Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2005-09-22
Program: Renhållningsfrågor. Information från renhållningsförvaltningen.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) justera protokollet den 29 september 2005.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser, m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut.
Stadsdelsnämndens budget redovisas, vid sidan av övriga budgetärenden, sedan 2003 i tertialrapporter istället för som tidigare i kvartalsrapporter. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 15 september 2005, dnr 103-143/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet samt anmälde ett särskilt uttalande.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle bifallas, att Skärholmsmodellen och så kallad jobbgaranti skulle införas i Farsta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) framlagda förslaget till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner föreliggande tertialrapport.
2. Farsta stadsdelsnämnd godkänner att 250 tkr av stadsdelsförnyelsemedel avsätts för
projektet Utvecklingsplan – strategi för Larsboda-Farsta-Farsta strand samt att projektförslaget Unga och gamla sida vid sida tills vidare inte genomförs.
3. Farsta stadsdelsnämnd hemställer hos kommunstyrelsen om tilläggsanslag för stimulans-bidrag med 9,5 mnkr och evakueringshyror med 0,3 mnkr för utbyggnad inom omsorgen om funktionshindrade.
4. Farsta stadsdelsnämnd hemställer hos kommunstyrelsen om tilläggsanslag för stimulans-
bidrag med 2,8 mnkr för utbyggnad inom förskolan.
5. Farsta stadsdelsnämnd hemställer hos kommunstyrelsen om tilläggsanslag med 3,5 mnkr,
avvecklingskostnad för Kryddgården.
6. Farsta stadsdelsnämnd hemställer hos kommunstyrelsen om tilläggsanslag med 1,9 mnkr
för ett boende för hemlösa, Farstasteget.
7. Farsta stadsdelsnämnd hemställer hos kommunstyrelsen om tilläggsanslag för mottagande
av lärarkandidater med 0,5 mnkr.
8. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag
Att besluta om införande av Skärholmsmodellen och så kallad jobbgaranti i Farsta
Att därutöver anföra
Vänstermajoriteten i Stockholms stad har från valet 2002 förhållit sig anmärkningsvärt passiva till de växande problem som Stockholms stad har. Stockholms ekonomi mår inte bra och det är stockholmarna som drabbas. Allt färre funktionshindrade och äldre får den omsorg de har rätt till när biståndsbedömningen skärps. Förskolans barngrupper minskar inte på det sätt som vänstermajoriteten lovade i stadsdelen och flera skolor måste genomföra besparingar. Stor oro uttrycks nu från Gubbängsskolans föräldrar, elever och anställda. Med rätta känner de stor ängslan för den bibehållna kvaliteten i undervisningen vid skolan. Det finns skäl till dessa onda aningar eftersom Farstas skolor åter får känna av ett år av hårda besparingar. Trots löften om motsatsen från den styrande majoriteten.
Trots högkonjunkturen ökar socialbidragstagandet kraftigt. Vänstermajoriteten har fullständigt gett upp målet att halvera socialbidragstagandet. Ökningen av budgeten för socialbidrag är den enskilt största satsningen i majoritetens budget för 2005. Trots ökningen av anslagen för socialbidrag med 200 miljoner ser inte pengarna ut att räcka. För att vända utvecklingen krävs en ny politik, där tilltron till den enskilda människans förmåga att komma ut på arbetsmarknaden sätts i centrum. Arbetsmetoderna som tillämpas i Skärholmen och flera närliggande stadsdelar bör användas även i vår stadsdel.
Vi känner särskild oro för de allra mest utsatta. Inom Individ och familjeomsorgen ökar antalet ärenden och verksamheten går med fortsatt underskott. Bakom dessa siffror göms tragedier vilka stadsdelsförvaltningen måste prioritera att lösa.
Förvaltningen konstaterar att särskolan befaras gå med stora förluster. Vi kan konstatera att folkpartiets opposition mot att ge stadsdelsnämnderna ansvar för särskolan var en dold besparing på en av vårt samhälles allra svagaste grupper. Det är en frånstötande politik särskilt som skolborgarrådet hävdade att så inte var fallet. Nu talar verkligheten. Vi vill värna särskolan och tänker inte acceptera neddragningar inom denna verksamhet.”
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
”Den rödgröna majoriteten valde att kraftigt höja skatten med hela 50 öre 2003. Trots denna kraftiga höjning av skatten som Stockholmarna fick stå för lyckas inte majoriteten att få en budget i balans. Den ekonomiska politik som förs både lokalt och av (s) regeringen gör att enskilda Stockholmare och verksamheterna i staden får svårare att få pengarna att räcka till.
Sveriges dåliga ekonomiska tillväxt kostar dig en dryg månadslön i utebliven levnadsstandard. Om Sverige hade haft samma BNP-ökning som genomsnittet för hela OECD hade alla anställda haft 13 månadslöner istället för 12 per år. För en bättre ekonomi krävs nytt styre både i Stadshuset och i Rosenbad.
Det är högsta prioritet att människor har ett arbete och därmed kommer till sin rätt. Den negativa utveckling som vi sett de senaste åren när alltfler står utanför arbetsmarkanden och blir beroende av andra för sin försörjning är mycket olycklig. Särskilt olyckligt är den mycket negativa socialbidragsutvecklingen i Stockholm.
I Farsta är situationen mycket allvarlig med ett stadigt ökande underskott och en handlingsförlamad vänstermajoritet som står vid sidan av och inte har begrepp om att ingripa och börja arbeta för att få arbetslösheten att minska och socialbidragen att gå ned.
Det stora arbete som lades ner under förra borgerliga mandatperioden på att minska socialbidragsberoendet har stannat av. Istället växer nu kostnaderna för socialbidrag kraftigt i staden. Under förra året ökade bidragsberoendet i alla stadsdelsnämnder – totalt ökade stadens kostnader för socialbidrag med närmare 10 %, vilket motsvarar nästan en hel skattekrona.
Ang. de olika bostadsprojekten som startats finns ingen information kring när dessa ska vara klara vilket borde vara av stort intresse pga att nämnden har ansvaret för en långsiktig strategi för olika verksamheter och därmed kan bestämma inriktningen på dessa. Vidare nämns bara 3000 nya bostäder, inte var och inte när.”
Lars Lindgren, tillförordnad chef för avdelningen förskola, skola, fritid och kultur, och Åsa Rehnberg, rektor för särskolan, hade ombetts att informera nämnden i denna fråga.
Lars Lindgren inledde med en redogörelse över bakgrunden till och förutsättningarna för stadsdelsnämndens övertagande av den obligatoriska särskolan. Schablonerna för de olika behovsgrupperna och resursförstärkningen inom skolbarnsomsorgen redovisades.
Åsa Rehnberg beskrev det nyligen påbörjade arbetet inom Farsta stadsdelsnämnd och ansvarets omfattning. Arbetet bedrivs i samverkan med stadsdelsförvaltningarna Enskede-Årsta, Skarpnäck och Vantör under namnet Fyrklövern sydost, med ett övergripande ansvar för driften av särskolan och med gemensamma regler, rutiner och policydokument. Lillklövern är en verkställande grupp som arbetar på uppdrag av Fyrklövern.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande:
”Vid nämndsammanträdet i april 2005 lade den moderata gruppen en skrivelse ang särskolan och nu får stadsdelsnämndens ledamöter en muntlig föredragning kring stadsdelsnämndens övertagande av särskolan. Vi har tagit del av den skrivna redogörelse som handikapprådet fått och det svar som redogörs för där bekräftar bara våra föraningar kring särskoleövertagandet.
Majoriteten hävdar att särskoleverksamheten tidigare var orättvis pga att rektorernas förhandlingsförmåga vilket skulle innebära att en orättvis tilldelning gjorts som ej var baserad på behov. Detta menar vi är ett stort slag rakt i ansiktet på rektorerna i deras försök att bedriva en god kunskapsskola.
Vidare hävdar vänstermajoriteten att ”nu tilldelas istället stadsdelarna en ”skolpeng” för varje elev. där pengen är relaterad till den enskilde elevens behov. Behovsbedömningen/nivågruppsplaceringen görs av en kommunövergipande grupp och baseras på elevens funktionshinder och genomförda tester. Denna nivågruppsplacering kan inte överklagas. Utöver denna peng tilldelas stadsdelarna pengar för skolskjuts. Om pengarna inte räcker måste förvaltningen, precis som när det gäller andra områden, själv skjuta till mer medel genom omprioriteringar i annan verksamhet.”
Det är precis detta som vi har varnat för - pengen är inte skolpeng eftersom den ej följer eleven utan går till stadsdelsnämnden som där gör prioriteringar och vi vet att vänstermajoriteten idag inte klarar av att göra prioriteringar och detta kommer naturligtvis att drabba de som har störst behov. Hur har majoriteten tänkt sig när de anser att ev mer medel får ske genom omprioriteringar? Ska de äldre då få mindre resurser? Istället för att bedriva en god och ansvarsfull politik så ställer man olika grupper mot varandra.Slutklämmen från vänstermajoriteten är ”att det fria skolvalet gäller även särskoleelever.
Föräldrarna söker till ett centralt bedömningsteam om mottagande i särskolan. Gruppen beslutar också om placering i behovsgrupp, som i sin tur är utgångspunkt för ”skolpengens” storlek. Stadsdelen föreslår skolplacering m.h.t. bostadsort och elevens behov, men föräldrarna behöver inte välja den närmaste skolan. Detta medför mycket höga kostnader för skolskjuts, pengar som annars skulle kunna användas i skolverksamheten. Förvaltningen har ambitionen att erbjuda en likvärdig skola på hemmaplan för de elever som idag har långa resor till skolan. Man arbetar också mycket med ett positivt bemötande för att föräldrarna ska känna trygghet vid den lokala skolans kvalitet. För att kunna erbjuda elever med mindre vanliga funktionshinder en skolgång som motsvarar deras behov samarbetar förvaltningen med Enskede-Årsta, Skarpnäck och Vantör stadsdelförvaltningar.”
Att påstå att man har fritt val när det gäller att välja skola samtidigt som man i nästa mening hävdar att man får höga kostnader för skolskjuts och som skulle kunna användas till skolverksamhet är mycket märkligt uttalande och visar på total nonchalans och intresse för de som inte kan hävda sig i dagens samhälle.”
Stadsledningskontoret, Välfärds- och utbildningsavdelningen, har inför kommunstyrelsens behandling av betänkandet ”Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige” (SOU 2005:56) remitterat utredningen till stadsdelsnämnderna Farsta, Kista och Norrmalm för synpunkter. Utredningen har haft till uppgift att redovisa den kunskap som finns om strukturell diskriminering i Sverige (i första hand inom samhällsområdena arbetsmarknad. bostadsmarknad, massmedia, det politiska systemet, rättsväsendet, utbildningsväsendet och välfärdstjänster samt hälso- och sjukvården) och att redovisa kunskap om och åtgärder mot strukturell diskriminering i andra länder. En tredje uppgift var att föreslå åtgärder för att motverka strukturell diskriminering p.g.a. etnisk eller religiös tillhörighet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 24 augusti 2005, dnr 099-448/2005.
Ledamoten Birgitta Holm m fl (m) yrkade att nämnden som sitt svar på remissen skulle anföra vad de föreslagit.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen överlämna och åberopa
stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Birgitta Holm m fl (m) enligt följande:
att Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen anföra följande;
Utredningens inriktning i förslagen är alltför fokuserad på lagstiftning. Den typ av strukturell diskriminering som betänkandets förslag avser att bekämpa är troligen inte enkel att bemöta med lagstiftningsinstrument eller med traditionella lagskärpningsförslag och ytterligare medel till verksamheter hos DO.
Utredningen saknar underlag för sitt förslag att införa positiv särbehandling. Det finns både principiella och praktiska skäl som talar för att ett sådant förslag inte är genomförbart i dagens läge.
Lagen kräver redan idag ett planmässigt arbete. Att i det läget skärpa lagen, oberoende av om de som skall hantera frågorna har kännedom eller kunskap om vad som redan gäller eller om hur de kan arbeta med frågorna utifrån de egna förutsättningarna, är ingen framgångsrik väg att gå. Den kommande satsningen på information och utbildning i kombination med andra former av åtgärder som parterna vidtar är en bättre väg. En skärpt lagstiftning gynnar inte en sådan utveckling.
En viktig omständighet i arbetet mot diskriminering är hur uppkomna tvister löses. Såvitt gäller arbetslivet har på arbetsmarknaden sedan flera årtionden tillbaks funnits ett etablerat och väl fungerande system för att förebygga och hantera olika sorters meningsskiljaktigheter och tvister på arbetsplatserna. Detta förhandlingssystem bygger på att Arbetsdomstolen, med sin specialkompetens i arbetsrättsliga frågor, ytterst löser tvisterna.
Det är viktigt att detta system inte äventyras. En lagstiftning som avleder frågor om diskriminering från detta förhandlingssystem och särbehandlar dem i förhållande till andra tvister på arbetslivets område vore ytterst olyckligt.”
Nuvarande äldreomsorgsplan, som antogs av kommunfullmäktige i november 2000, gäller fram till och med december 2005. Sedan hösten 2004 har ett arbete pågått inom äldreomsorgsberedningens kansli för att ta fram ett förslag till ny äldreomsorgsplan för perioden 2006-2010. Förslaget har remitterats för yttrande till bl.a. samtliga stadsdelsnämnder.
Tillsammans med övergripande inriktningsmål och prioriterade inriktningar som fastställts av kommunfullmäktige ska äldreomsorgsplanen utgöra det främsta styrinstrumentet för stadens äldreomsorg. Med utgångspunkt i planen ska stadsdelsnämnderna utforma äldreomsorgens verksamheter efter lokala förutsättningar och behov. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 9 augusti 2005, dnr 504-305/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle bifallas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna och åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Vi anser att nämnden skulle ha beslutat att
1. I huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut
2. Därutöver anföra
Förslaget till Äldreomsorgsplan 2006 – 2010 saknar en rad av de viktiga prioriteringar som bidragit till de förbättringar som skett inom stadens äldreomsorg sedan 1998. Detta gäller inte minst inriktningen mot en ökad valfrihet för den enskilde när det gäller hemtjänst och boende.
Ett omarbetat förslag till Äldreomsorgsplan bör i en helt annan utsträckning fokusera
på möjligheten för äldre stockholmare att påverka sin omsorg. Valfriheten genom kundvalssystem i hemtjänsten ska på sikt få en efterföljare i form av pengsystem i boendet. Vi vill slå vakt om en mångfald av nivåer i boendet genom att staden även i framtiden erbjuder såväl servicehus samt olika typer av boende med heldygnsomsorg.
Även tryggheten måste få en mer framskjuten plats i Äldreomsorgsplanen. De alltmer restriktiva tolkningar av stadens riktlinjer för biståndsbedömning, som blivit följden av stramare budgetramar måste genomlysas.
Ett aktivt kulturliv är mycket viktigt, och också möjligt, för många äldres välbefinnande. Detta lyftes fram i den äldreomsorgsplan som den förra majoriteten tog fram under sin tid som ansvarig för dessa frågor. Att dessa tankar nu försvunnit i det aktuella förslaget är djupt beklagligt.
Förmågan till starka sinnesupplevelser finns kvar även hos mycket sjuka och i övrigt svaga människor. Därför är kulturens roll så betydelsefull för äldre och därmed inom äldreomsorgen. Ofta handlar det om böcker och talböcker. Här har vi sett mycket oroande tendenser under det senaste året då tillgången till biblioteksböcker på stadens äldreboenden försämrats.
Förslaget till Äldreomsorgsplan har alltför otydliga mål. Det är mycket viktigt att Äldreomsorgsplanen har tydliga mål som går att mäta. Likställigheten och valfriheten för de äldre måste säkerställas. Idag nekas äldre boenden i andra stadsdelar p.g.a. ekonomiska skäl.
Mångfalden är viktig för kvalitetsutvecklingen. Det är viktigt att privata utförare och
verksamhet i egen regi ges samma förutsättningar gällande t.ex. ekonomiska förutsättningar, kompetensutveckling m.m.
Vi efterfrågar också en vård och omsorg som utgår från varje enskild människas behov och önskemål.”
Ewa Samuelsson (kd) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att kommunstyrelsen får i uppdrag att föreslå ett kompetensutvecklingsprogram genom utbyte mellan stadens förvaltningar i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionen har för yttrande remitterats till bl.a. Farsta stadsdelsnämnd. Ewa Samuelsson anför bland annat i motionen att staden bör erbjuda utbytesplatser för personal inom verksamheter som berör varandra för att öka rörligheten och kompetensen inom stadens olika verksamheter. Utbytet av erfarenheter och tillgodogörandet av nya arbetssätt skulle enligt motionen öka den enskildes kompetens och leda till att kvaliteten i stadens olika verksamheter utvecklas. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 7 september 2005, dnr 200-408/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade att motionen skulle tillstyrkas.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) till förmån för gemensamt yrkande.
Farsta stadsdelsnämnd beslutade den 24 februari 2005 i ärendet ”Inriktningsärende avseende upprustning av utemiljön vid parkleken Odlarängen”. Stadsdelsförvaltningen fick enligt beslutet i uppdrag att inom ramen för Stadsdelsförnyelsen arbeta fram ett programförslag med kostnadsberäkningar avseende upprustning av parkleken Odlarängen. Under vårterminen har en lokal arbetsgrupp tillsammans med stadsdelsförvaltningen, gatu- och fastighetskontoret och landskapsarkitekter från Carl Bro arbetat fram ett planförslag inför en upprustning av parklekens utemiljö. Arbetsgruppens förslag har förankrats och godkänts på samverkansmötet den 6 september 2005. Förslaget innebär en upprustning av parken som delas in i flera rum. Ny lekutrustning monteras och lekplatsen anpassas så att även barn med funktionshinder kan utnyttja den. En omdisponering av ytorna gör att lekplatsen fungerar bättre för olika typer av lek för barn i olika åldrar. Förslaget är kostnadsberäknat till 2,3 mnkr och genomförandet kommer att ske under våren 2006. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 1 september 2005, dnr 004-483/2005.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) anmälde ett särskilt uttalande.
1. Farsta stadsdelsnämnd uppdrar åt stadsdelsförvaltningen att genomföra projektet inom ramen för Stadsdelsförnyelsen till en kostnad av 2,3 mnkr och i enlighet med vad som
anges i stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) samt ledamöterna Birgitta Holm m fl (m) och Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
”Det är positivt att Odlarängen upprustar. Det är däremot pinsamt att många av de övriga lekplatserna i stadsdelen är i så dåligt skick. Det är viktigt att barns lek uppmuntras. Därför bör detta område prioriteras. En lekplats som måste bli föremål för särskilda åtgärder är lekplatsen Skallet i Norra Sköndal.”
Stadsdelsförvaltningen lägger i ärendet fram konsultrapporten ”Program för utveckling av Högdalstopparna”. Syftet med programmet har varit att genomföra ett fördjupat programarbete utifrån de förslag och synpunkter som framkommit under tidigare utvecklingsarbete och som beskrivs i ett tidigare framlagt inriktningsförslag till utveckling av Högdalstopparna. Inriktningsförslaget var en produkt av arbetet i en projektgrupp, ledd av stadsledningskontoret på uppdrag av kommunfullmäktige. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 1 september 2005, dnr 004-115/2005.
Ordföranden Tomas Rudin (s) yrkade att ärendet skulle bordläggas.
Nämnden biföll yrkandet.
1. Farsta stadsdelsnämnd bordlägger ärendet.
Ansvaret och beslutanderätten för särskoleverksamheten har från den 1 januari 2005 i stora delar överflyttats till stadsdelsnämnderna i Stockholms stad. Detta innebär att delegationsförteckningen för Farsta stadsdelsnämnd måste kompletteras med nya ärendegrupper. De nya ärendegrupperna för beslut av tjänsteman har fastställts och tillämpas från den 1 januari 2005. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 8 september 2005, dnr 002-502/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner tilläggen och lägger delegationsförteckningen
till handlingarna.
Farsta stadsdelsnämnd har tillsynsansvaret för att folköls- och tobaksförsäljningen inom stadsdelsområdet sköts på ett sätt som inte strider mot bindande regler. Årligen genomförs tillsynsbesök i alla butiker med folköls- och tobaksförsäljning. Protokoll över besöket förs, likaså samtal med den som ansvarar för försäljningen. Information om ny lagstiftning och annat av intresse för handlarna skickas kontinuerligt ut per brev. I Farsta stadsdelsförvaltning har samordnaren för det drogförebyggande arbetet det administrativa ansvaret för tillsynen och inköpsstudierna. Det operativa arbetet görs tillsammans med fältassistenterna. Som ett led i tillsynsarbetet genomförs årligen inköpsstudier av folköl och tobak i samtliga butiker inom stadsdelsområdet. Studierna görs för att kontrollera att reglerna om åldersgräns för inköpen efterlevs. I denna promemoria redovisas resultatet av 2005 års inköpsstudier. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria, daterad den 12 augusti 2005, dnr 503-522/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd lägger promemorian till handlingarna.
Stadsdelsförvaltningens inköp av varor och tjänster överstigande ett värde av 50 000
kronor exklusive moms ska enligt gällande delegationsregler var för sig anmälas till
stadsdelsnämnden. Budget- och redovisningsenheten anmäler i ärendet kostnader för konferenstjänster, inventarier och inventering av skolkök under april-juni 2005.
Förelåg stadsdelsförvaltningens redovisning, daterad den 7 september 2005,
dnr 100-183/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd lägger redovisningen till handlingarna.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt (fp) väckte en fråga med anledning av de uppmärksammade fallen av eritreanska barn, som ”dumpats” av sina föräldrar. Frågan gällde om förvaltningen har kännedom om något liknande fall inom stadsdelsområdet.
Förvaltningens tjänstemän med kunskap på området, svarade att inget sådant fall är känt inom stadsdelsområdet.
Ersättaren Arne Fredholm (m) väckte en fråga om i vilken utsträckning lärarna i områdets grundskolor ej förfogar över personliga e-postadresser knutna till stadens interna system för
e-post, utan använder sig av s.k. publika brevlådor.
Förvaltningen svarade att ett mindre antal lärare saknar sådana adresser, men att målsättningen är att samtliga lärare inom kort ska få tillgång till egna e-postadresser.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) anmälde skrivelserna ”Volontärer till äldreomsorgen” och ”Införande av ökad valfrihet och rättvisare barnomsorg” till förvaltningen för beredning. Skrivelserna utgör bilaga 1 och 2 till detta protokoll.
Vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) anmälde ”Skrivelse om klotter” till förvaltningen för beredning. Skrivelsen utgör bilaga 3 till detta protokoll.
Lars Lindgren, tillförordnad chef för avdelningen förskola, skola, fritid och kultur, upplyste om att anmälningarna till studiebesöken vid förvaltningens förskolor och skolor den 29 september varit få, vilket föranlett några justeringar av programmet.
Flera ledamöter och ersättare framhöll att vilja och intresse att besöka verksamheterna inte saknas, men att det ibland kan vara svårt att lösgöra sig från arbete och andra förpliktelser när ett arrangemang är förlagt till dagtid.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att presidiet diskuterat frågan om att hålla två beredningsmöten under november för framtagande av stadsdelsnämndens verksamhetsplan för 2006. Ett förslag fanns om att det första mötet skulle behandla de ekonomiska förutsättningarna och det andra mötet verksamheternas inriktning.
Nämnden beslutade hålla beredningsmöten den 9 november och den 28 november.
Inga frågor förekom.
Inför trafikkontorets verksamhetsplan för 2006 och flerårsplan har begäran inkommit till stadsdelsförvaltningen om stadsdelsnämndernas önskemål gällande åtgärder på gatumark. Åtgärderna skall listas i prioriteringsordning. Som underlag har stadsdelsförvaltningen använt de synpunkter och önskemål nämnden fattade beslut om inför verksamhetsåret 2005 och som ej är åtgärdade. Som ny åtgärd föreslår förvaltningen att insatser skall göras på Enskedevägen mellan Grycksbovägen och Svedmyraplan. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 13 september 2005, dnr 102-521/2005.
Tjänstgörande ersättaren Harry Wikner (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag samt lade fram ett tilläggsförslag om hastighetsdämpande åtgärder på Gubbängsvägen och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde proposition på tilläggsyrkandet och förklarade sig finna att det skulle ingå i beslutet.
1. Farsta stadsdelsnämnd beslutar att som svar på trafikkontorets förfrågan överlämna
och åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande med följande tillägg
Nämnden önskar också att hastighetsdämpande åtgärder på Gubbängsvägen genomförs.
Gatan är ”onödigt” bred och inbjuder till hög hastighet. Vägen passerar såväl en skola som en parklek med många barn som korsar trafiken. Upprustning av näridrottsplatsen kommer sannolikt också att medföra en ökad trafikmängd.
Enligt stadens instruktioner ska de stadsdelsanknutna handikappråden bestå av sju ledamöter som väljs för en period av fyra år efter varje val. En av ledamöterna har avsagt sig uppdraget och istället har Stig Eriksson nominerats via Kommun-HSO Stockholm (Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Stockholms kommun), som samordnar nomineringarna till stadsdelsnämndernas och facknämndernas handikappråd i samverkan med handikappföreningar inom och utanför Kommun-HSO. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 20 september 2005, dnr 002-484/2005.
1. Farsta stadsdelsnämnd utser Stig Eriksson, SRF, till ledamot i lokala handikapprådet
för perioden 22 september 2005 till och med 31 december 2006.
____________________________________________________________________________
BILAGOR
BILAGA 1
Protokoll 2005-09-22
§ 190
Skrivelse
Farsta stadsdelsnämnd
22 september 2005
Bertil Fredriksson (kd)
Peter Molin (kd)
Volontärer till äldreomsorgen
De flesta av oss har fått möjlighet att njuta av ledighet under sommaren som gått. Många har säkert passat på att vara ute under de varma dagarna. Runt om i Stockholm finns många äldre som aldrig eller mycket sällan får chansen att komma ut. Det som skulle kunna berika deras vardag, att känna sommarvinden, uppleva blommors doft eller höstlövens färger, ges inte möjlighet till på grund av resursbrist eller felprioriteringar. I inspektörsrapporter i Stockholm lyfter man fram bristen på vardagsaktiviteter för de äldre. Det behöver inte vara stora upplevelser. Bara det att få finnas med och att delta i det vardagliga skulle kunna minska tristessen. Länsstyrelsen i Stockholm uppger i en rapport att det sociala innehållet på äldreboendena ofta är knapphändigt och att miljön ofta passiv. Bemanningen är ofta så låg att personalen enbart har möjlighet att hinna med den basala omvårdnaden. Vardagen för den äldre består ofta av lång väntan. I rapporten berättas att det händer att den äldre får vänta så länge på att komma upp att frukost och lunch nästan sammanfaller. Detta är ovärdigt!
I stadsdelen Västra Frölunda i Göteborg har man sedan en tid tillbaka ett volontärarbete som spänner över en rad olika områden och som visat sig vara mycket uppskattat och framgångsrikt. Inte mindre än 63 personer har engagerat sig som volontärer i diverse verksamheter. Bland annat har man ett volontärarbete inom äldreomsorgen. Det handlar om allt från att baka bullar tillsammans med de äldre på äldreboendena till att gå på promenader eller anordna en kurs i trädgårdsodling. Det som till en början var ett projekt har nu blivit en ordinarie verksamhet. Syftet är att fylla de hål som finns i den kommunala verksamheten utan att ta jobb från de anställda. Att vara volontär är lika mycket en fråga om att ge som att få och som volontär är man med och skapar nytta och glädje för människorna i sin stadsdel. Det finns inget som hindrar att denna goda idé också kan bli en verklighet i Stockholms kommun och dess stadsdelar. I en enkät till invånarna i Frölunda visade det sig att inte mindre än 65% kunde tänka sig att ställa upp som frivilligarbetare. Ju mer känt begreppet ”Volontär i Frölunda” blev ju fler människor visade intresse.
Vi i Farsta bör ta chansen att vara föredöme i staden när det gäller att utveckla omsorgerna för våra äldre. Vår stadsdel behöver släppa fram alla goda idéer både från personal, tjänstemän och politiker. Vi borde gå i bräschen och våga pröva nya modeller inte minst inom äldreomsorgen.
Mot bakgrund av detta uppmanar Kristdemokraterna förvaltningen
att initiera en volontärverksamhet, likt den i Västra Frölunda, inom främst äldreomsorgen i Farsta.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
BILAGA 2
Införande av ökad valfrihet och rättvisare barnomsorg
Varje familj är unik och har en unik situation. För oss kristdemokrater är det därför självklart att det återspeglar sig på familjepolitikens utformning. Vi är övertygade om att föräldrarna tillsammans med sina barn själva är de som är bäst lämpade att avgöra vilken sorts barnomsorg som passar bäst för just dem.
I Sverige och i det socialdemokratiskt styrda Stockholms stad är utgångspunkten en annan. Där är det systemet, och inte familjens önskemål, som står i centrum. Det är fel att stat och kommun i praktiken tvingar föräldrarna att utnyttja kommunal heltidsbarnomsorg. I Stockholm har dessutom dagbarnvårdarna effektivt motarbetats och i dagsläget är det på många håll i staden svårt att hitta någon dagmamma över huvud taget. Kristdemokraterna vill ha mångfald och valfrihet inom barnomsorgen. Framför allt måste det vara möjligt att kombinera förskola med möjligheten att få mer tid för barnen.
Nacka och Sollentuna kommuner har presenterat en modell som skulle innebära en verklig valfrihetsrevolution för familjerna. Tanken är att föräldrar ska kunna driva familjedaghem enbart för sina egna barn. Föräldrarna startar en firma, ansöker om f-skattsedel och auktoriseras som dagbarnvårdare. Därmed kan de ta del av den kommunala finansieringen för sina egna barn.
På så sätt öppnas en intressant möjlighet att skapa ökad valfrihet och samtidigt åstadkomma större rättvisa mellan olika omsorgsformer. Samtidigt kan detta bidra till att lätta på trycket på de förskolor som finns i stadsdelen.
Mot bakgrund av detta uppdrar Kristdemokraterna förvaltningen
att hemställa hos kommunstyrelsen om att bli en pilotstadsdel för möjligheten att vara dagbarnvårdare för enbart egna barn, enligt Nacka/Sollentuna-modellen.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
BILAGA 3
Skrivelse om klotter
Problemen med klotter och skadegörelse är så stort här hos oss i Farsta liksom i många andra delar av staden. Det känns som om samhället har tappat kontrollen. Bara i augusti anmäldes 1837 fall av skadegörelse i Stockholms stad. Dessutom är mörkertalet stort när det gäller den här typen av brottslighet.
Den socialdemokratiska stadsledningen har under hela mandatperioden visat en upprörande flathet mot klottret. Klotter som förfular stadsmiljön och skapar otrygghet, får lov att sitta kvar på obestämd tid och ungdomar får i kommunens regi komma i kontakt med sprayburkar och klotterplank. Farsta är ett av områdena där så sker. Kulturskolans ”graffiti-kurser” är ett hån mot alla oss här i stadsdelen som har drabbats av att vår egendom förstörts och lever i den förfulade miljö som skapas av klotter. Senast i augusti erbjöds stadens klottrare att måla på en 16 meter lång tillfällig vägg i Farsta centrum. Fastighetsägarna i Farsta stod bakom detta projekt.
Trots att försök med legala väggar visar att klottret ökar och trots att många invånare upplever graffiti och klotter som ett otryggt inslag i vardagen, tycks kommunen ha stött detta projekt och det är inte första gången. Vi vill nu få det klarlagt om Farstas stadsdelsförvaltning varit inblandade av detta projekt. Vi vill även veta om förvaltningen har uppfattningen att legala klotterväggar är en lösning på problemen med klotter och skadegörelse i staden? Har den tillfälliga klotterväggen fått några negativa eller positiva konsekvenser? Kommer stadsdelsförvaltningen att delta i vidare försök med legala klotterväggar?
Stockholm 2004-09-22
Madeleine Sjöstedt (fp)
Inga-Lill Persson (fp)
Vladan Boskovic (fp)
Christina Becker (fp)
____________________
Sluten del av sammanträdet
§§ 195-198