Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2006-04-25
Justerat den 3 maj 2006Margareta Olofsson SekreterarePeter Lundén-Welden Lisbeth Westerlund
Plats: Socialtjänstförvaltningen, Stora konferensen, Swedenborgsgatan 20, 3 tr. Tid: 15.00 – 15.30
Närvarande
Ordförande Margareta Olofsson (v)Vice ordförande Peter Lundén-Welden (m)
Ledamöterna Monika Lindh (s)Lilian Falkbäck (s)Ian Hamilton (s)Henrik Mannerstråle (mp) Hanna Broberg (m)Ann-Katrin Åslund (fp) Abit Dundar (fp)
Tjänstg. ersättare Inga Näslund (s)Jackie Nylander (v)Kerstin Gustavsson (m) Hardy Hedman (kd)
Ersättare Victor Montero (s)Britta Andersson (s)Björn Kron (s)Marie-Helena Ohlsson (mp)Elias Wästberg (m)Malin Strid (fp)Patrik Silverudd (fp) fr.o.m. § 22
Förhinder hade anmälts av ledamöterna Jari Visshed (s), Karin Rågsjö (v), Oskar Öholm (m) och Ewa Samuelsson (kd) samt ersättarna Karin Gustafsson (s) och Anita Hillerström Vagli (m).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Peter Carlsten, Eddie Friberg, Ann Hilmersson, Pia Hofmeijer, Vera Josefsson, Fredrik Jurdell, Rita Kahn, Rosa Lundmark, Eva Sandberg, Karin Wallander, och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Ersättaren Victor Montero (s) gratulerades till att ha fyllt 65 år och ersättaren Hardy Hedman (kd) gratulerades till att ha fyllt 70 år.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 3 maj 2006.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 21 mars 2006 hade justerats den 27 mars 2006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från sammanträdet den 20 april 2006 hade justerats den 21 april 2006.
Anmäldes att protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 23 mars 2006 hade justerats den 28 mars 2006.
Anmäldes att protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde den 6 april 2006 hade justerats den 12 april 2006.
Anmäldes att protokoll från individutskottets sammanträden den 9 mars 2006 och den 6 och 13 april 2006 hade justerats den 15 mars 2006 och den 8 och 19 april 2006.
Socialtjänstnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger delegationsbeslut med dnr 301-0010/2006, dnr 402-0184/2006, dnr 402-0141/2006 och dnr 203-0168/2006 till handlingarna.
Socialtjänstnämnden lägger inkomna protokollsutdrag och skrivelser m.m. perioden den 16 mars till den 29 mars 2006 till handlingarna.
Anmäldes att protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 7 april 2006 hade justerats den 16 april 2006.
Svar på remiss från länsstyrelsen
Dnr 106-0124/2006
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Socialtjänstnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till Länsstyrelsen i Stockholms län.
Paragrafen justeras omedelbart.
Därutöver anförs följande.
Vi instämmer i huvudsak i förvaltningens beskrivning av det inträffade. Förvaltningens redogörelse väcker dock många frågetecken kring det aktuella familjehemmets lämplighet. I redogörelsen anges att FamVux i nuläget inte har någon kontakt med familjehemmet. I det fall familjehemmet åter skulle vara aktuellt för nya placeringar förutsätter vi att en omfattande utredning görs för att säkerställa familjehemmets lämplighet.
Ärendet
Socialtjänstnämnden har från länsstyrelsen för yttrande fått en skrivelse som behandlar konflikter som uppstått under och efter en familjehemsplacering där socialtjänstförvaltningen genom FamVux medverkat till placeringen. I skrivelsen framför den tidigare familjehemsplacerade klienten klagomål över FamVux handläggning i ärendet.
FamVux fick trots tät kontakt med familjehemmet och klienten, inte vetskap om att det fanns konflikter mellan den familjehemsplacerade klienten och familjehemmet under den tid placeringen pågick. Efter avslutad placering kontaktades handläggaren i ärendet av klienten och försökte då utan resultat medverka till att lösa konflikterna. FamVux har i nuläget inte någon klient placerad i familjehemmet. Förvaltningen anser inte att ärendet handlagts felaktigt eller att det varit brister i tillsynen över familjehemmet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2006.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag..
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Förfrågningsunderlag
Dnr 121-0672/2005
Socialtjänstnämnden beslutar godkänna förslaget till förfrågningsunderlag för upphandling av akutboende för kvinnor och män vid Planeringshemmet Hammarbybacken.
Socialtjänstnämnden beslutade den 12 december 2005 att en ny upphandling ska genomföras av driften av akutboendet för kvinnor och män vid Planeringshemmet Hammarbybacken. Akutboendet har 26 platser för hemlösa män och kvinnor. Planeringshemmen AB driver sedan den 1 april 2002 verksamheten vid Planeringshemmet Hammarbybacken på entreprenad. Nu gällande avtal kan inte förlängas ytterligare, varför en ny upphandling genomförs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 mars 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 402-0136/2006
Socialtjänstnämnden beslutar godkänna förslaget till förfrågningsunderlag för två personliga ombud för hemlösa med psykiska funktionshinder.
Socialtjänstnämnden har haft avtal med Stadsmissionen från och med den 25 april 2003 om driften av två personliga ombud för hemlösa med psykiska funktionshinder. Nu gällande avtal upphör den 31 december 2006. En upphandling av driften från och med 2007 ska nu genomföras.
Dnr 121-0663/2005
Socialtjänstnämnden godkänner förfrågningsunderlaget för upphandling av vård- och behandlingsinsatser i stödboende, strukturerad öppenvård (mellanvård) samt öppenvård för barn och ungdomar.
Socialtjänstnämnden ger socialtjänstförvaltningens direktör i uppdrag att fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal med valda vårdgivare.
Socialtjänstnämnden uppdrar åt socialtjänstförvaltningen att återkomma med redovisning efter genomförd upphandling.
Socialtjänstnämnden beslutar, i eventuellt kommande ärenden avseende ramavtalen i rubricerad upphandling, ge socialtjänstförvaltningens direktör i uppdrag att å nämndens vägnar besluta om parts rättigheter och skyldigheter får överlåtas på eller uppdras åt annan. Vidare beslutar socialtjänstnämnden att ge socialtjänstförvaltningens direktör i uppdrag att å nämndens vägnar, besluta om och underteckna avtal om partsbyte.
Staden genomförde under 2003 en upphandling av vård och behandling för barn och ungdomar och deras familjer. Samtliga stadsdelsnämnder samt socialtjänstnämnden deltog i upphandlingen. Socialtjänstnämnden har på uppdrag av stadsdelsnämnderna ansvarat för genomförandet. Ramavtal slöts med ca 90 vårdgivare. De avtal som slöts gäller från och med den 1 januari 2004 till och med den 31 december 2006 med möjlighet till två års förlängning.
Samtliga stadsdelsnämnder och socialtjänstnämnden har fattat beslut om att förlänga avtalen med vårdgivare som erbjuder vård och behandling inom kategorierna akut- och utredningsboenden, jourfamiljehemsverksamhet samt längre tids dygnetruntvård. Samtliga stadsdelsnämnder och socialtjänstnämnden fattade samtidigt beslut om att upphandla vård- och behandlingsinsatser i stödboende, strukturerad öppenvård (mellanvård) samt öppenvård för barn och ungdomar. Socialtjänstnämnden fick i uppdrag att genomföra denna upphandling
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2006.
Dnr 105-0593/2005
Socialtjänstnämnden godkänner uppdragsplanen för kartläggning av personer med psykiska funktionshinder.
Socialtjänstnämnden uppdrog den 20 september 2005 åt socialtjänstförvaltningen att göra en kartläggning av personer med psykiska funktionshinder och deras behov av insatser. I tjänsteutlåtandet framläggs förslag till uppdragsplan. Den är framtagen i samarbete mellan utrednings- och statistikkontoret (USK) och socialtjänstförvaltningen och i nära samråd med brukarorganisationerna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 mars 2006.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi ställer oss bakom förslaget att genomföra en kartläggning av personer med psykiska funktionshinder och deras behov av insatser. Det finns ett uppenbart behov av att införskaffa denna kunskap för att kunna hjälpa dessa människor på bästa sätt och för att komma till rätta med de brister som finns när det gäller vård, stöd och behandling.
Vi vill understryka vikten av att kartläggningen genomförs och redovisas med stark hänsyn till den personliga integriteten.
Dnr 201-0684/2005
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per 2006-03-31.
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en budget i balans verksamhetsåret 2006.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 12 april 2006.
Dnr 105-0226/2006
Socialtjänstnämnden godkänner föreslagna ändringar av riktlinjerna för handläggning av adoptionsärenden.
Socialtjänstnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar anta förslaget att gälla för socialtjänsten i Stockholm.
Med anledning av lagändringen om obligatorisk adoptivföräldrautbildning, som trädde i kraft den 1 januari 2005, och den i Stockholm i december 2005 bestämda utformningen av föräldrautbildning inför adoption, behöver stadens riktlinjer för handläggning av adoptionsärenden revideras.
Ändringarna handlar i huvudsak om skyldigheten att anordna ett personligt informationssamtal i början av samtliga ärenden gällande adoption, rutiner för den obligatoriska föräldrautbildningen, klargörande tillägg om när en utredning inleds, om ”personlig lämplighet” samt om uppföljning och stöd.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
Socialtjänstnämnden avslår förslaget att föräldrar som adopterar släktingbarn bosatta utomlands ska genomgå obligatorisk föräldrautbildning.
Socialtjänstnämnden godkänner därutöver förvaltningens förslag till beslut.
Familjer som adopterar släktingbarn bosatta utomlands bör kunna undantas från kravet på obligatorisk föräldrautbildning, på samma sätt som familjer som adopterar släktingbarn boende i Sverige. Det rimliga är att samma regler gäller för alla som adopterar släktingbarn, oavsett om barnen är bosatta i Sverige eller utomlands. Den avgörande faktorn för huruvida de blivande föräldrarna bör genomgå utbildning borde vara om barnet som adopteras är närstående eller ej, inte i vilket land han eller hon råkar bo.
Våra partier ifrågasatte de obligatoriska föräldrautbildningarna när den nya lagen arbetades fram. Den nya skrivningen i socialtjänstlagen om att särskild hänsyn ska tas till sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov borde vara tillräcklig. De kunskaper och insikter som krävs för att bli en bra adoptivförälder kan tillgodogöras på många sätt.
Det finns inget skäl för staden att vara ensam anordnare av föräldrautbildningar. Även andra seriösa utbildare bör kunna anvisas av staden. Organisationer som är seriösa nog att auktoriseras för att förmedla adoptioner borde rimligen vara seriösa nog att ordna föräldrautbildningar.
Det är viktigt att utbildningarna erbjuds så ofta och i sådan omfattning att väntetiderna för adoption inte förlängs.
Att adoptera är en kostsam process. Det är angeläget att priset för den obligatoriska utbildningen inte sätts så högt att den ekonomiska tröskeln för att adoptera höjs ytterligare.
Dnr 119-0759/2005
Socialtjänstnämnden godkänner socialtjänstförvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen.
Revisionskontoret har granskat rättssäkerheten för personer med funktionshinder i tre stadsdelsnämnder; Hägersten, Norrmalm och Skärholmen. Granskningen omfattar insatserna kontaktperson och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Revisionskontoret konstaterar att rättssäkerheten inte är tillgodosedd i alla granskade ärenden vad gäller genomförandet av beslut om insatser och dokumentation och att stadsdelsnämnderna borde vidareutveckla sina system för genomförande och uppföljning. Revisionskontoret anser vidare att socialtjänstnämnden borde haft bättre framförhållning för att i rätt tid ta fram riktlinjer för utförardokumentation som stöd för stadsdelsnämnderna. Förvaltningen instämmer i detta och har under hösten tagit fram riktlinjer för utförardokumentation som behandlats av socialtjänstnämnden och snart ska behandlas av kommunstyrelsen.
Revisionskontoret bedömer vidare att kontaktverksamhetens riktlinjer - som är gemensamma för socialtjänstens individ och familjeomsorg, socialpsykiatrin och omsorgen om funktionshindrade – bör särskiljas och anpassas till de behov och förutsättningar som finns inom respektive verksamhetsområde. Förvaltningen instämmer och avser att under våren presentera nya riktlinjer för kontaktpersoner som är anpassade till omsorgen om funktionshindrade.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden godkänner delvis förvaltningens förslag till yttrande.
Socialtjänstförvaltningen ges i uppdrag att utreda fall av stadsdelsarrest för personer med funktionshinder i staden
Revisionskontoret har granskat rättsäkerheten för personer med funktionshinder i tre stadsdelsnämnder och konstaterat att rättsäkerheten inte är tillgodosedd i alla granskade ärenden. Revisionskontoret har uppmärksammat brister vad gäller genomförande och dokumentation av beslutade insatser och man har även påpekat att stadsdelsnämnderna behöver vidareutveckla sina system för uppföljning och kontroll.
Situationen för de funktionshindrade i Stockholm är långt ifrån tillfredsställande, vilket också understryks av rapporten. Exempelvis är det fortsatt brist på gruppbostäder i staden, bristande tillgänglighet och långa väntetider för hjälpmedel. Majoriteten har heller inte lyckats lägga fram några förslag för att förbättra för de funktionshindrade när det gäller arbete och fritid.
Vidare är valfriheten ett område, där många funktionshindrade i dag upplever en ”stadsdelsarrest” som hindrar dem från att delta i exempelvis dagverksamheter i andra stadsdelar. Ett pengsystem för valfrihet i boendet och de dagliga verksamheterna bör införas snarast. Ett pengsystem för valfrihet i boendet och de dagliga verksamheterna bör införas snarast för att hindra fler fall av stadsdelsarrest. Tills dess att ett pengsystem är i bruk bör förvaltningen ges i uppdrag att ta emot och utreda fall av stadsdelsarrest där individens valmöjligheter begränsas.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Vidare är valfriheten ett område, där många funktionshindrade i dag upplever en ”stadsdelsarrest” som hindrar dem från att delta i exempelvis dagverksamheter i andra stadsdelar. Ett pengsystem för valfrihet i boendet och de dagliga verksamheterna bör införas snarast. Ett pengsystem för valfrihet i boendet och de dagliga verksamheterna bör införas snarast för att hindra fler fall av stadsdelsarrest.
Dnr 105-0262/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att för egen del godkänna de ställningstaganden och förslag som presenteras i tjänsteutlåtandet och överlämna dem till kommunstyrelsen för beslut.
Staden behöver riktlinjer i tillämpningsfrågor som inte regleras av aktuell lagstiftning. Inom omsorgen om funktionshindrade, som har flera parallella lagstiftningar att relatera till; socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om assistansersättning (LASS) m.fl. lagar, finns många sådana tillämpningsfrågor. Att konkret ta ställning i tillämpningsfrågor innebär att stadens förutsättningar till likställighet i myndighetsutövningen ökar. De frågor som behandlas i ärendet berör följande insatser/frågeställningar:
· Demens och personkrets 2 i LSS.
· Avslag vid resursbrist.
· Riksfärdtjänst – generella tillstånd.
· Resor till och från daglig verksamhet; fråga om egenavgift.
· Vissa frågor om avlösarservice.
· Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 april 2006.
Dnr 447-0183/2006
Socialtjänstnämnden godkänner tjänsteutlåtandet med bilagd ansökan om ekonomiskt stöd från Brottsförebyggande rådet till utbyggd medlingsverksamhet i Stockholms stad.
En proposition har lagts till vårriksdagen 2006 om att medling vid ungdomsbrott blir en obligatorisk verksamhet för kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2008. Staden bör förbereda sig för detta och förvaltningen föreslår att en medlingsverksamhet byggs upp i nära samarbete med Polismyndigheten i Stockholms län.
En medlingssamordnare föreslås placeras i vart och ett av de tre polismästardistrikt som täcker Stockholms stad. Medlingssamordnarnas uppgift blir att förmedla ärenden till medlare som antingen kan vara anställda vid stadsdelsförvaltningar eller vara s.k. lekmannamedlare. Samordnaren ska också kunna vara beredd på att ta vissa medlingsärenden själv. För att bygga upp medlingsverksamheten ansöks om ekonomiskt stöd från Brottsförebyggande rådet (Brå) och projekttiden föreslås bli juli 2006 – juni 2007. Därefter görs en utvärdering och ett ärende skrivs fram om hur medlingsverksamhet i Stockholms stad bör utformas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2006.
Dnr 447-0151/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande och verksamhetsrapport.
Socialtjänstnämnden ger förvaltningen i uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett ökat finansiellt samarbete beträffande stödcentra från andra kommuner i Stockholms län.
Stödcentrum för unga brottsoffer är en mycket positiv verksamhet och ett bra exempel på samarbete mellan staden och polisen. Polisens organisation, som spänner över flera kommuner, gör dock att även andra kommuner i Stockholms län idag tar del av stadens satsningar. Det pågår idag ett arbete för att starta fler stödcentra i andra kommuner i länet. Vi ser mycket positivt på denna utveckling, som förhoppningsvis ska leda till att fler kommuner tar det finansiella och verksamhetsmässiga ansvaret i denna fråga. Beroende på hur utvecklingen av nya stödcentra fortskrider får förvaltningen undersöka de framtida möjligheterna att fler kommuner är med och delar det ekonomiska ansvaret för verksamheten.
Stödcentrum för unga brottsoffer startade som ett samverksansprojekt mellan polismyndigheten och socialtjänstförvaltningen år 1999. Orsaken var en kraftig ökning av antalet unga brottsoffer mot slutet av 1990-talet, samt att unga brottsoffer ofta är i behov av ett helt annat sorts stöd än vuxna brottsoffer. I dag finns stödcentrum på sex polisstationer i Stockholm. Socialtjänstnämnden och kompetensfonden finansierar verksamheterna t.o.m. utgången av år 2006 med bidrag även från stadsdelsnämnderna i Västerort och Järva. Huvudman för stödcentrum är Precens.
Förslag till reviderat program
Dnr 105-0496/2005
Socialtjänstnämnden beslutar att bordlägga ärendet.
Syftet med stadens kvinnofridsprogram är att skapa förutsättningar för ett likvärdigt arbete med kvinnofridsfrågor i stadens nämnder och bolag. Kommunfullmäktige gav i budgetbeslut för år 2005 socialtjänstnämnden i uppdrag att revidera stadens handlingsprogram för Operation Kvinnofrid. Socialtjänstnämnden föreslås anta föreliggande förslag till reviderat program för kvinnofrid/Stockholms stads program för kvinnofrid.
Programmet beskriver utgångspunkterna för stadens arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Ansvaret för det förebyggande arbetet och den lagstiftade myndighetsutövningen föreslås fördelas på stadens olika nämnder. Huvuddelen av programmet handlar om hur stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden ska kunna ge stöd och hjälp till de kvinnor som blivit utsatta för mäns psykiska, fysiska och sexuella våld i sina nära relationer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 april 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet
Dnr 406-0137/2006
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Prostitutionsenheten har inom ramen för sitt kvalitetsarbete genomfört en enkätundersökning för besökare under hösten 2005. En ny undersökning ska göras igen under våren 2006.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 mars 2006.
Prostitutionsenhetens enkät innehåller mycket värdefull information om besökarna och deras syn på verksamheten. Enkätsvaren vittnar om människor som lever i mycket stor utsatthet och som sätter stort värde på besöken på Prostitutionsenheten. Enhetens arbete är en central och viktig del av stadens arbete med att hjälpa och stötta prostituerade.
Inför 2006 års enkät vill vi understryka vikten av att öka svarsfrekvensen. En hög svarsfrekvens kan bidra till att ytterligare bredda bilden av Prostitutionsenhetens klienter och deras behov.
Dnr 402-0173/2006
Socialtjänstnämnden godkänner förslag till inriktning för öppen dagverksamhet/medborgarkontor för hemlösa på Grimman.
Socialtjänstnämnden godkänner förslag till kostnadskalkyl.
Förvaltningen har haft i uppdrag att utarbeta ett förslag på en öppen dagverksamhet/medborgarkontor på akutboendet Grimman. Förvaltningen bedömer att utbudet av dagverksamheter med lågtröskelkaraktär är väl tillgodosett i City. Dagverksamheten/medborgarkontoret på Grimman bör, för att vara ett komplement till de öppna dagverksamheter som redan finns, erbjuda besökarna information, rådgivning och samtal med socialsekreterare utan tidsbeställning. Syftet med verksamheten är att utöka resurserna för hemlösa och göra dem mer lättillgängliga samt att samordna arbetet med härbärgespersonal och handläggare på stadsdelsförvaltningarna/Enheten för hemlösa.
Socialtjänstnämnden ger förvaltningen i uppdrag att tillsammans med frivilligorganisationerna utveckla verksamheten på Maria Prästgårdsgata mot en ”reception för hemlösa”.
Socialtjänstnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att driva verksamheten i annan form än kommunal.
Hemlösheten i Stockholm fortsätter öka. Socialstyrelsens senaste beräkning av antalet hemlösa människor i staden visar på en mycket oroande utveckling, och det är inte minst oroande att antalet hemlösa kvinnor ökar. Behovet av åtgärder till stöd och hjälp för stadens hemlösa är och förblir mycket stort.
En rad frivilligorganisationer driver natthärbärgen, andra typer av boende för hemlösa och dagverksamhet. Stockholms stad har dels lokalt arbete för hemlösa i stadsdelarna, dels kommungemensam verksamhet via Enheten för hemlösa. Dessutom arbetar Socialjouren med frågor kring Tak-över-huvudet-garantin.
Många hemlösa uppfattar den nuvarande organisationen av stödet åt hemlösa som byråkratisk och svåröverskådlig. Vi föreslår därför att möjligheten att ordna en gemensam ”reception” för hemlösa centralt i Stockholm. Där skulle både företrädare för kommunens olika enheter och för frivilligorganisationerna finnas till hands. Hemlösa som bara vill kontakta någon av representanterna ska självfallet ha rätt att göra så.
Den som vill träffa socialtjänstens ”tak-över-huvudet-jour” kan göra det och sedan direkt vända sig till någon av frivilligorganisationerna. Kontakt med Enheten för hemlösas jourverksamhet borde också vara möjlig, liksom med landstingets vårdcentral för hemlösa. En samordning av detta slag skulle hjälpa många hemlösa att få stöd och hjälp.
Den verksamhet som planeras på Maria Prästgårdsgata har goda förutsättningar att bedrivas i annan regi än kommunens, förslagsvis genom en frivilligorganisation. Staden bör därför snarast inleda en dialog med de frivilligorganisationer som i dag arbetar med liknande verksamheter för att undersöka intresset att driva verksamheter på Maria Prästgårdsgata.
Dnr 440-0166/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om stimulansbidrag med 1,9 mkr till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk.
Ansökan avser projektet ”Klienten i centrum” vilket ligger helt i linje med den utveckling av stadens missbruksvård som initierats genom kommunfullmäktiges beslut. Förvaltningen ser mycket positivt på det utökade samarbete mellan kommun, landsting och övriga aktörer som beskrivs i projektansökan och tillstyrker ansökan om statliga medel från länsstyrelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2006.
Svar på remiss av slutbetänkande av Utredning om uppehållstillstånd för familjeåterförening och för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare
Dnr 106-0109/2006
Socialtjänstnämnden beslutar att som svar på remissen hänvisa till tjänsteutlåtandet.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Utredningen om uppehållstillstånd för familjeåterförening och för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare har haft i uppdrag att dels ta ställning till hur Europeiska unionens råds direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening (familjeåterföreningsdirektivet) ska genomföras i svensk rätt, dels ta ställning till hur rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning ska genomföras i svensk rätt.
Förvaltningen anser att det är bra att medlemsstaterna inom EU genom familjeåterföreningsdirektivet har enats om gemensamma miniminivåer för familjeåterförening. Vid familjeåterförening utanför kärnfamiljen med föräldrar och vuxna barn och andra anhöriga kan länderna ha olika bestämmelser. Varje land måste därför ta ställning till vilka former denna invandring ska ha. Vid utformningen av dessa bestämmelser är det angeläget att beakta såväl enskildas behov av familjeåterförening som samhällets förutsättningar att ta emot de anhöriga.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2006.
Ordföranden Margareta Olofsson (v), vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson (v), vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) förslag till beslut.
Socialtjänstnämnden anför som svar på remissen följande.
Vi är positiva till att delar av tidigare praxis rörande anhöriginvandring efter lång väntan nu lagfästs i den nya utlänningslagen. Detta innebär att även nära anhöriga kan beviljas uppehållstillstånd.
Vi motsätter oss kravet på att särskilt beroendeförhållande måste ha förelegat redan i hemlandet. Vi anser att det kan finnas skäl för den som inte bodde i samma hushåll eller inte hade ett särskilt beroendeförhållande att ändå kunna komma till sina nära anhöriga i Sverige.
Vad gäller uppehållstillstånd på grund av anknytning är huvudregeln att uppehållstillstånd måste sökas i hemlandet, så bör det vara även fortsättningsvis. Däremot måste undantag kunna göras för vissa fall, t.ex. graviditet eller om personen har barn i Sverige, i större utsträckning än idag.
För anhöriga till flyktingar som omfattas av dagens regelverk om anhöriginvandring ska inget krav på försörjningsansvar ställas. Undantag från försörjningskravet ska således bara gälla för den absoluta kärnfamiljen, det vill säga make/maka/sambo samt minderåriga barn. Men för att människor ska kunna ta hit anhöriga som inte ingår i den krets som får uppehållstillstånd idag, dvs. de som inte definieras som kärnfamilj, ska ett i tid och omfattning begränsat försörjningsansvar införas.
Sjukvård och skola bör vara undantaget från försörjningsansvaret. Vidare bör försörjningsansvar gälla för arbetskraftsinvandrare som vill ta med sina anhöriga. Att återinföra ett försörjningsansvar i Sverige innebär att man måste ta ställning till på vilket sätt detta ansvar kan utkrävas. Vidare är det viktigt att undersöka hur det ska prövas och vilka eventuella sanktioner som ska finnas kopplade till det fall en anknytningsperson inte uppfyller sitt försörjningsansvar.
Den normala utgångspunkten är att lita på människor som säger sig vilja uppfylla ett åtagande i någon form, varför vi ska förutsätta att berörda personer tänker uppfylla sina åtaganden. Därför måste vi lämna största möjlighet för människor att själva avgöra sin möjlighet att ensam eller tillsammans med andra ta det aktuella försörjningsansvaret. Den formella förhandsprövningen av ett försörjningskrav bör således hållas så minimal som möjligt.
Den yttersta sanktionen för om försörjningsansvaret inte uppfylls är dock att det tidsbegränsade uppehållstillståndet faller. Denna sanktion gör att det finns mycket goda skäl för anknytningspersonen att ta sitt utfästa ansvar – i annat fall får ju släktingen inte längre stanna i Sverige.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Ett försörjningskrav vid anhöriginvandring utanför kärnfamiljen är mycket svårt att förena med principerna om generell välfärd, rättvisa och jämställdhet som präglar det svenska samhället.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) lämnade följande särskilda uttalande.
Invandring är i grunden en stor tillgång för ett land, givet att förutsättningarna för att ta till vara möjligheter för mänsklig utveckling och ökat välstånd är tillräckligt goda. Den förda politiken har dock inte förmått att hantera många av de frågor som rör invandring, vare sig det gäller att ta till vara möjligheter eller undanröja problem.
Migrationspolitikens ledstjärna måste vara öppenhet för dem som genom arbete eller på grund av förföljelse vill bygga en ny framtid i Sverige. I dagens globaliserade ekonomi är människors rörlighet både naturlig och nödvändig. Utgångspunkten bör vara tron på det universella och okränkbara i de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Vår utgångspunkt är också övertygelsen att människor har kraft, vilja och förmåga att ta ansvar.
Utanförskapet är ett av det svenska samhällets största problem idag. Den bästa vägen mot delaktighet i det svenska samhället är att få möjlighet att arbeta och försörja sig själv och sina närmaste.
Huvudregeln, att alla människor i arbetsför ålder, oavsett nationalitet eller härkomst, som befinner i Sverige själva ska stå för försörjningen av sig och sina närmaste är en viktig princip som kommer till uttryck på olika sätt i vår svenska lagstiftning bl.a. i socialtjänstlagen (2001:453) och på mer detaljerad nivå i Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd.
Redan idag föreligger en lagstadgad underhållskyldighet mellan makar enligt äktenskapsbalken. Vidare har den härvarande makens/sambons ekonomiska förmåga betydelse redan idag vid prövningen av rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Då det är av största vikt att människor som kommer till Sverige, så snart som möjligt blir delaktiga i det svenska samhället och även självförsörjande anser vi att det vore värdefullt om dessa redan nu gällande principer om försörjningsansvar kom till uttryck även vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning.
En försörjningsförsäkran bör kunna undertecknas i samband med att uppehållstillstånd beviljas. För den som beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning skulle en försörjningsförsäkran innehålla en förklaring om makars försörjningsplikt för varandra. Innebörden av en försörjningsförsäkran skulle vara att man förstått och tagit del av den i Sverige rådande principen om försörjningsansvar för sig och sina närmaste. Försäkran skulle inte innebära något hinder för uppehållstillstånd eller annars begränsa tillgången till socialförsäkringssystemen.
Dnr 115-0258/2006
Socialtjänstnämnden godkänner slutrapporten från ResursUtbyte.
Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom.
Det Svenska ESF-rådet (EFS - Europeiska socialfonden) godkände i november 2001 den första ansökan för utvecklingspartnerskapet ResursUtbyte inom ramen för Equal-programmet. Den 31 december 2005 upphörde utvecklingspartnerskapet. Målet för utvecklingspartnerskapet ResursUtbyte var att utveckla en modell för arbetsplatsförlagd introduktion med syfte att förkorta tiden från permanent uppehållstillstånd (PUT) till arbete för nyanlända flyktingar och invandrare. Målet för den nyanlände var egenförsörjning helt eller delvis. Den farmtagna modellen har varit mycket framgångsrik när alla parter i utvecklingspartnerskapet har fullföljt sina åtaganden. Av de totalt 93 inskrivna har 40 personer uppnått målet - egenförsörjning helt eller delvis.
Svar på remiss av förslag
Dnr106-0134/2006
Socialtjänstnämnden hänvisar i huvudsak till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Några av de grundläggande förhållningssätten för stadens kommunikationsarbete är att kommunikationen ska vara trovärdig, tillgänglig och aktiv. Nämnden vill framhålla att offentliga handlingar och beslutsunderlag som efterfrågas av medborgarna ska produceras på medier som berörda kan tillgodogöra sig informationen på. När staden ordnar allmänna möten och informationstillfällen ska lokalerna vara försedda med fungerande hörselslingor och information ska lämnas om hur teckentolkning beställs.
Definitionen av tillgänglig kommunikation i policyns punkt 3 behöver utifrån stadens handikappolitiska program kompletteras med följande text:
Verksamheter och information är tillgängliga så att de kan nyttjas av människor med funktionsnedsättningar. Det ska finnas möjligheter att kommunicera med hjälp av de media som finns.
I förslaget till kommunikationspolicy framhålls att webbplatserna och intranätet har en nyckelroll när det gäller att tillgodose behovet av information vid större kriser. Nämnden vill betona behovet av att säkra informationen även vid kriser som avbrott i energiförsörjningen.
Förslaget till kommunikationspolicy beskriver stadens förhållningssätt i kommunikationsfrågor. I policyn tydliggörs vilka staden kommunicerar med och varför, här anges mål och budskap, rättigheter och skyldigheter.
Förvaltningen är i allt väsentligt positiv till förslaget till kommunikationspolicy för Stockholms stad. Förslaget tar en bred ansats och bör kunna lägga en bra grund för hur staden ska kommunicera med medborgare, anställda, besökare och övriga intressenter.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Henrik Mannerstråle (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) föreslog att ärendet skulle överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och tjänstgörande ersättaren Hardy Hedman (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att ärendet skulle överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Ann Hilmersson informerade om tillståndsenhetens handläggning av två ärenden med anledning av att en demonstration aviserats äga rum utanför förvaltningens lokaler vid Södra Station kl 16.00 den 25 april. Handläggningen av ärendena resulterade i en varning respektive ett påpekande gällande ordningen.
Peter Carlsten informerade om den pågående mediakampanjen Närkontakt – Om tonåringar och föräldraskap.