Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2005-03-15
Justerat den 18 mars 2005
Margareta Olofsson Sekreterare
Hanna Broberg Lisbeth Westerlund
Plats: A-salen, Socialtjänstförvaltningen Tid: 15.00 – 16.00
Swedenborgsgatan 20, 3 tr.
Närvarande
OrdförandeMargareta Olofsson (v)
Ledamöterna Monika Lindh (s)
Jari Visshed (s)
Lilian Falkbäck (s)
Karin Rågsjö (v)
Jamie Bolling (mp)
Anna Kinberg Batra (m)
Hanna Broberg (m)
Ann-Katrin Åslund (fp)
Abit Dundar (fp)
Désirée Pethrus Engström (kd)
Tjänstg. ersättareInga Näslund (s)
Kerstin Gustavsson (m)
Ersättare Victor Montero (s)
Björn Kron (s)
Jackie Nylander (v)
Marie-Helena Ohlsson (mp)
Anita Hillerström Vagli (m)
Malin Strid (fp)
Patrik Silverudd (fp)
Hardy Hedman (kd)
Förhinder hade anmälts av vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m), ledamoten Ian Hamilton (s) samt ersättarna Britta Andersson (s), Saied Tagavi (s) och Elias Wästberg (m).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Arion Chryssafis, Eddie Friberg, Ann Hilmersson, Anders Häregård, Pia Hofmeijer, Vera Josefsson, Fredrik Jurdell, Rita Kahn, Ulf Montenius, Eva Sandberg, Tommie Thunström,
Karin Wallander och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och ledamoten Hanna Broberg (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 18 mars 2005.
Protokoll från sammanträdet den 15 februari 2005 hade justerats den 21 februari 2005.
Protokoll från sammanträdet den 10 mars 2005 hade justerats den 11 mars 2005.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 24 februari 2005 hade justerats den 1 mars 2005.
Dag Helin, förvaltningschef, hade den 17 februari 2005 beslutat att Stig Hanno och Arion Chryssafis skulle delta i Eurocities Social Affairs Forum möte i Bradford, Storbritannien, den 24 – 27 februari 2005.
Rita Kahn, avdelningschef individorienterade verksamheter, hade den 17 februari 2005 beslutat att Agneta Borg, enhetschef Prostitutionsenheten, skulle delta i konferens/utbildningsresa om trafficking i Murmansk, Ryssland, den 23 – 27 februari 2005.
Eva Sandberg, avdelningschef kundorienterade verksamheter, hade den 18 februari 2005 beslutat att personalgruppen inom verksamhetsområde pedagogisk ungdom/ HVB barn och ungdom, skulle göra en utvärderingsresa till Estland den 25 – 28 januari 2005.
Bo Järtelius, institutionschef Råcksta, hade den 8 februari 2005 anställt behandlingsassistent Jannis Hondrokoukis och den 11 februari 2005 anställt behandlingsassistent Tani Daud.
Bertil Rundblom, institutionschef Eken, hade den 29 oktober 2004 sagt upp kontraktet på försökslägenhet i Västertorp från den 1 februari 2005, kontraktet överfört till klient och den 13 januari 2005 sagt upp kontraktet på försökslägenhet i Hägersten från den 1 februari 2005, kontraktet överfört till klient.
Marianne Tenggren, vik verksamhetsledare HVB barn och ungdom, hade den 20 december 2004 anställt psykolog Helena Gustafsson.
Anmäldes.
Protokoll från sammanträdet den 4 mars 2005 hade justerats den 9 mars 2005.
Svar på skrivelse från Jackie Nylander (v), Lilian Falkbäck (s) och Christer Öhgren (mp)
Dnr 106-037/2004
Dnr 446-286/2004
Socialtjänstnämndens beslut
1. Socialtjänstnämnden godkänner i huvudsak tjänsteutlåtandet som svar på skrivelserna från Jackie Nylander (v), Lilian Falkbäck (s) och Christer Öhgren (mp).
2. Socialtjänstnämnden föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att införa antidiskrimineringsvillkor och villkor för insläppsregler vid tillståndsgivning.
3. Socialtjänstnämnden föreslår att kommunstyrelsen tillskriver polismyndigheten i Stockholms län att prioritera insatser mot krogdiskriminering.
4. Socialtjänstnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppvakta regeringen om en översyn av alkohollagen.
5. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att, i samarbete med stadsledningskontorets arbetsmarknads-, integrations- och demokratienhet, ta fram ett skriftligt informationsmaterial om diskriminering som ska biläggas handlingarna vid ansökningar om nya tillstånd.
6. Socialtjänstnämnden godkänner för egen del övriga delar av framlagda förslag till revidering av det alkoholpolitiska programmet – riktlinjer för serveringstillstånd.
7. Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.
8. Ärendet tillställs stadsdelsnämnderna för kännedom.
9. Därutöver anförs följande.
I stadens alkoholpolitiska program – riktlinjer för serveringstillstånd slås idag fast att ”Diskriminering av personer på grund av kön, nationalitet eller etniskt ursprung, sexuell läggning eller funktionshinder kan medföra att serveringstillståndet återkallas”. I praktiken har det dock varit svårt att bevisa att diskriminering förekommit och stadens ambitionsnivå måste därför höjas. Nämnden föreslår därför att de aktuella skrivningarna i stadens riktlinjer för serveringstillstånd förtydligas med ett tillägg med följande lydelse: ”Tillståndshavaren åtar sig att se till att överträdelser mot de gällande lagarna mot diskriminering inte förekommer inom sin verksamhet samt är införstådd med att överträdelser kan leda till indragning av tillståndet.”
Detta förändrar inte det faktum att polis och åklagare har det yttersta ansvaret för att lagföra diskriminering. Det är stadens uppfattning att diskriminering i krogmiljö är ett mycket allvarligt problem som måste uppmärksammas ytterligare. Kommunstyrelsen föreslås därför tillskriva polismyndigheten för att betona vikten av att insatser mot diskriminering prioriteras.
Staden har ytterligare möjligheter att uppmärksamma och agera mot diskriminering genom att förtydliga sin information till blivande och befintliga tillståndshavare. Förvaltningens förslag om att i samarbete med stadsledningskontorets integrations- och demokratienhet ta fram ett skriftligt informationsmaterial inom området är därför positivt. Detta material ska bland annat innehålla riktlinjer för hur en plan mot diskriminering utformas. För att ytterligare markera frågans vikt får förvaltningen i uppdrag att bilägga detta informationsmaterial till alla ansökningar om nya tillstånd. Vid information till nya och befintliga tillståndshavare ska detta informationsmaterial alltid presenteras.
Köbildning kring krogar och restauranger är en stor källa till att frustration och oro uppstår. Kameraövervakning är ett verktyg för att minska oro i köerna och kan också ha en förebyggande effekt mot diskriminering på restauranter och krogar. Denna övervakning kan också öka möjligheterna att bevisa diskriminering i samband med krogbesök. Samarbetet med länsstyrelsen och polismyndigheten bör utvidgas med syfte att sätta upp övervakningskameror på krogar och restauranger. Nämnden föreslår att stadens riktlinjer för serveringstillstånd förtydligas med följande angående kameraövervakning och metalldetektorer: ”Där så är påkallat bör villkor meddelas, för restauranger som kommer ifråga för serveringstid efter klockan 01.00, att installera metalldetektor och/eller ansöka hos länsstyrelsen om tillstånd för kameraövervakning”.
Skyltar som tydliggör reglerna för insläpp bör också kunna bidra till att minska problem i samband med köbildning. Dessa skyltar ska t.ex. upplysa om eventuella krav på medlemskort eller särskild klädsel. Tydliga skyltar skulle också kunna göra det lättare att bevisa diskriminering om regler som inte angivits på skylten används för att förhindra insläpp eller om reglerna tillämpas på ett godtyckligt sätt. Nämnden föreslår att stadens riktlinjer för serveringstillstånd förtydligas med följande angående skyltning och information om insläppsregler vid entrén: ”Där så är påkallat bör villkor meddelas, för restauranger som kommer ifråga för serveringstid efter klockan 01.00, att tydliga och väl synliga skyltar som anger för köande vilka insläppsregler som gäller sätts upp vid entrén”.
De skärpningar av villkoren som nämnden föreslår har sin grund i det faktum att kommunen har rätt att ställa villkor med hänsyn till lokala alkoholpolitiska olägenheter och nämnden anser att diskriminering är en sådan olägenhet. Förvaltningen tar i sitt tjänsteutlåtande upp de svårigheter som är förknippade med den juridiska processen kring sådana villkor. Det är därför viktigt att kommunen ges tydligare befogenheter när det gäller diskrimineringsfrågor. Kommunstyrelsen förslås därför uppvakta regeringen om en översyn av alkohollagstiftningen i detta syfte.
De övriga förslag om vaktvillkor, helrörsservering m.m. som förvaltningen presenterar i sitt tjänsteutlåtande ser vi som mycket positiva.
Ärendet
Socialtjänstnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av stadens villkor för tillståndsgivning avseende kameraövervakning, vaktvillkor, brandsäkerhet, metalldetektorer, servering av helflaskor med sprit, så kallade ”helrör”, och minibarer.
Förvaltningen har också fått i uppdrag att i samverkan med stadsledningskontoret utveckla former för tillämpning av ett antidiskrimineringsvillkor i samband med utgivande av serveringstillstånd, att utreda tillämpningen av ett villkor som innebär att tillståndshavaren förbinder sig att via information vid entrén tydligt upplysa om vilka insläppsregler som gäller samt andra åtgärder för att minska köbildning, att utreda hur inspektioner av krogar kan utvecklas så att även diskrimineringsaspekter omfattas vid inspektion och att revidera information om alkoholtillstånd så att nya villkor mot diskriminering klart framgår.
Förvaltningen föreslår i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 januari 2005 ändringar i det alkoholpolitiska programmet.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ytterligare ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) förslag till beslut.
Reservation
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden bifaller delvis förvaltningens förslag till beslut.
2. Helrörsförbud efter viss tid ska inte införas.
3. Brandsäkerhetsaspekter ska i ökad utsträckning ingå i tillståndsärenden.
4. Det av förvaltningen föreslagna diskrimineringsvillkoret ska inte införas.
5. Därutöver anförs följande.
Stockholms krogar och deras besökare lider inte av någon brist på regleringar – tvärtom. Redan i dag kan människor umgås under tryggare former och med bättre kontroll på konsumtionen på något av stadens serveringsställen än i de flesta andra miljöer inklusive hemmet. Det är viktigt att komma ihåg och mycket värdefullt ur alkohol- och socialpolitisk synpunkt.
Vissa av förslagen i ärendet är närmast marginella förändringar eller bekräftelser av villkor och regler som tillämpas redan i dag. Dit hör till exempel möjligheten att meddela villkor om metalldetektor och/eller kameraövervakning.
Att förbjuda helrörsservering innebär bara en ny reglering med oklar, och i värsta fall motsatt, effekt, på konsumtionen. Det är inte kärlet utan mängden som orsakar överservering. Förslaget innebär dessutom en tidsgräns som riskerar att ge upphov till märkliga marginaleffekter. Det sällskap som köpt en helflaska inom den utsatta tiden kan, med förvaltningens förslag, känna sig pressad att tömma den långt tidigare än beräknat med i värsta fall allvarliga alkoholskador som följd. Nuvarande regler ställer krav på uppsikt över serveringen och innehåller tydliga sanktioner mot den som missköter sig, vilket är fullt tillräckligt för att ingripa mot överservering.
Vad gäller diskriminering konstaterar vi, i likhet med stadens jurister, att en krog måste kunna välja sin publik och till exempel kunna prioritera homosexuella eller vänsterpartister som gäster så länge det inte strider mot lag eller stadens riktlinjer. Det är inte diskriminering utan tvärtom en viktig del i den mångfald som Stockholm erbjuder. De flesta olika individer och grupper har sitt eller sina favoritställen bland något av stadens cirka 1600 krogar med serveringstillstånd. Broschyrer, planer eller lappar på dörren med regler på skulle belasta både skattebetalarna och krogarna med kostnader och regler utan att göra stockholmsnatten mindre orättvis mot någon.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
4. Förvaltningens förslag kring diskriminering bifalls i huvudsak, med undantag för kravet på särskilda planer mot diskriminering.
Vad gäller diskriminering konstaterar vi, i likhet med stadens jurister, att en krog måste kunna sätta upp villkor om medlemskap och prioritera exempelvis homosexuella eller personer över en viss ålder som gäster. Valet av vilka som släpps in på en krog får dock aldrig ske i strid med gällande lagstiftning kring diskriminering. Vi stöder förvaltningens förslag om att utöka informationen inom detta område till stadens krögare, och att krögare rekommenderas att anslå insläppsregler vid entrén. Dock menar vi att antidiskrimineringsplaner av olika slag riskerar att öka arbetsbördan för många krögare utan att det leder till minskad diskriminering.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden tillstyrker förslagen i tjänsteutlåtandet.
2. Socialtjänstnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om att gatu- och fastighetsnämnden i samråd med stadsdelsnämnderna utformar ett förslag till upplåtelseregler för krogköer som ordnas utomhus.
3. Därutöver anförs följande.
Som en direkt följd av kristdemokraternas skrivelse om säkerheten kring stadens krogar (daterad den 10 mars 2004) och en motion om diskriminering på krogar (motion 2004:1) läggs nu konkreta förslag från såväl socialtjänstförvaltningen som från stadsledningskontoret om olika åtgärder mot våld, brott och diskriminering på krogar och restauranger. De förslag som lämnas är i huvudsak riktiga men en skärpning på vissa punkter är ändå befogad.
Indragning av tillstånd
Att få ett tillstånd till alkoholservering är förenat med en omfattande ansöknings- och granskningsprocess. Att dra in tillstånd är emellertid ovanligt. Det är oftare en följd av att en restaurang misskött sin ekonomiska hantering än att man inte följt serveringsbestämmelserna. Vid fall av diskriminering liksom vid misskötsel av serveringstillståndet bör det kunna dras in.
Man kan konstatera att ett serveringstillstånd är ett mycket viktigt konkurrensmedel. Inte desto mindre har den krogägare som får serveringstillstånd ett oerhört stort ansvar för följderna. Om detta tillstånd missköts och följderna består av misshandel, stöld och att även medborgare som befinner sig utanför krogen, och inte har för avsikt att gå in, drabbas, bör staden dra in dessa tillstånd.
Många 05-krogar kritiseras av polisen för att de överserverar, alltså serverar gäster som redan är berusade, vilket är olagligt. Därför omhändertas ofta restauranggäster enligt lagen om omhändertagande av berusade personer vid polisens kontroller. Polisen pekar också på att krogarna ofta tagit in för många gäster – vilket t.ex. underlättar stölder, att de serverar sällskap med helflaskor sprit, att de inte upprätthåller ordningen inne på krogen och att ibland även personal är berusad. Detta är oacceptabelt - stadens krogar måste följa lagar och förordningar.
Köbildning
Det våld som förekommer i krogköer liksom den diskriminering som sker vid insläpp, är allvarlig. Då köerna ofta organiseras utomhus leder de till våld, bråk och ibland även till trafikolyckor. Socialtjänstförvaltningens förslag om övervakningskameror är bra men åtgärder bör också riktas mot att kön organiseras utomhus.
I motionen föreslogs att restauranger och krogar bör ordna sin kö inomhus. Staden bör hantera frågan om krogköerna som en upplåtelsefråga. Vi föreslår att socialtjänstnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om att gatu- och fastighetsnämnden i samråd med stadsdelsnämnderna utformar ett förslag till upplåtelseregler för krogköer som ordnas utomhus. Vi noterar att kommunstyrelsens arbetsmarknadsberedning i sitt beslut den 8 mars 2005 uttalat sig för att stadsdelsnämnderna har att ta ställning till om köerna ska tillåtas på stadens mark.
I Stockholms innerstad, där många krogar med serveringstillstånd ligger, råder en hög brottsnivå. Många medborgare rör sig till och från bussar och tunnelbana, teatrar och restauranger. Krogarnas köer befinner sig i princip helt utomhus på trottoarerna medan andra näringsidkare får i de allra flesta fall lov att ordna sina kundköer inomhus.
Kameraövervakning
De förslag som lämnas om ökad kameraövervakning är bra. Kameraövervakning är brottsförebyggande och kan också öka uppklaringsprocenten för brott som begås utanför krogarna. Sveriges Hotell- och Restaurang företagare och polisen menar att kameror utanför krogar ökar säkerheten för både personal och gäster. Därtill kan de bidra till att brott klaras upp. I dagsläget är det ca 20 krogar som har kameraövervakade entréer.
Dnr 105-51/2005
Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.
Förvaltningen har i uppdrag från kommunfullmäktige att utreda möjligheten till införandet av en central vräkningsakut. Socialtjänstnämnden har därutöver givit förvaltningen i uppdrag att undersöka hur många hemlösa barnfamiljer som socialtjänsten har kontakt med samt att ge förslag på åtgärder för att förhindra vräkningar. I ärendet redovisas båda dessa uppdrag.
Utredningen visar att de flesta stadsdelsförvaltningar arbetar aktivt med att förebygga vräkningar. Ett fungerande samarbete har byggts upp med lokala hyresvärdar och kronofogdemyndigheten. Uppsökande arbete gentemot psykiskt funktionshindrade bedrivs vid 15 stadsdelsförvaltningar av s.k. rörliga team och boendestödsverksamhet för psykiskt funktionshindrade och vissa missbrukare har byggts ut.
I en stad av Stockholms storlek med en starkt decentraliserad organisation måste samverkan med hyresvärdar, kronofogdemyndigheten m.fl. utformas utifrån lokala förutsättningar och behov. Förvaltningen föreslår därför att en central vräkningsakut inte inrättas. Däremot föreslås att förvaltningen stödjer utvecklingen av det lokala arbetet genom att genomföra ett seminarium för personal vid stadsdelsförvaltningarna om bl.a. hyresfrågor och där goda exempel för uppsökande och förebyggande arbete för att motverka vräkningar presenteras. Vidare rekommenderar förvaltningen att lokala handlingsplaner utformas där rutiner för handläggning, kontaktpersoner och samordning av insatser slås fast.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 februari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att ärendet skulle bordläggas.
Ansökan till kompetensfonden om projektmedel
Dnr 402-49/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner förslaget till projekt om flexibel fältförlagd biståndsbedömning för hemlösa som söker akut logi.
2. Socialtjänstnämnden ansöker hos kommunstyrelsen om medel hos kompetensfonden för projektet, med 2 080 000 kr för år 2005 och med
1 194 000 kr för år 2006.
Förvaltningen föreslår att ett projekt med flexibel fältförlagd biståndsbedömning för hemlösa som söker akut logi startar i enlighet med projektansökan. En ansökan om medel från kompetensfonden för att finansiera projektet har skickats in.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 januari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämndens skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden avslår förvaltningens förslag till projekt avseende flexibel fältförlagd biståndsbedömning för hemlösa som söker akut nattlogi.
2. Socialtjänstnämnden avslår förvaltningens förslag att ansöka om medel ur kompetensfonden
Arbetet med att minska hemlösheten är och förblir en av stadens mest angelägna och prioriterade frågor. Tak-över-huvudet-garantin riskerar att urholkas med en fältförlagd biståndsbedömning. Krav på biståndsbedömning för att få tak över huvudet riskerar leda till att hemlösa i ökad utsträckning undviker att söka upp härbärgesplats och att förtroendet för socialtjänsten utarmas. Majoriteten tenderar dessutom att i allt högre grad fokusera på kommunala insatser snarare än att ge Stockholms erfarna och kompetenta frivilligorganisationer utrymme och resurser.
Istället för att införa en fältförlagt biståndsbedömning vill vi se en ökad samverkan mellan socialtjänsten om frivilligorganisationerna för att ge ett bättre stöd till hemlösa Stockholmare. Flera frivilligorganisationer med öppna verksamheter för hemlösa upplever i dag att kontakterna med socialtjänsten präglas av onödig byråkrati. En viktig uppgift för stadens socialtjänst handlar om att hitta nya former för samverkan och kommunikation mellan frivilligorganisationer och socialtjänst.
Socialtjänstförvaltningen bör vidare ges i uppdrag att utreda en med frivilligorganisationerna gemensam reception för hemlösa centralt i Stockholm. Där skulle både företrädare för kommunens olika enheter och för frivilligorganisationerna finnas till hands. Hemlösa som bara vill kontakta någon av representanterna ska självfallet ha rätt att göra så. Den som vill träffa socialtjänstens ”tak-över-huvudet-jour” kan göra det och sedan direkt vända sig till någon av frivilligorganisationerna. Kontakt med Enheten för hemlösas jourverksamhet borde också vara möjlig, liksom med landstingets vårdcentral för hemlösa. En samordning av detta slag skulle hjälpa många hemlösa att få stöd och hjälp.
Frivilligorganisationernas arbete är ovärderligt både när det gäller att förebygga hemlöshet och i fråga om att bygga upp det mänskliga nätverk som krävs för att många av de hemlösa stegvis ska kunna ta ansvar för ett eget hem. Detsamma gäller anhöriga, vänkretsen, tidigare arbetskamrater etc. till den som blivit hemlös. Även om staden kan finna en bostad krävs ett mänskligt engagemang från det civila samhället för att bostaden så småningom ska bli ett bestående och tryggt hem.
En del hemlösa har under längre tid varit i kontakt med offentliga myndigheter och har av en eller flera anledningar gradvis tappat förtroendet för dessa. Här kan frivilligorganisationerna spela en viktig roll, bland annat med att återknyta kontakten med de sociala myndigheterna. Personliga ombud är en viktig verksamhet för att stödja hemlösa.
Slutligen är det anmärkningsvärt att den nuvarande majoriteten ser arbetet med att minska hemlösheten i Stockholm som ett ”projekt” som ska finansieras inom ramen för kompetensfonden. Arbetet med hemlöshet är i allra högsta grad ordinarie verksamhet för staden och befintliga problem ska inte sopas under mattan i diverse projekt.
Särskilt uttalande
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Tak-över-huvudet-garantin bör utvecklas med en stöd-garanti som tar vid där tak-över-huvudet-garantin upphör. Denna ska vara individuellt utformad och innefatta stöd och behandling mot missbruk/psykisk ohälsa. Stadsmissionens Bostället är exempel på en verksamhetsidé som det finns stort behov av.
Dnr 440-61/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner att behandlingshemmen Barnbyn Skå och Lida familjebehandling avvecklas.
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen, personalpolitiska avdelningen, kompetensfonden samt fastighets- och saluhallsnämnden.
3. Kommunstyrelsen uppmanas att beakta behovet av en fördjupad utredning om stadens barn- och ungdomsvård i samband med beslut i ärendet om översyn av socialtjänstnämnden.
4. Därutöver anförs följande.
Barnbyn Skå har under mycket lång tid fungerat som en spjutspets för den sociala barnavården i Sverige. Den verksamhet som bedrivs på Barnbyn Skå är fortfarande av mycket hög kvalitet. Även Lida familjebehandling erbjuder en kvalificerad behandling, unik för Sverige. Utvecklingen inom den sociala barnavården har dock under flera år gått mot allt färre placeringar på institution. Insatserna fokuserar istället på hemmaplan, där barn, ungdomar och familjer med svårigheter ska få behandling i sin befintliga miljö.
De studier av den sociala barnavården i Stockholm som finns att tillgå visar att ekonomiska begränsningar endast i mycket liten utsträckning är orsaken till att placeringar inte sker. Det är istället en vårdideologisk fråga, där andra alternativ än långvariga institutionsplaceringar väljs i första hand. Fortsatta och fördjupade studier av utvecklingen inom den sociala barnavården måste dock göras, för att säkerställa att utsatta barn och ungdomar får de insatser de är i behov av. De insatser som ersätter institutionsplaceringar måste också granskas för att se om de har önskad effekt på lång sikt. I samband med ärendet om översynen av socialtjänstnämnden föreslås en fördjupad utredning av barn- och ungdomsvården i staden och det är viktigt att kommunstyrelsen beaktar detta behov vid beslut i detta ärende.
I Stockholm är trenden med ökad andel alternativa vårdformer mycket tydlig och stadsdelsnämndernas placeringar på institution minskar för varje år. I de inriktningsärenden för HVB barn och ungdom som socialtjänstnämnden tidigare fattat beslut om slås tydligt fast att HVB barn och ungdom måste anpassa sitt utbud efter stadsdelsnämndernas efterfrågan. De låga beläggningssiffror som finns för HVB barn och ungdom som helhet visar på en ohållbar situation. Omställningen av HVB barn och ungdom måste fortsätta, enhetens utbud måste anpassas till efterfrågan. Lokalerna på Skå och Lida har stora underhållskostnader, har sämst geografiskt läge i förhållande till stadsdelsnämndernas behov och är svårast att ställa om till annan verksamhet. Slutsatsen är därför att behandlingshemmen Barnbyn Skå och Lida familjebehandling är de institutioner som måste avvecklas.
Det är dock väldigt viktigt att den kompetens som finns hos personalen på Skå och Lida kan fortsätta att komma staden till gagn. Det utvecklingsprojekt som planeras i samarbete med kompetensfonden blir mycket betydelsefullt för HVB barn och ungdoms framtida möjligheter att bidra till kvalificerad behandling utsatta barn, ungdomar och familjer. Det är också viktigt att staden även fortsättningsvis ska kunna erbjuda den behandling som bedrivits på Lida, med inriktning på mödrar med pågående subutex-behandling.
Även om lokalerna på Skå och Lida inte är optimala för de aktuella behoven för HVB barn och ungdom har de stora möjligheter att vara en tillgång för staden på andra sätt. Fastighets- och saluhallsnämnden uppmanas därför att beakta andra möjliga användningsområden i den fortsatta hanteringen. Exempel på sådana verksamheter kan vara placering av s.k. apatiska flyktingbarn, eller ensamkommande flyktingbarn där staden i framtiden kommer att få ta ett större ansvar än i dagsläget. Socialtjänstnämnden bedriver också andra verksamheter, för t.ex. vuxna missbrukare, där ett framtida behov av lokaler sannolikt kommer att föreligga.
I kommunfullmäktiges budget för 2005 har socialtjänstnämnden fått i uppdrag att fortsätta att utveckla HVB barn och ungdom. För att verksamhetsutvecklingen ska kunna gå hand i hand med den utveckling som sker på stadsdelsförvaltningarna bör enhetens behandlingsarbete i högre utsträckning än hittills kopplas till stadsdelsförvaltningarnas sociala arbete lokalt. Detta förutsätter en omfattande anpassning av HVB barn och ungdoms utbud av både institutions- och öppenvård.
Anpassningen innebär att HVB barn och ungdoms verksamhet inom området barn och familj koncentreras till färre enheter lokalt belägna i staden. I tjänsteutlåtandet föreslås att behandlingshemmen Skå och Lida avvecklas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2005.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden avslår förvaltningens förslag till beslut.
2. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att påbörja en avknoppning av verksamheten på Skå och Lida familjebehandling alternativt att privata entreprenörer erbjuds att överta verksamheten.
Verksamheten som bedrivs på behandlingshemmen Skå och Lida familjebehandling bygger på stor erfarenhet och bred kompetens. Verksamheten har inriktats mot de familjer som är i störst behov av hjälp och stöd. Det är angeläget att skapa förutsättningar för att den erfarenhet och kompetens som byggts upp tas tillvara även i framtiden. För att trygga att såväl befintlig erfarenhet som kompetens tas tillvara framöver vill vi i första hand ge personalen på Skå och Lida familjebehandling möjlighet att ta över verksamheten och driva den i enskild regi. I andra hand bör privata entreprenörer erbjudas att överta verksamheten.
2. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att i samråd med gatu- och fastighetskontoret presentera förslag om hur anläggningen kan bli till större nytta för Stockholms invånare.
Verksamheten som bedrivs på behandlingshemmen Skå och Lida familjebehandling bygger på stor erfarenhet och bred kompetens. Verksamheten har inriktats mot de familjer som är i störst behov av hjälp och stöd. Det är angeläget att skapa förutsättningar för att den erfarenhet och kompetens som byggts upp tas tillvara även i framtiden. För att trygga att såväl befintlig erfarenhet som kompetens tas tillvara framöver vill vi i första hand ge personalen på Skå och Lida familjebehandling möjlighet att utveckla verksamheten samt att förvaltning tillsammans med personalen diskuterar åtgärder för information och marknadsföring av Skå och Lida.
Passar Skå och Lida in i de behandlingssekvenser som stadsdelsnämnderna använder?
Det har påståtts att den behandling som bedrivs vid Skå är ”omodern”. En genomgång av verksamheten tycks inte bekräfta detta. Det kommer alltid att finnas familjer som har ett så utsatt läge att en tids miljöbyte är nödvändig. Ordet ”institution” är inte en bra karakteristik av Skå. Snarare borde ordet ”övningssamhälle” användas. Flera av personalen bor tillsammans med sina familjer i hus mitt ibland de familjer som genomgår behandling. Det är en tydlig åtskillnad mellan miljöer som ingår i behandlingen och de hemmiljöer som familjerna har i husens egna lägenheter.
Det borde gå att samordna stadsdelsnämndernas behandlingsidéer för familjestöd med de idéer som verksamheten på Skå tillämpar.
Behandling av ensamma barn – ska man ha grupper med barn från 7 till 15 år?
För närvarande finns en ”hemlik” behandling av barn i åldern 7 – 12 år vid Skå. Om förslaget till nedläggning går igenom verkar det som om man skulle föra samman barn från 7 till 15 år vid samma institutioner. Enligt personalen är det inte särskilt bra att sammanföra de båda åldersgrupperna. Vid Skå finns utomordentliga möjligheter för barn i låg- och mellanstadieålder. Man har egen skola med utmärkta lokaler och bra utrustning.
Hur har processen fram till förslag till nedläggning av Skå och Lida skett?
De fackliga organisationerna avvisar förslaget att lägga ned Skå och Lida. De anser att det inte av utredningen framgår att det är just Skå och Lida som borde läggas ned.
En projektgrupp har arbetat med information om det pågående översynsarbetet. Här har representanter från Lida och Skå ingått. Enligt dessa representanter har projektledaren aldrig i gruppen informerat om att översynen skulle landa i förslaget om en nedläggning.
Marknadsföring och alternativ/kompletterande användning av Skås resurser
Enligt medarbetare på Skå har marknadsföringen av behandlingar som förekommer där varit bristfällig.
Hela anläggningen vid Skå har sådana kvaliteter att man kunde föra samman flera verksamheter där för att minska kostnaderna. Personalen vid Skå har mängder av kreativa förslag. Gatu- och fastighetskontoret och socialtjänstförvaltning borde enas om ett antal förslag till hur anläggningen kan bli till större nytta för Stockholms invånare.
Avståndet till Skå har anförts som en nackdel. Det kan konstateras att med bil tar det 15 minuter från Brommaplan till Skå. Det kan jämföras med en tunnelbaneresa mellan Hässelby och Centralen som tar ca 40 minuter.
Svar på remiss av slutrapport
Dnr 106-728/2004
1. Socialtjänstnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anförs följande.
Det är av stor vikt att den specialistkompetens som finns samlad inom socialtjänstförvaltningen förblir inom förvaltningen. Stadsdelsnämnderna ska även fortsättningsvis kunna vända sig till förvaltningen och erhålla stöd och svar på sina frågor. Vi anser därmed att förvaltningen även fortsättningsvis ska vara organiserad på samma sätt som den är i dag och att stadsledningskontoret inte utökas på socialtjänstförvaltningens bekostnad.
I rapporten bedöms olika verksamheter inom socialtjänstnämndens ansvarsområde utifrån uppdrag, budget, reglemente, beläggning, efterfrågan, intern styrning och uppföljning. Utifrån detta konstateras att verksamheten är väl fungerande och efterfrågad. Den interna styrning och kontroll som finns av verksamheten har också bidragit till en fortlöpande effektivisering och bland personalen kompetenshöjande insats. Vidare konstaterar utredaren att socialtjänstnämnden arbetar enligt ett reglemente som i praktiken i allt väsentligt också efterföljs. Efterfrågad verksamhet enligt reglementet tillhandahålls.
Utredaren föreslår att två fördjupade utredningar ska genomföras under ledning av stadsledningskontoret. Dessa utredningar berör stödet till barn och ungdomar samt verksamheten för hemlösa som bor och uppehåller sig i staden. Förvaltningens uppfattning är att dessa utredningar bör gälla hela stadens insatser för målgrupperna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 februari 2005.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett förslag till beslut, till vilket ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamoten Jamie Bolling (mp) anslöt sig.
Ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp), ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd), ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamoten Jamie Bolling (mp) förslag till beslut.
Ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Frågan om HVB barn och ungdom liksom HVB vuxna ägnas särskild uppmärksamhet i utredningen. Vi vill i detta sammanhang återkoppla till den kritik som revisorerna framförde rörande stadens utbud inom HBV barn och ungdom i samband med årsrapporten 2003. Revisorerna konstaterade då att Stockholm HVB barn och ungdom haft svårt att konkurrera med det privata utbudet.
Vi vill understryka att stadens egen verksamhet endast bör vara ett komplement till de upphandlade privata verksamheterna, såväl inom HVB barn och unga som HVB vuxna. Stadens verksamheter i egen regi bör i grunden endast utgöras av sådan vård och behandling som inte kan upphandlas på den privata marknaden.
Dnr 201-116/2005
Socialtjänstnämnden beslutar att till kommunstyrelsen överlämna och hänvisa till förvaltningens förslag till budgetunderlag för år 2006 och inriktning för 2007 och 2008.
Nämndernas budgetunderlag ska redovisa en övergripande och sammanfattande analys av verksamheten de kommande åren. Underlaget ska beskriva trender, utvecklingstendenser, strukturella frågor, demografiska förändringar samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder.
I tjänsteutlåtandet tas frågan upp om en basresurs av institutionsplatser till ett rimligt pris, inrättande av ett Barncentrum och av ett kunskaps- och resurscenter för adopterade barn och deras familjer. Vidare behandlas behovet av att förbättra stödet till de missbrukande våldsutsatta kvinnorna och inrättande av en permanent kvinnoavdelning på Västberga gård samt planering för att genomföra utbyggnaden av boenden för hemlösa.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 februari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) förslag till beslut.
Dnr 201-619/2004
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per 2005-02-28.
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en budget i balans verksamhetsåret 2005.
HVB barn och ungdom har i budget erhållit särskilda medel för att subventionera priset vid akutplaceringar. Detta innebär sänkta priser för stadsdelsnämnderna. Bland annat med hjälp av dessa medel begränsas enhetens underskott men beläggningen är lägre än beräknat för flertalet institutioner.
Prognosen visar ett underskott om 4,9 mkr till följd av ökade vård- och boendekostnader vid Enheten för hemlösa. Överskridandet kan hänföras till ökade kostnader för svårt sjuka och äldre hemlösa. Underskotten i verksamheten finansieras delvis med överskott från andra verksamheter och delvis med budgeterade medel för omstrukturering. Därutöver har förvaltningen en restriktiv hållning vad gäller användningen av övrigt anslag (senareläggning av planerade IT-investeringar och projekt) och vid prövning av återbesättning av vakanta tjänster.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 mars 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 202-89/2005
Socialtjänstnämnden godkänner plan för internkontroll och internrevision år 2005.
Förvaltningen har för år 2005 utarbetat en plan för internkontroll och internrevision utifrån en risk- och väsentlighetsanalys enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning (Kf 2000-05-08, utl. 226/00). I ärendet redovisas de enheter som omfattas av internrevisionen verksamhetsåret 2005. Internrevisionen utförs av ekonomi- och personalavdelningarna. Resultatet av årets granskning redovisas för nämnden vid decembersammanträdet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 februari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Dnr 307-640/2004
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Ledningsgruppen inom individinriktade verksamheter gjorde en studieresa till S:t Petersburg den 28 november – 1 december 2004. Studiebesök gjordes på olika verksamheter. En kortfattad sammanfattning av studiebesöken redovisas i en bifogad rapport.
Nominering av Informations- och mottagningssektionen på Enheten för hemlösa
Dnr 113-117/2005
1. Socialtjänstnämnden beslutar nominera Informations- och mottagningssektionen på Enheten för hemlösa till stadens kvalitetsutmärkelse 2005.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
3. Beslutet skickas till stadsledningskontoret för kännedom.
Under 2005 delar Stockholms stad ut kvalitetsutmärkelser i klasserna förskola, skola, äldreomsorg, övrig vård och omsorg samt övrig verksamhet. Utmärkelsen delas ut på enhetsnivå. Inför kvalitetsutmärkelsen 2005 föreslår förvaltningen att socialtjänstnämnden nominerar Informations- och mottagningssektionen på Enheten för hemlösa i klassen övrig vård och omsorg.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31 januari 2005.
Dnr 402-130/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner inriktningen för utbyggnad av boende för hemlösa med psykisk- och missbruksproblematik i f.d. Råcksta äldreboende enligt förslag i tjänsteutlåtandet.
2. Socialtjänstnämnden beslutar att iordningställa ytterligare ett våningsplan för boende för 27-30 hemlösa män och kvinnor.
3. Socialtjänstnämnden beslutar att flytta verksamheten vid Norrtulls planeringshem till f.d. Råcksta äldreboende.
4. Socialtjänstnämnden beslutar att iordningställa de två översta våningsplanen för träningsboende med hyreskontrakt om sammanlagt ca 60 enrumslägenheter.
5. Socialtjänstnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om stimulansmedel uppgående till 9 mkr för ombyggnad och iordningställande av sammanlagt 4 våningsplan inom f.d. Råcksta äldreboende.
6. Socialtjänstnämnden beslutar att permanent inrätta befintlig och föreslagna verksamheter.
7. Ärendet överlämnas till fastighets- och saluhallsnämnden samt stadsdelsnämnden Hässelby-Vällingby för kännedom.
Råcksta stödboende öppnade i december 2004 i f.d. Råcksta äldreboendes lokaler. Verksamheten riktar sig till målgruppen hemlösa män och kvinnor som har motivation att gå vidare och träna för eget boende. Efterfrågan på platser har varit större än vad man kunnat tillhandahålla. En genomgång av fastigheten visar att den skulle kunna inrymma betydligt fler verksamheter och boendemöjligheter för den aktuella målgruppen.
I förslaget till socialtjänstnämnden beskrivs hur ytterligare fyra våningsplan kan användas för ändamålet. Dels kan den befintliga verksamheten utökas med lika många platser till, dels kan man bereda plats för Norrtulls planeringshem som saknar lokaler från halvårsskiftet, och dels kan två våningsplan göras om till mer självständigt träningsboende i lägenheter med hyreskontrakt. För att uppnå detta behöver erforderliga beslut fattas om att avsätta medel för renovering och iordningställande av fastigheten.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 mars 2005.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
1. Socialtjänstnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till beslut
2. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att snarast inhämta synpunkter gällande föreslagen utbyggnad från fastighets- och saluhallsnämnden samt stadsdelsnämnden Hässelby-Vällingby.
Fler trappstegsboenden och träningslägenheter för hemlösa är mycket angeläget i staden. Arbetet med att hjälpa och stödja hemlösa från härbärgen och lågtröskelboende vidare till eget boende ska prioriteras. För detta krävs att träningslägenheter och trappstegsboenden finns att tillgå i ökad omfattning jämfört med i dag.
Oberoende av ovanstående är den föreslagna utbyggnaden av f.d. Råcksta äldreboende inte odelat positiv. Att förlägga ett stort antal träningslägenheter för hemlösa till ett och samma område kan medföra negativa konsekvenser för resultaten av träningsboendet. De ekonomiska samordningsvinster som uppstår genom att förlägga många träningsboenden tillsammans måste vägas mot den mänskliga aspekten för de boende.
Det kan finnas stora vinster på sikt i att ha en större variation av verksamheter i Råcksta f.d. äldreboende. Studentbostäder och föreningslokaler är exempel på boende och verksamheter att förlägga till ett par av våningsplanen. Förslaget att skapa träningslägenheter i förordad utsträckning måste därför noggrant övervägas utifrån de eventuella konsekvenser detta kan medföra för ett framgångsrikt resultat av träningsboendet. Det är angeläget att omfattningen av och storleken på verksamheten inte blir ett hot mot resultatet av verksamheten.
Vidare är det av betydande vikt att mångfaldsarbetet fortsätter, inte minst gällande verksamheter att hjälpa och stödja hemlösa. Fler utövare leder till förnyelse och utveckling, vilket leder till högre kvalitet för den enskilde. Arbetet med att hjälpa människor ut hemlöshet kan med fördel utföras av andra än staden. Det långsiktiga målet avseende Råcksta f.d. äldreboende, och de verksamheter som föreslås drivs där, bör därmed inriktas mot en ökad förekomst av alternativa utförare.
En utbyggnad av verksamheten enligt föreslagen omfattning bör föregås av inhämtande av synpunkter från berörd stadsdelsnämnd samt fastighets- och saluhallsnämnden. För att ärendet inte ska dra ut på tiden bör det uppdras åt förvaltningen att under hand inhämta synpunkter från angivna nämnder.
Ansökan från stiftelsen Kvinnoforum
Dnr 421-353/2004
1. Socialtjänstnämnden beslutar att inte överlämna ansökan till kommunstyrelsen.
2. Socialtjänstnämnden godkänner förvaltningens förslag till organisations- och föreningsutskottet om att avslå ansökan.
Socialtjänstförvaltningen har föreslagit organisations- och föreningsutskottet (OFU) att ansökan ska avslås. OFU valde att föreslå socialtjänstnämnden att överlämna ansökan till kommunstyrelsen med hänvisning till att ansökans omfattning och innehåll inte avser sådan verksamhet som ryms inom ramen för nämndens bidragsgivning.
Nämnden instämmer i förvaltningens bedömning att det inom Prostitutionsenheten finns en stor kompetens runt människohandel. Staden samarbetar idag med bl.a. Kvinnoforum i ett projekt för att öka samordningen mellan myndigheter inom Stockholms län. Om staden behöver utökad kompetens i arbetet med att utveckla modeller för samordning och socialt stöd för personer utsatta för människohandel bör denna kompetens utvecklas inom staden. Ett alternativ kan naturligtvis vara att samordning sker inom det nuvarande projektet men det förutsätter att inte staden står som ensam finansiär.
Stiftelsen Kvinnoforum har hos organisations- och föreningsutskottet (OFU) ansökt om medel för att under tre år arbeta med ett projekt om boende och socialt stöd för människor utsatta för människohandel. Projektets övergripande syfte är att skapa ett välfungerande och värdigt stöd för målgruppen samt att Stockholm stad använder sig av Kvinnoforums erfarenhet, kunskap och nätverk för rådgivning, stöd och utveckling.
Förvaltningen föreslog OFU att ansökan skulle avslås. Förslaget baserades bl.a. på att ansökans omfattning och innehåll inte var förenliga med intentionen i riktlinjerna för bidrag till utomstående organisationer men även på att förvaltningen ansåg att det inom förvaltningen (Prostitutionsenheten) finns en stor kompetens runt människohandel.
Ärendet (ansökan) förelades OFU den 9 december 2004 men återremimiterades då utskottet ville avvakta beslut i socialtjänstnämnden om det reviderade sociala programmet för att minska prostitutionen. Den 3 februari 2005 förelades ärendet åter OFU som då beslutade överlämna ärendet till socialtjänstnämnden för beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 februari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag. Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) anslöt sig till förslaget.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp), ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) och ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att inleda en dialog med Kvinnoforum att snarast återkomma med ett nytt reviderat förslag till projektansökan till organisations- och föreningsutskottet.
De senaste åren har allt fler unga kvinnor – och i vissa fall även pojkar – kommit till Sverige som offer för en internationell människohandel för sexuella ändamål, så kallad trafficking. Enligt polisens beräkningar finns anledning att tro att flera hundra människor faller offer för denna slavhandel varje år. Många av dem hamnar i Stockholm.
De senaste årens ökade samarbete mellan olika myndigheter och organisationer har förbättrat situationen för de traffickingoffer som kommit i kontakt med svenska myndigheter, främst genom polisen. Fortfarande finns det dock stora problem när det gäller de arbetsmetoder som används för att hitta boende och andra stöd för dessa människor. Om detta vittnar såväl polisen som flera frivilligorganisationer, bland annat Kvinnoforum.
Vi delar inte förvaltningens syn att stadens egna verksamheter genom Prostitutionsenheten och de olika boenden (i egen eller privat regi) som i dag finns för traffickingoffer, utgör ett tillräckligt bra stöd. Det är viktigt att allt engagemang organiseras på ett bra sätt för att hitta modeller eller metoder för att hjälpa kvinnorna, Ansökan handlar inte om att inrätta något boende som förvaltningen gör gällande.
Kvinnoforum besitter en stor kompetens och har ett mycket starkt engagemang i frågor som rör trafficking. Att de nu erbjuder staden att i projektform gå från ord till handling för att finna bra vägar att hjälpa människor som fallit offer för människohandeln är mycket glädjande.
Ansökan har feltolkats, enligt Kvinnoforum. Ansökan handlar om medel för att utveckla modeller för samordning och socialt stöd för personer utsatta för människohandel och därför bör förvaltningen kontakta Kvinnoforum för ett nytt reviderat förslag.
Dnr 402-118/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner ansökan om fortsatt utvecklingsbidrag från länsstyrelsen med 456 tkr för 2005.
2. Paragrafen justeras medelbart.
Enheten för hemlösa ansöker om utvecklingsbidrag avseende andra året vad gäller metoder för utredning och uppföljning i samarbete med hemlösa klienter med missbruksproblematik. Projektet har pågått ett drygt halvår och fortskrider planenligt. Projektet beräknas pågå under totalt två år. Socialtjänstnämnden har anslagit 700 tkr per år under två år för att utveckla enheten till ett kunskapscentrum i staden för frågor som rör hemlöshet. Projektet ingår som en del i utvecklingen av detta kunskapscentrum.
(FUEL – forskning, utveckling, erfarenhet och lärande)
Försöksverksamhet under perioden mars 2005 – december 2006
Dnr 115-60/2005
Socialtjänstnämnden godkänner ansökan om medel från kompetensfonden till försöksverksamhet FUELstockholm
Ärendet är en ansökan till kompetensfonden om medel till en nästan tvåårig försöksverksamhet med en total budget på 11 907 tkr. Syftet med försöket är att samla, dokumentera, samordna och sprida gjorda erfarenheter både från projekt och ordinarie verksamhet med målet att minska antalet personer som är i behov av försörjningsstöd och öka förvärvsfrekvensen i staden. Försöket påbörjas i samarbete med fyra stadsdelsförvaltningar (Farsta, Kista, Skärholmen och Östermalm) och ett flertal andra aktörer. Ansökan bygger på till tjänsteutlåtandet bifogad förstudie som genomfördes under oktober – december 2004.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 februari 2005.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd)reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden avslår förvaltningens förslag.
Att minska socialbidragsberoendet är en central uppgift för staden. Att lära av andra och sprida goda exempel är en viktig del av denna uppgift. Vi ifrågasätter emellertid starkt den form av projekt som föreslås i ärendet.
Redan nu finns ett mycket väl fungerande arbetssätt i de stadsdelsnämnder i sydvästra Stockholm som samverkar med Skärholmens Jobbcentrum. Genom att ställa krav på sysselsättning för den som får socialbidrag, har man till skillnad från de flesta andra stadsdelsnämnder nått målet om en halvering av socialbidragsberoendet och hjälpt många stockholmare att gå från ett passiviserande bidragsberoende till egen försörjning genom arbete. Vi vill införa denna arbetsform i hela Stockholms stad som en permanent verksamhet – inte som ett tillfälligt projekt finansierat av kompetensfonden.
Staden ska givetvis ha höga ambitioner för fortbildning och vidareutveckling av sin personal, varför kompetensutveckling är mycket centralt för kvaliteten i verksamheten. Kompetensutveckling är något som ständigt måste pågå och som måste vara en självklar del av den ordinarie verksamheten och den ordinarie budgeten. Detta var också skälet till att de borgerliga partierna reserverade sig mot förslaget att avsätta medel för en speciell kompetensfond.
Kompletteringsansökan till kompetensfonden om utvecklingsmedel
Dnr 448-635/2004
Socialtjänstnämnden beslutar att hos kompetensfonden ansöka om 200 000 kronor till utvärdering av verksamheten stödcentrum för unga brottsoffer i enlighet med tjänsteutlåtandet.
Kompetensfonden beslutade den 9 februari 2005 att bevilja utvecklingsmedel till socialtjänstnämnden för projektet Brottsförebyggande samverkansprojekt med stadsdelsnämnderna inom Västerorts och Söderorts polismästardistrikt. Kompletteringsansökan till kompetensfonden avser utvärdering av verksamheten stödcentrum för unga brottsoffer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 februari 2005.
Den utökning av stödverksamheten för unga brottsoffer som nu föreslås i ärendet är mycket positiv. Erfarenheterna från stödcentrum för unga brottsoffer i City, Vällingby och Skärholmen är goda. Vi vänder oss dock mot den form av extraordinär finansieringslösning som kompetensfonden innebär.
Det är också mycket angeläget att en utvidgning av stadsdelsnämndernas stöd till unga brottsoffer och brottsförebyggande arbete inte underminerar andra former av brottsförebyggande arbete som bedrivs av exempelvis brottsofferjourerna.
Dnr 420-15/2005
Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Organisations- och föreningsutskottet (OFU) beslutade den 3 februari 2005 om fördelning av det så kallade extrabidraget till HIV/Aids-insatser och stöd till aids-sjuka.
Definitivt besked om det statliga bidraget 2005 har ännu inte lämnats. Enligt underhandskontakter med regeringskansliet kommer bidraget till Stockholm att ligga på samma nivå som föregående år. Effektuering av de förslag som läggs i detta ärende förutsätter statligt bidrag med 13 360 tkr.
Enligt OFU:s beslut har 3,1 mkr reserverats för ungdomsmottagningarna inom stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden. Beslut om fördelning av pengar till ungdomsmottagningarna fattas av kommunstyrelsen.
Rapporten ger vid handen att HIV ökar i Sverige, likaså Klamydia och Syfilis. Detta visar på ett ökat behov av stöd- och informationsinsatser. Om utvecklingen ska kunna vändas är riktade åtgärder och fler informationsinsatser en absolut nödvändighet. I takt med att behovet av stöd- och informationsinsatser växer har fler organisationer tagit upp arbetet för att informera och hindra smittspridningen. Om inte stödet till verksamheterna ökas i motsvarande omfattning riskerar redan existerande verksamheter bli lidande. Resurser för preventivt arbete i syfte att hindra spridningen av HIV och andra sjukdomar måste prioriteras.
Dnr 119-125/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner förslag till förstudie.
2. Socialtjänstnämnden ansöker om medel ur kompetensfonden med sammanlagt 698 400 kronor.
3. Socialtjänstnämnden överlämnar ärendet för kännedom till polis- och åklagarmyndigheterna samt hälso- och sjukvårdsutskottet inom Stockholms läns landsting.
I budget 2005 får socialtjänstförvaltningen i uppdrag att presentera förslag till utformning av kriscentrum för barn. Kommunstyrelsen har dessutom uppdragit åt socialtjänstnämnden att återkomma med förslag rörande kunskapscentrum inom socialtjänsten med inriktning på barn som far illa. Förvaltningen föreslår i ärendet att nämnden hos kompetensfonden ansöker om medel till en förstudie.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Inrättandet av ett kunskapscentrum för arbete mot barn som far illa är i sig en tänkvärd idé. Det är dock angeläget att verksamhet av detta slag inte sker i form av tillfälliga projekt. Arbetet med ett kunskapscentrum kräver långsiktighet, något som knappast kan uppnås med projekt inom ramen för kompetensfonden.
Staden ska givetvis ha höga ambitioner för fortbildning och vidareutveckling av sin personal, varför kompetensutveckling är mycket centralt för kvaliteten i verksamheten. Men kompetensutveckling är också något som ständigt måste pågå och som måste vara en självklar del av den ordinarie verksamheten och den ordinarie budgeten. Detta var också skälet till att de borgerliga partierna reserverade sig mot förslaget att avsätta medel för en speciell kompetensfond. Den uppenbara risken med att välja en extraordinär finansieringslösning är att personalutveckling friställs från den ordinarie verksamheten och riskerar att försvinna eller försämras när pengarna som finns avsatta i kompetensfonden tagit slut.
Dnr 101-660/2004
Socialtjänstnämnden beslutar att utse ytterligare en ledamot till socialtjänstnämndens handikappråd för år 2005 – 2006.
Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2004 att fastställa nya instruktioner för stadens handikappråd. Socialtjänstnämndens handikappråd ska bestå av sju ledamöter och väljs för fyra år efter val till kommunfullmäktige. Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Socialtjänstnämnden beslutade den 16 december 2004 att utse sex ledamöter till handikapprådet för år 2005 –2006.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2005.
Ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län om utvecklingsmedel till förebyggande och tidiga insatser samt till behandlingsinsatser
Dnr 448-129/2005
1. Socialtjänstnämnden beslutar att hos länsstyrelsen ansöka om medel till utveckling av förebyggande och tidiga insatser i enlighet med tjänsteutlåtandet.
2. Socialtjänstnämnden beslutar att hos länsstyrelsen ansöka om medel till utveckling av behandlingsinsatser i enlighet med tjänsteutlåtandet.
3. Socialtjänstnämnden godkänner finansieringsplanen med de åtaganden för socialtjänstförvaltningen som angivits i ansökan.
Med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen påbörjades PMT/Komet-projektet i juli 2003, det skulle i första hand pågå till och med den 31 december 2005. Syftet med projektet är att utbilda personal inom stadsdelsförvaltningarna i föräldraskapscirklar samt ledarskap i klassrummet för utveckla och införa förebyggande och tidiga insatser som är verksamma. Projektet har varit framgångsrikt. Cirka 628 föräldrar har hittills deltagit föräldracirklar, de värderar programmet positivt. Sjutton stadsdelsförvaltningar deltar, 100 gruppledare och nio handledare har utbildats.
Precens vill nu vidareutveckla Komet i två riktningar, den ena är en mer allmänt förebyggande insats och den andra är en behandlande insats. I båda fallen är Komet för föräldrar grundstommen i insatserna. Arbetet med den allmänt förebyggande insatsen innebär utvecklandet av ett skriftligt material och filmer som vänder sig till föräldrar till barn i åldern 3-10 år.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 mars 2005.
Ansökan om medel ur kompetensfonden
Dnr 119-131/2005
Socialtjänstnämnden godkänner ansökan.
Kommunfullmäktige antog i december 2004 Handikappolitiskt program för Stockholm och vid samma tillfälle nya instruktioner för stadens handikappråd. Kommunstyrelsens Ombudsman för funktionshinderfrågor har fullmäktiges uppdrag att genomföra en informations- och utbildningsinsats om dessa nya dokument. Arbetet med att föra ut kunskap om stadens handikappolitiska program är mycket omfattande och berör 55 nämnder/styrelser och deras ledande chefer samt 32 handikappråd och deras administrativa stöd.
Medel föreslås sökas ur kompetensfonden till ett projekt som ska pågå den 1 april 2005 – 30 maj 2006. Projektet är inrymt inom socialtjänstnämnden eftersom funktionshinderombudsmannens administrativa stöd finns i förvaltningen. Den totala kostnaden är beräknad till 1 200 tkr.
Arbetet med att skapa ett tillgängligt och handikappvänligt Stockholm måste alltid vara en självklar del av den ordinarie verksamheten i nämnder, förvaltningar och bolag. Detta var ett av de bärande argumenten när det handikappolitiska programmet ersatte de särskilda handikapplanerna. Arbetet med tillgänglighet får aldrig bli en extrauppgift som pliktskyldigast skrivs ner i separata planer.
Att ansöka om medel från kompetensfonden för att åstadkomma en implementering av det handikappolitiska programmet är därför synnerligen anmärkningsvärt. Majoritetens desperata behov av att till varje pris utnyttja kompetensfondens resurser blir alltmer påtagligt.
Dnr 105-137/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner för egen del överenskommelsen mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik.
2. Socialtjänstnämnden föreslår kommunstyrelsen att godkänna överenskommelsen och överlämna den till kommunfullmäktige för beslut.
3. Socialtjänstnämnden rekommenderar att kommunfullmäktige, under förutsättning av sådant godkännande, uppdrar åt kommunstyrelsen att befullmäktiga biträdande stadsdirektören Inger Båvner att underteckna överenskommelsen för stadens räkning.
4. Paragrafen justeras omedelbart.
Stockholms stad och Stockholms läns landsting har tagit fram ett förslag till överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller missbruksproblem. Överenskommelsen berör respektive huvudmans ansvarsområden, arbetsformer för samverkan och fördelning av kostnadsansvar vid vissa placeringar i hem för vård och boende. Överenskommelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 mars 2005.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 106-72/2005
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen har till socialtjänstnämnden remitterat en ansökan om stöd till ett överviktsprojekt. Stiftelsen ungdomsvård, som ansöker om pengarna, har arbetat med ungdomar som haft problem med missbruk, kriminalitet och annan social ohälsa i 14 år. Under det senaste året har stiftelsen uppmärksammat övervikt som ett allvarligt hot för ungdomar. Stiftelsen skriver vidare i sin ansökan att alltfler barn och ungdomar blir passiva och de äter för mycket och fel.
Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut har fått i uppdrag av regeringen att ta fram underlag till en handlingsplan. Den 2 september 2005 lade dessa myndigheter fram ett underlag som innehåller mätbara mål, strategier för att uppnå målen, insatser med ansvariga aktörer, finansiering och kostnadsberäkningar av föreslagna åtgärder.
Den verksamhet som stiftelsen bedriver kan närmast beskrivas som en mellanvårdsverksamhet och förvaltningen anser att den i så fall ska upphandlas i konkurrens och inte erhålla bidrag.
Svar på skrivelse från Margareta Olofsson (v)
Dnr 106-79/2005
3. Paragrafen justeras omedelbart
Margareta Olofsson (v) föreslår i skrivelse daterad den 21 januari 2005 att stadsledningskontoret ges i uppdrag att utreda ansvarförhållandena kring tillsyn och kontroll av rökförbudet i restauranger och andra serveringsmiljöer som träder i kraft den 1 juni 2005. Hon framhåller att det fortfarande råder oklarhet om det praktiska genomförandet och kontrollen av det nya rökförbudet. Uppgiften åvilar kommunen och det måsta klargöras vem som ska svara för den. Hon framhåller att det finns flera möjligheter till hur staden kan utforma ansvarsfördelningen för ifrågavarande tillsyn.
Förvaltningen föreslår att tillsynen enligt tobakslagen hålls samlad hos miljö- och hälsoskyddsnämnden i likhet med vad som kommer att gälla i såväl Göteborg som Malmö. Frågan anses ligga närmare miljö- och hälsoskyddsnämndens huvuduppdrag än socialtjänstnämndens.
I ärendet påpekas att förseelser mot tobakslagen måste vara upprepade för att bli tillståndsärenden. Vi vill emellertid betona vikten av proportionalitet i sanktioner enligt alkohollagen. Det är viktigt att det är både upprepade och väsentliga överträdelser som blir föremål för ingripanden enligt alkohollagen. I den mån särskilda rökrum tillskapas bör dessa vara tillgängliga för funktionshindrade.
Remiss av betänkande av utredning om ombildning av Rikskvinnocentrum
Dnr 106-38/2005
3. Paragrafen justeras omedelbart.
Förvaltningen tillstyrker förslaget att ombilda nuvarande Rikskvinnocentrum (RKC) till ett nationellt centrum. Mäns våld mot kvinnor har länge varit en uppmärksammad fråga som engagerar många delar av samhället. Förvaltningen instämmer i utredningens bedömning att det behövs en instans där de olika aspekterna på mäns våld mot kvinnor förs samman och där man uteslutande ägnar sig åt detta problemområde.
Remiss av motion (2004:62) av Peter Lundén-Welden
Dnr 106-637/2004
Motionen tar upp frågan om vikten av att hitta arbetssätt mot nätbaserad prostitution. Denna uppgift har under de senaste åren kommit att framstå som alltmer angelägen att ta itu med. Prostitutionsenheten inom socialtjänstförvaltningen har av kompetensfonden beviljats medel till ett ettårigt projekt för kompetensutveckling inom detta område. Projektet planeras starta den 1 mars 2005 och avslutas den 28 februari 2006.
1. Socialtjänstnämnden bifaller motionen.
Staden måste stå rustad inför den delvis förändrade verklighet som sexköpslagen och nya tekniska informationsplattformar inneburit. Den nya informationstekniken har inneburit att prostitutionen funnit nya vägar, som i många fall kan vara svåra att upptäcka och kontrollera. Internetannonsering har blivit ett effektivt sätt att snabbt, billigt och förhållandevis anonymt marknadsföra sexuella tjänster. Samtidigt innebär annonseringen att prostitutionen blir svårare att överblicka och insynen blir mindre.
I socialtjänstförvaltningens verksamhetsberättelse för 2004 kan utläsas att Prostitutionsenheten under året uppmärksammat det ökade utbudet av sexuella tjänster på Internet. Vidare kan utläsas att det ökade antalet klientkontakter inneburit att vissa planerade frågor har fått skjutas på framtiden.
Stockholms stad måste bedriva ett tydligt och målmedvetet arbete för att hjälpa prostituerade att komma ur prostitutionen. Ett sådant arbete måste konkretiseras i aktiva åtgärder och metoder som förmår fånga upp de berörda och ge faktiska resultat. Det faktum att Prostitutionsenheten beviljats medel till ett projekt inom ramen för kompetensfonden är inte tillräckligt. Dessutom bör motsvarande kompetensutveckling inrymmas inom ramen för den ordinarie verksamheten och inte genomföras på projektbasis. Det är orimligt att ökat antal klientkontakter medför att andra viktiga åtgärder måste skjutas på framtiden.
Remiss av betänkande av utredningen om kvinnofridsuppdragen
Dnr 106-39/2005
Mäns våld mot kvinnor har under senare år i hög grad uppmärksammats i samhället. Det finns en bred enighet om vikten av att arbeta för ökad jämställdhet bland annat för att motverka att kvinnor och barn utsätts för våld av bland annat närstående män. Likaså finns en samsyn om att ge våldsutsatta kvinnor och barn stöd och skydd. Utredningens uppdrag att följa upp kvinnofridsuppdragen är angeläget för att öka förutsättningarna för att mäns våld mot kvinnor och barn minskar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 februari 2005.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) lämnade följande särskilda uttalande.
Allt våld mot både män och kvinnor måste förebyggas och bekämpas. Socialtjänst och polis måste tillförsäkras tillräckliga resurser och verktyg för ändamålet. Enheter och insatser med särskild kompetens för till exempel mäns våld mot kvinnor finns redan i dag, i form av t.ex. kriscentrum för kvinnor och andra specialinsatser, vilket framgår av förvaltningens förslag. Samtidigt är det viktigt att kommunal verksamhet möter invånarnas individuella behov på bästa möjliga sätt. Att, som utredningen föreslår, styra resurser efter genusperspektiv skulle riskera att detta arbete försvåras.
Rapport från riksförsäkringsverket
Svar på remiss
Dnr 106-71/2005
Riksförsäkringsverket, RFV, har på uppdrag av regeringen lämnat förslag på åtgärder som syftar till att förbättra regleringen och kostnadskontrollen när det gäller den statliga assistansersättningen. RFV:s förslag bygger på att assistansanordnaren ska vara skyldig att redovisa faktiska lönekostnader mot utbetald ersättning. Den ersättning som inte använts ändamålsenligt ska återbetalas till Försäkringskassan. Förslaget förväntas ge flera positiva effekter. Den ersättningsberättigade kommer t.ex. att kunna överblicka sin ersättning på ett helt annat sätt än tidigare och anordnarnas benägenhet att låta de personliga assistenterna kompetensutveckla sig ökar eftersom kompetensutveckling räknas som en lönekostnad.
Förvaltningen förordar Riksförsäkringsverkets förslag. Om de förslag som läggs får gensvar hos lagstiftaren är det förvaltningens uppfattning att en stor del av de problemområden som finns med gällande regelverk kan avskrivas. Förslagen gynnar seriösa anordnare av personlig assistans vilket i sin tur leder till att enskilda assistansberättigade kan få en högre kvalitet på det stöd och den service som assistansen utgör.
Intentionerna med lagstiftningen gällande assistansersättningen är att brukarna ska vara med och påverka sin tillvaro och sin assistans. Om en detaljreglering såsom den förslagna införs kommer en stor del av grundstenarna för denna intention att försvinna. Många brukare har valt att köpa sin assistans enligt en kollektiv modell där ett kooperativ, en kommun eller ett företag står för assistansen. Riksförsäkringsverkets förslag riskerar att leda till att en stor del av den privata sektorn som i dag anordnar assistans kommer att försvinna och mångfalden och valfriheten minskar. Det är olyckligt att nya regleringar ska utgå från dåliga exempel istället för att Riksförsäkringsverket tar utgångspunkt i goda exempel och låter dem stå som modell när förtroendet för assistansreformen ska stärkas.
Syftet med att införa schablonbeloppet var att öka brukarnas valfrihet och deras möjlighet att själva styra över sin assistans. De förslag som RFV lägger fram riskerar att motverka detta syfte på flera sätt:
– Alternativen medför en detaljreglering.
– Alternativen medför en betydligt ökad administration för företagen eftersom avräkning på assistansersättningen ska göras på enskild brukarnivå.
– Alternativen medför stora tolkningssvårigheter. Var ska t.ex. introduktion av anställda, arbetsmiljöarbete, personalsammankomster m.m. hänföras?
– Alternativen medför ett stort intrång på arbetsmarknadsparternas fria förhandlingsrätt eftersom lönenivåer i förhållande till assistansersättningen m.m. är detaljreglerat.
– Assistansanordnare kommet att se till att man uppnår de 87 % respektive 92 % vad gäller löner, sociala avgifter, ITP-kostnader, ob-ersättningar samt semesterlön vilket kan medföra en konstig personalsituation vad gäller lönesättning m.m. i den enskilda brukargruppen.
Problemet som ska regleras är att vissa anordnare inte använder assistansbeloppet för att täcka kostnader för personlig assistans. Anordnare har i dag ingen redovisningsskyldighet av hur ersättningen används, därför är inte heller någon efterkontroll möjlig. Endast för brukare med förhöjt timbelopp finns redovisningsskyldighet för respektive brukare. Om inte någon form av reglering eller kontroll införs finns, enligt RFV, en risk att förtroendet för assistansreformen urholkas. Vi instämmer i att det behövs någon form av uppstramning för hur assistansersättningen ska få användas, däremot anser vi inte att de föreslagna lösningarna är de som på bästa sätt säkrar att förtroendet för assistansreformen inte urholkas.
För att lösa problemet som regleringen är avsedd att göra finns flera alternativa lösningar. Dels finns det möjlighet att införa någon form av tillstånd eller licens för att få anordna personlig assistans, dels finns en möjlighet att införa tillsyn av de verksamheter som bedriver assistans i dag. Ytterligare ett alternativ vore att införa skattepliktighet på det belopp som i dag kan gå rakt ner i fickan till de brukare som väljer att avtala om detta med anordnare för att detta ska bli synligt och för att problemet ska lösas. De olika alternativa lösningarna har dock inte utretts tillräckligt i Riksförsäkringsverkets förslag.
Vidare är ökad transparens och genomsyn bland utförarna viktigt för att ökade kontrollmöjligheter ska kunna genomföras. Genomgående bör förslagen gälla för offentliga såväl som privata utförare. Konkurrensneutraliteten mellan utförarna måste upprätthållas.
Svar på remiss av utredningen om lagen om civilt försvar
Dnr 106-88/2005
Utredningen har haft till uppdrag att göra en allmän översyn av lagen (1994:1720) om civilt försvar. Huvudsyftet med uppdraget har varit att få en lagstiftning som är väl anpassad till gällande planeringsinriktning för det civila försvaret och rådande omvärldsläge. Som en förutsättning har gällt att innebörden i begreppet civilt försvar inte ska ändras. En utgångspunkt har varit att det även framdeles behövs regler för kommuners och landstings planering inför höjd beredskap.
Ledamöterna Hanna Broberg m.fl. m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Kärnan i utredningens förslag är att kommunen ska agera vid extraordinära händelser. Detta gäller även socialtjänstnämnden. Det bör därför utvecklas en strategi för hur sociala stödinsatser ska ledas och genomföras, då en krisledningsnämnd påtagit sig ledningen i kommunen. En tydlig strategi för hur kommunledningen tänkt sig detta efterlyses.
I avsnittet om ersättning till kommunerna bör framhållas att landets huvudstad kan komma att drabbas hårdare och mer ofta än andra kommuner.
Vidare saknas ett resonemang rörande frågan om utrymning och inkvartering till stor del. Om det beordrats utrymning av någon del av kommunen, måste det samtidigt fattas beslut om hur det utrymda området ska avspärras och bevakas samt vem som ska ansvara för detta. Olyckor, typ elavbrott, kan medföra ett ökat behov av skydd av egendom. Det måste därför finnas en handlingsplan för att staden på ett effektivt och säkert sätt ska kunna hantera motsvarande situationer. Möjligheten att ge det frivilliga hemskyddet en utökad roll bör övervägas i detta sammanhang.
Svar på motion av Peter Lundén-Welden (m) och Kristina Axén Olin (m)
Dnr 106-707/2004
Stockholms läns landsting och Stockholms stad den 15 februari 2005 tecknat avtal för verksamhet gällande drift av åtta vårdplatser för hemlösa med svår somatisk sjukdom vid Ersta sjukhus. Genom tillkomsten av dessa platser finns nu möjlighet att erbjuda hemlösa personer som har utvecklat aids adekvat vård och omsorg.
1. Socialtjänstnämnden bifaller motionen avseende informationskampanj kring hiv/aids i Stockholm.
HIV ökar i Sverige, likaså Klamydia och Syfilis. Gällande Klamydia är ökningen störst bland ungdomar i åldern 15 till 19 år. Inte minst är den rådande situationen allvarlig när det gäller ungdomar på grund av en ökande tendens att avstå från att skydda sig vid tillfälliga sexuella förbindelser. Folkhälsoinstitutets rapport Allmänheten och hiv-aids, 2004, visar att inte ens hälften av de sexuellt aktiva tonåringarna använder kondom.
Om utvecklingen ska kunna vändas är riktade åtgärder och ökade informationsinsatser en absolut nödvändighet. Ökade resurser för preventivt arbete, informationskampanjer riktade till ungdomar och kampanjverksamhet i skolor samt på högskolor och universitet bör genomföras.
Spridningen av HIV är i allra högsta grad en stockholmsfråga. Nästan hälften av de 379 rapporterade HIV-fallen under 2003, 188 personer, rapporterades i Stockholms län enligt siffror från Stockholms läns landstings Smittskyddsenhet. Mot bakgrund av ovanstående bör Stockholms stad ta initiativ till en informationskampanj i Stockholm i syfte att hindra spridningen av hiv/aids.
Vi vill understryka behovet av att samordna nationella kampanjer av den typ som Folkhälsoinstitutet planerar för med stadens egna insatser på området. Detta krävs för att kampanjen ska ge maximal effekt.
Svar på remiss av departementspromemoria (Ds 2004:56)
Dnr 106-30/2005
I promemorian ges förslag till flera åtgärder som ska förstärka rättigheterna för och stödet till barn som bevittnar våld eller som drabbas av brott av och mot närstående personer. Förslag lämnas även när det gäller insatser för att barn och unga inte ska dras in i kriminalitet. Förvaltningen tillstyrker förslagen till lagändringar och delar bedömningen att utredningar och insatser som gäller barn utsatta för allvarliga brott såsom misshandel och sexuella övergrepp bör samordnas i gemensam lokal av berörda myndigheter (socialtjänst, polis- och åklagarmyndigheterna samt hälso- och sjukvården).
Yttrande över revisionsrapport
Dnr 106-704/2004
2. Förvaltningen får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för inrättande av en inspektörsfunktion för omsorgen om funktionshindrade.
3. Tjänsteutlåtandet överlämnas till revisionskontoret.
4. Paragrafen justeras omedelbart
Revisionsrapporten pekar på mycket allvarliga brister i stadens omsorg för funktionshindrade. Det är bra att revisionskontoret i sin rapport pekar på vikten av centrala riktlinjer och tillämpningsanvisningar. Revisionsrapporten tar också upp det faktum att stadsdelarnas omsorg om funktionshindrade saknar det centrala stöd i kvalitetsuppföljning som äldreomsorgsinspektörerna erbjuder inom äldreomsorgen. Även om äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade är två skilda områden kan det ändå finnas anledning att stärka det centrala stödet för omsorgen om funktionshindrade. Förvaltningen ges därför i uppdrag att undersöka förutsättningarna och möjligheterna att inrätta en central inspektörsfunktion.
Revisionskontoret har granskat handläggningen av insatser för personer med funktionshinder i de tre stadsdelarna Hässelby-Vällingby, Kungsholmen och Skarpnäck. Revisionskontoret påvisar vissa brister i handläggningsprocessen; främst kring hur olika insatser följs upp. Det finns dock skillnader mellan de olika stadsdelsnämnderna. Den stadsdelsnämnd där revisionskontoret fann störst brister i var också den stadsdelsnämnd där biståndsbedömarnas möjlighet att fatta beslut var reducerad och där ärendemängden var störst. Förvaltningen välkomnar granskningen och finner att de slutledningarna och förslag som revisionskontoret presenterar är väl underbyggda och genomtänkta.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 februari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) framlade ett förslag till beslut, till vilket ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) anslöt sig.
Revisorernas granskning visar på de brister som finns i dag när det gäller bland annat dokumentation. Fortsatta satsningar på att förbättra dokumentationen, exempelvis genom kompetensutveckling, är angelägna.
De skillnader som enligt revisorerna finns mellan olika stadsdelar pekar också tydligt på behovet av centralt fastställda riktlinjer, för att säkerställa likabehandling av medborgarna enligt kommunallagens principer.
Revisionsrapportens slutsatser är med stor sannolikhet tillämpbara även på de stadsdelar som inte varit föremål för granskning. Det är angeläget att de stadsdelar som inte omfattas av revisionsrapporten genomför uppföljningar av verksamheten utifrån revisorernas slutsatser.
Svar på remiss av Utredningen om verkställighet av vissa gynnande beslut
Dnr 106-91/2005
Regeringen har uppmärksammat att kommuner underlåter att, inom rimlig tid, verkställa gynnande beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är förvaltningens åsikt att omsorgen om äldre och funktionshindrade är högprioriterade områden och givetvis är det ur ett samhälligt perspektiv ett misslyckande om inte enskilda människor får de insatser de har rätt till. Förvaltningen finner att de slutsatser och analyser utredningen gör är välgrundade. De förslag på förändringar utredningen presenterar och som bl.a. består i att kommuner får skyldighet att rapportera gynnande beslut som inte kunnat verkställas, och där länsstyrelsen får en utökad möjlighet att utdöma sanktionsavgifter, stöder förvaltningen helt.
Svar på remiss av departementspromemoria (Ds 2004:52)
Dnr 106-37/2005
Fördraget lägger fast att socialpoltik i huvudsak är en angelägenhet för medlemsstaterna. De mål som antas inom detta område exempelvis inom ”kampen mot fattigdom social utestängning” är inte rättsligt bindande för medlemsstaterna. Många av de mål som antas av medlemsstaterna på unions och nationell nivå kan i flera fall bara nås genom lokala aktiviteter. En bristande nationell samordning kan i värsta fall leda till negativa konsekvenser på den lokala nivån. Detta problem kommer att kvarstå oavsett om fördraget ratificeras eller inte.
Socialtjänstförvaltningen menar att det är av yttersta vikt att medlemsstaterna utvecklar en närmare samverkan med den lokala nivån. Vidare vill socialtjänstförvaltningen lyfta fram det faktum att det är i städerna och dess regioner som huvuddelen av de sociala problemen finns. Det finns därför anledning för de svenska städerna inom Eurociteis att gemensamt försöka stärka samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl.(v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s), ledamoten Jamie Bolling (mp), ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl.(v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s), ledamoten Jamie Bolling (mp), ledamöterna Hanna Broberg m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) förslag till beslut.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Jag reserverar mig mot nämndens beslut då jag föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Dnr 106-73/2005
Kommunstyrelsen har till socialtjänstnämnden för yttrande remitterat Frälsningsarméns ansökan till Östermalms stadsdelsnämnd om bidrag till Frälsningsarméns verkstad i Hjorthagen.
Frälsningsarmén driver en snickeriverkstad i Hjorthagen för drygt 30 män med arbetshandikapp, varav många är missbruksrelaterade. Drygt 60 % av männen är stockholmare. För de allra flesta är det inte troligt att de skulle kunna få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Frälsningsarmén har ett underskott i budgeten framför allt beroende på att de stadsdelsnämnder som har arbetstagare i verksamheten inte bidrar till denna.
Förvaltningen anser att det skulle vara olyckligt om verkstaden inte skulle kunna fortsätta sin produktion och att staden bör överväga att medverka till att säkra driften.
1. Socialtjänstnämnden föreslår kommunstyrelsen att tillskjuta medel för att lösa den akuta ekonomiska krisen i Frälsningsarméns Verkstad,
2. Socialtjänstförvaltningen får i uppdrag att inleda dialog med Frälsningsarmén om möjligheterna till en fortsatt finansiering av verksamheten genom anslag från socialtjänstnämndens organisations- och föreningsutskott,
3. Därutöver bifalls i huvudsak förvaltningens förslag.
Frälsningsarméns snickeriverkstad i Hjorthagen fyller en viktig funktion. I likhet med förvaltningen vill vi poängtera att verkstaden utgör ett alternativ för personer som annars skulle ha svårt att finna arbete. Om verkstaden inte ges förutsättningar att finnas kvar riskerar detta förutom ett ökat personligt lidande också föranleda ökade samhällskostnader i form av sjukvård, socialtjänst och missbruksvård.
Ersättaren Hardy Hedman (kd) tog upp att föreningen Convictus inbjuder till konferens om hiv/aids torsdag den 17 mars. Nämnden beslutade att den som önskar kan delta i konferensen.
Nämnden kommer att ha ett möte med handikapprådet kl. 14.00 före nämndens sammanträde den 23 augusti 2005.
Nämnden beslutade skicka blommor till vice ordföranden Peter Lundén-Welden som är sjuk.
Anders Häregård från Precens informerade om den föräldrakampanj mot droger som kommer att genomföras under vecka 17 år 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) avslutade sammanträdet.