Din position: Hem > Stockholms stad > Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd > Sammanträde 2009-08-20
Den utsända dagordningen godkändes. Ordföranden
Andreas Sturesson och ledamoten Mervi Mäkinen Andersson utsågs att justera dagens protokoll. Ordföranden meddelade att justering sker onsdagen den 26 augusti 2009. Protokoll från nämndens sammanträde den 11 juni 2009 anmäldes justerat den 17 juni 2009.
Protokollet läggs till handlingarna.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnds beslut
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta ytterligare åtgärder i syfte att minska barngruppernas storlek inom förskolan
Nämnden godkänner i övrigt förvaltningens redovisning
Nämnden anför därutöver;
”Genom en ansvarsfull politik och god budgethållning kan stadsdelen uppvisa ett plusresultat, trots en lågkonjunktur med ökat behov av försörjningsstöd som följd. För att långsiktigt säkra välfärden och ge goda förutsättningar för stadsdelens verksamheter att verka och utvecklas krävs även fortsättningsvis en ansvarsfull politisk ledning som prioriterar stadsdelens kärnverksamheter.
Brukarundersökningar visar att den verksamhet som bedrivs vid stadsdelens förskolor får ett mycket högt betyg av barnens föräldrar. Under det senaste årtiondet har det pedagogiska inslaget i förskolan fått en allt större betydelse. Ett lekfullt lärande i förskolan bidrar till barnens utveckling och lärande såväl som en god hälsa. För att skapa förutsättningar för detta måste barngruppernas storlek hållas nere. Därför önskar nämnden göra ytterligare satsningar på förskolan under hösten. Förvaltningen ges därför i uppdrag att nyttja delar av det överskott som stadsdelen visar för åtgärder i syfte att minska barngruppernas storlek.”
Ärendet
Förvaltningen redovisar en prognos per den 31 juli 2009 som visar ett överskott med 3,5 miljoner kronor. Underskott beräknas inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt för ekonomiskt bistånd. Överskott redovisas inom administration, förskola, fritid och arbetsmarknadsåtgärder.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 augusti 2009.
Dnr 077-2009-101
Beslutsgång
Ordföranden ställde framställda förslag mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förslag från (m), (fp), (kd).
Yrkanden
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Magnus Bock m.fl. (m), Lena Kling (fp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson m.fl. (s), Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson m.fl.(s), Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp)
”Stadsdelsförvaltningen redovisar en prognos om ett underskott med 18,8 miljoner kronor för årets sju första månader vilket finansieras i huvudsak med medel från förskola samt fritid & kultur. Detta gör att budget och resultat visserligen balanserar, men på bekostnad av minskade resurser i förhållande till budget till barn och ungdomar i stadsdelen.
Ekonomiskt bistånd prognostiserar ett underskott med 14,5 miljoner kronor, en minskning med 3,5 miljoner kronor sedan föregående månad, vilket i själva verket är ett tillskott från kommunstyrelsen. Dock visar all statistik från arbetsförmedling samt förväntade utförsäkrade från försäkringskassan under året att detta tyvärr kan vara en tillfällig förbättring. Det är också oroande med osäkerheten kring underskottet om 4,8 miljoner kronor i verksamheterna för stöd och service till personer med funktionsnedsättning och hur det påverkar bemanning och kvalitet i verksamheten.”
Ansökan görs hos Länsstyrelsen i Stockholms län om bidrag för förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck med 340000 kr.
Paragrafen justeras omedelbart
Stadsdelsnämnden har erhållit medel från Länsstyrelsen i Stockholms län med 300000 kr till förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld. Pengarna har använts till delfinansiering av utbildningsinsatser för personal inom förvaltningens individ- och familjeomsorg samt i samverkan med skolorna för att genomföra insatser för ungdomar. I den nya ansökan om medel föreslås att projektet utökas på så sätt att utbildningsinsatserna även ska omfatta samarbetspartners och andra personalgrupper inom förvaltningen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 juli 2009.
Dnr 384-2009-504
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Ansökan görs hos Länsstyrelsen i Stockholms län om utvecklingsmedel med 1 670000 kr i syfte att utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.
Regeringen fortsätter att satsa på att utveckla kvinnojoursverksamheterna i landets kommuner. Förvaltningen föreslår i ansökan att de sökta medlen används till en samordnare med uppgift att beskriva, systematisera, dokumentera och utvärdera kvinnofridsarbetet samt till en behandlingsresurs på heltid med inriktning på utveckling av ett intensivare stöd till kvinnorna i skyddade boenden, barnsamtal och samtal med männen.
Dnr 394-2009-504
Ansökan till länsstyrelsen godkänns och överlämnas till äldreförvaltningen för samordning av stadens ansökningar
Regeringen har uppdragit åt Sveriges kommuner och landsting att för åren 2008-2010 fördela projektmedel inom ramen för ”Programmet för Hållbar Jämställdhet” Äldreförvaltningen planerar att ansöka om medel för sitt utvecklingsarbete och önskar samordna med de projekt, utifrån jämställdhetsaspekter på bemötandet och hur insatserna utförs, som planeras i stadsdelarna.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 juni 2009.
Dnr 422-2009-605
Föreningen Convictus beviljas bidrag med 1700 tkr till sin verksamhet i Convictus Bryggan Vantör.
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att ta initiativ till en dialog med stadsledningskontoret om hur formerna för bidragsgivning till Convictus kan förändras i enlighet med nedanstående anförandetext.
Nämnden anför därutöver
”Convictus bedriver ett betydelsefullt arbete bl.a. riktat till människor i hemlöshet och med missbruksproblem, vilket är en verksamhet som vi i stadsdelsnämnden är positiva till och önskar stödja.
Nuvarande former för bidragsgivning till Convictus skapar dock dåliga planeringsförutsättningar till föreningen. Att först i augusti månad få besked gällande bidrag för innevarande verksamhetsår skapar en osäkerhet och riskerar att hämma utvecklingsarbetet. Nämnden anser därför att det är önskvärt att formerna för bidragsgivning ses över i syfte att finna en modell där Convictus tidigare kan ges besked om vilket ekonomiskt stöd staden/stadsdelen kan lämna och därigenom ges bättre möjlighet att planera sin verksamhet.
Convictus är en ideell, politiskt och religiöst obunden förening som arbetar med hemlöshet, missbruk och hälsa. Convictus driver sedan 2003 Bryggan i Vantör, en öppen mötesplats belägen i Högdalen för hemlösa och missbrukare. Förvaltningen värdesätter samarbete med Convictus och Bryggan Vantör dit flera av stadsdelens hemlösa med missbruksproblematik söker sig.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 augusti 2009.
Dnr 475-2009-004
Nämnden beslutar enligt ett gemensamt framställt förslag till beslut.
Rapporten godkänns
Vid verksamhetsuppföljning av Högdalens hemtjänst 2008-11-10 bedömdes att de avvikelser som då påtalades skulle vara åtgärdade 2009-05-15. Enheten fick i uppdrag att till detta datum komma in med uppgifter som verifierades att detta genomförts. De avvikelser som påtalades bedöms nu som åtgärdade.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 juli 2009.
Dnr 436-2009-602
Vid verksamhetsuppföljning av Högdalens vård och omsorgsboende 2008-10-15 bedömdes att de avvikelser som då påtalades skulle vara åtgärdade 2009-05-15. Enheten fick i uppdrag att till detta datum komma in med uppgifter som verifierade att detta genomförts. Förvaltningen bedömer att de avvikelser som då påtalades nu är åtgärdade.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 juli 2009.
Dnr 434-2009-602
Vid verksamhetsuppföljning av Mårtensgårdens vård och omsorgsboende 2008-10-30 bedömdes att de avvikelser som då påtalades skulle vara åtgärdade 2009-05-15. Enheten fick i uppdrag att till detta datum komma in med uppgifter som verifierade att detta genomförts. Förvaltningen bedömer nu att de avvikelser som påtalades vid uppföljningen nu är åtgärdade.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 juli 2009.
Dnr 435-2009-602
Vid verksamhetsuppföljning av Årstabergshemmet 2008-11-17 bedömdes att de avvikelser som då påtalades skulle vara åtgärdade 2009-06-15. Enheten fick i uppdrag att till detta datum komma in med uppgifter som verifierade att detta genomförts.
Dnr 441-2009-602
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar på nämndens uppdrag.
Vid nämndens sammanträde 2009-05-13 uppdrogs till förvaltningen att återkomma med en detaljerad redovisning över försörjningsstödets utveckling under året samt handläggning av vissa ärenden. Kostnader för det ekonomiska biståndet ökade i Enskede-Årsta-Vantör under årets första månader för att nu visa en neråtgående trend.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 juli 2009.
Dnr 430-2009-500
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Magnus Bock m.fl. (m), Lena Kling (fp)
”Behovet av försörjningsstöd har under året ökat till följd av den djupa internationella lågkonjunkturen. Det är dock positivt att det nu finns tendenser till att ökningen avstannar och planar ut. Även fortsättningsvis måste dock målet vara att alla som kan också skall ha möjlighet att arbeta och därmed klara sin egen försörjning. Under de närmsta åren kommer stora insatser behöva göras för att nå detta mål.
Försörjningsstödet skall vara en trygghet för den som av olika skäl inte kan klara sin försörjning och ambitionen är att minimera antalet fall där bistånd betalas ut på felaktiga grunder. Det gäller såväl fel uppkomna vid handläggningen som fel begångna på grund av att oriktiga uppgifter lämnats in. Den utvärdering som gjorts visar att det förekommer att personer lämnar oriktiga uppgifter som grund för utbetalning av försörjningsstöd. Detta kan aldrig accepteras. Stödet skall lämnas till den som har behov, fusk undantar resurser för satsningar riktar mot de grupper som är i behov av stöd.
”I ärendet framkommer att Enskede-Årsta-Vantör i flera avseenden följer trenden i staden i stort, och statistiskt sett ofta har värden som motsvarar ett medeltal. Det kan uppfattas som lugnande besked, när det i själva verket råder mycket stora ekonomiska skillnader i området.
Under 2008 hade Rågsved högst andel bidragstagare med 16,9 procent och Örby lägst andel med 0,7 procent. Vantör hade tre gånger så många bidragstagare som Enskede-Årsta. I Vantör hade nästan alla stadsdelar högre andel än staden, medan Enskede-Årsta hade en rakt motsatt situation.
Eftersom Enskede-Årsta-Vantör befolkningsmässigt är det näst största stadsdelsområdet är det förutsebart att vi statistiskt sett är en ”medelstadsdel”. Mer angeläget att följa framöver är de socioekonomiska skillnaderna mellan våra 14 olika stadsdelar (om Dalen räknas separat).
Det är starkt oroande att vi har fler unga under 25 år med försörjningsstöd än genomsnittligt i staden, vilket tyder på att de socioekonomiska skillnaderna har ett stort genomslag på detta område. Självfallet måste ungdomsarbetslösheten vara en mycket högt prioriterad fråga, vilket oppositionen framfört krävt tidigare, bland annat när det gäller att satsa på flera feriejobb.
Vi välkomnar återkommande redovisningar av försörjningsstödet i likhet med det som redovisas i ärendet, men vill också kunna följa hur situationen förändras i olika stadsdelar, där målet måste vara att kraftigt utjämna skillnaderna. Det är också angeläget att få redovisning av väntetiderna till försörjningsstöd och till skuld- och budgetrådgivning.”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar på skrivelsen.
Nämnden hade efter skrivelse från (v), (s), (mp) uppdragit åt förvaltningen att bereda ärende om jobbgaranti och Jobbtorg. Skriftställarna önskar bland annat en redogörelse över vad som händer med den utlovade jobbgarantin samt hur många av stadsdelens försörjningsstödstagare som har fått jobb inom fem dagar inom ramen för jobbgarantin.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 juli
Dnr 325-2009-000
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson m.fl. (s), Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp).
”Stadens borgerliga styre har fullständigt svikit sitt vallöfte om en kommunal jobbgaranti. Moderaternas högtidliga utfästelse att ge jobb eller utbildning inom fem dagar till alla arbetslösa socialbidragstagare var en ren bluff, ett löfte som Moderaterna inte ens har försökt att infria. Tyvärr gick en och annan arbetslös stockholmare på den bluffen.
Av tjänsteutlåtandet framgår att väntetiden för att ens få komma på ett första informationsmöte på ”jobbtorget” vanligtvis är 1-2 veckor. Under sommaren har det tagit mer än en månad för arbetslösa ungdomar att få komma till verksamheten. Ett riktigt arbete inom fem dagar är det inte tal om. Bara några få procent av dem som slussas in i jobbtorgsverksamheten får jobb varje månad. De flesta blir i stället kvar på ”jobbtorget” månad efter månad och tvingas leva på socialbidrag.
Moderaternas utlovade kommunala jobb med avtalsenlig lön har alltså inte materialiserat sig.”
Rapporteringen godkänns och läggs till handlingarna.
Kommunerna har enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att till länsstyrelsen varje kvartal rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldigheten gäller även för att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Vid en sammanställning för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kan konstateras att äldreomsorgen har tolv ej verkställda beslut enligt SoL per 2009-06-30 samt rapporterar in sex verkställigheter av beslut enligt SoL som tidigare inrapporterats som ej verkställda. Individ- och familjeomsorg och avdelningen för stöd och service till personer med funktionsnedsättning har inga ej verkställt beslut att rapportera. Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 juli 2009.
Dnr 188-2009-600
Stadsdelsnämnden godkänner beredningen av skrivelsen och lägger ärendet till handlingarna.
Nämnden hade efter skrivelse från Rosa Lundmark (v), Magnus Dannqvist (s), Jonas Eklund (mp) uppdragit åt förvaltningen att bereda skrivelse om meddelarfrihet. I skrivelsen framförs önskemål om en redovisning av hur förvaltningen kommer att arbeta med frågan, hur man säkrar att alla chefer och alla anställda har fullgod kunskap om meddelarfriheten och meddelarskyddet samt hur förvaltningen säkrar att anställda inte riskerar att drabbas av repressalier när de använder sig av sin grundlagsskyddade rättighet att ”vissla”.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 juni 2009.
Dnr 291-2009-000
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson m.fl.(s), Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp).
”Uppenbarligen finns problem trots styrdokument och målsättningar om medarbetarnas delaktighet, meddelarskydd och öppenhet inför media, eftersom SKTF tagit upp saken i förvaltningsgruppen. I den senaste psykosociala skyddsronden uttryckte enligt uppgifter som vi fått att 20 personer svarar att de inte upplever att de kan säga vad de tycker. Detta är inte en acceptabel arbetsmiljö, vilket i längden också påverkar verksamheten. Vi räknar med att förvaltningen i samverkan med facket har en plan för att få ett öppet arbetsklimat.”
Stadsdelsdirektören Gillis Hammar informerade om den planering som pågår vid förvaltningens alla verksamheter för beredskap vid en eventuell influensapandemi. En pandemiplanering presenterades även för stadsdelsnämndens arbete som delades ut.
Gillis Hammar meddelade nämnden att han slutar sitt uppdrag vid Enskede-Årsta-Vantör den 1 september 2009 och tillträder förvaltningschefsuppdrag vid Socialtjänst- och Arbetsmarknadsförvaltningen.
Nämndens ordförande Andreas Sturesson tackade Gillis Hammar med blommor och tal för ett mycket gott samarbete och väl utfört uppdrag i förvaltningen samt lyckönskade till nytt uppdrag i staden.
Inga frågor för dagen.
A. Inkomna protokollsutdrag, skrivelser m.m.
B. Anmälan av tjänstemannabeslut
C. Protokoll från Handikapprådets sammanträde 17 augusti 2009
D. Protokoll från Pensionärsrådets sammanträde 14 augusti 2009
E. Förvaltningsgruppens protokoll 11 augusti 2009
F. Balanslista över nämndens skrivelser/uppdrag till nämnden
Anmälningsärendena läggs till handlingarna
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till kommunstyrelsen.
Nämnden anför därutöver följande:
”En särskild strategi för utvecklingen av söderort är såväl nödvändig som välkommen. Den påbörjade dialogen bör vara bred och inbjuda till ett medborgerligt deltagande. I en stor stadsdel som Enskede-Årsta-Vantör är behoven, förutsättningarna och de framtida utmaningarna skiftande. Några behov är dock generella till sin natur.
Då nya bostadsområden planeras är det betydelsefullt att tryggheten och tillgängligheten prioriteras. Bebyggelsen bör vara blandad såväl vad gäller boendeformer som storleken på bostäder. Detta gör det möjligt att kvarstanna i sin stadsdel även då man blir äldre och olika typer av funktionshinder tillkommer.
Tryggheten är viktig för medborgarna. I befintliga bostadsområden är det angeläget med en medborgardialog kring hur området kan göras tryggare. I nya bostadsområden bör man ta tillvara erfarenheter för att skapa så trygga miljöer som möjligt. Kring Gullmarsplan har ett programarbete påbörjats där dessa frågor måste ges stort utrymme.
Vi ser positivt på att förbättra de kollektiva kommunikationerna i området, men vi vill påpeka att det även finns andra sätt att förflytta sig på, såsom bil, cykel och till fots. Därför är det viktigt att man i ett tidigt stadium ser till den totala trafiklösningen. Och att man ser till behovet av parkeringsplatser i området, framför allt vid nybyggnationer.
Statistik visar att de boende i söderort i högre utsträckning arbetspendlar från stadsdelen jämfört med exempelvis de boende i västerort/norrort. Behovet av områden för företagande och service måste tillgodoses bättre framgent för att skapa möjlighet för fler och växande arbetsplatser i söderort”.
Kommunfullmäktige har beslutat att ett nytt program ska tas fram för utvecklingen i Söderort. Programmet kommer att ersätta tidigare Söderortsvision. Det nya programmet utgår från Vision 2030 och förslaget till ny översiktsplan. Det nya programmet ska vara mer genomförandeinriktat och en särskild handlingsplan ska tas fram. Frågor som anses centrala att börja med är bland annat ett programarbete för området Älvsjö-Rågsved-Högdalen-Fagersjö-Farsta, samverkan för bättre företagsutveckling i Söderort samt upprustning av bostäder ägda av de kommunala bostadsbolagen. En viktig del i processen är medborgardialogen och ökad medborgarmedverkan. Under 2009 och 2010 kommer arbetet kring utvecklingen i Söderort att bedrivas i ett särskilt projekt. Under 2010 prövas hur verksamheterna och uppdragen kan införlivas i den befintliga organisationen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 augusti 2009.
Dnr 339-2009-006
Ordföranden ställde framställda förslag mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förslag från (m), (fp), (kd)
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Magnus Bock m.fl. (m). Lena Kling (fp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson m.fl.(s), Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Reservation
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel,
Sonja Mogert, tjänstgörande ersättaren Lars-Göran Carlsson alla (s), ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) reserverade som mot beslutet till förmån för det egna förslaget;” Följande yttrande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Initiativet att samordna stadens insatser och investeringar i Söderort är nödvändigt. Om uppdraget sköts på rätt sätt kommer det att påskynda och effektivisera arbetet med att rusta upp och nyinvestera i Söderort. Programmet måste emellertid på ett betydligt bättre sätt än det föreslagna väga ihop visionen om vårt framtida Stockholm med de idag kända framtidsscenarierna för miljöhänsyn, klimatutveckling samt framtida ekonomisk och social samhällsstruktur. Några viktiga frågor för visionen är hur klimatkris, rasism och segregation ska kunna bekämpas.
Ett program för utveckling av Söderort under 2000-talet måste bygga på visioner om hur samhället i framtiden kommer att påverkas av klimatförändringar, krav på miljöhänsyn, globalisering och ändrade levnadsvillkor. Programmet måste utgå från en planering för ett långsiktigt jämställt, ekologiskt, och socialt hållbart samhälle som kan möta dessa utmaningar.
Det är också viktigt att vi under denna process tar stor hänsyn till de olika förutsättningar som finns i olika stadsdelar i Söderort och arbetar för att minska skillnaderna i levnadsvillkor. De grundläggande förutsättningarna för arbete och bostad behöver stärkas i de delar av Söderort där arbetslösheten och bostadslösheten är särskilt stor. De 13 stadsdelarna i Enskede-Årsta-Vantör är strukturellt helt olika och oacceptabla skillnader råder i levnadsvillkor för befolkningen, såväl barn som vuxna och äldre. Vissa stadsdelar är till och med segregerade i det egna området. I andra stadsdelar som gränsar till varandra bor människor nära varandra men rör sig sällan eller aldrig in i varandras områden. Segregationen i Söderort måste motverkas genom att finna verksamhetsformer för att bryta segregation och skapa mötesplatser och fysiska och kulturella övergångar mellan områdena. Detta kan likväl vara en gångbro mellan bostadsområden som att öppna ett gemensamt kultur-/teaterhus. Om alla stadsdelar ska vara attraktiva att bo i krävs betydligt bättre tillgång till natur- och rekreationsområden men även till kulturverksamheter och samhällsservice än vad som är fallet idag.
För att visionen ska kunna vara ett användbart redskap bör den utarbetas med sikte på framtida utveckling av Söderort, och återkommande uppdateras och utvärderas i en medborgardialog, exempelvis i samband med verksamhetsberättelser,
Det finns stora brister i programmets beskrivningar och problemlösningar inom flera områden varför det måste breddas särskilt vad gäller natur-, kultur- och folkhälsoområdet. Vantör har
t.ex. anor inom rockmusiken som kan inspirera. Likaså finns traditioner som Enskedespelen i våra stadsdelar. Innehållet i visionen bör baseras på det som är unikt för stadsdelarna i Söderort.
Trots de senaste årens förtätningar och nybyggnation har vi kvar många fina grönområden i Söderort. Vi anser att man bör fullfölja planerna på att göra naturreservat av Årstaskogen och av Rågsveds friområde liksom att färdigställa den tidigare beslutade landskapsparken på Årstafältet.
Förslaget till program saknar en mer visionär syn på behovet av rekreationsområden och synen på hur man ska lösa och utveckla miljöfrågan i Söderort med exempelvis båttrafik på Magelungen, badstränder, fiske, cykling, naturskolor, turism etc. Visionen bör också kompletteras med en vision om de lokala kommunikationerna dvs. hur medborgarna ska kunna röra sig i och mellan stadsdelarna i Söderort såväl som in till staden på ett miljövänligt och effektivt sätt. Det handlar både om kollektivtrafik där det redan finns långt gångna tankar på att binda samman Söderort med olika spårlösningar men även om vandringsleder, cykelleder etc.
Det är nu hög tid att markera de södra stadsdelarnas roll och plats i staden. Söderort är definitivt ett bättre namn än Södra ytterstaden om vi vill se Söderort som en del av den riktiga staden. Enligt förslaget till översiktsplan kommer de nya centrumbildningarna att medföra att utvecklingen går ifrån en stad där centrum är i mitten och där all verksamhet och service finns i en triangel mellan Hötorget, Sergels Torg och Kungsträdgården. Detta talar för att vi hädanefter borde tala om den södra staden. Den nya synen på våra södra stadsdelar innebär nya utmaningar i form av en omfattande upprustning av både kommersiell och offentlig service samt kommunikationer i Söderort.
Visionen bör även ytterligare belysa behovet av arbetsplatser och utveckling av de små centrumanläggningarna som finns i stadsdelarna. I förvaltningens remissvar anges att en bättre renhållning ska kunna utöka servicen och öka omsättningen i dessa centrumanläggningar, men saknar en konkret analys över hur detta hänger ihop med problematiken. Den stora utmaningen är att finna nya funktioner och nytt innehåll i de små centrumanläggningarna samtidigt som fler regionala handelsplatser som t.ex. Farsta Centrum och Skärholmen byggs ut kraftigt. En vision bör vara att utveckla och profilera småskalig högklassig handel och hantverksområden i stadsdelarna. Med goda kommunikationer kan arbetsplatser och bostadsområden knytas samman utan att försämra boendemiljöerna. En utbyggnad av kollektivtrafiken är särskilt viktigt ur jämställdhets- och barnperspektiv. En väl fungerande samhällsservice med bl.a. god tillgång till barnomsorg, äldreomsorg, skolor och sjukvård, allmänna kommunikation och kommersiella och kulturella centra nära bostadsområdena är förutsättningar för goda bostadsmiljöer. Tillgång till tillräckligt stora park- och naturområden nära bostäderna skapar trivsamma och attraktiva stadsdelar.
En förutsättning för lokal handel och arbetsplatser är dels nybyggnation av bostäder med olika upplåtelseformer såväl i utpräglade villaområden som i hyreshusområden, men även en fungerande offentlig service. En förtätning och nybyggnation av stadsdelarna måste ske varsamt och inte inkräkta på möjligheterna och tillgången till grönområden för rekreation och friluftsliv. Vi ställer oss också frågande till formuleringar i remissen om ”fantastiska möjligheter att skapa nya attraktiva boenden” och förutsätter att detta inte kommer att inkräkta på medborgarnas tillgång till exempelvis stränderna runt Magelungen eller medföra en exploatering av Årstaskogen. En tanke som bör prövas utifrån visionsperspektivet är att faktiskt flytta ut centrala verksamheter ut i stadsdelarna från innerstaden för att stödja det lokala näringslivet och skapa levande centrum under vardagarna.
Medborgardialogen i detta projekt kommer för sent in under processen som med nuvarande tidsplan är för tidspressad. En inledande medborgardialog borde ha genomförts under våren för att hämta upp material och idéer till remissen. Detta skulle kunna hanteras i den medborgardialog som ska genomföras under hösten 2009, om den får en längre genomförandetid. En plan och idé för att genomföra medborgardialogen så nära medborgarna som möjligt saknas och den hittillsvarande utvecklingen med sammanslagna stadsdelsnämnder och med en urholkad lokal demokrati gör att medborgardialogen mer riskerar bli ett alibi än en verklig dialog. En välplanerad och verklig dialog med medborgarna kräver en längre genomförandetid bl.a. för att överhuvudtaget nå ut till invånarna. Beslutet om Årstafältet mot gällande översiktsplan utmanar människors uppfattning om demokrati och minskar trovärdigheten i arbetet med Söderortsvisionen.”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till trafikkontoret.
SL önskar synpunkter på förslag på trafikförändringar avseende linjesträckning, turtäthet och trafikeringstid inför 2010. Förslagen innebär bland annat satsningar på de tvärgående stombusslinjerna förändrade tidtabeller och ökad sommartrafik på pendeltågen, ökad kapacitet på Blå linje och ökad turtäthet på Röd linje under kvällstid.
SL föreslår ökad turtäthet på stomlinje 172 Norsborg – Huddinge – Skarpnäck och utökad turtäthet samt utökad trafikeringstid på stomlinje 173 Skärholmen – Skarpnäck. SL studerar även förutsättningarna för att inrätta en ny linje mellan Årstaberg och Fridhemsplan/Karlberg.
Förvaltningen välkomnar satsningarna på de tvärgående stombusslinjerna 172 och 173 med ökad turtäthet samt utökad trafikeringstid för buss 173. Förvaltningen ställer sig även positiv till att en ny linje inrättas mellan Årstaberg och Fridhemsplan/Karlberg och vill samtidigt uppmärksamma om att det byggs på flera platser i och omkring Årsta, vilket ställer krav på ökad turtäthet i hela Årsta för samtliga busslinjer och ökad kapacitet på tvärbanan.
Dnr 351-2009-006
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson m.fl. (s), Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp)
” Det är välkommet att SL utökar turtätheten på stombusslinjerna 172 och 173. Turtätheten och sträckningen av linjetrafiken till Östberga via linjerna 168, 144 samt nattbusstrafiken och linje 134 måste ses över då tillgängligheten för de boende i Östberga är fortsatt otillfredsställande trots tidigare förbättringar.
I ett längre perspektiv är det en förutsättning för Söderorts utveckling att de kollektiva tvärförbindelserna byggs ut med nya spår. Ett mycket viktigt projekt, förutom de som stadsdelsförvaltningen nämner, är Tvärbana Syd. Nämnden anser även att det vore önskvärt att knyta ihop de båda pendeltågslinjerna samt stadsdelarna Farsta och Vantör med en förlängning av linje 744 till Farsta Strand via Farsta Gård.
En genomgripande översyn och revidering av kollektivtrafikförsörjningen i stadsdelsområdet bör göras för att höja kvalité och tillgänglighet för resenärerna,utifrån de nybyggnationer som kommer stå klara under kommande år.
En ringlinje som knyter ihop många stadsdelar i Söderort skulle ge ökad möjlighet för invånarna samt personalen att färdas i området med allmänna kommunikationer
Likt pensionärsrådet vill vi även påtala vikten av att ytterligare uppmärksamma tillgängligheten, framkomligheten och säkerheten för trafikanterna för att undanröja trafikfarliga övergångar vid byte av buss eller tunnelbana. Ett exempel där förbättringar behövs är bussterminalen i Högdalen. Vi anser dessutom att SL borde se över vagnparken i Söderort. Många bussar är gamla och slitna med höga trappsteg. Byte till höj-/sänkbara bussar som också är miljövänliga är önskvärt.”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till stadsbyggnadsnämnden.
Nämnden anför därutöver:
”Vi ställer oss positiva till förslaget att bygga fler bostäder i kvarteret Mikrofilmen. De senaste årens tillväxt av nya bostäder har dock på många platser i staden skapat ett underskott på parkeringsplatser. Majoriteten vill därför betona vikten av att behovet av parkeringsplatser i detta såväl som andra projekt tillgodoses på ett rimligt sätt.
Att den föreslagna skateboardparken nu kan realiseras är välkommet, även om placeringen inte följer det ursprungliga förslaget. Möjligheterna att utveckla Högdalstopparna bör även fortsatt vara prioriterat.”Ärendet
Stadsbyggnadskontoret har för yttrande översänt förslag till detaljplan för kv. Mikrofilmen m.fl. i Högdalen. Planområdet om ca 3 ha är beläget söder om Högdalens tunnelbanestation och väster om tunnelbanespåren. Planens syfte är att möjliggöra nya bostadshus i Högdalen samt ett nytt idrottsområde i form av en skateboardramp.
Dnr 423-2009-300
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson m.fl (s), Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel, Sonja Mogert, tjänstgörande ersättaren Lars-Göran Carlsson alla (s), ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förlaget;
”I huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut.
Avslå förslaget om flyttning av skateparken från Högdalstoppen till den s.k. Triangeln.
Uppdra åt idrotts- respektive stadsbyggnadsnämnden att återkomma med ett nytt ärende avseende förändring av planerna för Högdalstopparnas utveckling.
Därutöver anföra följande.
De nya bostäderna i kvarteret Mikrofilmen är ett välkommet tillskott i Högdalen och kommer att vara ett bra komplement till området och centrumanläggningen. Det centrala och kollektivtrafiknära läget bör möjliggöra ett lågt parkeringstal. De nya husen kommer att leda till ökad gångtrafik över busstorget, och därför är det viktigt att bron byggs om på ett sätt som förbättrar trafiksäkerheten.
Vi avvisar dock i detta läge en flytt av den planerade skateparken från Högdalstopparna till den s.k. Triangeln i Högdalen. Detta inte främst för att det skulle vara en dålig lösning för placeringen av skateparken utan för att frågan ingår i en flerårig process där både Farsta och dåvarande Vantörs stadsdelsnämnd planerade Högdalstopparnas utveckling i en tät medborgardialog. Att utan förklaring och ny hantering lägga in denna förändring i ett byggärende visar inte på respekt för lokal demokrati och medborgardialog. Misstroendet mot de politiska processerna får ytterligare näring av en sådan hantering.”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar till kommunstyrelsen.
Socialtjänstförvaltningen Stockholms stad, och Handikapp & Habilitering Stockholms läns landsting, har tagit fram ett förslag till en gemensam policy och modell för samverkan och samordning av insatser av de båda huvudmännens insatser till vuxna personer med utvecklingsstörning, med syfte att fungera som ett praktiskt stöd för huvudmännens samverkan. Policydokumentet har från kommunstyrelsen översänts för yttrande. Förvaltningen anser att policydokumentet är ett tydligt dokument som mycket väl uppfyller förutsättningarna för att fungera som ett konkret och praktiskt stöd i samverkansarbetet. Förvaltningen skulle dock vilja att uppföljningen av samverkansarbetet utifrån dokumentet på enhetsnivå förtydligas samt att det är viktigt att samverkansskyldigheten tas med i den kommande upphandlingen enligt lagen om valfrihet (LOV).
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 juni 2009.
Dnr 397-2009-006
Kommunfullmäktige har beslutat att valfrihet ska införas inom socialpsykiatrin avseende boende med särskild service, stödboende och sysselsättning från och med 1 januari 2010. Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag som överlämnats till nämnden för yttrande. Förvaltningen är övervägande positiv till tillkundvalsmodellen och att personer med psykiska funktionshinder har rätt att välja var man vill få sitt stöd.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 juli 2009.
Dnr 367-2009-006
Ordföranden ställde framställda förslag mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Magnus Bock m.fl. (m), Lena Kling (fp) yrkade bifall till förvaltningen förslag.
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson m.fl. (s), Rosa Lundmark (v) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Ledamoten Jonas Eklund (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Sonja Mogert, tjänstgörande ersättaren Lars-Göran Carlsson alla (s), ledamoten Rosa Lundmark (v), reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
” Remissen om ersättningssystem inom socialpsykiatrin avstyrks.
Därutöver vill vi framföra följande.
Vi vill stärka rätten att få välja boende och stödverksamhet för personer med funktionsnedsättning, men den förändring som planeras i Stockholm skapar ingen reell valfrihet för den enskilde. Det föreslagna peng-systemet enligt de borgerliga direktiven verkar främst vara ett sätt att främja en konkurrensutsättning av verksamheten. Systemet ger inga lösningar på det stora problemet med att hälften av målgruppen saknar sysselsättning och att över 300 nya lägenheter behövs för att tillgodoses behoven åren 2009-2012. Rådande bristsituation är det främsta hindret för att öka brukarens möjlighet att välja boende och sysselsättning.
Verkligheten visar att boendena redan idag är fulla och att det byggs för få nya. Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har konstaterat att det just inom boendet finns minst möjligheter till valfrihet, men också att ”antalet bostäder motsvarar långt ifrån efterfrågan”. Som det ser ut idag har borgarna inte ens beslutat om en ny utbyggnadsplan, trots inventeringar om det stora behovet. Detta system riskerar därför att bli ett slag i luften.
Ett annat viktigt skäl för att avstyrka pengsystem inom socialpsykiatrin är att det riskerar att direkt motverka kärnan i socialpsykiatrins uppdrag att stödja individen i återhämtningsprocessen. Enskildas möjlighet att påverka och välja insatser ska vara en självklar rättighet inom vår gemensamma välfärd med allmännyttigt ändamål och inte reduceras till en del av ett marknadssystem med vinst som huvudsaklig drivkraft.
Det föreslagna pengsystemet införs samtidigt som många utförarverksamheter konkurrensutsätts, utan hänsyn till de personer som berörs av systemet. Vidare är det allvarligt att man inte tar hänsyn till handikapprådens och handikapporganisationernas åsikter om konkurrensutsättning av verksamheter. Vi anser liksom handikapprörelsen att det är fel att konkurrensupphandling kombineras med valfrihetssystem, då entreprenaddrift inte ger tillräcklig trygghet och kontinuitet. Att ansvariga borgarråd uttalar att fokus i pengsystemet blir att öka intresset för nya aktörer visar att man inte tar hänsyn till den ovilja som personer med funktionsnedsättning uttryckt för att antalet aktörer ökar inom verksamheten och de synpunkter som RSMH framför om att personer med funktionsnedsättning känner sig trygga i vetskapen om att det är kommunen som tillgodoser deras specifika behov.
Socialpsykiatrin är en komplex verksamhet för att hjälpa och stödja sköra människor med stort behov av långsiktighet. Pengförslaget är nära förbundet med pågående konkurrensutsättning som är förödande ur brukarperspektiv. Socialpsykiatrin passar sällsynt dåligt för system som bygger på marknadens principer. Verksamheten är oftast inte uppdelad i beställare och utförare och samma personal arbetar delvis med olika insatser. Integrerade verksamheter har stora fördelar när det gäller att skapa trygghet och kontinuitet för individen.
Vi delar förvaltningens oro för att pengsystemet inte tar hänsyn till att kostnaderna är högre i en liten verksamhet än i en stor, vilket gör att små enheter som Bageriet och Textil- och pappersverkstaden slås ut. Brukarnas möjlighet att välja en liten verksamhet som kan uppfattas som mer trygg tas bort. Det leder förmodligen till ökad centralisering och längre resvägar som ger ökade svårigheter för brukare som inte kan åka kommunalt.
Vi befarar att förslaget kan innebära en dold besparing eftersom nivåerna är räknade på 2007 års kostnader, när medelkostnaden per pass var 450 kr. Den nya ersättningsnivån blir 370 kr för ett pass i nivå två, där de flesta brukare kommer att hamna. Om små enheter slås ut, och brukarna hänvisas till större enheter där de misslyckas ökar både de mänskliga och kommunala kostnaderna i slutändan.
Det är oacceptabelt att förslaget innebär så låga nivåer att det kan bli svårt att driva små gruppbostäder med brukare som har stora omvårdnadsbehov. Vi instämmer i förvaltningens kritik att konsekvenserna kan bli att fler måste bo på HVB-hem (hem för vård eller boende), långt från sociala sammanhang och med ökade kostnader för staden. Inte ens idag har alla som bor på HVB-hem en plan för att flytta hem. Att införa ett pengsystem som riskerar att öka antalet personer på HVB-hem skulle vara ett haveri för en human socialpolitik.
Förslaget innebär också att den enskilde endast får tre dagar på sig för att tacka ja eller nej, vilket kan vara alldeles för kort tid för personer som har varit sjuka länge. När den enskilde har sagt ja har hon eller han endast en vecka på sig att komma igång med sysselsättningen. Inom socialpsykiatrin fungerar det inte med absoluta tidsfrister. Erbjudande om plats måste anpassas till människors varierande förutsättningar, annars riskerar ännu flera att slås ut.
Andra försämringar är en ökad byråkratisering genom upprepade mätningar för att hitta ”rätt” nivå och att ersättningen minskar när den enskilde återhämtar sig. Frågan är hur mycket resurser som kommer att tas från brukarna för att bekosta den nya valfrihetsbyråkratin?
Vi ser att det finns stora risker med att forcera fram detta ärende utan att göra nödvändiga utredningar och konsekvensbeskrivningar. Vem har till exempel uppdraget att ta fram det gemensamma kvalitetssystemet som omtalas i ärendet? Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen påpekar i sitt remissvar att ett ersättningssystem för socialpsykiatrin kräver ett omfattande arbete och att det därför är nödvändigt att ersättningssystemet presenteras innan det går att veta om det nya systemet ger rimliga ekonomiska förutsättningar för verksamheterna. Kommer det t.ex. att utgå en ersättning för tomma platser för att öka konkurrensen? Hur kommer ansvaret för kvalitetsuppföljningen att se ut?
Pengsystem bygger på att mäta prestationer vilket passar dåligt med socialpsykiatrins arbetssätt. Vi ifrågasätter den ensidiga fokuseringen på att räkna arbetspass, vilket inte speglar alla insatser som görs för att få bärande och utvecklande relationer. Personalen behöver lägga ner mycket tid på motivationsarbete, utöver de direkta arbetspassen. Dessutom undrar vi hur incitamenten i ersättningssystemet ska utformas för att stimulera arbetet med återhämtning. När någon är på väg ut i arbetslivet och trappar ner sina arbetspass ökar istället behovet av stöd på grund av ångesten inför förändringarna .
Reglerna för kösystemet behöver klargöras innan det är möjligt att avgöra om valfriheten kommer att bli reell. Vilket kommer att gå först – behoven eller kötid? Kan behovet av att få bo nära föräldrarna få gå före en person som stått länge i kön och som kommer från en annan stadsdel? Vem ska slutligen avgöra vem som får platsen, biståndshandläggaren eller utföraren? Liksom handikapprådet anser vi att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt hur brukarinformationen utformas. Nya system får inte göra dessa personer mer beroende av hjälp än de tidigare har varit, utan måste istället underlätta deras tillvaro.”
Ledamoten Jonas Eklund (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
”Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas delvis som svar på remissen.
Därutöver anförs följande.
Det är positivt att personer med funktionsnedsättning ges större möjligheter att själva välja sitt boende och sina stödverksamheter. En möjlighet öppnas nu för exempelvis brukarkooperativ, föräldrakooperativ och personalkooperativ att driva verksamheter med hög kvalitet. Att det finns kvar kommunalt drivna alternativ är särskilt viktigt, då flera handikapporganisationer har uttryckt oro för att privata alternativ inte ger tillräcklig trygghet och kontinuitet. Den oron måste tas på allvar.
Riktig valfrihet förutsätter att det finns en mångfald av verksamheter med olika inriktning som passar olika brukare – inte bara en mångfald av olika företag som utförare. Den som behöver vara i en mindre grupp ska ha möjlighet till det, även om det medför större kostnader. Därför är vi skeptiska till den schablonartade indelningen i endast tre ersättningsnivåer som hotar den nuvarande mångfalden av kommunala verksamheter av olika storlek.
Ett system med bara tre ersättningsnivåer riskerar även att slå ut gruppboenden med högre omkostnader än den högsta ersättningsnivån, som idag kan ta emot brukare med särskilt stora behov. Att sådana verksamheter måste läggas ned och ersättas med placering i hem för vård och boende (HVB), som stadsdelsförvaltningen befarar, vore oacceptabelt.
Brukarvalssystemet ger inte några tydliga lösningar på det största problemet idag för personer med funktionsnedsättningar, nämligen den akuta bristen på bostäder med särskild service. Antalet bostäder motsvarar långt ifrån efterfrågan. För att stockholmare med funktionsnedsättning ska ha rätten att välja boende måste staden öka utbyggnaden av gruppbostäder och alternativa boenden i alla delar av staden. Riktig valfrihet kräver också att det finns tillräckligt med platser på exempelvis korttidsboende och dagliga verksamheter. ”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar på remissen.
Arbetsmiljöverket har översänt beslut om vitesföreläggande på 450 tkr om förvaltningen inte genomfört vissa åtgärder inom avdelningen för individ- och familj senast 2009-08-30.
Arbetsmiljöverket begär i sitt föreläggande att förvaltningen ska dokumentera de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa kopplat till arbetsbelastning och stress i arbetet i en handlingsplan. Vidare uppmanas förvaltningen att skriftligt fördela arbetsmiljöuppgifter i verksamheten samt se till att chefer, arbetsledare och andra arbetstagare har resurser, befogenhet och kunskaper som behövs för att utföra uppgifterna.Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 juli 2009.
Dnr 574-2008-204