Din position: Hem > Stockholms stad > Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd > Sammanträde 2011-09-29
OBS! Den slutna delen av sammanträdet börjar kl. 17.30 - endast för nämndens ledamöter Läs mer...Allmänhetens frågestund, klockan 18.00 - 18.45Medborgarna är välkomna att ställa frågor och diskutera med politikerna i stadsdelsnämnden.
Ordföranden Bo Sundin (M) och ledamoten Kerstin Aggefors (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Dag för justering den 4 oktober 2011.
Stadsdelsnämnden godkände att Pia Nyström, sekreterare i sociala delegationen, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, deltog under nämndens sammanträde.
Anmäldes att protokollet från stadsdelsnämndens sammanträde den 25 augusti 2011 justerades den 30 augusti 2011.
§ 10 a)
Avbrytande av upphandling/konkurrensutsättning – upphandling av verksamhetsdrift för parklek och öppen förskola
§ 10 b)
Anmälan: Beslut från Socialstyrelsen – enskilt ärende
§ 10 c)
Anmälan: Beslut från Justitieombudsmannen (JO) – enskilt ärende
§ 10 d)
§ 10 e)
Information om ny upphandling av markskötsel i Rinkeby, Rinkeby BID. Lars Björk, Familjebostäder AB och Per Ollas, Fasticon informerar om varför en gemensam markupphandling i Rinkeby stadsdel behöver lyftas fram.
Lars Björk berättade kort om idén BID (= Business Improvement District) som kommer från USA. Genom en gemensam upphandling skapas en jämn nivå, inga frågetecken om gränser, tydligt budskap till medborgarna, en profil och stora resurser.
Företaget Fasticon ombesörjer upphandlingen och Per Ollas redogjorde kort för hur upphandlingsprocessen ser ut. Stadsdelsnämnden kommer att behandla upphandlingens förfrågningsunderlag vid nämndens sammanträde den 3 november 2011.
Verner Stadthagen lämnade svar på fråga från Nima Djohari (S) som ställdes vid nämndens sammanträde i augusti månad gällande registrerade arbetsskadeanmälningar. De separata arbetsskadeanmälningar som återfanns på postlistan hade blivit registrerade samma dag mycket beroende på att det var under semesterperiod. Förvaltningen kommer att se över sina rutiner inför nästa sommars semesterperiod.
Fråga 1
Nima Djohari (S) ställde fråga angående ärende nr 16 på dagens föredragningslista. Efterfrågar konkreta fakta såsom hur många individer söker SL-kort och hur många beviljas?
Ulrika Axelsson svarade att förvaltningen återkommer med svar på frågan.
Fråga 2
Kerstin Aggefors (S) ställde fråga om ”Felguiden – en liten hjälpreda när något måste åtgärdas” som omnämns i den månadsannons som finns i media gällande stadsdelsnämndens sammanträde. I annonsen står att ”Felguiden” finns att hämta på förvaltningens medborgarkontor och i förvaltningshuset. Den finns varken i förvaltningshuset eller på medborgarkontoren.
Verner Stadthagen svarade att förvaltningen ska undersöka saken och återkomma med svar till nämnden.
Fråga 3
Birgitta Hald-Svensson (MP) ställde fråga om de bilar som funnits på Rinkeby Torg. Bilarna tillhör romer. Vart har bilarna tagit vägen?
Sakir Demirel svarade att närpolischefen i Rinkeby ombesörjt borttransport av bilarna då torget är att betrakta som allmän plats.
Fråga 4
Jakob Dencker (MP) ställde fråga angående finansieringsproblem inom Rinkeby Folkets Hus. Hjälper förvaltningen till?
Ledamot Sten Collander (M), svarade utifrån att han sitter i styrelsen för Rinkeby Folkets Hus. En rekonstruktionsplan är gjord och staden deltar. Planen är ännu inte klar men så fort den blir det är planen offentlig.
Beslut
Stadsdelsnämnden beslutade att bordlägga ärendet.
Ärendet
Vid stadsdelsnämndens sammanträde den 25 augusti 2011 bordlade nämnden ärendet ”Förslag till strukturplan för Husby”.
Remisstiden är förlängd till och med den 18 november 2011.
Ärendets beredning
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 11 augusti 2011. Dnr 1.5.3.-290-2011
Beslutsgång
Ordförande Bo Sundin m.fl. (M) föreslog att nämnden skulle bordlägga ärendet till nästa sammanträde. Nämnden ställde sig bakom ordförandens förslag.
1. Tertialrapport 2 för år 2011 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Stadsdelsnämnden begär 1,2 mnkr för projekt mot hemlöshet.
3. Stadsdelsnämnden begär budgetjustering om 0,6 mnkr för tomgångshyror i Rinkeby servicehus.
4. Stadsdelsnämnden fastställer omslutningsförändringar om 18,0 mnkr.
5. Stadsdelsnämnden beslutar nedskriva osäkra fordringar om 2261788 kr.
6. Stadsdelsnämnden fastställer nytt nämndmål och två nya aktiviteter under kommunfullmäktiges mål ”Företag ska välja etableringar i Stockholm framför andra städer i norra Europa.
7. Stadsdelsnämnden fastställer nya målvärden för indikatorerna ”Andel barn som växer upp i familjer med ensamstående föräldrar som är beroende av ekonomiskt bistånd samt ”Andel vuxna personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen”.
8. Stadsdelsnämndens beslut justeras omedelbart.
Tertialrapport 2 med helårsprognos för 2011 är en del i kommunstyrelsens uppföljning av stadens nämnder. Nämnden ska i tertialrapporten redogöra för resultat och analysera eventuella avvikelser av verksamhet och ekonomi i förhållande till verksamhetsplanen.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 september 2011. Dnr 1.2.1.-490-2011
Förslag till beslut
Ordföranden Bo Sundin m.fl. (M) förslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) föreslog att nämnden antar socialdemokraternas förslag. Tjänstgörande ersättaren Leo Ahmed (V) anslöt sig till socialdemokraternas förslag.
Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) föreslog att nämnden antar miljöpartiets förslag.
Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag till beslut.
Reservation 1
Vice ordföranden Mia Päärni m.fl. (S) och tjänstgörande ersättare Leo Ahmed (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
- att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
- att använda överskottet inom förskolan för att minska barngrupperna
- att avslå punkt nr 6 i förvaltningens förslag samt
- att därutöver anföra
Etablering av nya företag i Rinkeby-Kista, att fler bli självförsörjande, att behovet av ekonomiskt bistånd ska minska. Det är några av målen vi har för vår stadsdel. Viktiga mål som vi tror att alla partier ställer sig bakom. Besviken blir man dock om man tittar närmare på vad det är som ska göras. För att få fler företag att etablera sig i Stockholm ska man upphandla så många verksamheter som möjligt. För att få fler företag att etablera sig just i Rinkeby-Kista ska man också upphandla. Frågan är bara på vilket sätt det skapar nya jobb?
En annan fråga som lyfts som en av de viktigaste är valfriheten. Vad är det vi ska få välja? Jo, vi ska få välja vilken förskola eller vilken utförare vi vill ha inom äldreomsorgen. Men vad leder detta till? Vi kan ta kundvalsmodellen som ett exempel, som lett till en jakt på kunder för att företagen skall överleva men även för att gå med vinst. Vi har under dem senaste åren tydligt bevittnat privatiseringsvågen av kommunala verksamheter just i Rinkeby-Kista och sett hur den borgerliga majoriteten ständigt gynnar de privata företagen. Vi tycker det är viktigt att se till helheten och även se hur denna modell förankras i våra invånares vardag. Idag har våra invånare inte någon inflytande i förändringarna som sker, utan får endast ta del av konsekvenserna av valfriheten.
Vi vill att Rinkeby–Kista stadsdelsnämnd satsar på att höja kvalitén i våra förskolor och därifrån se våra barn och ungdomar som resurser. Vad beror det på att förskolorna visar ett överskott, när vi enligt inriktningsmålen till exempel har föräldrar som inte är nöjda med förskoleverksamheterna. Vi borde istället satsa överskotten på att till exempel öka personalbemanningen på förskolorna.
När till exempel ”Järvavisionen” påbörjades och utvecklades till att vara ett förbättringsprojekt för våra invånare, inleddes det med att behovet fanns. Detta projekt skulle leda till fler arbetstillfällen, tryggare bostadsområden mm. Idag pågår arbetet. Vi har fått snyggare fasader och bättre planlösningar på gårdar. Trots fysiskt förbättringsarbete har arbetslösheten inte sjunkit, många står fortfarande utanför arbetsmarknaden, många känner oro över hyreshöjningar och sina bostadsområden. Om moderaterna menar allvar med valfrihet finns det anledning att fundera på den politik som förs och de förändringar som planeras. För vem är det valfrihet skapas?
Reservation 2
Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
- att delvis godkänna förvaltningens förslag
Vi noterar att majoriteten lyckas uppfylla de flesta av sina egna mål.
Vi i Miljöpartiet skulle dock vilja se större satsningar på att utveckla välfärden i Rinkeby-Kista. Vi skulle t.ex. vilja se större satsningar på utevistelser för äldre, lokalt tillagad ekologisk mat i äldreboende och förskola.
Vi vill också att man satsar mer på miljöarbetet, t.ex. att man satsar mer på att samla in matavfall i förvaltningens verksamheter för att göra biogas.
Vi anser att det är viktigt att man snart slutför arbetet med att ta fram former för ett ungdomsråd/ungdomsforum i Rinkeby-Kista för att få till sann delaktighet för ungdomar.
Vi tror också att man kunde använda överskottet i förskolan till att minska barngrupperna.
1. Stadsdelsnämnden utser Leo Ahmed (V) till ordinarie ledamot i sociala delegationen för år 2011.
2. Omedelbar justering.
I sociala delegationen avgår Anki Erdmann (V) som ordinarie ledamot. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden utser en representant ur nämnden till ledamot i sociala delegationen för år 2011.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 september 2011. Dnr 1.1.-529-2011
Ordföranden Bo Sundin m.fl. (M) föreslog att nämnden utser Leo Ahmed (V) till ordinarie ledamot och Anki Erdmann (V) till ersättare i sociala delegationen för år 2011.
sgång
Nämnden ställde sig bakom ordförandens förslag.
§ 14 a)
Ändring av mötesdag, stadsdelsnämndens sammanträde oktober månad 2011
Stadsdelsnämnden beslöt att flytta oktober månads sammanträde från den 27 oktober 2011 till den 3 november 2011.
Med anledning av att remisstiden för ärendet ”Förslag till strukturplan för Husby” förlängts och att ett medborgardialogmöte äger rum kring strukturplanen, föreslås en ändring av nämndens sammanträdesdag för oktober månad.
Ordföranden Bo Sundin m.fl. (M) föreslog att nämnden ändrar mötesdagen den 27 oktober till torsdagen den 3 november 2011.
1. Förvaltningarna ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett kulturhus i Husby.
2. Förvaltningarna ges i uppdrag att återkomma till nämnden med underlag för ett inriktningsbeslut.
Husby har en bredd av kulturverksamheter, arrangörer och initiativtagare varav Stockholms stad finansierar verksamheter som till exempel bibliotek, kulturskola, projekt inom Järvalyftet samt stadsdelsförvaltningens kulturverksamheter för barn och unga. Nämnderna föreslås ge sina förvaltningar i uppdrag att gemensamt utreda kulturella, ekonomiska och praktiska förutsättningar för ett kulturhus i Husby, vars grund ska utgå från befintliga verksamheter och byggas vidare genom samarbete med boende i Järva och andra aktörer. Utredningen utgör senare underlag för ett inriktningsbeslut som presenteras för nämnderna under våren 2012.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 16 augusti 2011. Dnr 1.2.5.-490-2010
Ordföranden Bo Sundin m.fl. (M) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) föreslog att nämnden antar socialdemokraternas förslag. Ledamot Jakob Dencker m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättare Leo Ahmed (V) anslöt sig till socialdemokraternas förslag.
Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit förvaltningens förslag till beslut.
Reservation
Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S), ledamot Jakob Dencker m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättare Leo Ahmed (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
- Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
- Att förvaltningen i sitt underlag till nämnden återkommer med svar på:
Hur har man tänkt att utveckla föreningslivet och dess möjligheter till lokaler?
Hur ska driften av kulturhuset finansieras?
Vad ska egentligen rymmas i huset?
Vilka kulturyttringar/verksamheter saknar arenor i dagens Husby och Norra Järva?
Hur ska man få in synpunkter från de boende?
Vilka konsekvenser skulle ett kulturhus få för verksamheter med liknande inriktning i Husby (Husby Träff, Vår Teater Husby)?
Vad händer med dessa verksamheters nuvarande lokaler efter ett kulturhus öppnande?
- Att stadsdelsförvaltningen tillsammans med de andra aktörerna ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett kulturhus i Husby för att deras erfarenheter ska fås med i ett tidigt skede
- Att det i underlaget till inriktningsbeslut redovisas vilka hyresnivåer man räknar med för föreningslokaler och andra lokaler i kulturhuset
- Att därutöver anföra följande:
Vi ser positivt på den utredning om ett kulturhus i Husby som föreslås. Frågan har redan börjat diskuteras i området och en djupare utredning kring ett framtida kulturhus utformning och konsekvenser behövs.
De frågor som vi räknas upp i att satserna är bara några av frågorna som behöver besvaras.
Det är viktigt att man i utredningen tar ett helhetsgrepp på kommunens engagemang i kulturlivet i Järvaområdet. Vilka konsekvenser får ett kulturhus i Husby för de aktörer som redan finns på denna arena men kanske också för Rinkeby Folkets Hus, Tensta Träff och Tensta Konsthall? Kommer de att beröras av en eventuell satsning och på vilket sätt?
Vidare så ställer vi oss frågande till förvaltningens definition av "kulturverksamhet". Både rent idrottsliga arrangemang till enskilda, namngivna, föreningar som inte i första hand bedriver kulturverksamhet nämns i förvaltningens text. "Breddar" man definitionen av kultur i syftet att ta nya grepp i kulturdebatten, eller gör man det för att dölja det faktum att kulturlivet i våra förorter idag är rätt så stukat?
Det är av vikt att det i ett kulturhus finns ordentligt med lokaler och möjligheter för utövande av såväl musik och dans som teater, konstformer som idag är svårt att utöva lokalt för boende på Norra Järva som är för gamla för Kulturskolans verksamhet.
Dock så har det i de samtal om kulturhuset som förts förekommit idéer om att kulturhuset snarare ska ha en uppbyggnad liknande den som Fryshuset har, med lättillgängliga lokaler för såväl bred kultur som bred idrott. Dessa idéer kan också vara värda att belysa särskilt i utredningen.
Sist men inte minst är finansieringen en fråga som är omöjlig att undvika. Vem finansierar uppförandet av själva huset och vem står för driften? Hur höga kommer hyrorna att bli? Utan att veta något om detta är det omöjligt att ta ställning till eventuella inriktningsbeslut.
1. Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen.
Motionären Karin Rågsjö föreslår i sin motion kommunfullmäktige att besluta om reformering av riktlinjer för försörjningsstöd så att fler långtidsarbetslösa får tillgång till relevant utbildning som leder till hållbart arbete och försörjning.
Förvaltningen har uppfattningen att arbetet med att aktivera den enskilde individen är en förutsättning för att kunna tala om arbetslinjen och för att individen ska kunna gå från bidrag till egen försörjning. Att återuppta eller slutföra studier är en viktig del i denna process.
Förvaltningen bedömer att ekonomiskt bistånd för SL-resor beviljas efter individuell behovsprövning för individer som har behov av att resa för att kunna delta i aktiviteter som bidrar till målet att bli självförsörjande.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 september 2011. Dnr 1.5.1.-337-2011
Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) föreslog att nämnden antar socialdemokraternas förslag. Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) anslöt sig till socialdemokraternas förslag.
Tjänstgörande ersättare Leo Ahmed föreslog att nämnden antar vänsterpartiets förslag .
Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) och ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
Att bifalla motionen och därutöver anföra
Att man gör individuella bedömningar av en persons behov och förmåga är naturligtvis viktigt, men det är också viktigt att göra en mer generell analys av utbildningsbehovet av de som är inskrivna på jobbtorget. Om man vill ha en tydlig bild av vilka satsningar som krävs och i vilken omfattning, för att på allvar rusta människor för arbetsmarknaden, är det en nödvändighet.
Att jobbtorgen upphandlar utbildningar efter de resurser som finns säger sig självt, frågan är snarare om det täcker behoven. Är de effektiva, ger de resultat och är de ett steg på vägen till arbete?
Det har tidigare funnits möjligheter att läsa in grundskolan utan att ta lån och det borde återigen bli en möjlighet som erbjuds. Att med eller utan yrkesutbildning kunna konkurrera på arbetsmarknaden utan den mest basala utbildningen är inte realistiskt. Även om en aspirant utan vare sig komplett grundskola eller gymnasieutbildning får ett arbete så är frågan vad som händer om han/hon blir arbetslös igen?
Jobbtorgen har idag ett brett uppdrag och jobbar med många olika målgrupper med olika stora förutsättningar att bli självförsörjande. Därför bör man också göra ordentliga analyser av de som inte har blivit självförsörjande inom 6 månader för att få en bättre förståelse för vad anledningen till det är.
Vi tycker också att SL-kort ska ingå i normen för försörjningsbidrag.
Tjänstgörande ersättare Leo Ahmed (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
Stadsdelsnämnden tillstyrker motion 2011:47 av Karin Rågsjö (V)
Därutöver vill vi framföra följande
Många av de som idag är inskrivna vid jobbtorgen upplever att de skickas på meningslösa kurser som de inte förstår målet med. Ett sådant exempel är kurser där man fått sitta och måla med fingerfärg! De kurser som jobbtorgen skickar sina aspiranter till måste ha tydliga mål och vara ett steg på vägen till arbete. Jobbtorgen måste också vara noga med vilka kurser de köper in och kontrollera att de verkligen håller vad de lovar. Att ge aspiranterna möjligheter att läsa in grundskola och gymnasium eller komplettera sin utbildning på annat relevant sätt är seriösa och tydliga steg på vägen mot en hållbar anställning.
Stockholm är en storstad där man behöver SL-kortet för att ta sig fram. Särskilt för oss som bor i förorterna är SL-kortet en nödvändighet. Om man vill söka arbete på egen hand är SL-kort en förutsättning. Många vill kunna ta ett tillfälligt jobb snabbt eller själva personligen söka upp en arbetsgivare. Bor man i Rinkeby finns det inte många arbetsplatser på gångavstånd. För att öka arbetslösas möjligheter till arbete och integrering måste SL-kortet återinföras i normen för försörjningsstöd.
Ärendet gäller en remiss om förslag till reviderade riktlinjer för familjevård för barn och ungdomar.
Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget om reviderade riktlinjer. Förslaget tydliggör handläggningsprocessen på ett bättre sätt än tidigare riktlinjer gjorde. Riktlinjerna innefattar också de resonemang och förslag på förstärkning av barnperspektivet som framförts i en rad rapporter och utredningar.
Arbetet med att förstärka barnperspektivet har redan inletts av förvaltningen, varvid omorganisation och prioriteringar har gjorts. Förvaltningen anser dock att de sammanlagda kraven, på förstärkningarna av barnperspektivet och den ökade tillsynen av familjehemmen, innebär behov av ökade resurser för att kunna leva upp till intentionerna i riktlinjerna.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 september 2011. Dnr 1.5.1.-429-2011
Stadsdelsnämnden beslutar
- Att i huvudsak stödja förvaltningens synpunkter.
- Att skilja på ”barnets socialsekreterare” och ”familjevårdsinspektören ” skulle ge barnet större möjligheter att uttrycka sig fritt och oberoende.
- Att göra fyra besök i familjehemmet per år i stället för två ger bättre insyn.
- Att arbeta med riktade insatser och utveckla stöd och insatser till det familjehemsplacerade barnets vårdnadshavare är viktigt.
Det finns behov av att vidareutveckla eftervården efter avslutad placering med stöd till boende, arbete och studier för att klara livet som vuxen.
Och en förbättrad familjevård måste få utökade resurser. Många av insatserna kräver tid och därmed mera personal om man ska kunna försäkra sig om att undvika nya vanvårdsfall .
- Att därutöver anföra
Staden borde kunna erbjuda gruppverksamhet för familjehemsplacerade barn. Att få träffa andra i samma situation och med liknande erfarenheter och få insikt i att andra har samma känslor skulle kunna ha stor betydelse.
Det vore bra om staden hade som rutin att ha uppföljningssamtal med barnen två år efter avslutad placering. Barnens erfarenheter är viktiga att ta tillvara för att ständigt kunna förbättra familjehemsvården.
Det är viktigt att understryka att umgänget med andra släktingar än biologiska föräldrar och syskon. Även vänskapsrelationer bör tas hänsyn till. Vid bedömningen av lämplighet av familjehem för ensamkommande flyktingbarn är kulturkompetens av extra stor vikt.
Man bör ta mycket god tid på sig att förklara och skapa samförstånd med barnet. Barn är nästan alltid lojala med sina föräldrar även om föräldrarna är missbrukare eller brister i ansvar på annat sätt. Det är inte lätt att förstå att man måste skyddas.
Vi menar också till skillnad från förvaltningen att av fyra besök om året i familjehemmen bör minst ett vara oanmält. I ett väl fungerande familjehem borde det inte orsaka stress eller oro utan vara helt naturligt.
Det är också lite besvärande att ersättningssystemen är så komplicerade mellan den placerande kommunen och vistelsekommunen. Borde man inte kunna förenkla?
Särskilt uttalande 1
Ordförande Bo Sundin m.fl. (M) och ledamoten Burhan Yildiz (FP) anmälde ett särskilt uttalande.
Det är viktigt att all verksamhet som staden och stadsdelsförvaltningen har ansvar för bedrivs med hög kvalitet och med tydliga riktlinjer och mål för verksamheten. Detta är extra viktigt inom ett område som familjevården där beslut och åtgärder ofta har långtgående och ibland livsavgörande konsekvenser för de barn, ungdomar och föräldrar som hamnat i kort- eller långvariga svårigheter.
Det är glädjande att det förstärkta barnperspektivet som omnämns i förslaget till reviderade riktlinjer redan i mycket präglar förvaltningens verksamhet inom området. Det är också viktigt och värdefullt att förvaltningen har ett helhetsperspektiv på de insatser som görs för de personer som berörs: exempel på detta är arbetet med att rekrytera fler lämpliga familjehem, ge insatser till föräldrar samt också, i de fall där det behövs, ge stöd till ungdomar efter en placering. I detta sammanhang kan också betydelsen av det förebyggande och långsiktiga arbetet lyftas fram.
Avslutningsvis anser vi att arbetet med att förbättra stadens och stadsdelsnämndens verksamhet alltid ska pågå. Ibland sker förbättringarna i små steg och ibland i större men en bra verksamhet präglas bland annat av att den också alltid håller på att bli ännu bättre.
Särskilt uttalande 2
Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande.
Förslaget till reviderade riktlinjer för familjevård för barn och ungdomar ger ett tydligare regelverk på ett mycket viktigt område. Det innebär också en ambitionshöjning av uppföljningen av hur familjevården fungerar bland annat genom krav på fler besök ur såväl barnet/ungdomens som familjehemmets perspektiv. En förutsättning för att kunna genomföra detta utan att andra faktorer ska behöva stå tillbaka är att ökade resurser tillförs verksamheten.
Vi ser en fördel med oanmälda besök i familjehemmen som ett led i att få en icke tillrättalagd bild av förhållandena där. Ett sådant förfarande måste dock alltid ske med utgångspunkt från vad som är det bästa för det aktuella barnet/ungdomen. I de fall oanmälda besök inte görs anser vi att det ska dokumenteras och skälen för detta anges.
Kommunfullmäktige har i budget för år 2011 beslutat att en parboendegaranti ska införas som ger förutsättningar till sammanboende i ett vård- och omsorgsboende för de par som så önskar. Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utarbeta ett förslag på ersättning för den så kallade basservicen som ingår boendet för maken/makan utan omsorgsbehov. Förvaltningen instämmer i stort med stadsledningskontorets förslag som beskriver vilka principer som ska gälla för ersättning till utförarna för den medflyttande. Dock anser förvaltningen att beskrivningen av vilka tjänster som ingår i basservicen mer exakt bör beskrivas. Vidare att den riktade upphandlingen som föreslås ska genomföras inför parboende hos privat utförare borde kunna förenklas genom att istället upprätta ett individuellt avtal. Förvaltningen vill slutligen understryka att det är angeläget att förtur till annat lämpligt boende finns för den medflyttande när makan/maken med behov av vård- och omsorgsboende inte längre bor på vård- och omsorgsboendet.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 september 2011. Dnr 1.5.1.-472-2011
Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) föreslog att nämnden antar miljöpartiets förslag. Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) och tjänstgörande ersättare Leo Ahmed (V) anslöt sig till miljöpartiets förslag.
Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP), vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) och tjänstgörande ersättare Leo Ahmed (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
Förslag till beslut:
1. Att i huvudsak stödja förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra att det är viktigt att även par där den ene har demens eller psykiskt funktionshinder ska kunna omfattas av parboendegarantin. Vi vill att man utreder den delen separat.
3. Att utöka provboendetiden till sex månader.
Det är viktigt att få parboendegarantin att börja gälla snarast. Det är många par som har kommit i kläm och fått utstå stort lidande som en skilsmässa kan innebära i en besvärlig tid i livet.
Det är också viktigt att man inte utesluter par där den ena maken är dement eller har psykiska funktionshinder. Dessa par är de mest utsatta och sårbara. Eftersom man har individuell prövning av alla insatser så menar vi att man bör kunna hitta lösningar för även dessa par. En make/maka som är helt pigg och frisk kommer med all sannolikhet inte att välja ett demensboende. Däremot kan det finnas äldre par där båda har stort behov av vård men den ene inte är klassad som dement som borde få tillgång till gemensamt boende för dementa. För att inte försena ärendet föreslår vi att man bryter loss den delen och återremitterar den för vidare utredning.
Vi vill också utöka provboendetiden till 6 månader. En flytt på gamla dagar är uppslitande och besvärlig och det tar tid att komma in i vanlig rytm. Det kan vara svårt att göra en snabb bedömning av hur det nya boendet fungerar.
I ett förslag till ny strategisk plan för biblioteksverksamheten i staden ”Bibliotek i rörelse Biblioteksplan 3.0” identifierar kulturnämnden tre stora utmaningar – att anpassa biblioteken till ett växande Stockholm både till antal och mångfald, att göra biblioteken angelägna och tillgängliga, att möta invånarnas krav när det gäller utbud och kompetens i arbete för demokrati och yttrandefrihet.
Förvaltningen anser att den nya biblioteksplanen är väl genomtänkt och att planen utgör en bra grund att utgå ifrån då det gäller bibliotekens utveckling och anpassning till nya medier under de fem närmaste åren. I Rinkeby-Kista stadsdelsområde finns idag fyra bibliotek i Akalla, Husby, Kista och Rinkeby, ett i varje stadsdel. I varje stadsdel pågår eller planeras stora upprustningsarbeten och biblioteken påverkas naturligtvis av detta. Den nya strategiska planen ”Bibliotek i rörelse Biblioteksplan 3.0” ser en positiv kraft i förändring och utveckling och kommer därigenom också att utgöra ett bra och inspirerande underlag för kommande detaljplanering. Förvaltningen anser också att en barnkonsekvensanalys bör kunna vara till hjälp vid de större förändringar som Stockholms stadsbibliotek står inför.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 september 2011. Dnr 1.5.1.-396-2011
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Ordförande Bo Sundin m.fl. (M), ledamoten Burhan Yildiz (FP) och ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande.
Biblioteken i Sverige har alltid varit en vital del i såväl lärande som en kulturell angelägenhet. På nationell nivå visas det här genom till exempel bibliotekslagen från 1996 som förordar svenska medborgares rätt till avgiftsfria lån. Vi ställer oss självklart helt bakom den här trenden och är mycket stolta över faktumet att vi har ett bibliotek i varje stadsdel.
Tyvärr anser vi att framför allt biblioteket i Kista inte är tillräckligt studentvänligt. Med institutioner såsom Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms Universitet, samt Folkhögskolan i området blir efterfrågan på ett akademiskt bibliotek desto högre. Vi anser att bibliotek ska vara en knytpunkt för lärande och bör därmed bejaka studenters efterfrågan på ett bättre sätt. Konkreta åtgärder skulle kunna vara fler studierum och större studieytor.
Andelen ungdomar i närområdet är förhållandevis hög. Dessutom är otryggheten och trångboddheten större än i andra närliggande områden. Därför anser vi även att biblioteken i större utsträckning ska vara en fristad för elever och studenter av alla åldrar. Här ska man kunna göra läxor utan att bli störd. I framtiden är vi även positivt inställda till lokaler inom i biblioteken avsedda för läxhjälp.
Skolelever på alla nivåer förväntas idag inte bara söka information utan även aktivt skriva med hjälp av datorer och internet. Bibliotek ska alltid vara öppna för den här typen av verksamhet då en del inte har tillgång till internet hemma. Teknologisk utveckling är, precis som i hela samhället, även viktigt i biblioteken.
Miljöprogrammet syftar till att bryta ned stadens verksamhetsmål Stockholms livsmiljö ska vara hållbar till begripliga och uppföljbara delmål. Samtliga nämnder och styrelser ska utifrån miljöprogram 2012 – 2015 kartlägga sin egen miljöpåverkan och beskriva åtgärder för att minska densamma i en miljöhandlingsplan. Miljöprogrammet är sedan 2008 integrerat i stadens system för ledning och uppföljning av verksamhet och ekonomi, ILS. Miljöprogrammet har sex övergripande inriktningsmål. Dessa är miljöeffektiva transporter, giftfria varor och byggnader, hållbar energianvändning, hållbar användning av mark- och vatten, miljöeffektiv avfallshantering och sund inomhusmiljö. För att tydliggöra stadsdelsnämndens ansvar för att målen i det nya miljöprogrammet uppnås kommer ett miljöhandlingsprogram tas fram utifrån det kommande miljöprogrammet.
Förvaltningen tycker att förslagets upplägg och innehåll är bra. Det är enligt förvaltningen bra att förslaget till stora delar följer det nuvarande miljöprogrammets, 2008 – 2011, struktur vad gäller målområden, delmål och indikatorer. Det är också bra att det kommande miljöprogrammet kopplas ihop med ILS, det integrerade ledningssystemet, vilket förenklar uppföljningen och tydliggör vilka mål som ska uppnås av respektive nämnd och styrelse.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 september 2011. Dnr 1.5.1.-481-2011
Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) föreslog att nämnden antar socialdemokraternas förslag.
Ledamoten Jakob Dencker m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättare Leo Ahmed (V) föreslog att nämnden antar miljöpartiets och vänsterpartiets gemensamma förslag till beslut.
Vice ordförande Mia Päärni m.fl. (S) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
Delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
- Att förslaget till Miljöprogram 2012-15 remissbehandlas i en bredare extern krets och granskas av forskare och andra externa sakkunniga opponenter under en eller flera hearings.
Därutöver anföra att:
En stad i världsklass förutsätter miljökrav i världsklass. Detta förslag till miljöprogram visar inte någonstans att de föreslagna miljökraven ligger just i världsklass.
Grunden för ett starkt miljöarbete är ett metodiskt arbete, med utgångspunkt i ett ambitiöst, heltäckande och styrande miljöprogram. Förslaget på miljöprogram som nu presenterats har en rad brister. Bland annat är ambitionerna och skrivningarna på exempelvis vattenområdet och bullerområdet för svaga. Kvantitativa mål saknas på flera områden och i några fall medför förslaget till och med en ambitionssänkning mot idag. Programmet skulle därutöver vinna på att breddas med ett tydligare barnperspektiv. Vi delar miljöförvaltningens kritik och synpunkter på förslaget.
Stockholmarna har rätt att veta om deras miljöprogram verkligen ligger i världsklass. Enda sättet att garantera detta är att förslaget granskas av andra städer som ligger långt framme samt av forskare och miljöorganisationer.
Vi föreslår att staden sänder ut förslaget till miljöprogram till ett antal framstående städer och därefter ordnar hearings med forskare och miljöorganisationer. Därefter kan ett heltäckande och ambitiöst miljöprogram för Stockholm utarbetas.
Till följd av den mycket begränsade tiden som givits för behandling av ärendet i nämnderna återkommer vi socialdemokrater med mer utvecklade synpunkter inför den samlade behandlingen i kommunstyrelsen. Förhoppningsvis har då kommunstyrelsebehandlingen av miljöprogrammet föregåtts av den av oss föreslagna externa expertgenomgången.
Vi vill också ta upp en mer lokal fråga. Förvaltningen lyfter upp cyklandet i sina synpunkter på programmet. Givetvis är det positivt att förvaltningen gör det men om man ska motivera förvaltningens medarbetare att cykla i arbetet så måste cykelbanorna i stadsdelen vara väl underhållna. Man kan även öka verksamheten med lånecyklar till ytterstaden.
Ledamot Jakob Dencker m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättare Leo Ahmed (V) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag enligt följande.
Nämnden beslutar att
1. delvis godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen
2. besvara remissen med följande:
1. att uttala att det bör införas ytterligare ett mål under område 1 om att vägtrafiksystemets ytanspråk inte ska öka per capita
2. att uttala att delmålet 2.3 (andelen ekologiska livsmedel som staden köper in) ska uppgå till minst 40 procent
3. att uttala att delmålet 3.2 bör skärpas till att all el som staden köper ska vara miljömärkt.
4. att uttala att delmålet 3.5 staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 2,0 ton CO2 per stockholmare.
5. att uttala att det bör införas ytterligare ett mål under området 4, exploatering av obebyggda mark- och vattenområden ska kompenseras så att likvärdiga ekologiska tjänster bevaras i närområdet
6. att uttala att det bör införas ytterligare ett mål under område 5 om att staden ska verka för att 70 % av matavfallet behandlas biologiskt
7. att uttala att det bör införas ytterligare ett mål under område 6 om att antalet stockholmare som utsätts för starka magnetfält minskar
8. att uttala att det bör förberedas ett nytt målområde: Sund utomhusmiljö
9. Därutöver anföra följande.
”Övergripande
§ Programmet har för låg ambitionsnivå. Majoriteten vågar eller vill inte föreslå mål och åtgärder som gör att Stockholm på allvar kan bli en hållbar storstad. Det är tydligt på klimatområdet där man har som mål att varje Stockholmare ska släppa ut 3,0 ton koldioxid per år till 2015 trots att det är långt över vad som är en hållbar nivå och trots att staden kan göra mycket för att sänka utsläppen. MP har krävt 2,0 ton CO2 till 2015. Vad gäller ekologiska livsmedel kräver vi 40% ekologiska livsmedel. När det gäller luftföroreningar lägger man sig på den nivå som redan krävs av lagen. Inte särskilt ambitiöst…
§ Målen är alldeles för vaga. Istället för att sätta siffror på hur långt man behöver nå väljer man oftast att bara säga att miljöpåverkan ska ”minska” eller att bra miljöagerande ska ”öka”. Det gör att det blir svårt att följa upp programmet och utvärdera om man har lyckats nå målen. Om till exempel antalet gående ökar med en person, har man då nått mål 1.4 att ”Gång- och cykelresandet ska öka”? Och har man verkligen på allvar rört sig mot att bli en hållbar stad?
§ Man föreslår för få åtgärder för att målen ska kunna nås. Ett ambitiöst miljöprogram hade haft tydliga uppdrag till förvaltningar, nämnder och styrelser om vad de förväntas göra för att målen ska kunna nås. I detta utkast är åtgärderna och uppdragen för få, för otydliga och för oambitiösa.
§ Medborgardialogen är viktig för miljöprogrammets måluppfyllnad. Tyvärr har den borgerliga alliansen lagt ner konsumentförvaltningen och Agenda 21-arbetet, samt starkt bantat informationsarbetet på miljöförvaltningen. Detta försvårar möjligheterna för kommunen att jobba aktivt med att verka för målen som riktar sig till medborgare och andra externa aktörer.
Miljöeffektiva transporter
Det behövs ytterligare ett mål under område 1 om att vägtrafiksystemets ytanspråk inte ska öka per capita. Detta mål fanns i miljöprogrammet 2002-2006 och syftar till att Stockholm inte ska gå mot en markanvändning där allt större yta krävs för transporter och staden glesas ut.
Stadens möjligheter att upphandla mer miljövänliga arbetsmaskiner och entreprenader bör också understrykas i det nya programmet då en sådan aktiv upphandling kan minska utsläppen och bullret från arbetsfordon väsentligt.
Giftfria varor och byggnader
Delmålet för offentlig upphandling av ekologiska livsmedel är för lågt. Det bör sättas till 40 %. Regeringen har fastslagit att offentlig upphandling av ekologiska livsmedel bör nå 25% redan 2010, i Stockholm kom flera stadsdelsnämnder upp över 15% redan 2006. Att välja konventionellt producerade livsmedel istället för ekologiska bidrar till en mängd miljöproblem, bl a övergödningen av Östersjön.
Det behövs ett ytterligare mål om att verka för att andelen miljöanpassade varor, inklusive ekologiska livsmedel, som säljs i Stockholm ökar. Staden kan göra mycket för att underlätta för miljöanpassad försäljning och på det viset både bidra till bättre miljö och stärka miljöföretagen lokalt.
Hållbar energianvändning
Delmålet 3.3 bör skärpas för att säkerställa att Stockholm når nollutsläpp senast 2030 vilket Miljöpartiet anser är både nödvändigt och möjligt. Det finns flera relativt enkla åtgärder som kan minska utsläppen redan under denna programperiod, t ex fossilfri fjärrvärme och individuell debitering för värme och varmvatten. Eftersom både energieffektivisering och utbyte till förnyelsebara källor kan användas för CO2-minskningar så är det mer rimligt att ha ett högre krav.
Delmål 3.2 bör skärpas till att all el som staden köper ska vara miljömärkt.
Hållbar användning av mark och vatten
Delmål 4.1 bör preciseras så att ’bevara’ tydligt innebär beslut om bevarande över tid, t ex som naturreservat el dyl. Kompensation behövs för att inte värdet av Stockholms grönmark ska minska.
Miljöeffektiv avfallshantering
Det behövs ett nytt delmål om att staden ska verka för att 70 % av matavfallet behandlas biologiskt (rötas, komposteras) vilket också är nationellt mål. Att radikalt öka insamlingen och rötningen av matavfall är både god kretsloppspolitik och ger välbehövligt tillskott till stadens biogasproduktion.
Sund inomhusmiljö
Delmålet att antalet Stockholmare som utsätts för starka magnetfält minskar, och som fanns i miljöprogrammet 2002-2006 bör läggas till förslaget till nytt program.
Förbered ett nytt målområde: Sund utomhusmiljö
Många människor bor eller arbetar i Stockholm i fastigheter som ligger i dammiga, bullriga och fula miljöer utan tillgång till tillräckligt med dagsljus, frisk luft eller grönska. Många skolgårdar i staden är direkt ovärdiga som trygga och kreativa lekmiljöer för våra barn. Många anställda har ingen eller små möjlighet att kunna ta sig ut under raster för att få en nypa frisk luft. Möjligheten att på lediga dagar ta en utflykt i naturen minskar genom stadens expansion och allt större barriärer av vägar och järnvägar.
Vi vet genom aktuell forskning att tillgång till grönska påverkar oss på många sätt; den förmår filtrera bort farliga partiklar och damm från luften, syresätter luften vi andas, bidrar till ett jämnare och behagligare klimat och de gör den fysiska stadsmiljön vackrare. Grönska i stadsmiljön är inte längre en fråga om lyx, grönskan är essentiell för hur vi fungerar som människor och sociala varelser. Konsekvenserna av en dålig utemiljö kostar samhället mycket i både dålig hälsa och minskad trivsel. Under planperioden för detta miljöprogram bör förberedelser för ytterligare ett målområde, sund utomhusmiljö, göras. Exempel på delmål kan vara: andelen personer som från bostaden har gångavstånd till större park eller grönområde ökar; alla barn i skolor och förskolor har tillgång till raster eller regelbunden aktivitet på grönmark.”
1. Tjänsteutlåtandet utgör svar på remisen.
Kommunstyrelsen har i uppdrag att utvärdera och utveckla stadens kvalitetsstrategi och kvalitetsutmärkelse. Stadsledningskontorets här framlagda förslag till program för kvalitetsutveckling baseras på, och avses ersätta, den inriktning av kvalitetsarbetet som lades fast 1999 och 2004.
Syftet med stadens program för kvalitetsutveckling är att säkerställa ett systematiskt och strukturerat arbetsätt för att få till stånd en ständig utveckling och förbättring av stadens verksamheter. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete ska största möjliga nytta åstadkommas för stockholmarna. Utmaningen är att skapa en resultatkultur där varje medarbetares handling styrs utifrån vilket resultat den ska leda till för stockholmarna.
Förvaltningen anser att det nu föreslagna programmet för kvalitetsutveckling är väl genomarbetat och skapar en tydlig gemensam och enhetlig struktur för det fortsatta kvalitetsarbetet i staden.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 september 2011. Dnr 1.5.1.-463-2011
Skrivelse, angående ärendeökning av begärda yttrande från Socialstyrelsen och från Riksdagens ombudsman (JO), Jakob Dencker m.fl. (MP)
Skrivelsen överlämnas till förvaltningen för beredning.
Bo Sundin informerade om inbjudan till utbildning för sociala delegationens ledamöter och övriga nämndledamöter i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. Utbildningen äger rum den 20 oktober 2011, heldag. Program kommer att sändas ut av förvaltningens sekreterare i sociala delegationen, Pia Nyström.
Stadsdelsnämnden godkänner att dagarvode samt ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår vid deltagande.
Bo Sundin informerade också om att konferensdag kring nämndens budget för år 2012 äger rum den 18 november 2011, heldag. Program kommer att sändas ut och anmälan sker till nämndens sekreterare, Kerstin Ulander.
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Anmälan av postlista från den 12 augusti till och med den 14 september 2011.
Datum
Ärende
Delegat
2011-09-20
Beslut enligt skollagen 2a kap 3 §, 2011-01-01 – 2011-06-30
Dnr: 2.3.1.-041-2011
Annika Björklund
enhetschef
Beslut enligt skollagen 2a kap 3 §, 2011-07-01 – 2011-12-31
A
Skrivelser och rapporter med mera som är inkomna eller upprättade inom stadsdelsförvaltningen.
1. Abonnemangs- och Samverkansavtal, dnr: 2.2.1.-482-2011
2. Reserapport – studiebesök Istanbul 26-28 april 2011, dnr: 1.2.1.-042-2011
3. Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 11:35 Socialnämndens anmälningsskyldighet i frågor som rör god man, förvaltare samt vissa vårdnads- och förmyndarskapsfrågor
4. Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 11:37 Budgetpropositionen för år 2012
Inga handlingar att anmäla.
Anmälan av sociala delegationens protokoll från den 16 augusti och 30 augusti 2011 samt den 14 september 2011.