskolans resurser öronmärkas till förskoleverksamhet, och gå direkt till förskolorna. Föräldrars val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning.
Ett hot mot förskoleverksamheten här i Farsta är den stora bristen på utbildad personal. Insatser görs nu för att utbilda outbildade till barnskötare och barnskötare till förskollärare. Medel för detta finns ej inom den ordinarie verksamheten. Vi känner oro för kompetenshöjningen dels inte når tillräckligt många dels är beroende av tillfälliga medel. Vi vill se en redogörelse för hur bristen på utbildad personal inom barnomsorgen ska tillgodoses på lång sikt.
Grundskola
Svensk skolpolitik är i en djup kris. Under de tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit sämre i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap. Också kunskaperna i samhällskunskap uppvisar stora brister.
Skolverket bekräftar vår bild att det har funnits ett fundamentalt feltänkande i svensk skolpolitik. Kunskapsmålen har nedprioriterats till förmån för synen att det viktigaste är att eleverna lär sig söka kunskap. Fler vuxna i skolan har i praktiken inneburit mer personal utan pedagogisk utbildning. I dag är en av fyra elever som lämnar grundskolan underkända i ett eller fler ämnen.
Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn, än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet.
Socialdemokraterna beslutade i september att ett nytt resursfördelningssystem ska införas. Skälet var att få en bättre omfördelning av resurser mellan olika skolor på grundval av socioekonomiska faktorer. I Farsta ser vi vad dessa löften var värda. Hela ökningen äts upp av höjda hyror! Att vi i Farsta nästa år kommer att få en besparing på skolorna är mycket olyckligt och går stick stäv mot vänstermajoritetens tal om satsningar på skolan t e x i Farsta! I Folkpartiets förslag ska utbildningsnämnden fördela medel för lokaler motsvarande dagens lokalschablon och stödresurser mellan skolor efter samma kriterier som gäller för det nuvarande stödet till barn i behov av särskilt stöd.
Särskolan
Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten i Stadshuset för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. När särskolan överförs till stadsdelsnämnderna i samband med att det nya systemet införs kommer de elever som har störst behov i svensk skola slåss om pengar med fullt friska barn. Helt i onödan ställs grupper mot grupper. Välfungerande särskolor kommer att slås sönder och med största sannolikhet kommer många särskolebarn tvingas byta skola. Förvaltningen bör ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur särskolebarnens skolgång kommer att påverkas här i Farsta.
Äldreomsorg
För andra året i rad lägger majoriteten en budget som innebär kraftiga besparingar på äldreomsorgen. Restriktivare biståndsbedömningar, personalminskningar och avveckling eller omvandling av äldreboenden var en realitet redan 2004. Vi ser att utvecklingen blir ännu värre under 2005 då förvaltningen aviserar "effektiviseringar" inom äldreomsorgen. Farsta dagliga verksamhet kommer t ex att få en minskad schablon. Och för att komma till Ljuspunkten ska man tvingas åka buss. Nämnden måste få en mera konkret redogörelse för vad dessa neddragningar faktiskt kommer att innebära i praktiken.
Folkpartiets budget innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgens budget och en höjning av hemtjänstpengen med två procent. Vi föreslår ökat stöd till anhöriga och bättre omsorg om dementa. Vi vill fortsätta förändringsarbetet i äldreomsorgen och införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äldreboenden.
Stadsdelsarresten i äldreomsorgen måste upphöra omedelbart. I väntan på att ett pengsystem införs för äldreboenden, ska människor ges full frihet att välja mellan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. Stadens äldreboenden ska betraktas som en gemensam resurs, och ingen ska nekas ett boende i en annan stadsdel. Äldre måste också kunna välja ett boende i en annan kommun.
Äldreomsorgen skall präglas av inflytande, respekt för individen, trygghet och valfrihet. Därför införde vi under förra mandatperioden hemtjänstpeng och ökade valfriheten i boendet, genomförde en kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättande en äldreombudsman och sköt till stora ekonomiska resurser.
Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har under två åren satt stopp för fortsatt utveckling och förnyelse av äldreomsorgen. Här i Farsta har bl a entreprenaderna dragits in. Vi vill bryta denna trend, genom att aktivt arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. Vi ser gärna att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden.
Omsorg om funktionshindrade
Med stor oro noterar vi att förslaget till budget 2005 kräver en mycket stram budgethållning inom omsorgen om funktionshindrade med stora besparingar beroende på den uteblivna pris- och lönekompensationen. Valfriheten för människor med funktionshinder måste istället öka. Vi vill införa pengsystem för särskilda boenden och dagverksamheter, för att öka människors möjligheter att själv forma sina liv. Det är bra att bristen på bostäder nu åtgärdas i Farsta. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas. Den som får hjälp i det egna hemmet skall själv få välja vilken hemtjänstgivare man vill anlita.
För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighetsproblem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglighetsarbetet höjs betydligt. Vi vill att Farsta ska arbeta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området.
Socialt ansvar
Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av redan utsatta människor, och måste undvikas.
Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av de verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För att lyckas måste det finnas fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt samhälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, att unga i farozonen upptäcks tidigt samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs.
Samarbetet mellan polis och socialtjänst måste förbättras för att samhället ska kunna agera snabbt gentemot unga lagöverträdare. Socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom ett dygn, eller på sin höjd två. Efter en månad ska en uppföljning ske.
Förvaltningen aviserar en ökad återflyttning till annat boende inom stadsdelen inom socialpsykiatrin. På så sätt sparas pengar. Detta är dock en extremt utsatt grupp vars behov måste vara det primära för prövningen av boende och vård.
Missbruksproblemen bland unga i Stockholm är på många sätt mycket allvarliga. Det intensiva arbete som sker kring dessa frågor här hos oss är bra. Ytterligare åtgärder måste vidtas med anledning av de senaste rapporterna om att allt fler ungdomar sniffar. Expertis utifrån måste sökas för att stävja problemen.
Klotter och utemiljö
Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Problemen hos oss blir bara värre och värre samtidigt som förvaltningen nu föreslår en 24 procentig neddragning av klottersaneringen. Det är en helt felaktig politik. Saneringen av klottret måste istället öka! Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter – inte gå motsatt väg som nu föreslås. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. För att detta skall vara möjligt krävs att vi avsätter pengar speciellt för klottersanering.
Nedskräpningen av Stockholm måste upphöra. Folkpartiet anslår därför mer resurser till städning. Vi säger nej till kostsamma satsningar på agenda 21-samordnare. De resurser som i dag går till agenda 21 skall istället användas till att förbättra städningen i stadsdelen. Stadsdelsnämnden bör även aktivt samverka med fastighetsägare och näringsliv för att få till stånd extern finansiering av parker och yttre miljöer.
Belysningen måste bli bättre på flera ställen i stadsdelen. Det gäller framför allt i parker, motionsspår, gångvägar, gångtunnlar samt vid tunnelbanestationer. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt ur ett kvinnofridsperspektiv. Stadsdelsnämnden ska tillsammans med gatu- och fastighetsnämnden verka för bättre belysning.
Ambitionen är att Stockholm skall vara en ren och vacker stad. Såväl Stockholmarna som besökande måste känna sig nöjda och trygga med det arbete som utförs inom snöröjning, halkbekämpning och städning. Att i detta läge ej längre ha en person som kontrollerar att entreprenörerna gör sitt arbete är djupt otillfredsställande.
Övriga prioriteringar
Att i ett läge då funktionshindrade, äldre och skolan måste spara föreslå att skattemedel används för att finansiera kommunala bilpooler, flera tjänster på konsumentvägledningen och ett fortsatt försök med kommunala datorterminaler som inte används är en oansvarig hantering av skattemedel. Medlen bör istället användas för att kvalitetssäkra kärnverksamheten."
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
att ta fram ett program för hur föräldrars engagemang kan tas tillvara i skolan
att i budgeten hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola direkt ska gå till de enskilda förskolorna och skolorna och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen
att det nya tilläggsbeloppet för elever i behov av särskilt stöd bör redovisas i särskild ordning
att inte genomföra differentierad skolpeng
att förvaltningen ges i uppdrag att i april varje år redovisa gruppstorlekarna på varje enskild förskola
att inte bedriva förskole- skol- verksamhet i provisoriska paviljonger
att en rekryteringssatsning görs så att barn kan erbjudas plats i familjedaghem
att stadsdelen ska arbeta enl. Skärholmsmodellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag
att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar
att förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden och redogöra på vilket sätt förvaltningen samarbetar med frivilligorganisationer för att möjliggöra en meningsfull tillvaro för våra äldre
att förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden och redovisa hur de äldres utevistelse kan tillgodoses samt hur förvaltningen avser att följa upp näringshalten i matlådorna
att ej införa restriktivare bedömning inom hemtjänsten
att förvaltningen utser en anhörigkonsulent
att inte omvandla heltidstjänster till deltidstjänster inom äldreomsorgen
att inte införa en konsumentrådgivare
samt att därutöver anföra följande:
Direkt efter valet höjde vänstermajoriteten skatten trots att Stockholm redovisade ett miljardöverskott. Tillsammans med de skattehöjningar som landstinget genomfört har de kraftigaste höjningarna de senaste 25 åren inverkat mycket negativt på regionens tillväxt. Stockholmarna har helt enkelt betydligt mindre pengar i hushållskassan och kan därför inte handla som de annars skulle ha gjort. Detta har medfört ökade konkurser, minskat nyföretagande och att fler blivit beroende av socialbidrag. Lägger man till att sjukskrivningarna och förtidspensionerna nått nya extrema nivåer så är bilden av staden dyster.
Trots att stadshusmajoriteten utlovat nya satsningar på stadsdelsnämnderna så kommer under innevarande år Stockholms stadsdelsnämnder, enligt de senaste prognoserna, sammanlagt att gå med underskott med ca 340 miljoner. Införandet av stadsdelsnämnderna har skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som var beslut ska fattas, vem som skall kunna utkrävas på ansvar blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. De som tjänat på stadsdelsreformen är inte medborgarna utan politikerna. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg mm. Stadsdelsnämnden kan inte själv annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen utan fungerar i realiteten som lokal utförare och controllerfunktion till kommunfullmäktige vad gäller de kommunala kärnuppgifterna. Detta innebär ökade kostnader och ineffektivitet och hinder för medborgaren.
Vänstermajoritetens önskan om en välbalanserad budget i Farsta kommer inte att klaras trots att Farsta tillförs pengar från övriga Stockholmare. För att klara budgeten krävs en mycket hård åtstramning och det kommer Farstas invånare att snart bli varse. Den lilla valfrihetsdörr som idag finns håller vänstermajoriteten med kraft på att stänga och resultatet blir sämre och dyrare. Det borde vara en självklarhet att få välja barnomsorg, skola, äldreomsorg, omsorg för funktionshindrade och SFI undervisning för att nämna några områden. Detta skulle naturligtvis ge en mångfald av aktörer som i sin tur ger fler arbetsgivare. Det skulle medföra att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för medarbetarna.
Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.
Familjedaghem
Familjedaghemmen behöver en renässans. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett mycket bra alternativ. Familjedaghemmen ska vara ett likvärdigt alternativ till förskola. Stadsdelen bör därför göra en rekryteringssatsning för att kunna ge fler föräldrar detta erbjudande.
Föräldrarnas val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor. Det idiotstopp mot avknoppning som införts innebär att kvaliteten inom förskolan blir lidande och likriktningen ökar. Stadsdelens förskolor skall vara väl fungerande och föräldrar skall med trygghet kunna lämna sina barn och veta att de tas om hand på bästa sätt. Barngrupperna kommer, trots vänstermajoritetens försäkran att så ej är fallet, att öka enbart för att leva upp till tremånadersgarantin. Barnen och personalen tvingas att även fortsättningsvis bedriva verksamhet i provisoriska paviljonger och detta är inte acceptabelt.
En skola med kunskap i fokus
Vi vill utveckla en modern kunskapsskola och vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. Vi vill minska byråkratin genom att administrationen av förskolan och skolan lyfts från stadsdelsnämnden. Likvärdiga villkor oavsett form och oavsett vari i staden man bor borde vara en självklarhet. Förskolepengen ska utveckla och ge mer inflytande och ansvar även till de kommunala förskoleverksamheterna men också för att mer lika och jämförbara villkor ska råda mellan fristående och kommunala verksamheter. Hela förskoleschablonen och skolbarnomsorgsschablonen ska därför gå direkt ut till de enskilda kommunala och fristående verksamheterna.
Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. För att tidigt kunna stödja elever med svårigheter måste lärarna tillåtas utvärdera elevernas kunskaper tidigare än idag. Nationella prov visar tydligt vilka elever som inte når målen och därför måste dessa elever få extra resurser. P g a vänstermajoritetens politik kommer nu Farstas skolor att få minskade resurser under 2005 trots att nämnden får ett tillskott. Dessutom så är det helt fel att som vänstermajoriteten nu tänker genomföra en differentierad skolpeng. Bara för att eleven inte bor i ett av de områden där resultaten är mindre bra så kommer han/hon ej få ta del det som är en rättighet.
Mobbning
Flera undersökningar visar att i framgångsrika skolor är reglerna och normerna för det sociala umgänget tydliga och tillämpas konsekvent. Mobbning kan aldrig tolereras. En elev som utsätts för mobbing riskerar men för hela livet och ges inte en chans att ta till sig undervisningen. Därför måste alla skolor arbeta aktivt för en nollvision mot mobbing. All personal och alla elever måste involveras.
Vid nyår inför den socialistiska majoriteten nivågrupperade schabloner för särskoleelever i grundskolan. Vi varnade redan tidigt för att ersättningsnivåerna inte skulle bli rättvisa p g a svårigheter att klassificera särskolebarn i grupper på detta sätt. Dessa barns individuella behov är mycket varierande. Det visar sig nu att våra farhågor har besannats.
Trygghet för de äldre
Vänstermajoriteten lägger en budget som innebär kraftiga besparingar på äldreomsorgen. Restriktivare biståndsbedömningar kommer att vara en realitet. Övertagandet av Edö kommer att innebära en merkostnad och fortsatt krav på effektivisering av verksamheterna. De äldre kommer att få det sämre och insatserna hos brukaren kommer att genomföras på kortare tid. Man väljer dessutom att omvandla heltidstjänster till deltidstjänster trots att fackföreningar krävt att fler borde få arbeta heltid. Vänstermajoriteten i kommunfullmäktige har i sitt budgetförslag lagt särskilda medel för äldres utevistelse. Det rimmar illa med det förslag på utglesning av hemtjänsten som föreslås i tjänsteutlåtandet. Vi vill fortsätta förändringsarbetet i äldreomsorgen och införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äldreboenden. Stadsdelsarresten i äldreomsorgen måste upphöra omedelbart. I vänstan på att ett pengsystem införs för äldreboenden, ska människor ges full frihet att välja mellan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. Stadens äldreboenden ska betraktas som en gemensam resurs och ingen ska nekas ett boende i en annan stadsdel. Under den förra mandatperioden lades en ny kurs för Stockholms äldreomsorg. Den enskilda människan sattes i centrum. Vi införde hemtjänstpeng och ökade valfriheten i boendet, genomförde en kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättade en äldreombudsman och sköt till stora ekonomiska resurser.
Vi vill dessutom att förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden och redovisa hur de äldres utevistelse kan tillgodoses samt hur förvaltningen avser att följa upp näringshalten i matlådorna samt hur förvaltningen samarbetar med frivilligorganisationer för att möjliggöra en meningsfull tillvaro för våra äldre.
Vår trygghet och vår utemiljö
Tryggheten och trivseln på gator och torg i vår stadsdel lämnar tyvärr en del övrigt att önska. Vi får ofta höra klagomål från oroliga medborgare. Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdelen aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom stadsdelens brottsförebyggande råd kan många goda krafter tas tillvara, inte minst genom samarbete med näringslivets och de frivilliga organisationernas sida. Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Det förslummar våra bostadsområden och vår kollektivtrafik samt skapar otrygga miljöer. Samhället måste med alla rimliga medel visa att förstörelsen av det gemensamma rummet, den offentliga miljön, är oacceptabel. Farsta stadsdelsnämnd bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera all klotter. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. För att detta skall vara möjligt krävs att vi avsätter medel speciellt för klottersanering. Det finns idag inga pengar till städning och klottersanering
Biltullar
Införandet av biltullar kommer att försämra förutsättningarna för Stockholmsregionen. Biltullarna kommer att medföra ökade kostnader med tusentals kronor per år för de som är beroende av att utnyttja bilen.
Arbetslinjen
Under de två år vänstermajoriteten styrt så har ungdomsarbetslösheten ökat. För att motverka detta har vi föreslagit RUT-avdrag vilket skulle skapa många nya arbetstillfällen. Dessutom så borde en jobbgaranti införas men det säger vänstermajoriteten nej till. Det är inte bidrag utan arbete som ger välstånd och möjligheter. Dessutom så byggs Sverige upp endast genom välstånd och att då i ett ansträngt läge införa arbetstidsförkortning är helt fel medicin. Vi behöver fler skattebetalare och mindre bidrag. Att försörja sig själv handlar om värdighet och är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap. Inför jobbgaranti som innebär att en person som är arbetslös och söker försörjningsstöd skall garanteras ett arbete. Om personen inte hittar ett eget arbete skall han eller hon tilldelas arbetsuppgifter inom exempelvis förvaltningen. Den som tackar nej till ett sådant jobb ska inte beviljas socialbidrag. I arbetet med unga arbetslösa är det viktigt att inte bara söka praktikplatser inom offentlig verksamhet utan framförallt inom näringslivet. Det är där de framtida jobben kommer att finnas."
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
1. Att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag till beslut
2. Att därutöver anföra följande
Bakgrund/sammanfattning
I Kristdemokraternas förslag till budget ökas stadsdelsnämndernas resurser med ca 300 miljoner kr. Vi anser att en satsning bör ske främst inom förskolan, skolan, samt omsorgen om funktionshindrade och äldre. Det kristdemokratiska budgetförslaget innebär en ökning för äldreomsorgen med 120 miljoner kr, till socialpsykiatrin och missbruksarbete med 30 miljoner kr och till äldreomsorgen med 120 miljoner kr.
Majoritetens förslag innebär att stadsdelsnämndernas kärnverksamheter sätts på sparlåga. Ökningen av äldreomsorgens resurser utgör mindre än 1 % vilket kommer att leda till kraftiga besparingar. Enbart löneökningarna beräknas leda till kostnadsökningar med ca 3 %. Målet att minska barngrupperna kommer knappast att nås med de resurser majoriteten föreslår. Därtill är behoven stora inom socialpsykiatrin, missbruksvården liksom inom barn och ungdomsvården och funktionshinderomsorgen. Detta är verksamheter som går med underskott i många stadsdelsnämnder.
Kristdemokraternas prioriteringar
Äldreomsorgen och omsorgen om de funktionshindrade
Med majoritetens politik och bristen på resurser kan staden hamna in ett läge där äldreomsorgen hamnar i kris. Ca 1.500 lägenheter i servicehus omvandlas till seniorbostäder utan särskild äldreservice. Att detta sker utan en ordentlig analys av de äldres önskemål och efterfrågan är minst sagt anmärkningsvärt. De äldre känner oro för att de inte får plats på servicehus och för att en så stor andel av servicehusplatserna omvandlas till seniorlägenheter. Dagens situation innebär för många äldre att de inte kommer ut i friska luften, att bemanningen i särskilda boenden minskar och att dagverksamheter och aktivitetspersoner sparas bort.
För att de demenssjuka ska få en bättre vård bör äldreomsorgspersonal utbildas om demens. Dessa kan därefter fungera som handledare åt annan vårdpersonal så att kompetensen finns på alla boenden och inom hemtjänsten. Vårdpersonal måste liksom andra grupper få möjlighet till en karriärstege för att därigenom kunna påverka sin löneutveckling.
Utgångspunkt för att förbättra villkoren för personer med funktionshinder är att alla människor är olika och alla har ett okränkbart värde. Insatserna inom funktionshinderomsorgen skall utformas utifrån respekt för den enskildes önskemål och val, så att de utgör ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället.
För Farstas del har den nuvarande majoriteten återtagit bl.a. Farsta sjukhus och Edö servicehus till egenregiverksamhet. Detta omöjliggör möjligheten för den enskilde att välja form av vård och boende.
Förskolan
Om vi vill tränga tillbaka den rotlöshet och vilsenhet som existerar hos många barn och ungdomar idag måste samhället tydligt visa sin uppskattning av ansvarstagande föräldrar. Vi får aldrig det problemfria samhället, men utan fungerande hem och familjer där föräldrar tar ansvar för sina barn, finns inte förutsättningar för att skapa den trygghet som motverkar både våldsbenägenhet och drogberoende.
Kristdemokraterna avsätter 150 mnkr mer än majoriteten för att öka takten i arbetet med minskade barngrupper. För Farstas stadsdelsnämnd innebär det 5,8 mnkr ytterligare. Enligt modern utvecklingsforskning kan inte små barn relatera till alltför många människor i sin närmaste omgivning. Småbarnsgrupper bör inte överskrida 13/14 barn och syskongrupper bör inte överskrida 17/18 barn. Det är angeläget att Farsta stadsdelsnämnd fortsätter utbyggnaden av förskolan så att denna rekommenderade storlek på barngrupperna uppnås.
Familjedaghemmen och de Öppna förskolorna behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är familjedaghem ett bra alternativ. Det ska vara möjligt att få familjedaghem i alla delar av staden. Därför behövs en informationssatsning och särskilda åtgärder för att locka fler att arbeta som dagbarnvårdare. Det är glädjande att förvaltningen föreslår en utökning av platserna i den öppna förskolan.
För att inte försämra möjligheterna till valfrihet för föräldrarna är det angeläget att alternativet familjedaghem ges stöd och uppmuntras även i fortsättningen.
Skolan
Flera undersökningar visar att i framgångsrika skolor är reglerna och normerna för det sociala umgänget på skolan tydliga och tillämpas konsekvent. Skolor som lyckats förbättra sin måluppfyllelse kännetecknas av att det råder en samsyn mellan lärare, elever och föräldrar om hur man ska arbeta och vad man prioriterar. För att skolan skall fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Alla elever med inlärningssvårigheter måste garanteras rätt att få extra stöd.
Missbruk och barn- och ungdomsarbete
Kristdemokraterna ökar stadsdelsnämndernas möjligheter att arbeta mot missbruket och att förbättra socialpsykiatrin genom att anslå ytterligare 30 mnkr i staden. Fungerande familjer är den bästa grunden i ett förebyggande arbete men tyvärr ser verkligheten för många barn annorlunda ut och de far illa i brist på föräldra- och vuxenansvar. Då måste det finnas väl fungerande stöd från samhällets sida med utgångspunkt från familjens behov. Många frivilligorganisationer har påbörjat sitt arbete utifrån enskilda människors engagemang och detta fortsätter ofta att genomsyra verksamheten när organisationen fått en fastare organisation. Staden skall därför stödja och uppmuntra frivilligorganisationer genom generös bidragsgivning. Verksamheter typ den som bedrivs i samarbete med Svenska kyrkan (Humlan) måste även fortsättningsvis ges allt tänkbart stöd.
Allt fler barn och ungdomar kommer tidigt i kontakt med alkohol och narkotika. Stadens senaste drogvaneundersökning rapporterar att en helt oacceptabel andel av barn och ungdomar regelbundet berusar sig och kommer i kontakt med narkotika. Alla typer av berusning av alkohol och andra droger måste stoppas genom att alla tänkbara möjligheter samordnas och tillgängligheten försvåras bl.a. genom inköpskontroll. Den undersökning som visar att butiker i Farsta inte respekterar lagar och förordningar utan fortsätter att sälja öl och tobaksvaror till underåriga skall få omedelbara konsekvenser.
En trygg stadsdel
Det är viktigt att Stockholms stad tar sitt ansvar för brottsförebyggande arbete och trygghetsskapande åtgärder. Det lokala brottsförebyggande rådet som finns behövs som samarbetar med lokala näringslivet, Polisen och de frivilliga organisationerna. Genom samarbete med organisationer som Farsor och Morsor på stan, Lugna Gatan, Fryshuset och KRIS kan stadsdelsnämnden få god utväxling på sina insatser."
Stadsdelsnämnden har för yttrande tillställts gatu- och fastighetskontorets "Cykelplan för Stockholms ytterstad". Stadens senaste specifika cykelplan som gäller för ytterstaden togs fram 1978. Den har senare ersatts av elva trafik- och gatumiljöplaner för Söderort och en trafik- och parkstråksplan för Västerort, där cykeltrafiken ingår som en del. Gatu- och fastighetskontorets Region innerstad tog under 1998 fram en cykelplan för innerstaden och "Cykelplan för Stockholms ytterstad" är motsvarande plan för ytterstaden. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-11-12, dnr 300-521/2004.
En arbetsgrupp för torgets utveckling i Farsta centrum har bildats med representanter från boende, föreningar, företagarförening, Farsta centrum, Farsta gymnasium, stadsdelsförvaltningen och kulturförvaltningen. Arbetsgruppen har nu arbetat fram ett förslag till hur torget i Farsta centrum ska kunna bli en tryggare och trivsammare plats med möjligheter till aktiviteter och kulturinslag. För att arbetsgruppen ska kunna förankra idéer och förslag föreslås att en programskiss tas fram i samverkan med gatu- och fastighetskontoret. Kostnaden för detta beräknas uppgå till 150 tkr. Förvaltningen anser att förslag och idéer kan rymmas i ett projekt inom ramen för Stadsdelsdelsförnyelsen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-11-24, dnr 004-534/2004.
Stadsdelsförvaltningarna Vantör, Skarpnäck, Enskede-Årsta och Farsta har valt att organisera en gemensam flyktingmottagning och introduktion för nyanlända från och med 1 januari 2005. I en överenskommelse mellan de fyra medverkande förvaltningarna förläggs verksamheten till lokaler i Rågsved, inom Vantörs stadsdelsområde, där handläggningen utförs. I handläggningen ingår att organisera och utföra introduktionen för nyanlända och att utbetala introduktionsersättning till flyktingar från de fyra stadsdelsområdena. De fyra stadsdelsförvaltningarna redovisar samarbetet i respektive verksamhetsplan för 2005. Ett skriftligt avtal är under utarbetande. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-12-01, dnr 500-596/2004.
Efter genomförd förenklad upphandling av särskilda boendeformer, hem för vård eller boende (HVB), dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) erhöll Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) ramavtal omfattande daglig verksamhet enligt LSS för vuxna personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Enligt det ingångna ramavtalet får parts rättigheter och skyldigheter, som följer av avtalet, inte utan nämndens skriftliga beslut överlåtas eller uppdras åt annan. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-11-18, dnr 500-604/2004.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade att ärendet skulle bordläggas.
Kamratföreningen Klubb 10, bildad 1959 och med lokal på Hägervägen 94 i Tallkrogen, har inlämnat en ansökan om bidrag. Föreningen vänder sig till personer som av olika skäl hamnat i kris och fått psykiska problem eller alkoholproblem. Föreningen har cirka 40 medlemmar hemmahörande i Farsta med omnejd. Stadsdelsförvaltningen ser verksamheten som en god möjlighet till gemenskap och föreslår att nämnden beviljar ett bidrag om 15 000 kronor. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-11-23, dnr 008-487/2004.
År 1997 ändrades ansvarsområdet för Sandåkraskolans elever gällande år 7-9, från Gubbängsskolan till Hökarängsskolan. Orsaken var att elevantalsprognoserna pekade på att alla elever inte skulle få plats på Gubbängsskolan, medan utrymme fanns i Hökarängsskolan. Föräldrareaktionen blev starkt negativ till bytet av ansvarsområde, då eleverna från Sandåkraskolan traditionellt tillhört Gubbängsskolan på högstadiet. Aktuella elevantalsprognoser pekar nu på att trycket på Gubbängsskolan minskar, så att möjligheter återigen finns att kunna erbjuda alla elever från Sandåkraskolan plats i Gubbängsskolan under år 7-9. För att tillmötesgå brukarnas önskemål på denna punkt, föreslår därför förvaltningen att eleverna från Sandåkraskolan från och med läsåret 2005/2006 överförs till Gubbängsskolans ansvarsområde. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-11-29, dnr 403-555/2004.
Pensionärsorganisationerna PRO och SPF har i sina lokala föreningar inom stadsdelsområdet nominerat ledamöter och ersättare till stadsdelsnämndens pensionärsråd. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden utser ledamöter och ersättare för år 2005 i enlighet med nomineringarna. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-12-09, dnr 002-605/2004.
Nils Johansson, PRO Hökarängen, ledamot
Bertil Klinte, SPF Sköndal, ledamot
Bror Lord, PRO Farsta, ledamot
Stig Åström, SPF Farsta, ledamot
Gun Forss, PRO Farsta strand, ledamot
Leif-Åke Andersson, SPF Sköndal, ersättare
Barbro Karlsson, PRO Tallkrogen/Gubbängen, ersättare
Mary Andersson, PRO Farsta, ersättare
Solveig Ahlbom, SPF Farsta, ersättare
Anders Ekström, PRO Sköndal, ersättare
Äldreomsorgsinspektörerna granskade äldreomsorgen i Farsta under perioden mars-augusti 2004. Granskningen har sammanställts i en rapport som tillställts stadsdelsnämnden under hösten och härmed anmäls. Förvaltningen har tagit del av de synpunkter som äldreomsorgsinspektörerna framför i rapporten och tagit hänsyn till dem i verksamhetsplanen för 2005. Förvaltningen återkommer med ytterligare synpunkter till nämnden i januari. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-12-01, dnr 504-476/2004.
I mars 2004 inledde förvaltningen enligt uppdrag ett försök med att placera ut publika datorer inom stadsdelsområdet. Förvaltningen fick också i uppdrag att återkomma till nämnden med en uppföljningsrapport efter sista september 2004. Syftet med försöket var att nå ut med kommunal information som ett led i att förbättra servicen och informationen till allmänheten. Detta skulle ske med så liten driftskostnad som möjligt, d.v.s. försöket skulle genomföras utan att det skulle kräva några direkta personella resurser. Datorerna finns utplacerade vid Postiljonens äldreboende, Edö äldreboende samt vid informationsdisken i Farsta centrum. Närliggande verksamhet har ansvarat för daglig tillsyn. Verksamheterna har också ansvarat för att alla som använder datorerna har blivit loggförda i enlighet med IT-säkerhetsreglerna. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-11-15, dnr 011-528/2004.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade att försöket skulle avbrytas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anslöt sig till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anslöt sig till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
Att stadsdelsnämnden beslutar att avbryta försöket
Att därutöver anföra
I ett läge då skola, äldreomsorg och vård om funktionshindrade får känna på besparingar är en prioritering av publika datorer omöjlig att försvara. Försöket bör därför omedelbart avslutas."
Farsta stadsdelsnämnd beslutade i samband med verksamhetsplanen för 2003 att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med ett ärende om ombyggnation av Strandlidens gruppbostad, d.v.s. Ekliden och Strandvillan. Gruppbostäderna är byggda enligt tidigare norm och ingår i Stockholms stads inventering av gruppbostäder som måste byggas om eller avvecklas. Genom om- och tillbyggnad skapas fem fullvärdiga lägenheter i varje hus. Ombyggnaden, som ursprungligen var planerad att genomföras under 2004, har skjutits upp till 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria 2004-11-22, dnr 500-606/2004.
I ärendet beskrivs inledningsvis förutsättningarna för att medel ur Kompetensfonden ska beviljas och arbetsgången från projektidé till finansierat projekt. Därefter följer en komprimerad redovisning av samtliga beviljade projekt under 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria 2004-11-29, dnr 204-607/2004.
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut. I ärendet redovisas budgetläget per den 30 november 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-12-15, dnr 103-101/2004.
Stadsdelsförvaltningens inköp av varor och tjänster överstigande ett värde av 50 000 kronor exklusive moms ska enligt gällande delegationsregler var för sig anmälas till stadsdelsnämnden. Budget- och redovisningsenheten anmäler i ärendet inköp av uppdragsutbildning "Språkutvecklande arbetssätt" under oktober 2004. Förelåg stadsdelsförvaltningens redovisning 2004-12-01, dnr 100-210/2004.
Information eller frågor förekom ej.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att ett informationsblad om sniffning samt en enkät från ett pågående projekt, i vilket Farsta gymnasium ingår, hade delats ut till nämnden. Ordföranden Tomas Rudin (s) föreslog att förvaltningen kontaktar Farsta gymnasium för ytterligare information om projektets innehåll och enkätens syfte för att säkerställa meningsfulla enkätsvar.
Ledamoten Godfrey Etyang (s) hade besökt Arbetsforum, Torpet och andra verksamheter inom förvaltningen och låtit sig imponeras av det arbete som bedrivs där. Godfrey Etyang lade med anledning av dessa besök fram ett förslag om att förvaltningen anordnar en temadag för nämnden i arbetsmarknads- och integrationsfrågor.
Ordföranden Tomas Rudin (s) meddelade att konsthallen, som är inrymd i det gamla tvätteriet i Hökarängen, invigts denna dag. Tomas Rudin framförde ett tack till alla som bidragit till att denna etapp inom projektet kunnat genomföras.
Ordföranden meddelade vidare att den nya gruppbostaden vid Bengt Bagares gränd 2 i Sköndal hade invigts på Luciadagen.
Ersättaren Christina Becker (fp) lade fram ett förslag om att projektansvariga för den nyss nämnda konsthallen bjuds in vid tillfälle till den öppna frågestunden för att informera om den framtida verksamheten.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt (m) tillkännagav att hon lämnar sin plats i Farsta stadsdelsnämnd från årsskiftet, som en följd av att hon erhållit en befattning som kräver det. Cecilia Nordenfelt tackade för många roliga och lärorika år i distriktsnämnd, stadsdelsnämnd och social delegation.
Tomas Rudin tackade å nämndens vägnar Cecilia Nordenfelt för det goda arbete hon lagt ned i nämnden under åren och det genuina intresse hon visat för utvecklingen av Farstaområdet. Tomas Rudin förklarade att hans personliga bestående intryck av Cecilia Nordenfelt kunde sammanfattas i ordet "kompetens".
Ledamoten Lilian Falkbäck (s) uttryckte sin uppskattning över det goda samarbetet genom åren, inte minst i sociala delegationen. Ledamoten Inger Stark (v) instämde i vad Lilian Falkbäck anfört.
Cecilia Nordenfelt avtackades högtidligen senare under kvällen med gåvor från stadsdelsnämnden och stadsdelsförvaltningen.
Ordföranden tackade förvaltningen för ett väl genomfört arbete under året som gått och tillönskade samtliga närvarande en god jul och ett gott nytt år.
Kommun-HSO Stockholm (Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Stockholms kommun) samordnar nomineringarna till stadsdelsnämndernas och facknämndernas handikappråd i samverkan med handikappföreningar inom och utanför Kommun-HSO. Till det nämndanknutna lokala handikapprådet i Farsta har nomineringar skett enligt till ärendet bifogad lista. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden utser ledamöter för perioden 1 januari 2005 till och med 31 december 2006 i enlighet med nomineringarna. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-12-08, dnr 002-592/2004.
Ove Martinsson, Astma & Allergi, ledamot
Agneta Hagström, DHR, ledamot
Ingrid Edin, HiS, ledamot
Gunnar Sandström, SRF, ledamot
Blazena Westerlund, FA, ledamot
Kerstin Järneberg, NHR, ledamot
Ebba Lundgren, FEB, ledamot
Verdandi Stockholm har ansökt om medel för att delbekosta jularrangemanget "Alternativ Helg", som anordnas för att bryta den isolering och utsatthet som julen innebär för många människor. Verdandi bedriver också uppsökande verksamhet och jourverksamhet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-12-07, dnr 008-573/2004.
Ansökningar om permanenta bygglov för två stortavlor med trafiksäkerhetsinformation vid Tyresövägen, öster om trafikplats Gubbängen (Sköndal 2:1) samt vid Nynäsvägen, norr om trafikplats Gubbängen (Gubbängen 1:1)
Stadsdelsnämnden behandlade stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-11-29, dnr 308-387/2004 och dnr 308-402/2004.